Lekens betydelse för social kompetens: Tre förskollärares erfarenheter

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetisk-filosofiska fakulteten

Caroline Göthe

Lekens betydelse för social kompetens

Tre förskollärares erfarenheter

Importance of play to social competence

Three preschool-teachers' experiences

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 2010-11-17

Handledare: Joakim Larsson

(2)

Sammanfattning

Detta arbete har som syfte att undersöka vilken betydelse leken har för den sociala kompetensutvecklingen för barn i förskolan. Jag har vänt mig till förskollärare med bland annat frågorna; Vad tycker förskollärare att leken har för betydelse för att utveckla social kompetens? Vilken typ av lek anser förskollärare utvecklar sociala kompetensen?

Inledningsvis startade jag arbetet med att läsa många intressanta böcker med anknytning till mitt val av ämne; lek och social kompetens och hur dessa utvecklas tillsammans. Av de tre böckerna som jag ansåg vara bäst för arbetet tar bland annat upp lekens betydelse för social kompetens, begrepp som definierar social kompetens och olika lekformer som har betydelse.

Jag har även använt mig av två avhandlingar som är intressanta för ämnet på så sätt att de berör många viktiga aspekter. För att nämna två författare som har varit viktiga i mitt arbete så nämner jag Ann Granberg (Småbarnslek 2003) och Annica Löfdahl (Förskolebarns lek 2002 och Kamratkulturer i förskolan 2007)

Min undersökning (enkät under ledning) som jag gjorde med tre förskollärare är grunden till mitt resultat och analys. Dessa svar jämför jag sedan med vad litteraturen tar upp. Likheterna är många men för att nämna något så är rolleken en del som kopplas mellan enkätsvaren och litteraturen. Rolleken är en viktig form av lek som utvecklar social kompetens.

Nyckelord

Förskola, lek, social kompetens, rollek

(3)

Abstract

The purpose of this project has been to investigate the meaning of play for the social skills development of preschool children. I have turned to a couple of preschool teachers with different questions through a survey. My research questions were; what do the preschool teachers think about the meaning of the play to develop social skills? What types of play develop social skills?

To begin with I started to read a lot of interesting books about my subject, games and social skills and how these can develop together. The books also discuss terms that define social skills and different forms of plays. Beside the books I also read two essays that touched many important aspects of my subject. Two important authors were; Anne Granberg (Småbarnslek 2003) and Annica Löfdahl (Förskolebarns lek 2002 and kamratkulturer I förskolan 2007).

My survey (guided interview) that I did with tree preschool teachers is the foundation for my results and analysis. I compared the answers with my literature and discovered that there are a lot of similarities. One thing that is the same thru the literature as well as the answers from the teachers is the view on role-playing. This type of game is an important form of games which develop social skills.

Keywords: preschool, games, social skills, role-play.

(4)

Förord

Innan jag kom igång med arbetet hade jag många olika tankar och idéer till detta arbete, vad det skulle handla om och hur det skulle byggas upp. Men allt som jag efterforskade kom jag fram till att leken var ämnet som jag ville skriva om. Under utbildningen har leken alltid varit viktig och det har legat i bakgrunden under många arbeten som vi gjort, så det kändes naturligt att skriva om det. Intresset för social kompetens växte fram när jag läste och började koncentrera mig på ämnet lek. Den sociala kompetensen är så viktig att varje människa har med sig i ryggsäcken. Det är väldigt svårt att undgå den sociala kontakten med andra människor. Om det gick, vad tråkigt det skulle vara. Därför tycker jag att det är ett intressant val av ämne att undersöka bland förskollärarna. Jag ville höra deras tankar och erfarenheter.

Därför vill jag tacka förskollärarna som ställde upp och var med i min enkätundersökning. För att ni deltog, visade intresse och det trevliga bemötandet!

Jag vill tacka min handledare, Joakim Larsson som har hjälp till under hela processen. För handledareträffar och ständig mailkontakt.

Jag sänder också ett tack till personerna som har stått ut med mitt ständiga pratande om examensarbetet!

TACK!

(5)

Innehåll

Inledning ... 7

Syfte ... 8

Innehållet i arbetet ... 8

Litteraturgenomgång ... 9

Vad är lek? ... 9

Vad innebär de olika lekformerna? ...10

Pedagogens delaktighet ...11

Kamratkulturer ...12

Leken - en livsnödvändighet ...12

Tidigare forskning ...14

Sammanfattning och frågeställningar ...17

Metod ...18

Enkät under ledning som metod ...18

Tillvägagångssätt ...19

Databearbetning ...19

Validitet...20

Etiska riktlinjer ...20

Resultat ...22

Vad betyder lek för dig? ...22

Vad betyder social kompetens för dig?...23

Vad tror du leken har för betydelse vid utveckling av social kompetens? ...23

Vilken typ av lek utvecklar social kompetens? ...24

Finns det lekar som hämmar utvecklandet av den sociala kompetensen? ...24

Har social kompetens någon betydelse för barns framtid? ...25

Sammanfattning av resultatet ...25

Resultatdiskussion ...27

Svaren på mina frågor ...27

Rollek ...27

Känslor ...28

Förskollärarnas delaktighet i leken ...28

Tiden ...29

Diskussion ...30

(6)

Slutsats ...31

Slutord ...31

Referenslista ...33

Bilaga ...34

(7)

7

Inledning

Jag kommer i arbetet att skriva om lekens betydelse för social kompetens. Därför har jag valt att undersöka vad leken har för betydelse för barn utveckling av social kompetens. Till min hjälp har jag valt att vända mig till förskollärare för att undersöka vad de tror. I läroplan för förskolan (lpfö98) betonas leken som viktig för barns utveckling och lärande:

 Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. (Lpfö98. s. 5)

 Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. (Lpfö98 s. 5- 6)

 Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medbetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö98 s. 6)

 Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Lpfö98 s. 6)

Det står i läroplanen att; barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Lpfö98 s. 6) Det betyder att leken är viktig i förskolan för att utveckla social kompetens.

(8)

8 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärarnas erfarenheter av vad leken har för betydelse för att utveckla social kompetens hos barnen i förskolan.

Efter rubriken tidigare forskning kommer mina frågeställningar som jag har till mitt arbete.

Innehållet i arbetet

I detta arbete kommer ni att kunna läsa om de böcker och avhandlingar som jag valt att ta med i arbetet. (Litteraturgenomgång och tidigare forskning) Sedan kommer metoddelen där jag berättar om varför just den metod jag valt. Vidare skriver jag om validiteten av arbetet och etiska riktlinjer. Sedan presenteras resultatet och analysen av min metod kontra vad som sägs i litteraturen. Efter det kommer den avslutande diskussion där hela ämnet/arbetet diskuteras.

Längst bak finns referenslista och bilaga. Bilagan är min enkät under lednings- guide.

(9)

9

Litteraturgenomgång

I denna del av arbetet kommer jag att belysa vad litteraturen som jag valt att använda till mitt arbete har att säga om ämnet. Jag kommer att använda mig av författare till tre litteraturer och två avhandlingar. Jag kommer bland annat att skriva om vad lek är. Jag beskriver vad de olika lekformerna innebär under rubriken; Vad innebär de olika lekformerna? Jag kommer att skriva om kamratkulturer med samma rubrik.

Vad är lek?

En bok är Småbarnslek- en livsnödvändighet (Granberg, 2003) Författaren tar upp mycket om vad lek är för något, hon menar att barn leker hela tiden oavsett vad de gör. Hon menar att leken är det mest betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Att rida på kuddar, åka buss med en rad stolar och med händer och skedar trummar de på bord och hinkar. Att begrava döda insekter och småkryp, stampa i vattenpölar och gegga med lervälling, och pilla sönder saker för att se hur de ser ut inuti. Med fantasins hjälp kan bullbaket bli en saga och skogsdungen en trollskog. Granberg (2003) menar att allt detta är lek. Hon menar också att det inte spelar någon roll var i världen man bor för barn leker oavsett, även om man är fattig eller rik, bor inne i staden eller ute på landet. Det spelar ingen roll vilka geografiska eller ekonomiska förutsättningar man har. Granberg (2003) menar att genom leken tränar barnen fram den sociala kompetensen, och genom ökad motorisk förmåga så ökar de sociala kontakterna. Hon skriver så här:

Under leken får småbarn erfarenheter av både samförstånd och konflikter. Därmed lär de sig olika strategier både för att samarbeta och för att lösa konflikter. Det tillägnar sig olika sociala umgängesregler och får även möjlighet att utveckla talanger som att ta initiativ, att leda och styra andra. Dessutom bidrar leken till att utveckla småbarns förmåga till lyhördhet, medkänsla och empati. Samtidigt skapas i leken en viktigsamhörighet och gemenskap med andra barn, något som utgör grunden för djupare vänskap (Granberg, 2003 s. 49-50)

Några begrepp som författaren menar att leken utvecklar för social kompetens är:

Empati Gemenskap Hänsyn

(10)

10 Initiativförmåga

Jämlikhet Kompromissande Konfliktlösning Lyhördhet

Samarbetsförmåga Sympati

Turtagande Vänskap

Dessa begrepp är viktiga att ta upp i mitt arbete för de är återkommande i litteraturen och tidigare forskning. Jag har valt dessa begrepp som en definition av vad social kompetens är för något. Att kunna visa empati, ingå i en gemenskap, visa hänsyn, kunna kompromissa och samarbeta, vänta på sin tur och dela vänskap med varandra.

Vad innebär de olika lekformerna?

Leken är den viktigaste sysselsättningen för barn menar Granberg (2003). I leken utvecklar barnen sina erfarenheter och kunskaper. Undersökande lek, fysiska rörelser, rollek, imitationslek är bland andra olika lekformer som blandas och avlöser varandra hela tiden.

Granberg (2003) beskriver undersökande lek som ett sätt för barnen att utveckla erfarenheter och kunskap om natur, kultur och samhälle. Hon menar att barn är nyfikna, och använder all sin tid åt att undersöka och utforska omvärlden. Vad som hör ihop, och vad som skiljer sig.

Plocka, känna och klämma. Lyssna och smaka på allt. Plocka i och ur, kasta och slå på saker, allt för att ta reda på hur det hänger ihop och fungerar. Fysiska rörelser och motorik är något som barn ständigt övar i leken. De grovmotoriska rörelserna, samordnandet av musklerna, koordination av rörelser och förbättrandet av balans och rytm är under ständig utveckling.

Granberg (2003) skriver:

Under leken förfinas motoriken och barn lär sig behärska sin egen kropp. Den ökade säkerheten och styrkan i rörelser, balans och koordination stärker småbarn självförtroende. (s. 49)

Rollek är när barnen tar till möjligheten att prova olika roller. De testar att ta olika maktpositioner och olika personlighetstyper. Lekar som ”mamma, pappa, barn”, olika yrken

(11)

11

som busschaufför, kock och polis är olika förslag på rollekar. I rolleken kan barnen bearbeta sina upplevelser och erfarenheter. Barnens egna inre föreställningar knyts ihop med omvärlden genom leken. Med hjälp av fantasin blir det mer begripligt för barnet. I rolleken kan barnen skapa egna rollkaraktärer, föra en dialog, använda rekvisita och skapa rumslösningar samtidigt som de spelar roller. Det blir en enda stor mix av lek, fantasi, skapande och inlärning. Imitationsleken är lik rolleken fast här bearbetar barnen olika vardagssituationer som att äta, sova, prata i telefon, städa eller dylikt.

Pedagogens delaktighet

Granberg (2003) tar också upp i boken att det är jätteviktigt att pedagogerna är med i leken.

Hon menar att det är lika viktigt att leka med barnen för att utveckla leken som det är viktigt att prata med barnen för att utveckla språket. Hon skriver också:

Det är i lekens samspel och dialog, då pedagogerna pratar om det som sker, frågar och svarar som småbarn får ord för ting, händelser, företeelser, samband, tankar, minnen och upplevelser (Granberg, 2003 s. 109-110).

Granberg (2003) föreslår följande exempel på hur pedagoger kan stimulera utvecklande lek:

· Delta i leken! Gå in som lekkamrat på barns villkor, inspirera och stötta leken. Ditt engagemang väcker småbarns intresse och entusiasm.

· Följ leken! Observera lekande barn för att kunna gå in då leken inte störs. Avvakta för att se om stöd och hjälp behöver ges.

· Animera! Levandegör handlingar och karaktärer, ge tingen liv så de blir spännande och roliga att leka med: sätt en boll i rörelse, ge kraft och motorljud åt bilar och röster åt dockor, nallar och bondgårdsdjur.

· Var förebild! Inspirera småbarns lek genom egna vuxenaktiviteter som att snickra, måla, sy, plantera, laga mat, baka, städa och tvätta.

· Var lekledare! Småbarn behöver hjälp med att följa regler i gemensamma lekar, genomföra läggspel, enklare memory eller kombinationsspel.

· Låt lek ta tid! Småbarn behöver mycket tid för ostörd lek utan avbrott för vuxenplanerade och schemalagda aktiviteter. (s. 110)

(12)

12

Att lära är nästan som att leka – lek och lärande i förskola och skola (Johansson och Pramling Samuelsson, 2007) är en bok som också tar upp detta om att det är viktigt att pedagoger deltar i leken:

Alla barn i såväl förskola och skola vill ibland bli sedda och hörda i sin lek och sitt lärande, vilket också är en anledning för dem att påkalla lärares uppmärksamhet och försöka inbjuda till samspel. Barnen visar att de vill att läraren skall se och bekräfta deras kompetens. (Johansson och Pramling Samuelsson, 2007 s. 96)

Kamratkulturer

En annan bok som jag har läst och finner intressant för mitt arbete är Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor (Löfdahl, 2007). Författaren tar upp ett viktigt begrepp, kamratkultur, och förklarar det med vad som händer i barns relationer med varandra när man är tillsammans. Kamratkulturen är uppbyggd på handlingar och interaktioner mellan barn.

Leken är därför en viktig arena där barn skapar och upprätthåller positioner i sina kamratkulturer. Löfdahl (2007) skriver:

Att vara förskolebarn innebär att man är del av en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper både om den egna och om kamraternas sociala statusposition, om vem som kan vara med och leka, vem som bestämmer leken, hur man ska bete sig mot varandra osv. (s. 15-16).

Löfdahl (2007) menar att barn som är tillsammans i grupp och deltagare i kamratkulturen utvecklar social kompetens. Hon skriver att i förskolan har man länge arbetat med att engagera barnen i gemensamma aktiviteter för att barnen utvecklar sina kunskaper i samarbetet med andra barn. Med lekens hjälp bearbetar bland annat barnen i kamratkulturen sin omgivning. Barnen tolkar och återger vad de upplever om sin omgivning i leken.

Leken - en livsnödvändighet

Den tredje boken som jag tagit med i mitt arbete är Leka för att lära – utveckling, kognition och kultur (Jensen och Harvard, 2009) Där skrivs det att leken är en livsnödvändighet för människor. Att man genom leken tillsammans med andra eller själv utvecklar självkontroll.

Man lär sig att styra sitt tänkande när man koncentrerar sig på leken, när man föreställer sig

(13)

13

en lekvärld, provar olika strategier, anpassar aktiviteterna efter andra som deltar. Barnen utvecklar också tillit till sig själv med hjälp av leken, därför bör leken tas på djupaste allvar.

Jensen och Harvard (2009) skriver i boken om sociala lekregler. För att leken inte ska tappas behöver barnen förstå tre sociala regler för att leken ska fungera:

· Samförstånd – Man är överens om att man leker och vad man leker.

· Ömsesidighet – Leken utspelar sig under lika betingelser på jämställd nivå oberoende av ålder och styrka.

· Turtagande – Det är inte bara en som bestämmer eller hittar på vad man ska leka.

Man måste turas om. Ibland du. Ibland jag (s. 76-77).

I det femte kapitlet skrivs det om den sociala kompetensen. Lek tillsammans med andra barn leder till social kompetens menar författarna. Genom att barnen får leka med varandra lär man sig att leva ihop med andra människor, kompromissa, visa empati och sympati. Man lär sig att kunna skratta, gråta och bli arga på varandra tillsammans. De barn som har fått chansen att leka mycket har senare kunnat känna sig in i kamraters situationer. De har visats sig kunna känna av och tänka sig in i olika situationer. Detta utvecklar empati och medkänsla. Även respekt för andras behov. Jensen och Harvard (2009) menar att i en pågående lek sker samspel mellan barnen som gör att barnen lär känna varandra. Det ger trygghet och glädje. I detta samspel uppstår det ofta problem och konflikter som måste redas ut och lösas för att leken ska kunna gå vidare. Jensen och Harvard (2009) skriver också om rollek. Barnen provar olika roller i leken. Det kan vara familjeroller, husdjursroller. De provar roller som sammankopplas med yrken, förskollärare, tjuv, läkare och patient. Senare provar de att vara påhittade roller som Spiderman och Pippi Långstrump.

(14)

14

Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att ta upp två avhandlingar som jag valt att koppla till mitt arbete.

Fanny Jonsdottir (2007) har skrivit en avhandling Barns kamratrelationer i förskolan – samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Hennes studie handlar om att kartlägga barns sociala relationer i förskolan. Hon har lagt fokus på deras kamrat – och vänskapsrelationer.

Hon skriver att förskolan är en ”social arena” för lek, kunskap, utvecklande och identitetsskapande. Hon skriver om ”förskolans uppdrag” och om läroplanen för förskolan (lpfö98) som även jag har tagit del av och tagit med i mitt arbete. Därför att den är viktig att utforma verksamheten efter. Den tar upp mycket om det som berör mitt val av ämne.

Jonsdottir (2007) vill med sin studie kunna kartlägga barns sociala relationer i förskolan. Det hon kom fram till var att vänskap mellan barnen gjorde att de stimulerade sin utveckling både kognitivt och socioemotionellt.¹ Det visade sig i flera studier att barn som är ”kamrater”

kunde i större utsträckning vara vänliga, samarbetsvilliga och hjälpsamma gentemot andra barn. Hon definierar kamratskap som en relation mellan individer som delar en gemenskap tillsammans. Barnen söker varandras sällskap och vill vara delaktiga i kamratgruppens lek och samspel. Hon menar att de flesta barn oftast är väldigt skickliga på att delta i lek med en eller flera kamrater under kortare eller längre perioder.

Jonsdottirs (2007) resultat i studien visade att förskolornas avdelningar har bra samspel och kämpar för att alla ska känna tillhörighet och samhörighet. Större delen av barnen visar att de kan vara och ha vänner. De tar hänsyn till vänners känslor och bemöter ens behov som man själv vill bli bemött.

Den andra avhandlingen som jag läst är Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt meningsskapande. (Löfdahl, 2002) Löfdahl (2002) utgår ifrån att barn är kompetenta individer och att leken är en viktig del i förskolan. Att det är i gemenskapen i leksituationer som det meningsskapande sker. Leken är ett uttryck för barns meningsskapande.

1 Med kognitivt menar Jonsdottir (2007) på ett intellektuellt plan och socioemotionellt menar hon på att hålla sociala relationer

(15)

15

Hon menar att kommunikation också är viktigt. Språket är ett jätteviktigt redskap för att kunna utvecklas socialt. Barn kommunicerar med varandra på olika sätt i lekens handling.

Både verbalt och kroppsligt ska det tolkas och förstås tillsammans.² Hos skriver också:

Det som betonas som viktigt i barns gemensamma lekar är de spännande och fiktiva handlingarna och möjligheten att interagera med andra barn och vuxna. Det är i konstruerandet av gemensamma kamratkulturer som leken blir ett uttryck för meningsskapande och förståelse för den kollektiva identiteten att vara barn.

Kontexten är viktig, förskolans fysiska miljö utgör en viktig del för att möjliggöra ett rikt och varierat innehåll i barns gemensamma lekar men framför allt betonas sociala relationer och därmed kommunikation ha betydelse för innehållet i leken.

(Löfdahl 2002. S. 49)

I sitt arbete med avhandlingen använde Löfdahl (2002) observationer som undersökningsmetod där hon bland annat gjorde videoobservationer och ljudobservationer på barnen. Resultatet blev:

 Jag har sett att barnen utvecklar sociala strukturer genom innehållet i leken, men att barnen även bidrar till det rörliga och dynamiska i leken genom att utmana strukturer och pröva nya handlingar, vilket visar att barnen nyttjar sin kompetens som sociala aktörer.

 Jag har sett att barnen handlar som individer med personliga idéer och intressen i lekarna, men det är i de gemensamma lekarna där kommunikativa möten kring innehållet sker, som den gemensamma meningen skapas. Barnen behöver varandra för att utvecklas.(Löfdahl, 2002. s. 199)

Löfdahl (2002) menar alltså att barnen utvecklas med leken genom att använda fantasin och genom att utveckla lekhandlingen visa att man är socialt kompetent. Hon menar också att barnen utvecklas tillsammans i gemenskapen, genom att kommunicera med varandra.

2 Med begreppet verbalt menar Löfdahl (2002) det pratande språket, att barnen använder språket för att ange betydelser och för att kunna peka ut och namnge föremål. Det kroppsliga språket är när barnen använder kroppen och ansiktsuttrycken för att visa vad man menar.

(16)

16

Hon har gjort både spontana och planerade gruppsamtal med pedagoger för att ha en bakgrundskunskap om barnen som hon utförde observationerna på. Pedagogerna som Löfdahl (2002) pratade med menade att leken skulle ha haft mer tid. De menade att det fanns för många rutiner som gjorde att leken stördes. De pratade om att tiden inte räcker till för pedagogerna att vara med i leken om det till exempel är många småbarn i gruppen, då fick de större barnen ”stå tillbaka” för de små barnens behov skrev Löfdahl (2002)

(17)

17

Sammanfattning och frågeställningar

I litteraturen förklarar författarna bland annat vad lek är. Alla författarna till dessa böcker är överens om att leken är viktig och att det är en livsnödvändighet som sker hela tiden för barn.

Sen är de överens om att leken utvecklar social kompetens. Genom leken tillsammans med andra barn så tränar barnen fram den sociala kompetensen. De lär sig kunna visa empati, ingå i en gemenskap, visa hänsyn, kunna kompromissa och samarbeta, vänta på sin tur och dela vänskap med varandra. I leken utvecklar barnen sina erfarenheter och kunskaper. Genom att barnen får leka med varandra lär man sig att leva ihop med andra människor, kompromissa, visa empati och sympati. Man lär sig att kunna skratta, gråta och bli arga på varandra tillsammans.

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, (2003) skriver att leken är en viktig del i barnens liv. Det är i kommunikation och gemenskap som barnen bearbetar viktiga händelser och erfarenheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärarnas erfarenheter av vad leken har för betydelse för att utveckla social kompetens hos barnen i förskolan. Mina frågeställningar har delvis baserats på tankarna från litteraturen och avhandlingarna.

De frågeställningar som jag vill ha besvarade är;

Vad tycker förskollärare att leken har för betydelse för att utveckla social kompetens?

Vilken typ av lek anser förskollärare utvecklar sociala kompetensen?

(18)

18

Metod

Enkät under ledning som metod

Jag har använt mig av boken Forskningsmetodikens grunder – Att planera genomföra och rapportera en undersökning (Patel och Davidson 1994) Boken beskrev en metod som hette enkät under ledning. Den liknade en vanlig intervju förutom att man istället skrev svaren på enkäten med frågorna, visten med enkät under ledning var att jag som undersökare satt med för att kunna ställa muntliga följfrågor. Författarna skrev att enkät under ledning och intervju har mycket gemensamt eftersom båda baseras på frågor:

Med intervjuer menar man vanligtvis sådana som är personliga i den mening att intervjuaren träffar intervjupersonen och genomför intervjun […] Likaså förknippar man oftast enkäter med formulär som skickas per post, men det finns också t ex ”enkät under ledning” där man tar med sig formuläret och besöker den person som ska besvara den så att man kan hjälpa till och eventuellt förtydliga i vissa avseenden. (Patel och Davidson, 1994 s. 60)

Jag genomförde en enkät under ledning. Jag gjorde en enkät med frågor och skrivutrymme som förskollärarna fyllde i. Samtidigt satt jag med för att vi gemensamt skulle kunna diskutera frågorna, och jag hade möjlighet att anteckna vad vi diskuterade. Anteckningarna fick de sedan läsa igenom för att styrka vad vi bägge hade uppfattat. Mitt syfte med metoden var att kunna ge förskollärarna möjlighet att tänka, diskutera och delge mig sina erfarenheter, och inte bara skicka iväg en enkät med frågor för att sedan få tillbaka papperet med ”svar” på.

Jag kunde inte heller ställa de typer av frågor som passade enbart en enkät. Med denna metod kunde man få en djupare inblick i vad förskollärarna hade för erfarenheter tror jag, samtidigt som jag kunde ställa eventuella stödfrågor för att verkligen få svar på mina frågor. Man kunde tänka sig att man kunde ha gjort en intervju men den metoden har jag använt mig av tidigare i mindre arbeten och kände med denna variant att det var något nytt och spännande som jag ville prova.

Patel och Davidson (2004) skriver om att det är viktigt att när man arbetar med frågor som i mitt fall så är man beroende av personernas villighet att svara på frågorna. Därför är det viktigt att man förklarar syftet med enkäten, för personerna i fråga kanske inte ser nyttan i att besvara frågorna. Eller tvärtom, att de vill svara på så sätt att det låter ”rätt”. Det är även viktigt för mig som genomför undersökningen att framställa frågorna på ett lätt sätt så att

(19)

19

personerna förstår frågorna. Man undviker även långa och ledande frågor så att inte svaren påverkas av annat än sina egna åsikter. Jag tog till mig av dessa viktiga tips och hade de i bakhuvudet när jag utformade mina enkätfrågor.

Tillvägagångssätt

Innan jag valde denna metod läste jag olika metodböcker men fastnade för denna av Patel och Davidson (2004) som skrev om enkät under ledning. Under tiden som jag läste in mig på arbetets ämne växte enkätfrågorna fram. Allt vad tiden gick och arbetet utvecklade sig så var enkätfrågorna klara och det blev dags att utföra enkätundersökningen. (se bilaga) Jag genomförde enkätundersökningen på tre förskollärare från tre arbetslag på en förskola som jag tog kontakt via telefon och besök. En förskollärare från 1-3 års avdelning. En förskollärare från 3-5 års avdelning och en förskollärare från 1-5 års avdelning, just för att få syn på lekens betydelse för den sociala kompetensen. Jag åkte dit för att träffa förskollärarna på respektive avdelning på deras förskola, vi satte oss ned och småpratade lite om min utbildning och hur arbetsmarknaden såg ut. Efter lite samtalande satte vi igång och jag fick positivt bemötande på mitt arbete. De fick enkäten som jag hade gjort och de fick skriftligt svara på frågorna, samtidigt som jag antecknade vad vi diskuterade för att lättare komma ihåg vad som sagts.

Över lag gick alla tre enkätundersökningarna väldigt bra och jag kände att jag hade fått ut mycket nyttigt av metoden, alltså att jag fick innehållsrika svar på frågorna och diskussionerna var intressanta. Jag kände i efterhand att jag gjorde ett bra val av metod och det tyckte förskollärarna som jag träffade också, för arbetssättet var nytt och givande på många sätt. Jag fick med mig givande svar, väl ifyllda enkätsvar. Jag fick också med mig anteckningarna från bra diskussioner som vi hade under alla tre enkätundersökningarna.

Databearbetning

Efter att jag hade genomfört min enkätundersökning samlade jag ihop enkäterna och anteckningarna och presenterade svaren under rubriken resultat. Där beskrev jag sammanfattat vad förskollärarna svarade på alla frågor. Detta diskuterade jag sedan med litteraturen och avhandlingarna. Visade enkätsvaren något som litteraturen tog upp, fanns det något i mina svar som avhandlingarna beskrev?

(20)

20 Validitet

I boken Forskningsmetodikens grunder – Att planera genomföra och rapportera en undersökning (Patel och Davidson 1994) skrev författarna även om tillförlitlighet. Att en intervju eller enkät kan ha olika grader av tillförlitlighet, beroende på hur man utformar dem.

En inspelad intervju har hög grad av tillförlitlighet eftersom den är inspelad och finns ordagrant sparad. En skriftlig intervju kan ha lägre grad för att det kan finnas risk att delar av intervjun inte hinns med att anteckna. Det finns då också högre risk för missförstånd. Men jag ansåg att min metod ändå höll en hög grad av tillförlitlighet. Genom att minimera risken med missförstånd och felaktiga anteckningar noterade jag samtidigt som de fick svara skriftligt på enkäten. Det innebar att även jag hade chansen att vidareutveckla eventuella frågor för att jag skulle få ut så mycket som möjligt av metoden. Vi kunde sedan tillsammans gå igenom anteckningarna och svaren för att komplettera och vidareutveckla om det behövdes. Jag genomförde enkätundersökningen en och en med förskollärarna för att få deras personliga erfarenheter. Just så här för att maximera tillförlitligheten. Dessutom vände jag mig till tre förskollärare, alla med lång erfarenhet.

Etiska riktlinjer

Det finns etiska riktlinjer som man ska följa när man gör ett arbete av detta slag. Till min hjälp använde jag mig av boken Intervju som metod (Dalen, 2007). Hon listar upp en mall som jag anser att man kan utgå ifrån. Jag tog bara med de punkter som berör mitt arbete:

· Krav på samtycke

· Krav på att bli informerad

· Krav på konfidentialitet

Krav på samtycke menas med att metoden enbart får genomföras om personen/er i fråga har blivit informerade om metoden i förväg och godkänt sin medverkan. Personen/er som medverkar skulle veta om att det var frivilligt och att de har rätt att avbryta sin delaktighet när som helst. De har även rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de vill delta på. Krav på att bli informerad inebär att personen/er som deltar ska informeras om den övergripande plan som finns för arbetet och metoden. Vad syftet är. Vilken metod det ska handla om, och att det är frivilligt att delta. Är personen/er i fråga under arton år finns det andra riktlinjer och paragrafer att följa men detta är inte aktuellt i mitt arbete. Krav på konfidentialitet menas att

(21)

21

alla uppgifter och personuppgifter som finns med i undersökningen ska hanteras med största möjliga konfidentialitet, alltså det ska förvaras på ett sätt så att ingen obehörig kan ta del av materialet. Man ska inte kunna identifiera personen/er i arbetet som deltagit i undersökningen.

Det ska vara totalt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifter och personuppgifter menade Dalen, (2007)

Jag gjorde enligt denna lista ovan. Jag informerade enligt samtycket, jag förklarade vad syftet med arbetet var och hur upplägget såg ut. Jag informerade om att deras och förskolans identifikation inte skulle framgå. Dessutom fick varje intervjuperson ett påhittat namn.

(22)

22

Resultat

I denna del av arbetet kommer jag att presentera vad min undersökning ger för resultat. Jag tänker ta varje enkätfråga var för sig och presentera vad varje förskollärare sa om detta. På så sätt kommer man lätt kunna se bilden över resultatet på ett bra sätt. Jag kommer att använda citat och mina sammanställningar ifrån enkäterna och mina anteckningar. Varje förskollärare får ett påhittat namn för att det ska vara lättare att skilja på svaren.

Den förste förskolläraren (Alva) arbetar på en 1-3 års avdelning, den andre (Bea) på en 3-5 års avdelning och den förskolläraren (Clara) arbetar på en 1-5 års avdelning. Jag frågade varje intervjuperson vad de hade för utbildning och allihop var utbildade förskollärare, en med hjälp av påbyggnadskurser. Antalet år som de hade arbetat växlade allt mellan 13-33 år så de hade en gedigen arbetserfarenhet.

Vad betyder lek för dig?

På frågan; vad betyder lek för dig? svarade Alva; glädje, närvaro, och gemenskap. Med närvaro menade hon att det är viktigt att barnen är närvarande i leken för att kunna delta, att man är fokuserad på vad som sker för att kunna utveckla leken. Hon tycker att det är spännande att se barnen tar till sig leken och gärna förändrar och utvecklar den. Hon sa också att lek och lärande ligger väldigt nära varandra.

Bea svarade, allt! Hon menade att leken är förskolans metod för all inlärning. Hon svarar

”Genom leken öppnar vägar och möjligheter till kommunikation och social träning”. Hon förklarade att leken är möjligheternas metod och en arbetsmetod.

Clara tyckte att det är viktigt med lek och att det skulle vara mer lek i förskolan. Hon kom in på det att det fanns för många avbrott som störde barnen i leken. Det finns för många rutiner som man måste kunna vara flexibla med. Exempelvis samlingen. Hon gav en ide som hon hade använt sig av tidigare i sitt yrke, hon dukade fram mellanmålet på en vagn så man fick ta sig själv när det passade, som ett exempel på att vara flexibel. Hon menade också att leken är viktig för barnen bearbetar händelser som de har varit med om. Leken blir deras sätt att göra världen begriplig och se hur vuxenlivet fungerar. Även turtagande och socialt samspel tränas upplevde hon.

(23)

23 Vad betyder social kompetens för dig?

Alva svarade att känna en gemenskap - alla ska känna att man tillhör en grupp. Hon förklarade att om ett barn sitter avvaktande bredvid en pågående lek så måste den få tid på sig att våga närma sig leken. När denne gör det får den ett bättre självförtroende, att man vågar.

Hon menade att man inte kan tvinga in någon i gemenskapen om man inte är redo. Hon sa också att man kan använda sig av leken till ett förebyggande och lärande sätt inför samvaron med andra.

Bea svarade att social kompetens är den viktigaste kompetensen för människan. Social kompetens möjliggör samarbete, kommunikation, inlevelseförmåga och samspel.

Clara menade att social kompetens är något man måste träna på för att bli en fungerande vuxen i samhället. Träna empati och vara så mot andra som du själv vill bli bemött. Hon tyckte att social kompetens handlade om värdegrundsfrågor, att vara ärlig och våga stå för vad man tycker. Att respektera varandra. Hon tyckte att förskolan hade stort ansvar att förmedla detta till barnen eftersom de tillbringar alltmer tid i förskolan.

Vad tror du leken har för betydelse vid utveckling av social kompetens?

Alva tyckte att det var den viktigaste kontakten/förhållandet till andra. Alltså att leken är viktig för att utveckla social kompetens. Att leken är lärande och att det måste vara glädjefyllt. Att leken tränar alla sinnena som gör att man kan se sammanhanget lättare i många situationer. Gemenskap och turtagning är viktiga begrepp.

Bea tyckte att i leken tränas den sociala kompetensen genom exempelvis dramalek. Att barnet kan ”träna” på olika roller – rollek som leder till ökad självkännedom och empatisk förmåga.

Leken är en ingång till barnets inre som till exempel känslor, tidigare erfarenheter och leken möjliggör bearbetning av detta.

Clara tyckte att barnen tränade turtagning i leken och att man lär om andra individer. Barnen tränas i hur olika man kan reagera i olika situationer. Att visa hänsyn och respekt. Att man kan diskutera olika roller i leken, att man turas om att ta olika roller, detta leder till problemlösning och sampel. Barn som kan medla i heta situationer har kommit längre i sin sociala kompetens – utveckling, medan de som är väldigt dominanta och styrande måste lära

(24)

24

sig att lyssna och backa undan för andras åsikter. Den som är tyst och blyg måste få hjälp och stöttning i att våga vara med i leken.

Vilken typ av lek utvecklar social kompetens?

Alva tyckte att man kunde styra in barnen i en rollek för att locka fram barnens fantasi och sen se hur barnen själva vidareutvecklar leken. Turordningslekar som spel och andra lekar där man är tillsammans och väntar på sin tur (hundens ben) är bra lekar. Hon menade också att lägga pussel kunde vara en lek för att träna på att se mönster och konfliktlösning. Med konfliktlösning i detta sammanhang menade hon att se den problematiska lösningen på ett mönster. Även att man som pedagog lyssnar när barnen kommer med idéer på lekar, det stärker barnens självförtroende, de blir sedda och känner sig behövda.

Bea var också inne på rollekar och dramatisering av sagor. Rollekarna eller dramatiseringarna kan innehålla olika dilemman som måste lösas. Till exempel; Vad gör vi nu? Hur löser vi detta? som barnen måste diskutera med varandra för att lösa. Det blir problemlösningar av det. Det är viktigt att man får byta roller, prova på utsatthet, styrka och träna på hänsynsförmågan. Hon gav tipset att man kan vara flera barn som spelar samma roll, ifall det är en karaktär som är utsatt för något negativt så kan flera barn spela samma roll så är man inte själv och utpekad. Hon menade att det är bättre att vara flera stycken om samma känsla för att våga. Det behöver inte bara vara negativa karaktärer utan det kan vara ett bra tips för alla roller så alla vågar vara med.

Samma sak var Clara inne på, främst rollekar. Att barnen diskuterar med varandra när det uppstår konflikter om roller och lekens handling, det leder till problemlösning. Hon menade att det då uppstår samspel mellan barnen.

Finns det lekar som hämmar utvecklandet av den sociala kompetensen?

Alva menade att man som vuxen måste vara lyhörd och utgå helt ifrån vad barnen är intresserade av när man planerar. För att genomföra något som barnen inte är intresserade av bara för att man har planerat det ger inget bra resultat och det menade hon hämmar utvecklandet. Att man som pedagog inte får vara för inrutad och avbryta barnen i leken hela tiden för att göra annat. Hon menade att om man börjar dra igång en stor aktivitet medans

(25)

25

några barn leker tappar de lätt koncentrationen och avbryter sin lek. Man får hålla en bra balans mellan det som måste göras och det som kan vänta.

Bea menade att barnen kan leka väldigt destruktiva lekar där det brister i social kompetens, man slåss och bedriver ondska, alltså man utsätter någon för negativa handlingar i leken och att det då kan vara bra om en pedagog går in i leken för att samtala. Inte avbryta eller förstöra, utan att hjälpa till att vidareutveckla leken.

Clara var inne på tv, tv- spel och datorer. Hon sa att dessa ting tar bort lektiden för barn. Förr fanns inte dessa saker och då lekte barnen och hade det roligt i alla fall.

Har social kompetens någon betydelse för barns framtid?

Alva sa att social kompetens är den viktigaste biten här i livet. Att det är viktigt att man har fått blivit sedd, lyssnad på och fått delaktighet. För barnets framtid är det viktigt med trygghet, kärlek och glädje. Att ha förståelse för andra och för sig själv.

Bea upplever att social kompetens har fått mer eller större betydelse än betyg. Hon menade att det är sådan fokus på entreprenörskap idag där social kompetens är viktigast. Alla arbetsgivare söker en öppen och social person med god samarbetsförmåga.

Clara tyckte att det är viktigt för att bli en fungerande vuxen person. Att pedagogerna måste vara förebilder som kan sätta tydliga gränser för vad som är rätt och fel. Att barnen ska ha inflytande, men det är pedagogerna som har ansvaret.

Sammanfattning av resultatet

Jag vill kort sammanfatta vad förskollärarna som jag använde mig av i min undersökning berättade.

Leken är det viktigaste inlärningsmomentet i förskolan. Om det sker av glädje och lustfylldhet. Det är en arbetsmetod och möjligheternas metod sa Bea. De är alla tre överens om att man kan använda leken för att lära ut på ett sätt som inte är likt andra inlärningsmetoder. Genom leken tränas den viktigaste kompetensen, sociala kompetensen.

Med hjälp av rollekar och dramatisering av olika slag tränas barnen i kommunikation,

(26)

26

gemenskap, inlevelseförmåga, kompromissande, konfliktlösning, samarbetsförmåga och turtagande. Alla dessa begrepp har kommit upp i min undersökning och det är viktiga begrepp för ämnet.

I undersökningen kom det fram att det är viktigt med pedagoger som kan vara med och delta i leken, och föra en dialog med barnen om leken och hur den kan utvecklas. Pedagogerna kan värna om leken genom att skydda den från onödiga avbrott, hjälpa till ifall det uppstår problem, och att hjälpa barnen att medla med varandra, och lära dem vikten i att kunna lösa ett problem utan att leken måste avbrytas.

Inte minst var förskollärarna överens om hur viktig den sociala kompetensen är. Både här och nu i pågående förskolemiljö, hemmiljö och sen i samhället inför framtiden. Allt för att kunna fungera som en bra individ bland andra individer.

(27)

27

Resultatdiskussion

I denna del av arbetet kommer jag först att koppla tillbaka till syftet och frågeställningarna för att se om jag har uppfyllt syftet och fått svar på mina frågeställningar. Sen kommer jag att ställa några av svar från enkäten mot litteraturen och avhandlingarna för att diskutera. Några av rubrikerna är rollek, känslor och tiden. Efter det kommer det en diskussion om arbetets helhet.

Svaren på mina frågor

Jag vill koppla tillbaka till syftet, att undersöka förskollärarnas erfarenheter av vad leken har för betydelse för barns sociala kompetens. Vad tycker förskollärare att leken har för betydelse för att utveckla social kompetens? Vilken typ av lek utvecklar sociala kompetensen? Dessa frågeställningar anser jag mig ha fått svar på. Det framgår i resultatdelen att förskollärarna som jag pratade med i min enkätundersökning var rörande överens om att leken är den viktigaste metoden i inlärningen i förskolan. Leken är den viktigaste metoden som hjälper till att utveckla social kompetens. Leken har stor betydelse för att utveckla social kompetens på så sätt att man med hjälp av leken kan leka rollekar och lekar som tränar turtagande och samarbetsförmåga och andra egenskaper för social kompetens. Social kompetens utvecklas ständigt i leken oavsett vad man leker, för egenskaper som tränas hittar man i alla situationer tycker jag. Blir det bråk så är det inte roligt men man tränar konfliktlösning med det.

Rollek

Till att börja med vill jag ta upp rolleken, något som förskollärarna pratade mycket om och som författaren till boken Småbarnslek- en livsnödvändighet (Granberg 2003) också tar upp i sin bok. Granberg (2003) skriver att rolleken är viktig för barnen för då får de chansen att söka kunskap och förståelse för omvärlden, att få upptäcka likheter och olikheter, ta till sig olika samspelsregler och samhällsnormer. Hon skriver också att rolleken vidareutvecklar barn till att få mer social kompetens. Barnen skapar olika relationer till varandra i leken, de har större chans att öka gemenskapen och stärka samförståndet. Granberg (2003) skriver att de utvecklar samarbetsförmåga, lyhördhet, initiativförmåga och konsten att lyssna genom de erfarenheter av både samförstånd och konflikter.

(28)

28

Bea uttryckte att genom exempelvis dramalek/rollek kan barnet träna på olika roller, för att se olika dilemman som kan uppstå. Man får gemensamt komma överens hur man kan lösa problemet. Genom att gå in i olika roller menade hon också tränade den empatiska förmågan och självkännedom. Något som även Clara i min undersökning menade på att rollek är lika med samspel där man måste samspela, visa hänsyn och respekt.

I Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt meningsskapande (Löfdahl 2002) kan man läsa om bland annat Löfdahls (2002) videoobservationer. Hur barnen kommunicerar om hur olika rollkaraktärer ska vara och hur de ska göra i leken. En sekvens är när tre barn ska leka och killen i gänget vill vara pokèmon men de två flickorna är överens om att han inte får det, så han får erbjudandet att vara hund eller katt. Killen accepterar att vara hund men omdefinierar den till en vildhund istället.

Känslor

En annan sak som jag vill ta upp är bearbetningen av känslor. Något som två av förskollärarna i enkätundersökningen var inne på. Bea menade att leken är en ingång till barnets inre. Som känslor och tidigare erfarenheter. Leken blir deras metod att bearbeta olika intryck. Även Clara menade detta. Leken är viktigt för att bearbeta händelser. Granberg (2002) säger: ”Det är deras sätt att göra världen begriplig” Granberg (2002) skriver också om att i leken bearbetar barnen sina personliga upplevelser och erfarenheter. Barnen kan leka samma lek flera gånger bara för att bearbeta och lära sig förstå det som sker runt om kring.

Förskollärarnas delaktighet i leken

Ett annat ämne som kom upp under min enkätundersökning är förskollärarnas delaktighet i leken. Alla tre förskollärarna i min enkätundersökning nämnde hur viktigt det var som förskollärare att delta i leken. Alva menade att det var bra att gå in i leken för att hjälpa igång en till exempel rollek. Hon menade att man kan hjälpa barnen att locka fram fantasin och leken. Det är viktigt att man lyssnar och tar till vara på barnens idéer och tankar. Hon tyckte det var roligt att se hur leken sen utvecklades av barnens egna fantasier och idéer.

Bea tyckte att det är viktigt att observera leken för att se förhållningssättet barnen har till varandra och sig själv. Hon menade på att när barnen leker är det viktigt att pedagogerna har

(29)

29

en insyn i vad de leker för att kunna gå in i leken på barnens nivå och kunna samtala med dem.

Även Clara tyckte detta var viktigt. Hon berättade om en leksituation som hon skapade under en period då barnen inte ville vara ute och leka så mycket. Hon fick dessa barn att gå in i leken så djupt att det vart svårt att få barnen att gå in sen istället. Denna lek höll i sig i flera veckor.

En sak om detta som Löfdahl (2007) skrev om i sin bok var att det är förskollärarnas arbete med eller i leken att använda den på ett sätt som inte märks, alltså en osynlig styrning. Till exempel ifall man behöver gå in i leken när den behöver ”dämpas” eller förändra lekens innehåll till något mer accepterad lek, ur lärares perspektiv. Det handlar då om farofyllda eller obehagliga situationer. Hon menar också att det är viktigare hur man leker i förskolan än vad innehållet i leken är.

Tiden

Tiden är en annan viktig del i leken, att det finns tid för ostörd lek. Detta menade den tredje personen i min undersökning. Barnen blir lätt avbrutna i leken för att det är så många rutiner.

Men leken är så viktig, inte minst för den sociala kompetensutvecklingen så den måste få ta tid. Hon menade därför att det är viktigt att förskollärarna är flexibla i andra moment som kan vänta. Den förste personen menade att detta hämmar barns sociala kompetensutveckling, att aldrig få tid att leka färdigt. Att alltid bli avbruten. Hon menade också att det är upp till förskollärarna att lyssna av barnen för att se vad de behöver. Är det okej att avbryta leken för en aktivitet som är planerad eller är det bättre att barnen får leka färdigt och vi tar aktiviteten sedan.

I en annan bok Leka för att lära – utveckling, kognition och kultur (Jensen och Harvard 2009) som jag har med i arbetet skriver författarna om hur viktigt det är att det finns tid för lek. De skriver om att barnens lek behöver lugn och ro för att kunna utveckla. De behöver ett ostört lugn för att få leka till punkt.

I denna del av arbetet har jag tagit mina enkätsvar och tittat på vad litteraturen och avhandlingarna säger om det. Jag har skrivit om rollek och hur viktig den är för social

(30)

30

kompetens. Jag har tagit upp känslor, att man i leken bearbetar känslor. Jag har skrivit om förskollärarnas delaktighet i leken, och om tiden och hur viktigt det är att det finns tid för att leka i lugn och ro.

Diskussion

Jag kommer här att diskutera mitt arbete. Har mina frågor fått svar? Vad kan jag dra för slutsatser? Fanns det några överraskningar? Upptäckte jag något nytt? Jag kommer att diskutera min metod som jag genomfört. Jag kommer även att visa mina funderingar på fortsatt forskning.

Granberg (2003) har en lista med egenskaper på social kompetens som leken hjälper till att utveckla. Dessa begrepp är grundpelarna i social kompetens enligt Granberg (2003):

Empati Gemenskap Hänsyn

Initiativförmåga Jämlikhet

Kompromissande Konfliktlösning Lyhördhet

Samarbetsförmåga Sympati

Turtagande

Vänskap (från mitt arbete s. 8-9)

Jag tänker att om man kan ha den empatiska förmågan och känna sympati med andra människor så har man kommit långt inom sin sociala kompetens. Det är viktigt att man dessutom kan samarbeta i en gemenskap. Att kompromissa, hantera konflikter och visa hänsyn till andra. Att alla är jämlika, alltså att alla ska ha samma rätt till samma sak är viktiga ting. Det jag vill belysa är att dessa begrepp är huvudnyckeln till social kompetens hävdar jag enligt mina resultat. Jag väljer dessa begrepp som min definition av social kompetens.

Det finns viktiga faktorer till att leken ska lyckas som social kompetensutvecklande och det är att vi pedagoger ser till att leken får den tid och utrymme i planeringen som den behöver. Att

(31)

31

man är flexibel. Är det nödvändigt att gå ut och leka om barnen leker bra inne? Kan samlingen vänta tills efter lunch eftersom barnen leker? Man måste nog vara försiktig med att avbryta i onödan.

Jag anser att det är vi pedagogers ansvar att planera verksamheten efter barnens önskemål och intresse för att kunna använda leken på rätt sätt i ”undervisningen”. Det är viktigt att pedagogerna har inblick i vad som sker i leken just nu för att kunna ta tillvara på de aktuella ämnena. Detta framkom under min undersökning också, att det är viktigt att man planerar verksamheten efter barnens intresse. Är inte barnen intresserade av vad vi pedagoger har planerat kommer det förmodligen inte att ge barnen något heller. Detta innebär att leken istället får en hämmande effekt istället för en utvecklande effekt.

Det är också viktigt att vi pedagoger har inblicken ifall de ska gå in i leken för att samtala, hjälpa till att reda ut händelser eller konflikter eller hjälpa lekens handling vidare.

Slutsats

Slutsatsen är att leken har en stor betydelse för att utveckla social kompetens enligt min undersökning. Den viktigaste lekformen är rollek, som på bästa sätt utvecklar social kompetens. Jag vill påstå att barnen utvecklar alla sinnen och kompetenser genom leken. Fast i detta arbete har jag valt att visa på just den sociala kompetensen.

Slutord

Jag vet inte om mitt arbete har tagit fram några överraskningar eller ytterligare ny kunskap eftersom det redan bedrivits mycket intressant forskning inom ämnet, men för mig har det varit viktigt att ändå diskutera och analysera mitt arbete. Jag kan inte påstå att jag redan visste det mesta om ämnet utan mina nya erfarenheter kom allt eftersom enkätundersökningen vart genomförd och arbetet utvecklades. Det var under min enkätundersökning som jag fick chansen att diskutera mina tankar och erfarenheter jag fått från litteraturen och avhandlingarna, det var då jag utvecklade mina erfarenheter mest. Jag tycker att det är viktiga aspekter som mitt arbete innehåller och som jag anser väldigt viktiga att ha med sig i bagaget inför min kommande yrkesroll.

Jag har i mitt arbete lärt mig saker som jag kommer att ha stor nytta utav i mitt yrke. Som att formulera mig och skriva texter, analysera och diskutera. Både med mig själv och med andra.

(32)

32

Jag är en person som annars föredrar att arbeta i grupp så denna uppsats har varit utvecklande för mig att skriva, eftersom det är ett individuellt arbete.

Metoden som jag använde mig av, enkät under ledning är en metod som var ny för mig.

Tidigare har jag erfarenheter ifrån intervjuer och observationer. Min tanke var att prova någon ny metod och när jag läste boken Forskningsmetodikens grunder – Att planera genomföra och rapportera en undersökning (Patel och Davidson 1994) kändes denna metod naturlig för mitt arbete. Genomförandet gick bra och jag fick positiv feedback från förskollärarna som jag genomförde enkätundersökningen på. Det som blev bra var att frågorna var väldigt diskussionsvänliga samtidigt som det gick bra att svara skriftligt på dem. Jag anser att tiden var god tillsatt och att miljön på förskolan gjorde det möjligt att genomföra undersökningen.

Eventuella brister kan ligga i att man inte har tillräckligt med tid och att det kanske är barn i närheten som gör att det kan vara svårt att diskutera och fokusera på frågorna.

(33)

33

Referenslista

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB Granberg, A. (2003). Småbarnslek – en livsnödvändighet. Stockholm: Liber

Jensen, M. Harvard, Å. (2009). Leka för att lära – utveckling, kognition och kultur. Lund:

Studentlitteratur

Johansson, E. och Pramling, Samuelsson, I. (2007). Att lära är nästan som att leka - Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan – samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. Malmö högskola, Lärarutbildning

Läroplan för förskolan 1998 (Lpfö 98)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067 (Hämtat 2010-10-19)

Löfdahl, A. (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Stockholm: Liber Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt meningsskapande.

Karlstads universitet

Patel, R. Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Pramling, Samuelsson, I och Asplund, Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet – i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber

(34)

34

Bilaga

Enkätfrågor - Lekens betydelse för social kompetens

Vad har du för utbildning?

________________________________________________________________

Hur många år har du arbetat på förskola?

________________________________________________________________

Vad betyder lek för dig?

________________________________________________________________

(35)

35

Vad betyder social kompetens för dig?

________________________________________________________________

Vad tror du som förskollärare att leken har för betydelse för att utveckla social kompetens? Beskriv!

________________________________________________________________

(36)

36

________________________________________________________________

Vilken typ av lek utvecklar social kompetens?

________________________________________________________________

Finns det lekar som hämmar utvecklandet av den sociala kompetensen?

________________________________________________________________

(37)

37