• No results found

Livet efter stroke: - En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Livet efter stroke: - En litteraturöversikt"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livet efter stroke

- En litteraturöversikt

Daniel Hanning Tommy Nordin

Examensarbete

Huvudområde: Omvårdnad Gr(C) Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: T6/HT-19

Handledare: Marianne Maltheson och Kristina Korths-Aspegren Examinator: Lena Junehag

Kurskod: OM080G/OM082G

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Stroke är den sjukdomsgrupp som upptar flest vårdplatser på sjukhus i Sverige.

Till namnet Stroke hör såväl hjärninfarkter och hjärnblödningar. Att drabbas av stroke kan leda till fysiska och psykiska nedsättningar vilka kan påverka personens livsvärld. Det kan vara svårigheter för sjuksköterskor att identifiera patienters specifika mål och problem vid insjuknandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt och byggde på nitton vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg samt Graneheim och Lundmans analysprocesser, varpå fyra teman identifierades. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO Resultat: Personers upplevelser av livet efter att ha drabbats stroke presenterades i kategorierna: Information, Närstående, Återanpassning och Att leva i en förändrad kropp. Diskussion: Beroende på var i livet personen befinner sig kunde världen betraktas och ges olika betydelser beroende på situation, speciellt när omständigheterna i livet förändrades som vid stroke. Sjuksköterskan kunde få viktig information gällande personens känslomässiga och fysiska behov genom att närmare lära känna personen med stroke. Detta tillvägagångssätt kunde tillhandahålla sjuksköterskan tillräcklig inblick i dessa aspekter så att denne därigenom kunde ge individuellt anpassad information och motivation till varje enskild person. Slutsats: Av resultatet kunde sjuksköterskan få ökad förståelse för personens upplevelser, emellertid var svårigheterna kring detta alltjämt bestående då varje persons livsvärld och upplevelser var unika faktorer. Ytterligare forskning borde därför genomföras inom området i syfte att underlätta sjuksköterskans arbete i omvårdnaden.

Nyckelord: Livsförändringar, Livsvärld, Patientperspektiv, Stroke, Upplevelser, Vardagslivet

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Stroke ... 1

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 1

Livskvalitét ... 3

Livsvärldsteorin ... 3

Problemformulering ... 4

Syfte ... 4

Metod ... 5

Design ... 5

Inklusions- och exklusionskriterier ... 5

Litteratursökning ... 5

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 6

Analys ... 6

Etiska överväganden ... 8

Resultat ... 9

Kvalitativt Resultat ... 9

Kvantitativa Resultatet ... 12

Diskussion ... 14

Metoddiskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 17

Slutsats ... 20

Referenslista ... 21

Bilagor

Bilaga 1. Tabell 1. Översikt av sökningar

Bilaga 2. Tabell 2. Översikt av inkluderade artiklar

(4)

Introduktion

Stroke är en sjukdom vilken i varierande grad och omfattning kan leda till fysiska,

emotionella och kognitiva funktionsnedsättningar. Då sjuksköterskan möter dessa personer inom olika vårdinstanser är det av vikt att kunna förstå deras upplevelser i det dagliga livet för att därigenom kunna utforma en individanpassad vård.

Bakgrund

Stroke

Stroke är samlingsnamnet för hjärninfarkter och hjärnblödningar. Dessa blödningar och skador i hjärnan leder till ischemi (bristande blodtillförsel). Omfattningen av hjärnskadan vid stroke beror på vilken grad av ischemi som hjärnvävnaden har drabbats av (Hankey, 2017) Redan efter några sekunder drabbas hjärnan av allvarlig ischemi. För att öka chansen till överlevnad vid stroke bör vårdåtgärder snabbt sättas in för att minska de fysiska och psykiska funktionsnedsättningarna som stroke kan leda till (Ericson & Ericson, 2012 s. 243 ).

Personer som överlever stroke kan få kvarstående men, exempelvis känselbortfall, afasi (talsvårigheter), ansiktsförlamning och förlamning i extremiteterna. Personer kan även drabbas av dolda funktionsnedsättningar, till exempel trötthet, nedsatt minnesförmåga och koncentrationssvårigheter (Hankey, 2017 ; Theofanidis & Gibbon 2016). Beroende på skadans omfattning kan dessa nedsättningar vara övergående eller permanenta (De Luca et al. 2017).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Legitimerad sjuksköterska leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet. Inom detta arbete samverkar sjuksköterskan i team, men verkar även självständigt i relation till patient och dennes närstående med avseende på diagnostik, bedömning, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Patientens omvårdnad och dennes grundläggande behov är kopplade till upplevelser i det dagliga livet, vilket inbegriper psykosocialt, fysiskt, andligt och kulturellt omfång. Sjuksköterskan ska kunna skapa en relation till patienten och dennes närstående, vilket leder till ett förtroende dem emellan. Detta ska hjälpa patienten och dennes närstående till stimulans i både egenvården och vården (Svensk

sjuksköterskeförening, 2012). Trots att sjuksköterskor var medvetna om att varje patient hade

(5)

egna individuella behov vilka borde beaktas beskrev sjuksköterskorna i Rowat, Lawrence, Horsburgh, Legg och Smiths (2009) studie svårigheter med att identifiera vilka behov personerna med stroke hade.

Sjuksköterskor som arbetar inom strokevård ska följa de nationella riktlinjerna från

socialstyrelsen för vård vid stroke. I arbetssättet sammansätts regelbundna teammöten samt strukturerad och planerad utskrivning av patienten. Teamet använder sig av ett vård- program för att identifiera vanliga komplikationer såsom nedsatt sväljförmåga, munhälsa och nutrition. Patienten får stöd med direkt mobilisering och rehabilitering. Då

rehabiliteringsinsatser inleds direkt på strokeenheten innebär detta att rehabilitering och akutvård kombineras, vilket i sin tur minskar dödligheten och kvarvarande symtom hos patienter som har haft stroke (Socialstyrelsen 2018). Information och utbildning ska ges till patienten och i enlighet med 3 kap.1 § i Patientlagen (SFS 2014:821) ska varje patient få individuellt anpassad information om såväl sitt hälsotillstånd som undersökningar, vård och behandlingar som erbjuds samt befintliga möjligheter att välja vårdgivare. Därtill tillkommer även information om vårdgarantin. För bästa möjliga förutsättningar ska informationen anpassas efter individens mognad, erfarenhet, ålder och språkliga bakgrund i enlighet med 3 kap. 6 § i Patientlagen (SFS 2014:821)

Personer som har drabbats av stroke ska ges så god vård som möjligt och även ges möjlighet till fortsatt vård i hemmet med hjälp av ett multidisciplinärt omvårdnadsteam vilket

innefattar arbetsterapeut, sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, kurator, logoped,

undersköterska, vårdbiträde, biståndshandläggare, dietist och psykolog som har särskilda kunskaper inom strokevård. Socialstyrelsen nämner även att teamets sammansättning bör motsvara personens behov. De olika yrkesgrupperna kan variera över tid, men teamet ska dock alltid ha tillgång till läkare med strokekompetens (Socialstyrelsen 2018). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska vården utformas och genomföras tillsammans med patienten, även närstående är berättigade delaktighet i både utformandet och genomförandet av patientens vård.

Individanpassning av vård och omsorg innebär att dessa insatser ska ges med respekt för

(6)

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och 5 kap. 1 § i Patientlagen (SFS 2014:821) ska vården och behandlingen så långt som det är möjligt genomföras och utformas tillsammans med patienten. Detta kan bidra till en säkrare vård och även leda till ökad följsamhet i

behandlingen och förbättra dess resultat. Aspekter som etik och jämlik vård är viktiga för att kunna uppnå en god hälso- och sjukvård, dessa skall därför beaktas.

Livskvalitet

Begreppet livskvalitet beskrivs i Haas (1999) studie som en subjektiv känsla av välbefinnande samt ett begrepp vilket skildrar personens nuvarande livssituation.

Välbefinnande inkluderar såväl andliga som sociala dimensioner samt både fysiska och psykologiska aspekter. Livskvalitet beskrivs enligt World Health Organization (WHO 1999) som en persons ställning till livet, där personens livskvalitet påverkas på ett komplicerat sätt.

Det är personens fysiska hälsa, personliga övertygelser, psykologiska tillstånd och dennes omgivande miljöfaktorer som ligger till grund för definitionen.

Livsvärldsteorin

Livsvärldsteorin beskrivs av Dahlberg (2014, s. 5356) som en kunskapsteoretisk grund där individens sätt att vara och förstå sitt existentiella sammanhang tydliggörs. Teorin beskriver också hur det är möjligt att förstå andras upplevelser, även om den egna upplevelsen av samma företeelse skiljer sig från den andres Livsvärlden beskriver hur vi människor

upplever våra liv och förstår livet i relation till de sammanhang vi lever i, andra människor, omvärlden och även ting i denna värld. Trots att upplevelser kan uppfattas på likartade sätt av människor beskriver ändå Dahlberg att människor alltid har ett eget och unikt sätt att förstå dessa, eller olika företeelser kring dessa.

Enligt Todres, Galvin och Dahlberg (2007) kan livsvärlden delas upp i fem olika faktorer.

Den första av de fem är temporalitet. Denna faktor beskriver hur människor upplever tiden och lever med denna på olika sätt. Framtiden kan ses som positiv men kan även fördunklas av negativa känslor, exempelvis depression och ångest. Spatialitet är den andra faktorn som tydliggör hur den omgivande världen uppfattas och hur denna ges olika betydelser för människor i olika situationer, särskilt när omständigheter förändras. Intersubjektivitet är den tredje faktorn som Todres et al. (2007) beskriver och den hänvisar till hur vi människor

(7)

befinner oss i en social värld tillsammans med andra. Utifrån beskrivningen av denna faktor kan det inte helt förstås hur det är att leva med sjukdom, utan att också förstå vad detta tillstånd betyder interpersonellt och kulturellt. Den fjärde faktorn är förkroppsligande, den beskriver hur kroppen samspelar och står i förhållande till världen och andra. Den sista av faktorerna som beskrivs är sinnesstämning. Den beskrivs som att emotionell inställning är en viktig beståndsdel i livsvärlden och att emotionella inställningar inte kan separeras från livsvärlden. Vidare beskriver Dahlberg (2014, s. 63—67) att det är i den levda kroppen som människor upplever hälsa eller ohälsa och att kroppen är navet i människors liv och har ett existentiellt värde då det är i denna vi lever; kroppen är således central för såväl skapande som bearbetning av våra livserfarenheter och därtill lagringsplatsen för dessa. Den levda kroppen avgör tillgången till en existentiell värld och ett liv. Om det sker förändringar i kroppen innebär detta samtidigt förändringar beträffande tillgången till livet och världen.

Dessa förändringar blir tydliga när människor drabbas av allvarlig eller dödlig sjukdom eller annat lidande, exempelvis ångest och rädsla.

Problemformulering

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och varje år insjuknar cirka 25000–

30000 personer i denna sjukdom. Att drabbas av stroke kan leda till fysiska och psykiska nedsättningar vilka kan påverka personens livsvärld. Att identifiera specifika individuella mål och problem i samband med insjuknandet kan medföra svårigheter för sjuksköterskan.

Utökad kunskap om individuella upplevelser av stroke i vardagen efter sjukhusvistelsen kan ge sjuksköterskan fördjupad förståelse för sjukdomen och dess följder. Denna förståelse möjliggör tidig individanpassning av vården efter individspecifika behov. Därmed kan vården bli mer anpassad efter patienters behov

Syfte

Syftet var att belysa upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke.

(8)

Metod

Design

En litteraturöversikt valdes som metod för att kartlägga kunskapsläget ut inom det valda ämnesområdet. Genom att kritiskt granska, värdera samt sammanställa redan publicerade forskningsresultat kan detta svara på syftet i föreliggande uppsats (Friberg 2017, s. 141–144).

Inklusions- och exklusionskriterier

Samtliga sökningar begränsades till artiklar med innehåll och resultat gällande personers vardagliga upplevelser efter en stroke när denne är utskriven från sjukhuset. Artiklarna skulle vara kvalitativa och kvantitativa originalartiklar samt skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna skulle vara publicerade från 2009 till 2019. Därtill gjordes ett medvetet val att inte exkludera någon specifik åldersgrupp, eller specifikt kön. Artiklarna var peer- reviewed och granskades mot Ulrichsweb. I litteraturöversiktens inkluderade artiklar förelåg antingen etiskt godkännande eller att den tidskriften i vilken artikeln publicerats i hade ett etiskt godkännande. Kvaliteten på använda artiklar skulle vara av medelhög till hög kvalitét.

Litteratursökning

För att söka vetenskapliga originalartiklar till arbetet användes databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Följande sökord valdes för studien: Adaptation/Occupational,

Adaptation/Physiological, Adaptation/Psychological, Attitude, Cerebrovascular Accidents, Life Change Events, Life Experiences, Patients, Quality of Life, Recovery, Rehabilitation, Stroke, Stroke Patients, Stroke/psychology, Suffering och Symptom Distress. Sökorden prövades i olika

kombinationer med de booleska orden AND och OR för att erhålla relevanta artiklar. I databaserna användes respektive ämnesordlista för varje databas i de sökningar som utfördes. I Cinahl användes Cinahl Headings, i PubMed användes meSH-termer och i PsycINFO användes Thesaurus. De avgränsningar som användes i databasernas respektive utförda sökningar var språk: Svenska, Engelska. publiceringsår: 20092019 och att

artiklarna skulle vara Peer-reviewed i Cinahl och i PsycINFO. Artiklarna i resultatet som inkluderats i litteraturstudien från databasen PubMed kontrollerades mot Ulrichweb för referee-bedömning. I PsycINFO användes en avgränsning med Outpatient. Genomförda

(9)

sökningar listas utifrån databas, sökord, datum, utvalda artiklar och antal träffar, Sökningarna presenteras i Tabell 1. (Bilaga 1.).

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Inledningsvis lästes titlarna från samtliga 336 påträffade artiklar varvid relevanta titlar sparades. Därefter lästes abstrakt från dessa för att avgöra huruvida artiklarna var relevanta för syftet. Av dessa föreföll 40 artiklar vara relevanta och dessa skrevs därför ut och lästes igenom i sin helhet. De 19 artiklar som efter fullbordad genomläsning ansågs svara mot syftet sparades och användes i resultatet då artiklarna uppfyllde

kvalitetsgranskningskraven. För att slutligen fastställa kvaliteten granskades de kvantitativa artiklarna med Fribergs granskningsmall (2017, s.187). Denna granskningsmall saknade poängsättning och vid granskningen bestämdes därför en egen poängsättning. Varje fråga som kunde besvaras med ”Ja” gav ett poäng. Då mallen omfattade tretton frågor togs

beslutet att ifall artiklarna kunde besvara sju till tio frågor jakande så bedömdes artikeln vara av medelhög kvalitet. I de fall då elva till tretton frågor kunde besvaras jakande bedömdes artikeln vara av hög kvalitet. Till granskningen av de kvalitativa artiklarna användes (SBU:s, 2014) granskningsmall; även där användes en egen poängsättning då också denna

granskningsmall saknade poängsättning. Maximalt antal poäng var tjugoen, på samma sätt som i Fribergs granskningsmall gav varje fråga ett poäng som kunde besvaras med ”Ja”. Om artiklarna kunde svara jakande på tio till femton frågor erhölls en medelhög kvalitet och från sexton till tjugoen på samma sätt besvarade frågor erhölls hög kvalitet.

Användandet av nämnda mallar syftade till att bestämma hur många poäng som artikeln fått med hjälp av mallen; utifrån denna poäng avgjordes artikelns kvalitét. De artiklar som svarade mot syftet och var av medelhög till hög kvalitet användes sedan i arbetet se Tabell 2.

(Bilaga 2.) för inkluderade resultatartiklar.

Analys

De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess. De valda artiklarna lästes flertalet gånger för att få en översikt över meningsbärande enheter vilka kunde svara mot syftet. Därefter översattes och

(10)

sammanfattades dessa enheter utan att förlora sin centrala betydelse. Meningsenheterna kondenserades sedan för att göra dem kortare och mer lätthanterliga genom koder.

I analysprocessens sista steg sammanställdes artiklarnas koder. Detta moment syftade till att finna gemensamma kategorier och underkategorier.

Analys av kvantitativa artiklar genomfördes i enlighet med Fribergs (2017, s. 148–149) tolkning av analysprocessen där de artiklar som inkluderades i resultatet lästes flertalet gånger i syfte att utvärdera innehållet och för att finna aspekter vilka svarade mot syftet. De avsnitt av artiklarna vars resultat svarade mot litteraturöversiktens syfte färgkodades med överstrykningspennor i olika färgteman för att markera likheter och skillnader. Resultaten från de artiklar som innehöll upplevelser beträffande att leva med stroke sorterades och sammanfattades i ett gemensamt dokument för att säkerställa att väsentliga aspekter i

innehållet hade uppfattats korrekt. I analysprocessens sista steg sorterades dessa upplevelser i olika områden.

Resultaten vilka framkom i de kvalitativa artiklarna sorterades i kategorier och

subkategorier. Denna sortering möjliggjorde till en tydlig presentation. Vilken presenterad nedan. (se Figur 1).

De områden som framkom i det kvantitativa resultatet, kunde sammankopplas till de funna kategorierna och subkategorier ifrån det kvalitativa resultatet. Detta stämde med alla utom ett område vilken bestod endast av kvantitativt resultat. Presenteras nedan i (Figur 1) med en Asterisk

(11)

Figur 1. Litteraturöversiktens analysprocess

Etiska överväganden

NE:s stora engelska ordbok (2018) användes vid översättning av valda artiklar för att undvika feltolkningar i texten. Under arbetsprocessen åsidosattes egna åsikter och

förförståelser för att resultatet inte skulle påverkas. Kravet i litteraturöversikten var att valda artiklar skulle ha granskats etiskt före publicering eller att tidskriften i vilken artiklarna publicerats hade ett etiskt godkännande. Citat har presenterats på originalspråk undvika feltolkningar.

Syftet var att belysa personers upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke.

Information Närstående Återanpassning

Att leva i en förändrad

kropp

Hanterbarhet Arbete

Mobilitet

Självständighet Hopp

*Sexuallivet (endast kvantitativt

resultat)

(12)

Resultat

Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier med det kvalitativa resultatet för sig och det kvantitativa presenteras i områden. Resultatet bygger på 10 kvalitativa, 8

kvantitativa samt 1 mixad artikel. I syfte att belysa personers upplevelser av livet efter stroke framkom fyra kategorier, dessa var: Information, Närstående, Återanpassning och Att leva i en förändrad kropp.

Kvalitativt Resultat

Information

Deltagarna som överlevt Stroke diskuterade betydelsen av att få viktig, sjukdomsrelaterad information. Denna information var en viktig del av att kunna handskas med den upplevda osäkerheten angående sjukdomstillståndet. Deltagarna tar även upp att informationen vid utskrivning var bristfällig gällande symtom och varningstecken angående att drabbas av ytterligare en stroke (White, Barrientos och Dunn 2014).Bristen på information var något som beskrevs av Danzl et al. (2013) där deltagarna påtalade upplevelser av isolering och oro när de väl blev utskrivna. En person beskrev upplevelsen på följande vis: “I thought they released me way too quick. I felt insecure,very insecure . . . I laid like a baby more or less; I was, hid and scared” (Danzl et al. 2013, s. 374).Trots att en person som medverkade i en studie genomförd av Hodson, Gustafsson och Cornwell (2019) gavs skriftlig information om sin stroke efter utskrivningen var denna informationen emellertid alltför avancerad för att kunna förstås av denne. Denna informationsrelaterade problematik medförde att personen blev osäker och förvirrad över sin situation. Utmaningen att kunna hantera den stora mängd svårbegriplig information som gavs vid utskrivningstillfället hanterades genom att personen inte försökte uppnå någon långsiktig strategi. Denne fokuserade istället på att klara sig igenom varje enskild dag då detta fungerade som ett skydd mot den nya omställningen i livet efter sjukdomen.

(13)

Närstående

Betydelsen av stöd och stöttning av närstående upplevdes av deltagare som betydande för rehabilitering beträffande tillfrisknandet i sin sjukdom. De upplevde även att det var enklare att uppnå delmål i rehabiliteringen när beröm gavs från närstående. Upplevelsen av stöd från närstående beskrevs som att det aldrig ska underskattas då det är en bidragande faktor som kan leda till att återhämtningen upplevs snabbare. Stödet från närstående förklaras även som en del av att kunna återgå till det upplevt normala jaget före stroken.Deltagarna

upplevde sig själva som en börda gentemot deras närstående, då det var personens närstående som fick ta hand om den strokedrabbade och personerna upplevde i och med detta skuld och skam (Ekstam, Tham & Borell 2011 ; Soeker & Olaoye 2017 ; Simeone, Savini, Cohen, Alvaro & Vellone 2015).

En person beskriver denna upplevelse på följande vis:

I see the life of my family members now revolves around my life. You see the lives of people around you being upset because of you. It is true that at a certain age children have to take care of their parents, but this disrupts their lives. They have two jobs, their job and me.(Simeone et al, 2015, s.166)

Återanpassning Hanterbarhet

Det framkom att deltagare uttryckte åsikter om att det var klokast att leva en dag i taget och att göra det bästa av denna istället för att ha alltför höga förhoppningar. Deltagarna uttryckte även en oro för att bli lämnade ensamma efter sin rehabilitering. De tillät sig inte att planera alltför långt fram i tiden till följd av sin oro över vad som skulle kunna hända senare. Att drabbas av stroke beskrevs som en dramatisk upplevelse, att stroken medförde en osäkerhet inför framtiden. De beskrev även utmaningar att finna meningsfulla aktiviteter i livet.

(Ekstam et al. 2011 ; Whites et al. 2014 ; Danzl et al. 2013)

Personerna ställdes frågan om hur det var att leva med stroke. En person beskrev sin situation på följande vis:

(14)

… living with a ball and chain. It’s a weight around my neck. Before I had the stroke, I was freed. I had a freedom about me that I don’t have now. My eyes were wider open.I viewed the world with a wider vision. Well, I don’t know if I saw more. Maybe I did. Maybe I saw clearer, with more clarity. And less pain. But I’m not real sure about that, and maybe that in itself is the problem, is the fact that I’m not sure about it. (Danzl et al., 2013, s. 377)

Hoppet

Upprätthållandet av hoppet att kunna förbättra sina kroppsliga funktioner var en betydande del av återhämtningen i sjukdomen.Under återhämtningsprocessen efter stroken hade deltagarna påverkats på både emotionell och existentiell nivå. De emotionella aspekterna av att leva i en förändrad kropp var den utmaning vilken framhölls som svårast. I kampen för att kunna hantera sin situation och uppleva denna som värdefull och begriplig var hoppet den viktigaste drivkraften. Flera deltagare betonade även att de hyste hopp om fortsatt engagemang i de aktiviteter som de hade deltagit i före insjuknandet (Graven et al. 2013 ; Taule et al. 2015).

Att leva i en förändrad kropp

Arbete

Deltagare upplevde att förlusten av deras kroppsliga funktionalitet var ett hinder när de inte fungerade lika väl kroppsligt på grund av olika funktionshinder såsom kognitiva och

psykiska nedsättningar. Det beskrevs att de upplevde svårigheter att komma tillbaka till den tidigare yrkesrollen. Dessa svårigheter påverkade deras självkänsla och personliga identitet negativt då de inte kunde återuppta tidigare arbetsuppgifter. (Soeker & Olaoye 2017 ; Danzl et al. 2013) En deltagare i Taule, Strand, Skouen och Råheims (2015) studie beskrev det som viktigt att få socialisera sig med arbetskollegorna och att ha mål för dagen, exempelvis att ta sig ur sängen och att ta sig till jobbet. Denne beskrev även värdet av att känna tillhörighet i en grupp och att detta gav livet mening. Att återgå till arbetet upplevde även deltagarna i Phillips, Gaffney, Phillips och Radfords (2019) studie vara hälsofrämjande. Denna möjlighet fick dem att känna sig normala, trots att de visste att de inte längre var sina tidigare jag.

(15)

Mobilitet

Under rehabiliteringen prioriterade personerna i en studie genomförd av Demir et al. (2015) att återfå den funktionella förmågan som de hade före stroken, såsom att kunna gå och att använda händerna i samma utsträckning som tidigare. Att deltaga i vardagliga aktiviteter på samma sätt som förr var alltså av betydelse för dessa personer; de upplevde däremot att närstående och fysioterapeuter hade ett begränsat perspektiv på personernas förmåga att återuppnå denna förmåga, och istället främst fokuserade på den strokedrabbade personens förmåga till alldaglig livsföring. Personerna med stroke upplevde således att deras egna behov inte blev tillgodosedda. I en studie genomförd av Fallahpour, Jonsson, Joghataei, Nasrabadi och Tham (2013) framkommer det att när personer insjuknade i stroke upplevde de sina kroppar som meningslösa, då de jämförde sina nuvarande kroppsfunktioner med vad de hade varit kapabla till före insjuknandet. De såg nu den drabbade kroppsdelen som ett objekt som de inte längre kunde kontrollera, något som hindrade dem från att utföra vardagssysslor. Den påverkade kroppsdelen upplevdes som passiv, att denna varken var en emotionell eller fysisk del av dem själva.

Förlorad självständighet

Deltagare i studien genomförd av Graven, Sansonetti, Moloczij, Cadilhac och Joubert (2013) berättar att det var besvärligt att vid hemkomsten efter sjukhusvistelsen konstatera att denne längre inte kunde utföra saker som upplevdes som självklara före insjuknandet då personens nivå av självständighet hade minskats.

Kvantitativa Resultatet

Nedan presenteras det kvantitativa resultatet vilket är indelat i områden vilka går att koppla till de kvalitativa kategorierna.

(16)

Arbete

Tre år efter att personerna i studien genomförd av Wang et al. (2019) blivit utskrivna från avdelningen var tillfredsställelsen med livet försämrad. Denna upplevda försämring visade sig vara avhängig att personerna inte kunde arbeta i den utsträckning som de gjorde före stroken. Denna minskade kapacitet ledde till en försämrad ekonomi. Den ekonomiska situationen belystes också i Phillips et al. (2019) studieresultat, att personer kände sig tvungna att arbeta för ekonomins skull medan andra arbetade för att de ville eller kunde.

Möjligheten att fortsätta arbeta upplevde 92 % av 19 personer i Stelmach et al. (2016) som en del av att kunna återgå till ett normalt liv. Däremot visar det sig att det kan vara

problematiskt att återgå till sin arbetsroll då 18 % av 385 personer i Franzén-Dahlin och Laskas (2012) studie upplevde problem som var relaterade till deras nuvarande arbete. Viljan att komma tillbaka till arbetet upplevdes vara av betydelse för tillfrisknandet i

rehabiliteringen hos personerna i Phillips et al. (2019) som drabbats av stroke. Personerna upplevde att när de åter var i arbete stärktes de både gällande arbetet i sig men även av den därtill relaterade sociala miljön. Ett år efter stroken var den upplevda livskvaliteten mellan de som var arbetsföra och de som inte arbetade likvärdig. Däremot upplevde samma personer olikheter i livskvaliteten 6 år efter stroken. En högre livskvalitet upplevdes av de personer som återgick till arbete inom 1 års tid efter stroken jämfört med dem som återvände till arbetet senare, eller inte alls.

Mobilitet

I Safaz, Kesikburun, Adıgüzel och Yılmazs (2016) studie framkom att personer med stroke upplevde sin nedsatta rörlighet som en faktor vilken påverkade livskvaliteten negativt.

Motsägelsefullt nog framkom det i Kwoks et al. (2011) studie att begränsningen i personens rörlighet hade en positiv effekt på livskvaliteten 3 månader efter stroken, gällande den sociala miljön, men denna positiva effekt bestod emellertid inte efter 12 månader. Relationen mellan vardagliga aktiviteter och att kunna förflytta sig själv visade sig i Kim, Kim och Kims (2014) studie ha en positiv inverkan på personens livskvalitet. Ju mer oberoende av hjälp som personen var i det dagliga livet desto positivare upplevdes livskvaliteten. Lyckades dessutom strokedrabbade personer i Grau-Pellicer, Chamarro-Lusar, Medina-Casanovas och

(17)

Serdà Ferrers (2019) studie att öka sin gånghastighet i vardagen efter deltagandet i ett rehabiliteringsprogram för just ökad gånghastighet så upplevdes detta ha en ökad inverkan på deras livskvalitet.

Förlorad självständighet

Att mäta personers självständighetsnivå kopplad till livskvaliteten gjordes i Kims et al.

(2014) Studie som visade att ju mer självständig personen var i sitt vardagliga liv desto högre livskvalitet upplevde denne.

Sexuallivet

Bland personerna i en studie genomförd av Stelmach, Lorencowicz, Jasik och Turowski (2016) ansåg 79 % av 95 tillfrågade personer att sexuellt umgänge var en viktig

livskvalitetsaspekt. Oyewole, Ogunlana, Gbiri och Oritogun (2017) påvisade att det fanns en direkt koppling mellan den sexuella funktionen och livskvaliteten hos personer med stroke. I studien av Franzén-Dahlin och Laska (2012) framkom att 28 % av 385 personer hade problem med sitt sexualliv efter insjuknandet. Tre månader efter insjuknandet i stroke visade

resultatet från Kwok, Pan, Lo och Song (2011) att det inte förelåg någon skillnad gällande tillfredsställelsen av sexuallivet, däremot visades en minskning tolv månader efter

insjuknandet. En likartad minskning visades därtill redan sex månader efter insjuknandet i en studie genomförd av Wang, Zhang och Langhammer (2019).

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med arbetet var att belysa personers upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke. Examensarbetet baserades på nitton vetenskapliga originalartiklar och skrevs som en litteraturöversikt. Resultatet innehöll både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en artikel av mixad design. I artikeln med mixad design särskildes de kvalitativa och

kvantitativa delarna, båda delarna inkluderades dock i litteraturöversiktens resultat. Även

(18)

kvalitativa och kvantitativa artiklar på olika sätt. Kvalitativa artiklar presenterar kategorier, teman eller liknande medan kvantitativa resultat presenteras utifrån statistiska beräkningar.

Användandet av en kvantitativ metod skulle kunna ge en bredd med fler deltagare och därmed kunna tillämpas på en större population. En kvalitativ ansatsen ges emellertid en djupare förståelse för det valda fenomenet som i detta fall var upplevelser då dessa förklaras med ord. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att få en bredare förståelse för det valda fenomenet vilket kan ses som en styrka i arbetet. De kvantitativa studierna använde sig av flertalet olika mätinstrument för att mäta livskvaliteten vilket gör att studiernas resultat är svårt att jämföra mot varandra men kan förstärka varandras resultat.

Då livskvalitet är en upplevelse är det ändå möjligt att sammanställa dessa resultat med varandra. Polit och Beck (2017, s. 559) beskriver att begreppet trovärdighet inkluderar fyra komponenter: pålitlighet, bekräftelsebarhet, giltighet och överförbarhet. Vissa studier av kvalitativ design behandlade trovärdigheten utifrån komponenterna medan andra endast reflekterade över att deras förförståelse hade åsidosatts. Databassökningarna redovisas i Tabell 1. (Bilaga 1.) vilket medför att giltigheten i denna litteraturöversikt stärks utifrån denna redovisning samt genom att inklusions- och exklusionskriterier finns beskrivna. Till följd av denna

beskrivning möjliggörs replikerbarhet då andra kan upprepa arbetsprocessen och därigenom eventuellt komma fram till ett liknande resultat. Att till synes relevanta artiklar som inte fanns tillgängliga utan att först behöva beställas exkluderades kan ses som en svaghet då eventuell relevant information kan ha missats.

Artikelsökningarna utfördes via databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Enligt Polit och Beck (2017, s. 92) är dessa databaser användbara inom ämnet omvårdnad.

De sökord som användes i litteraturstudien framkom genom att utgå från syftet och finna relevanta sökord utifrån databasernas ämnesordlistor. För att erhålla fler relevanta sökord hämtades nyckelord ifrån artiklar som valts ut i syfte att användas i resultatet.

Sökningar i samtliga använda databaser genererade artiklar som användes i resultatet. Tre artiklar användes från PsycINFO, två från PubMed samt femton från Cinahl.

Sökningen som gjordes i PsycINFO genererade alltför många träffar; till följd av detta togs beslutet att nyttja en avgränsning som finns i databasen. Denna avgränsning var outpatient

(19)

som användes för att litteraturöversiktens syfte var relaterat till personernas upplevelse efter att ha drabbats av en stroke. Avgränsningen outpatient innebär att personen inte vårdas på sjukhus och detta ansågs vara relevant för ämnesområdet. Någon begränsning beträffande vare sig kön hos eller ålder på deltagande personer användes inte då detta bedömdes vara irrelevant, då ett bredare perspektiv bättre skulle kunna besvara syftet.

En avgränsning som användes var att artiklarna skulle vara publicerade under åren 2009–

2019 eftersom så ny forskning som möjligt eftersträvades. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska då dessa språk behärskades bäst. Artiklarna begränsades inte specifikt till något land eller någon världsdel. I en av Cinahl-sökningarna gjordes en större sökning med flera Cinahl Headings-sökord. Detta kan ses som en svaghet då detta förfarande endast omfattade en sökning. Men då olika kombinationer av de booleska orden AND och OR hade använts till sökningarna ansågs detta inte en svaghet i sig då ett flertal söksträngar blir till en stor sökning då dessa slås ihop.

Artiklarna som användes i resultatet var från olika delar av världen och detta kan ses som en styrka i arbetet. Enligt Henricson (2017, s.415) kan detta ge en vid kunskapsbild av

upplevelser från personer vilka förmedlar ett internationellt perspektiv. Detta perspektiv kan dock samtidigt innebära att överförbarheten till svensk sjukvård påverkas då olika länder har olika kulturer och religioner samt möjligen även annan vårdstruktur.

Under urvalsprocessen exkluderades artiklar där personer var inneliggande på sjukhus.

Eftersom syftet var att belysa upplevelser av livet efter att ha drabbats av en stroke

bedömdes denna fas inte vara relevant gentemot syftet. I detta skede har inte personen ännu kunnat få erfarenhet relaterad till det vardagliga livet utanför sjukhusmiljön.

Då granskningsmallarna saknade egen poängsättning utformades en sådan. Detta tillvägagångssätt kan eventuellt ha påverkat resultatet och kan därtill betraktas som en svaghet, då kvalitetskraven bestäms på egen hand. Under granskningsarbetet var det av betydelse att syfte, resultat och etiska överväganden besvarades på ett tillfredsställande sätt för att artiklarna skulle kunna inkluderas i litteraturöversiktens resultat.

(20)

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke. I föreliggande resultat presenteras därför upplevelser beskrivna av personer vilka hade drabbats av stroke; dessa upplevelser kunde kopplas till följande kategorier: Information, Närstående, Återanpassning och Att leva i en förändrad kropp.

I resultatet framkom att det var av betydande vikt att erhålla korrekt och anpassad information. Personer upplevde dock att den information som erhölls var bristfällig och alltför svårförståelig. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) 3 kap § 6 ska alla patienter få

individuellt anpassad information. Denna information ska anpassas efter mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. När

sjuksköterskor ger information ska vederbörande så långt det är möjligt förvissa sig om att personen som mottagit informationen förstått dess innehåll och innebörd i enlighet med 3 kap § 7 i Patientlagen (SFS 2014:821). I studien genomförd av Struwe, Baernholdt, Noerholm och Lind (2013) framkommer det att sjuksköterskan kan få viktig information gällande personens känslomässiga och fysiska behov genom att lära känna personen med stroke närmare. Detta tillvägagångssätt kunde tillhandahålla sjuksköterskan tillräcklig inblick i dessa aspekter för att kunna skräddarsy individuellt anpassad information och motivation till varje enskild person.

Resultatet visade även att vissa personer upplevde sig som en börda gentemot sina anhöriga.

Detta på grund av att personerna inte hade assistans via sjukvården i hemmet utan att deras anhöriga fick stå för hjälpen istället. Anhöriga beskriver i studien genomförd av Bäckström, Asplund och Sundin (2010) att deras vårdande av personer med stroke upplevdes som frustrerande. Därtill beskrivs svårigheten att samtidigt vara både partner och vårdare.

Att drabbas av stroke upplevdes som dramatiskt och det framkom även att denna upplevelse medförde en osäkerhet beträffande personernas benägenhet att planera inför framtiden. För att kunna hantera denna oro inför framtiden framkom det att personerna hade en strategi i form av att leva en dag i taget. Faktorn temporalitet är en del i

livsvärldsteorin och kan kopplas samman med kategorin återanpassning. Livsvärlden

(21)

innefattar tidsmässiga aspekter vilka involverar förfluten tid, nutid och framtid. Som ett exempel för att bättre kunna förstå temporaliteten inom livsvärldsteorin kan exempelvis en person som har fått en stroke och genomgått en livsförändring framhållas. Efter denna förändring kan en oro för framtiden uppstå hos personen; framtiden kan fördunklas av oron kring att drabbas av exempelvis ännu en stroke. Om denna känsla av oro blir alltför stor beskriver Dahlberg (2014, s. 130—132) vidareatt dessa känslor kan bli så starka att de dominerar och förstör upplevelsen av ett “nu” då personens framtid överskuggas av negativa känslor vilka inverkar menligt på personens välbefinnande och livskraft.

För att hantera den nya omställningen beskrevs hoppet som den största drivkraften för fortsatt återhämtning och även som en faktor i strävan efter att återgå till det upplevda normala livet före stroken. Att hoppet är en viktig aspekt beskrivs i även Tutton, Seers och Langstaffs (2009) studie där sjuksköterskor även beskrivs ha förmågan att upprätthålla hopp, och underlätta hopp, hos andra människor.

Att återgå till den tidigare yrkesrollen visade sig i resultatet upplevas som hälsofrämjande för personerna. Detta möjliggjorde för personerna att kunna uppleva sig själva som sina

”gamla jag” före stroken. Detta skulle kunna sammanvävas med livsvärldsteorin där Todres et al. (2007) beskriver att spatialiteten är en faktor vilken förklarar hur världen som omger oss uppfattas. Beroende på var i livet personen befinner sig kan världen betraktas och även ges olika betydelser beroende på situation, speciellt när omständigheterna i livet förändras.

Vidare förklarar Dahlberg (2010, s. 130) att människan uppfattar och ser saker på olika sätt.

Samtidigt som livsvärlden är den värld som delas av andra så är den också personlig och varje människas perspektiv är unikt. Trots att ovannämnda personer upplevde att de fick känna tillhörighet med andra och att arbetet gav mening i livet framkom även att personer upplevde svårigheter beträffande att återgå till den tidigare yrkesrollen på grund av nedsatt funktionalitet i olika kroppsdelar. Denna nedsättning försvårade arbetet och påverkade deras självkänsla negativt. Det framkom även att personer upplevde att de var tvingade till förvärvsarbete för att få ekonomin att fungera.

(22)

Personer med stroke beskriver även i resultatet att de upplevde sina kroppar som

meningslösa då de jämförde sig med hur de fungerat tidigare. Detta skulle kunna kopplas till Dahlberg (2014, s. 64) som förklarar att det är kroppen som är avgörande för hur vården ska utformas och att det är i denna som vi människor upplever hälsa eller ohälsa, kroppen beskrivs således som ett subjekt som har erfarenheter. Vidare visar resultatet att den begränsade rörligheten upplevdes som en faktor vilken påverkade livskvaliteten negativt.

Det visade sig även att den begränsade rörligheten hade en positiv effekt på livskvaliteten gällande den sociala miljön 3 månader efter stroken. Denna positiva effekt på den sociala miljön skulle eventuellt kunna tänkas vara avhängig det faktum att personen kan tänkas ha fler personer omkring sig efter att ha insjuknat i stroke, dels sjukvårdspersonal när personen är inneliggande på sjukhus, dels även senare i form av närstående då personen befinner sig i hemmet. Den sociala miljön kan då eventuellt präglas av vänner och bekanta vilka hälsar på personen för att visa denne sitt stöd och närvaro.

Att komma hem efter sjukhusvistelsen upplevdes som besvärligt då personen inte var självständig i samma utsträckning som före stroken. Att mäta personers självständighetsnivå med hjälp av ett verktyg visade i resultatet att livskvaliteten är kopplad till

självständighetsnivån. Ju självständigare personen var desto högre livskvalitet uppnåddes.

Trots att högre livskvalitet uppnåddes av att personen var så självständig som möjligt visade resultatet i Barreca och Wilkins (2008) studie att vissa sjuksköterskor ändå ville hjälpa

personen alltför mycket angående de alldagliga sysslorna. Det framkom att när personerna blev frustrerade var detta ofta relaterat till att sjuksköterskan ingrep tidigt och tillhandahöll allt för mycket hjälp. Detta skulle kunna tänkas motarbeta personens strävan efter att uppnå självständighet i det vardagliga livet och därigenom också minska personens livskvalitet.

3 månader efter insjuknandet förelåg inte någon skillnad rörande sexualitetsupplevelsen men denna sexualitetsupplevelse minskade vid 6 månader. Detta kan möjligtvis bero på att sexuallivet hos personerna i studierna inte prioriterades under de första 3 månaderna, på grund av den omställning och förändring som skett i livet efter stroken. Detta kan kopplas till Dahlberg (2014, s. 64) livsvärldsteori vilken beskriver att om förändringar sker i kroppen, innebär detta även förändring beträffande en persons tillgång till livet och världen. Dessa

(23)

förändringar blir tydliga när människor drabbas av allvarlig eller dödlig sjukdom och att förändringarna påverkar personens existens. Upplevelser från sjuksköterskor beträffande att ge råd till personer om sexuallivet framkom i Rowat et al. (2009) studie där resultatet belyste upplevd svårighet rörande att ge råd gällande sexualiteten. Denna typ av rådgivning bör emellertid inte vara svår att ge då det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att informera om sjukdom, dess konsekvenser och, som i detta fall, även ge råd beträffande sexualiteten.

Slutsats

Resultatet kan bidra till att ge sjuksköterskan kunskap om personers upplevelser av livet efter en stroke, vilket i sin tur kan bidra till att sjuksköterskan får en bättre förförståelse i mötet med dessa personer, och vad de kan uppleva i sin livsvärld efter insjuknandet.

Därigenom ges sjuksköterskan bättre förutsättningar att möta de personer som tidigare haft stroke eller som nyss har drabbats av denna sjukdom. Sjuksköterskan kan således få en ökad förståelse för personens upplevelser; mötet kan dock alltjämt medföra svårigheter då varje persons livsvärld är unik och dennes upplevelser starkt individuella. Ytterligare forskning bör därför genomföras inom området då stroke drabbar flera tusen personer årligen i Sverige; denna forskning skulle kunna bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete i omvårdnaden då sjuksköterskan får en förförståelse för vad den stroke drabbade patienten kan tänkas komma att genomgå under sin sjukdom och kan därav få relevant information och förberedelse inför vad som kan inträffa.

(24)

Referenslista

Barreca S, & Wilkins S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke rehabilitation unit.

Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 63(1), 36–44.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04648.x

Bäckström B, Asplund K, & Sundin K. (2010). The meaning of middle-aged female spouses’

lived experience of the relationship with a partner who has suffered a stroke, during the first year postdischarge. Nursing Inquiry, 17(3), 257–268.

https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2010.00490.x

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm:

Natur & kultur.

*Danzl, M. M., Hunter, E. G., Campbell, S., Sylvia, V., Kuperstein, J., Maddy, K., & Harrison, A. (2013). “Living With a Ball and Chain”: The Experience of Stroke for Individuals and Their Caregivers in Rural Appalachian Kentucky. Journal of Rural Health, 29(4), 368–382. https://doi.org/10.1111/jrh.12023

De Luca, R., Leonardi, S., Spadaro, L., Russo, M., Aragona, B., Torrisi, M., Grazia Maggio, M., Bramanti, A., Naro, A., De Cola, M-C. & Calabró, R. (2017). Improving Cognitive Function in Patients with Stroke: Can Computerized Training Be the Future? Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases,27(4), 1055–1060. doi:

10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2017.11.008

*Demir, Y. P., Balci, N. Ç., Ünlüer, N. Ö., Uluğ, N., Dogru, E., Kilinç, M., … Yilmaz, Ö. (2015).

Three different points of view in stroke rehabilitation: patient, caregiver, and physiotherapist. Topics in Stroke Rehabilitation, 22(5), 377–385.

https://doi.org/10.1179/1074935714Z.0000000042

*Ekstam, L., Tham, K., & Borell, L. (2011). Couples’ approaches to changes in everyday life during the first year after stroke. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(1), 49–58. https://doi.org/10.3109/11038120903578791

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4., rev. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur

*Fallahpour, M., Jonsson, H., Joghataei, M. T., Nasrabadi, A. N., & Tham, K. (2013). “I Am Not Living My Life”: Lived Experience of Participation in Everyday Occupations After Stroke in Tehran. Journal of Rehabilitation Medicine (Stiftelsen

Rehabiliteringsinformation), 45(6), 528–534. https://doi.org/10.2340/16501977-1143

(25)

*Franzén-Dahlin, Å., & Laska, A. C. (2012). Gender differences in quality of life after stroke and TIA: A cross‐sectional survey of out‐patients. Journal of Clinical Nursing, 21(15- 16), 2386-2391. doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.04064.x

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur Graneheim, U., Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,24(2), 105-112 https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

*Grau-Pellicer, M., Chamarro-Lusar, A., Medina-Casanovas, J., & Serdà Ferrer, B.-C. (2019).

Walking speed as a predictor of community mobility and quality of life after stroke.

Topics in Stroke Rehabilitation, 26(5), 349–358.

https://doi.org/10.1080/10749357.2019.1605751

*Graven, C., Sansonetti, D., Moloczij, N., Cadilhac, D., & Joubert, L. (2013). Stroke survivor and carer perspectives of the concept of recovery: a qualitative study. Disability &

Rehabilitation, 35(7), 578–585. https://doi.org/10.3109/09638288.2012.703755

Haas, B. K. (1999). A Multidisciplinary Concept Analysis of Quality of Life. Western Journal of Nursing Research, 21(6), 728–742. https://doi.org/10.1177/01939459922044153 Hankey, G. (2017). Stroke. The Lancet, 389(10069), 641–654. doi:10.1016/S0140-6736(16)30962-

X

Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

*Hodson, T., Gustafsson, L., & Cornwell, P. (2019). “Just got to live life as it comes”: A case study of the spousal-dyad longitudinal mild stroke transitional experience. Brain Injury, 33(9), 1200–1207. https://doi.org/10.1080/02699052.2019.1629625

*Kwok, T., Pan, J., Lo, R., & Song, X. (2011). The influence of participation on health-related quality of life in stroke patients. Disability and Rehabilitation: An International,

Multidisciplinary Journal, 33(21-22), 1990-1996.

doi:http://dx.doi.org/10.3109/09638288.2011.553709

*Kyung Kim, Young Mi Kim, & Eun Kyung Kim. (2014). Correlation between the Activities of Daily Living of Stroke Patients in a Community Setting and Their Quality of Life.

Journal of Physical Therapy Science, 26(3), 417–419. https://doi.org/10.1589/jpts.26.417

NE:s stora engelska ordbok: engelsk-svensk, svensk-engelsk. (Första upplagan). (2018). [Malmö]:

NE.

*Oyewole, O. O., Ogunlana, M. O., Gbiri, C. A. O., & Oritogun, K. S. (2017). Prevalence and impact of disability and sexual dysfunction on health-related quality of life of

(26)

Multidisciplinary Journal, 39(20), 2081-2086.

doi:http://dx.doi.org/10.1080/09638288.2016.1219395

Patientlagen (2014:821) Hämtad 25 sep 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Patientsäkerhetslag (2010:659) Hämtad 25 sep 2019 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

*Phillips, J., Gaffney, K., Phillips, M., & Radford, K. (2019). Return to work after stroke – Feasibility of 6-year follow-up. British Journal of Occupational Therapy, 82(1), 27–37.

https://doi.org/10.1177/0308022618791976

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer

Rowat A, Lawrence M, Horsburgh D, Legg L, & Smith LN. (2009). Stroke research questions:

a nursing perspective. British Journal of Nursing, 18(2), 100–105. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105636614&site=eh ost-live

*Stelmach, A., Lorencowicz, R., Jasik, J., & Turowski, K. (2016). Factors Determining the Assessment of Quality of Life Made by Patients Who Have Had a Stroke. Journal of Neurological & Neurosurgical Nursing, 5(4), 136–143.

https://doi.org/10.15225/PNN.2016.5.4.2

*Safaz, İ., Kesikburun, S., Adıgüzel, E., & Yılmaz, B. (2016). Determinants of disease-specific health-related quality of life in Turkish stroke survivors. International Journal of Rehabilitation Research, 39(2), 130–133. https://doi.org/10.1097/MRR.0000000000000156

*Simeone, S., Savini, S., Cohen, M. Z., Alvaro, R., & Vellone, E. (2015). The experience of stroke survivors three months after being discharged home: A phenomenological investigation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 14(2), 162–169.

https://doi.org/10.1177/1474515114522886

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård vid stroke-Stöd för styrning och ledning.

Hämtad 25 sep, 2019 från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-11.pdf

*Soeker, M. S., & Olaoye, O. A. (2017). Exploring the experiences of rehabilitated stroke survivors and stakeholders with regard to returning to work in South-West Nigeria.

Work, 57(4), 595–609. https://doi.org/10.3233/WOR-172590

(27)

Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (2. uppl.). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering

Struwe, J. H., Baernholdt, M., Noerholm, V., & Lind, J. (2013). How is nursing care for stroke patients organised? Nurses’ views on best practices. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 21(1), 141–151. https://doi.org/10.1111/jonm.12016

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 12 dec, 2018, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

*Taule, T., Strand, L.I., Skouen, J.S., & Råheim, M. (2015). Striving for a life worth living:

stroke survivors' experiences of home rehabilitation. Scandinavian journal of caring sciences, 29 4, 651-61 .https://doi.org/10.1111/scs.12193

Theofanidis, D. & Gibbon, B. (2016). Nursing interventions in stroke care delivery: An evidence-based clinical review. Journal of vascular nursing, 34(4), 144–151. doi:

10.1016/j.jvn.2016.07.001

Todres, L., Galvin, K., & Dahlberg, K. (2007). Lifeworld-led healthcare: revisiting a

humanising philosophy that integrates emerging trends. Medicine, Health Care and Philosophy, 10(1), 53-63. doi:10.1007/s11019-006-9012-8

*Tutton E, Seers K, & Langstaff D. (2009). An exploration of hope as a concept for nursing.

Journal of Orthopaedic Nursing, 13(3), 119–127. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105321836&site=eh ost-live

*Wang, R., Zhang, T., & Langhammer, B. (2019). Activities of daily living and life satisfaction of persons with stroke after rehabilitation in China: a longitudinal descriptive study.

Topics in Stroke Rehabilitation, 26(2), 113–121.

https://doi.org/10.1080/10749357.2018.1550615

*White, C. L., Barrientos, R., & Dunn, K. (2014). Dimensions of Uncertainty After Stroke:

Perspectives of the Stroke Survivor and Family Caregiver. Journal of Neuroscience Nursing, 46(4), 233–240. https://doi.org/10.1097/JNN.0000000000000066

World Health Organization (1999). Department of mental health-Annotated Bibliography.

Hämtad 25 sep, 2019 från WHO, https://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL- BIBLIOGRAPHY.pdf?ua=1

(28)

Bilaga 1

Tabell 1. Översikt av sökningar.

Databas Datum

Sökord Avgränsning Antal

träffar Urval*

1

Urval*

2

Urval*

3

Urval*

4 Cinahl

2019/05/15

Cinahl 2019/09/03

PubMed 2019/09/05

PsycINFO 2019/09/05

(MH "Stroke+") AND (MH "Patients+") AND ( (MH "Life Experiences+") OR (MH "Attitude+") ) AND (MH "Recovery")

( (MH "Stroke+") OR (MH "Stroke Patients") ) AND (MH "Patients+") AND ( (MH "Life Experiences+") OR (MH "Quality of Life+") OR (MH "Attitude+") ) AND ( (MH "Adaptation, Occupational") OR (MH "Rehabilitation+") OR (MH "Adaptation, Psychological+") OR (MH

"Adaptation, Physiological+") OR (MH

"Symptom Distress") OR (MH "Suffering") )

("Stroke/psychology"[Mesh] AND "Life Change Events"[Mesh]) AND "Quality of Life"[Mesh]

AND (("2009/01/01"[PDAT] :

"2019/12/31"[PDAT]) AND (English[lang] OR Swedish[lang]))

MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE("Cerebrova scular Accidents") AND

MAINSUBJECT.EXACT("Quality of Life") AND la.exact("Swedish" OR "English") AND (po.exact("Outpatient") AND PEER(yes))

Peer reviewed Engelska &

svenska Published Date:

20090101- 20191231

Peer reviewed Engelska &

svenska Published Date:

20090101- 20191231

Engelska Svesnka Published Date:

20090101- 20191231

Peer reviewed Engelska &

svenska Published Date:

20090101- 20191231

23

262

9

42 23

262

9

42 15

47

9

25 9

20

5

6 5

9

2

3

*Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4:

Artiklarna som ska vara med i resultat

(29)

Bilaga 2

Tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar Författare

Årtal Land

Studiens syfte Typ av

studie

Deltagare Innan bortfall (Bortfall)

Metod,

datainsamling, analys

Huvudresultat Kvalitet

efter granskning

Danzl et al.

(2013) USA

Förklara erfarenheten av stroke hos strokeöverlevare och deras anhöriga.

Kvalitativ 25 13 med stroke

semistrukturerade Intervjuer

Innehållsanalys

Upplevde det svårt att komma tillbaka till sitt arbete. Bristen på stöd och information. Dramatisk upplevelse.

Osäkerhet om framtiden. Utmaning att finna meningsfulla aktiviteter i livet

Medelhög

Demir et al.

(2015) Turkiet

Syftet var: 1, Att undersöka vilka problem stroke patienter upplever.2, Vilken betydelse har rehabiliteringen efter stroke för dig?

Kvalitativ

159 53 med stroke (51)

Intervjuer, frågeformulär

Tematisk analys

Att återfå den funktionella förmågan de hade innan stroken.

Stroke personerna upplevde att deras egna behov inte blev tillgodosedda.

Hög

Ekstam, Tham och Borell

(2011) Sverige

Syftet var att identifiera och beskriva förändringar hos 2 par, gällande förändringar i deras vardag det första året efter stroken. Ett ytterligare syfte var att beskriva hur paren såg på rehabilitering och dess egna personliga rehabilitering.

prospektiv longitudinell kvalitativ fallstudie

4 varav 2 med stroke

Intervjuer, frågeformulär

Jämförelseanalys

Betydelsen av stöd och stöttning av närstående. upplevde att det var enklare att nå delmål i sin

rehabilitering när denne gavs beröm från närstående. leva en dag i taget

Medelhög

(30)

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av

studie

Deltagare Innan bortfall (Bortfall)

Metod,

datainsamling, analys

Huvudresultat Kvalitet

efter granskning

Fallahpour, Jonsson, Joghataei, Nasrabadi och Tham (2013) Iran

Syftet var att beskriva och förstå den levda upplevelsen och att identifiera vad som kännetecknar fenomenet i deltagares vardag efter stroke.

Kvalitativ 8 Djupgående individuella

intervjuer

Fenomenologisk analys

Upplevde sina kroppar som meningslösa. De såg den drabbade kroppsdelen som ett objekt

Medelhög

Franzén-Dahlin och Laska

(2012) Sverige

Syfte var att undersöka hur stroke eller transitorisk ischemisk attack påverkar livskvaliteten och jämföra könsskillnader.

Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie

1048 Varav 385 med stroke (375)

Enkäter

Deskriptiv statistisk analys

Upplevde problem som var relaterade till deras nuvarande arbete och problem med deras sexliv efter insjuknandet.

Medelhög

Grau-Pellicer, Chamarro-Lusar, Medina-Casanovas och Serdà Ferrer (2019)

Spanien

Syftet var att undersöka om gånghastighet i vardagen påverkar livskvaliteten hos patienter med stroke efter användandet av ett rehabiliteringsprogram.

kvantitativ 25 (5)

Interventionsstudie

Deskriptiv statistisk analys

Deltagarna ökade sin gånghastighet i vardagen, så upplevdes detta ha en positiv inverkan på deras livskvalitet

Medelhög

Graven, Sansonetti, Moloczij, Cadilhac och Joubert (2013) Australien

Syfte var att identifiera de faktorer som strokepatienter och deras vårdare anser ha inverkan på återhämtningen efter stroke

Kvalitativ 14 varav 8 med stroke

semistrukturerade frågor i fokusgrupper

Interpretative metod med induktiv/tematisk ansats

Att komma hem efter sjukhusvistelsen och konstatera att inte kunna utföra saker som var självklart innan insjuknandet.

Att vara beroende av andra upplevdes vara svårt. Upplevde att

upprätthållandet av hoppet av att förbättra sina kroppsliga funktioner var en betydande del i återhämtningen.

Medelhög

(31)

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare

Innan bortfall (Bortfall)

Metod, datainsamling, analys

Huvudresultat Kvalitet

efter granskning

Hodson, Gustafsson och Cornwell (2019) Australien

Syftet var att longitudinellt utforska övergången från akut sjukhusvård till att komma hem efter att ha upplevt en lindrig stroke.

Kvalitativ 2 varav 1 med stroke

Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.

Tolkande fenomenologisk analys

Fick skriftlig information om sin stroke efter utskrivningen och denna

informationen var för avancerad att förstå. Hanterade denna utmaning genom att leva en dag i taget.

Medelhög

Kwok, Pan, Lo och Song

(2011) Kina

Syftet var att använda London Handicap Scale för att

undersöka oberoende domäner med hjälp av Health Related Quality Of Life scale hos patienter med stroke på kort och lång sikt.

Longitudinell Kvantitativ

933 (179)

Enkäter

Strukturell

ekvationsmodellering

Skillnad gällande tillfredsställelsen av sexlivet, vid 3 månader och 12 månader.Begränsningen i personens rörlighet hade en positiv effekt på livskvaliteten 3 månader efter stroken, gällande den sociala miljön.

Medelhög

Kim, Kim och Kim (2014)

Korea

Syftet var att bestämma sambandet mellan aktiviteterna i det dagliga livet och

livskvaliteten för patienter med kronisk stroke

kvantitativ 68 Observationsstudie

Regressionsanalys

Desto mer oberoende av hjälp personen var i det dagliga livet desto positivare upplevdes livskvaliteten.

Medelhög

References

Related documents

Material från första lager samt källaren räknas för hand och lastas på vagnar eller plockas i lådor som sedan förflyttas till den manuella stationen.. Antal komponenter som

Man fokuserar således på verksamheten och dess produktivitet (till tiden) med glömmer bort andra delar som utveckling av företagens forskning och utveckling av processer med fokus på

Resultatet visade att kvinnorna upplevde att den strokedrabbade förändrades, att det sociala livet minskade, framförallt på grund av att rädslan för att mannen skulle drabbas av

Även inom de samiska grupperna finns en spänning mellan å ena sidan erkännande och synlighet i den digitala sfären, och å den andra sidan registrering av gruppens kulturarv

Det är angeläget att mer forskning görs inom detta område i syfte att öka kunskapen så att större hänsyn till kognitiv förmåga kan tas när det gäller

Sverige kan visserligen inte förväntas få några svårigheter att erhålla lån under de närmaste åren, men att skjuta problem fram- för sig löser dem inte utan

Vi gjorde upp planen själva och hade den till hands i bilen för att länsveterinären vid en flygande be- siktning skulle ha något att gå efter.. Från årsskiftet är

In Case 3, improved social inclusion, improved independence and responsibility, increased disposable income, reduced asymmetry between consumers and business, improved