hm e håll

' ,_,

( i

TRELLEBORG W

· O

hm e håll

Verksamheten i sammandrag 3

VD-intervju 4

Försäljning, resultat 7

strukturförändringar 8

Finansiell ställning 9

Finansverksamheten 9

Investeringar 10

Forskning och utveckling 10

Personal 11

Prognosför1989 11

Verksamhetsområde Bygg/Distribution _ __ 12 Verksamhetsområde Gruv/Metall 18

erksamhetsområde GummVPiast 24

-Jerksamhetsområde Mineralhantering 30

Verksamhetsområde Kemikalier 34

Intressebolag m m 35

Förslag till vinstdisposition 35 -- l<tiekapital och ägarförhållanden 36

· -rl.esultaträkningar 39

Balansräkningar 40

Finansieringsanalyser 42

Bokslutskommentarer 43

~~

«

Revisionsberättelse 50

Koncernledning 51

styrelse och revisorer 52

Trelleborg på världsmarknaden 54

Femårsöversikt, definitioner 60

Sammanfattande diagram 62

Ekonomisk information och rapportering

Trelleborg AB publicerar regelbundet rapporter om företagets utveckling.

Preliminär bokslutskommunike lämnades den 3 mars 1989. Defimtiv bokslutskommunike 'offentliggjordes den 14 april1989.

Årsredovisningen

är

tillgänglig i början av maj.

Rapport

över

1989

års åtta

första verksam- hetsmånader kommer att lämnas tisdagen den 17 oktober 1989.

Årsredovisning och delårsrapport sänds direkt till aktieägare som anmält till VPC att de vill ha

sådana.

De kan också bestät\as direkt från Trelleborg AB, Informationsavdelningen, 23181 Trelteborg.

Läsanvisningar

Sifferuppgifterna inom parentes avser om inte annat Sågs 1987

års

verksamhet. Svenska kronor (SEK) används genomgående. Miljoner kronor förkortas Mkr och tusen kronor tkr.

Samtliga betopp avs~ Mkr om inte annat an-

ges.

••

'erenscentrum, Skellefteå, onsdagen den ltorbildsskärm i Folkets Hus, Norragatan :v-länk, varför även deltagare i Trelleborg rillresande söderifrån erbjuds möjlighet till borg arrangeras visning av företagets :tra industriområdet.

Fondemission 1:1

ltöver ärenden enligt bolagsordningen kommer på tämman att behandlas styrelsens förslag om fond- mission 1:1. Det innebär att det nuvarande aktie- apitalet på 806.892.050 kr fördubblas genom över-

>ring av samma belopp från reservfonden. För varje ammal aktie serie A, B, C och D erhålls en ny aktie av amma serieslag. De nya aktierna berättigar till ut- elning för 1989. Som avstämningsdag för fondemis- ionen föreslås den 21 augusti 1989.

'å

stämman kommer också att framläggas förslag om .ndringar i bolagsordningen, dels avseende aktie- apitalets storlek m m, dels beträffande föremålet för :olagets verksamhet.

Adressändringar

PC hämtar automatiskt adressändringar från DAFN

;PAR på alla fysiska personer som är kyrkobokförda i

>verige. Det innebär att särskild anmälan om adress- .ndring inte behöver göras till VPC, utan det räcker 1ed den vanliga flyttningsanmälan som görs på pos-

~n. Andra ändringar, t ex registrering av affärsadress l tället för folkbokföringsadress, anmäls direkt till VPC, 7118 Solna, tel 08-7990600.

1988 i sarrunandrag

• Kraftiga omstruktureringar. Omsättningen ökade med 26% från 17 till 21,5 miljarder kronor.

• Resultatet efter finansnetto steg med 119% från 916 till2.010 Mkr. Härav bidrog högre metallpriser med ca 500 Mkr. Vinsten per aktie före skatt blev 64 kr mot 35 kr året innan.

• Utdelningen föreslås höjd från 4 till 8 kr på A- och B-aktierna. Fördubblad vinstandel för de anställda:

2.400 kr mot 1.200 kr 1987.

Prognos för 1989

• För 1989 förutses ett resultat av ca 2.400 Mkr.

• Investeringarna beräknas öka från 960 Mkr 1988 till 1.200 Mkr 1989.

Fondemission

• Förslag om fondemission 1:1 av A-, B-, C- och D- aktier läggs fram på bolagsstämman i Skellefteå den 31 maj. Föreslagen avstämningsdag för fond- emissionen är den 21 augusti 1989.

Försäljning per verksamhetsområde 1988

Övrigt Mineralhantering

Kemikalier

Gummi/Plast

Försäljning per verksamhetsområde (beräknat 1989)

Övrigt Mineralhantering

Gummi/Plast

Gruv/Metall

Bygg/Distribution

Bygg/Distribution

Bolagsstänuna

Ordinarie bolagsstämma hålls i Expolaris Konferenscentrum, Skellefteå, onsdagen den 31 maj 1989 kl12.30. Stämman kan följas på storbildsskärm i Folkets Hus, Norragatan 46-48, Trelleborg. Stämman direktsänds via tv-länk, varför även deltagare i Trelleborg kan ställa frågor till stämmapodiet i Skellefteå. Tillresande söderifrån erbjuds möjlighet till

gruvbesök i Boliden efter stämman. l Trelleborg arrangeras visning av företagets anläggningar inom det östra industriområdet.

Anmälan om deltagande

Anmälan om deltagande i stämman respektive arran- gemanget i Trelleborg samt efterföljande gruv- respek- tive fabriksbesök skall ske senast fredagen den 26 maj (- '~115.00. Anmälan kan lämnas per telefon 0410-51419,

-51103 (direktval), 51000 (växel) eller per post under adress Trelleborg AB, Styrelsen, 23181 Trelleborg.

Vad krävs för deltagande?

·~olaget tillämpar lagen om förenklad aktiehantering.

- För rätt att delta i stämman måste aktieägare senast fredagen den 19 maj 1989 vara införd i den av Värde- papperscentralen VPC AB förda aktieboken.

Aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare har förvaltarregistrerade aktier, måste senast den 19 maj hos VPC tillfälligt registrera aktierna i eget namn.

Utdelningen

Styrelsen och verkställande direktören föreslår ut- delning för verksamhetsåret1988 med 8 kr per A- och B-aktie samt med 20 kr per C- och D-aktie.

. Vad krävs för utdelning?

Som avstämningsdag vid VPC för att aktierna skall vara utdelningsberättigade föreslås den 5 juni 1989.

Detta innebär att utdelningen från VPC kommer att redovisas den 12 juni 1989.

Fondemission 1:1

Utöver ärenden enligt bolagsordningen kommer på stämman att behandlas styrelsens förslag om fond- emission 1:1. Det innebär att det nuvarande aktie- kapitalet på 806.892.050 kr fördubblas genom över- föring av samma belopp från reservfonden. För varje gammal aktie serie A, B, C och D erhålls en ny aktie av samma serieslag. De nya aktierna berättigar till ut- delning för 1989. Som avstämningsdag för fondemis- sionen föreslås den 21 augusti 1989.

På stämman kommer också att framläggas förslag om ändringar i bolagsordningen, dels avseende aktie- kapitalets storlek m m, dels beträffande föremålet för bolagets verksamhet.

Adressändringar

VPC hämtar automatiskt adressändringar från DAFN SPAR på alla fysiska personer som är kyrkobokförda i Sverige. Det innebär att särskild anmälan om adress- ändring inte behöver göras till VPC, utan det räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på pos- ten. Andra ändringar, t ex registrering av affärsadress i stället för folkbokföringsadress, anmäls direkt till VPC, 17118 Solna, tel 08-7990600.

-

~-· \.8~ Ou_•.:·. 1~\. ~ ^{: ::..;}

Koncernledning

l ^l

Verksamhets- Verksamhets-

område område

Bygg/ Distribution Gruv/Metall

Affärsområden Affärsområden Grosshandel Svenska Gruvor Ventilation och Smältverk Byggsystem Internationell Gruv- Energisystem verksamhet och Handel stålgrosshandel Metallförädling

Organisation och ledning

Koncernen driver verksamhet inom fyra huvudom- råden: Bygg/Distribution, Gruv/Meta11, Gummi/Plast och Minera1hantering. Dessa beskrivs närmare på sid 12-33. Inom respektive avsnitt är verksamheten orga- niserad i ett antal självständiga affärsområden eller motsvarande, som i sin tur omfattar ett antal divisio- ner, juridiska enheter eller motsvarande. Viktigare lntressebolag, dvs bolag i vilka Trelleborg AB äger betydande minorltetsposter, beskrivs på sid 35.

Koncernledningen utgörs av Rune Andersson {kon- cernchef, VD i Trelleborg AB), vVD Kjell Nilsson {stf koncernchef, chef verksamhetsområde Gruv/Metall), vVD Fredrik Arp (chef verksamhetsområde Kemikalier respektive Gummi/Plast), vVD Bo Lundquist (chef

l

l ^l

Verksamhets- Verksamhets-

område område

Gummi/Plast Mineralhantering

Affärsområden Affärsområden

Däck Boliden Allis

Industriförnödenheter Treilex

Goodall MPSI

Komponenter Minco International Specialprodukter

verksamhetsområde Bygg/Distribution) och vVD Thomas Older (chef verksamhetsområde Mineral- hantering) samt följande koncernstabschefer:

• Carl Aspegren {Styrelsesekretariat)

• Lars-Göran Barck (PersonaQ

• Per-Eric Fylking (Affärsutveckling)

• Bo Jacobsson {EkonomO

• Hans Nyberg (l ntemrevision)

• Lars Wallenberg (Juridik)

• Ivar Åkerman (Finans)

• Leif Öberg (l nformation) Organisationen i juridiska enheter framgår av för-

teckningen sid 54 tf.

p

Försäljning och rörelseresultat per verksamhetsområde

Bygg/Distribution Gruv/Metall TGA (Gummi/Plast) Mineralhantering Kemikalier Övrigt

Totalt exklusive

Fakturerad försäljning (koncemextern, Mkr)

1988 1987

5.991 3.612 7.009 5.994 3.648 3.095 1.986

1.896 1.842

993 2.551

finansposter 21.523 17.094

Posten "Övrigt" 'omfattar leasingverksamhet samt koncerngemensamma kostnader Inklusive vissa om-

Resultat efter Avkastning på avskrivningar, Mkr sysselsatt kapital, %

1988 1987 1988 1987

319 135 >20 15

920 293 >20 14

195 184 12 13

164 >20

131 145 >20 >20

-138 -32 ^{neg neg}

1.591 725 >20 13

struktureringsposter. Vidare ingår affärsområde El- entreprenader fram till avyttringen den 30 juni 1988.

~--- 2

---

Verksamheten ⁱ sammandrag

Koncernen (Mkr om inte annat anges) 1988 1987 1986

Fakturerad försäljning 21.523 17.094 2.843

härav utlandsförsäljning o/o 53 48 61

Resultat:

efter finansiella intäkter och kostnader 2.0'10 916 305

före dispositioner och skatt 1.961 889 290

Räntabilitet o/o:

på justerat eget kapital efter full skatt 43,8 35,0 22,3 på eget riskbärande kapital efter redovisad skatt 45,4 44,8 24,9

på totalt kapital före skatt 12,6 8,2 16,2

på sysselsatt kapital före skatt 20,1 13,1 21,5

Andel eget kapital, soliditet l, o/o ^{18,1 11,1} 40,3

Andel eget kapital, soliditet Il, % 24,0 15,3 48,4

Andel eget riskbärande kapital o/o 29,0 19,2 55,0

Investeringar i anläggningar 960 690 279

Medeltal anställda 26.083 21.945 5.305

Vinst, kr per aktie (efter full konvertering):

föreskatt 64:- 35:- 16:-

efter redovisad skatt 55:- 35:- 13:-

efter full skatt 43:- 22:- 10:-

Justerat eget kapital, kr per aktie 132;- 77:- 57:-

Riskbärande eget kapital, kr per aktie 161:- 100:- 65:-

Utdelning, kr per aktie •J 8:- 4:- 2:-

Börskurs 31 december {B bundna) 275 156 125

.,För 1988 =styrelsens och VD:s förslag (avser A- och B-aktierna; på C- och D-aktierna utdelas kr 20:00).

För definitioner av nyckeltal, se sid 61.

~---~- 3 ---~

''Vi ^är inte mycket annorlunda

än andra företag''

Redaktör Hans-Inge Olsson, Dagens Industri, inter- vjuar Trelleborgs VD och koncernchef, Rune Anders- son

Om vi börjar med koncemstrukturen: hur många verksamhetsområden innehåller framtidens Trelle- borg?

l första hand vill vi expandera inom de fyra verksam- hetsområden vi har i dag. Denna expansion är lättare och har flera fördelar. Ska vi ge oss in på något nytt, så måste det vara så stort att det står på egna ben.

Något splittrat konglomerat vill vi inte bli.

Sedan är det också intressant att man inte vet vilka kombinationer som kommer att dyka upp i framtiden.

Det går inte att förutse. Men det grundläggande är expansion inom befintlig verksamhet.

Var i utvecklingen befinner sig Trelleborg?

Vi har upplevt tre faser. Första fasen var att försöka få ordning på Trelleborgs ordinarie verksamhet. Därefter kom den stora expansionen främst i samband med förvärvet av Boliden/Ahlsell. Nu är vi inne i en konsoli- deringsfas, där vi kan jobba som ett normalt företag och hinna planera och analysera mera än tidigare. Nu är vi inte mycket annorlunda än andra företag. Möj- ligen expanderar vi något snabbare än snittet.

På förra årets bolagsstämma valdes Erik Penser in i styrelsen. Vad har detta tillfört?

Det är egentligen Inte min sak att kommentera styrel- sen, jag är anställd av styrelsen. Den principiella syn- punkt som jag kan ha, är att det är bra för ledningen om styrelsen är så bred som möjligt och täcker in kunskaper och erfarenheter som saknas hos led- ningen. Erik Penser fyller en stor och viktig roll, och det märks också tydligt att han lever ute i Europa.

Efter 1988, då ni dubblade vinsten, kan man fråga sig var uthålligheten finns i koncernens resultat?

Det beror väldigt mycket på metallpriserna. l vår pro- gnos för 1989 förutspår vi en vinstökning på 25- 30 procent för våra affärsområden.

Det speciella med oss är att vi till 30- 40% är be- roende av metallpriserna; annars hade vi varit ett ordi- närt bolag rätt igenom. Det svåra är att säga vad som är rätt metallpris. Jag kan nu se facit på tre hela år:

1986, 1987 och 1988. Jag kan dessutom se delar av 1989. Om 1986 var basläge noll, så har priserna ökat till i år med cirka en miljard kronor. Man kan fråga sig var det normala prisläget finns. 1986 var knappast ett normalår, kanske inte heller första kvartalet 1989, som bör ha befunnit sig till höger om snittet. Sedan är jag inte kapabel att reda ut om normalåret är 1987, 1988, 1989 eller något annat.

~--- 4

Det som är viktigast för oss inom gruvsektorn är kost- nadsstrukturen. Vårt mål och enda livförsäkring är att den inte ska vara högre än hos konkurrenterna. Då vet vi att Boliden tjänar mer pengar än snittet. Det är vikti- gare att fundera över kostnadsstrukturen än över var kopparn står om ett år.

Externt pratar man i dag om risknivån för Trelle- borg , och skepsisen finns på en del håll. Hur ser du på detta?

Det är en viktig debatt som jag dock ibland har svårt att förstå. Många saker blandas ihop. Jag håller med

dem som säger att vinsten inte kan fortsätta att för- dubblas mellan åren. Vid ett enda tillfälle har jag haft förståelse för oron på marknaden, och det var när ett bolag som omsatte tre miljarder svalde ett bolag som var avsevärt större. Dessutom hade Boliden gigantiska problem och förlorade en halv miljard 1986.

Däremot förstår jag mig inte på dagens eventuella rädsla. Vi har efter 1988 ett eget kapital på över 5 miljarder, och jag har aldrig under Trelleborgs utveck- ling känt mig så trygg som i dag.

Vi är absolut inga chanstagare. Riskerna är oftast mindre när man köper ett olönsamt företag. Jag har aldrig förstått de som tycker att man är mindre riskta- gare när lönsamma företag handlas till dubbla sub- stansen: Jag köper hellre ett förlustdrabbat Boliden för 3 miljarder än ger kanske 8 miljarder för något som idag tjänar 1 miljard.

Om vi varit risktagare, hade vi köpt Boliden i ett enda

~teg och kanske kommit över bolaget 1 miljard bil-

·1igare. Men det var värt den miljarden att vänta och känna sig trygg.

Ett intryck som finns exter~t är att Trelleborgs svaghet finns på managementsidan. Hur ser det ut under den direkta ledningen?

Det är en fullständigt felaktig bild att detta skulle vara ett fåtal personers verk. l koncernen har vi flera perso- ner, som jag skulle våga placera som VD i många av våra börsnoterade bolag. En annan sak är att man inte vill väcka några björnar utan helst behålla personalen för sig själv.

- -- - - -- -- - - -- - - -- -- -- -- -- -- -- - - -- -- - - - 5

Trelleborgs styrelse har penslonsgränsen 70 Ar.

Det innebär att styrelseordförande Ernst Herslow gir l penslon nästa år. Blir Rune Andersson ordför- ande och Kjell Nilsson VD nästa år?

Jag kan bekräfta att vi har en gräns på 70 år i styrel- sen, och det är förmodligen ingen hemlighet att Ernst Herslow lämnar nästa år. Det är lång tid kvar, och frågan om efterträdare har överhuvudtaget inte dis- kuterats i Trelleborgs styrelse.

Under 1988 flyttade flnanserna till Bryssel, vad kommer detta

att

ge?

Flyttningen är precis i sin inledning, men kommer att betyda oerhört mycket. Genom att finnas i Bryssel kan vi exempelvis rekrytera den absoluta eliten på perso- nalsidan, vilket vi inte hade klarat i Sverige.

Förra året fick marknaden också uppleva ett nytt sätt för Trelleborg att hantera sina flnanser. Varför började Trelleborg spekulera på börsen?

Efter börsnedgången i oktober 1987 ansåg vi att många kurser var orimliga och satsade 500 miljoner av våra likvida medel på börsen. Det var en engångs- historia, när en extraordinär sak inträffade.

Vi valde ut några aktier på stora listan som vi tyckte var köpvärda. Tyvärr såldes de flesta aktierna redan i inledningen på 1988, men vår vinst blev i alla fall cirka 50 miljoner.

l en normal börssituation agerar vi Inte. Det går inte att ha kompetens på allting, men då, i slutet av 1987, var det lätt att se att kurserna var felaktiga. Däremot kan vi fortfarande gå in om vi hittar ett bolag vars aktie är klart undervärderad. SKF är ett bra exempel, även om den affären påverkar först 1989 års bokslut. Vi för- sökte köpa in oss starkare i SKF, men fick inget gehör hos de andra storägama.

Ett annat exempel är Atlas Copco, där vi under en kort tid i början av 1988 var ägare till nästan tio procent av aktierna. Det var en ren kapitalplacering. Ägaremäs- sigt är det inte lönt att ha några funderingar kring At-

las.

Privat är du en av de främsta företrädarna för pilot- skolan. Ser du enbart fördelar med att ha ett stort privat ägande i Trelleborg?

Företagsledningen är tillsatt av aktieägarna och bör ha så identiskt lika intressen som möjligt. Jag har aldrig förstått debatten och har inte funnit några nackdelar med pilotskolan. Tvärtom har jag aldrig förstått att det skulle vara mer accepterat att sitta och handla med andra företags aktier. En viktig sak är att man inte får äga mer aktier än att man tål en rejäl nedgång.

Trelleborg har en stor och fast ägare i Dunker. Hur klaras den framtida expansionen om Dunker ska behålla kontrollen över Trelleborg?

De närmaste åren har vi stora möjligheter. Vi har en kassa på cirka 6 miljarder och möjlighet att emittera 10 miljoner aktier utan att Dunkers kontroll riskeras. Totalt innebär detta i dag resurser på cirka 10 miljarder.

Dessutom finns det ingenting som hindrar oss från att i framtiden börsnotera en eller flera av våra enheter.

På så sätt kan vi få en kapitaltillgång på ytterligare många miljarder. Detta är ingenting ·som sker de när- maste åren, men i längden kan det bli aktuellt. Alla våra verksamhetsområden klarar av ett börsliv på egen hand.

·1991 planeras en skattereform i Sverige, hur på- verkar den Trelleborg?

Vi påverkas positivt, eftersom vi är fullkonsoliderade i Sverige och hade riskerat att få en kraftigare skattebe- lastning 1991. Förra året blev vår skattebelastning 14 procent och i år hamnar vi förmodligen kring 20-25 procent. Risken är stor att vi hade varit över 30 pro- cent i bolagsskatt 1991.

skattereformen gör dessutom att 90 procents ägande och koncernbidrag blir mindre intressant. Därmed blir det tekniskt möjligt för oss att exempelvis knoppa av olika verksamheter till börsen.

Blir detta mentalt accepterat, så tror jag Sverige kom- mer att få en ny industriell struktur. Att äga 90 procent blir inte längre ödesmättat.

För Trelleborgs del har det under din period hand- lat om positiva prognosawikelser. Ser du någon fara i att ni kommer närmare en negativ progno- savvikelse?

statistiskt borde det ske någon gång. l prognosen för 1989 har vi varit mycket öppna. Det som kan rubba den nedåt är dramatiska nedgångar i metallpriser eller för svenska kronan. Men nu kan vi se en bit av 1989, och det ska mycket till om vi inte ska klara årets pro- gnos.

Samtidigt kan man fråga vilket värde prognoserna har när de ett par gånger om året miste justeras?

Vi har diskuterat den frågan mycket i styrelsen och är medvetna om att det kommer en tid när prognoserna inte längre är så viktiga. Kanske är 1989 sista året vi behöver vara så exakta. l den förändringsprocess vi befunnit oss har prognoserna varit viktiga för främst de mindre ägarna. De större kan själva följa bolaget bättre och räkna på vårt resultat.

Kassan innehöll nästan 6 miljarder vid årsskiftet, vad har ni för planer?

Några speciella planer finns inte utöver de "vardag- liga" förvärven, och kassan förräntar sig skapligt. Den finns hela tiden som en bra reserv.

Enligt ert styrelsemål ska en tredjedel av vinsten efter schablonskatt delas ut till aktieägarna. Arets utdelningsförslag på 8 kronor innebär en dubbling.

Varför fattas 2 kronor för att ni ska ni upp till er målsättning?

Med årets förslag ökar vi andelen något och delar ut 25 procent. Vår målsättning ska ses som långsiktig, och då ska vi nå upp till 33 procent. Genom att gå försiktigt fram har vi bra reserver de år när kanske inte vinsten ökar så spektakulärt.

Hur snabbt det går att nå upp till vårt utdelningsmål beror givetvis på vinstutvecklingen. Klart är att vi ska undvika att sänka dagens andel på 25 procent. Endast om vi stod inför en katastrof, skulle det få oss till den saken.

6 ---

Årsredovisning för Trelleborg AB

Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 1988.

Försäljning

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till21.523 Mkr (1987: 17.094). Bakom den drygt 25%-iga ökningen låg främst tillskott genom förvärv av företag. För jäm- förbara enheter ökade omsättningen med ca 8%.

Verksamhetsområde Bygg/Distribution förvärvade bl a Bröderna Edstrand AB och Saab-Scania Enertech AB.

l Bygg/Distribution ingår vidare fr o m 1988 affärsom- )råde Ventilation, som tidigare tillhört verksamhetsom- råde Entreprenad. För jämförbara enheter ökade fak- tureringen inom Bygg/Distribution med ca 15%. Även inom verksamhetsområde GummVPiast bidrog för- värvade företag med en betydande del av omsätt- )ningsökningen. Exklusive förvärv steg omsättningen

med ca 6%. Omsättningsökningen inom verksam- hetsområde Mineralhantering utgjordes helt av nyför- värv. Försäljningen av affärsområde El-entreprenader innebar

ett

omsättningsbortfall på ca 900 Mkr jämfört med föregående år.

Utlandsförsäljningen svarade för 11.330 Mkr eller 53%

av den totala försäljningen (1987: 8.270 Mkr resp 48%).

Exporten från Sverige uppgick till5.797 Mkr (4.781).

Den fakturerade försäljningen per marknad framgår av följande tabell.

Fakturerad försäljning (Mkr)

Sverige Övriga Norden ( övriga Europa ''"'"' USA och Kanada

Övriga marknader Summa

1988 10.193 2.653 5.271 1.646 1.760 21.523 ':Fakturerad försäljning, Mkr

2XXXl

17500

12500

Förändring 1987 1987/88 8.824 + 16%

1.728 + 54%

4.908 + 7%

847 + 94%

787 +124%

17.094 + 26%

Utlands- försäljning

Export·

från Sverige

1984 1985 1986 1987 1988

---~-- 7

Resultat

Vid bolagsstämman den 1 juni bedömdes koncernens resultat efter finansnetto för hela 1988 bli ca 1.500 Mkr, en ökning med 70% jämfört med föregående år.

Den 14 oktober höjdes prognosen till ca 1.800 Mkr, dvs i stort sett en fördubbling av resultatet 1987.

Det verkliga resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 2.010 Mkr (1987: 916), vilket motsvarar 64 kr per aktie före skatt beräknat på genomsnittligt antal aktier (35).

Avsättningar till vinstandelar åt anställda i koncernens svenska bolag uppgick till 51 Mkr (1987: 6). Vinstande- len per anställd fördubblades jämfört med 1987 till 2.400 kr.

Extraordinära intäkter uppgick till 442 Mkr (1987: 1 02) och utgjordes huvudsakligen av vinster vid överlåtelse av aktier i dotterbolag och andra rörelsetillgångar.

Extraordinära kostnader uppgick till440 Mkr (123).

Den största enskilda posten var nedskrivning till nomi- nellt värde av förvärvade konvertibla förlagsbevis i Boliden AB med 215 Mkr. Övriga extraordinära kost- nader var främst förluster vid avyttring eller nedlägg- ning av rörelser samt kostnader av engångsnatur vid genomgripande omstrukturering av verksamhets- grenar.

Koncernresultat, Mkr

.--- - - - ---17 Resultat

1600

800 ~~---

400

1984 1985 1986 1987

efter finans- poster

Resultat efter avskriv- ningar

1988

'. . . .,. . . . . -.. , .. , ~ c 1 • ..---;:-,~. . , . . . ~,·~~-.~.. ·.c-.~;: ... :; . .

- -- -- .____::__:__:. ·__!___.~~-~~~--- = -

Kapitalavkastning, % Koncernresultatet före bokslutsdispositioner och skatt

blev 1.961 Mkr (889). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett nettoresultat av 939 Mkr (238).

50 ,---~

Avkastningen på eget riskbärande kapital efter redovi- sad skatt uppgick till 45,4% (44,8) och på sysselsatt kapital till20,1% (13,1). Samtliga verksamhetsområden utom Gummi/Plast överträffade målet 20% avkastning på sysselsatt kapital. Gummi/Plast stannade vid 12%

avkastning. Till det lägre resultatet bidrog utvecklingen vid plastföretagen l Sverige, omstruktureringskostna- der vid flyttning av verksamheter i Sverige och Norge samt fortsatta förluster i amerikanska Goodall Rubber Co. ÖVriga enheter, som svarar för ca 80% av om- sättningen inom Gummi/Plast, utvecklades väl och nådde en avkastning på 17%.

Beträffande koncernredovisningsprinciper m m hän- visas till bokslutskommentarerna (sid 43).

40;-' - - -- - 1

301----

o

~---~

1984 1985 1986 1987 1988

strukturförändringar

Eget kapital efter skatt

Sysselsatt kapital (före skall

Totalt kapital (före skatt)

Som framgår av följande sammanställningar har ett stort antal företag och verksamheter köpts och sålts såväl under 1988 som hittills under 1989. De viktigaste

förvärven och avyttringarna kommenteras närmare under respektive avsnitt.

Företagsförvärv och avyttringar 1988 Förvärv

Oy Grönberg AB:s metallrörelse, Finland (köpare: Boliden Bergsöe) Rakennustoimi Oy samt Ratamyynti Oy inkl dotterbolag, Finland

(köpare: Elektrounion)

Återstående 52% av aktierna i Ahlsell El (köpare: Ahlsell AB) Bergougnan Benelux gummidivislon (Belgien, Sri Lanka, USA;

köpare: Trelleborg, affärsområde Däck)

Cuivre & Zinc:s kopparrörsverksamhet, Belgien (Boliden Bergsöe) Tekno Ky:s installationsverksamhet, Finland (köpare: Elektrounion) Stephens-Adamson, USA och Kanada (köpare: Boliden Allis) Morse Rubber Products Co, USA (köpare: affärsområde Trellex) Excel Metal A/S, Danmark (köpare: Boliden Bergsöe)

Kolding Metalvaerk A/S, Danmark (köpare: Boliden Bergsöe) JW Andersson Maskin AB (köpare: Trelleborg AB)

X-pert Teknik AB (80%; köpare: Trelleborg AB)

Busch Maskin Trading A/S, Norge (köpare: Trelleborg Atlas A/S) stoft- och Miljöteknik AB (köpare: Ventilationsunion)

Bröderna Edstrand AB (köpare: Trelleborg AB)

Dominion Engineering, Canada (inkråmsförvärv, köpare: Boliden Allis) Saab-Scania Enertech AB (köpare: Trelleborg AB)

Semperit AG:s, Österrike, enhet för batterikärl i hårdgummi (köpare: Trelleborg Fabrieken BV, Holland)

Chloride Lorival Ltd:s, England, batterikärlsenhet (köpare: Spondon Plastles Ltd)

Ramnäs Transportbandsservice AB (köpare: Treilex Service AB) Metallhalbzeug-Handel GmbH, Västtyskland

(köpare: Boliden Cuivre & Zinc) Avyttringar

Affärsområde El-entreprenader (AB Elektrounion,

Elektriska AB Andersson & Callenberg, Finska Elunion Oy) Parca Gjuteri AB

Sermet Oy, Finland

CTC Wärme GmbH, Västtyskland

Tid· Omsätt- Antal an- punkt ning Mkr ställda

1 januari 35 9

1 januari 62 73

1 januari 600 300

2 januari 225 550

18 april 350 100

11 maj 30 80

29juni 250 330

1 juli 50 85

1 juli 10 4

1 juli 200 55

11 juli 80 70

10 augusti 11 9

1 september 14 10

1 oktober 5 2

14 oktober 2.200 700

28 oktober 60 10

31 oktober 1.300 2.000

1 november 60 80

1 november 20 20

1 november 3 2

15 december 200 35

30 juni 2.000 4.500

31 december 90 200

31 december 29 40

31 december 14 16

o

~--- 8

---

Företagsförvärv Tid- Omsätt- Antal an-

och avyttringar 1989 punkt nlng Mkr ställda

Förvärv

Ellerbrock GmbH, Västtyskland

(köpare: Trelleborg AB, affärsområde Komponenter 1 januari 200 350 NJ:s Transportbandsservice AB

(köpare: Trelleborg AB, affärsområde Trellex) 1 januari 4 3

Nokia Oy:s, Finland, Division Materialhantering

(köpare: verksamhetsområde Mineralhantering) 1 januari 375 600

Mineral Processing Systems lnc (MPSI), USA (köpare: Boliden Allis) 29 januari 160 160 Norrlands Hydraulic (in krämsförvärv,

köpare: Trelleborg AB, affärsområde Industriförnödenheter 30 januari 20 20 Oy Rolac Ab, Finland (köpare: affärsområde Boliden Allis) 9 mars 160 75 Kongsberg Automotive A/S, Norge (köpare: AB Convectus) 15mars 260 340 Societe Lyonnaise d'Etirage, Frankrike

(inkråmsförvärv, köpare: Boliden Cuivre & Zinc) Avyttringar

AB Befem

AB Kabo Plasticindustri Boliden Kemi AB

Finansiell ställning

Finansiering

Koncernens nettoupplåning (definierad som räntadra- gande skulder minus kassa och räntebärande place- ringar) ökade med 1.446 Mkr till 4.215 Mkr (1987 ök- ning med 2.099 Mkr).

Moderbolagets Euro-Commercial Paper Programrna fördubblades under 1988 från 100 till200 miljoner USD. Placeramas intresse har varit stort och räntorna gynnsamma Mot slutet av året etablerade ett syndikat av 14 internationella storbanker en femårig kredit på 150 miljoner USD åt Trelleborg Finance BV. Lånet övertecknades, varför viss reduktion fick ske.

t . :.,....

Nyemissionen av C- och D-aktier vid årsskiftet 1987/

88 fulltecknades trots en svår marknad i efterdyning- arna av oktoberkraschen på börsen några månader tidigare och gav ett likviditetstillskott på 1.203 Mkr.

(~'-'-.) Likviditet

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 5.798 Mkr (5.062). Härav utgjorde 534 Mkr placeringar i aktier. "

Eget kapital, soliditet

Koncernens finansiella ställning stärktes markant un- der året. Det egna riskbärande kapitalet ökade med 2.667 Mkr till 5.198 Mkr. Andelen eget riskbärande kapital i förhållande till nettoupplåningen steg till123%

(91%).

·--- - 9

1 april 40 20

20januari 30 50

7 april 30 110

1 april 2.000 1.500

Finansverksamheten

Finansfunktionerna inom Boliden, Ahlsell och Boliden- Allis integrerades under året med moderbolagets, vars affärsverksamhet utökades och gav fortsatt gott resul- tat. Koncernkontosystem, s k cash pooling, infördes l ett antal länder och bidrog till att ytterligare förbättra räntenettot.

Kontor i Bryssel

l oktober etablerades i Bryssel Trelleborg Finance BV, som utgör koncernens internbank med ansvar för kortfristig finansiering, valutahandel och finansiella placeringar. Vid Brysselkontoret har också placerats koncernens interna konsultgrupp för cash manage- ment.

Finansiering, likviditet, Mkr 1987

Omsattrnngs- 1000)

8000 tillgångar Anfäggnlngs- 6000

4000 2000

o

2000

4000 6000 8000

Likvida r - - tittgAngar

- medel- _{r - -}

....--

-

^1-

'---- 1--

- _Eget

^1--

--

risk·

bårande

-~- kapital

-

Icke lånte- bårande skulder ^.___

Ränt e-

bärande skulder

1988

'----

Placeringar i börsaktier

Bolidens tidigare stora innehav av börsnoterade aktier awecklades i det närmaste helt under 1988 sedan bl a resterande aktier i Sydkraft sålts.

l slutet av 1987 förvärvade Trelleborg en post aktier i Forsheda AB, motsvarande 11 ,4% av aktiekapitalet, och den 4 juli 1988 flaggades för köp av aktier med drygt 10% av röstema i SKF.

Båda förvärven låg inom ramen för ett beslut i Trelle- borgs styrelse att på kort- och medellång sikt plac- era en del av likviditeten i aktier och andra värdepap- per. Beträffande SKF uttalades också Trelleborgs intresse att utöka innehavet, om någon av SKF:s hu- vudägare skulle vilja sälja sin post. Något intresse för en sådan försäljning visades emellertid inte. l stället valde Trelleborg att i december 1988 ställa ut en op- tion på sitt SKF-innehav till AB Patricia, ett företag knutet tillinvestor och Providentia, på för Trelleborg intressanta villkor. Optionen skall utövas senast den 15 december 1989 och omfattar totalt 1.312.160 A- aktier, motsvarande 10,5% av rösterna och 4,9% av aktiekapitalet i SKF.

Investeringar

Koncernens investeringar i maskiner och anläggningar uppgick till960 Mkr (1987: 690 Mkr) exklusive värdet av anläggningstillgångar i under året förvärvade bolag.

Av investeringarna belöpte 750 Mkr eller nästan 80%

på Sverige. Under 1989 beräknas investeringarna öka till ca 1.200 Mkr, varav närmare 1.000 Mkr i Sverige.

Ökningen beror främst på det s k gruvpaketet, som nu är inne i ett intensivt skede.

Investeringar (exkl befintliga anläggningar i förvärvade företag), Mkr

1000

-

900

800

700

-

600 500

400

300 r----

200

Kl ^{l _l r}

^l

100 o

1984 1985 1986 1987 1988

Forskning och utveckling

Verksamhetsområde Gruv/Metall kunde under 1988 dra fördel av ett nära samarbete med de från Allis- Chalmars förvärvade utrustningstillverkande enheterna (Boliden Allis). Exempel på gemensamma projekt är installation av en s k flotationskolonn vid anriknings- verket i Laisvall och ett pressluftfilter i Kristinebergs- gruvan. Samarbetet mellan gruvorna, teknikdivisionen Boliden Engineering och Boliden Allis-enheterna resul-

terade också i betydligt kortare genomföringstider.

Hösten 1988 inleddes ett utvecklingssamarbete be- träffande starkmagnetisk separation av sulfidmineral, till vilket knyts stora förhoppningar. Affärsområde

Treilex deltar i utveckling av nya, konkurrenskraftiga modeller av kvarninfodringar. För underjordsgruvorna studeras pumpning som ett alternativ till konventionell uppfordring av malm. Pumptekniken innebär att mal- men krossas eller mals nere i gruvan och pumpas upp till anrikningsverket i form av slurry.

Inom malmprospekteringen fortsätter utvecklingen av den s k geogasmetoden, som mäter spårelement i de

små mängder "jordgaser" som når markytan och därigenom indikerar eventuella malmförekomster.

Metoden kompletterar nuvarande geofysiska mätme- toder och har gett intressanta resultat bl a i Boliden International Minings guldprojekt i Saudiarabien.

Vid smältverket på Rönnskär pågår ett omfattande utvecklingsprojekt i koppar-elektrolysverket för att öka produktiviteten och förbättra kontrollen av förore- ningarna. En av verkets 588 celler har frigjorts från ordinarie drift och integrerats i en speciellt uppbyggd testkrets med avancerade statistiska modellverktyg hämtade från den s k kemometrin.

Inom verksamhetsområde Gummi/Plast inriktas pro- duktutvecklingen i hög grad mot nischområden och sammansatta produkter med högt teknikinnehålL ""

Exempel är aramidarmerade gummielement, som tas ( ) fram i samarbete med Norges Tekniska Högskola för ny borrteknik inom offshore-området, samt en patent- sökt armeringskonstruktion i Trallamidband som ger utomordentlig hållfasthet i långa transportörer. Nya hjul- och däckskonstruktioner samt däck i nya materi- ) al studeras. Intensifierade undersökningar pågår av polyuretanmaterialens möjligheter för nya nischpro- dukter, och inom division Vals/Beklädnad installeras produktionsutrustning för ny polyuretanteknik.

Vid Boliden Kemi har forsknings- och utvecklings- insatserna bl a lett till investeringar i nya produktions- anläggningar för vattenreningskemikalier och en större försöksanläggning för tillverkning av en speciell kal- ciumsulfatkvalitet för pappersbestrykning. Tillsam- mans med Gummi/Plast undersöks om detta material kan vidareutvecklas för att användas som fyllmedel

inom polymerindustrin.

~---10 ---

Personal

Medeltalet anställda i koncernen, beräknat som års- arbetare, ökade under 1988 med 4.138. De största förändringarna i Sverige utgjordes av försäljningen av affärsområde El-entreprenader med 4.500 anställda samt förvärven av Bröderna Edstrand och Saab-Sca- nia Enertech med tillsammans 2.700 anställda. Medel- talet anställda i utiandsbolag ökade med nära 5.000.

För det största tillskottet stod köpet av en rad företag och verksamheter från Allis Chalmerskoncernen.

Medeltal anställda

1988 1987

- Moderbolaget 2.243 2.136

__ ,~ÖVriga svenska bolag 15.139 16.086 Summa svenska bolag 17.382 18.222

Utiandsbolag 8.701 3.723

Summa Trelleborgkoncernen 26.083 21.945 Härav kollektivanställda 15.563 14.214

tjänstemän 10.520 7.731

Medeltalet anställda har beräknats som årsarbetare enligt bokföringsnämndens rekommendationer.

Löner och ersättningar (Mkr)

Koncernen Moderbolaget 1988 1987 1988 1987

Styrelser och VD 80 71 11 6

ÖVriga anställda 3.339 2.821 292 267

Summa 3.419 2.892 303 273

Komplett lagstadgad specifikation finns tillgänglig vid - moderbolagets huvudkontor (se även sid 38, not 29).

L

¹Sociala kostnader 1 .34 7 1.17 4 137 126 {

. .

^__,.

Antal anställda (årsarbetare)

r - -

zaxJ

22fiX) ,...--

2(XXX) t-

17500 ^{f -}

100JJ ^{f -}

12500 ^{f -}

1CXXXl t-

7500 >-

5000

2500

o

-

^,...

u- ^{r- ~}

^{1- ..___ '---}

l6. ^r---. _•

'---

1 984 i 985 1986 1987 1 988

Löner och ~·, lönebi- kostnader, Mkr

Prognosför1989

För 1989 förutses koncernens rörelseresultat före finansnetto öka med 400-500 Mkr eller 25-30%. Av denna ökning bedöms högre metallpriser bidra med drygt hälften. Det har då förutsatts att genomsnittspri- set för zink blir omkring 40% högre än under 1988 och därmed svarar för hela metallprisförbättringen. För övriga metaller förutses nämligen det viktade genom- snittspriset bli ungefär detsamma som under 1988.

Finansnettot är liksom metallpriserna svårt att be- döma, eftersom valutakurserna spelar stor roll. Förut- satt en dollarkurs och ett kronindex kring dagens nivå bedöms finansnettot 1989 bli ca 200 Mkr.

En första prognos för resultatet 1989 pekar därmed mot ca 2.400 Mkr efter finansnetto, exklusive minori- tetsandelar men inklusive andelar i intressebolag, vilka bedöms bli ungefär lika stora som 1988.

Det bör understrykas att väsentliga förändringar i metallpriser och valutakurser jämfört med de nu be- dömda starkt kan påverka denna prognos både upp och ner.

Resultat efter finansnetto, Mkr

2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500

250

o

r -

. - - Skatt

-

Utdelning f . - -

~

~

III l

1985 1986 1987 1988 1989 p

--- 11

---~

l . . . _{-.,!: •} r-.y-·-,-•,- '•'. ---• _{~r:: t • (1 ' - ; tt : 1 .: •}-'\''-'"'o' _{, • r 1: , ~,} .~ _{\. • •} '

l

' ·~-·-' _ • • ...!....!....!. ·~···-~ ^{. .} ~ ^{- - - -}

Andel av koncernens totala resultat~ 18%

Andel av koncernens totala fakturering ~ 28%

Fakturerad försäljning, Mkr Härav utlandsförsäljning, o/o

Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Räntabilitet på sysselsatt kapital, o/o Investeringar i anläggningstillgångar Antal anställda

1988 5.991

9 319

>20 130 4.337

1987 3.612 11 135

15 53 2.758

Verksamhetsområdet Bygg/Distribution omfattade vid utgången av 1988 sex affärsområden: Grosshandel (Ahlsell WS, Ahlsell El, Jirva), Plåt/Ventilationspro- dukter (Piåtluna, Stockholms Byggplåt, Olsson & Ro- senlund, Stifab, Ventitech, Ahlsell Kyl), Byggsystem (Mataki, Gavleverken, Ahlsell Profil), Ventilationsentre- prenad (Ventilationsunion, lndustrifilter) Energisystem (Enertech) samt stålgrosshandel (Bröderna Edstrancl).

l början av 1989 sammanslogs Plåt/Ventilationspro- dukter och Ventilationsentreprenad till affärsområde Ventilation.

1988 präglades av ett omfattande förändrings- och omstruktureringsarbete inom verksamhetsområdet.

Bl a såldes vid halvårsskiftet verksamheten inom af- färsområde El-entreprenader (drygt två miljarder kro- nor i omsättning och 4.500 anställda). l oktober för- värvades Bröderna Edstrand AB (omsättning 2,2 mil- jarder, 700 anställda) och Saab-Scania Enertech AB (omsättning 1,3 miljarder, 2.000 anställda).

\Terksanrnhetsornråde

~---12---

Bygg och Distribution

Chef: Bo Lundquist

Hans·lnge Olsson: Ditt verksamhe1sområde är nu- mera Trelieborgs största. Hur ser tillväxten ut fram- över?

Bo Lundquist: Vi tänker bygga vidare inom våra fem olika affärsområden. Möjligheten jag ser är en interna- tionell expansion, men den får vi ta stegvis. Vi får akta

oss för att gå för fort fram. Distributionssidan ligger närmast till hands, sedan kan man gå bakåt och

ta

produktionen. På grund av bl a olika normer och olika metoder är det emellertid svårt att internationalisera vissa delar av byggsidan.

Verksamheten är ju starkt beroende av byggkon·

junkturen. Hur ser era prognoser ut för byggandet?

Det kommer att ske svängningar. Nu är det en ökad nyproduktion av bostäder som är ^aktuell.

Å

^andra

sidan är politiken ryckig. En satsning på nyproduktion försvagar ROT- sektorn, och redan i dag finns ett uppdämt renoveringsbehov. För våra produkter kom- mer marknaden att se bra ut, även om man kanske inte ska räkna med en uppgång från dagens över- hettning. Men någon stor nedgång tror jag inte man får se.

Vad låg bakom köpet av Enertech och hur har för- värvet utvecklats?

Enertech passar väl in i vår satsning på ws-området.

Vi finns tidigare på marknaden genom grossistföre- taget Ahlsell WS, som är ledande i Sverige på om- rådet. Enertech utvecklas redan mot att bli en bra affär, som kan bli ännu bättre. Potentialen är större än vad vi tidigare trott, och resultatet har kommit snab- bare än väntat. Utfallet för 1988 blev något bättre än vår prognos. Under 1989 räknar vi med att resultatet ökar med ca 40 Mkr, och då har Enertech en lönsam- het som klarar våra interna lönsamhetsmåL Resultat- förbättringen sker vid oförändrade volymer.

---13---~

Nästa stora sak är förmodligen inneklimatet Man måste försöka finna en balans mellan isolering, upp- värmning och ventilation. Nu har vi kunskap om alla tre delarna, och värme passar bra in. En fördel med

exempelvis Enertech är att den ryckiga politiken tving- at dem att skaffa kompetens på flera olika energislag, så de har en bred kunskap. Problemet är att man kanske inte alltid vet vad som ska gälla.

Var kommer Edstrands in i verksamhetsområdet?

Vi är övertygade om att distributionen kommer att bli strategiskt viktig under 1990-talet. Industriproduktio- nen är hårt trimmad, och det börjar snart bli svårt att skära kostnader inom produktionen. Kostnaderna för distributionen är däremot mycket höga. Inom vårt sortiment utgörs 50-60% av en varas pris (för vissa produkter ända upp till 90%) av distributionskostna- der, så där finns mycket att göra. För att få ner distri- butionskostnaderna inför 1990- talet krävs främst effektiva datorsystem. Enbart för ws- delen handlar det om utvecklingskostnader i storleksordningen 50 Mkr. Datorsystemen är i stort sett branschoberoende, så vi hoppas få synergier mellan våra olika verksam- heter.

Edstrands skiljer sig en aning från våra tidigare för- värv, främst för att det var i bra skick när vi kom in.

Edstrands är ett stort distributionsföretag med bl a en importandel på över 50%, och vi ser stora synergief- fekter inom distributions-, dator- och logistikutveck- lingen, som kommer att få stor betydelse inför 1990- talet. Däremot ska inte Edstrands verksamhet blandas ihop med våra andra verksamheter.

Vilka hot finns mot verksamhetsområdet?

lno"!:' grosshandeln är vi mycket beroende av volymer- na. Aven när volymerna sjunker, tvingas vi hålla vår storlek, och det är svårare att korrigera snabbt till skillnad mot vanlig produktion. När det gäller stål- grosshandeln är det både volymerna och priserna som kan vara ett hot. Priserna svänger kraftigt. Man kan höja priserna 50-60% i bra konjunktur, men har hittills tvingats till lika stora sänkningar när konjunkturen svängt. stålbranschen säger att de nu lärt sig sina läxor, men det återstår att se när tiderna blir sämre. Vi har en hög beredskap inför detta.

Även energipolitiken är ett hot, och i dag är investe- ringarna i bl a värmeanläggningar små, eftersom ingen vet vilka regler som ska gälla. En tröst är att förvirring- en i dag är så stor att det knappast kan bli värre.

Affärsområde Grosshandel

Chef: Lars Abrahamsson

Huvudprodukter. Grosshandel med

ws-,

^{va- och}

el-produkter (Ahlsell WS, Ahlsell EL) samt med verktyg och montagedetaljer för ws, el och ventita- tian (Jirva). AffärsicSån är att erbjuda kompletta funktioner och tjänster

åt

el- och ws-tnstallatörer med specialisering på produkter för vätsketrans- port.

Konkurrenter: Dahl Gruppen (Fosselius & Alpen), Skoogs, Selga, ASEA Skandia samt ett antal mind- re, ej rikstäckande grossister.

Fakturerad försäljning 1988: 2.728 Mkr (2.356) Härav utlandsförsäljning:--(9%)

Antal anställda: 1.258 (1.235)

Ahlsell WS är marknadsledare inom svensk WS- grosshandel med en andel av totalmarknaden på över 30%. Kunderna utgörs av professionella ws-installa- törer, industrier, va-entreprenörer, kommuner och landsting. Ett brett sortiment från ett 1.000-tal leveran- törer marknadsförs via försäljningskontor och s k

proffsmarknader på mer än 50 platser i landet. Mark- naden bearbetas selektivt av två divisioner: WS re- spektive lndustri/Kommunalteknik. Verksamheten 1988 gynnades

av

en tillväxt som förefaller att avgjort ha brutit den nedåtgående trend som eljest präglat ws-marknaden under 1980-talet. Mot bakgrund härav har beslut fattats att bygga ett nytt centrallager i Halls- berg med inflyttning i början av 1990 och att investera l ett nytt datasystem. Resultatet förbättrades ytter- ligare under 1988 och möter väl koncernens lönsam- hetsmål.

Ahlsell EL är en av de fem stora alg rossisterna i Jandet och har en marknadsandel på ca 15%. Kunderna, som utgörs av installations- och industriföretag, försörjs från ett centrallager i Spånga samt sex distributions- lager och ca 35 proffsmarknader över hela landet. Ett flerårigt fusionsarbete avslutades under 1988 då Ahl- sell EL också blev helägt dotterbolag till Trelleborg AB.

Efter att i flera år ha visat otillfredsställande resultat, vände utvecklingen 1988 och gav ett överskott som närmar sig koncern målet.

Jirva är specialgrossist för verktyg, maskiner och montagedetaljer till installatörer inom el, ws och venti- lation. Marknadsandelarna varierarar inom de olika segmenten mellan 20 och 35%. Försäljning och dis- tribution sker dels från egna butiker, dels från proff$- marknader inom ws, el och plåt. Resultatutvecklingen är fortsatt stabil och lönsamheten god.

'

^l _l

. '.

.

/

. - . .

~-- ~

. - -- - ' . . - _:: 5!

Affärsområde Ventilation

Chef: Håkan Mocl8n

Huvudprodukter: System för luftdistribution, dvs luftkanaler och luftdon (Stifab), grosshandel med plåt (Piåtluna, Stockholms Byggplåt), kylkompo- nenter, luftkonditioneringsaggregat och kompletta kylaggregat för kommersiella ändamål (Ahlsell Kyl), entreprenadverksamhet inom komfort- och ventila- tionsområdet (Ventilationsunlon).

Konkurrenter: På ventilationssidan Farex, Halton och Undab samt för kylbolagen Kylrna och AKA Industriprodukter. På entreprenadsidan konkurrerar främst två större rikstäckande entreprenadföretag.

( Dessutom fims det ett mycket stort antallokala

....__ entreprenörer. På grossistsidan konkurrerar Undab

och Belano samt ett antal icke rikstäckande gros- sister.

Fakturerad försäljning 1988: 1.513 Mkr (904) Härav utlandsförsäljning: 14% (32)

Arrtal anställda: 1.701 (1.412)

Stifab är Nordens ledande tillverkare av ventilations- kanaler och luftdon med produktion i Sverige och Finland samt försäljningsbolag i Danmark och Norge.

Marknadsandelen på luftdon i Norden är ca 50%.

Utvecklingen var positiv under 1988, speciellt för ka- nalsortimentet. Distribution av Stifabs sortiment via Plåtluna bidrog till volymökning i Sverige. l Finland ökade volymen markant, och verksamheten där har god lönsamhet. l Norge utvecklades ett samarbete mellan Stifab A/S och Plåtluna A/S, vilket resulterade i skapandet av ett rikstäckande distributionssystem och fusion av de båda bolagen vid årsskiftet 1988/89.

Plåtluna är Sveriges ledande plåtgrossist med ett -- rikstäckande distributionssystem för plan, belagd plåt, .... ~ profilerad plåt, takawattning, ventilation, maskiner och

metaller. Stockholms Byggplåt driver plåtgrosshandel med inriktning främst på ventilationsmarknaden i storstockholmsområdet Verksamheten omstrukture-

f

rades under 1988. Genom omläggning av lagerhåll- ' - nings- och transportsystem samt bantning av den

centrala administrationen kunde stora kostnadsbe- sparingar göras. Detta i förening med ökad försälj- ningsvolym och bättre marginaler ledde till kraftig resultatförbättring. Under året etablerades försälj- ningskontor och lager på tre nya orter i landet.

. J

Ahlsell Kyl-bolagen bildar Nordens största kylgrossist med egna distributionsnät i Sverige, Danmark och Finland. Totalt marknadsförs över 4.000 artiklar från ca 40 leverantörer. Kunderna är tillverkare, entrepre- nörer, installatörer och serviceföretag inom kylbran- schen. Marknadsutvecklingen har varit mycket positiv i Finland och stabil i Sverige, medan det märkts en fortsatt avmattning i Danmark. Det 1987 påbörjade effektiviseringsprogrammet avslutades under året.

Hösten 1988 påbörjades byggandet av en fabrik i Boliden för tillverkning av tunnplåt. Investeringen upp- går till drygt 120 Mkr, varav 35 Mkr erhållits i statligt lokaliseringsbidrag. Byggnaden beräknas inflyttnings- klar i maj 1989 och väntas komma att sysselsätta 115 personer vid full drift kring årsskiftet 1989/90.

Ventilationsunion är ett av Sveriges största entrepre- nadföretag inom komfortventilation. Rörelsen drivs via 16 dotterbolag med omkring 850 anställda på ett 20- tal platser över hela Sverige. Inom industriventilation erbjuder lndustrifilter, Novenco Industri och Ventilator- verken avancerade lufttekniska lösningar åt svensk industri. Marknaden kännetecknades 1988 av mycket god efterfrågan inom de flesta områden. För att ytter- ligare förstärka industrisidan förvärvades under året JV-Konsult

l

Seandinavia AB samt Stoft-& Miljöteknik AB.

---15 ---~

~ --- --~

---\.l.,.-:··\.~-/~ f;.~.:.~~~-..

• \ _ •• j . _ - •• - - " ' l -'•lflllul. • -

Affärsområde Byggsystem

Chef: Tore Sawander

Huwdprodukter: Taktäckningsmaterial och taken- treprenader (MatakQ, byggplåt och smalprofiler i stål (Ahlsell Profit, Gavle Verken).

Konkurrenter: På taksidan i första hand leopaJ AB samt två mindre svenska takpappstiHverkare. l fråga om byggplåt SSAS-koncernen (Piannja och DobeO.

Fakturerad försäljning 1988: 932 Mkr (820) Härav utlandsförsäljning: 14% (8)

Antal anställda: 896 {938)

Matakl är marknadsledande i Sverige på takpapp, takelement och gummiduk samt genom dotterbolaget MHT Mataki Hettäckande Tak AB landets största tak- entreprenadföretag. Takpapp och takelement till- verkas i Höganäs, takfönster i Sollebrunn samt gum- miduk för tak och isolering av dammar och bevatt- ningskanaler vid Värnamo Isolerduk AB.

De kostnadseffektiviseringar, som genomfördes under 1987, gav full effekt under året. En god konjunktur och en bra byggvinter ledde till ett högt resursutnyttjande.

Gavle Verkens huvudprodukt är plastbelagd, varmför- zinkad stålplåt, som främst används som fasadmateri-

al och för takkonstruktioner. Företaget omstrukturera- des under 1988, och investeringar genomfördes som ger rationellare produktion och säkrare materialstyr- ning.

Av Ahlsell Profils omsättning utgörs drygt en fjärdedel av smalprofiler och tre fjärdedelar av byggplåt Under 1988 togs nya lokaler i bruk för smalprofiltillverkning- en.

För såväl Gavle Verken som Ahlsell Profil var utveck- lingen på den svenska marknaden positiv under 1988, medan den norska marknaden var mycket svag. På råvarusidan steg priserna på varmförzinkad plåt med över 15%. Tillgången på plåt är begränsad, men leve- ransavtal har tecknats som säkerställer försörjningen under1989.

Affärsområde Energisystem

Chef: Ulf Jatver

Huvudprodukter: Produkter ^{för energi, mUjö och} inneklimat

samt

för kontroll av gas- och vätskefor- miga flöden.

Konkurrenter. Främst två större, rikstäckande

en-

treprenadföretag. Dessutom finns ett mycket stort antallokala entreprenörer.

Fakturerad försäljning nov-dec 1988: 204 Mkr Härav utlandsförsäljning: 58%

Antat anställda: 285

Affärsområdet bildades i oktober 1988 genom förvärv av Saab-Scania Enertech AB (nu Enertech lndustries AB) inklusive dotterbolag med en sammanlagd årsom- sättning av drygt 1.300 Mkr och ca 2.000 anställda.

Enertech är ett av de ledande företagen inom sitt om- råde i Europa. Bland mera kända varumärken kan nämnas Parca och CTC (värmepannor), Bentone- Eiectro Oil (brännare) och NAF (ventiler). Enertech har produktionsanläggningar i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och Västtyskland. Hälften av tillverk- ningen går på export. Försäljning sker bl a genom dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Schweiz, Stor- britannien, Västtyskland och Österrike.

l november 1988 beslöts ett omfattande åtgärdspro- gram för att snabbt förbättra Enertech-gruppens tidi- gare svaga lönsamhet, som huvudsakligen berott på de stora förändringarna i marknaden. för olje- och el pannor samt värmepumpar till följd av energipoliti- ken i'bö~an av 80-talet. l december såldes Parca Gjuteri AB i Norrahammar. Det tidigare huvudkontoret i Jönköping har lagts ner och gemensamma funktioner koncentrerats till Ljungby. l Norrahammar har 50-talet tjänstemannabefattningar dragits in.

Verksamheten är nu organiserad i fyra divisioner. Den största av dessa är CTC-Parca med anläggningar i Ljungby och Norrahammar. Divisionen har bildats

genom sammanslagning av CTC, Enertech Värme, Enertech Component och Enertech Service och be- räknas få e11 omsättning 1989 av ca 530 Mkr, varav 200 Mkr utanför Sverige. Antalet anställda är 7 45, av vilka 585 arbetar inom landet, huvudsakligen i Ljung- by.

\

-...,

~---16---

Den omsättningsmässigt näst största divisionen är Bentone-Eiectro 011 med huvudanläggningar i Ljung- by. Tillverkande enheter finns också i Västtyskland och Storbritannien. Huvudprodukterna återfinns inom området förbränningsteknik, som t ex kompletta pro- gram av olje- och gasbrännare. Divisionen har drygt 350 anställda, varav ca 100 i Sverige. Omsättningen beräknas till 390 Mkr (260 Mkr utanför Sverige).

NAF bildar den tredje största divisionen med huvud- kontor i Linköping, två fabriker i Finland och verksam- het även i Göteborg, Lund, Danmark och Österrike.

Divisionen har drygt 400 anställda, varav 200 i Sveri- ge, och en omsättning kring 380 Mkr (230 Mkr utanför landet). Huvudinriktningen är ventiler och produkter till processindustrin, energi- och bromssektom.

Osby-Parca i Osby är den minsta divisionen, bildad av tidigare CTC-Osby och Parca Project. Antalet an- ställda är 65, och omsättningen beräknas ti11100 Mkr 1989. Divisionen säljer nyckelfärdiga anläggningar, t ex pannor och kompletta värmecentraler till indu- strin, och ligger långt framme i utvecklingen inför kom- mande satsningar på gasenergi.

Sammantaget beräknas affärsområde Energisystem komma att omsätta ca 1,4 miljarder kronor 1989 och sysselsätta närmare 1.600 anställda. Genom det på- gående åtgärdsprogrammet väntas lönsamheten re- dan 1989 nå i närheten av koncernmålet, 20% av- kastning på sysselsatt kapital.

.

• J

Affärsområde Stålgrossbandel

Chef: Lans Slettengren

Huvudprodukter: Grosshandel med handelsstål, rosthitt

stål,

aluminium, industrirör, byggmaterial, trådprodukter samt material till vatten- och av-

loppsanläggningar.

Konkurrenter i handelsledet: Tibnor, Dickson, Ahl·

sell, Calvert, Helens, Fosselius & Alpen m fl Fakturerad försäljning okt-dec 1988:614 Mkr Härav utlandsförsäljning: - -

Antal anställda: 197

Affärsområdet utgörs av Bröderna Edstrand AB med dotterbolag som förvärvades av Trelleborg i mitten av oktober 1988. Bröderna Edstrand med huvudkontor i Malmö grundades 1885 och är Sveriges största fristå- ende stålgrossist med dotterbolag och lager på sex orter: Malmö, Göteborg, Jönköping, Norrköping, Stockholm och Sundsvall. Företaget är väl inarbetat och har en stark ställning på marknaden. En särskild fördel är den oberoende ställningen gentemot stålver- ken. Kunderna återfinns främst inom byggnads- och verkstadsindustri, stat och kommun samt återför- säljare Inom byggvaruhandeln.

Allmänt god efterfrågan och ökad användning av stål l byggandet medförde större utlastningsvolymer 1988.

Befarad prispressande ökning av utbudet som följd av slopat kvoteringssystem inom EG uteblev tack var den goda efterfrågan och kapacitetsnerdragningar i stål- verken. Priserna fortsatte därför att öka under andra halvåret.

stålverken koncentrerar allt mer verksamheten till ett färre antal produkter som tillverkas i stor skala. Detta gör att det inom Sverige inte längre tillverkas alla slag av efterfrågade stålprodukter. För Bröderna Edstrands delinnebär detta en successivt ökande andelinköp från utlandet.

De stora prisökningarna på nickel påverkar affärerna med rostfritt material. Priserna har höjts mycket kraf- tigt, medan det varit svårt att bibehålla marginalerna i handelsledet

Under 1988 invigdes en ny stålhall i Sundsvall. Där- efter är även denna lageranläggning komplett vad gäller sortiment och service.

Resultatmässigt blev 1988 ett mycket gott år för Brö- derna Edstrand, och man får gå tillbaka till åren 1973-74 för att finna motsvarande resultat.

·--- 17 ---~

- -- . .

~

. .' . -:-. . -- i

Andel av koncernens

totala fakturering

=

^32% Andel av koncernens totala resultat = 53%

Fakturerad försäljning, Mkr Härav utlandsförsäljning, o/o Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Investeringar i anläggningstillgångar Antal anställda

1988 1987 7.009 5.994 76 81

920 293

>20 14 324 522 6.325 6.364

Verksamhetsområdet Gruvor och Metaller omfattar tre självständiga affärsområden: Svenska Gruvor och Smältverk (Boliden Mineral, Boliden Engineering, AB Arv Andersson, Boliden Metech, Boliden France), Internationell Gruwerksamhet och Handel (Boliden International Mining, Boliden Ore & Metals, Boliden Contech, Boliden lntertrade, Ahlsell Mineral) samt Metallförädling (Boliden Bergsöe).

\Terksanrnhetsonnråde

~---18---

Gruvor och Metaller

Chef: Kjell Nilsson

Hans-Inge Olsson: Boliden var det stora glädjeäm- net l bokslutet för 1988. Samtidigt är Gruvor och Metaller det verksamhetsområde som är svårast att analysera. Hur stort bekymmer är de stora sväng- ningarna inom metallmarknaden?

Svängningarna i metallpriserna kan vi inte göra något åt, och det kan vara både glädjeämne och bekymmer.

Det vi kan göra något åt är att försöka kapa bottnarna, så att svängningarna blir mindre. Dessutom har vi lagt ett åtgärdsprogram som ökar vår effektivitet och pro- duktivitet. Vår ambition är att Boliden därigenom skall kunna visa svarta siffror även när vi befinner oss nere i bottnarna.

Hur stora kommer svängningarna i Bolidens resul- tat att bli framöver?

Vi har sagt tidigare att vi måste försöka lära oss att leva med stora svängningar på hundratals miljoner.

Var i kurvan befinner sig Bolidens bokslut för 1988?

Fjolåret var definitivt inte vårt toppår. Jag tror att de närmaste 3-5 åren kommer att innebära en renässans för råvarubranscherna. Flera skäl talar för detta. Det sker en konsolidering i branschen efter den nedåt- gående pristrend som startades av oljebolagen och som varat under snart två år.

Om du ska sätta in fjolårets resultat på en skala 1 tills, var hamnar 1988?

Jag skulle tippa på mellan 3 och 4. Medelvärdet 1988 ligger en bra bit under de priser som gällt så här långt in på 1989. Tittar man på vad det kostar att utveckla nya fyndigheter och på exempelvis kopparpriset i reala termer, så är dagens priser inte speciellt höga.

Av basmetallerna är det bara zink som orkat öka i reala termer.

---·---19~---~

Dagens priser kommer förmodligen att sätta sig en aning, men någon tillbakagång till de priser som gällde 1986 tror jag inte på.

När blir toppåret för metallerna?

Jag tippar på 1989 eller 1990, men det kan bli längre in på 90-talet. Främsta orsaken är att det inte pro- spekterats tillräckligt under de senaste tio åren och att det finns ett stort nyinvesteringsbehov. Samtidigt är Investeringarna dyra. Det krävs nästan dagens prisni- våer för att de ska bli lönsamma.

Prognosen för 1989 är att Boliden ska öka sitt re- sultat med ytterligare cirka 250 Mkr. Hur pass sä- ker är denna prognos?

Vi har lämnat vissa reservationer, men det är samtidigt klart att vi lägger ingen prognos som vi inte tror vi klarar av att hålla. Om de prisnivåer som gällt så här långt under 1989 skulle gälla som genomsnitt, borde det inte blir några problem för Boliden att uppfylla sin prognos.

Vad är det största hotet mot Boliden?

Det absolut största bekymret är energisituationen 1

Sverige. Det andra stora problemet är kostnadssitua- tionen, där vi inte klarar av att kostnaderna rusar Iväg för snabbt.

Hur pass skakade är ni av energidlskussionerna?

Energiförsörjningen är Bolidens och hela basindustrins viktigaste fråga just nu. Och det är ett problem för hela nationen. Tillräcklig mängd energi till konkurrenskraf- tigt pris är ett måste.

Vi utgår ifrån att kärnkraften måste finnas kvar till dess att trovärdiga alternativ kommer fram - om nu detta över huvud taget är möjligt. Själv är jag mycket tvek- sam. Regeringens siffror bygger på att vi har en myck- et låg tillväxt i ekonomin, men all ekonomisk tillväxt bygger på en ökad energiförbrukning, och det kom- mer politikerna smärtsamt att få inse.

Vad talar för

att

Boliden med många svenska gru- vor ska kunna konkurrera med utländska bolag som har en annan kostnadsbild?

Med dagens kostnadsnivå har vi inga problem att hänga med. Problemet kommer på 2-3 års sikt, om kostnaderna l Sverige tillåts skena iväg.

Under 1988 fick vi även en diskussion om ert sätt att redovisa gruvrättighetema l balansräkningen.

Varför gömmer ni de övervärden som kan finnas?

Anledningen till att debatten kom upp var ett antal analytiker som jämförde oss med utländska gruvföre- tag och upptäckte skillnaderna. Vi har en konservativ syn på saken. Det är svårt att värdera ett hål i marken när man inte vet vad metallerna är värda om några månader.

Om man använder utländska redovisningsprinciper på Boliden, vilka summor handlar det om i dolda övervärden?

Frågan är hypotetisk. Vi har valt att alltid omkostnads- föra investeringar under mark. De kan bli värdelösa om metallpriserna inte är tillräckligt bra. Utomlands brukar man däremot alltid aktivera dessa kostnader, vilket naturligtvis är ett mer riskabelt sätt. Malm är alltid ett ekonomiskt begrepp: livslängd och storlek på malmkroppen är avhängig av metallpriserna.

~---20---