• No results found

VATTENFÖRSÖRJNING I LERUM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "VATTENFÖRSÖRJNING I LERUM"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Olov Holmstrand 2018-11-28

VATTENFÖRSÖRJNING I LERUM

(2)

1. Vattnets fördelning 2. Vattnets omsättning 3. Lerums vattentäkter 4. Grusgropen i Gråbo 5. Slutsatser

AGENDA

(3)

KLIMATFAKTA

▪ Koldioxidhalten i atmosfären högsta på 800 000 år

▪ Jorden medeltemperatur har stigit 1 grad

▪ Stigning 1,5-2 grader troligen för mycket

Risk att ”tipping points” passeras

▪ Ökad frekvens av extremväder

▪ Sommaren 2018 varmaste uppmätta

(4)

Jordens totala vattenmängd, är 1 360 000 000 kubikkilometer

(5)

Vattnets fördelning på Jorden

(6)

Vattnets kretslopp

(Hydrologiska cykeln)

(7)

Med färg: Förhållandena i augusti 2018

(8)

Lerums

vattenförsörjning

SJÖVIK

GRÅBO

SKALLSJÖ

ÖXERYD

(9)

ÖXERYD

Avrinningsområde

och yttre skyddsområde

(10)

FAKTA ÖXSJÖN

 Öxsjön-Stamsjöns avrinningsområde är ca 12 kvadratkilometer

 Årsavrinningen är ca 500 mm eller 16 liter per sekund och kvadratkilometer.

 Medelavrinningen från Öxsjön-Stamsjön är 16x12 = 190 liter/sekund

 Användningen per invånare kan antas vara ca 200 liter/ person och dygn

 Lerum kommuns ca 40 000 invånare behöver ca 8 000 000 liter/dygn vilket motsvarar ca 90 liter/sekund

SLUTSATS: Det är uppenbart att Lerums kommun

behöver fler vattentäkter än Öxsjön-Stamsjön.

(11)

SKALLSJÖ

Yttre

skyddsområde

Två brunnar 37 och 40 meter Tillåtet uttag 10 liter/sekund

(12)

SJÖVIK

Yttre

skyddsområde En brunn

Närmare information saknas

Sjöviks ca 1400 invånare kan antas använda

280 000 liter/dygn motsvarande ca 3 liter/sekund

(13)

GRÅBO

Yttre

skyddsområde

Gråbos ca 7000 invånare kan antas använda

1 400 000 liter/dygn motsvarande ca 16 liter/sekund

(14)

Kommunens brunnar i Gråbodeltat

▪ B1 byggd 1958, diameter 150 mm, djup 32 m, kapacitet 5-7 l/s (max 12 l/s)

▪ B2 byggd 1969, diameter 200 mm, djup ~30 m, kapacitet 10 l/s

▪ Östra byggd 1980, diameter 260 mm, djup 40 m, kapacitet 20 l/s. Troligen inte funktionsduglig.

Den totala naturliga grundvattentillgången i hela

deltat har uppskattats vara ca 40 l/s

(15)
(16)
(17)

Göteborgsregionens vattenförsörjning

 Huvudvattentäkt Göta älv (Vänern) 520 m

3

/sek

 Säveån (Mjörn) 15 m

3

/sek

 Rolfsån (Lygnern) 10 m

3

/sek

 Årsbehov 90 milj m

3

/år, 3 m

3

/sek

 Gråbodeltat (uppskattat maxkapacitet) 1 m

3

/sek

Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Göteborgsregionens kommunalförbund – maj 2003

(18)

GRÅBO

Regional vattenför-

sörjningsplan

2003

(19)

GRÅBO

Regional vattenför-

sörjningsplan

2003

(20)
(21)

Förslag skyddsområde för lokala vattentäkter 1995

respektive regional vattentäkt 2002

(22)
(23)

Henning Segerros plan 1970

Utgångsläge

(24)

Henning Segerros plan 1970

Förslag

(25)

Väg 190 är riskabel för grundvattnet

Det var olyckligt att vägen inte drogs norr om grusgropen enligt Segerros förslag

(26)

Gråbo utredningshistorik i ett urval

1950-tal Stora Lundby kommun etablerar Gråbo vattentäkt

1969 Regional grusförsörjningsplan

1969 Åke Hillefors avhandling med beskrivning av deltat

1970 Henning Segerros täktplan

1970-1980-tal Grundvattenutredningar SIB och VIAK

1987 Reviderad täktplan B Johansson

1990-2000-tal Utredningar SCC/Ramböll

1995 Täktplan Geologkonsult B Hellgren

2001 Grundvattenmodellering KM/J&W

2003 Regional vattenförsörjningsplan 1

2006 Grundvattenundersökningar Geosigma

2010 SGU:s generaldirektör försvarar grundvattnet i GP

2011 Miljödomstolens slutliga dom till förmån för grundvatten

2014 Regional vattenförsörjningsplan 2

2016 Lerums kommun köper grusgropen för 18,5 Mkr

2017 Förslag testanläggning infiltration SWECO

(27)

Grustäktsplan 1995

Täkt under grundvattenytan

(28)

FLYGFOTO Ca 1998

(29)

FOTO PÅ MARKNIVÅ Ca 1998

(30)

Infiltrationsanläggning förslag SCC 2000

(31)

Infiltration och vertikal filterbrunn

(32)

Pilotanläggning förslag SCC 2002

(33)

Pilotanläggning förslag SWECO 2017: 10 bassänger och 4 brunnar

(34)

Infiltrationsvattnet måste tas ur Mjörn Helst djupvatten

(35)

VAD HÄNDER MED SÄVEÅN?

(36)

Regleringsutredning Mjörn

SWECO VIAK 2003 Preliminär slutsats:

Det går att ta ut

1000 l/s utan att

skada Säveån

(37)

VAD HÄNDER MED NATURVÄRDENA EXEMPELVIS SALAMANDRARNA

OCH BACKSVALORNA?

(38)

Sommaren 2018 var mycket varm och torr

Hur blir nästa extremsituation?

(39)

SLUT

Övergripande slutsatser

▪ Lerums vattenförsörjning måste förbättras för att möta klimatförändringar på längre sikt

▪ Stort behov av reservvattentäkt på kort sikt

References

Related documents

petroleumprodukter får inte ske utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs inte för villaoljetank belägen inomhus i invallat utrymme utan

FOKUSOMRÅDE 2: Förbättra infrastruktur för flexibel tillgång till livslångt lärande i hela länet.. FOKUSOMRÅDE 3: Stärk arbetet med att behålla och locka hit kompetens

[r]

Inverkan sker till exempel genom fördäm- ningar och kanaler för att kontrollera och flytta vatten, di- rekta uttag av vatten för olika ändamål som dricksvatten, för

Hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter,

Hantering av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen, såsom petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälsoskadliga eller miljöfarliga kemiska produkter,

Våra representanter på dessa sammankomster har varit Gun-Britt Delsvik Svensson, Inga-Britt Johansson, Ritha Lindh och Ingemar Andersson. Gun-Britt är dessutom ledamot i

Under det fortsatta arbetet med järnvägsplan för Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum har samråd framförallt hållits med Lerums kommun samt med Länsstyrelsen i Västra Götalands