Kärnverksamhetens nettoomsättning ökade med 51 procent.

_..{_i)

' J

(j

Året i sammandrag styrelseordförande och

Koncernchefen har ordet 2-3

Koncernöversikt 4-74

IT-strategi 8

År 2000-omställningen 9

EMU och euron 9

Finansverksamheten 10-11

Miljö 12-15

Kompetens och engagemang 16-17 Redovisning per affärsområde

TrelleborgAutomotive 22-25 TrelleborgWheel Systems 26-29 Trelleborg Engineered Systems 30-33 Trelleborg Building Systems 34-37

Ahlsell 38-41

Bröderna Edstrand 42-43

Reynolds 44-45

Starckjohann 46-49

Intressebolag 50-51

Ekonomisk redovisning

Förvaltningl>bei-ättelse 52 Förslag till vinstdisposition 53 Resultaträkningar, koncernen,

med kommentarer 54-55

Balansräkningar, koncernen,

med kommentarer 56-57

Finansieringsanalyser,

koncernen, med kommentarer 58-59 Resultaträkningar och finansierings- analyser, moderbolaget 60 Balansräkningar, moderbolaget 61 Proform a,

kvarvarande verksamheter 62 Redovisnings- och värderings-

principer 63-64

Noter 1-57 65-74

Revisionsberättelse 75

Styrelse och revisorer 76-77

Koncernledning 78

Femårsöversikt 79

Aktiekapital och

ägarförhillanden 80-82

Ekonomisk information Bolagsstämma Kontemadresser

Trelleborg AB (publ)

Box I 53, 231 22 Trelleborg Td: 0410-670 00 • Fax: 0410-427 63 E-post: info@rrelleborg.com Interner: www. trelleborg.com Org nr: 556006-3421

Denna irsredovisning finns även i en engdsk version. This Annual R~port is a/so avai/ablt in English.

Bl 84 VII

Omslaget: Anställda i Trelleborgkoncernen.

~~- ;,;, :t~·:c:·r oc/1 ^{... ,~~;~':.t\·} r

Året i sammandrag Nyckeltai,Trelleborgkoncernen Koncemöverslkt

Nettoomsättning och rörelseresultat

per affarsområde 5

Operativa nyckeltal 6

Kassaflödesrapport 7

Resultat efter full skatt per aktie samt vinstmarginal 1994-1998 7 Rörelseresultat per affårsområde

och kvartal 8

Koncernens flödesexponering JO Nettotillgångar i utlandet Il Beviljade kreditfaciliteter och

förfallostruktur Il

Medelantal anställda 16 Industrisektorn

Nettoomsättning och

rörelseresultat 19

Handelssektorn Nettoomsättning och

rörelseresultat 21

Trelleborg Automotive

Nyckeltal 22

Nettoomsättning och

rörelseresultat 23

Nettoomsättning per geografisk

marknad 24

TrelleborgWheel Systems

Nyckeltal 26

Nettoomsättning och

rörelseresultat 27

Nettoomsättning per geografisk

marknad 28

Trelleborg Engineered Systems

NyckelcaJ 30

Nettoomsättning och

rörelseresultat 31

Nettoomsättning per geografisk

marknad 32

Trelleborg Building Systems

Nyckeltal 34

Nettoomsättning och

rörelseresultat 35

Nettoomsättning per geografisk

marknad 36

Läsanvisningar

Sifferuppgifterna inom parentes avser 1997 om inre annat anges. Under 1998 genom- fördes en intern omorganisation där enhe- ter flyttades mellan ai:F.i.rsområdcn inom Industrisektorn, Alla jämförelsesiffror för l 997 är justerade med hänsyn till detta.

Svenska kronor (SEK) används genom- gående. Tusen kronor förkorcas TSEK och miljoner kronor forkortas MSEK. "Trelle- borg" innefattar både Trelleborg AB och Trclleborgkoncernen.

Ahlsell

Nyckeltal 38

Nettoomsättning och

rörelseresultat 39

Aktörer på den svenska el- och vvs- samt den nordiska kylmarknaden 40 Bröderna Edstrand

Nyckeltal 42

Nettoomsättning och

rörelseresultat 43

Nettoomsättning per

produktgrupp 43

Aktörer på den svenska grossist- marknaden för stål och aluminium 43 Reynolds

Nyckeltal 44

N~ttoomsättning och

rörelseresultat 45

Nettoomsättning per geografisk

marknad 45

Starckjohann

Nyckeltal 46

Nettoomsättning och

rörelseresultat 47

Nettoomsättning per divislon 48 Intressebolag

Bolidens gruvproduktion 50 Ekonomisk redovisning

Resultaträkningar, koncernen

med kommentarer 54-55

Balansräkningar, koncernen

med kommentarer 56-57

Finansieringsanalyse r, koncernen

med kommentarer 58-59

Resultaträkningar och finansierings- analyser, moderbolaget 60 Balansräkningar, moderbolaget 61 Proforma,

kvarvarande verksamheter 62

Noter 1-57 65-74

Femårsöversikt 79

Trelleborgaktien 1994-1998 80

Årsredovisningen 1998

Årsredovisningen är satt med AGaramond och GillSans. Papper: omslag Gothic Silk 250 g, karror Multifine 130 g och inlaga Gothic Silk Web 115 g. Trycksaken upp- fyller kriterierna för Nordisk miljömärkning.

Produktion: Trelleborg AB:s informa- rionsavddning. Grafisk form: RHR Reklam- byrå AB, Malmö. Foto: Lars Owesson, Lars Strandberg m fl. Repro och rryck: AB Ruter Press, Laholm, mars 1999.

Aret i sammandrag

a

Kärnverksamhetens nettoomsättning ökade med 51 procent.

Joint venture med Pirelli, Trelleborg Wheel Systems S.p.A., placerar Trelleborg på tredje plats i Europa inom lantbruks- och skogsdäck

Köp av tyska ETM gör Trelleborg Building Systems till Europas klart ledande tillverkare av tätningsprofiler.

Resultatet efter finansnetto uppgick till 616

MSEK.

Resultatet efter skatt blev 492

MSEK,

motsvarande 4:20 kronor per aktie.

Utdelningen föreslås till2:00 kronor per A- och B-aktie.

Dessutom föreslås att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till aktieägarna i proportion till deras innehav av Trelleborgaktier.

Nyckeltal

Nettoomsattning, MSEK

Rorelseresultat, MSEK

Resultat efter finansiella poster, MSEK

Årets resultat, MSEK

Räntabilitet på eget kapital efter full skatt, % Avkastning på operativt sysselsatt kap1tal, inklusive

mtressebolag, exklusive jamforelsestörande poster, MSEK

soliditet,%

Resultat per aktie efter full skatt, SEK

Dito, exklusive jamforelsestörande poster, SEK

Resultat per aktie efter full skatt och efter full konvertering, SEK

Eget kapital per aktie, SEK

Finansiella tillgångar mmus skulder vid årets utgång, MSEt<

lnvestermgar 1 anlaggnmgar, MSEK

Medelantal anstalida

Utdelning per A- och B-aktie, SEK

Börskurs den 31 december, B-aktien, SEK

Trellebörg ar en Völrldsomspannandc indostn·

och handel5koncem.

Med fol<us p3 komfort.

sakerhet och milj

o

går vi jobbet enklare och bekvamara for vår~ l<under och v~ra

k1mders kunder.

1998 1997

25 041 20 825

736 2 609

616 2 : . .)Q

492 2 038

4,5 i9.9

5,7 12,6

54,3 53,8

4:20 17:40

4:05 7:65

4:20

93:55 94:20

-3 287 -868

806 96::

13 895 !3 525

2:00¹> 3:50²)

66:00 100:00 l) För 1998 enligt styrelsens och VD:s forslag. De~sutom fcireS,Iås att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till aktie-

ägarna. Marknadsvärdet på Boliden-aktierna uppgick den· 'j l december 1998 till 91 7 MSEK.

2) Exklusive bonus om l :50 SfK per A-och B-aktie.

För en mer detaljerad uppställning över den ~nansiella utvecklingen och övriganyckeltal samt de~nitianer, se sid 79.

-

2

Ett ^{år av}

Verksamhetsåret 1998 präg!ddes av tillväxt genom forvärv, men också genom nyetablering och organisk tillväxt. Samtliga a./fdrsområden hade en positiv omsättningstillväxt och kärnverksamhetens nettoom- sättning ökade med hela 51 procent.

Inom industriverksamheten förvärvades bolag med en gemensam omsättning kring

l ,3 miljarder kronor. De största förvärven skedde inom Trelleborg Building Systems och Trelleborg Wheel Systems. ·

Ledande i Europa Efter förvärv av tyska ETM är Trelleborg

Building Systems nu Europas klart ledande tillverkare av tätningsprofiler för bygg- relaterad industri. ETM är Tysklands ledande tillverkare på området och har teknikkunnande i världsklass.

På tätskiktsområdet utökades produkt- sortimentet avsevärt i och med förvärvet av svenska Trebolit. Samtidigt stärktes basen för ytterligare ~portsatsningar, inte minst inom produktområdet bromembran, som bedöms ha stor tillväxtpotentiaL

Bildandet av Trelleborg Wheel Systems S.p.A., ett joint-venture med italienska Pirelli, placerade i ett slag Trelleborg Wheel Systems på en tredje plats i Europa vad gäller lantbruks- och skogsdäck.

l centrum för europeisk fordonsindustri Trelleborg Aurornative öppnade under året ett kontor i Frankfurt och skaffade sig där- med en plattform i centrum för den euro- peiska fordonsindustri n. Under året gjordes också ett antal investeringar i nya forsk- nings- och utvecklingscentra. Som ett led

i Trelleborg Aurornatives satsning på att vara en stark utvecklingspartner till fordonsindustrin, förvärvades 25 procent i ingenjörskonsultföretaget Ingemanssons Automotive. Företaget besitter bland annat unik spetskompetens inom ljud- och vibrationsområdet.

Inom Trelleborg Engineered Systems genomfördes omfattande produktions- omflyttningar och personalneddragningar framför alle i Palport, Frankrike. I syfte att öka kapaciteten och sänka kosenaderna gjordes också en del större investeringar vid flera enheter, exempelvis i Spanien, Nederländerna och Mexiko.

Förvärv av majoriteten i Starckjohann Aven för de fyra affärsområdena inom handelsverksamheten var 1998 ett tillväx- tens år. Framför allt genom Trelleborg- koncernens förvärv av majoriteten i Starckjohann i slutet av 1997.

Men också genom kompletterande förvärv och nyetableringar inom samtliga fyra affärsområden.

Starckjohann-gruppen kunde glädja sig åt ökad efterfrågan från samtliga afl'års- segment, och nettoomsättningen ökade med 15 procent. I det fortsacta arbetet med att renodla verksamheten avyttrades ett partihandelsbolag och ett exportbolag.

Starckjohann Steel utökade sitt utbud av förbehandlingstjänster genom förvärv av Suomen Teräspalvelu.

Inom Ahlsell slutförs integrationen av Skoogs Elektriska i Skandinavien under första halvåret 1999 och synergieffekterna ger redan ett betydande resultattillskoct.

Expansionen i Skandinavien fortsatte, bland annat genom förvärv av den svenska vvs-grossisten Värmekällan, den norska elgrossisten Elektra-Energi och det danska gör-det-själv-företaget WS-Trading.

Under året stärktes också resurserna inom det nya produktområdet Data & T de, som

Boliden till aktieägarna Trelleborg AB:s styrelse beslutade i början av 1999' att rekommen- dera bolagsstämman, att Trelle- borgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till Trelleborgs aktieägare. Utdelningen är ett naturligt slutsteg i den avsikts- förklaring om att kliva ur den kapitalintensiva gruvbranschen som togs redan i samband med börsintroduktionen av Boliden 1997.

Trelleborg har tills vidare för- bundit sig att behålla innehavet av preferensaktier i Boliden.

God potential för mervärden

Trelleborgs mlnglrige styrelseordförande RuneAndersson (t.v.) och nye verkställande direktören Fredrik Arp, som den 8 februari 1999 efterträdd e Kjell N Ils so n på VD-posten i Treileborg AB.

Trelleborgkoncernen går nu in i ett nytt intensivt skede. Den förändringsprocess som står för dörren påbörjades redan under Kjell Nilssons tid som verkstäl- lande direktör och styrelsen vill uttrycka sin uppskattning för hans mångåriga insats för bolaget.

Trelleborgs nuvarande verk- ställande direktör tillträdde sin nu profilerar sig under namnet Ahlsell

Nerwork Systems.

Växer i Östersjöområdet Bröderna Edstrand genomförde under året fleraviktiga steg i strategin att växa i Öster- sjöområdet. Bolag, lager och försäljnings- kontor startades i Polen och Lettland, och ett representationskontor etablerades i Litauen, I strategin ingår också utökat samarbete med Starckjohann.

Reynolds förvärvade under året den franska metallgrossisten Testas. Satsningen på ökad vidareförädling enligt kundernas önskemål fortsatte.

·'

befattning så sent som i början av februari 1999 och har när detta skrivs bara någon vecka bakom sig på den posten.

Av naturliga skäl är det därför omöjligt att redan nu komma med någon program- förklaring.

Styrelsen och företagsledningen kommer dock under våren och försommaren att inf9rmera Trelleborgs intressenter om sina planer och intentioner och presentera tänk- bara utvecklingsvägar.

Utan att gå händelserna i förväg kan konstateras att Trelleborgkoncernen har god potential och kommer att i sin fram- tida utveckling prioritera koncentration och aktieägarvärden.

7relkborgkoncer.nen

· ~9

övriga bolag

Treliebarg Autoonotive

Trelleborg Wheel Sylltnls lnc:::ILJst.ri

Trelleborgkoncernen är organiserad l åtta affarsområden med basen i produkter och tjänster inom industri och handel.

Koncernledning VD och koncernchef:

FredrikArp

Vice VD och stf koncernchef:

Hans Parat

Chef för koncernstab Ekonomi:

Gertrud Andersson Chef för koncernstab Finans:

Lars Olof Nilsson

T19lllbDII Englnund Syslems

TRELLEBORG

VD och koncernchef

Treliebarg lullding Sylltm

Blödena Edstnnd

De åtta affarsområdena består vart och ett i sin tur av ett antal affarsenheter och produktom råden, eller motsvarande. Den operativa organisationen sammanfaller inte alltid med den juridiska.

Chef för koncernstab Skatter och koncernstruktur:

Claes Jörwall

Chef för koncernstab Juridik:

Lars Wallenberg

Chef för koncernstab Information och Investor Relations:

Leif Öberg

God utveckling inom

Industrisektorn Även 1998 kännetecknas av expan- sion inom de fYra affärsområden som ingår i Industrisektorn. Genom för- värv och organisk tillvä~:c stärker Trelleborg sin position som en av de ledande producenterna. Målet är an koncernen ska bli en av de ledande globala tillverkarna av industrigummi.

Att vara ett stort och internatio- nellt företag med god lönsamhet är inget självändamål, utan en nödvän- dighet för att också i framtiden kunna utveckla verksamheten.

<sar

Möter marknadens behov Verksamheten är fördelad på fYra affärsområden:

• Trelleborg Automotive

• Trelleborg Wheel Systems

• Trelleborg Engineered Systems

• Trelleborg Building Systems Samtliga affiirsområden arbetar med kunder vars behov blir alltmer globala.

Det ställer krav på Trelleborg som leve- rantör att, forutom att erbjuda kon- kurrenskraftiga priser, också kunna

möta kundernas behov avseende global

Koncernledning

J

Reynolds

Affärsområdena har eget ansvar för utveckling, kvalitet och marknadsföring med tillgång till koncernens samlade kompetens och resurser.

Chef för koncernstab Personal:

Sören Andersson Chef för Ahlsell:

Bo Hedenström

Koncerngemensamma funktioner

Miljö:

IT:

h

Torbjörn Brorson Christer Kjörning

tel"'"'l

närvaro, hög teknisk kompetens samt kvalitetssäkring.

Trelleborg, med närvaro i form av tillverkning och säljbolag i trettiofem länder, erbjuder sina kunder lokal produktarr passning, tillverkning och serv1ce.

Gemensamma mdl Gemensamma mål för de fYra affärs- områden inom Industrisektorn är:

• att vara internationellt ledande inom ett antal väl definierade produktom råden,

• arr växa med i genomsnitt 15 pro- cent per år i syfte att skapa nöd- vändiga skalfördelar inom forsk- ning och utveckling samt inom produktion och marknadsföring,

• att nå en tillfredsställande och uthållig lönsamhet över en kon- junkturcykel, vilket långsiktigt innebär cirka 15 procent avkast- ning på operativt sysselsatt kapital och cirka 8 procent operativ rörelsemarginal.

Handelssektorn Handelssektorn består av ett antal starka varumärken på främst den nordiska marknaden: Ahlsell, Bröderna Edstrand, Reynolds och Starckjohann.

Verksamheten inom dessa affärsom- råden uppvisar under 1998 en stark tillväxt i och med helårseffekten från förvärven av såväl Skoogs Elektriska som Starckjohann. Profileringen på att vara en stark nordisk och baltisk aktör inom varugrupperna vvs, el, kyla och stål har ytterligare förstärkts genom förvärv av en norsk elgrossist och starren av egen stålförsäljning i Lettland och Polen.

Framgångsfaktorerna Distributionsrollen är den gemen- samma nämnaren för de fyra affärs- områdena och de avgörande fram- gångsfaktorerna är:

• Rationellt flöde

• Lokal förankring

• Sortimentssammansättning

• Tillgänglighet

Integreringen av Skoogs Elektriska och intrimningen av Bröderna Edsrrands anläggning i Norrköping avslutas i början av 1999. Detta i kombination med större aktivitet på den svenska byggmarknaden bör innebära en viss ökning av försälj- ningen inom främst Ahlsell.

Priserna på stål och stålprodukter kommer troligen att utvecklas svagt under 1999.

Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsomrade Nettoomsättning Rörelseresultat•>

MSEK 1998 1997 ±% 1998 1997 ±%

Trelleborg Automotive 2 219 l 708 30 222 178 25 Trelleborg Wheel Systems 2 168 l 988 9 127 97 31 Trelleborg Eng1neered SysterT•!> 2 571 2 529 2 119 106 12 Trelleborg Bu1lding Systems l 178 928 27 135 112 21

Övrigt -446 -371 -45 -47

Industrisektorn 7 690 6 782 13 558 446 25

Ahlsell 5 342 4 137 29 260 166 57

Broderna Edstrand 2 328 2 146 8 85 98 -13

Reynolds l 054 966 9 9 16 -44

StarckJohann 6 068 182

lntermarket ( 1997) l 130 85

Övngt -8 -6

H andelssektorn 14 792 8 379 76 528 359 47

Boliden²l 4 203 -244 589

Övngt³l 2 651 l 792 -123 -94

Jamförelsestörande poster 17 l 309

Ellm1nenng -92 -331

Koncernen totalt 25 041 20 825 20 736 2609 -72 Koncernens mdustn- och

handelsverksamhet 25 041 16 622 51 980 711 38

l) Inklusive ondel~r 1 1~trossebolag

2) Fr o m den l JUli 199 7 redaVIsos Baltden som mtressebolog

3) Omfattar koncerngemensamma kostnoder V1dare mgår bl a Sorb lndustn AB, Metech International, lnc, lntermorket (Jon-mor 1998), Trellebo•g NV-SA, Chapman och Velox

Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning 1998 uppgick til125 041 ~!SEK (20 825, exklusive Boliden 16 622). Kon- cernens industri- och handelssektor ökade sin nettoomsättning med 51 procent.

Industrisektorn

Industrisektorns samtliga affärsom- råden ökade sin nettoomsättning 1998. Totalt uppgick nettoomsätt- ningen till 7 690 MSEK (6 782), en ökning med 13 procent.

Större delen av ökningen härrör från nyförv~rven. Trelleborg

: Automotive. hade en organisk till-

, växt omkring till 13 procent.

Handelssektorn Nettoomsättningen inom handels- sektorn ökade till 14 792 MSEK

(8 379). Härav svarar förvärvet av Starckjohann för 6 068 MSEK.

Ahlsells ökning av nettoomsätt- ningen beror till största delen på förvärvet av Skoogs El.

Bröderna Edstrands omsättning ökade under årets första månader för att plana ut och minska under sista kvartalet.

Resultat

Rörelseresulmtet f'ör koncernen upp- gick till 736 MSEK (2 609).

I 199 8 års rörelseresultat ingår resultatandelar f'öre skatt i Boliden

KonCErnooJ rslkt

6

Ltd uppgående tiil-244 MSEK ( + 589) samt en reavinst på 17 MSEK i sam- band med avyttringen av Intettrade och Chemtrade. 1997 års rörelse- resultat inkluderade en reavinst vid avyttringen av 55 procent av aktierna i Boliden och omstrukturerings- kostnader i samband därmed upp- gående till l 309 MSEK.

Koncernens industri- och handels- verksamher uppvisade ett rörelse- resultat på 980 MSEK jämfört med 711 MSEK 1997, en förbättring med 38 procent.

Industrisektorn Industriverksamheten förbättrade sitt rörelseresultat från 446 MSEK

till 558 MSEK, en förbättring med 25 procent.

Operativa nyckeltal

Samtliga affärsområden redovisade en resultatförbättring 1998 järnfört med föregående år.

Affärsområde Trelleborg Auro- rnative redovisade en 25-procemig resultatförbättring, varav ungefär hälfeen härrör från organisk tillväxt och hälften av att 1998 påverkas fullt ut av de under 1997 förvärvade enheterna.

Trelleborg Wheel Systems ökade sitt resultat med 31 procent till127

MSEK (97), största delen hänförlig till en effektiv integrering av Vorwerk, som förvärvades 1997.

Trelleborg Engineered Systems rörelseresultat uppgick till 119 MSEK

{106) en ökning med 12 procent.

Produktionsomflyttningar och personalneddragningar har

bidragit till resultatförbättringen.

Trelleborg Building Systems redo- visade ett resultat uppgående till

135 MSEK (112), en resultatförbätt- ring med 21 procent, främst inom tätningsprofiler.

H andelssektorn

Handelsverksamhetens rörelseresul- tat uppgick till 528 MSEK (359).

Affärsområdet Starckjohann ingår 1998 medan det under 1998 avyttrade Intermarkec ingår i jämförelsesiffrorna 1997.

Ahlsell redovisade ett rörelse- resultat på 260 MSEK (166), en resultatökning med 94 MSEK.

Härav är 53 MSEK hänförliga till nyförvärvade bolag.

Synergieffekterna av integratio-

Genomsnittligt operativt Operativ rörelse- Avkastning på operativt sysselsatt kapital, HSEK marginal,% sysselsatt kapital,%

1998 1997 1998 1997 1998 1997

Trelleborg Automotive l 325 l 046 9,4 9,2 16,7 16,9

TrelleborgWheel Systems 1182 l 001 5,9 4,9 10,8 9,7

Trelleborg Eng1neered Systems l 132 l 030 4,6 4,2 10,5 10,3

Trelleborg BUllding Systems 611 446 11,4 12,1 22,0 25,1

Övrigt 53 19

Industrisektorn 4 303 3 542 7,1 6,3 13,0 12,6

Ahlsell l 361 820 4,9 4,0 19,1 20,2

Bröderna Edstrand 390 337 3.7 4,6 21,8 29,1

Reynolds 227 191 0,9 1,7 4,1 8,4

Starc:kjohann 2 026 154 3,0 9,0

lntermarket ( 1997) 243 7,5 35,1

Ovngt 15 91

Handelssektorn 4 019 l 836 3,6 4,3 13,2 19,5

Bollden1l 2394 3 760 7,8 15.7

Ovngt²l l 834 l 170

Koncernen totalt 12 550 lO 308 3,7 11,0 5,9 25,3

Koncernens 1ndustn- och

handelsverksamhet 10 156 6 548 3,7 3,9 9,6 10,6

l) Fr o m den l JUli l 997 "'dowsas Baltden Ltd som resultorandpfor 1 mtressebolag (Fr o m auguszt 1998 42,9 %j 2) Omfattar koncerngemensamma kostnoder Vidare mgcir Sorb Industri AB, Metech lnterna&onal,lnc,

lnlermorl<et (jan-mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox

nen av Skoogs Elektriska har givit betydande resuJtattillskott. Även den svenska vvs-verksamheten re- dovisar ett betydligt bättre resultat 1998 än 1997 beroende på ökade volymer och kostnadseffektivitet.

Bröderna Edstrand redovisade ett rörelseresultat uppgående till 85

MSEK (98). 1998 års resultat har belastats med engångskostnader för nytt datorsystem och andra utveck- lingssatsningar.

Reynolds resultat uppgick till 9 MSEK (16). Resultatminskningen beror på lägre metallpriser och minskad efterfrågan från den tyska marknaden.

Starckjohanns rörelseresultat uppgick tiU 182 MSEK. Med undan- tag för ståldivisionen redovisade

Kassaflödes,.apport

1998 Resultat

övriga divisioner inom Starck- johann en resultatförbättring 1998 jämfört med 1997.

Övriga bolag Trelleborgkoncernens 42,9-pro- centiga aktieinnehav i Boliden Ltd påverkade resultatet med -244

MSEK (589, första halvåret 1997 ägdes Boliden tilllOO procent av Trelleborgkoncernen). Låga metall- priser och kostnader i samband med dammolyckan i Spanien bidrog rill det negativa resultatet.

Övriga koncernposter uppgick till-123 MSEK (-94). I resultat- posten ingår förutom koncern- gemensamma kostnader även Sorb Industri, Chapman, resultatandelar i intressebolaget BPA, etc.

Resultat efter fu Il skatt per aktie och vlnstmartlnal 1994-1 998

SEK %

30 12

Resultat efter full skatt, SEK - Vinstmarginal,%

Finansiell ställning Koncernens finansnetto uppgick till-120 MSEK (-59). Kostnads- ökningen beror på koncernens ökade skuldsättning under 1998.

Av- Brutto- Övrig fOr- Summa Förvärv Avyttringar Summa exklusive skrivningar investeringar ändring i operativt kassa-

intressebolag operativt kassaflöde

sysselsatt exklusive kapital förvärv/

MSfl( avyttringar

Trelleborg Automot1ve 209 iOO -149 --48 112

Trelleborg Wheel Systems 127 95 -93 -117 12

Trelleborg Engmeered Systems 119 74 -115 -42 36

Trelleborg Bullding Systems 134 51 -34 -3 ¹⁴⁸

Övrigt -45 7 -8 -48 -94

Industrisektorn 544 327 -399 -258 214

Ahlsell 260 64 -71 ~ 165

Bröderna Edstrand

as

23 -31 52 129

Reynolds 9 8 -S 6 18

Starckjohann 182 97 -141 -59 79

ÖVrigt -8 -7 -15

H andelssektorn 528 192 -255 -89 376

Ovrigt/l<ancernposter"' -153 102 -152 -95 -298

Operativt kassaflöde 919 621 -806 -442 292

Utdelning till aktieagarna

Ovngt (finansiella transaktioner, Jamförelsestorande poster, skatter etc) Förändring finansiella nettotillgångar/skulder

• Omfattar koncerngemensamma kDsinade ^r. Vidare tnt:dr bl a Somindustri A8, Met•ch lnterno~ona~ lnc., lntl!rmorket OoiH!1or 1998), Trelieborg NV.SA, Chapman och Velox

flöde

-3 i09

-355 -343

-30 6

-281 -133

-94

-669 -455

-37 128

129

-lO 8

-255 -176

-15

-302 74

-3:26 247 -377

-1 297 247 -758

-587 -1 074 -2 419

Kor cen

ve1 t

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till616

MSEK. Exklusive resultatpåverkan från Boliden blev motsvarande resultat 860 MSEK (652), en resul- tatförbättring med 32 procent.

Arets skattekostnad uppgick till 81

MSEK {510), av dessa utgör 39 MSEK

betald skatt.

Årets nettoresultat blev 492 MSEK

(2 038), motsvarande 4:20 kronor per aktie. Exklusive Boliden upp- gick nettoresultatet till 7 42 MSEK,

motsvarande 6:35 kronor per aktie.

Koncernens nettolåneskuld upp- gick vid årets utgång till 3 287 MSEK

(868), en ökning med 2 419 MSEK.

Av ökningen är l 297 MSEK hän- förliga till nyförvärvade enheter och 587 MSEK utdelning till aktie- ägarna.

Bruttoinvesteringarna uppgick till 806 MSEK.

soliditeten uppgick vid årsskiftet till54,3 procent (53,8). Justerat för föreslagen utdelning av nuvarande innehav av aktier i Boliden Ltd blir soliditeten 48,6 procent.

Nyemission i Boliden Med anledning av Boliden Ltd:s beslut om en emission av preferens- aktier har Trelleborg AB:s styrelse belutat att teckna sin del av emis- sionen (motsvarande som högst 96,5 miljoner kanadensiska dollar).

Emissionens huvudsyfte är att fi- nansiera den pågående expansionen av smältverket Rönnskär.

Preferensaktierna saknar rösträtt, men medför rätt till konvertering.

Trelleborgkoncernens deltagande i emissionen förutsätter accept av konverteringsvillkoren och den årliga avkastningen på preferens- aktierna.

Rörel!teresultat per affärsområde och kvartal¹¹, 199_8

HSEK jan-mar apr-jun jukep okt -<Iee Helår (1997)

Trelleborg Automot1ve 58 57 47 60 222 178

TrelleborgWheel Systems 40 32 34 21 127 97

Trelleborg Engineered Systems 31 36 27 25 119 106

Trelleborg BU1Id1ng Systems Il 39 54 31 135 112

Ovngt -12 -7 -16 ^-lO -45 -47

Industrisektorn 128 157 146 127 558 446

-

Ahlsell 37 67 60 96 260 166

Broderna Edstrand 26 21 22 16 85 98

Reynolds

..

^{8 ~ 9 16}

Starckjohann Il 59 84 28 182

lntermarket (r 997) 85

Ovrigt -l -S -2

o

-8 -6

Handelssektorn 77 145 172 134 528 359

Boliden 30 -160 ~6 -48 -244 589

Ovngt>) -14 -25 -47 -37 -123 -94

Jilmförelsestorande poster

o

17

o o

17 r 309

Koncernen totalt 221 134 205 176 736 2609

Koncernen~ mdustn· och

handelsverksamhet 191 294 271 224 980 711

Inklusive andelar ^J ontresseba!ag

"

Omfattar koncerngerneRsamma kostnader Vidare ingdr Sorb lndustn AB, Metech lnterna~onal Jnc .•

lntermarket (Jan-mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox

8

Utdelning av Boliden-aktier Som ett avgörande steg i Trelle- borgkoncernens koncentration mot kärnverksamheterna inom Industri- och Handelsektorerna har Trelle- borg AB:s styrelse beslutat att före- slå bolagsstämman den 22 april 1999 att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till Trelleborgs aktieägare.

Trelleborgkoncernen har förbun- dit sig att tillsvidare behålla inne- havet av preferensaktier i Boliden.

Koncernens IT-strategi

Trelleborgkoncernens overordnade strategi och regelverk för IT-frågor innefattar områden som ar gemensamma for alla koncernens verk- samheter VarJe aff:J.rsområde har komplette-

rat denna med en egen IT-strategJ som huvud- sakl1gen behandlar hur IT ska Införas och hanteras för att på basta satt stödja affarerna.

Trelleborgkoncernens IT-strategl omfattar bland annat standarder for hård- och mjuk- vara samt kommun1kat1on (teknisk mfra·

struktur) Syftet med strategm är att forenkla och effektlVIsera inkop, underhåll, support och förvaltmng for att mmska den totala kost- naden for en PC-arbetsplats

Med ett globalt natverk kan Trelleborg- koncernens enheter kommumcera elektro- niskt. Detta nätverk byggs nu ut for att skapa de forutsattn1ngar t1ll battre samordnmg och effektiva re mtegrat1o n som är en förutsatt- ning för att snabbt genomföra en lönsam expansion.

Ett viktigt verktyg ar TreiiNet. det intranät som etablerades l 997 och som mörligger e-post, diskussionsdatabaser samt stod for dokumenthantering och kval1tetssäkrmg

Ar~redovirning Tr~Ueborg 1998

FÖRVÄRV

Bolag (Affärsomrllde) Omsättning

1996 MSEK

CMPP (TES) 600

H orda (TRA + TBS) 360

Ibereaueho (TRA) 300

Snawden Rubber och Anderson

CP Rubber (TES) 300

Gelia Industri (AHL) 160

1991 MSfK

Tornab (AHL) 100

Yale-South Haven (TRA) l 000

Pe Fo (AHL) 25

Hi/leo (AHL) 25

Vorwerk & Sohn (TWS) 250

HPT (TES) 4,5

Wheelbond Africa (TWS) 25 Projetos e Apli~öes de Vibrotecnica

e Veda~äo (TRA) 55

E/war (AHL) 100

Skoogs Elektriska (AHL) 2 100 Starckjohann (54 %) 5 300

Landal (AHL) 90

Värmekällan (AHL) 25

1998 MSfK

SRG Bevca (TES) 70

VVS-Troding (AHL) 70

Suomen Teräspalvelu (STA) 38 Elastomer-Technik-Mosbach (TBS) 300 Elektra-Energi (AHL) 200

Testas (REY) 135

Trebolit (TBS) 100

Ingemansson Automotive

(25%) (TRAJ 20

Dach BaustoffVertrieb (TBS) 20

joule (TBS) 30

Starckjohann (+ 31 procentenheter) Trelleborg Whee/ Systems S.p.A.

(60 %) (TWS) 800

Förkortningen inom parentes står för de olika affcirsomrlldena:

(TRAJ Trelleborg Automotive (TWS) Trelleborg Wheel Systems (TES) Trelleborg Engineered Systems (TBS) Trelleborg Building Systems (AHL) Ahlsell

(REY) Reynolds (STA) Starckjohann

produkter samt annan mformation knng År 2000·problemet.

Inom TreHeborgkoncernen ~r ett omfattande arbete for att sakerstalla att datorer 1 tekmska och administra- tiva system samt i så kallade inbaddade system fungerar i samband med over- gingen till är 2000~Arbetet tacker såval informationssystem som relationer med kunder och leverantörer.

Under 1997 gJordes en mventering· och tagesanalys av en ober9ende konsultfirma. Som ett resultat av denna klargJordes ansvarsfordelning och rutmer for det fortsatta arbetet, Sedan Januan 1998 fmns en rapport- eringsrutin dar status och framsteg noteras. Målet ar att ha arbetet fardigtull halvårsskiftet 1999.

Respektive bolags VD ar utsedd som ansvarig.

De stora affarssystemen som anvands

.~,. ailarsområdena ar amingen redan År 2000-klara eller kommer att upp-

gr~.deras till sakra verstoner mom kort.

l de fall uppgradenngar kravs genom- fors dessa enl1gt fastlagd plan med fardigdatum knng halvårssktftet 1999.

Under 1998 har ~vt:r' ell ;,·ua· dt:':;rt,_;.

sione1 fenomfcrts och und•w h.::>ncn fastst.a;lde; tider for slutrcYI~ton!.:' som genoiYofors i takt rned .ltl r t'SPf<k- tlve bola~ blir klara med sina åtg;,r·der

Trelleborgkoncernen avser ,m utic~r·r!:l.

m te rna certiftkat fe:· de l:lo·a& se ,r.

avslutat atgarderr.a oth betrakta> ~om

År 2000-kla,·a.

Dessutom har en dokumentdatabas byggts upp. Denna Innehåller. forutom rapporteringen, Information om och lankar till IT-Ieverantorer och der~!

Uppskattad ko~t.,u:i for ov;~nst;.< •"-'~

art>cte bE'•·akl'las up~g:. ttll lOtalt

ca 150 MSEK.

EMU och euron

Trelleborg bedriver en stor del av sin verksamhet i de länder som ing.lr i European Economic and Monetary Union (EMU)*. Av nettoomsätt- ningen sker 42,5 procent i dessa länders valutor.

För att förbereda Trelleborgkon- cernen inför introduktion av euron bildades en projektgrupp under

1998.

Gruppen består av represen- tanter från respektive affärsområde samt koncerngemensamma staber.

Projektledare är koncernens finans- chef.

Projektgruppen ska övervaka utvecklingen i samband med införandet av euro, samordna euro anpassningen i koncernen, fatta koncerngemensamma beslut samt vara rådgivande i eurofrågor.

Vidare har en euroansvarig ut- setts på alla berörda dotterbolag.

Dennes roll är att identifiera EMU:s påverkan på bolagens alla funktio- ner samt att driva genomförandet av nödvändiga förändringar.

Dotterbolagens euroansvariga rapporrerar till projektgruppen.

Trelleborg har för avsikt att intro- ducera euron successivt i koncer- nen. Detta kommer att innebära att respektive dotterbolag kommer att övergå tiH euro enligt en tidplan som upprättas individuellt utifrån enhetens situation. Olika strategier kan bli aktuella beroende på dels eurons strategiska betydelse för bolaget, dels bolagets tillgång till interna resurser.

Koncernens finansfunktion har under året förberett sig på intro- duktionen av euron på den finans- iella marknaden. Förberedelser har framförallt gjorts inom områden som betalningssystem, valutaexpo- nering och koncernens netting- system.

*

EMU~medlemmar: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.

JO

Trelleborgkoncernen är genom sin verksamhet utsatt för olika finan- siella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i valutakurser, räntor, råvarupriser samt upplånings- och kredittisker.

De finansiella riskerna hanteras enligt riktlinjer fastställda av Trelle- borg AB:s styrelse.

Koncernens finansverksamhet är centraliserad

till

Trelleborg Treasury i Stockholm. Genom att samla all finansverksamhet till en enhet kan koncernen tillgodogöra sig bety- dande stordriftsfördelar och en lägre finansieringskostnad samt professio- nellt hantera koncernens risker.

., Verksamheten är indelad i tre 'huvudområden: internbank, finan-

cialservices och riskhantering.

Internbanken ansvarar för den dagliga kontakten med Trelleborgs koncernbolag, hanterar in- och ut- låning, valutatransaktioner, netting av koncerninterna betalningar, råd- givning och övriga banktjänscer.

Financial services svarar för koncernens medel- och långfristiga finansiering samt konsultverksam- het gentemot koncernbolagen inom områden som kapitalrationalisering och cash management.

Koncernens flödesexpon e ring, MSEK

MSEK

+OOF=~~==~======~

350 l 300 f

250

l

~

- -

200 l 150 l

l :r-~

l

100 :;

.,

'

! .;

, --·

^{.. --___,}

5011 -', o

11._2] .:LJl .

1 l6

USA och GBP CAD

W ..

^.IL.

Euro Övriga

Trelleborgs nettoinflöde l utländsk valuta uppglr till 658 miljoner kronor, varav handelsverksamheten har ett nettoutflöde på l 80 MSEI< i e u ro.

Riskhanteringens upp- gift är att identifiera och hantera olika typer av finansiella risker i kon- cernens verksamhet.

Inom fastställda ramar bedriver Trelleborg Treasury viss handel

med valuta- och ränte- instrument.

Utestående valutakontrakt för industri·

verksamheten avseende kommersiella flöden år 1999 och 2000, per den 31 december 1998.

Netto· Termins· Andel exponering, säkring, termins·

MSEK MSEK säkrat,%

USD och CAD 399 515 129

Euro 229 455 198

GBP 136 268 197

Övr1ga 74 123 167

Summa 838 l 361

Under året uppnåddes ett positivt resultat från denna handel.

Valutarisker Flödesexpon e ring

Bruttolåneskuld per valuta, MSEK. Med beak·

tande av valutaswapar och andra derivat, har Trelleborgkoncernen s bruttolånesku Id följande fördelning:

Trelleborgkoncernens flödesexponering består av det kommersiella valutaflödet efter netto- beräkning av morriktade flöden i samma valutor.

Trelleborgs policy inne- bär att en säkring av dessa flöden kan ske till en volym motsvarande

E u ro USD GBP DKK NOK CHF Summa

högst två års flöden, fördelade över en period av högst tre år.

De valutor där koncernen har de största exponeringarna visas i nedanstående diagram.

Industriverksamheten Nettoinflödet av utländska valutor till svenska kronor uppgår till 838

MSEK för industriverksamheten.

Valutasäkringarna varierar med hänsyn till marknadsutvecklingen.

Vid årsskiftet 1998/1999 uppgick nettot av sålda och köpta valutor på termin till l 361 MSEK. Säkring- arna är i genomsnitt utförda till en kurs motsvarande så kallat TCW*- index cirka 124,5.

Handelsverksamheten Nettoutflödet av udändska valutor från Sverige uppgår till ca 180 MSEK.

Denna exponering är ej säkrad.

1998 1997 -2 312 -2 648 -1 508 -1 624 -529 -467 -68 -188 -260 -134

59

-4 618 -5 061

Omräkningsexponering l samband med omvärdering av koncernens tillgångar och skulder i udändska dotterbolag till svenska kronor, uppstår risken att föränd- ringar i valutakursen har en påver- kan på koncernens balansräkning.

Enligt koncernens valutapolicy kurssäkras nettotillgångar i utländ- ska dotter-och intressebolag.

Storleken av kurssäkringen varierar men kan högst uppgå till investe- ringens värde inklusive skatteeffekt.

Nettotillgångar i utländska doc- ter- och intressebolag, exklusive Boliden, uppgick vid utgången av

1998 till2 697 MSEK (2 672), varav 96 procent var kurssäkrat. Beslut har tagits att för närvarande inte kurssäkra nettotillgångar i de län- der som ingår i EMU, på grund av att räntemarginalen har minskat

Arsredovisning THileborg 1998

Nettotillringar l utlandet, MSEK

l

Euro 2 090

/~

/

'"

^\ _\

(

l

\

/~~ ^{·., _ '} · ' l

,', l

l ' ,

, , (' l' ^{l ' /}

övriga

28 ~ - L.L L___...--uso

³⁰⁸

CHF l SO GBP SS DKK66

Totalt harTrelleborrkonc:emen netto·

tlllrinrar l utlandet, exklusive Boliden, motsvarande ett värde omkring 2,7 milJarder kronor.

och att en ökad stabilitet kan för- väntas av svenska kronan mot euro.

Valutafördelningen framgår av ovanstående diagram.

Finansiell exponering Koncernens bolag arbetar i lokal va- luta. Genom att lån och placeringar huvudsakligen görs i lokal valuta undviks finansiell exponering. I de bolag som innehar lån och place- ringar i utländsk valuta sker normalt säkring i enlighet med Trelleborgs policy, vilket innebär begränsat risktagande.

fmerging markets Trelleborgkoncernens expansions- strategi i olika "emerging markets"

ställer nya krav på bolagets finans- funktion.

Flertalet av dessa länder känne- tecknas av

re~lerade

valuta-och kreditmarknader. I många fall blir det därför nödvändig att finna lokala finansieringslösningar eller finansiering i annan valuta än den lokala valutan. En affärsmässig bedömning görs vid varje tillfälle.

Ränterisker Med ränterisk avses risken for negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntorna. Enligt Trelle- borgs policy kan räntor vid upp- låning och placering av likvida medel bindas på högst fyra år.

Finansiella instrument som ter- miner, FRA:s och swapar används för att förlänga eller förkorta den genomsnittliga räntebindningen utan att ändra det underliggande lånet eller placeringen.

Vid årets slut var räntebind- ningen 8 månader för upplåningen och 3 månader för korta och långa placeringar.

Resultateffekten vid en procent- enhets förändring av räntenivån är ca 17 MSEK på årsbasis.

Finansieringsrisker Med finansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfalJande lån försvåras elJer blir kostsam. Kon- cernens policy är att nettoskulden i huvudsak ska vara täckt av medel- och Ungfristig upplåning.

Per den 31 december 1998 upp- gick koncernens bruttolåneskuld till4 618 MSEK (5 061).

Efter avdrag för likvida medel samt korta och långa placeringar blev den finansiella nettoskulden 3 287 MSEK (868). Den genomsnitt- liga löptiden p~ uppl~ningen upp- gick vid årsskiftet 1998/1999

till

8 månader och snittlöptiden på korta och långa placeringar till 3 månader.

För den fortsatta expansionen finns totalt beviljade långfristiga (längre än ett år) kredidöften som uppgår till cirka l O miljarder kronor, se diagramet intill. Dessa kreditlöfte~var ej utnyttjade vid årsskiftet.

Kreditrisker Kreditrisk inom finansverksam- heten uppstår dels vid placering av likvida medel och dels som motpartsrisker vid handel med finansiella instrument. För att reducera kreditrisken flr handel endast ske med ett begränsat antal motparter och inom gränser god- kända av Trelleborgs styrelse. Kon- cernens policy är att arbeta med banker som har hög kredirvärdighet och som deltar i koncernens medel- och långfristiga finansiering.

Koncernens likvida medel han- teras i huvudsak på koncernnivå och likviditeten placeras på penning- och kapitalmarknaderna. Vid årets slut uppgick likvida medel till 855

MSEK.

Under 1998 förekom inga kreditförluster.

*

TCW-1ndex = Total Compeuuveness We1ghted Index. Hondelsvagt mdex som beroknas av internatiOnella valutafonden (IMF). Det v1sor utvecklingen for den svensko kronon relativt utvecklmgen for

Sver~ges vrkttgaste handelsparter.

Beviljade kreditfaciliteter och förfalla·

struktur per den J l december 1998 MSEK

~---~

3SOOf--- - - :,..., 3 0 0 0 ! - - - --t

2500!---~

2000!--- - - . . . . ,--,.,.,-1 15001--- -- -.

2002 2003

Trelleborgkoncernen har tlllrinr till totalt ca l O miljarder kronor l form av medel-och llnrfrlstlra kredltlöften.

Kopplingar mellan miijö,

Miljöchef:Torbjörn Brorson

12

Miljöfrågorna i de flesta länder ut- vecklas och förändras i snabb takt.

Tydliga trender är att de berör allt- fler sektorer i samhället och blir alltmer internationaliserade.

Ur ett långsiktigt strategiskt per- spektiv bevakar Trelleborgkoncernen förändringar i omvärlden och anpas- sar verksamheten till både kundernas krav och det förändrade synsättet i samhället på miljöfrågorna.

Förändringsprocesserna Nedanstående förändringsprocesser är av speciellt intresse för Trelleborg, såväl som för många andra företag.

Internationalisering Internationaliseringen ökar och miljöproblem kräver alltmer globala lösningar. Men för att inte skapa handelshinder krävs internationella spelregler och beslut inqm miljö- politiken.

Inom Europa ökar EU sitt enga- gemang på miljöområdet och där- med minskar den nationella miljö- politikens inflytande.

På global nivå kommer sannolikt överenskommelser som exempelvis

l<<::> ^l <:>m

Kyoto-protollet avseende minskade utsläpp av "växthusgaser" att

ta

stor genomslagskraft.

Av central betydelse för Trelle- borg är att krav som exempelvis rör restriktioner i användningen av vissa kemiska produkter, utsläpp tillluft och vatten, installation av reningsutrustning samt tillämpning av gränsvärden harmoniseras mel- lan olika länder.

Trelleborg deltar via olika bransch- organisationer och expertorgan i aktiviteter som syftar till ett gemen- samt synsätt.

Maletspridning

I många länder kan det konstateras att sektmiseringen av miljöpolitik- en tilltar. En maktspridning pågår där miljöfrågorna inte längre styrs av centrala miljömyndigheter utan ingår i beslutsfattandet inom många olika samhällssektorer - både på central och lokal nivå.

Trelleborg är i olika länder repre- senterat i nätverk med deltagare för myndigheter, universitet och andra företag.

Genomförda undersökningar inom Trelleborgkoncernen visar på ett ökande intresse för miljöfrågorna hos bland andra kunder, leveran- törer och myndigheter.

Personligt engagemang Miljöorganisationernas roll som samhällets väckarklockor minskar, de blir istället me~ inblandade i de normala offentliga beslutsprocess- erna. Medlemsstödet minskar men politiker och företag samarbetar allt oftare med miljöorganisation- erna. Människors direkta intresse för miljöpolitiken avtar, men det personliga engagemanget ökar. Ett exempel är att man blir en alltmer miljömedveten konsument.

Massmedias intresse för miljö- frågorna kommer säkert att förbli högt under överskådlig tid. Under

1998 har massmedia visat mycket stort intresse för miljökonsekvens- erna i samband med dammolyckan vid Bolidens gruva i Spanien.

Massmedia har också under året uppmärksammat arbetsmiljöfrågor- na vid anläggningen i Trelleborg.

Avpolitisering Marknadskrafterna tar över alltmer vilket medför avpoli- tisering av miljö- politiken. I många fall är det nu indu- striföretagen och olika bransch- organisationer som är drivande aktörer på miljöområdet.

Avpolitiseringen främjas av att de politiska partierna är ganska överens om miljömålen och att den politiska striden därför ofta uteblir.

Förändring av intresse

i ' leverantörer =-~ Myndigheter

C

^Kunder

L

Medier och intresseorganisationer Huvuddelen avT~elleborgs enheter märker av ett ökande intresse för koncernens miljöa~bete.

Arsr~dovi.sning Tulleborg 1998

Uthdllig utveckling Miljöpolitikens innehåll har under senare år ändrat fokus. Nu gäller inte debatten några enskilda fabriks- utsläpp utan spridningen av skad- liga ämnen och kretsloppsfrågor i allmänhet. Den tendensen fortsät- ter och begrepp som "uthållig ut- veckling" och "faktor 10" är nu allmänt accepterade. Begreppen står för grundsynen att de nu levande människorna inte ska utnyttja naturresurserna på sådant sätt att kommande generationers livsvillkor äventyras.

Samhällets strävan efter att minska exponeringen av miljö- och hälso- farliga kemikalier, att minimera utsläppen tillluft och vatten, att sanera markföroreningar och att producenterna ska ta ett mer långt- gående ansvar för produkter både under användningen och i avfalls- ledet är frågor av betydande strate- giskt intresse för Trelleborg.

Redovisningskrav Kraven på att företagen utöver redo- visningen av den finansiella situatio- nen även redovisar sitt miljöarbete och sitt sociala ansvarstagande har ökat under senare år. Alltfler hävdar numera att det finns kopplingar mellan miljö, etik och ekonomi.

Under verksamhetsåret har Trel- leborg samlat in uppgifter som rör miljösituationen vid koncernens anläggningar över hela världen.

Uppgifterna kommer att vara till- gängliga både för anställda och allmänheten 4-nder 1999.

En del av uppgifterna redovisas nedan.

Miljöledning inom Trelleborgkoncernen Miljöledningssystemet inom Trelle- borgkoncernen är baserar på den in-

ternationella standarden ISO 1400 l.

Koncernen har en certifierad miljö- revisionsledare enligt kraven i ISO 14012.

Koncernens miljöpolicy och miljöledningsmanual som presente- rades under 1998 utgör grunden för miljöarbetet vid de olika an- läggningarna. Varje anläggning tar sedan fram en lokalt anknuten miljöpolicy och byg-

ger upp sitt miljölednings- system enligt kraven i ISO 14001.

För närva- rande är en anlägg- ning cer- tifierad enligt kraven i

nader och för att underlätta detta arbete har personalen vid ett tjugo- tal anläggningar i Sverige, Belgien och Nederländerna under året deltagit i undervisning i serninatie- form kring ISO 14001.

Under 1999 kommer motsva- rande seminarier att bedrivas för projektledare vid de resterande anläggningarna i Europa och USA.

ISO 14001, Mjöndalen i Norge.

De olika komponenterna i miljöledningssystemet ISO 1400 l byggs in som en naturlig del i arbetet.

För att kunna

uppnå målsättningen att alla anlägg- ningar inom koncernen ska vara certifierade i början av 2000-talet pågår ett omfattande arbete med miljöutredningar, utbildningar och praktiska aktiviteter vid de olika anläggningarna.

Miljöutredningar-vilket i prak- tiken innebär att miljösituationen och sättet att organisera miljö- frågorna analyseras i detalj - har under 1998 genomförts vid ett femtontal anläggningar i Europa.

Utredningarna görs enligt en stan- dardiserad modell och genererar värdefull information för det fort- satta miljöledningsarbetet. Miljö- utredningarna kommer att omfatta samtliga anläggningar över hela världen åren 1999-2000.

Att införa ISO 1400 l vid en anläggning tar normalt 12-16 må-

Ytterligare ett tiotal enheter inom Trelleborgkoncernen arbetar i huvudsak på egen hand, eller med hjälp av externa konsulter, med att införa miljöledningssystemet:

I anslutning till arbetet med miljöledningssystemet pågår en mängd utbildnings- och informa- tionsaktiviteter. Ett exempel är seminariet "Inköp och Miljö" som hölls för ett fyrtiotal inköpare och produktchefer vid Ahlsell.

Viktiga händelser under året Det stora intresset kring miljö- konsekvenserna av dammolyckan i Spanien, där stora mängder anrikningssand och vatten rann ut till omgivande vattendrag, resulte- rade i att Trelleborg, som Bolidens huvudägare, påverkades av mass- medias och marknadens aktiviteter.

Konc~rnöversH,,:

14

Trelleborg har via miljöstaben och informationsavdelningen följt händelseutvecklingen och sanerings- arbetet. Uppfattningen är att olyckan var betydande och kunde ha &tt förödande konsekvenser även på längre sikt, men att Boliden på ett strukturerat sätt hanterat frågor som rör information till olika intressenter, samarbete med myn- digheter och det praktiska återställ- ningsarbetet.

Omfattande undersökning Vid anläggningen i orten Trelle- borg har ett flertal miljöfrågor varit aktuella. En omfattande undersök- ning av miljökonsekvenserna av utsläppen från produktionen (vulk- rök1luktande ämnen och lösnings- medel) har lämnats till miljö- myndigheterna för avgörande i samband med ett tillståndsärende.

Andra händelser av intresse inom koncernen är branden vid Trelle- borg Automotives anläggning i Kalmar där det uppstod betydande skador på byggnaderna, men där miljökonsekvenserna i form av ut- släpp av förorenat släckvatten och brandrök var mycket begränsade.

Brand har även förekommit vid en av anläggningarna i Värnamo.

Vid branden slogs en skorsten ut, varför utsläpp av vulkrök från pro- duktionen under en kortare period fick släppas ut på låg höjd.

Ny miljöbalk fördröjer Vid ett antal anläggningar över hela världen pågår arbete med att uppdatera eller utöka tillstånden enligt miljölagstiftningen. I Sverige har sådana aktiviteter prioriterats med tanke på att ansökningar som lämnas in före årsskiftet 1998/1999 kommer att behandlas enligt den n uvarande miljölagstiftningen.

Både industrin och myndigheter

En omfattande miljöundersökning har genomförts vid Trelleborgkoncernens anläggningar i Trelleborg.

befarar att införandet av den nya Miljöbalken kommer att orsaka fördröjningar i den formella han- teringen av de olika tillståndsären- dena under en övergångsperiod.

Viktiga miljöaspekter Det finns ett antal miljöområden som är speciellt viktiga för Trelle- borgkoncernen. Inom industriverk- samheten utgör exempelvis utsläp- pen till atmosfären, markfororen- ingar, hanteringen av kemikalier, avfall, produkternas miljöegenskaper och riskerna i arbetsmiljön betyd- ande miljöaspekter.

Inom handelsverksamheten är transporterna av största intresse, men frågor kring förpackningarnas och produkternas miljöpåverkan väcks i allt större omfattning från kunder och konsumenter. Miljön

inom och utanför de stora distri- butions-och lagerlokalerna har uppmärksammats i samband med de genomförda miljöutredningarna.

Detaljerade miljödata redovisas i koncernens miljöredovisning som presenteras andra halvåret 1999.

Markfrågor Under senare år har mark-och grundvattenföroreningar upptäckts vid några av koncernens anlägg- ningar. Saneringsarbetet har avslu- tats vid anläggningarna i Ridderkerk och Ede (Nederländerna).

Undersökningar och sanering pågår vid ett antal anläggningar, exempelvis i Trelleborg, Hoogezand (Nederländerna), Sandasky och Dawson (USA).

I samband med de forvärv av anläggningar som gjorts under 1998

Åtsted~visning Trd/eborg 1998

har markfrågorna varit av stort intresse och noggranna undersök- ningar har genomförts.

Utsläpp till luft Utsläpp tillluft utgörs framförallt av lösningsmedel, vulkgaser, stoft, koldioxid, kväveoxider och lukt- ande ämnen.

Vid många anläggningar har ursläppen av lösningsmedel emel- lertid reducerats avsevärt genom installation av reningsanläggningar och förändrade processer.

Vid anläggningen i Trelleborg har utsläppen under en tioårsperiod minskat med ca 400 ton lösnings- medel per år till ca 40 ton per år.

Även utsläppen från Bröderna Edstrands anläggningar i Sverige har minskat, från 60 ton per år till 5 ton per år.

Användningen av klorerade lösningsmedel har också minskat betydligt i koncernen.

Koldioxidursläppen orsakas huvudsakligen av förbränningen av fossila bränslen i företagets energi- anläggningar samt av transport av råvaror, färdiga produkter och personer.

De gaser som släpps ut från vulk- ningsprocesserna innehåller ett stort antal ämnen i låga koncentra- tioner. Sammansättningen och effekterna på människor och miljö har utretts.

Kemikaliefrågor Framställningen av gummi och andra polymerer innebär att ett stort antal kemikalier används.

En del av dessa kan under produkt- ionsprocesserna orsaka skador både på människor och miljö. Riskerna med färdiga produkter uppfattas som mycket begränsade. Genom att helt upphöra med användning- en av vissa kemikalier eller genom

att de endast används i begränsade mängder i slutna system reduceras riskerna i arbetsmiljön och omgiv- ningen. Exempel på ämnen vars användning minskat betydligt är högaromatiska oljor (HA-oljor), bly och blyföreningar,

kadmiumföreningar, klorerade lösnings- medel, zink- föreningar samt vissa antioxidanter och accelera- torer.

Det åter- står dock ett antal kemiska produkter med oönskade miljö- egenskaper, exem- pelvis klorparaffiner,

ftalater och TMTD (accelerator).

Trots intensivt arbete finns det ännu inga ersättningsprodukter.

Arbetsmiljö

Trelleborg bedriver ett omfattande arbete för att göra arbetsplatserna så säkra som möjligt. Detta är en viktig ledningsuppgift för att kunna driva en effektiv verksamhet och skydda medarbetarna. En god och säker arbetsmiljö är en av förutsätt- ningarna för att medarbetare ska känna trygghet och därmed aktivt kunna engagera sig i sitt arbete.

Olycksfallsfrekvensen är vid många av anläggningarna låg eller normal för branschen. Under 1998 uppmärksammades dock situatio- nen vid Trelleborgsenheten av yrkes- inspektionen, och det konstaterades att skadefrekvensen var hög vid vissa avdelningar.

Klara ansvarsförhållanden är en viktig komponent för att säkerställa en god och trygg arbetsmiljö.

Genom miljöledningssystemet ISO

14001, som succesivt införs i Trelleborgkoncernen, far alla också ett sätt art tänka och agera samt en rutin för att förebygga olyckor.

Utbildning är en annan viktig del i arbetsmiljöarbetet. Detta

kommer att intensifieras under 1999.

Miljömål Med tanke på

Trelleborg- koncernens skilda verk- samhetsområ- den är det inre relevant att fastställa över- gripande miljömål utöver de åtaganden som finns i miljöpolicyn.

Vid de enskilda enheterna formuleras emellertid både kort-och långsiktiga miljömål inom ramarna för miljöledningssystemet.

Trelleborgkonce.-nens vanligaste miljömål är att

• infora ISO 1400 l

• mm8ka avfallsmångderna

• minska energi-och vattenför- brukningen

• minska antalet arbet~8kador

• minska ut8lappen till armo- sfaren.