Invasionen av Irak 2003 Ett rättfärdigt krig?
Institutionen för statsvetenskap
Kandidatuppsats i statsvetenskap
Abstract
2003 George W. Bush ordered US forces to invade Iraq. US won a quick victory and the strong leader of Iraq, Saddam Hussein, was defeated and his regime fell with him. The consequenses of the invasion has afterwards proved to be devestating and a debate about whether the invasion could be justified awakened. Out of this debate the issue of this essay was born. This essays purpose is namely to answer the question; Can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 be considered as justified accordig to Just war theory? Just war theory is an established theory consisting of four criteria that should be met to justify war.
As this essay investigates wether Just war theory correspond with the US official motives to the invasion or not the work has been of theory-testing character. To answer the research question has case study method and analysis of ideas-technique been used. By comparing Just war theory criteria with the US official motives the conclusion reached is that only two out of four criteria are fully met and thereby can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 not be considered as justified according to Just war theory.
Keywords: Bushadministrationen, Irak, terrorism, Just war theory, rättfärdigat krig, självförsvar, massförstörelsevapen.
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Innehållsförteckning ... 3
1. Introduktion ... 4
2. Forskningsproblem ... 5
3. Bakgrund ... 5
4. Tidigare forskning ... 6
5. Syfte och avgränsning ... 8
6. Frågeställning ... 9
7. Metod ... 9
8. Material ... 11
9. Teori ... 12
9.1 ”The damage by the agressor on the nation or community of nations must be lasting, grave and certain” ... 14
9.2 ”All other means of putting an end to it must have been shown to be impractical or ineffective” ... 15
9.3 ”There must be serious prospects of success” ... 15
9.4 ”The use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated” ... 16
9.5 Analysmodell ... 17
10. Analys ... 17
10.1. Kriterium 1 ... 18
10.2. Kriterium 2 ... 21
10.3. Kriterium 3 ... 24
10.4. Kriterium 4 ... 26
11. Slutsats ... 29
12. Referenser ... 34
1. Introduktion
”Every nation, in every region, now has a decision to make. Either you are with us, or you are with the terrorists”.
Dessa ord blev starten på det som kom att kallas kriget mot terrorismen. Orden yttrades av USAs dåvarande president George W. Bush i ett tal till kongressen strax efter
terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon 2001 (Bush 2001). Attackerna skedde en tidig morgon när amerikanska invånare som vanligt var på väg mot jobb och skolor. Förödelsen blev stor och attacken ses som den värsta någonsin mot västvärlden (Schori 2008:14). Motivationen att stoppa terrorismen växte sig starkare än någonsin. USA gick i spetsen i kriget mot terrorismen genom att invadera Irak, som man ansåg ansvariga för terrorattacken, den 20 mars 2003 - utan stöd från FN. Detta var uppseendeväckande då FNs stadgar, som bland annat berör under vilka omständigheter krigsföring bör och inte bör ske, är det närmaste en internationell konstitution som finns i vårt globala samhälle (Schori 2008:18). USAs gick således emot denna ”konstitution” och hävande själva att invasionen kunde rättfärdigas genom påståendet att Irak gömde massförstörelsevapen och därmed var ett reellt hot mot USA som nation (Schori 2008:24). Med hjälp av Storbritannien påbörjades därför invasionen.
Det väcktes dock snabbt en debatt kring huruvida invasionen verkligen bör anses rättfärdigad eller ej. När det dessutom visade sig att påståendet att Irak innehade
massförstörelsevapen var falskt växte sig debatten kring rättfärdigande ännu hetare och än idag tvistar de lärda om hur man skall bedöma USAs agerande våren 2003 (Amneus 2008:143). Falskt eller inte så påstod sig ju USA med Bushadministrationen att Irak
utgjorde ett hot mot säkerheten. Bör inte invasionen då anses som rättfärdigat? Det är denna fråga som ligger till grund för det forskningsproblem jag ämnar angripa i min uppsats. Kan USAs motiv till invasionen av Irak anses som rättfärdigade även utan FNs stöd? Eller kan det vara så att USA, som ständigt proklamerar för rättvisa och likhet inför lagen, anföll en stat utan rättfärdigade grunder? Denna uppsatts ämnar besvara dessa frågor då syftet med uppsatsen är att undersöka ifall USAs motiv till invasionen av Irak 2003 kan anses
rättfärdigade eller ej utifrån Just war theory - en av de äldsta och mest vedertagna teorierna
kring rättfärdigat krig.
2. Forskningsproblem
Forskningsproblemet har uppkommit utomvetenskapligt genom ett iakttagande av en händelse på internationella arenan (Esaiasson et al. 2012:31). Tidigare forskning ligger således inte till grund för forskningsproblemets uppkomst och därmed är det inget inomvetenskapligt forskningsproblem. Forskningsproblemet är dock relevant även ur ett inomvetenskapligt perspektiv då det inte endast skapar en teorilös studie, utan är ett fall utav modern krigsföring och motiv till att förklara krig. Även om denna studie endast ämnar undersöka ett specifikt fall kommer studien bringa nytta åt statsvetenskapen. Detta eftersom den kommer kunna ligga till grund för kommande forskning eller jämförelser av ytterligare fall av samma typ (Esaiasson et al. 2012:32). Att en stat förklarar krig mot en annan stat med såväl rättfärdigade som icke rättfärdigade motiv är ingen engångsföreteelse.
Forskningsfrågan huruvida USAs motiv till invasion av Irak kan anses rättfärdigade eller ej är relevant ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Detta eftersom det är fundamentalt för ett internationellt samhälle att regler och normer för hur stater skall agera gentemot andra stater följs. Om det visar sig att en hegemoni som USA ignorerar dessa regler och normer kan det skapa risk för att även världens övriga stater börjar agera efter eget välbehag, utan
hänsynstagande till regler och normer. Om detta skulle ske är en kollaps av vårt nuvarande internationella samhälle inte långt borta.
3. Bakgrund
Efter terrorattackerna den 11 september 2001 var USA ett skakat land. Man hade fått nog av terrorister och ville nu på allvar sätta stopp för dess hemska anfall mot västvärlden. Därav startade George W. Bush ”kriget mot terrorismen” (Schori 2008:18). Att starta krig mot terrorismen eller en annan stat är dock inte så enkelt som Bush fick det att låta. Det klassiska begreppet att ”i krig och kärlek är allt tillåtet”, stämmer inte. En invasion av en annan stat bör kunna rättfärdigas genom internationella regler eller normer (Walzer 2000:3).
FN är den organisation som man vänder sig till för att få stöd till krigsföring. FN bildades
1945 då världen var sargad och trött på ständiga krig. Syftet med FNs bildande var främst att
”Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden” (Unric 2016).
Sedan dagen dessa ord undertecknades har FN arbetat för att bevara internationell fred och FNs säkerhetsråd innehar yttersta ansvaret för detta. Bush och hans administration vände sig därför dit för att få stöd för att invadera Irak 2003, något som Bush ansåg nödvändigt för att vinna kriget mot terrorismen. Säkerhetsrådets parter kunde dock inte enas kring ett
godkännande då Frankrike och Ryssland röstade emot. Detta ledde till att en invasion av Irak inte fick något FN mandat, något som ofta anses nödvändigt för att krig skall anses rättfärdigat. Bushadministrationen valde dock att trots detta, med stöd från Storbritannien, invadera Irak (Globalis 2015). Huruvida USAs motiv till detta kan anses som rättfärdigade även utan FN mandat kommer denna uppsats att undersöka.
4. Tidigare forskning
Denna uppsatts vilar till största del på forskning kring under vilka omständigheter krig kan anses rättfärdigat och på forskning kring USAs motiv till invasionen av Irak 2003.
Forskning kring under vilka omständigheter ett krig kan anses rättfärdigat har främst hämtats från skrifter om Just war theory. Kring denna teori finns en uppsjö av alternativa innehåll och synpunkter på hur den bör tolkas. Jag har dock valt att låta uppsatsen utgå ifrån tolkningen som kallas Just war doctrine som återfinns i den katolska katekesen budord fem, paragraf 2309 från 1992. Denna Just war doctrin har således fungerat som den teori som väglett mig genom uppsatsens analys.
Förutom denna katolska doktrin finns ytterligare en stor mängd tidigare forskning kring rättfärdigande av krig. Ämnet har diskuterats ända sedan St. Augustines tid och en rad framstående verk har sedan hans dagar skrivit kring ämnet. Hugo Grotius (1583-1645) har genom sitt verk ”De Jure Belli ac Pacis” från 1625 skapat ett av de mest klassiska
ställningstagandena kring rättfärdigande av krig (Evans och Newnham 1998:288). Ett annat
framstående verk inom detta område är Michael Walzer´s ”Just and unjust wars: a moral
argument with historical illustrations”, första gången utgiven 1977. Detta verk använder sig
utav en sekulär variant av den från början kristna Just war theory för utforska huruvida
historiska strider kan rättfärdigas (Walzer 2000:21).
Verket har sedan fungerat som en inspirationskälla till senare forskning och flera författare har låtit Walzers tankar ligga till grund för dess studier.
Det har även de senaste åren rått en het samhällsdebatt kring huruvida flera fall av modern krigsföring bör anses rättfärdigade. Irakkriget är endast ett exempel där USA har tagit till vapen på tveksamma grunder och med förödande konsekvenser. Hans Blix, tidigare chef för FNs vapeninspektion i Irak, har genom åren uttalat sig kritiskt till invasionen av Irak och grundat kritiken på just faktumet att USA handlat utan FNs tillstånd och skapat mer förödelse än nytta (TT 2016). De amerikanska drönarattackerna i Pakistan har av såväl inblandade militärer som utomstående teoretiker påståtts vara ett krigsbrott. (Andersson 2015). Rättfärdigande av krig är således ett ämne som ständigt är aktuellt i såväl media som inom forskningen.
Det jag anser bristfälligt inom den tidigare forskningen, ofta med grund i Walzers verk, är att man tappat den kristna originaltanken kring rättfärdigande av krig som trots allt ligger till grund för alla tolkningar av rättfärdigat krig. Jag har därför valt att låta min egen forskning vila på den katolska Just war doctrine från 1992 för att undersöka huruvida USAs motiv till invasionen av Irak kan anses rättfärdigad. Detta gör jag för att hitta tillbaka till
originalkällan för all teori angående rättfärdigat krig och på så vis nå slutsatser som kanske till och med Augustines på sin tid hade hållit med om.
USAs motiv till invasionen av Irak 2003 är som tidigare nämnt ett ämne som ofta tagits upp i forskning kring rättfärdigande av krig. USAs beslut att invadera Irak utan FN-mandat har blivit ett klassiskt skolexempel på när gränsdragningen för rätten att ta till vapen inte är självklar. Det som oftast diskuterats i tidigare forskningen kring detta ämne är dock
eventuella bakomliggande dolda motiv till invasionen och de förödande konsekvenser som invasionen visade sig få. Denna studie bidrar således med ny kunskap då den endast ämnar undersöka USAs officiella motiv till invasionen och huruvida de faktiskt var rättfärdiga eller ej.
5. Syfte och avgränsning
Uppsatsens syfte och vad jag därmed ämnar göra är att studera USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 och jämföra dem med Just war theory - en teori angående rättfärdigande av krig - för att se ifall USAs motiv överensstämmer med teorins krav för rättfärdigat krig. Därmed kommer jag kunna dra en slutsats om huruvida USAs motiv till invasionen av Irak 2003 kan anses rättfärdigad eller ej. Då uppsatsen endast ämnar undersöka de officiella motiven till invasionen och huruvida de kan anses rättfärdiga kommer jag i analysen utgå ifrån att dessa motiv är sanna och att Bushadministrationen menade vad de sa. Då det i efterhand uppstått en debatt kring huruvida
Bushadministrationens motiv faktiskt var sanningsenliga är detta något som behövs ta ställning till.
Då uppsatsen är en fallstudie syftar den inte att jämföra motiven för denna invasion med någon annan. Därav är uppsatsen avgränsad i rum till endast det enskilda fallet USAs officiella motiv till invasion av Irak 2003. Denna snäva avgränsning möjliggör en djupgående analys av mitt valda fall, vilket är till stor fördel vid en fallstudie.
Uppsatsen syftar inte heller till att undersöka utvecklingen, konsekvenserna av eller
förekommande konspirationsteorier kring invasionen utan endast USAs officiella motiv till den. Därför är uppsatsen även avgränsad i tid. Motivationen för att invadera Irak tog sin början efter terrorattackerna 2001 vilket gör att det är vad USAs ledning sade och gjorde mellan 2001 – 2003 som är relevant för uppsatsen. Även denna avgränsning är snäv och bidrar därför även den till att möjliggöra djupgående analyser. Genom användandet av teorin Just war theory, som jag själv har valt att specificera till Just war doctrine, vilket redogörs för under rubriken teori, skapas ännu en avgränsning då denna teori endast berör fyra punkter som även de kommer redogöras för under rubriken teori.. Även detta främjar den djupdykning i ämnet jag ämnar genomföra.
Tidigare forskning kring USAs invasion av Irak 2003 har främst haft som syfte att redogöra
för eventuella dolda orsaker till invasionen samt utvecklingen av invasionen och dess
konsekvenser. Detta är breda ämnen och det blir då svårare att nå så pass djup kunskap som
jag i denna snäva studie får möjlighet att göra.
6. Frågeställning
Kan USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 anses rättfärdigade utifrån Just war theory?
7. Metod
Uppsatsens syfte – att studera ifall USAs officiella motiv till invasionen av Irak kan anses rättfärdigade genom att jämföra motiven med Just war theorys kriterier för rättfärdigat krig- uppfylls lämpligast genom en kvalitativ fallstudie och därför har denna metod valts till uppsatsen. (George och Bennet 2005:42). Fallstudiemetoden kombineras med användandet av Just war theroy -ett redan etablerat teoretiskt ramverk som ämnar klargöra när krig kan anses som rättfärdigat eller ej. Detta teoretiska ramverk kommer sedan appliceras på det valda enskilda fallet för se ifall teorin krav om rättfärdigat krig överensstämmer med verkligheten och på så sett nå svar på min frågeställning. Studien får således en
teoriprövande karaktär. Detta eftersom studien prövar ifall det teoretiska ramverket Just war teory överensstämmer med det enskilda fallet USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 (Esaiasson et al. 2012:98).
Genom att använda fallstudie som metod nås djupgående kunskaper och insikter om ett enskilt fall eller händelseförlopp och just detta är nödvändigt för att kunna utföra denna studie. Fallstudier lägger fokus på processer och inte vid utfall, i detta fall processen av framlagda motiv som ledde fram till USAs invasion av Irak 2003 (Marsh och Stoker 2010:256).
Fallstudier stäcker sig tillbaka till tiden då man berättade ”livsberättelser” där man kom in på djupet av en människas historia. På liknande sett kommer jag genom denna metod in på djupet av mitt enskilda fall. (Svenning 2003:137). Att fallstudien ligger så pass nära
verkligheten och att den bidrar med så pass stor detaljrikedom är viktigt ur flera perspektiv, men främst eftersom det ger forskaren en nyanserad bild av världen vi lever i och en
förståelse för mänskliga ageranden som är nödvändig för att kunna genomföra
statsvetenskapliga studier (Robson 2007:27).
För att genomföra en fallstudie krävs ett för statsvetenskapen relevant och tydligt avgränsat fall och sedan insamling av information kring detta relevanta och avgränsade fall. I detta fall samlas fakta kring USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 in (Robson 2007:26).
Eftersom dessa motiv sedan skall jämföras med det teoretiska ramverket Just war theory´s krav för rättfärdigat krig krävs även insamling av information kring denna teori. Detta stora materialinsamlade skapar såväl en holistisk bild av en process som en kännedom om detaljer. Detta leder fram till att studiens frågeställning kan besvaras (Tellis 1997:6).
Det har flera gånger genom historien riktats kritik mot fallstudiemetoden. Det har påståtts att metoden på grund av sitt starka band till ett enskilt fall inte kan skapa generaliserande slutsatser, något som ofta anses nödvändigt inom statsvetenskaplig forskning. Denna kritik har dock bemötts med argumentet att de slutsatser som nås genom fallstudier är relevanta för statsvetenskapen då de vid senare tillfällen kan användas för att jämföra olika fall med varandra och på så sett möjliggöra generalisering, alternativt upptäckter av avvikande fall (Tellis 1997:3). Dessa avvikande fall kallades av Karl Popper för ”svarta svanar” och betyder upptäckten av en avvikelse från fastställda vetenskapliga antaganden.
Dessa upptäckter är mycket relevanta för statsvetenskaplig forskning och därmed bör även fallstudiemetoden anses relevant (Flyvbjerg 2003:192).
Fallstudiemetoden bringar även reliabilitet och validitet till uppsatsen. Reliabilitet – frånvaro av så kallade icke systematiska fel – skapas då fallstudien genomförts med noggrannhet och ständiga källkontroller. Således minskar risken för att felaktig information finns med eller att betydelsefull information inte finns med i uppsatsen (Esaiasson et al. 2012:63). Validitet – samstämmighet mellan teori och operationalisering – skapas då fallstudiemetoden gör det möjligt att faktiskt besvara den valda frågeställningen. Jag undersöker således det jag påstått att jag skall undersöka (Esaiasson et al. 2012:57).
Analystekniken för att genomföra denna fallstudie är idéanalys. Detta är lämpligt då jag i min studie just studerar de idéer och motiv som ligger till grund för invasionen av Irak 2003.
Genom idéanalys kan politiska budskap studeras på ett vetenskapligt och systematiskt sett
(Beckman 2007:9). Tingsten har beskrivit idéanalysen som ett verktyg för att sätta politiska
idéer och uttalanden på prov genom att kritiskt granska dem (Beckman 2007:12). Genom
idéanalys kan man sedan som forskare förklara, beskriva eller ta ställning till det granskade
materialet.
I denna studie kommer idéanalysen hjälpa mig att ta ställning till huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 kan anses som rättfärdigade (Beckman 2007:14). Denna typ av idéanalys klassificeras som argumentationsanalys, då forskaren strävar efter att beskriva en samling argument – vilket jag i min studie behöver göra (Beckman 2007:38).
8. Material
Inom ramen för fallstudiemetoden finns stora möjligheter vad gäller insamling av olika typer av material. Såväl primärkällor, sekundärkällor som egna observationer och intervjuer är relevant att använda sig utav. Att använda sig utav olika typer av material skänker djupgående trovärdighet till studien (Robson 2007:26). Jag har därav valt att göra detta i denna studie. Något som hade varit givande för denna studie hade varit att genomföra egna samtalsintervjuer med så kallade ”centralt placerade källor” – alltså människor som besitter relevant kunskap angående USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 (Esaiasson et al. 2012:258). Detta har jag dock inte haft möjlighet eller resurser till att göra.
Studien kommer istället främst baseras på material från sekundära källor – alltså
andrahandskällor där någon annan har samlat in informationen. De sekundärkällor som har använts består till största del av litterära källor i form av böcker och elektroniska källor i form av vetenskapliga artiklar och rapporter funna på internet. När man använder sig av sekundärkällor är det alltid oerhört viktigt att inta ett källkritiskt tankesätt, vilket har gjorts under arbetet med denna studie. Detta innebär att kontroller av källornas äkthet, oberoende och tendens har genomförts – alltså kontrollering av att källmaterialet varken är förfalskat, påverkat av yttre omständigheter som tvång och personliga åsikter eller att källmaterialet är avsiktligt snedvridet. Det har därför varit nödvändigt att ständigt undersöka ifall källans berättelse finns att återfinna på flera ställen (Esaiasson 2012:282 - 283). Det tidsmässiga avståndet mellan själva händelsen och den nedtecknade berättelsen om händelsen bör också tas i beaktande. Det är nämligen fördelaktigt ifall tidsavståndet är kort då detta minimerar risken för efterkonstruktioner (Esaiasson et al. 2012:284).
Att inta detta källkritiska tankesätt är speciellt väsentligt vid studier av konflikter mellan
parter. Detta eftersom motparter i konflikter ofta tenderar att framställa en snedvriden, för
dem gynnsam, bild av konflikten (Esaiasson et al. 2012:285).
Ett antal primärkällor har även använts. Dessa har främst bestått av The National Security Strategy från 2002 – även kallad The Bush Doctrine – vilket är ett dokument som beskriver hur USAs utrikes- och säkerhetspolitik skall se ut för att bevara nationens säkerhet. I detta dokument finns att finna de tyngsta och tydligaste motiven och argumentationen kring varför ett krig mot Irak av Bushadministrationen anses som nödvändigt (National Security Strategy 2002). Detta dokument har använts då jag anser det vara en tillförlitlig källa vad gäller äkthet då det är ett officiellt dokument publicerat av USAs kongress. Då dokumentet skrevs 2002 finns även en tidsmässig närhet mellan invasionen av Irak och källans
berättelse, vilket även det stärker källans tillförlitlighet.
Ytterligare primärkällor som använts är tal och uttalanden från George W. Bush och andra vid tidpunkten för invasionen av Irak högt uppsatta politiker tillhörande
Bushadministrationen. Även dessa källor anser jag vara tillförlitliga och alla använda tal och uttalanden är både hållda och nedskrivna mellan åren 2001-2003, vilket gör att det även här finns en tidsmässig närhet mellan invasionen av Irak och källans berättelse.
Dessa primärkällor må dock vara tendentiösa i aspekten att materialet är skrivet eller uttalat av Bush och hans administration och att såväl The National Security Strategy som de använda talen och uttalandena har ett tydligt mål - att övertyga om och förklara varför en invasion av Irak är nödvändigt. Eventuella negativa aspekter och konsekvenser av en invasion tas därför inte upp. Eftersom jag i denna studie dock endast ämnar studera USAs officiella motiv till invasionen av Irak och huruvida de kan anses rättfärdigade utifrån Just war theory så påverkar denna eventuella tendens inte uppsatsen negativt.
9. Teori
För att kunna besvara problemformuleringen är det nödvändigt att applicera en vedertagen vetenskaplig teori på mitt utvalda fall. Den teori som valts är Just war theory - en teori som sträcker sig långt tillbaka i tiden med rötter i kristendomen. Det var St. Augustine (354 e.kr – 430 e.kr) som först formulerade en teori kring att krig i vissa fall kan anses som
rättfärdigade. Närmare tusen år senare utvecklade Thomas Aquinas (1225 e.kr – 1274 e.kr)
dessa tankar och det som dessa två skapade var grunden till Just war theory (Waltzer
2002:926).
Teorin är där uppdelad i två kategorier; jus ad bellum och jus in bello. Jus ad bellum betyder på engelska ”right to go to war” och beskriver de kriterier och omständigheter som måste uppfyllas för att det skall anses rättfärdigat att gå i krig. Jus in bello betyder på engelska
”justice in war” och beskriver vilka beteenden och ageranden som kan rättfärdigas när kriget väl har börjat (Walzer 2000:21). Eftersom denna studie endast syftar till att undersöka ifall USAs motiv till att starta krig mot Irak genom att invadera landet kan anses som
rättfärdigade kommer endast jus ad bellum att redogöras för och sedan appliceras på verkligheten. Hade studien syftat till att även undersöka USAs tillvägagångsätt under invasionen hade även jus in bello varit relevant. Nu är dock fallet inte så.
Inom Just war theory tas även ofta de två ontologiska ställningstagandena realism och pacifism upp. Dessa representerar olika sätt att se på krig i allmänhet och hur stater bör förhålla sig till krig (Evans och Newnham1998:288-298). Därav anser jag att en redogörelse eller tillämpning av dessa synsätt inte bidrar till att besvara denna uppsats
problemformulering. De har därför lämnats oberörda.
Just war theory och Just ad bellum har diskuterats av många teoretiker och politiker genom åren och teorin förekommer med flera alternativa innehåll och saknar en tydlig officiell specificering. I det femte budordet paragraf 2309 i den katolska katekesen från 1992 finns dock den så kallade Just war doctrine, en vanligt förekommande specificering av vad Jus ad bellum bör innehålla och det är denna specificering som jag kommer att använda mig utav i denna studie. Jag har valt denna specificering då Just war theory härstammar från kristen tro och jag anser därav att den katolska Just war doctrine är den tolkning som ligger närmast originaltankarna kring rättfärdigande av krig. Att använda källan till alla andra senare tolkningar av Just war theory anser jag bringar teoretisk tyngd till uppsatsen. Just war doctrine´s koncisa karaktär skapar även en ytterligare avgränsning i uppsatsen som möjliggör en djupgående analys av dess kriterier, vilket jag anser stärker denna fallstudie ytterligare.
Jus ad bellum består i den katolska katekesen av fyra kriterier som måste vara uppfyllda för
att det skall anses rättfärdigat att gå in i krig mot en annan part. I den katolska katekesen
från 1992, femtebudordet, paragraf 2309 står det skrivet:
The strict conditions for legitimate defense by military force require rigorous consideration.
The gravity of such a decision makes it subject to rigorous conditions of moral legitimacy. At one and the same time:
• the damage inflicted by the aggressor on the nation or community of nations must be lasting, grave, and certain;
• all other means of putting an end to it must have been shown to be impractical or ineffective;
• there must be serious prospects of success;
• the use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated. The power of modem means of destruction weighs very heavily in evaluating this condition.
These are the traditional elements enumerated in what is called the "just war" doctrine.
Dessa kriterier skall redogöras för nedan. Rubrikerna är direkta citat från 1992 års katolska katekes och de engelska översättningarna har behållits då svenska översättningar kan tendera att försvaga kriteriernas betydelse.
9.1 ”The damage by the agressor on the nation or community of nations must be lasting, grave and certain”
Med detta kriterium menas att krig inte får stratas på vilka grunder som helst. Det kan aldrig anses rättfärdigat att strata krig på grund av sin nations egenintresse, revanschlust eller materiell vinning. En anledning som dock alltid anses som rättfärdigad är självförsvar mot en angripare som skadat nationen. Angriparen kan vara en annan stat eller en organiserad grupp människor som skadar sin egen nation (Crawford 2003:7). Det räcker dock inte att angriparen skapat tillfällig skada. Skadans effekter måste vara långvariga, grova och självklara.
Det anses även rättfärdigat att gå i krig på grund av självförsvar i förebyggande syfte, vilket
på engelska kallas ”preemptive intervention” (Nye 2000:151). Med detta menas att det är
rättfärdigat att ta till vapen ifall ett så pass stort hot föreligger mot ens stat så att om inga
åtgärders vidtas kommer statens territoriella område eller suveränitet hotas. Även nu krävs
dock att den framtida skadan kommer bli långvarig, grov och självklar. Detta krav framgår
tydligt i detta citat av Walzer:
The general formula must go something like this: states may use military force in the face of threats of war, whenever the failure to do so would seriously risk their territorial integrity or political independence (Walzer 2000:85).
Det är dock inte rättfärdigat att starta krig mot en annan stat endast för man befarar att de i framtiden skall växa sig så straka att de skulle kunna utgöra ett hot. Hotet eller den reella attacken mot ens nation måste således pågå vid tiden för kriget startande. (Crawford 2003:7). Alla rättfärdigade anledningar att ta till vapen baseras således på någon form av självförsvar.
9.2 ”All other means of putting an end to it must have been shown to be impractical or ineffective”
Med detta kriterium menas att krig alltid måste vara sista utvägen i en konflikt för att anses som legitimt (Evans, Newnham 1998:288). Alla andra tänkbara metoder så som diplomati, medling, blockader eller ekonomiska sanktioner för fredsskapande måste ha testats eller övervägts och ansetts icke tänkbara. Detta på grund av att metoderna varit ineffektiva, resultatlösa eller icke genomförbara i praktiken. Man bör även ha försökt nå fred genom utförandet av småskaliga militära räder mot motståndaren innan man väljer att gå i
fullskaligt krig. Detta är ett något problematisk kriterium då det är svårt att säga säkert när alla tänkbara metoder har övervägts och hur länge försök till fred genom dessa metoder skall pågå innan det kan anses legitimt att ta till vapen (Crawford 2003:7).
9.3 ”There must be serious prospects of success”
Med detta kriterium menas att det måste finnas en stor möjlighet att man kommer stå som
segrare vid krigets slut för att kriget skall anses rättfärdigat. Att stå som segrare i denna
kontext betyder att de rättfärdigade ändamål som fanns med det startade kriget – att försvara
sig själv och skipa fred – har uppnåtts (Walzer 2000:226). Det är dock mycket svårt att
kunna förutse en vinnare av krig i förväg. Det som dock måste göras innan kriget för att ha
så goda chanser som möjligt att vinna är att kontrollera att det inom nationen finns en allmän
vilja att gå in i kriget och en god erfarenhet av den sortens krig som kommer utföras. Man
måste även ta hänsyn till eventuella sidoeffekter som kan uppstå av kriget och överväga ifall
dessa kommer att försämra chanserna till vinst. Detta är väsentligt då ett förlorat krig kan
skapa större skada för nationen än den skada som angriparna från början orsakat (Catholic
Ett klassisk historiskt exempel där detta kriterium inte uppfylldes skriver Walzer om. Det skedde vid ”The battle of the river Hung” där två kinesiska stater möttes i en strid. Duke Hsiang ledde den ena sidan och var påväg in i striden då en av hans ministrar sade ”They are many and we are few”. Duke Hsiang vägrade dock inse problemet med detta och resultatet av det var förödande då både han själv och hans armé skadades svårt (Walzer 2000:225).
För att inte riskera samma öde som Hsiang bör kriteriet om stora chanser för vinst uppfyllas innan krigets början.
9.4 ”The use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated”
Det anses dock inte som rättfärdigat att vinna kriget och skippa fred till vilket pris som helst.
Detta tar det sista kriteriet upp. Skadan som det – om än rättfärdigade - startade kriget medför både för sin egen stat och motståndaren måste vara proportionerlig gentemot det hot eller den skada som skett från början. Det kan således aldrig ses som rättfärdigat att ta till för mycket våld än vad som är nödvändigt eller starta ett krig som kan tänkas eskalera till onödigt stora proportioner (Andersson et al. 2013:38). De goda effekterna av kriget måste vara större än de negativa. Det kan heller aldrig anses som rättfärdigat att strata ett krig om för stor skala civila riskerar att skadas eller om närliggande områden som befinner sig utanför den originella konflikten riskerar skada (Nye 2000:141).
En frekvent diskuterad aspekt inom detta kriterium är massförstörelsevapen. Detta tas upp i den katolska katekesen från 1992, femte budordet, paragraf 2309 där det står”The power of modem means of destruction weighs very heavily in evaluating this condition”. Ett krig där båda eller den ena av parterna tillhandhåller massförstörelsevapen anses alltid väldigt riskabelt då eventuell användning av dessa eller rädsla för att de skall användas alltid skapar oerhörd förödelse större än ursprungförödelsen. (Nye 2000:141).
Detta frjärde och sista kriterium skiljer sig från de övriga i aspekten att detta kriterie berör
konsevenser av kriget, inte förhållanderna innan krigets början. Huvruvida detta kriterium
uppfylls helt och hållet kan därför endast säkerställas efter krigets slut då alla konsekvenser
av kriget uppenbarat sig.
9.5 Analysmodell
Dessa kriterier hämtade från den katolska katekesen utgör Just war doctrine och utgör således även de områden som kommer ligga i fokus i denna studie. Min analysmodell kommer således vara att undersöka hur väl USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 överensstämmer med kriterierna:
• The damage by the agressor on the nation or community of nations must be lasting, grave and certain.
• All other means of putting an end to it must have been shown to be impractical or ineffective.
• There must be serious prospects of success.
• The use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated.
10. Analys
Det officiella målet med invasionen av Irak 2003 var att störta landets ledare Saddam Hussein, upplösa terrornätverket al-Qaida som tagit på sig skulden för attackerna 11
september och ersätta regimen i Irak med en demokratisk regim. För genomförandet av detta uppdrag fanns ett antal officiella motiv. Dessa motiv användes både enskilt och stundom överlappande (Amneus 2008:142).
I denna analys kommer jag genom ett tematisk tillvägagångsätt undersöka huruvida dessa officiella motiv uppfyller kraven för rättfärdigat krig enligt Just war theory. Jag kommer utgå från de kriterier som utgör Just war teory, som finns beskriva i teoriavsnittet ovan och låta dem utgöra analysens tematiska ram. Materialinsamlingen för att kunna genomföra analysen har således endast bestått av material som på något vis berör ett eller flera av de fyra kriterierna som utgör Just war theory. Genom detta tillvägagångsätt skapas i analysen en tydlig bild av huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003
överensstämmer med Just war theory och således kan anses rättfärdigad.
Då studien ämnar redogöra för USAs officiella motiv blir det väsentligt att noggrant välja ut vilka personers uttalande motiv och skrivna dokument som skall inkluderas i analysen. Det är även väsentligt att genom hela analysen inneha en konstant analysnivå, alltså att genom hela analysen redogöra för en och samma specifika grupps motiv och inte medvetet leta tillfredställande material.
Denna studies analysnivå kommer endast bestå av uttalanden och dokument skrivna av USAs dåvarande president George W. Bush och delar av hans dåvarande administration – USAs dåvarande vicepresident Dick Cheney, USAs dåvarande utrikesminister Colin Powell, USAs dåvarande försvarsminister Donald Rumsfeld, USAs dåvarande biträdande
försvarsminister Paul Wolfowitz, dåvarande rådgivaren i Vita Huset Ken Pollock och den amerikanska underrättelsetjänsten. Även den dåvarande brittiska premiärministern Tony Blair ingår i analysnivån, detta för att han tydligt stöttade Bushs officiella motiv till
invasionen. Jag anser att dessa källor är relevanta och tillräckliga för att redogöra för USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003.
10.1. Kriterium 1
Det första kriteriet lyder: The damage by the agressor on the nation or community of nations must be lasting, grave and certain. Nedan kommer redogöras för huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller detta kriterium.
USA med Bushadministrationen i spetsen motiverande invasionen av Irak 2003 främst genom argument kretsande kring självförsvar. USAs säkerhets- och utrikespolitik
förändrades efter terrorattackerna 11 september och den nya mer offensiva säkerhets- och utrikespolitiken kom att kallas Bush Doktrinen. Doktrinen omfattade ensidigt handlande, anfall i förebyggande syfte och spridning av demokrati (Nationalencyklopedin 2016).
En väsentlig del av denna doktrin är The National Security Strategy (NSS) från 2002,
skriven av den exekutiva delen av USAs kongress. Genomgående i detta dokument beskrivs
alla typer av terrorism som ett allvarligt och stort hot mot USA och dess allierade och vikten
att bekämpa terrorismen lyfts fram. För att bevara säkerhet i såväl USA, mellanöstern och
resten av världen finns det därför inget annat alternativt än att utkämpa ett krig mot
terrorismen. I dokumentet står det skrivet:
We must be prepared to stop rogue states and their terrorist clients before they are able to threaten or use weapons of mass destruction against the United States and our allies and friends. Our response must take full advantage of strengthened alliances, the establishment of new partnerships with former adversaries, innovation in the use of military forces,
modern technologies, including the development of an effective missile defense system, and increased emphasis on intelligence collection and analysis (National Security Strategy 2002).
I The National Security Strategy finns även ett direkt citat från George W. Bush som lyder:
The gravest danger to freedom lies at the crossroads of radicalism and technology. When the spread of chemical and biological and nuclear weapons, along with ballistic missile
technology—when that occurs, even weak states and small groups could attain a catastrophic power to strike great nations. Our enemies have declared this very intention, and have been caught seeking these terrible weapons. They want the capability to blackmail us, or to harm us, or to harm our friends—and we will oppose them with all our power (Bush 2002).
Dessa citat visar på att ett, och kanske det starkaste, av USAs motiv till invasionen av Irak var självförsvar och då självförsvar i förebyggande syfte – på engelska kallat ”preemptive action”.
Bushadministrationen hävdade genom dessa citat och löpande genom hela National Security Strategy att ”skurkaktiga” stater med terroristnätverk och massförstörelsevapen (att det syftas på Irak kan antas) måste stoppas i förebyggande syfte. Om inte detta görs kommer staterna slå till mot USA och dess allierande och detta kommer få katastrofala konsekvenser.
Bush hävdar till och med att dessa ”skurkstater” kommer kunna slå ut och besegra stora stater som USA. De utgör således ett mycket stort hot mot USA som nation. I ett tal från Vita Huset 18 mars 2003, endast dagar innan invasionen blev ett faktum, förklarade Bush omfattningen av hotet från Irak med orden:
The danger is clear: using chemical, biological or, one day, nuclear weapons, obtained with the help of Iraq, the terrorists could fulfill their stated ambitions and kill thousands or hundreds of thousands of innocent people in our country, or any other (Bush 2003 B).
Bush var under tiden före invasionen allt annat än sparsam när det gäller förutsägelser om de
förödande konsekvenser som kommer ske om Iraks terrornätverk inte stoppas. Redan dagen
We are now acting because the risks of inaction would be far greater. In one year, or five years, the power of Iraq to inflict harm on all free nations would be multiplied many times over. With these capabilities, Saddam Hussein and his terrorist allies could choose the moment of deadly conflict when they are strongest (Bush 2003 A).
Genom dessa citat ovan kan det tydligt utläsas att Bushadministrationen hävdade att skadan som denna ”skurkstat” Irak kommer orsaka USA och dess allierade om inte självförsvar i förebyggande syfte sker kommer bli långvarig, grov och självklar (National Security Strategy 2002).
Inte bara Bush själv beskriver öppet Irak som ett reellt hot utan även den dåvarande vicepresidenten Dick Cheney proklamerade för att en invasion av landet var nödvändig.
Cheney påstod att förhållandena inom Irak och mellan USA och Irak hade hårdnat så pass att ett anfall i förbyggande syfte var oundvikligt för att inte utsätta USA för fara (Schori 2008:59). Vicepresidenten hävdade även att det fanns en tydlig koppling mellan Irak, terrornätverket al-Qaida och terrorattackerna mot USA 11 september 2001 (Amneus 2008:145).
Bush betonar i ett citat i Nation Security Strategy från 2002 farligheten med denna korsning mellan radikalism i form av terrornätverk och massförstörelsevapen och att det är denna korsning som skapar det ovan beskrivna stora hotet mot USA. Denna farliga korsning påstod Bush fanns i Irak (National Security Strategy 2002). Detta motiverade Bushadministrationen genom att presidenten ställt ett ultimatum till Irak: lämna över Usama bin Ladin eller bli anfallna. Irak vägrade detta och dessa sågs av Bushadministrationen som ett bevis för att terrorgrupper fanns kvar i landet (Schori 2008:55).
Påståendet att Irak gömde illegala massförstörelsevapen menade president Bush och den brittiske premiärministern Tony Blair bevisades genom den brittiska och amerikanska underrättelsetjänstens hävdande att FN:s inspektörer som på 1990-talet skulle funnit och förstört alla dåvarande massförstörelsevapen i Irak inte lyckats finna alla.
Underrättelsetjänsten hävdade även att Irak nu var redo att genomföra nya program för utveckling och användning av dessa kvarstående massförstörelsevapen (Amneus 2008:142).
Bush och Blair valde att tro på denna information och på så sätt motivera en invasion av Irak
(Blix citerad i Modin 2010). Underrättelsetjänsten påstod sig även ha bevis för att Irak köpt
anrikat uran av Niger – ett ämne som används vid tillverkning av kärnvapen.
Även detta användes som bevis för Iraks olagliga vapen. Att Irak även under denna tid vägrade ta emot FN:s vapeninspektör Hans Blix och att Saddam Hussein faktiskt aldrig försökte förneka innehavandet av massförstörelsevapen ökade misstankarna mot landet ytterligare (Amneus 2008:142).
Bushadministrationens och brittiska Tony Blairs påstående angående massförstörelsevapnen fick även stöd av Ken Pollock, f.d. rådgivare i Vita Huset som påstod sig ha talat med avhoppare från irakiska armén som berättat att Iraks ledare Saddam Hussein är ”absolut bestämd på att skaffa kärnvapen och bygga upp dem så fort han kan” (Schori 2008:56).
USAs dåvarande utrikesminister Colin Powell hävdar även han att Irak innehar
massförstörelsevapen och motiverar även ett förebyggande anfall. Powell betonar faran som uppstår om detta förbyggande anfall inte sker genom orden ” att lämna Saddam Hussein med innehav av massförstörelsevapen ytterligare ett par månader eller år, är inte en option, inte i en värld efter 11 september” (Powell citerad i Schori 2008:78).
Avslutningsvis förklarar George W. Bushs bestämt i sitt tal 18 mars 2003 från Vita Huset att ett godkännande eller icke godkännande från FNs säkerhetsråd inte påverkar USAs beslut att invadera Irak. Detta för att USA har suverän rätt att med hjälp av våld säkerställa sin egen nations säkerhet och att ett krig mot Irak i förbyggande syfte är den enda vägen att gå för att skapa fred och säkerhet för nationen. Detta var således ett fall, enligt Bushadministrationen, där ändamålen helgar medlen (Bush 2003 A).
Alla dessa uttalanden om bevis för innehavandet massförstörelsevapen och planer på grovt våld mot USA och dess allierade gör motivet självförsvar i förbyggande syfte till ett av de strakaste av alla officiella motiv till invasionen av Irak 2003.
10.2. Kriterium 2
Det andra kriteriet lyder: All other means of putting an end to it must have been shown to be
impractical or ineffective. Nedan kommer redogöras för huruvida USAs officiella motiv till
invasionen av Irak 2003 uppfyller detta kriterium.
USAs invasion av Irak 2003 är inget gott exempel på diplomatiska löningar och de
diplomatiska försöken att uppnå fred har påståtts vara för få, men ingen kan påstå att de var obefintliga. Även om Bushadministrationen tydligt proklamerat för och motiverat att en invasion av Irak och ett krig mot den internationella terrorismen var den enda vägen att gå för att skapa fred och trygghet i framtiden så har även vissa andra medel för fredsskapande testats – utan önskvärda resultat.
2003 var dock inte första gången som fred försökts nå mellan USA och Irak genom fredliga metoder utan resultat. Det har funnits sanktioner mot Irak ända sedan 1990 då FN:s
säkerhetsråd tog beslutet att införa dessa. Anledningarna till dessa var Iraks invasion av Kuwait samma år och en redan då strak misstanke om att Irak innehade illegala
massförstörelsevapen. Sanktionerna innebar att Irak fråntogs rätten att styra över såväl import som export då en sanktionskommitté nu hade makten över handeln. Den största konsekvensen av detta blev att landets tidigare stora vinster av den omfattande oljeexporten försvann. Detta var de striktaste sanktionerna som en stat någonsin fått utstå.
Trots dessa hårda sanktioner vägrade Irak att lyda de ställda kraven för att upphäva
sanktionerna. Framförallt vägrade Saddam Hussein att kalla hem sina trupper från Kuwait.
USA valde då att gå in med militärkraft och tvinga ut Irak ur Kuwait vilket blev början på det så kallade Gulfkriget. (Andersson et al. 2013:96). Insatsen blev lyckosam och USA lyckades tvinga ut Iraks trupper ur Kuwait men händelsen blev samtidigt ett bevis på att Irak var ett land som inte var villigt att samarbeta med omvärlden genom fredliga metoder och att militär kraft var enda sättet att tygla landet.
När 2003 kom och det var fastställt att en invasion av Irak skulle ske var två av målen med invasionen, som tidigare redogjorts för, att störta Saddam Hussein och hans regim och att eliminera de illegala massförstörelsevapen som Irak påstods inneha. Detta var något som USA, trots tidigare misslyckade fredliga fredsförsök, försökte uppnå genom fredliga medel innan det slutgiltiga beslutet att invadera Irak togs. Fredsförsöken skedde i form av
resolutioner från FN:s säkerhetsråd och senare ett ultimatum från George W. Bush.
I november 2002 lade FN:s säkerhetsråd fram resolution 1441 vilken krävde Iraks
godkännande att helt avväpnas och tillåta FN:s vapeninspektörer att fritt verka i landet för
att leta efter såväl massförstörelsevapen som missiler (United Nations Security Council
2002). Irak valde dock att inte rätta sig efter FN:s i resolutionen ställda krav och precis som FN tidigare varnat om skulle ske ifall Irak gick emot kraven blev spänningarna mellan USA och Irak nu ännu värre än tidigare. Att använda sig utav fredliga inspektioner för att utreda misstankarna kring Iraks massförstörelsevapen och på så sätt nå fred misslyckades således.
Iraks motstånd till samarbete sågs istället av president Bush endast som ännu ett motiv till att invadera Irak. Detta eftersom landet nu vid flertalet tillfällen visat sig motvilligt att finna lösningar på fredlig väg (Bush 2003 A). Att ha dessa händelser i backspegeln 2003 då Bush stod inför beslutet att invadera Irak eller inte bör således ha påverkat presidenten i valet att genomföra en invasion istället för att ytterligare en gång försöka nå fred med Irak genom fredliga metoder.
När spänningarna mellan Irak och USA i mars 2003 var starkare än någonsin och med minnet av de tidigare misslyckade diplomatiska fredsförsöken valde dock George W. Bush att ge Irak en sista chans till nå fred utan militär insatts. I ett tal från Vita Huset 18 mars 2003 gav Bush Irak ett sista ultimatum, annars skulle invasionen av Irak bli ett faktum. Bush valde genom detta beslut att inte lyssna på de av FN utsända vapeninspektörerna som
fortfarande befann sig i Irak som hade bett om att få mer tid att utreda misstankarna kring landets innehav av massförstörelsevapen, trots motstånd från Irak, och på så sett fortsätta verka för att nå fred utan militär insatts.
Bush menade att måttet av diplomatiska försök nu var rågat. Presidenten förklarar nämligen i sitt tal 18 mars 2003 från Vita Huset att USA och dess allierade ända sedan 1990 fram tills denna dag ihärdigt har försökt gång efter annan att nå fred med Irak genom diplomatiska medel i form av resolutioner och fredliga vapeninspektörer. Han förklarar även att Irak ständigt negligerat dessa diplomatiska försök och endast använt dem för att vinna tid och fördelar. Detta blir tydligt genom dessa citat ut talet:
My fellow citizens, events in Iraq have now reached the final days of decision. For more than a decade, the United States and other nations have pursued patient and honorable efforts to disarm the Iraqi regime without war (Bush 2003 A).
Peaceful efforts to disarm the Iraqi regime have failed again and again -- because we are not dealing with peaceful men (Bush 2003 A).
Efter dessa misslyckade fredsförsök hade Bush nu fått nog av misslyckade diplomatiska försök och det sista fredliga ultimatumet som Bush nu gav Irak löd; ”Saddam Hussein and his sons must leave Iraq within 48 hours. Their refusal to do so will result in military conflict, commenced at a time of our choosing.” Orden var direkt riktade mot Iraks ledare Saddam Hussein och det blir i och med detta citat tydligt att Bush inte var villig att pröva fler fredliga metoder för att nå fred (Bush 2003 A).
Det blir tydligt att Bushadministrationen och framförallt FN ända sedan Iraks invasion av Kuwait 1990 har, som Just war theory kräver, försökt skapa fred genom fredliga metoder men misslyckats. Det är dock problematiskt att, som Bush genom orden ”should Saddam Hussein choose confrontation, the American people can know that every measure has been taken to avoid war” påstå att alla tänkbara fredliga metoder har prövats och att den enda vägen för att skapa fred i världen nu är krig (Bush 2003 A). Detta eftersom det är mycket svårt att säkerställa att det inte existerar en enda fredlig metod som skulle visat sig skapa fred eller att fred uppstått vid tillexempel fortsatta vapeninspektioner och sanktioner.
10.3. Kriterium 3
Det tredje kriteriet lyder: There must be serious prospects of success. Nedan kommer redogöras för huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller detta kriterium.
Att invadera att land och lyckosamt lyckas största dess regim och tillsätta en ny är inte ett
lätt uppdrag. Det krävs en stor militär insatts. USAs dåvarande försvarsminister Donald
Rumsfeld valde dock att, i jämförelse med tidigare amerikanska truppinsatser, kraftigt
minska den truppinsats som planerades skickas till Irak till endast det absolut minimala för
att lyckas med invasionen (Amneus 2008:156). Att ha så pass liten truppinsats motiverades
genom att Bushadministrationen menade att de amerikanske trupperna skulle välkomnas och
hälsas som befriare - istället för ockupanter - och således skulle de inte komma att möta
något större motstånd hos befolkningen i Irak (Amneus 2008:155). Att stå som vinnare vid
krigets slut skulle således vara förhållandevis enkelt.
Trots denna lilla truppinsats så var opinionen i USA till största del positiv till en invasion av Irak. Drygt varannan amerikansk medborgare trodde vid invasionens början att det var Saddam Hussein som var hjärnan bakom terrorattackerna den 11 september 2001 och att denne man även hade en direkt koppling till terrornätverket al-Qaida (Amneus 2008:145).
En positiv folkopinion anses ofta viktigt i krigssammanhang då folkets stöd anses öka chanserna till vinst i kriget. Även om folkets stöd inte kan klassas som ett officiellt motiv till beslutet att ta till vapen så är det ofta en bidragande faktor. Folkopinionen i Storbritannien var dock mycket negativt inställd till invasionen av Irak 2003 så huruvida beslutet att inleda denna invasion eller dess chanser att bli lyckosam har påverkats av folkopinioner runt om i världen är svårt att säga (Hobley 2012).
President Bush var dock, precis som USAs medborgare, positivt inställd och proklamerade för seger trots den förhållandevis lilla truppinsatsen. Att Bush var säker på amerikansk seger framkommer tydligt i hans tal 18 mars 2003. Talet genomsyras av en kämpaglöd och USAs militära kraft samt stora vinstchanser mot Iraks regim lyfts ständigt fram. Detta blir
framförallt tydligt i och med detta löfte till den Irakiska civilbefolkningen: ”The tyrant will soon be gone. The day of your liberation is near” (Bush 2003 A).
Även dagen efter, 19 mars 2003 med endast timmar kvar innan invasionens början,
förkunnade president Bush ännu en gång inför amerikanska folket att USA kommer stå som segrare vid det stundande kriget slut med orden:
Now that conflict has come, the only way to limit its duration is to apply decisive force. And I assure you, this will not be a campaign of half measures, and we will accept no outcome but victory. My fellow citizens, the dangers to our country and the world will be overcome. We will pass through this time of peril and carry on the work of peace. We will defend our
freedom. We will bring freedom to others and we will prevail. May God bless our country and all who defend her (Bush 2003 B).
Genom detta citat försäkrar presidenten inte bara att den insatts som skall skickas till Irak är
av avgörande och tillräcklig kraft för att vinna kriget mot Irak, men även för att, som senare
Detta är således ett löfte om att man kommer lyckas med allt Bushadministrationen påstått sig kunna åstadkomma genom invasionen av Irak – bringa USA och dess allierade säkerhet samt bringa fred och frihet i såväl västvärlden som i mellanöstern.
Att det enligt Bush och hans administration, och som Just war theory kräver, fanns stora chanser för att stå som segrare vid krigets slut är tydligt. Vinsten motiveras genomgående genom USAs beslutsamhet, militära krafter, skicklighet, och goda vilja gentemot Iraks civilbefolkning.
10.4. Kriterium 4
Det fjärde och sista kriteriet i Just war theory lyder: The use of arms must not produce evils and disorders graver than the evil to be eliminated. Nedan kommer redogöras för huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 uppfyller detta kriterium. Som tidigare nämnts behöver det startade krigets konsevenser studeras för att komma fram till ifall kriget upfyller detta sista kriterum för rätffärdigat krig. Då denna uppsatts endast ämnar studera huruvida USAs officiella motiv till invasionen av Irak 2003 kan anses rättfärdigde kommer konsevenserna av invasionen inte studeras. Det kommer istället redogöras för officella uttalanden och texter som på något sett berör de kosevenser som Bushadministrationen i förväg förväntade sig komma utav invasionen.
Ett strakt officiellt motiv till invasionen av Irak 2003 var, som tidigare beskrivits, viljan att störta Saddam Husseins regim och ersätta den med en ny demokratisk sådan – alltså sprida demokrati i mellanöstern. Genom att göra detta påstods att man skulle befria en stat från en folkförtryckande diktator som under lång tid gått sin egen väg utan hänsyn till FN:s och det internationella samfundets reglemente. Att störta Saddam Husseins regim och ersätta den med en demokratisk sådan var även det kopplat till självförsvar i förebyggande syfte då man ansåg att Irak, om Saddam Hussein fick verka fritt, skulle bli en av de starkaste
motståndarna till det av president Bush nyligen startade kriget mot terrorismen (Amneus 2008:144). Detta skulle bringa så pass stor skada för USA och dess allierade att det ansågs nödvändigt att slå till mot Husseins regim innan scenariot skedde i realiteten.
Att Hussein förtyckt sitt eget land stod utan tvivel. Det fanns uppenbara bevis för att
Saddam Hussein avsiktligt och systematisk förtryckt och mördat etniska grupper, framförallt
kurder, som han ansåg utmanade hans makt.
Efter den av Hussein beordrade offensiven mot landets kurder, kallad Anfal, stod Hussein till och med skyldig till folkmord (Utrikespolitiska Institutet 2016). USA påstod sig genom invasionen av Irak kunna skapa en bättre tillvaro för alla medborgare i Irak. Invasionen skulle även skapa demokrati i landet, som sedan skulle komma att spridas i hela
mellanöstern. För att möjliggöra detta var det nödvändigt att undanröja Hussein då han bevisligen brutit mot mänskliga rättigheter – vilket aldrig kan gå hand i hand med varken god tillvaro eller demokrati.
Detta motiv till invasionen av Irak redovisades av Bush i hans så kallade ”The Greater Middle East Initiativ”. The Greater Middle East Initiativ var en plan för att i mellanöstern skapa demokrati och gott styre, bygga upp ett kunskapssamhälle och främja ekonomisk utveckling (Carothers och Ottaway 2004:1). I detta dokument står skrivet att Irak efter invasionen skulle bli ett föregångsland och en förebild för resten av mellanöstern. Irak var alltså först ut i en stor planerad utveckling. Bush utvecklade tanken med detta då han den 26 februari 2003 talade inför American Entrerprise Institute och sade: ”En ny regim i Irak skulle tjäna som ett dramatiskt och inspirerande exempel på frihet för andra nationer i regionen” (Bush citerad i Schori 2008:139).
Paul Wolfowitz, USAs dåvarande biträdande försvarsminister, hävdade även han att Irak var det ultimata landet att börja denna demokratiserings- och moderniseringsprocess med. Detta eftersom landet var rikt på olja och därmed hade en god ekonomisk grund att stå på. I oktober 2003 sade Wolfowitz inför amerikanska kongressen att ”vi här har ett land som kan finansiera sin egen återuppbyggnad inom en snar framtid” (Wolfowitz citerad i Amneus 2008:147).
Invasionen skulle alltså skapa gott och detta var något även president Bush hävdade i sitt tal till nationen 19 mars 2003 för att informera om att beslutet att invadera Irak nu var ett faktum. Även i detta tal motiverades invasionen genom hävdandet att den skedde i
fredsskapande syfte och att ingen större skada än nödvändigt därför skulle ske. Bush sade:
”I want Americans and all the world to know that coalition forces will make every effort to spare innocent civilians from harm. A campaign on the harsh terrain of a nation as large as
We come to Iraq with respect for its citizens, for their great civilization and for the religious faiths they practice. We have no ambition in Iraq, except to remove a threat and restore control of that country to its own people”(Bush 2003 B).
