Smarta prefabmoduler för småhus i betong

(1)

SMARTA PREFABMODULER FÖR SARA HAMMING

SMÅHUS I BETONG MIRIAM MARTIN

1

Examensarbete 15 hp, VT11 Byggteknik och design, KTH Haninge

Namn: Sara Hamming Miriam Martin Examinator: Zeev Bohbot

SMARTA PREFABMODULER FÖR SMÅHUS I BETONG

(2)

2

(3)

3

Sammanfattning

I denna rapport undersöks möjligheten att utveckla ett modulsystem som kan bidra till större mångfald av dagens marknad för betongvillor. Frågeställningen var om det är möjligt rent konkurrensmässigt att producera smarta prefabmoduler som kunden själv kan

kombinera till en villa. Rapporten behandlar frågan hur moduler och väggelement bör utformas för störst variation av planlösningar.

Med hänsyn till vad som efterfrågas av kund gjordes även en undersökning om villor samt betongens popularitet. Med undersökningen som grund utvecklades fyra husprototyper för att demonstrera hur elementen kan kombineras för att uppnå olika typer av hus.

(4)

4

(5)

5

Abstract

This report examines the possibility of developing a modular system for concrete homes that can contribute to greater diversity of today's market. The issue was whether it – from a competitive point of view – is possible to produce smart prefab modules that customers themselves can combine to a villa. The report addresses the question how the modules and wall panels should be designed for the greatest variety of floor plans.

With regard to what is asked of the customer interviews where held for the purpose of

understanding concrete's popularity and elements of high value in their homes today. The answers from the interviews laid ground for four prototype homes which were made to demonstrate how the elements can be combined to achieve different types of houses.

(6)

6

(7)

7

Förord

Detta examensarbete är det sista momentet på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design 180hp vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Arbetet omfattar 15hp och har skrivits och genomförts av Sara Hamming och Miriam Martin på 10 veckor under vårterminen 2011.

Bilder och illustrationer är gjorda av författarna till examensarbetet där inget annat anges.

Tack till

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Zeev Bohbot som gett oss stöd och visat genuint engagemang genom hela projektet.

Lise Langseth, VD på Svensk Betong, som ordnat kontakten med Abetong och gjorde detta spännande examensarbete möjligt.

Ett stort tack till Abetongs VD Fredrik Holst för att han alltid tagit sig tid att hjälpa oss när det behövts. Tack för alla trevliga möten, givande diskussioner samt besöket på fabriken i Kvicksund där vi även vill rikta ett tack till Håkan Adamsson för rundvandringen på fabriken.

Tack till Magnus Ruthström, grundare av Arkitekthus, som gett oss möjligheten att utföra vårt arbete i deras lokaler. Vi vill också tacka för möjligheten att få träffa och bolla idéer med arkitekten och byggnadsingenjören Anna Höglund på Wingårdhs arkitektkontor.

Slutligen vill vi även rikta vår tacksamhet till våra studiekamrater för all uppmuntran och goda feedback vi fick vid halvtidsseminariet.

(8)

8

(9)

9

Innehållsförteckning

Inledning ... 10

Bakgrund och vision ... 11

Betong ... 11

Prefab ... 12

Utförande ... 13

Metod ... 13

Avgränsningar ... 13

Samarbeten ... 14

Vattenmodul ... 15

Väggelement ... 16

Dimensionering ... 16

Material och utformning ... 17

Fönster ... 18

Undersökning ... 19

Bakgrund ... 19

Resultat ... 20

Tillämpning ... 21

Prototyper ... 22

Enplan MINI ... 23

Enplan MAXI ... 24

Tvåplan ... 25

Suterräng ... 26

Materialval ... 27

Behandling ... 27

Valfrihet ... 27

Kostnad ... 30

Marknadsjämföring ... 31

Vidare utredning/utveckling ... 33

Källredovisning ... 34

Bilageförteckning ... 35

Bilagor ... 36

(10)

10

Inledning

Betong är ett material som sedan länge använts till många olika ändamål. Idag används den främst inom anläggning och vid bygge av större byggnader. Betongens goda egenskaper indikerar dock på att även småhus skulle kunna dra stor nytta av att vara byggda i betong.

Ett projekt som utformats inom detta område är Konkret Vision. Enligt Konkret Visions hemsida är det ett inspirationsprojekt skapat av kvinnor för att förbättra branschens konkurrenskraft. Det är initierat av BETTAN (Svenska Betongföreningens kvinnliga nätverk) och är främst finansierat av Byggkostnadsforum och SBUF. Projektet är ett samarbete mellan många byggföretag, men ledande är NCC Teknik och KAWA arkitekter.

I detta projekt finns en smart lösning med en våtrumskärna kring vilken betonghuset byggs upp.

Projektet behandlar även tidsfaktorn, dvs. att exempelvis barn tillkommer eller flyttar ut. Huset är tänkt att kunna anpassa sig efter rådande boendeform då boendeantalet kan förändras med tiden.

Även Abetong har tidigare arbetat med modulhus. Det började med att företaget arbetade fram enstycksvillor skräddarsydda efter kundens behov. Då detta visade sig vara för dyrt för de flesta kunder har Abetong nu funderat över en Lego® Duplo-baserad produkt där kunden själv får bygga ihop en villa utifrån Abetongs färdiga byggelement. Detta ger kunden större nytta då det blir billigare utan att tappa kvalitet. Kunden får då en egendesignad villa och får utnyttja sin egen kreativitet.

För att göra tjänsten så tillgänglig och lättanvänd som möjligt håller Abetong nu på att utveckla en webbaserad shop där kunden själv kan sätta ihop en virtuell villa. Då alla virtuella byggelement är kopplade till sitt verkliga pris ska kunden direkt kunna se vad allting kommer att kosta och slutligen hur mycket villans totalpris kommer att bli.

Ytterligare forskning på området hoppas leda till ett nytt, effektivt byggsystem som idag tycks hägra borta i horisonten.

(11)

11

Bakgrund och vision

Från början var tanken att utforma färdiga rumsmoduler som likt Lego® kunde kombineras kring en färdig vattenmodul till olika husformer. Efter utredning kring aspekter som montering, transport och totalkostnad fattades beslutet att istället utforma färdiga väggelement i lättbetong med bestämda mått. Dessa kan sedan kombineras kring en färdig vattenmodul till en byggnad med ett realistiskt pris.

En kompletterande katalog har framtagits för en enkel och konkret uppvisning av produkten för eventuella kunder.

För att utveckla en bra produkt är det viktigt att känna till grunderna och bakgrunden till material och metod. De väsentligaste områdena tillhörande projektet är betong och prefab.

Betong

Som byggnadsmaterial består betongen av 80 % bergmaterial, även kallat ballast. Ballasten blandas med 13-14 % cement, vilket är mald och upphettad kalksten. När 6-7 % vatten tillsätts reagerar blandningen med vattnet och betongen härdar.

De naturliga ingredienserna gör att betongen är naturlig och 100 % återanvändbar. Krossad betong kan exempelvis användas som fyllnadsmassa i vägbankar. Betong är dock inte helt miljövänligt att tillverka. Framtagandet av cementet är energikrävande och genererar stora mängder koldioxid.¹

Betongen har många positiva egenskaper. Materialet är väldigt värmetrögt vilket gör att värme/kyla lagras i exempelvis väggar. Detta gör att en byggnad i betong håller sig kall på sommaren och varm på vintern. En jämn inomhustemperatur är både behaglig och bra ur energisynpunkt.

Betong är ett starkt och slittåligt material. Den har lång livslängd och står med lätthet emot väder och vind. Styrkan i materialet innebär att långa spännvidder kan erhållas vid armering av betongen. Långa spännvidder möjliggör en flexibel planlösning med rivbara innerväggar. Detta är väldigt bra i

kontorshus där ett företag vill ha separata kontor medan ett annat vill ha öppet kontorslandskap. På detta sätt kan man återanvända lokaler som var ämnade för något annat från början.

Vidare är betongen ljudreducerande tack vare sin stora massa. Lågfrekventa ljud som buller kan reduceras helt med en betongvägg. Materialet tål även fukt vilket kan förhindra mögel från att sprida sig i byggnaden.

Forskning på området visar dock att avskiljning och lagring av koldioxid är en lovande teknik för minskade utsläpp i framtiden. Sett över en byggnads hela livscykel är betong fortfarande det miljövänligaste materialet.

2

Brandsäkerhet är alltid en viktig fråga. Betongen står emot brand väldigt bra vilket gör den till ett smart val vid byggnationer. Om en betongkonstruktion kollapsar vid brand beror det på

deformationer av armeringen.

Betongens formbarhet innebär att endast fantasin begränsar ytans form och färg. Mer om betongens behandlingsmöjligheter kan läsas under Materialval längre fram i rapporten.

En nackdel med betong är att den är tung att frakta. Vid prefabbyggen krävs många stora lastbilar för att leverera de tunga elementen till byggplatsen. Den tunga vikten gör att det nästan är omöjligt att frakta hela volymenheter i betong som man kan frakta hela volymer i trä, se följande sida, figur 1.

1 Margareta Redlund, Stark, skön och formbar, 2008, Vad är betong?

2 Betongforum, Hållbart byggande med betong, Betongens goda egenskaper

(12)

12 Vidare kan betongen drabbas av frostsprängning om ytan ej är behandlad korrekt. Ytterligare en risk med betong är att den kan få sämre hållfasthet vid dålig kvalitet på ballasten. Framstegen inom betongindustrin har dock varit många och risken för sådana problem är små idag tack vare forskning och lärdom inom området.

Prefab

Innan prefabmarknaden tog fart var platsgjuten betong dominerande inom byggbranschen. Den enda betong som prefabricerades i fabrik var till stenplattor och dekorativa delar. Men trots att platsgjuten betong var dominerande var den inte alltid så uppskattad. Den obehandlade

betongenytan gav ingen estetisk tillfredställning samt höll arkitekterna tillbaka vad gäller design då möjligheterna till form var betydligt begränsade.

Brutalismen var den sista period där platsgjuten betong fortfarande var dominerande. När

prefabbetongen anlände kom den som en frälsning för många. Metoden ledde till experimenterande kring form, färg och mönstergjutning. I och med att betongen nu kunde bearbetas i fabrik erhölls större förståelse kring materialets egenskaper och möjligheter. Betong med större varaktighet arbetades fram och idag är prefabricerad betong ett av de mest förekommande husmaterialen i norra Europa.³

Prefabbetongen har gjort att byggtiden för ett hus kan förkortas betydligt. Detta då byggelementen har brunnit klart i förväg och är färdiga att montera när de anländer till bygget.

Liksom i många andra branscher är tid lika med pengar vilket gjort prefabbetongen enormt populär till flerbostadshusbyggen. Förkortad byggtid är dock positiv i alla typer av byggen, även byggen av småhus.

3 David Bennett, The art of precast concrete, 2005, Preface

Figur 1: Frakt av färdigt trähus

(13)

13

Utförande Metod

Smarta prefab-moduler ska tilltala kunder i alla åldrar och övertyga om användbarheten. Då det inte finns så många betongvillor producerade idag finns det därför inte heller någon riktig garanti för kunden att denne gör ett bra köp. Därav blev det viktigt att utforma prototyper som tydligt kan visa kunden produktens alla fördelar och egenskaper.

Avgränsningar

Arbetet fokuserar främst på följande områden:

 Standardelementens utformning

 Planlösningarnas flexibilitet

 Inspirerande prototyper

 Produktens slutliga pris till kund

 Kundens nytta

 Materialval för stomme och fasad

 Betongens för- och nackdelar

För att standardelementen ska kunna monteras med en prisvärd kran måste elementen hålla ungefär samma vikt. Därför har större vikt lagt vid framtagningen av dessas utformning.

Då kunden ska kunna nyttja huset under hela sin livstid ska byggnaden kunna förändras alltjämt med livets olika skeden. För att visa på produktens variation tas tre prototyper fram för inspiration.

En undersökning görs för att ta vara på kundens önskemål samt deras relation till betong. För att få en konkurrenskraftig produkt måste det slutliga priset vara realistiskt.

Vid framtagning av materialval förs en kontinuerlig diskussion kring de olika materialens för- och nackdelar för att uppnå bästa möjligt resultat.

Arbetet berör ej följande områden:

 Utförlig lastberäkning

 Detaljerad kostnadsberäkning

 Miljö- och energiaspekter

 Uppvärmning av huset

 Ventilation och rördragning utöver vattenmodulen, ej detaljerat

Då examensarbetet fokuserar på arkitektur är fungerande planlösningar och boendetrivsel högre värderat än teknisk utredning.

Tidsramen för examensarbetet lämnar ej plats för djupgående miljö- och energikonsekvenser.

För att uppnå en hög nivå på de prioriterade områdena kommer rör- och kanaldragning för ventilation och avlopp endast beröras översiktligt då detaljerad planering och redovisning tar för mycket tid.

(14)

14

Samarbeten

Examensarbetet utfördes huvudsakligen i samarbete med två företag som båda är intresserade av villor i betong.

Huvudsamarbetspartnern Abetong AB är ett stort bolag som producerar och säljer prefabricerade betongprodukter. De har under mer än 60 år byggt upp en bred erfarenhet kring betonghantering vilket i dagsläget gjort dem till ett ledande företag på prefabricerade betongkonstruktioner.

Abetongs verksamhet är indelad i tre marknadssegment:

anläggning, hus och lantbruk. Huvudkontoret är beläget i Växjö, men på 14 andra orter runt om i landet finns även anläggningar för produktion och försäljning.⁴

Den andra samarbetspartnern, Arkitekthus, är ett företag som drivs av övertygelsen om att god arkitektur ska finnas tillgänglig för fler människor. På detta sätt kan fler förverkliga drömmen om att bo i ett hem med höga arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter.

Arkitekthus ställer ut och säljer färdigritade hus som är bearbetade in i minsta detalj. Husen som säljs är ritade av några av Sveriges främsta arkitekter; Claesson Koivisto Rune, Thomas Sandell, Tham & Videgård och Gert Wingårdh.

Huvudkontoret är beläget på Skeppsbron i centrala Stockholm, men företaget har även kontor hos samarbetspartners i Oslo.

Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med handledning, arbetsmaterial samt mycket kunskap.

5

Slutligen hades även ett kort samarbete med Wingårdhs Arkitektkontor AB i Stockholm. Wingårdhs är ett av Sveriges främsta arkitektkontor och finns i Stockholm, Malmö och Göteborg där huvudkontoret ligger.

Wingårdhs är ett företag som ägnar sig åt de konstnärliga och poetiska dimensionerna av arkitektur.

Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med arbetsmaterial samt kontakter i branschen.

6

4 Abetong – en naturlig samarbetspartner, informationsfolder

De skapar ärliga objekt med raka, stilrena linjer.

Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med kunskap kring det vackra med enkelheten och hur man tänker som arkitekt.

5 Arkitekthus hemsida

6 Wingårdhs hemsida

(15)

15

Vattenmodul

Ett av de viktigaste koncepten för produkten är vattenmodulen. Modulen innefattar alla

vattenkrävande ytor såsom kök, badrum, toalett och tvättstuga, se figur 2. Detta gör att övriga delar av huset kan kombineras på olika sätt utan att rördragningens utformning kommer ändras.

I denna färdigdesignade vattenmodul är all rördragning standardiserad och färdigdragen i elementen.

Detta bidrar till att kunden – som troligtvis har begränsad kunskap om VVS-installation – lätt själv kan designa huset kring modulen utan att riskera komplicerade rördragningar som sedan skulle kunna leda till byggfel. Att det inte ingår några rör i de väggar som kunden själv placerar ut innebär också att det inte behöver anlitas någon konsult som kan planera rördragningen. Vattenmodulen effektiviserar alltså projekteringsskedet och gör slutprodukten billigare.

I projekteringen behandlades även frågan om insättning av en extra toalett. Ifall kunden exempelvis vill ha en större villa i enplan kan endast en toalett bli otillräckligt och leda till överbelastning. Därför utreddes möjligheterna att utforma en mindre vattenmodul som vid behov kan kopplas till den större befintliga vattenmodulen.

Ifall kunden vill bygga in en extra toalett som inte är i anslutning till vattenmodulen ska detta gå att lösa. Kunden får då stå för kostnaderna av anlitad konsult som ser till att bygget går att genomföra på ett säkert sätt.

I tvättstugan finns en extra dörr som leder ut utanför huset. Detta kan vara bra ifall man vill vädra eller hänga kläder på tork utomhus. Om ett garage kopplas till byggnaden kan denna dörr fungera som en direktväg in från garaget.

Dörren i tvättstugan kan även fungera som en riktlinje för kunden när denne utformar sitt hus.

Vanligtvis brukar bad- och serviceenheter placeras i ryggen på huset då dessa inte är i stort behov av solljus. Dörren gör då att kunden per automatik väljer att placera vattenmodulen vid en vägg. Denna vägg blir då troligtvis ryggen av huset för att lämna plats åt exempelvis vardagsrummet.

Hela vattenmodulen är handikappsanpassad och samtliga ytor i villorna är rymligt planerade. I tvåvånings finns ett tvättnedkast där tvätten åker direkt ner i tvättstugan. Standardköket till vattenmodulen ligger längsmed en av kortsidorna. Köket går dock lätt att bygga ut i L-form eller att lägga till en köksö.

De tekniska lösningarna till vattenmodulen har tagits fram i samarbete med Abetong. Placering av vattendrivna maskiner och tillbehör är placerade intill schakt så att smidig rördragning är möjlig.

Schakten är inplanerade i vattenmodulen men är inte dimensionerade.

Figur 2: vattenmodul i standardutförande

(16)

16

Väggelement

För att få ner totalpriset på väggmodulerna och uppnå en stabil produkt finns en rad aspekter att ta hänsyn till.

Dimensionering

Elementens storlek är en viktig fråga för produktionseffektiviteten. Efter rådgörning med fabrikschef Håkan Adamsson på Abetongs betongfabrik i Kvicksund konstaterades att den mest lönsamma längden på element är 8 m. Då kan fler element gjutas på samma gjutbord vilket blir lönsamt.

Små element får ökade monteringskostnader då fler lyft, infästningar och skarvar erhålles än vid längre element. Montering av mindre element tar även längre tid. Större element går snabbare att montera men kräver större kran för lyften. Slutsatsen blev att mellanstora element passar bäst för tillverkning och montering av småhusmodulerna.

Monteringen av väggelementen görs med en byggkran. Om samma kran kan användas till hela bygget kan en väsentlig summa pengar sparas. Därför utformades elementen med relativt små variationer i storlek och därmed också små variationer i vikt.

Frakten av elementen till byggplatsen sker med hjälp av lastbilar. Fördelaktigt är även då att elementen håller ungefär samma längd. Om elementen hålls på ungefär samma längd krävs inga extra långa lastbilar, och detta leder till att kostnaderna för frakten kan hållas låga. Detta kan

jämföras med ett scenario där en lastbil fraktar många element på 5 m och en extra lastbil behövs för att frakta ett extra långt element på 12 m. Med standardmått på elementen kan alltid samma

lastbilsstorlekar användas för frakten vilket öppnar möjligheter för ett fast, lönsamt samarbete med en fraktfirma.

Framtagningen av elementen tog fart och till en början provades en lösning med 35 olika element.

Som kan ses i figur 3 fick elementen längder som varierade mellan 3,2 - 8,9 meter. Då denna lösning hade blivit mycket olönsam att genomöra vidarearbetades elementen om.

Slutligen ledde sammanställningen av förarbetet till utformningen av 19 stycken element med tre olika längder; 5,3 m, 6,0 m, och 7,3 m, se figur 4. Dessa elementlängder visade sig ge stört

variationsmöjlighet i utformandet av de fyra olika villaprototyperna.

Figur 3

Figur 4

Till vänster: Figur 3, första utkast på väggelementen

Ovan: Figur 4, slutliga väggelementen

(17)

17

Material och utformning

I idéskedet övervägdes en lösning med skalväggar för att underlätta monteringen på byggplatsen.

Idén slopades dock relativt fort då Abetong har ett väl fungerande system för framtagning av färdiggjutna element. Diskussionen kring val av ytterväggsmaterial har gått fram och tillbaka mellan betong och lättbetong. Då husen inte kommer byggas högre än två våningar behöver bärförmågan hos elementen inte vara så stor, därmed valdes lättbetong som stommaterial, se figur 5. För lättbetong kan en tryckhållfasthet på 15 MPa uppnås, vilket räcker för modulhusen. Detta är siffror från Abetongs kontor i Kvicksund.

Lättbetong väger mindre och ger alltså mer gynnsamma kostnadssiffror i kran- och fraktfrågor. Det tar heller inte längre tid eller mer arbetskraft att skapa lättbetong än vanlig betong. En positiv egenskap hos lättbetongen är att den går enkelt att spika och borra i för att sätta upp saker på väggen; något som dök upp i undersökningen som gjordes.

För att få en snabbare montering och en lägre totalkostnad har tillsammans med Abetong kommits fram till att träbjälklag är det bästa alternativet att använda i småhusen. Ett bjälklag i lättbetong hade blivit betydligt tyngre och hade därmed kanske krävt en större kran vid montering. Ett träbjälklag kommer med lätthet att kunna monteras med samma byggkran som resterande byggelement.

Vad gäller takhöjd kommer den fria takhöjden att ligga på 2,5 m i enplanshusen. Detta för att takbjälklaget behöver fästas på den höjden för att ytterväggarna ska skymma takkonstruktionen utifrån. Taket är ett låglutande sadeltak och vattenavrinningen sker med hjälp av uppsamlingsränna på taket och sedan vidare ner i utvändiga stuprör. I tvåplanshus fästs mellanbjälklaget på 2,7 meter höjd, se figur 6. Detta gör att bottenplan i tvåplanshus och suterränghus får en fri takhöjd på 2,7 m.

Bägge bjälklagen kläs med dubbla gips på undersida av brandsäkerhetsskäl och sedan spacklas och målas för en fin yta.

I och med att elementen är gjorda i lättbetong behöver uppbyggnaden av väggen ej förändras vid bygge av suterränghus. Lättbetong står emot jordtryck och behöver därmed inte modifieras från standardväggen för att hålla. Detta leder till att färre element behöver utformas vilket ger en lägre kostnad.

Figur 6: Sektion prototyp Tvåplan Figur 5: Detalj yttervägg

(18)

18

Fönster

Vad gäller fönster står valet mellan fasta eller öppningsbara fönster. Fasta fönster är billigare både materialmässigt och monteringsmässigt då de är avsevärt mindre tunga än öppningsbara fönster.

En idé som diskuterats med Anna Höglund, arkitekt och byggnadsingenjör på Wingårdhs, är att använda fasta fönster med en öppningsbar del för vädring. På detta vis sänker man vikten vilket gör monteringen lättare. Om sådana fönster kan fås i serieproduktion kan eventuellt priset bli lägre än för vanliga öppningsbara fönster.

För att komplettera väggelementens avlånga form har långsmala fönster tagit fram, se figur 7.

Kombinationen av dessa leder till en mer balanserad byggnad med ett modernt, stilrent utseende.

Samtliga fönster skjuts på plats mot en kant på utsidan av väggen vilket gör att fönstren kan utföras karmlösa. Detta blir ytterligare en faktor som gör att huset känns simpelt och modernt.

Med hänsyn till rullstolsburna användes till en början fönster med en extra låg bröstningshöjd på 300 mm. Eftersom att det även behövdes fönster med hög bröstningshöjd i sovrum av privatskäl ledde detta till för många element. Den slutliga lösningen blev att slopa de låga fönstren och istället utforma en elementtyp med öppning hela vägen ner till golvet. På detta vis finns fönstertyper som passar alla.

Några utav elementen har fått extra stora fönsteröppningar. Detta för att ge möjligheten att ha stora fönsterpartier. Två mindre fönster kan placeras i samma öppning om det passar bättre. Då placeras en stödjande pelare mellan fönstren som sedan isoleras och kläs in med samma material som resten av fasaden.

Vid användning av stort glasparti har metoder för avväxling i underkant av bjälklag diskuterats med Abetong. Det har konstaterats att fungerande metod finns men att denna behöver utarbetas vidare innan produktion.

Figur 7: Fönstertyper som använts i projektet

(19)

19

Undersökning Bakgrund

En produkts konkurrenskraftighet avgörs av hur nöjd kunden är. Att undersöka vad kunden värdesätter innan produkten skapas kan därför vara mycket fördelaktigt.

Syftet med undersökningen var att utreda efterfrågan på betongvillor samt att få större medvetenhet om vad kunden sätter högt värde på i sin bostad. Detta för att kunna designa smarta villor som verkligen tilltalar kunderna.

För att få en uppfattning om människors åsikter kring betongvillor frågades totalt 22 personer från tre målgrupper; yngre par, stor familj och äldre par. Frågorna fokuserar mest på opinionen kring val av betong eller trä och varför trä är mer populärt idag, se figur 8. Innan sista frågan i frågeformuläret redogjordes kort för betongens fördelar. Finalfrågan som ställdes frågade om den intervjuades val av villamaterial ändrats med den nyvunna kunskapen om betongens alla fördelar.

Utöver betongfrågorna behandlar undersökningen även den personliga upplevelsefaktorn i hemmet;

vad kunden saknar i sitt hem idag och vad de skulle vilja ändra på. Svaren på undersökningen har legat till grund för utvecklingen av prototyperna.

Figur 8: Frågeformulär

För en större bild av formuläret se bifogat blad i slutet av rapporten

(20)

20

Resultat

Resultaten visar tydligt att trä är det mest populära villamaterialet idag. Samtliga tillfrågade i kategorierna ungt par och storfamilj svarade att de hellre skulle välja en villa i trä än betong.

Majoriteten förklarade att detta beror på att trä känns finare och att trä är ett mer naturligt material.

Bland de äldre paren svarade en tredjedel att de skulle välja en villa i betong för att det är hållbart, relativt underhållsfritt samt värmetrögt, se figur 9.

På den avslutande frågan visade sig storfamiljerna vara mest påverkningsbara. Hela 50 % svarade att de, efter att ha fått reda på all positiv fakta om betong, skulle välja en betongvilla. Bland de yngre paren svarade 25 % att de skulle ändra sin åsikt och 50 % svarade att de kanske skulle göra det, se figur 10.

I undersökningen erhölls även svar på frågor om boendekvaliteten. Ett flertal tillfrågade svarade att de saknar någon typ av allrum i sin bostad. Ett allrum som kan fungera som ett extra vardagsrum där barnen kan umgås.

Andra vanligt förekommande svar var större rum och parkering nära boendet. Lugn och avskildhet från grannar och nära till naturen var det mest uppkommande svaret.

Figur 9: Cirkeldiagram över resultaten fö val av villamaterial

Figur 10: Cirkeldiagram över resultaten i frågan om ändrad åsikt efter uppläsandet av betongens fördelar.

(21)

21

Tillämpning

En vanlig åsikt som uppmärksammades i undersökningen är att trä är finare än betong och inte lika industrirelaterat. Därför har fasadmaterialen utformats så att de lätt kan kombineras med trädetaljer för att ge fasaden ett mjukare intryck om kunden så önskar. Antingen klä in helt eller i delar av trä eller gjuta betongen mot en träpanel som kommer ge fasaden en illusion av riktigt trä, och på så vis minska underhållet.

På sidan 27 i rapporten kan mer om vilka olika materialval som valts att arbeta mer med läsas.

Samtliga prototypvillor i 2 plan är planerade med allrum på ovanvåningen för att avlasta vardagsrummet samt skapa en frizon för barnen/ungdomarna.

Alla prototyper har även en verandadörr som leder rakt ut i naturen, där kunden kan skapa en vegeterat avskärmad uteplats som ger en privat känsla och motverkar att grannen känns en meter bort.

Det har också valts att fokusera på det lilla extra vid planeringen av de olika prototypvillorna.

Exempelvis har hansyn tagits till att kunna placera en öppen spis i vardagsrummen. Spisen är placerad så att de ska synas från så många vinklar som möjligt. Sen är även köket utformat så att kunden själv kan välja om den vill ha ett L-format kök, med eller utan köksö eller ett kök i

standardutförandet. Se figurer 11-15. Allt för att kunden ska känna att den själv kan påverka, utan att ge komplikationer för tillverkaren. Detta är möjligt då rör för vatten samt IM-kanalen är fasta och kan inte påverkas av kundens olika val.

I hallen har hänsyn tagits till möjlighet till mycket förvaring. Enligt Anna på Wingårdhs är dagens svenska standard otillräcklig när det gäller förvaring och många husköpare kräver i dagsläget mer.

Privata och offentliga delar syns tydligt i de större villaprototyperna. Uppdelningen gör att exempelvis gäster inte måste korsa de privata delarna i hemmet för att komma till den offentliga delen. Detta anses oftast som något kunden önskar.

Figur 11: Köket i standardutförandet Figur 12: Kök med tillval köksö Figur 13: Kök L-form

Figur 14: Kök L-form med bardisk Figur 15: Kök L-form plus köksö med hopsatt matplats.

(22)

22

Prototyper

Det faktum att det inte finns så många prefabbetongvillor producerade idag kan skapa skepticism och tvivel hos en kund. Därför är det viktigt att med tydliga medel visa produktens användbarhet och utseende för att minimera tvivel vid köp.

Grundsyftet med prototyperna är att demonstrera modulelementens utformningsmöjligheter och produktens variationsrikedom. För att detta ska framgå tydligt är det viktigt att kreera en situation som kunden kan se sig själv i. Detta görs med prototyper, illustrationer och visualiseringar som specifikt tilltalar de olika målgrupperna.

Fyra prototyper utformades för projektet:

- Enplan MINI - Enplan MAXI - Tvåplan - Suterräng

Inspirationen till villaprototyperna har hämtats från modernare villor. Bland annat har enkelheten, fönsterstorlekarna och fönsterplaceringarna inspirerats av bl.a. Gert Wingårdhs villor som säljs hos Arkitekthus samt Anette Billunds trädetaljer mot den råa betongen i projektet VELFAC 200 – Strib i Danmark.

Själva funktionen hos de olika prototyperna utgår från en egenupprättad funktionsanalys baserad på undersökningen samt egna erfarenheter och idéer.

Samtidigt som de olika villatyperna tog form arbetades det flitigt med att utforma de tillhörande väggelementen. Processen gick hand i hand för att få en bra produkt och för att minska kostnaden.

Efter att väggelementen fastställts provades också andra alternativa planlösningar för att se att elementen även skulle fungera till andra prototyper.

(23)

23

Enplan MINI

Mindre villa i enplan, 105 m²

Med åldern kan trötthet i knän och andra leder uppkomma. Detta kan göra det extra ansträngande att ta sig upp och ner för trappor. Prototypen Enplan MINI har därför utformats i enplan för att eliminera alla trappor och göra hela bostaden lättillgänglig.

Äldre människor brukar uppskatta stora öppna ytor där barnbarn kan leka och där många kan umgås samtidigt. I Enplan MINI kan nästintill hela huset överskådas från kök och vardagsrum. Ytterligare en positiv faktor med öppna ytor är att bostaden blir ljus och lättöverskådlig, vilket ökar

trygghetskänslan i hemmet.

Enplan MINI visar på att det går att utforma en liten villa med modulerna. Ett hus som passar utmärkt som exempelvis sommarstuga, se figur 16.

En bra förutsättning för ett ungt par är möjlighet till expandering. Vid påbyggnad av en extra våning på Enplan MINI kan denna prototyp vara perfekt för just småbarnsfamiljen. Då det undre

våningsplanet har sovrum, kök och alla övriga förnödenheter för ett boende kan den övre våningen lämnas helt oinredd tills den punkt då familjen väntar tillökning. Att isolera det övre våningsplanet så länge det inte används gör att man sparar energi på att inte värma upp hela huset i onödan. När det sedan är dags att inreda ovanvåningen placeras en trappa där klädkammaren i hallen ligger placerad och hela huset kan då brukas. Sedan kan även sovrummen på bottenvåningen tas bort, då de väggarna inte är bärande vilket ger huset en öppnare planlösning.

Till prototyperna valdes olika färger för att accentuera villornas olika karaktärer.

Ytterväggselementen till Enplan MINI gjuts mot träbrädor och målas faluröda för att förstärka sommarstugekänslan.

Skalenlig ritning med elementbredder och -indelning finns bifogat längst bak i rapporten.

Figur 16: Planlösning prototyp – Enplan MINI

(24)

24

Enplan MAXI

Större villa i enplan, 203 m²

För att visa på hur man lätt kan bygga vidare på en befintlig byggnad utgår Enplan MAXI från två nästintill likadana Enplan MINI-villor placerade i vinkel intill varandra. Detta gör att bärningsfrågan blir lätt att lösa, samt att byggnaden håller en kontinuerlig stil.

Som kan ses i figur 17 passar Enplan MAXI bra för den lite mindre familjen och har en tydlig indelning av offentlig och privat husarea. Vinkelformationen på huset kan rama i en uteplats eller trädgård som lätt kan avnjutas genom de stora orienterade fönstren.

Föräldrarnas sovrumssvit är stor och kan därför delas av med en liten vägg och skapa ett arbetsrum intill om så önskas. Sviten har även direktanslutning till det ena badrummet genom en rymlig klädkammare. Om så önskas kan klädkammaren delas av och en bastu kan placeras i anslutning till badrummet . Allt för att skapa en privat samt lite lyxigare känsla hos Enplan MAXI.

Enplan MAXIs ytterväggar gjuts med ljus ballast för att ge ett stilrent, lättsamt intryck.

Figur 17: Planlösning prototyp – Enplan MAXI

(25)

25

Tvåplan

Större villa i två plan, 203 m²

Efter erhållen information ur undersökningen har prototypen för den stora familjen utformats i två plan med ett allrum på ovanvåningen. Allrummet är främst till för att ge barnen som ett separat vardagsrum att umgås i och ge föräldrarna en lugn stund på bottenplan, se figur 18.

Det övre våningsplanets allrum har anslutning till badrumsmodulen. Detta gör att ett extra kök kan installeras på den övre våningen ifall denna önskas hyras ut. På detta sätt kan familjen bo kvar längre i huset – även när barnen flyttat ut – utan att behöva betala överpris.

Planlösningen på bottenplan är öppen och enkel. Extra förvaring i hall samt tvättstuga är

genomgående standard i samtliga prototyper. Även i denna prototyp är uppdelningen av privat och offentlig plats tydlig. I bottenplanet kan vardagsrummet delas av och på så sätt skapa ett

arbetsrum/bibliotek i den offentliga delen som också kan ha en egen ingång utifrån. För att få in ljus i hörnet där U-trappan är belägen har ett takfönster placerats ovanför. Fönstret skapar ett fint ljus som vackert tar sig ner för trappans alla steg.

I villa Tvåplan pigmenteras betongen mörk för att ge skarpa kontraster mot omgivningen samt ge intrycket av en modern betongbox.

Figur 18: Planlösning prototyp – Tvåplan

Plan 1

Plan 2

(26)

26

Suterräng

Större villa i suterräng, 203 m²

För tomter med ojämn terräng kan villa Tvåplans våningar inverteras så ingången sker på överplan, se figur 19. Därmed kan identiska villor utföras som tvåplans- och suterränghus. Det enda som skiljer de två hustyperna åt är att de inte finns lika många fönster på suterränghuset, vilket är självklart då halva huset är beläget under mark.

Även i denna prototyp är uppdelningen mellan offentlig och privat yta tydlig.

Då samtliga modulelement utförs i lättbetong som klarar jordtryck behöver ingen extraprojektering ske vid suterrängbygge.

Eftersom att villa Suterräng har en påtaglig sammanlänkning med naturen förstärks denna länk genom trädetaljer och en jordnära ton på betongelementen.

Figur 19: Planlösning prototyp – Suterräng

Plan 1

Plan -1

(27)

27

Materialval

Då elementens ytor är av rå betong spelar de tillvalda materialen stor roll för villornas estetiska uttryck. Betongen ger i sig en rad olika möjligheter till för- och efterbehandling för ett varierande utseende. Utöver detta kan ytterligare material – så som trä och stål – kombineras med betongen för ett spännande intryck.

Behandling

Betong kan gjutas mot olika former och mönster för att skapa djup och yta på materialet. Exempelvis kan gjutningen ske mot olika typer av mattor för att skapa textur. Gjutning mot träplankor eller plywood ger en träliknande yta som efter matchande målning kan upplevas mjuk och naturlig.

Träplankorna kan slipas, hyvlas eller behållas råa. De kan även placeras diagonalt eller i mönster för att uppnå exakt det resultat kunden önskar. Formgjutning mot trä med liggande eller stående panel är ett passande alternativ för kunder som inte riktigt släppt taget om den lätta, naturliga trävillan.

Betong kan även bl.a. krattas, sandblästras och vattenspolas för att framhäva olika karaktärer hos betongen.

För färgsättning kan betong pigmenteras innan gjutning vilket gör att den får en diskret färg och samtidigt behåller sin råa, matta yta. Vid pigmentering ökar risken för kalkutfällning. Detta problem kan förebyggas med variation av betongens egenskapar samt avhjälpas med olika efterbehandlingar.

Ett annat alternativ för färgvariation är val av ballast. En ljusare ballast kan ge en betongvägg ett fint, lättsamt intryck och minska industrikänslan.

Ett exempel på efterbehandling är att måla önskad färg direkt på betongen. Färgen blir då mer distinkt än vid pigmentering. Färgerna kan varieras stort i styrka och glans vilket gör det till ett populärt val. Ytterligare en behandling för färg är lasering. Lasering ger betongen en skarp färg och viss glans⁷

Valfrihet

. Lättbetong går även lätt att putsa på vilket är en stor fördel ifall man vill undvika synliga skarvar.

Det finns både för- och nackdelar med att kunden får välja materialen själv. Den främsta fördelen är att huset fortsätter få en personlig prägel. För betonghus finns det otroligt många variationer av fasad att välja mellan, se betongbehandlingsschema på följande sida; figur 20⁸

En nackdel med egenvalda material är att huset inte alltid får ett, ur designperspektiv,

”representativt utseende”. Många arkitekter och formgivare har bestämda åsikter om vad som är snyggt på ett hus, medan typsvensken inte alltid har känsla för dessa oskrivna regler. I och med att produktens varumärke kommer att finnas på villan innebär det att kundens hem representerar företaget även i färdigbyggt skede. Ett ”fult” hus skulle därmed kunna dra dåligt rykte över företaget och produkten. Marknaden fungerar idag så att en stor del kunder lockas av vad som finns

runtomkring dem. Kataloghus designade av arkitekter har därför medvetet fått ett utseende som tilltalar många just för att inspirera förbipasserande till ett likadant köp.

. Villan kan bli exakt så som kunden önskar, från insidan och ut. Känner sig kunden osäker kan denne alltid anlita en arkitekt i designfrågorna. På detta sätt uppfylls samtliga kunders önskan och alla blir nöjda. Valfriheten

innerbär också att kunden själv kan välja prisklass in i minsta detalj.

7 Tage Hertzell, Betongens yta, 2002, Formbyggnad, Betongens uppbyggnad, Ytbehandling

8 Betongens yta, 2002

(28)

28

RÅ BETONGYTA OBEHANDLAD

FÄRGAD YTA

PIGMENTERAD MÅLAD

JORDPIGMENT MINERALPIGMENT

BEKLÄDD YTA BEARBETAD YTA

YTA MED FRILAGD BALLAST

PÅ FÄRSK YTA

STRÄPPLAD BORSTAD

ROLLAD STÅLGLÄTTAD

KRATTAD BRÄDRIVEN

SLÄTBEARBETAD AVDRAGEN AVJÄMNAD

PÅ RELATIVT FÄRSK YTA

FILTAD BORSTAD VATTENSPOLAD HÅRDNAD YTA

SLIPAD VATTENBLÄSTRAD

BEHUGGEN KRYSSHAMRAD

KLUVEN SANDBLÄSTRAD

LATEXFÄRG AKRYLFÄRG SILIKATFÄRG

KALK- OCH CEMENTFÄRG

SILIKONHARTSFÄRG SILIKATLASYR KASEINLASYR VÄXTLIGHET

SJÄLVKLÄTTRANDE SPALJEVÄXTER

MURGRÖNA RÅDHUSVIN KLÄTTERVILDVIN KLÄTTERHORTENSIA

GULBROKIG KLÄTTERBENVED BALLAST-

FÖRÄNDRINGAR

LJUS/MÖRK BALLAST

PUTSAD TRÄPANEL NATURSTEN TEGELBEKLÄDD

STRUKTURMATRIS MÖNSTERMATRIS MATRISGJUTEN YTA

Figur 20: Betongbehandlingsschema

(29)

29 För att slutpriset på husen inte ska bli för högt är det bra om det finns riktlinjer vid val av

fasadmaterial. Som kan ses i figur 21 har därför rekommenderade fasadmaterial tagits fram för att underlätta kundens val. Vid framtagning av fasadmaterialsvalen har hänsyn tagits till så stor mångfald som möjligt för att tilltala bredaste möjliga målgrupp. Ifall kunden vill ha ett annat fasadmaterial ska detta också gå att lösa.

RÅ BETONGYTA OBEHANDLAD

FÄRGAD YTA

PIGMENTERAD MÅLAD

BEKLÄDD YTA

BEARBETAD YTA PÅ FÄRSK YTA STRÄPPLAD

BORSTAD

STÅLGLÄTTAD BALLAST-

FÖRÄNDRINGAR LJUS/MÖRK BALLAST

PUTSAD

MOT MÖNSTRAD GUMMIMATTA

MOT TRÄ MÖNSTRAD YTA

MOT LISTER GJUTEN MOT MALL

Figur 21: Betongbehandlingsschema för rekommenderade fasadmaterial

(30)

30

Kostnad

För att undersöka produktens konkurrenskraftighet krävs en kalkyl på ett hypotetiskt hus, se figur 22.

En kalkylmodell utformades och testades med de fyra prototyperna som underlag.

Till grund för kalkylens m²-priser användes Sektionsfakta® - Nyb 10/11; en teknisk-ekonomisk sammanställning av byggdelar. I priserna från Sektionsfakta® är följande kategorier inräknade:

 Materialkostnad

 Underleverantörskostnad

 Arbetslön

 Omkostnadspålägg

Även ett vinstpålägg på 50 % har räknats in i kalkylen till Abetongs vinning. Eftersom priserna från Sektionsfakta® är exklusive moms, lades en moms på 25 % till i slutberäkningen. Detta gör att summapriset i kalkylen blir det färdiga priset ut till kund. Priset till kund kan därefter jämföras med priset på kataloghus på dagens marknad för att bestämma konkurrenskraftigheten.

Det som ingår i standardutförandet av betongvillan är ett nyckelfärdigt hus; komplett kök, helkaklat badrum, fullt utrustad tvättstuga, ekparkett i samtliga rum etc. Det som inte ingår är markarbeten och grund. Kostnad för eventuella tillval läggs ovanpå standardpriset.

För VVS-installationer multiplicerades kostnaden med en faktor på 0,5 då materialframtagning till vattenmodulen sker i serietillverkning och arbetet därmed sker enligt standard. Det ansågs alltså att kostnaden för VVS-installationerna kunde minskas med 50 % vilket gav priset 700 SEK/m².

Det ska även vara möjligt för kunden att själv bestämma färdigställandegrad på huset, exempelvis en oinredd vind eller ett fullt inrett hus.

Figur 22: Kalkylmall för beräkning av slutpris

(31)

31

Marknadsjämföring

Jämförelser gjordes mot villor i samma storleksgrupp med några av Sveriges vanligaste småhusförsäljare.

Modulenthus – Åhus Enplan 147 m²

Pris exkl. grund + markarbeten: 2 038 125 SEK⁹

Enplan MINI 103 m²

Pris exkl. tomt + markarbeten: 1 462 644 SEK

Skillnad i pris: -575 481 SEK

Trivselhus – Green Line 743

Enplan 193 m² med kringbyggd gård

Pris exkl. tomt + markarbeten: 3 420 000 SEK¹⁰

Enplan MAXI

203 m² med skyddad uteplats

Götenehus – Omega 193 m² i två plan

Pris inkl. entreprenad: 3 225 000 SEK¹¹

Tvåplan

203 m² i två plan

Rörvikshus – C177:6 182 m² med två plan

Pris exkl. byggherrekostnader, anslutning och tomt: 2 250 000 SEK¹² Suterräng

203 m² i två plan

Skillnad i pris: +70 393 SEK

9 VÅRT NYA HUS, Nr03/2010, s. 92

10 VÅRT NYA HUS, Nr03/2010, s. 105

11 VÅRT NYA HUS, Nr03/2010, s. 99

12 VÅRT NYA HUS, Nr03/2010, s. 101

(32)

32 Därefter kunde konstateras att priserna på de olika villatyperna – inklusive både vinst på 50 % samt 25 % moms – håller måttet rent konkurrensmässigt gentemot de andra företagen. Vinststorleken på 50 % kan såklart ändras utefter hur Abetong vill lägga sig på marknaden; under eller på samma nivå som husleverantörer i trä.

I de bifogade bilagorna längst bak i rapporten finns de kompletta beräkningarna samt vinsten för vardera villatypen i svenska kronor.

Småhus i betong är en ny marknad för många kunder och därför kan en extra motivering behövas för att locka nya kunder från trähusmarknaden. Då trähus är populärast idag kan det vara fördelaktigt att lägga prisnivån lägre än medelpriset på marknaden för att få ökad kraft i marknadsföringen.

Den så kallade IKEA-principen är känd för att ge ett stadigt flöde av kunder tack vare bra kvalitet till lågt pris. Priset är en faktor som många villaköpare ser som viktig och som ibland är avgörande vid valet mellan olika hustillverkare.

(33)

33

Vidare utredning/utveckling

Inom ramarna för examensarbetet har smarta prefab-moduler för småhus framtagits på en grundlig nivå. För en komplett produkt rekommenderas fortsatt utveckling av nedanstående punkter:

 Mer detaljerad kalkylering för att säkerställa produktens konkurrenskraftighet

Priserna som ligger till grund för kalkylen är från 2006 omräknade till 2010 med olika index.

Då bland annat materialpriser och lönepriser ingick i samma siffra gjordes en vägning mellan de olika indexen för att få fram ett medelindexvärde som kunde appliceras på priserna. För en mer korrekt beräkning bör priserna särskiljas från början och beräknas om med respektive index för att sedan summeras till totalpris.

 Utformning av en mindre vattenmodul för ökad valbarhet

Vattenmodulen som utformades i detta projekt består av två stycken sammankopplade enheter som standard; badrum + tvättstuga eller badrum + bastu. För vissa kunder kan en enhet vara för lite och två enheter för mycket. Därmed vore en bra lösning att utforma en mindre vattenmodul för att kunna erbjuda kunden fler valbara lösningar. En mindre vattenmodul skull kunna bestå av bara en enhet, exempelvis en toalett.

 Byggtekniska klargöranden

För en färdig produkt krävs framtagande av detaljer på tekniska lösningar på våtrumsytor samt uppbygganden av tak, golv, bjälklag etc.

 Detaljer på rördragning i vattenmodulen

I projektet har resonerande lett till konstateranden av att VVS-lösningar fungerar för

vattenmodulen som den ser ut nu. Mindre vikt har lagts på den detaljerade beskrivningen av hur exempelvis rör är dragna. För en fullbordad produkt krävs detaljerad utredning av kanal- och rördragning samt illustrationer på detta. Även elritningar behöver produceras.

 Dimensionering av schakt

Uppskattningar av schaktens storlek har gjorts för behövd inplacering på ritningar. Schakten är därför idag medvetet tilltagna i överkant och behöver dimensioneras om.

 Fortsatt utredning av Abetongs lösning för anslutning vägg till bjälklag

Idén om en avväxlingsbalk i underkant av bjälklaget till övre delen av elementet behöver utredas ytterligare innan användning.

 Reverserbara element för att dra ner kostnaden ytterligare

Som elementen ser ut idag skiljer sig insidan från utsidan. Då ytterväggarna utförs enligt sandwichprincipen skulle eventuellt lättbetongsektionerna i väggen kunna få samma tjocklek. Detta skulle göra att färre formar behövs för gjutningen då bägge sidor av väggen kan användas inåt respektive utåt. Utredning om detta är möjligt kan leda till en bättre produkt då husen lätt kan spegelvändas.

 Utredning om fasta fönster med öppningsbar del är billigare än vanliga fönster

Fasta fönster med öppningsbar del är en smidig lösning då vikten på fönstren minskar och de därmed blir lättare att frakta och montera. Sådana fönster är endast billigare vid

serieproduktion och därmed behöver en utredning göras för att fastställa om idén är prisvärd.

(34)

34

Källredovisning Böcker

Margareta Redlund, Stark, skön och formbar, 2008, Infotain & Infobooks Sweden AB ISBN 978-91-7003-266-0

David Bennett, The art of precast concrete, 2005, Birkhäuser ISBN-13: 978-3-7643-7150-0

ISBN-10: 7643-7150-1

Tage Hertzell, Betongens yta, 2002, Liber Distribution AB ISBN 91-540-5890-2

Wikells byggberäkningar, Sektionsfakta - Nyb 06/07 : [teknisk-ekonomisk sammanställning av byggdelar], 2006

Informationsfoldrar

Hållbart byggande med betong, rapport från Betongforum

Hemsidor

Konkret visions hemsida, http://konkretvision.se, mars 2011, senast ändrad september 2008 Arkitekthus hemsida, http://arkitekthus.se, mars 2011, senast ändrad maj 2011

Wingårdhs hemsida, http://wingårdhs.se, maj 2011

Bilder

Figur 1, Sikorsky Skycrane carrying house,

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fd/Sikorsky_Skycrane_carrying_house_bw.jpg, mars 2011, senast ändrad juli 2005

Magasin

VÅRT NYA HUS, Nr03/2010

(35)

35

Bilageförteckning

Bilaga 1 A30-01-05, vattenmodul, skala 1:100

Bilaga 2 K30-04-01, detalj på väggelement, skala 1:20 Bilaga 3 K33-03-01, elementtyper 7300 mm, skala 1:100 Bilaga 4 K33-03-02, elementtyper 6000 mm, skala 1:100 Bilaga 5 K33-03-03, elementtyper 5300 mm, skala 1:100 Bilaga 6 A30-01-01, Enplan MINI, planlösning, skala 1:150

Bilaga 7 A30-02-01, Enplan MINI, fasader och sektion, skala 1:200 och 1:100 Bilaga 8 A30-01-02, Enplan MAXI, planlösning, skala 1:150

Bilaga 9 A30-02-02, Enplan MAXI, fasader och sektion, skala 1:200 och 1:100 Bilaga 10 A30-01-03, Tvåplan, planlösning, skala 1:150

Bilaga 11 A30-02-03, Tvåplan, fasader och sektion, skala 1:200 och 1:100 Bilaga 12 A30-01-04, Suterräng, planlösning, skala 1:150

Bilaga 13 A30-02-04, Suterräng, fasader och sektion, skala 1:200 och 1:100 Bilaga 14 Kalkyl, Enplan MINI

Bilaga 15 Kalkyl, Enplan MAX Bilaga 16 Kalkyl, Tvåplan Bilaga 17 Kalkyl, Suterräng

(36)

7.5 m²WC/BAD 9.5 m²TVÄTT

KFH DM

TM TT VP

G G G 8.0 m²WC/DUSCH 5.0 m²FÖRRÅD

4.5 m²BASTU BETANTÄNDRINGEN AVSERDATUMSIGN RITAD/KONSTR AV

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERSKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG

V A TT EN M OD UL 1:1 00 A 30 -0 1- 05

EX A M EN SA RB ET E 06 /0 4/ 11

1 M M ,S H

PL A NL ÖS NI NG M M ,S H M M ,S H

KT H

1 : 1 0 0

P la n 1 1 1 : 1 0 0

P la n 2 2

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

22.0 m²KÖK 7.5 m²WC/BAD 9.5 m²TVÄTT 17.5 m²HALL

6000

730053006000 60005300

6000

20.5 m²VARDAGSRUM

5.0 m²KLK 7300

12.0 m²SOVRUM 9.0 m²SOVRUM

KFH DMTM TT VP

G G G G G G

A60E53B73 A60G53E73

E60B60 BETANTÄNDRINGEN AVSERDATUMSIGN RITAD/KONSTR AV

P R O T O T Y P 1: 15 0 A 30 -0 1- 01

EX A M EN S A R B ET E 06 /0 4 /1 1

1 M M ,S H

P LA N LÖ S N IN G EN P LA N M IN I M M ,S H M M ,S H

K T H

1 : 1 5 0

P L A N 1 1

(42)

2500

BETANTÄNDRINGEN AVSERDATUMSIGN RITAD/KONSTR AV

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERÄSKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG

P R O T O T Y P 1: 20 0, 1: A 30 -0 2- 01

EX A M EN SA R B ET E 06 /0 4 /1 1

1 M M ,S H

FA S A D ER , S EK T IO N EN P LA N M IN I M M ,S H M M ,S H

K T H

1 : 2 0 0

F a s a d m o t N o rr 1 1 : 2 0 0

F a s a d m o t S ö d e r 2

1 : 2 0 0

F a s a d m o t V ä s te r 3 1 : 2 0 0

F a s a d m o t Ö s te r 4 1 : 1 0 0

S E K T IO N 5

(43)

22.0 m²KÖK

7.5 m²WC/BAD 9.5 m²TVÄTT 17.5 m²HALL

6000

730053005300 53005300 7300

6000

11.5 m²SOVRUM 14.5 m²SOVRUM 8.5 m²WC/DUSCH 9.5 m²KLK

39.0 m²VARDAGSRUM 13.5 m²HALL 15.5 m²ARBETSRUM 17.5 m²SOVRUM

5.0 m²KLK

5300

6000

5300 5300

5300

KFH DMTM TT VP

G G G GG GG

G G G

A53E53B73 G53G53

A60B60 F53G53 G53 B53F53

C53 F73A60

P R O T O T Y P 1: 15 0 A 30 -0 1- 02

EX A M EN S A R B ET E 04 /0 6/ 11

1 M M ,S H

P LA N LÖ S N IN G EN P LA N M A X I M M ,S H K T H 1 : 1 5 0 P L A N 1 1

(44)

2500

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERÄNSKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG

P R O T O T Y P 1: 20 0, 1: A 30 -0 2- 02

EX A M EN SA R B ET E 06 /0 4 /1 1

1 M M ,S H

FA S A D ER , S EK T IO N EN P LA N M A X I M M ,S H K T H

1 : 2 0 0

F a s a d m o t N o rr 1 1 : 2 0 0

F a s a d m o t S ö d e r 2

1 : 2 0 0

F a s a d m o t V ä s te r 3 1 : 2 0 0

F a s a d m o t Ö s te r 4 1 : 1 0 0

S E K T IO N 5

(45)

22.0 m²KÖK

6000

730053005300 53005300

6000

39.0 m²VARDAGSRUM

KFH DMTM TT VP

G G G

7300

A53E53B73 A53G53C73

B60F60

12.0 m²SOVRUM 14.0 m²SOVRUM 13.5 m²SOVRUM

2.0 m²KLK 8.0 m²WC/BAD 5.0 m²FÖRRÅD

4.5 m²BASTU 17.5 m²ALLRUM 16.0 m²ARBETSPLATS GG

G G

6000

730053005300 530053007300

A53D53D73 A53G53C73

E60 BETANTÄNDRINGEN AVSERDATUMSIGN RITAD/KONSTR AV

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERÄNDR SKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG

PR OT OT Y P 1:1 50 A 30 -0 1- 03

EX A M EN SA RB ET E 06 /0 4/ 11

1 M M ,S H

PL A NL ÖS NI NG TV Å PL A N M M ,S H M M ,S H

KT H

1 : 1 5 0

P la n 1 1 1 : 1 5 0

P la n 2 2

(46)

2500 2700

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERÄNDSKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG

PR OT OT Y P 1:2 00 ,1 :10 A 30 -0 2- 03

EX A M EN SA RB ET E 06 /0 4/ 11

1 M M ,S H

FA SA DE R, S EK TI ON TV Å PL A N M M ,S H M M ,S H

KT H

1 : 2 0 0

F a s a d m o t N o rr 1 1 : 2 0 0

F a s a d m o t S ö d e r 2 1 : 2 0 0

F a s a d m o t V ä s te r 3 1 : 2 0 0

F a s a d m o t Ö s 4 1 : 1 0 0

S E K T IO N 5

(47)

22.0 m²KÖK

6000

730053005300 53005300

6000

39.0 m²VARDAGSRUM 7300

KFH DMTM TT VP

G G G

KFH DMTM TT VP

G G G

A53E53B73 B60 C73G53A53

F60

12.0 m²SOVRUM 14.0 m²SOVRUM 14.0 m²SOVRUM

2.0 m²KLK 8.0 m²WC/BAD 5.0 m²FÖRRÅD

4.5 m²BASTU 17.5 m²ALLRUM

6000

530053007300

730053005300 16.0 m²ARBETSPLATS GG

G G

A53D53A73 A73F53A53

E60 BETANTÄNDRINGEN AVSERDATUMSIGN RITAD/KONSTR AV

UPPDRAGS.NR ORT/DATUMRITNINGSNUMMERÄNDR SKALAHANDLÄGGARE ANSVARIG