Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Omvårdnadsbehov hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator
Omvårdnad 15 hp
Varberg 2020-11-04
Aline Skoglund och Kelly Thai
Omvårdnadsbehov hos patienter som lever med implanterbar
hjärtstimulator
Författare: Aline Skoglund
Kelly Thai
Ämne Omvårdnad Högskolepoäng 15hp
Stad och datum Varberg 2020- 11-04
Titel Omvårdnadsbehov hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator
Författare Aline Skoglund & Kelly Thai
Sektion Akademin för Hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare Henrika Jormfeldt, Professor i omvårdnad, Med.dr
Examinator Stefanie Obermüller, Lektor i Human Biomedicin, Med.dr
Tid Höst 2020
Sidantal 16 sidor
Nyckelord ICD, Omvårdnad, Pacemaker, Patienter, Sjuksköterska
Sammanfattning
Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt
hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med
implanterbar hjärtstimulator.
Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio artiklar.
Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Information, Socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnadspersonal och närstående ökade förmåga av
självkännedom och självkänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom de att information, stöd och kontinuerlig uppföljning var av stor betydelse för den
personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att ytterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att bedriva en god vård- och omsorg.
Title Nursing needs in patients living with the implantable cardiac defibrillator
Author Aline Skoglund & Kelly Thai
Department Health and Welfare, Halmstad University
Supervisor Henrika Jormfeldt, Professor in nursing, PhD
Examiner Stefanie Obermüller, Senior lecturer in human biodicine, PhD
Period Autumn 2020
Pages 16 pages
Keywords ICD, Nurs, Nursing, Pacemaker, Patients
Abstract
Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate.
People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person- centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac
defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and nine articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes:
Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing.
The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hjärtat och hjärtats vanligaste sjukdomar ... 1
Hjärtrytmrubbningar ... 2
Hjärtstillestånd / Hjärtstopp ... 2
De två vanligaste typerna av hjärtstimulator ... 2
Pacemaker ... 2
Implanterbar hjärtdefibrillator (ICD) ... 3
Omvårdnad av patienter som behandlas med hjärtstimulator... 3
Hälsa och personlighet ... 3
Livskvalité ... 4
Personcentrerad omvårdnad ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Metod ... 6
Design ... 6
Datainsamling... 6
Artikelsökning i Cinahl ... 7
Artikelsökning i PubMed ... 7
Inklusion-‐‑ och exklusionskriterier ... 7
Databearbetning ... 8
Forskningsetiskt övervägande ... 8
Resultat... 9
Information ... 9
Socialt och professionellt stöd ... 10
Kontinuerlig uppföljning ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 13
Konklusion och implikation ... 15
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
1 Inledning
Människans syn på hälsa är bundet till hur personlighet påverkas av temperament, livssyn, medfödda skillnader, både psykologiska- och biologiska reaktionsmönster samt sårbarhet (Rydén & Stenström, 2015). Hälsa beskrivs enligt WHO år 1946 som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller svaghet (WHO,1948). Idag lever många med
kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt (Abbasi et al., 2016). Vid hjärtarytmier slår hjärtat för hastigt (takyarytmi/takykardi), för långsamt (bradyarytmi/bradykardi) eller i en oregelbunden hjärtrytm (Yong-Fu., 2011). Pacemaker och implanterbar hjärtdefibrillator (ICD) är olika typer av hjärtstimulatorer med vars funktion är att stimulera hjärtat att återgå till en normal hjärtfrekvens (Rassin et al., 2008).
Skillnaderna mellan hjärt-stimulatorn är att en permanent pacemaker skickar ut kontinuerliga impulser till hjärtat (Cotter et al., 2006) medan en ICD har samma funktion som pacemaker i kombination med förmåga att avge en elektrisk stöt för att normalisera hjärtrytmen vid hjärtstillestånd (Green et al., 2016). Användningen av hjärt-stimulatorer har ökat i vården (Stefano et al., 2018) och personer som lever med en hjärtstimulator kan under sin livsstil uppleva känslor som rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då många fruktar för elektroniska störningar (Rassin et al., 2008). För att minska oro och underlätta för patienten att leva ett så normalt liv som möjligt och öka livskvaliteten, är det av stor vikt att sjuksköterskan kan bedriva en personcentrerat vård- och omsorg som bland annat kan omfatta att ge stöd och ha god förståelse för patienters erfarenheter (Cotter et al., 2006).
Bakgrund
Hjärtat och hjärtats vanligaste sjukdomar
Hjärtats funktion är att pumpa runt blod till kroppens organ. Hjärtat har en höger- och vänster förmak som tar emot blod och en höger- och vänster kammare som pumpar ut blod (Hendrik et al., 2016). Sinusknutan är belägen i hjärtats högra förmak och har förmågan att starta elektriska impulser (Cotter et al., 2006) som fortplantar sig vidare till atrioventrikulärknutan / AV-knutan som ligger mellan förmak och kamrar. Där fördröjs impulsen för att blodet skall hinna fyllas i kamrarna. De elektriska
impulserna förs vidare ner till His’ bunt för att nå purkinjefibrerna som sträcker sig längs kamrarna. Slutligen kontraheras kamrarna och syrerikt blod pumpas ut till kroppen (Anderson et al., 2009). En av de vanligaste dödsorsakerna globalt är kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtrytmrubbningar (Abbasi et al., 2016).
2 Hjärtrytmrubbningar
Hjärtrytmrubbningar / arytmier är samlingsnamn för det tillstånd som avviker sig från att hjärtat slår normalt. Hjärtat slår istället för hastigt (takyarytmi/takykardi), för långsamt (bradyarytmi/bradykardi) eller i en oregelbunden hjärtrytm (Yong-Fu, 2011). De vanligaste bakomliggande orsaker till hjärtrytmrubbningar kan förklaras som ett elektriskt kaos i hjärtats retledningssystem, med impulser som startar i förmaken och / eller kammare istället för att starta och styras från sinusknutan.
Somliga hjärtrytmrubbningar kan vara ofarliga och symtomfria, medan andra kan skapa besvär som yrsel, svimning och trötthet (Yong-Fu, 2011). Hjärtrytmrubbningar kan vara medfött men kan även uppkomma i alla åldersgrupper. Den vanligaste typen av hjärtrytmrubbningar är förmaksflimmer, där den elektriska impulsbildningen uppstår i kamrarna och medför en för hastig samt oregelbunden hjärtrytm.
Rubbningarna kan ge patienten en fladdrande och obehaglig känsla i bröstet (Tang, 2014).
Hjärtstillestånd / Hjärtstopp
I Sverige inträffar hjärtstillestånd / hjärtstopp hos cirka 2600 personer årligen.
Hjärtstillestånd kan uppkomma i alla åldersgrupper där hjärtinfarkt eller akut /
plötsligt hjärtstopp är dom vanligaste orsakerna. Risken för hjärtstillestånd ökar bland äldre människor och hos personer med hjärtsjukdomar (Yong-Fu, 2011). Definitionen av hjärtstillestånd kan beskrivas; hjärtat är nedsatt och har förlorat sin kapacitet till att pumpa ut livsnödvändigt blod till blodcirkulationen och kroppens organ. När
blodcirkulationen upphör drabbas kroppens organsystem av syrebrist (hypoxi).
Vanligast är att hjärnan påverkas först på grund av hjärnvävnadens känslighet för hypoxi som senare kan orsaka neurologiska skador i hjärnan (Girotra et al., 2015).
Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar globalt. För att undvika och /eller förebygga arytmier eller hjärtstillestånd finns det bland annat olika typer av
implanterbara hjärt-stimulatorer; Pacemaker eller ICD (implanterbar
hjärtdefibrillator). Vilken typ av hjärtstimulator som är aktuell beror på felets art och vilken funktion man vill uppnå (Rassin et al., 2008).
De två vanligaste typerna av hjärtstimulator Pacemaker
En pacemaker kan fås permanent eller temporärt (Rassin et al., 2008). Permanent pacemaker (PPM) kan vara nödvändig vid kontinuerliga störningar av hjärtat medan temporära pacemaker ges vanligtvis vid akuta tillfällen. Pacemakern skickar ut impulser vid behov som stimulerar hjärtat till att slå i en normal hjärtfrekvens (Cotter et al., 2006).
3 Implanterbar hjärtdefibrillator (ICD)
ICD är en förkortning av “Implantable cardioverter defibrillator” och används i
primär och / eller i sekundär profylax hos patienter med nedsatt hjärtfunktion (Stefano et al., 2018). Vid hjärtrytmrubbningar sänds elektriska impulser som skall få hjärtat att återgå till en normal hjärtrytm och vid hjärtstillestånd avlöses en elektrisk stöt så kallad chock (Palese et al., 2016).
Omvårdnad av patienter som behandlas med hjärtstimulator
Implantation av hjärtstimulator är ett mindre kirurgiskt ingrepp som sker subkutant med en operationstid på cirka en till två timmar. Trots att ingreppen är vanliga, snabba och effektiva kan patienter fortfarande uppleva rädsla, oro och ångest både före- och efter implantatet (Rassin et al., 2008). En av de viktigaste
omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska bör genomföra är att delge patienten med information om före, under och efter implantatet, vilka konsekvenser som kan uppstå samt vad patienten bör undvika under sin återhämtning. Det är även viktigt att
påminna patienten om att ta sina förskrivna läkemedel, genomföra uppföljningsbesök hos kardiolog och vara uppmärksam på eventuella biverkningar. Andra delar som också är viktiga att se över är granskning av kost, aktivitetsbegränsningar och vid behov rökavvänjning (Cotter et al., 2006). Det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens egenskaper samt sårbarhet för att kunna främja och motivera till en bättre hälsa och för att minska på negativa känslor (Cloninger & Zohar, 2011). För att uppnå bättre hälsoresultat som till exempel större patienttillfredsställelse och minskade hälsokostnader har en personcentrerad vård många fördelar (Constand et al., 2014).
Hälsa och personlighet
Enligt World Health Organisation år 1946 beskrivs hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller svaghet (WHO, 1948). WHO:s definition beskriver hälsa som ett flerdimensionellt begrepp där både biologiska, psykologiska och sociala komponenter ingår. Begreppet hälsa ses ofta i samband med begreppet balans eftersom att ha hälsa är att befinna sig i balans mellan ovanstående komponenter (Rydén & Stenström, 2015). En balans mellan personens miljö, personens förmåga att utföra handlingar och personens målprofil är ett holistiskt synsätt vilket innebär att man ser på sig själv som en hel varelse där allt hänger samman. Alla tre aspekter är justerbara och det är upp till individen att ställa in sitt eget mål för en god hälsa så att deras nuvarande tillstånd motsvarar det önskade tillståndet (Lerner, 2019). WHO:s definition har dock
kritiserats på grund av nya utmaningar med ökningar av åldrandet och förbättringar av överlevnadsgraden för personer med kroniska sjukdomar. En del som kritiserats i
4
begreppet är “fullständigt välbefinnande” som anses näst intill omöjligt att uppnå.
Fullständigt välbefinnande tolkas som ett tillstånd utan fysiska och mentala symtom under en längre tid vilket är högst osannolikt anser Leonardi (2018). Enligt Leonardi (2018) finns det en nyare definition där hälsa beskrivs som en kapacitet av att hantera och klara av sina egna sjukdomar och välbefinnande, det vill säga en förmåga att reagera konstruktivt på händelser såväl kognitivt som emotionellt och
beteendemässigt.
Attityder, handlingar och känslouttryck är det som präglar vår personlighet samt färgar vår motorik och vårt kroppsspråk. Vi alla är unika individer med egen personlighet och eget sätt att vara. Drivkraften bakom beteendet (motivationen), karakteristiska sättet att reagera känslomässigt (temperamentet), självbild och strategier för anpassning är olika karaktärsdrag som vi använder för att komma till uttryck och att utveckla samt bevara relationer mellan varandra (Rydén & Stenström, 2015). När människan utsätts för risker, exempel vid sjukdom reagerar kroppen med varsamhet och försiktighet. Sårbarhet är ett mänskligt tillstånd där individ tvivlar på sin integritet och istället söker ömsesidigt beroende från en annan individ, exempel mellan patient och sjuksköterska. Sårbarhet kan ses som ett hot mot hälsan då den påverkar patienten fysiskt, socialt och mentalt på ett negativt sätt. Ur ett
hälsoperspektiv ses sårbarhet dock som något positivt då patienten vågar utmana sina rädslor och istället möta sin hälsa (Angel & Vatne, 2016).
Livskvalité
Livskvalité är ett begrepp över en persons totala tillfredsställelse av hälsa där både fysiskt och psykosocialt välbefinnande / möljövälbefinnade ingår (Hopgood et al., 2020). För patienter med hjärtsjukdom är livskvalité en viktig resultatindikator vid behandling. Förvärrad livskvalité är oftast associerade med depression och definieras som en psykisk störning som kännetecknas av sorg, brist på intresse eller nöje, skuldkänslor samt störd sömn och trötthet (Bahall et al, 2020). Enligt WHO (2012) definieras livskvalité som individens uppfattning om deras position i livet i samband med kultur och värdegrund de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Som sjuksköterska behövs de genomföras bedömningar över patientens livskvalité samt att resurser tillhandahålls direkt, detta för att förhindra eventuella psykosociala utfall (Hopgood et al., 2020). Som hjälpmedel vid bedömning har WHO tagit fram ett livskvalitetsinstrument (WHOQOL-100). Instrumentet
används för subjektiva bedömningar av välbefinnande där individen uppfattningar utvärderas (WHO, 2012). Det finns även en förkortad bedömning vid namn
WHOQOL-BREF. WHOQOL-100 och WHOQOL-BREF syfte är att tillsammans med andra åtgärder gör det möjligt för vårdpersonalen att bedöma förändringar under behandlingens förlopp samt skapa större förståelser av sjukdomar och utveckla behandlingsmetoder (WHO, 2012)
5 Personcentrerad omvårdnad
Vid sjukdom kan en personlighetsförändring inledas på två olika sätt; antingen direkt, som är en påverkan av vårt biologiska perspektiv eller indirekt, då man upplever och reagerar på sin sjukdom (Rydén & Stenström, 2015). En personcentrerad omvårdnad handlar om att ge patienten möjlighet att göra evidensbaserade val i relation till sin egen situation och hälsa samt respektera patientens egna preferenser. Utöver att personcentrerad vård innebär fokus på individen inkluderar begreppet även hela det sociala sammanhanget som närstående, partner och andra betydelsefulla personer (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Tre grundläggande delar och huvudmål för personcentrerad vård är att omvårdnaden skall utgöras av effektiv kommunikation, partnerskap och hälsofrämjande omvårdnad (Constand et al., 2014). Ur
sjuksköterskan profession är det viktigt med ett öppet bemötande, intresse och vilja av att lyssna samt förstå patientens önskemål av sin omvårdnad (Svensk
sjuksköterskeförening, 2016). Effektiv kommunikation avser att våga utforska hur patienten ser på sin situation och sin sjukdom för att få en större förståelse för patientens erfarenheter. Effektivt partnerskap uppstår när gemensam förståelse skapas, en vårdplan kan utgöra grund för en sådan gemensam förståelse. Effektivt hälsofrämjande omvårdnad bygger på att den individuella vårdplanen skräddarsys och kan utgöra en grund för reflektion över tidigare och nuvarande hälsoupplevelser. Den skräddarsydda individuella vårdplanen minskar risken för misslyckade behandlingar och finner de mest gynnsamma resurserna (Constand et al., 2014). Begreppet respekt definieras och diskuteras flitigt vid personcentrerad vård. Den respektfulla
behandlingen består av att respektera patientens sociala normer för att i sin tur skapa ett samspel mellan patient och vårdare (Entwistle & Watt, 2013).
Problemformulering
Användningen av implanterbar hjärtstimulator har ökat i vården och är en livsviktig behandling för människor som lever med kardiovaskulära sjukdomar till exempel hjärtrytmrubbningar och hjärtstillestånd. Pacemaker och ICD förlänger livslängden och är globalt de vanligaste implanterbara hjärt-stimulatorer som används. Det
kirurgiska ingreppet har med tiden utvecklats och blivit allt mer snabba och effektiva.
Trots den forskning och kunskap som finns är det vanligt att behandlingen fortfarande kan skapa rädsla, oro och ångest både före- och efter implantatet. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator har större risk att utveckla ångest då man fruktar för elektroniska störningar och funktionsfel. För att uppnå en god och säker
omvårdnad är det viktigt att kunna identifiera och omvårdnadsåtgärder i form av stöd som bemöter patientens individuella behov.
6 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator.
Metod Design
Den föreliggande studien är en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien genomfördes i överensstämmelse med metoden så som den beskrivs i Forsberg & Wengström
(2016). Litteraturstudie har genomförts med ett systematiskt arbetssätt för att på bästa sätt kunna tolka och skapa förståelse för det valda problemområdet (Forsberg &
Wengström, 2016).
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes i två steg. Första steget utgjordes av en inledande sökning för att skaffa en överblick över omvårdnadsbehov hos patienter med hjärtstimulator. Efter den inledande sökningen formulerades syftet med tillhörande sökord. Den systematiska sökningen påbörjades med en fritextsökning i databaserna CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och PubMed (Public Medline). Dessa databaser valdes ut för att få fram artiklar med inriktning på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden som formulerades utifrån det valda syftet var: Nurs* Pacemaker, Pacemaker implantation, ICD, Implantable cardioverter defibrillator, Life experience, Quality of life, Patients emotions, Patients satisfaction, Patients experience, Patients perception och Patients attitudes (se bilaga C). Pacemaker, Pacemaker implantation, ICD och Implantable cardioverter defibrillator var sökord som formulerades utifrån patientens medicinska behandling. Nurs* användes för att få en tydligare sökning inom området omvårdnad och användes med trunkering för att täcka in olika böjningar (Forsberg & Wengström, 2016). Genom att använda trunkering fick sökningen fram träffar på både
sjuksköterska (Nurse) och omvårdnad (Nursing). Quality of life, Patients emotions, Patients satisfaction, Patients experience, Patients perception, Patients attitudes och Life experiences användes i sökningarna för att finna studier som belyser patientens behov av stöd i det dagliga livet ur patienternas syn på livskvalité, patientens känslor, patientens tillfredsställelse, patientupplevelser, patientens uppfattningar och
patientens attityder. Det booleska operatorer som användes var AND och OR. AND användes för att begränsa sökningarna och för att få en mer specifik sökning. OR användes för att få ett bredare resultat samt öka sensitiviteten av sökningen (Forsberg
& Wengström, 2016). Sökningarna gav 277 träffar totalt, varav 84 abstrakt lästes.
Artiklarna vars abstrakt stämde överens och som svarade på syftet valdes ut och granskades i helhet, totalt 28 artiklar granskades. Därefter valdes 9 artiklar ut som
7
mest relevanta och användes i resultatet. En kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Carlsson och Eimans granskningsmall (2003) (se bilaga A & B).
Artikelsökning i Cinahl
I den första sökningen i Cinahl genomfördes en större sökning med många sökord ur patientens perspektiv. Sökorden var: Pacemaker OR ICD AND Patient satisfaction OR Patient experience OR Patient Perceptions OR Patient attitudes. Limits som användes var: 2015–2020. Sökningen gjordes för att få ett så brett utbud som möjligt under en kortare period. I det resterande sökningarna användes limits: Peer reviewed, abstract available, 2010–2020 och English. Den första sökningen gav 174 träffar och därav lästes 17 abstrakt. Utav de 17 abstrakten valdes nio artiklar ut för granskning och två artiklar valdes till resultatdelen. Den andra sökningen bestod av sökorden:
Implantable cardioverter defibrillator AND Nurs* AND Quality of life. Antalet träffar blev 26 och utav följande lästes 20 abstrakt. Sju artiklar valdes att granska i sin helhet och därefter valdes det ut två artiklar till resultatet. I den sista sökningen användes sökorden: Nurs* AND Pacemaker OR ICD AND Life experiences OR Quality of life fick sökningen 35 träffar varav 21 abstrakt valdes ut att läsa och fyra artiklar granskades i sin helhet och två artiklar valdes slutligen ut till resultatet (se bilaga B)
Artikelsökning i PubMed
Den första sökningen som gjordes i PubMed bestod av följande sökord: Pacemaker AND ICD AND Quality of life. Limits var: 2015–2020. I den första sökningen valdes en limits över en kortare period för att få så nya artiklar som möjligt i sökningen.
Limits i resterande sökning bestod av: Abstract, 10 years och English. Första
sökningen gav 35 träffar av vilka 19 abstrakt lästes. Utav följande abstrakt valdes fem artiklar till granskning. Utifrån granskningen valdes därefter två artiklar till
resultatdelen. Nurs* AND Patients emotions AND Pacemaker implantation användes som sökord i den andra sökningen. Här gav det sju träffar och samtliga sju artiklar valdes ut till att läsa abstrakt på. Tre artiklar granskades i sin helhet och en artikel valdes till användning i resultatet (se bilaga B)
Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier är till för att redovisa vilka källor som skall inkluderas i relation till det valda syftet (Forsberg & Wengström, 2016). Inklusionskriterierna var att
artiklarna skulle vara publicerade på engelska mellan 2010–2020, vara peer-reviewed, ha tillgängligt abstrakt och ha minst grad II enligt Carlsson och Eimans
granskningsmall (2003). Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle enbart fokusera på behandling av pacemaker och / eller ICD. Studier som fokuserade på andra
8
implanterbara hjärt-stimulatorer exkluderades. Åldersgruppen av patienter som litteraturöversikten fokuserade på var >18, studier kring yngre patienter valdes bort.
Databearbetning
Data har bearbetats och sammanställts utifrån fem steg med stöd av Forsberg &
Wengström (2015). Första steget bestod av att läsa artiklarna grundligt ett flertal gånger för att skapa en övergripande helhetsbild av artiklarna. I andra steget
markerades viktiga begrepp ur artiklarnas resultat som relaterade till litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades under steg tre både individuellt och gemensamt för att sammanställa relevanta begrepp till kategorier. I steg fyra sammanfattades de
relevanta kategorierna till tre teman: Information, Socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Slutligen i steg fem tolkades och diskuterades resultatet.
Forskningsetiskt övervägande
Helsingforsdeklarationen (1964) har flera grundläggande etiska principer. En av principerna vid forskning är att avse individens prioritering före vetenskapens och samhällets intressen. Människan skyddas även av den svenska lagstiftningen lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) som innebär att “skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning”. Att visa hänsyn till mänskliga rättigheter, grundläggande frihet, hälsa, säkerhet och personlig integritet är några delar som lagen föreskriver om (SFS: 2003:460).
Innan en forskningsstudie påbörjar behöver författarna ett samtycke från deltagarna.
Samtycket skall baseras på frivillighet som antingen kan ske muntligt eller skriftligt (Henricson, 2017). Ett godkännande samtycke skall inhämtas vid forskning för användning av identifierbara prover och dataanalyser (World Medical Association, 2018). Vid forskning kan det även krävas en insamling av känsliga personuppgifter.
Känsliga personuppgifter beskrivs som uppgifter som kan kopplas till människans ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, hälsa med flera (Henricsson, 2017). Vid insamling av personuppgifter står det enligt Kap 4, 3§ i lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SFS 2018:218) att personuppgifter som behandlas för forskningsändamål får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen.
För att en studie skall beaktas som etisk bör följande huvudkrav följas som riktlinjer:
Samtyckeskravet innebär att en deltagare har en fri vilja till att medverka i en studie, Konfidentialitetskravet som betecknar deltagarnas personliga uppgifter och skall skyddas från obehöriga. Informationskravet handlar om att författarna skall delge deltagarna information om forskningen samt studiens syfte. Nyttjandekravet beskriver
9
om de insamlande enskildas uppgifter att de endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017).
Bergmann et al. (2020), Timmermans et al. (2018), Tsami et al. (2018) och Fumagalli et al. (2018) studier genomfördes i enlighet med helsingforsdeklarationen. Cinar et al.
(2013), Wong et al. (2014), Shen et al. (2019), Liu et al. (2015), Timmermans et al.
(2018), Hermann Haugaa et al. (2017) och Fumagalli et al. (2018) hade fått ett godkännande av en eller flera etiska kommittéer. Cinar et al. (2013), Wong et al.
(2014), Shen et al. (2019), Liu et al. (2015), Timmermans et al. (2018), Tsami et al.
(2018) och Fumagalli et al. (2018) artiklar hade samtliga deltagare blivit informerade och givit ett verbalt- eller skriftligt samtycke om att få delta i studien. I artiklarna Bergmann et al. (2020) och Hermann Haugaa et al. (2017) fick deltagarna ett frågeformulär i samband med information om studien. Valde personen på frivillig basis att svara och skicka tillbaka frågeformuläret anses det som ett bevis på att personen har givit sitt samtycke till deltagandet av studien (Henricson, 2017).
Resultat
Resultatet har delats upp i tre teman med huvudrubriker som beskriver patienters omvårdnadsbehov i form av stöd vid behandling med implanterbar hjärtstimulator. De tre teman innehåller: Information, Socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning.
Information
Patienterna var i ett stort behov av information både pre, - per, - och postoperativt.
Information speglade mot “vad för typ av information” patienten ville erhålla från omvårdnadspersonal och ansågs vara en avgörande faktor vid försoning av sjukdom, behandlingsförloppet samt vid terapirekommendationer (Tsami et al., 2018).
Information spelar en stor roll hos patienter med hjärtsjukdomar och hos patienter som lever med någon typ av hjärtstimulator (Bergmann et al., 2020; Fumagalli et al., 2018; Liu et al., 2015), då information och undervisning från sjuksköterskan gjorde att patienten fick bättre koll på sin situation och därav kände sig mer delaktig i omvårdnaden. Patientdelaktighet var av största vikt eftersom det kunde minska på rädsla och oro under omständigheterna av att leva med en implanterbar hjärtstimulator och vid postoperativa komplikationer. Patienterna ville främst ha information under den preoperativa fasen och önskade information i både muntlig- och skriftlig form, då informationen gav möjlighet till diskussion samt till att ställa ytterligare frågor
(Hermann Haugaa et al., 2018). I Fumagalli et al. (2018) studie framkom skillnader på behov av information mellan äldre och yngre patienter. De yngre ville ha en mer omfattande information om fysiska begränsningar, psykiska reaktioner, kör
restriktioner, konsekvenser för sexuella- och sociala aktiviteter. Att hälsoinformation
10
gavs i pre- och postoperativa omvårdnaden resulterade till att patientens livskvalité ökade och medförde att ångest- och depressionssymtom minskade (Cinar et al., 2012).
Socialt och professionellt stöd
I Tsami et al. (2018) studie definieras stöd som “erbjudande eller mottagande” av hjälp. Patientens personliga sociala nätverk såsom; familj, vänner eller betydande andra har en viktig inverkan på stöd. I omvårdnaden anses närkontakten med en sjuksköterska som ett viktigt stöd då det stärker patientens självkännedom och
självkänsla. Att patienten i sitt vardagliga liv får socialt stöd från en sjuksköterska kan skapa trygghet som leder till en ökad livskvalité (Timmermans et al., 2018). Att få någon form av stöd kunde resultera till att patienten fick en bättre återhämtning, dock var inte alla bekväma eller hade tillgång till någon form av stöd (Tsami et al., 2018).
I (Tsami et al., 2018) studie framkom det att pacemakerpatienter uppvisade känslor som oro, rädsla och ångest för vardaglig anpassning till den implanterbara enheten (Bergmann et al., 2020; Shen et al., 2018; Tsami et al., 2018).
Psykologiskt stöd kunde förbättra det subjektiva initiativet och förmågan av självkännedom hos äldre personer med en pacemaker, och vad som ansågs öka positivt var den mentala självkänslan. Det psykologiska stödet kunde även stärka självständigheten hos patienter till att kunna sköta sin personliga egenvård efter en sjukhusvistelse (Wong et al., 2014). Relationsmässigt stöd mellan sjuksköterska, patient och närstående var viktigt då patienter ofta har många frågor kring enheten.
För patienter var det lätt hänt att fokus låg på begränsningar av sjukdom istället för att fokusera på de positiva aspekterna. Rehabiliteringsprogram ledd av
omvårdnadspersonal har givit patienter en känsla av säkerhet och trygghet till att utföra fysiska- och sociala aktiviteter. För att optimera låg hälsorelaterad livskvalitet var stöd och psykiska behandlingar viktiga faktorer för både patient och
familjemedlemmar (Wong et al., 2014).
Kontinuerlig uppföljning
Man har gradvis insett att sjukhusvistelsen bara är en del av omvårdnadsprocessen och att det är minst lika viktigt med patientuppföljningar (Liu et al., 2015). Patienter som upplevt en chock från hjärtstimulator uttryckte att deras vardagliga aktiviteter begränsades på grund av rädsla över elektriska stötar och / eller störningar. De uttryckte även att de upplever sömnproblem och att deras sociala relationer påverkades (Cinar et al., 2013). Kontinuerliga uppföljningar kunde förebygga för mindre komplikationer av den implanterbara hjärtstimulatorn. Uppföljningarna förbättrade även fysiska- och psykologiska faktorer hos patienter (Liu et al., 2015).
Vid en uppföljning bör patientens oro och preferenser beaktas i en gemensam beslutsprocess, särskilt när patienten är mindre utbildad, arbetslös eller att personen lever med flera sjukdomar (Hermann Haugaa et al., 2018). Uppföljningsprogram kunde öka kunskapsnivån hos patienter och på så sätt gavs en bättre uppfattning om
11
patientens sjukdom vilket i sin tur skapade en trygghet i omvårdnaden (Cinar et al., 2012). Peer-support innebär att en person med liknande erfarenheter blir verksam inom omvårdnaden genom att stötta patienter i återhämtningsprocessen. Enligt Shen et al. (2018) var telefonbaserad peer-support en effektiv förbättring av negativa känslor. Ångest och depression förbättrades efter sex månader med hjälp av ett emotionellt stöd och peer-supportrarna blev en förebild till att kunna leva vidare trots en elektrisk apparat i hjärtat (Shen et al., 2018). Patienter bör förstå behovet av regelbundna kontroller inklusive en bedömning av batteriets styrka samt
begränsningar och försiktighetsåtgärder som säkerställer ett långsiktigt liv med en hjärtstimulator (Tsami et al., 2018).
Diskussion Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är litteraturstudien en lämplig metod för att beskriva kunskapsläget inom ett specifikt område. Indikationer på kvaliteten i kvalitativ metod är termerna;
trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet då dessa termer tydliggör litteraturstudiens styrkor och svagheter (Henricson, 2017). I studien
användes databaserna: Cinahl och PubMed. Cinahl är en databas som är specialiserat på bland annat omvårdnadsforskning och PubMed är en bred databas som täcker områden som bland annat medicin och omvårdnad. Eftersom Cinahl och PubMed innehåller vårdvetenskapliga studier stärks trovärdigheten av resultatet (Forsberg &
Wengström, 2016). Fler databaser som är relevanta för vetenskapligt material inom omvårdnad är; Medline, PsycInfo och SWEMED+. En svaghet i studien kan vara att sökningar i dessa databaser ej genomförts.
Fritextsökning används med sökord utifrån syftet, och relaterade sökord. Booleska operatorerna AND och OR användes för att utöka och / eller begränsa en sökning.
Användning av fritextsökning har både sina styrkor och svagheter. Styrkorna var att sökningen var mer brett och utbudet var stort, samt svarade väl på litteraturstudiens syfte. Nackdel: mindre specifika än ämnesspecifika sökord. En svaghet kan anses vara att fritext-sökordet fokuseras på specifika begrepp som inte direkt kan härledas till syftet, följande sökord var: Quality of life kan inte kopplas direkt från syftet. Dock indirekt då livskvalité önskas uppnå. Quality of life har använts vid tre sökningar som genererade till sex artiklar. Patient satisfaction har inte heller en direkt koppling men dock indirekt på patienter som vill uppnå välbefinnande. Patient satisfaction har använts i en sökning med två träffar. Användningen av sökorden kan ha påverkat pålitligheten i studien databearbetning dock anses det inte ha påverkat resultatet.
12
Ännu en svaghet som kan påverka litteraturstudiens pålitlighet och bekräftelsebarhet är att inte samma sökord användes i databaserna Cinahl och Pubmed. Av totalt fem sökningar har tre genomförts på Cinahl och två på PubMed. Pacemaker implantation, Implantable cardioverter defibrillator och Patients emotions har inte använts som sökord i Cinahl. Life experience, Patient satisfaction, Patients experience, Patients perception och Patients attitudes har inte använts som sökord i Pubmeds databas.
Urvalet av sökorden kan påverka resultatet då relevanta artiklar kan ha missats.
Svagheterna har diskuterats efter genomförandet och ansågs inte påverka studiens resultat.
Inklusions- och exklusionskriterier ökar litteraturstudiens trovärdighet då sökningarna blir mer specifika och inriktade till syftet. Inklusionskriterierna; peer-review, engelskt språk och tillgänglig abstrakt stärker artiklarnas kvalitet (Henricson, 2017).
Inklusionskriteriet med begränsning av artiklar endast publicerade mellan 2010–2020 gjorde att studien fokuserar på aktuella forskningar. Exklusionskriterier bestod av en avgränsning kring behandling av pacemaker och ICD samt att åldersgruppen var >18, vilket stärker överförbarheten av studien (Henricson, 2017).
Under bearbetning av data granskades artiklarna kritiskt både individuellt och
gemensamt. Granskningarna gör att olika perspektiv framkommer ur artiklarna vilket styrker litteraturstudiens resultat och trovärdighet (Henricson, 2017). Enligt Forsberg
& Wengström (2016) har förförståelse för uppsatsens ämnen en stor påverkan. Ett neutralt förhållande för ämnet har diskuterats under processens gång vilket stärker pålitligheten och trovärdigheten (Henricson, 2017). Under bearbetningen har en loggbok utfört individuellt samt gemensamma träffar med handledare för vägledning och reflektion. Genom att reflektera arbetets gång stärks litteraturstudiens pålitlighet samt trovärdighet (Henricson, 2017). Åtta vetenskapliga artiklarna var kvantitativa och en artikel bestod av mixad metod vilket styrker överförbarheten eftersom resultatet utgår både från tolkningar och mätningar (Henricson, 2017). Kvantitativa artiklar användes för att ordna och klassificera, se samband, förutsäga och förklara forskningsansatser. Mixad metod innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats vilket används för att samla in olika typer av information för att sedan belysa fenomenet ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2016). Nackdelen med kvantitativa artiklar är att det finns begränsade möjligheter till en
tvåvägskommunikation vilket påverkar resultat. Samtliga artiklar granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall till grad I eller II. Den vetenskapliga kvaliteten ökar för litteraturstudien och stärker pålitlighet och trovärdighet
(Henricson, 2017). En svaghet kan dock vara att tre av nio artiklar vart klassade med grad II, kan ses som mindre pålitliga eller trovärdiga. Utifrån resultatartiklarna hade samtliga nio artiklar fått ett informerat samtycke och / eller etiskt godkännande vilket stärker litteraturstudiens forskningsetik. Sex av nio artiklar var från europeiska länder
13
och tre var från asien. Studien är väsentlig för överförbarheten till svensk sjukvård då studien utgår från patientens subjektiva erfarenheter främst från europeiska länder.
Dock finns det en nackdel för studien då kulturella skillnader kan har påverkat litteraturstudiens resultat.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med en implanterbar hjärtstimulator. Studiens resultat bestod av tre olika teman som beskriver patienters erfarenheter av behov inom omvårdnad: Information, Socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. I resultatet framkom det att patienter med implanterbar hjärtstimulator är i behov av både skriftlig och muntlig information, samt olika omfattningar av information. Patienter oberoende en
pacemaker eller ICD var i lika mycket behov av socialt och professionellt stöd samt individbaserade patientuppföljningar, detta för att öka livskvaliteten.
Enligt Constand et al. (2014) innehåller en personcentrerad omvårdnad tre
grundläggande principer; effektiv kommunikation, partnerskap och hälsofrämjande omvårdnad. Den första principen beskriver den effektiva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient som syftar på att skapa en djupare förståelse, som skapas när sjuksköterskan har förståelse för patientens enskilda behov, erfarenheter samt kunskaper. I Leng Ooi et al. (2016) studie upplever patienter att vårdmiljön i den preoperativa fasen som stressig och medför oro som resulterar till en mindre mottaglighet av information (Leng Ooi et al., 2016). I Bolse et al., (2012) studie betonas vikten av sjuksköterskans tillgänglighet som ett viktigt komplement för varje enskild patient. Sjuksköterskan bör prioritera sin tillgänglighet och ge patienter tid samt tillgång till vårdpersonalen för att diskutera eventuella frågor och / eller problem om enheten (Bolse et al., 2012). När sjuksköterskan var otillgänglig resulterade att information undanhålls, vilket försvårar enligt Tsami et al. (2018) för patienten till att kunna samverka med sin sjukdom, därför anses information som en viktig komponent i behandlingsprocessen, särskilt i pre- och postoperativa fasen (Tsami et al., 2018;
Hermann Haugaa et al., 2018). Enligt Bolse et al., (2012) studie baseras
individualisering på kommunikation med patienten, för då har patienten möjlighet till att ange sina preferenser, men också på bedömning av kognitiva funktioner samt egenvårdsförmåga. Alltså bör sjuksköterskan konstruera en god och öppen kommunikation emellan och skapa en större förståelse för patienters subjektiva erfarenheter av ohälsa och / eller sjukdom. Detta för att kunna genomföra
individanpassade omvårdnadsåtgärder, så att en individualiserad vård bibehålls (Bolse et al., 2012).
Den andra grundprincipen beskriver om ett effektivt partnerskap som uppstår när gemensamma förståelser skapas (Constand et al., 2014). När ett effektivt partnerskap
14
uppstod, ökade patientens livskvalité och medförde att ångest och depression minskade (Cinar et al., 2012). Inom sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad i form av stöd en viktig del i patientens bearbetning av sjukdom. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens individuella behov av stöd (ICN, 2017;
Tagney, 2010) detta för att kunna ge korrekt verktyg till att hantera deras livssituation (Bolse et al., 2015). Tagney (2010) beskriver att stöd i klinisk praxis uppfattas vara mer behövligt till patienter som behandlas med ICD jämfört med patienter som
behandlas med pacemaker (Tagney, 2010). Pacemaker övervakar hjärtats aktivitet och tillser att hjärtat återgår till en normal hjärtrytm vid störningar (Cotter et al., 2006), en ICD har samma funktion som en pacemaker men kan utöver det sända elektriska stötar vid hjärtstillestånd (Palese et al., 2016). Sjuksköterskor inom primärvård spelar en stor nyckelroll för de kliniska resultaten hos patienter som lever med
kardiovaskulär sjukdom och för att främja hälsoresultat behövs utbildningar skräddarsydd för den enskilda patienten, motivering och övervakning (Kutzleb, 2006). Trots de olika typerna av hjärt-stimulatorer anses båda vara ett livsviktigt hjälpmedel som kräver lika mycket stöd (Tagney, 2010) då oro, rädsla, ångest,
depression och försämrat livskvalitet ofta förekommer hos patienter som lever med en implanterbar hjärtstimulator (Hermann Haugaa et al., 2018). En trygghet och säkerhet uppstod hos patienten när sjuksköterskan gav existentiellt stöd genom känslig
kommunikation och möjligheten till att träffa andra ICD-teammedlemmar, såsom psykolog eller en socialarbetare. Ålder och kön varierar hos varje patient, så det är viktigt att ge stöd beroende på deras livssituation, komorbiditet och kapacitet (Bolse et al., 2012). En tydlig behandlingsstrategi från sjuksköterskor ökade livskvaliteten för patienter, det förbättrade även den funktionella kapaciteten och förhindrade långa sjukhusvistelser (Kutzleb, 2006).
Den tredje grundprincipen beskriver effektivt hälsofrämjande omvårdnad som innebär att sjuksköterskan bör skapa en vårdplan tillsammans med patienten och betona vikten av kontinuerliga uppföljningar (Constand et al., 2014; Liu et al., 2015). Resultat från Liu et al. (2015) tydliggör att omvårdnaden inte upphör vid hemgång från sjukhuset utan att kontinuerliga uppföljningar ansågs vara en viktig del i behandlingsprocessen.
Individuella uppföljningar förebygger postoperativa komplikationer och förbättrar livskvaliteten med att leva med en hjärtstimulator (Liu et al., 2015). Enligt Bolse et al., (2012) studie bör sjuksköterskor individualisera vården baserat på patientens individuella behov av stöd, deltagande i rehabiliteringsprogram och uppföljning efter hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Detta för att säkerställa en lika och högkvalitativ klinisk vård för patienten som kan vara kostnadseffektivt, eftersom att leva med en
hjärtstimulator kan leda till mycket oro i framtiden (Bolse et al. 2012).
En definition av hälsa framkommer i (WHO, 1948) där hälsa förklaras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara
15
frånvaron av sjukdom eller svaghet. Hälsa beskriver även individens
prestationsförmåga av att kunna hantera och klara av sin egen sjukdom. Tydliga instruktioner, rekommendationer och tillgång till stöd från sjuksköterskor vid uppföljningar ökar tryggheten och förbättrar individens fysiska och psykologiska faktorer. Detta resulterar till ökad kunskapsförmåga hos patienter i det vardagliga livet som ger en förbättrad livskvalitet (Leonardi, 2018; Cinar et al., 2012; Liu et al., 2015).
Människor som lever med implanterbar hjärtstimulator skattar livskvalité olika beroende på hur man subjektivt bedömer sin situation samt begränsningar av upplevda symtom (Maim et al., 1998). Enligt Maim et al (1998) beskriver hur
undersökningar har påvisat att långsiktiga uppföljningar samt motiverande samtal har underlättat för återhämtningen och ökat livskvaliteten. Till skillnad från andra
hjärtsjukdomar har kronisk hjärtsvikt större dödsrisk och påverkar patientens subjektiva erfarenheter (Maim et al., (1998). Ett viktigt stöd som betonas var relationsmässigt stöd som bestod av personens personliga nätverk såsom partner, familj och vänner (Leng Ooi et al., 2016). Att få stöd från familj eller
omvårdnadspersonal resulterade till att patienterna fick en bättre återhämtning (Tsami et al., 2018; Leng Ooi et al., 2016; Maim et al., 1998). Som sjuksköterska är det viktigt att stödet och information är baserade ur patientens önskningar för att bevara patientens livskvalité, detta för att betoningen är utifrån frågor om begränsningar och framtidsutsikter för patientens behov (Maim et al., 1998).
Konklusion och implikation
Syfte med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. I studien framkom det att Information, Socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden och oberoende vilken typ av
implanterbar hjärtstimulator patienten har är omfattningen av omvårdnadsbehovet lika. Betydelsen av att ge information som sjuksköterska till både patienter och närstående är viktigt för att skapa relationer i form av förståelser och stöd mellan varandra. Ett nyckelbegrepp som omfattar oro, rädsla, ångest och depressionssymtom är livskvalité. Målet efter en implantation är att patienten skall kunna fortsätta leva ett normalt liv som möjligt med en god hälsa som resulterar till en bättre livskvalité. Det kirurgiska ingreppet är väl dokumenterat medan mjuka aspekter behöver identifieras samt förstärkas. Mjuka aspekter såsom; Information, socialt- och professionellt stöd och kontinuerlig uppföljning anses inte vara tillräckliga för att omvårdnaden skall kunna minska på patientens oro, rädsla, ångest och depressionssymtom.
16
Litteraturstudien belyser omvårdnadsbehov före, under och efter implantation av en hjärtstimulator. Litteraturstudiens resultat visar att det saknas samt behövs ytterligare kunskap hos sjuksköterskor inom området: omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med hjärtstimulator. Stöd i form av att ge information, ge professionellt stöd och stötta de sociala relationsmässiga stöden samt ge stöd med hjälp av kontinuerliga uppföljningar, behövs för att kunna bedriva en god omvårdnad.
Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens fysiska, sociala och psykologiska aspekter för att kunna nå ut med bästa möjliga strategier, vilket öka den personcentrerade omvårdnaden samt öka livskvaliteten hos patienten. Som
sjuksköterska har man ett eget ansvar att vara uppdaterad med aktuella riktlinjer av arbetet inom hälso- och sjukvården, detta så att kvaliteten och säkerheten i vården bibehålls och vidareutvecklas globalt.
Referenser
*= Resultatartiklar
Abbasi, M., Negarandeh, R., Norouzadeh, R., & Mogadam, A.R.S. (2016). The challenges of living with an Implantable Cardioverter Defibrillator: A Qualitative Study. Iran Red Crescent Med J,18(10), 25158 doi:
10.5812/ircmj.25158
Anderson, R. H., Yanni, J., Boyett, M. R., Chandler, N. J., & Dobrzynski, H. (2009).
The Anatomy of the Cardiac Conduction System. Clinical Anatomy, 22,99–113 .doi: 10.1002/ca.20700
Angel, S., & Vatne, S. (2016). Vulnerability in patients and nurses and the mutual vulnerability in the patient-nurse relationship. Journal of Clinical Nursing, 26,1428-1437.doi: 10.1111/jocn.13583
Bahall, M., Legall, G., & Khan, K. (2020). Quality of life among patients with cardiac disease: the impact of comorbid depression. Health and quality of life outcomes, 18:189, https://dio.org/10.1186/s12955-020-01433-w
*Bergmann, K., Kugler, J., Klewer, J., &. Schoenfelder, T. (2020). Predictors of patient satisfaction after cardiac pacemaker implantation or ICD implantation.
Journal of Cardiac Surgery, 35,140-145. doi: 10.1111/jocs.14333
Bolse, K., Thylén, I. & Strömberg, A. (2012). Healthcare professionals’ experiences of delivering care to patients with an implantable cardioverter defibrillator.
European Journal of Cardiovascular Nursing 12(4) 346–352. DOI:
10.1177/1474515112457133
Christensen, R., & Marieb, E.N. (2012). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso-och sjukvårdspersonal. England: Pearson Education Limited
*Cinar, F.I., Tosun, N., & Kose, S. (2012) Evaluation of an education and follow-up programme for implantable cardioverter defibrillator- implanted patients.
Journal of Clinical Nursing, 22, 2474-2486. doi:10.1111/jocn.12201
Cloninger, C. R., & Zohar, A. H. (2010). Personality and the perception of health and happiness. Journal of Affective Disorders, 128, 24-32. doi:
10.1016/j.jad.2010.06.012
Constand, M. K., MacDermid, J. C., Dal Bello-Hass, V., & Law, M. (2014). Scoping review of patient-centered care approaches in healthcare. BMC Service
Research, 14, 271. doi: 10.1186/1472-6963-14-271
Cotter, J., Bixby, M., & Morse, B. (2006). Helping patients who need a permanent pacemaker. Nursing, 36(8), 50-54.
Entwistle, V. A., & Watt, I. S. (2013). Treating Patients as Persons: A Capabilities Approach to Support Delivery of Person-Centered Care. American Journal of Bioethics, 13(8), 29-39 doi: 10.1080/15265161.2013.802060
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl.), sidnr.(141–152).
Lund: Studentlitteratur AB.
*Fumagalli, S., Pieragnoli, P., Hauga. H.K., Potpara. S.T., Rasero, L., Ramacciati, N.,
… Dagres, N. (2019). The influence of age on the psychological profile of patients with cardiac implantable electronic devices: results from the Italian population in a multicenter study conducted by the European Heart Rhythm Association. Aging Clinical and Experimental Research, 31: 1219–122 doi.org/10.1007/s40520-018-1088-5
Girotra, S., Chan, P., & Bradley, S. (2015). Post-resuscitation care following out-of- hospital and in-hospital cardiac arrest. US National Library of Medicine National Institutes of Health, 101(24), 1943-1949, doi: 10.1136/heartjnl-2015- 307450
Green, A. R., Jenkins, A., Masoudi, F. A., Magid, D. J., Kutner, J. S., Leff, B., &
Matlock, D. D. (2016). Decision-Making Experiences of Patients with Implantable Cardioverter Defibrillators. Wiley Periodicals, Inc, 39, doi:
10.1111/pace.12943
Hendrik van Weer, J., & M. Christoffels, V. (2016). The formation and function of the cardiac conduction system. Department of Anatomy, Embryology &
Physiology, Academic Medical Center, Amsterdam, 143, 197-210 doi:10.1242/dev.124883
*Hermann Haugaa, K., Potpara, S. T., Boveda, S., Deharo, J.-C., Chen, J., Dobreanu, D., .... Dagres, N. (2018). Patients' knowledge and attitudes regarding living with implantable electronic devices: results of a multicentre, multinational patient survey conducted by the European Heart Rhythm Association. European Society of Cardiology, 20, 386–391 doi:10.1093/europace/eux365
Hopgood, D. A., Czosek, R. J., Bakas, T., Garritano, N., & Gillespie, G. L. (2020).
The capture Gap: Implantable cardioverter- Defibrillator Quality of life.
Clinical Nursing Research, 29, (2) doi:10.1177/1054773818803741
ICN, International Councils of Nurses. (2017). Code of Ethics for Nurses. Hämtad 2020–10-23från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (s. 57-77). Lund:
Studentlitteratur AB.
Kutzleb, J., & Reiner, D. (2006) The impact of nurse-directed patient education on quality of life and functional capacity in people with heart failure. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 18, 116-123 doi:10/1111/j.1745- 7599.2006.00107
Leng Ooi, S., He, H. G., Dong, Y., &. Wang, W. (2016). Perceptions and experiences of patients living with implantable cardioverter defibrillators: a systematic review and meta-synthesis. Health and Quality of Life Outcomes, 14,(160) doi:10.1186/s12955-016-0561-0
Leonardi, F. (2018). The Definition of Health:Towards New Perspectives.
International Journal of Health Services, 48(4) 735-748 doi:
10.1177/0020731418782653
Lerner, H. (2019). A critical analysis of definitions of health as balance in a One Health perspective. Medicine, Health Care and Philosophy, 22, 453-461 https://doi.org/10.1007/s11019-018-09884-1
*Liu, X., He, X., Li, L. & Huang, L. (2015). Influence of Continuous Nursing on the Psychological state and Coping Style of Patients Undergoing Pacemaker Implantation. Iran J Public Health 44(7) 953-961.
Maim, D., karlssont, J. E., & Fridlund, B. (1998). Quality of life in pacemaker patients from a nursing perspective. Coronary Health care, 2, 17-27 Norekvål, T.M., Peerson, L.R.L., Seivaag, K., Fridlund, B., & Wentzel-Larsen, T.
(2014). Temporal trend analysis of nurses’ knowledge about implantable cardioverter defibrillators. British Association of Critical Care Nurses doi:10.1111/nicc.12075
Nunes, R., Nunes, S. B., & Rego, G. (2017). Health care as a universal right. J Public Health, 25, 1-9 doi: 10.1007/s10389-016-0762-3
Palese, A., Cracina, A., Purino, M., Urli, N., Fabris, S., & Danielis, M. (2019). The experiences of patients electrically shocked by an implantable cardioverter defibrillator: Finding from a descriptive qualitative study. Nurs Crit Care.
2020;25,229–237, doi: 10.1111/nicc.12424
Polyzos, K.A., Konstantelias, A.A., & Falagas, M.E. (2015). Risk factors for cardiac implantable electronic device infektion: a systematic review and meta- analysis.
European Society of Cardiology, Europace, 17,767-777 doi:10.1093/europace/euv053
Rassin, M., Zilcha, L., & Gross, D. (2008). ‘A pacemaker in my heart’ - classification of questions asked by pacemaker patients as a basis for intervention. Journal of Clinical Nursing, 18, 56-62 doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02432.x
Rydén, O., & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi: Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Sanoma Utbildning AB
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6. Hämtad 2020-09-08, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personup pgiftslag-1998204_sfs- 1998-204
SFS: 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-09-08, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003 460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003- 460
SFS: 2018. Med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Hämtad 2020-09-08 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande- bestammelser_sfs-2018-218
*Shen, Z., Zheng, F., Zhuqing, Z., Ding, S., & Wang, L. (2018). Effect of peer support on health outcomes in patients with cardiac pacemaker implantation: A randomized controlled trial. Nurs Health Sci,21, sidnr 269-277
doi:10.1111/nhs.12595
Stefano Silvetti, M., Pazzano, V., Verticelli, L., Battipaglia, I., Anselmo Saputo, F., Albanese, S., … Drago, F. (2018). Subcutaneous implantable cardioverter- defibrillator: is it ready for use in children and young adults? A single-centre study. European Society of Cardiology, 20, 1966–1973
doi:10.1093/europace/euy139
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Tagney, J. (2010). A literature review comparing the experiences and emergent needs of adult patients with permanent pacemakers (PPMs) and implantable
cardioverter defibrillators (ICDs). Journal of Clinical Nursing, 19,2081-2089 doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03031.x
Tang, D. H., Gilligan, A. M., & Romero, K. (2014). Association of patient demographics on quality of life in a sample of adult patients with cardiac arrhythmias. Critical Path Institute, 23,129–134, doi 10.1007/s11136-013- 0445-2
*Timmermans, I., Meine, M., Szendey, I., Aring, J., Romero Roldan, J., Erven van, L., ...Versteeg, H. (2018). Remote monitoring of implantable cardioverter defibrillators: Patient experiences and preferences for follow-up. Pacing Clin Electrophysiol, 42,120–129 doi: 10.1111/pace.13574
*Tsami, A., Zougkou, T., Mamoureli, A., Statikoglou, S., &. Papadpouou, A. (2018).
Patients' perceptions about living with permanent cardiac pacemakers.
Perioperative Nursing, 7,(2), doi: 10.5281/zenodo.2333234 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-09-08 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf
WHO. (1948). Official records of the world health organization, No. 2. Hämtad 2020- 09-13 från WHO: http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85573/1/
WHO. (2012). Programme on mental health, WHOQOL User manual, Hämtad 2020- 11-19 från WHO: https://www.who.int/publications/i/item/WHO-HIS-HSI- Rev.2012.03
*Wong, F.M.F.,Sit, J.W.H., Wong, E.M.L. & Choi, K.C. (2014). Factors associated with health-related quality of life among patients with implantable cardioverter defibrillators: identification of foci of nursing intervention. Journal of Advanced Nursing,70(12), 2821-2834 doi: 10.1111/jan.12434
World medical association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-09-08 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Yong-Fu, X. (2011). Cardiac arrhythmia and heart failure: From bench to bedside.
Cardiac Rhythm Disease Management. Journal of Geriatris Cardiology, 8, 131- 132, doi 10.3724/SP.J.1263.2011.00131
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PubMed
Sjuksköterska Nurs* Nurs*
Pacemaker Pacemaker Pacemaker
Pacemaker Implantation Pacemaker implantation
ICD ICD ICD
Implanterbar hjärtdefibrillator
Implantable cardioverter defibrillator
Livs upplevelse/erfarenhet Life experience
Livskvalite Quality of life Quality of life
Patientens känslor Patients emotions
Patientens tillfredsställelse Patient satisfaction Patientens upplevelser Patients experience Patientens uppfattning Patients perception Patientens attityder Patients attitudes
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
28/9-2020 Cinahl
Pacemaker OR ICD AND Patient satisfaction OR Patient experience OR Patient perceptions OR Patients attitudes
Limits: 2015–2020 174 17 9 2
1/10-2020 PubMed
Pacemaker AND ICD AND Quality of life
Limits: 2015–2020 35 19 5 2
1/10-2020 PubMed
Nurs* AND Patients emotions AND Pacemaker implantation
Limits: Abstract, 10 years, English 7 7 3 1
6/10-2020 Cinahl
Implantable cardioverter defibrillator AND Nurs* AND Quality of life
Limits: Peer reviewed, abstract
available, 2010-2020, english 26 20 7 2
7/10-2020 Cinahl
Nurs* AND Pacemaker OR ICD AND Life experiences OR Quality of life.
Limits: Peer reviewed, abstract
available, 2010-2020, english 35 21 4 2
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel: 1
Referens Bergmann, K., Kugler, J., Klewer, J., &. Schoenfelder, T. (2020). Predictors of patient satisfaction after cardiac pacemaker implantation or ICD implantation. Journal of Cardiac Surgery, 35,140- 145. doi: 10.1111/jocs.14333
Land Databas
Tyskland Cinahl
Syfte Syftet med studien var att identifiera prediktorer för tillfredsställelse för patienter som får en pacemaker eller en implanterbar cardioverter defibrillator (ICD).
Metod:
Design
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
Urval Slumpmässigt urval bland 30 av Tysklands sjukhus med indikation att patienten skall ha genomgått implantation av en pacemaker eller ICD.
Datainsamling En summa på 548 patienter deltog frivilligt och anonymt i en enkätundersökning.
Dataanalys Statistiska analyser genomfördes med hjälp av Statistical Paket för samhällsvetenskap (Release 21.0, 2012; SPSS Inc., Chicago, IL).
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Studien kunde identifiera sex prediktorer som påverkade tillfredsställelsen bland patienter med pacemaker och ICD. Studieresultatet visade att patienters upplevelser av mottagen vård och behov var två viktiga prediktorer som vårdpersonal kan behandla och bör fokusera på för att öka
tillfredsställelsen hos patienter som genomgått implantation av en pacemaker eller ICD.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1 enligt Carlsson och Eiman (2003)
