• No results found

Högläsning i förskolans verksamhet: En studie om pedagogers uppfattningar och erfarenheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Högläsning i förskolans verksamhet: En studie om pedagogers uppfattningar och erfarenheter"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Högläsning i förskolans verksamhet

En studie om pedagogers uppfattningar och erfarenheter

Nathalie (Anjelica) Gustavsson & Sara Henriksson

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020 Handledare: Linda Carlson Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

(2)

Förord

Vi vill tacka alla rektorer som hjälpt oss att komma i kontakt med verksamma pedagoger i inom förskolan samt rikta tack till de pedagoger som deltagit i vår studie. Vi vill även tacka vår handledare Linda Carlson för all stöttning och handledning genom detta arbete. Sist, men absolut inte minst, vill vi tacka varandra för hårt arbete och slit genom tuffa tider för att slutföra detta arbete.

/ Sara Henriksson & Nathalie (Anjelica) Gustavsson

(3)

Abstrakt

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar.

Nyckelord: Högläsning, läsmiljö, pedagoger, pedagogers erfarenheter, pedagogers uppfattningar, samtal, språkutveckling,

(4)

Innehållsförteckning

Introduktion 6

Inledning 6

Bakgrund 7

Språkutveckling i förskolan 7

Högläsning som verktyg för barns språkutveckling 8

När genomförs högläsning i förskolan? 8

Samtal under högläsning 8

Digitala böcker 9

Fysisk och social läsmiljö 10

Sammanfattning 10

Syfte 11

Metod 12

Ansats 12

Datainsamlingsmetod 12

Genomförande 13

Databearbetning och analys 13

Forskningsetiska överväganden 14

Metoddiskussion 14

Resultat 16

När och varför sker högläsning? 16

Pedagogers uppfattningar av högläsningens påverkan på språkutveckling 16

Samtal vid högläsning 17

Pedagogernas uppfattning om läsmiljöns utformning och betydelse 17

Sammanfattning 18

Diskussion 20

Förekomsten av högläsning 20

Pedagogers syfte med högläsning 21

Högläsning har stor påverkan på barns språkutveckling 21

Läsmiljö 22

Pedagogens roll vid högläsning 23

Bokens innehåll och svåra ord 23

Slutsatser 24

(5)

Framtida studier 24

(6)

Introduktion

Inledning

Denna studies primära fokus är att undersöka högläsning i förskolan och framhäver tre faktorer som kopplas till högläsning, dessa faktorer är språkutveckling, läsmiljö och samtal i samband högläsning. Dessa faktorer har antingen en påverkan på högläsning eller att högläsning har en påverkan för faktorn. I detta fall har högläsningen en påverkan på språkutvecklingen (Torr, 2019; Lennox, 2013; Hagen, 2018) medan läsmiljön och samtal i samband med högläsning kan ha en påverkan för högläsningens genomförande. Vid högläsning kan barn få möjlighet att kliva in i fantasins värld, få ta del av nya perspektiv och uppleva en gemenskap tillsammans med varandra. Högläsning kan även öppna nya dörrar till lärande samt utforskande.

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) består av en mängd strävansmål om att pedagoger ska arbeta för att främja barns språkutveckling. Ett av strävansmålen, kopplat till högläsning, i förskolans läroplan är att “barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Skolverket, 2018). Detta ger pedagogerna ansvaret för att skapa förutsättningar som bidrar till att barn får utveckla sitt språk genom högläsning, samtala i anslutning till högläsningen samt utformandet av både den fysiska och sociala läsmiljön i förskolan. Detta strävansmål i förskolans läroplan är det som ligger till grund för denna studie. I en studie av Sheridan och Gjems (2017) betonar pedagoger sin egen roll, men också förskolans roll, i att lägga en grund för barns språkutveckling. Detta är något som även Lennox (2013) understryker genom att hävda att pedagoger som arbetar med barn utgör en viktig del i att stödja barn i deras utveckling av kunskaper och färdigheter, vilket språkutveckling är en del av. Vi vill därför i denna studie synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter av högläsning i förskolan. Utifrån deltagande pedagogers uppfattningar och erfarenheter hoppas vi att denna studie kan bidra till att pedagoger både reflekterar över sina egna uppfattningar om högläsningens del i den pedagogiska verksamheten. Samt att de även kan få inspiration till att utveckla sin pedagogiska kompetens och eventuellt att de ställer sig kritisk till både sina egna uppfattningar och deltagande pedagogers uppfattningar för att själva kunna växa och utvecklas som pedagog.

Att högläsning har en positiv påverkan på barns språkutveckling är något som förespråkas inom olika yrkesgrupper som arbetar med barn, såsom förskolepersonal, bibliotekarie och inom olika vårdenheter. Därför är det av intresse att undersöka hur pedagoger arbetar med högläsning samt vilket syfte de uppger sig ha med högläsningen. I denna studie benämns all verksam personal i förskolan som pedagoger oavsett individens utbildning. Inledningsvis kommer vi att redogöra för vad tidigare forskning visar kring språkutveckling, läsmiljö och samtal kopplat till högläsning. Detta kommer följas av en redogörelse av studiens metodval samt den teori som ligger till grund för analysen. Detta följs upp av en presentation av det resultat som framkommit utifrån studien och avslutas med ett diskussionsavsnitt där tidigare forskning och studiens resultat kopplas samman.

(7)

Bakgrund

I denna del redogör vi för vad tidigare forskning kring högläsning visar. De som berörs i detta avsnitt är högläsning och de tre faktorer som nämns i inledningen, det vill säga språkutveckling, läsmiljö och samtal i samband med högläsning. Vi har även valt att inkludera tidigare forskning kring digitala böcker, detta på grund av den digitalisering som har skett i förskolan och gjort det lättillgängligt för förskolor att använda sig av digitala böcker vid högläsning genom exempelvis lärplattor.

Språkutveckling i förskolan

Språket är en grundläggande beståndsdel för all inlärning, det är också en viktig komponent till att barn ska kunna göra sig själv förstådd vilket i sin tur kan bidra till att stärka barnens individuella utveckling samt deras självförtroende (Sheridan & Gjems, 2017). Sheridan och Gjems hävdar att barn som inte får förutsättningar för att utveckla sin språkliga förmåga kan ha svårigheter med att göra sin röst hörd och uttrycka sina tankar. Det kan därför vara av stor vikt att tillföra resurser, såsom att ta hjälp av specialpedagog, i förskolan för att främja barns språkutveckling. Pedagogers arbete för att främja barns språkutveckling kan ske på flertalet olika sätt i verksamheten. Det kan bland annat ske genom läsning, språklekar, sånger, mindre lekgrupper och även i vardagliga situationer (Hagen, 2018), dessa arbetssätt anses dessutom öka barnens vokabulär (Degotardi & Gill, 2019). Genom att dela in barnen i mindre grupper under lek kan det skapas fler möjligheter för pedagoger att kunna stödja barns språkutveckling (Hagen, 2018). För att berika barns vokabulär hävdar Sheridan och Gjems (2017) att en väsentlig del är att samtala och ge begrepp på det som barnen upplever och ser under dagarna, vilket i sin tur gör det viktigt att kontinuerligt introducera nya ord och begrepp för barnen. Detta kan ske genom att pedagoger använder sig av ett rikt språkbruk och beskrivande ord i bland annat vardagliga situationer, exempelvis genom att benämna kläderna vid förberedelse för utomhuslek (Hansen Evensen & Alvestad, 2018). Detta kan även ske genom att pedagogerna benämner färger, former och att de använder sig av verb, substantiv och adjektiv för att bidra till att barnen får en konkret förståelse för ord och dess innebörder (Sheridan & Gjems, 2017). Genom att pedagoger använder sig av öppna frågor menar Kindle (2013) att barns språkutveckling främjas, på grund av att öppna frågor ställer krav på mer utförliga svar av barnen.

Att pedagoger har en bra relation till barnen som grundar sig i trygghet och tillit (Brebner, Jovanovic, Lawless, Young, 2016), samt att pedagoger agerar som bra språkliga förebilder anses ha en positiv effekt för barns språkutveckling (Sheridan & Gjems, 2017). Att agera språklig förebild kan bland annat innebära att pedagoger tänker på hur de samtalar med varandra och barnen och att de är lyhörda samt låter barnen göra sina röster hörda (Norling, 2014), men även att pedagogerna samtalar med ett nyanserat språk. När pedagoger kommunicerar med barnen är det däremot viktigt att det sker på barnens aktuella språknivå, vilket i sin tur kräver att pedagogerna är lyhörda och välbekanta med barnet (Brebner et al., 2016). Ett samförstånd inom arbetslaget kan därmed vara betydelsefullt, det vill säga att pedagogerna har liknande förståelse och kunskap om barnet, detta för att kunna skapa en trygghet för barnet i samband med kommunikation. För att uppmuntra till samtal mellan barnen samt mellan pedagoger och barn kan förskolans lärmiljöer användas som verktyg (Hansen Evensen &

Alvestad, 2018). I dessa lärmiljöer är det viktigt med språkstimulerande material såsom spel, böcker och digitala verktyg, såsom iPad och läsplattor, (Sheridan & Gjems, 2017). Enligt Sheridan och Gjems ska arbetet med språkutveckling vara lustfyllt, lärorikt och lekfullt för barnen. Det finns däremot upplevelser hos pedagoger att det finns en brist på professionellt stöd (exempelvis från logoped) samt

(8)

tid i den dagliga verksamheten, vilket de upplever försvårar arbetet med barns språkutveckling i förskolans verksamhet (Brebner et al., 2018).

Högläsning som verktyg för barns språkutveckling

Inom forskning finns en bred övertygelse om att välplanerad och engagerad högläsning gynnar barns språkutveckling (Lennox, 2013; Hagen, 2018). Att spontant ta en bok och läsa tillsammans med barnen kan vara en trevlig upplevelse, men Kindle (2011) påstår att dessa spontana lästillfällen bidrar till färre förutsättningar för lärande gentemot vid planerad högläsning. Det finns studier som visar att högläsning i sig kan bidra till ett ökat vokabulär och även viss ökning i fonologisk medvetenhet hos barn (Cabell et al., 2019). Det finns även belägg för att barn med begränsningar i vokabuläret kan främjas av att ta del av högläsning (Pollard-Durodola et al., 2011). Högläsning anses också vara ett redskap för att utveckla barns morfologiska kunskaper (Nevo & Vaknin-Nusbaum, 2018). I en studie av Hagen (2018) jämfördes högläsning i två förskolor varav ena förskolan genomförde högläsning dagligen gentemot den andra som genomförde högläsning sporadiskt. Resultatet av denna jämförelse visade att barnen som fått tagit del av högläsning dagligen hade en bättre språkförståelse än de som fått ta del av högläsning sporadiskt. Även detta kan anses vara belägg för att högläsning har en positiv påverkan på barns språkutveckling genom att studiens resultat visar på att daglig förekomst av högläsning bidrar till att barn utvecklar sin språkförståelse mer än om högläsningen sker vid sporadiska tillfällen.

När genomförs högläsning i förskolan?

Högläsning i förskolan kan användas vid flera olika tillfällen i verksamheten. Det kan bland annat användas vid temaarbete, som verktyg för språkutveckling (Alatalo & Westerlund, 2019), vid läsvila (Alatalo & Westerlund, 2019; Damber, 2015), vid samling med barngruppen (Sheridan & Gjems, 2017) samt när barnen tar eget initiativ till läsning (Damber, 2015). En studie av Damber, genomförd i svenska förskolor, visar att högläsning oftast förekommer i samband med vila. Pedagoger motiverar detta med att de anser att läsvila är en daglig nödvändighet på grund av att barnen vistas en större del av dagen på förskolan och att de därför behöver en stunds vila och tid för återhämtning (Alatalo & Westerlund, 2019). Vid läsvila samlas barngruppen och detta gör det även möjligt för pedagogerna att frigöra personal, för exempelvis raster.

Hur ofta högläsningen förekommer och vilken typ av böcker som används kan påverkas av pedagogernas eget intresse för läsning (Alatalo & Westerlund, 2019). I en studie av Damber (2015) visade resultatet att pedagoger tog initiativet vid majoriteten av högläsningstillfällena, däremot räknades planerad läsvila in som pedagogers initiativ. Resultatet visade även att pedagogerna sällan hade möjlighet eller tid för högläsning vid de tillfällen när barnen tog initiativ. Det finns studier som visar att barn är mer engagerade när högläsningen sker tillsammans med en pedagog gentemot när barnen utforskar böcker på egen hand (Gardner-Neblett et al., 2017). Att barnen tar initiativ till högläsning kan betyda att de visar ett intresse och ett engagemang till högläsningen. När pedagoger läser för barn kan det bidra till en berikad läsupplevelse (Gardner-Neblett et al., 2017) och möjlighet att lära nya ord samt skapa förståelse för relationen mellan bild och text (Sheridan & Gjems, 2017).

Samtal under högläsning

Under högläsning i förskolan kan det förekomma samtal och frågor kring bland annat bokens handling och illustrationer. Dessa samtal och frågor kan initieras både av pedagoger såväl som barn. En studie av Hammet Price, Bradley & Smith (2015) visar att samtal, initierade av pedagogerna, främst handlar

(9)

om bokens innehåll, händelser kopplat innehållet och att de ger barnen uppmaningar om deras beteenden, exempelvis som att sitta stilla under läsningen. Samtalen kan även bestå av att pedagogerna antingen frågar barnen eller förklarar utvalda ords betydelse (Alatalo & Westerlund, 2019; Damber, 2015; Hagen, 2018). Pedagoger kan också ge respons eller bekräftelse på barns kommentarer under högläsningen (Moffatt, Heydon & Iannacci, 2019). Vid högläsning kan pedagoger använda öppna frågor till barnen, vilket ställer krav på mer utförliga svar (Kindle, 2013), däremot används ofta stängda frågor som inte kräver lika utförliga svar vid samtal under högläsning (Hindman, Wasik & Bradley, 2019). Hindman, Wasik och Bradley hävdar att det finns risk för att pedagoger ställer frågor som endast syftar till ett korrekt svar. Vidare menar Hindman, Wasik och Bradley att det händer att pedagogerna ger respons på sina egna frågor istället för att ge barnen tid för att svara, detta trots att det vore fördelaktigt att låta barnen få tid och möjlighet till att tänka och svara själva för deras utvecklings skull.

När pedagoger väljer böcker inför högläsning väljer en del pedagoger böcker som har ett språk och ett innehåll som är lättförståeligt för barnen (Bartan, 2018). Vid högläsning väljer även vissa pedagoger att byta ut svåra ord i texten mot ord som barnen är mer bekanta med (Alatalo &

Westerlund, 2019). Däremot finns det pedagoger som anser att barn förstår kontexten av berättelsen trots att de eventuellt saknar förståelse för vissa ord och väljer att inte byta ut de svåra orden (Alatalo

& Westerlund, 2019). Barns vokabulär kan i stort sett ökas genom att lyssna på en berättelse (Lenhart, Lenhard, Vaahtoranta & Suggate, 2018), därmed kan det anses obefogat att byta ut svåra ord om syftet är vidga barnens vokabulär och bidra till deras språkutveckling.

Digitala böcker

Genom den digitalisering som har skett i samhället har förskolans verksamhet gått från att använda sig av enbart fysiska böcker till att även ge utrymme för digitala böcker. I nuläget finns det flertalet digitala plattformar som ger förskolan tillgång till olika former av digitala böcker. Det finns studier som visar att digitala böcker är ett effektivt sätt att öka vokabulären hos barn med språkstörningar utan att pedagoger deltar tillsammans med barnet (Smeets, Van Dijken & Bus, 2014). Läsning av både fysiska böcker och digitala böcker anses ha en främjande effekt på barns språkutveckling (Zipke, 2016).Digitala böcker (e-böcker och ljudböcker) kan även ge barn förutsättningar och motivation till att börja läsa i tidig ålder samt att det kan uppfattas som att de får vara mer självständiga i sitt läsande, utan pedagogers deltagande, genom att ord kopplas till bild samt att barnen får möjligheten att lyssna på boken flera gånger (Yalçintas Sezgin & Ulus, 2017). När barn använder sig av digitala böcker kan de erbjudas bland annat en inspelad uppläsning av boken, levande animationer samt ljudeffekter som kan öppna nya dörrar till utforskande för barnen (Yalçintas Sezgin & Ulus, 2017). Dessa digitala effekter kan göra lästillfällen mer intressanta och leda till större fokus och koncentration, däremot menar Zipke (2016) att pedagoger behöver vara medveten om att all digital interaktivitet inte är språkutvecklande.

Digitala effekter kan utgöra ett störande moment och bidra till att det blir svårt för barnen att ta till sig den verbala berättelsen och därmed leda till att lärandet blir lidande (Smeets, Van Dijken & Bus, 2014).

Däremot hävdar Zipke (2016) att det finns mer att lära kring barns användande av digitala plattformar för läsning. Vi delar denna uppfattning då vi vid efterforskningar inför denna studie, kring befintlig forskning om användandet av digitala böcker, upptäckte att forskningen befinner sig i en gråzon. Det vill säga att det inte finns ett avsevärt utbud av tidigare forskning inom ämnet samt att den forskning som finns är motstridig, vilket innebär att forskningen talar emot varandra. Därmed upplevde vi att det var problematiskt att fastställa en generaliserbarhet i den befintliga forskningen.

(10)

Fysisk och social läsmiljö

Läsmiljön i förskolan består av en fysisk miljö, bestående av exempelvis böcker, men också en social miljö som innefattar interaktionen mellan individer (Gou, Sawyer, Justice & Kaderavek, 2013). Vid uppbyggnaden av den fysiska läsmiljön i förskolan bör komforten och materialets tillgänglighet tas i åtanke (Chou, Cheng & Cheng, 2016), exempelvis genom att placera hyllor i barnens nivå för att göra material tillgängligt för barnen. Vid val av material i läsmiljön bör pedagoger även ta barnens utvecklingsnivå i åtanke (Chou, Cheng & Cheng, 2016). Det material som ingår i den fysiska läsmiljön är bland annat böcker (i olika genrer), digitala böcker (exempelvis via iPad och smartboards) och material kopplat till alfabetet (Dynia et al., 2018). Denna variation av läsmaterial anses främja barns intresse för läsning (Chou, Cheng & Cheng, 2016). Det som däremot framkommit i studier är att materialet i läsmiljön till stor del består av sagoböcker och därmed saknar andra genrer såsom poesi, faktaböcker och digitala böcker (Guo, Sawyer, Justice & Kaderavek, 2013), vilket går emot att den fysiska läsmiljön består av böcker i olika genrer (Dynia et al., 2018).

En förutsättning i utformandet av läsmiljön är att pedagoger är lyhörda för barnens intressen samt att de skapar en läsmiljö som stödjer och utmanar barnens språkutveckling (Sheridan & Gjems, 2017). Det kan vara fördelaktigt att byta ut material och förändra i läsmiljön kontinuerligt för att behålla barnens intresse och nyfikenhet för läsning (Chou, Cheng & Cheng, 2016). Barn som vistas i en miljö rik på litteratur har i en studie av Baroody och Diamond (2016) visat sig vara mer intresserad av läsning och har ett högre resultat på läsförståelsetester. Det finns studier som visar att barn tycker om att bläddra i fysiska böcker tillsammans och att de även samtalar om innehållet i böckerna (Chou, Cheng

& Cheng, 2016), vilket kan bidra till att barnen intresserar och motiverar varandra till läsning. Att läsmiljön består av mycket material kan vara nödvändigt, men det anses däremot inte vara tillräckligt för läsmiljön då även den sociala aspekten är av stor vikt (Guo, Sawyer, Justice & Kaderavek, 2013).

Den fysiska och den sociala läsmiljön bildar en helhet och anses därmed vara beroende av varandra för högsta kvalité.

Sammanfattning

Det som vi vill framhäva ur den tidigare forskningen är att det finns flertalet belägg och studier som visar att högläsning har en påverkan på barns språkutveckling, vilket gör att högläsning kan anses vara ett gediget verktyg för att främja språkutvecklingen. Vi vill även framhäva att forskningen visar att högläsning främst förekommer i samband med vila i verksamheten, men också att forskning visar att pedagoger oftast inte har tid att genomföra högläsning vid barnens initiativ.

Syftet med att belysa samtal i samband med högläsning är att visa på hur samtal kan utformas samt vad samtalen kan innehålla, med detta menas vad pedagogerna kan ställa för slags frågor till barnen kopplat till bokens innehåll. Det som framkommer i tidigare forskning är att pedagoger samtalar kring bokens innehåll, berör nya/svåra ord samt bekräftar barnens uttalanden vissa pedagoger att det kan vara angeläget att byta ut svåra ord i berättelsen medan andra anser att barn förstår kontexten av berättelsen trots svåra ord.

I forskningen kring digitala böcker framhävs att även digitala böcker främjar barns språkutveckling och skapar möjlighet för barnen att läsa böcker på egen hand. Läsmiljön innefattar två aspekter, fysisk och social. Den fysiska berör läsmiljöns komfort samt utbudet av material och dess tillgänglighet och den sociala aspekten utgör interaktionerna mellan de inblandade individerna.

(11)

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har kring högläsning i förskolans verksamhet. Det som vi avser undersöka är när, hur och varför högläsning sker samt vilken påverkan läsmiljön har för högläsningen och vilken påverkan högläsningens har för barns språkutveckling utifrån pedagogernas personliga uppfattningar och erfarenheter. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är;

● Vad är pedagogernas syfte med högläsning?

● Vad samtalar pedagoger med barnen om under högläsning?

● Vilken uppfattning har pedagogerna kring högläsningens påverkan på barns språkutveckling?

● Vilka uppfattningar har pedagoger kring utformningen av läsmiljön och dess betydelse för högläsning?

(12)

Metod

I detta avsnitt redogörs den metod som har använts för datainsamlingen och även den teori som har inspirerat analysen av den empiriska datan. Vidare följer en redogörelse för urvalet samt genomförandet av datainsamlingen. Avslutningsvis presenteras hur databearbetning och analys har genomförts samt en metoddiskussion som innehåller vår granskning av studiens metod.

Ansats

Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med målet att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i förskolans verksamhet samt att uppnå studien syfte och besvara dess frågeställningar. Vid bearbetning av den empiriska datan har vi inspirerats av hermeneutiken. Inom hermeneutiken vill man förstå och tolka med utgångspunkt i människors uttryck (Hyldgaard, 2008), detta görs i denna studie genom att vi gör en tolkning av, samt försöker skapa en förståelse för, vad de deltagande pedagogerna vill förmedla i sina svar. Svensson (2015) menar att tolkning av empiriskt material är viktigt och syftar till att den empiriska datan alltid måste gå genom forskaren innan den kan analyseras och sedan presenteras i resultatet. Detta har gjort att vi har inspirerats av hermeneutiken och den hermeneutiska cirkelns tolkningsprocesser som handlar om att delarna skapar en förståelse för helheten (Brinkkjær & Høyen, 2013). Detta berör vi mer i underrubriken

“databearbetning och analys”.

Datainsamlingsmetod

Syftet med denna studie är att ta reda på verksamma pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i förskolan. För att kunna fullfölja syftet med studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i form av ett digitalt frågeformulär som skapades med hjälp av tjänsten Google Formulär.

Frågeformuläret utformades på ett strukturerat sätt, vilket innebär att frågorna följer samma ordningsföljd för alla deltagande respondenter (Bryman, 2018). Frågorna delades även in i separata avsnitt, vilket använts för att förtydliga och strukturera frågorna för pedagogerna samt underlätta vid databearbetningen, exempelvis finns frågorna kring läsmiljö samlades under avsnittet läsmiljö.

Pedagogerna fick svara på två frågor med förutbestämda svarsalternativ, vilket var frågor rörande deras utbildning samt huruvida de gav samtycke till att kontaktas för eventuella uppföljningsfrågor.

Ett litet antal slutna frågor, med uppmaning om att motivera sitt svar, utformades i frågeformuläret och de resterande frågorna utformades med hjälp av öppna frågor med fritextsvar. Løkken och Søbstad (1995) framför att ett alternativ i utformningen av frågor i frågeformulär är att använda sig av öppna frågor. Öppna frågor används för att deltagare ska kunna svara fritt jämfört med en sluten fråga som ger svarsalternativ eller ja/nej svar (Bryman, 2018). Detta gjordes med syftet att nå pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån deras egna ord

Urval

Fokus i denna studie är att ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter, detta medför att urvalet skedde målstyrt mot pedagoger som är verksamma i förskolan (Bryman, 2018). Att använda sig av ett målstyrt urval syftar till att på ett strategiskt tillvägagångssätt välja ut deltagare som är relevanta för studiens forskningsfrågor (Bryman, 2018). Ett kriterium för urvalet var att deltagarna var verksamma inom förskolan, detta innefattar såväl utbildad som outbildad personal. För att komma i kontakt med verksamma pedagoger i förskolan kontaktades först rektorer för samtycke till pedagogers

(13)

deltagande. Lika som i urvalet av pedagoger användes även ett målstyrt urval av rektorer där kriteriet var att de var rektor för minst en förskola, däremot togs inte rektorernas utbildning i beaktning då det inte ansågs som relevant för studien. I denna studie förfrågades sammanlagt tjugotvå rektorer från fyra olika kommuner att ge sitt samtycke och vidarebefordra bifogad information (se bilaga 2) till verksamma pedagoger i deras förskolor om att eventuellt delta i studien. Urvalet av rektorer skedde slumpmässigt utifrån varje kommuns hemsida som listade förskolor inom respektive kommun.

Genomförande

Vi började med att skapa frågeformuläret och utformade frågorna utifrån studiens syfte och frågeställningar. Därefter formulerades två missivbrev, ett till rektorer och ett till pedagoger (se bilaga 1 och 2) med information om studien. Till en början mailades missivbrevet till elva rektorer i två olika kommuner för att få deras samtycke till att vidarebefordra missivbrevet om studien till verksamma pedagoger på deras förskolor. I det första mailutskicket till rektorerna var responsen liten och därför togs beslutet att utöka antalet rektorer samt kommuner. Detta resulterade i att sammanlagt tjugotvå rektorer i fyra olika kommuner kontaktades, med förhoppningen om en ökad respons. Vid samma tillfälle gjordes även ett ytterligare mailutskick till de rektorer som inte svarat vid första utskicket, för att säkerställa att det första mailet hade kommit fram. Inom kort inkom svar från två rektorer som meddelade att de ej kunde ge sitt samtycke, detta på grund av den ökade arbetsbelastningen i den rådande situationen med COVID-19 (World Health Organization [WHO], 2020). Tretton rektorer svarade att de gav sitt samtycke och vidarebefordrade informationen till de verksamma pedagogerna på deras förskolor. De övriga sju rektorer som kontaktades besvarade inte vår förfrågan angående deltagande i studien. Trettiotvå pedagoger deltog i studien och de fick cirka tre veckor på sig att svara på frågeformuläret innan databearbetning och analys påbörjades.

Databearbetning och analys

Databearbetning har genomförts med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2018), detta för att frambringa vad majoriteten av pedagogerna svarat samt att se vilken variation det fanns i deras svar. I den tematiska analysen har vi inspirerats av, vad som inom hermeneutiken kallas, den hermeneutiska cirkeln. Den hermeneutiska cirkeln utgörs av en tolkningsprocess där man rör sig mellan delarna och helheten kontinuerligt (Brinkkjær & Høyen, 2013). Delarna i denna studie utgörs av den empiriska datan som har tolkats genom en tematisk analys (Bryman, 2018) för att sedan sorterar in i passande kategorier, vilka utgör helheten. Kategorierna redovisas i resultatet vilket i sig gör att kategorierna då representerar delarna och resultatet en helhet i en ny hermeneutisk cirkel. Under analysen har vi rört oss mellan empirin (delarna) och kategorierna (helheten) i en tolkningsprocess där vi vid upprepade tillfällen tolkat empirin och i vissa fall reviderat vår primära tolkning genom att sortera empirin i andra kategorier. Ett exempel på hur vi har tolkat empirin och sorterat in i kategorier är genom att pedagogerna beskrivit att högläsning bidrar till ett utökat vokabulär, däremot formulerade pedagogerna det på olika sätt och vi fick då tolka deras svar och utifrån tolkningarna delades de in i kategorin “utökat vokabulär”.

För att säkerställa en samsyn i tolkningarna av empirin bearbetades ett litet antal av svaren tillsammans och sorterades in i kategorier. Detta för att sedan individuellt kunna fortsätta bearbetningen den empiriska datan. Den empiriska datan genererade ofta flertalet kategorier per fråga.

Efter första bearbetningen kontrollerades vår samsyn och tolkningar kring de framtagna kategorierna för att sedan gemensamt reducera antal kategorier och sortera empiriska datan i de passande kategorin.

(14)

Genom detta framkom den variation som fanns i den empiriska datan samt vad majoriteten av respondenterna svarat i varje fråga.

Forskningsetiska överväganden

För denna studie har fyra etiska överväganden tagits i beaktning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt informationskravet måste deltagarna bli informerade om studiens syfte och vad deras deltagande innebär (Vetenskapsrådet, 2017), vilket beskrevs skriftligt i det missivbrev som skickades ut till rektorer och utvalda pedagoger för studien. För deltagande i studien krävs samtycke från deltagarna i enlighet med samtyckeskravet (Bryman, 2018), detta innebär även att deltagarna kan dra tillbaka sitt medgivande när som helst under studien ifall deltagaren önskar. Detta är även information som deltagarna delgavs i missivbrevet samt i det frågeformulär som utgjorde grunden för studiens datainsamling. All information som eventuellt skulle kunna identifiera deltagarna eller deras arbetsplatser i studien har avidentifierats i enlighet med konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017). De personuppgifter som samlats in i studien har inte och kommer inte användas för andra ändamål, än denna studie, i enlighet med nyttjandekravet (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017).

Metoddiskussion

I dagens läge förekommer det en spridning av COVID-19 i världen som medföljt en hel del restriktioner kring social distansering (World Health Organization [WHO], 2020). Därför föll valet på att genomföra datainsamlingen digitalt samt att genomföra datainsamlingen via frågeformulär för att pedagogerna skulle kunna delta och besvara frågorna asykront (Bryman, 2018), vilket innebär att de kan besvara frågor när tillfälle ges istället för i realtid. Detta val gjordes för att inte öka den redan ansträngda arbetsbelastningen ytterligare för pedagogerna, vilket vi upplever uppskattades hos både de rektorer och pedagoger som gett sitt samtycke för studien Möjligheten finns att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om datainsamlingen genomförts via muntliga intervjuer, antingen på plats i förskolor eller genom samtal via telefon eller digitala videosamtal. Att använda sig av digitala frågeformulär kan dock medföra risker, exempelvis att respondenterna väljer att inte delta eller drar sig ur studien på grund av att den personliga kontakten uteblir (Bryman, 2018). Detta togs i åtanke vid utskick till rektorer och pedagoger samt vid utformandet av frågorna i formuläret. På grund av att det första mailutskicket till rektorer inte gav någon större respons togs beslutet att utöka antalet rektorer och även kommuner i urvalet. För denna studie ansåg vi att minimikravet för urvalet var femton deltagare, detta för att överhuvudtaget kunna genomföra studien och få ett angenämt resultat. Ett minimikrav på urval innebär det lägst antal deltagare som forskaren är nöjd med för studien, vilket kan vara olika för olika studier (Bryman, 2018). Ahrne och Svensson (2015) hävdar att resultatet i en kvalitativ studie blir mer trovärdigt med fler deltagande individer då det reducerar risken för att resultaten återspegla endast enskilda individers åsikter. I denna studie överskred deltagande pedagoger det minimikrav vi hade inför studien och detta gav ett positivt resultat i den insamlade datan genom att vi såg en större variation i svaren. På grund av situationen COVID-19 medfördes även restriktioner från Sveriges kommuner och regioner (SKR) som begärde stopp av utskick av frågeformulär till Sveriges kommuner (Mittuniversitetet, 2020). Informationen kring restriktionerna rörande utskick av frågeformulär nådde oss först efter det andra mailutskicket till rektorer. Beslutet från Sveriges kommuner och regioner (SKR) kan vara orsaken till att två rektorer inte gav samtycke till deltagande. Rektorerna motiverade sitt beslut

(15)

med att det för tillfället finns en ökad arbetsbelastning för personalen samt en hög sjukfrånvaro på grund av rådande situation med COVID-19.

I frågeformuläret till pedagogerna använde vi till största del öppna frågor. Genom öppna frågor kan oförutsedda svar förekomma, vilket vi hade förhoppningar om för att få in en bredare variation av pedagogers uppfattningar och erfarenheter. Det fanns även en risk att pedagogerna skulle besvara frågorna kortfattat (Bryman, 2018), vilket kunde bidra till att vi skulle behöva reducera en del av svaren. Detta skedde dock inte i någon större utsträckning då majoriteten hade skrivit utförliga svar, vilket vi anser blev till fördel för studiens resultat. Bryman (2018) nämner att en positiv aspekt av digitala frågeformulär är att det kan bli enklare att kontakta deltagarna för eventuella uppföljningsfrågor jämfört med om personliga intervjuer i realtid genomförts. Vår möjlighet till att ställa uppföljningsfrågor begränsades dock på grund av att de deltagare som vi önskat ställa uppföljningsfrågor till ej givit samtycke till vidare kontakt. Detta lämnade oss i en situation där vår tolkning eventuellt inte överensstämmer helt med det som deltagaren ville förmedla. I vår fråga kring pedagogernas uppfattning om läsmiljöns påverkan för högläsning (se fråga 8 i bilaga 3) blev svaren mättad. Att datan blir mättad innebär att ny data inte ger någon ny information till studien (Bryman, 2018). I resterande frågor fann vi däremot en variation i svaren, vilket gav oss en bred grund till bearbetningen av den insamlade datan.

(16)

Resultat

I denna del presenterar vi det resultat som framkommit utifrån det frågeformulär som besvarats av verksamma pedagoger i förskolan. Sammanlagt deltog trettiotvå verksamma pedagoger i studien, varav tjugofem var förskollärare, fem var barnskötare och två var outbildade. De deltagande pedagoger var mellan 23 och 61 år samt hade arbetslivserfarenheter från 2 månader till 41 år. Resultatet innefattar den variation av svar som inkommit samt vad majoriteten av pedagogerna har för uppfattningar och erfarenheter kring respektive del av resultatet.

Rubrikerna baseras på frågorna i frågeformuläret och innehållet under varje rubrik är en sammanställning av de svar som de deltagande pedagogerna angivit i respektive fråga. Genom den tematiska analys som genomförts utifrån den empiriska datan tolkades pedagogernas svar och lade in i en kategori som överensstämde med vad vi tolkat att pedagogen ville förmedla. De kategorier som framkommit är fetmarkerad i den löpande texten.

När och varför sker högläsning?

Det som framkommit i den insamlade datan är att högläsning kan förekomma under flertalet tillfällen i förskolan och några av pedagogerna specificerade i sina svar att högläsning alltid sker minst en gång per dag. Majoriteten av pedagogerna uppgav att högläsning sker spontant under dagen, men en stor del beskrev även att det sker vid planerade tillfällen. De vanligaste planerade tillfällena som högläsning uppges ske är i samband med lunch och vila samt vid samlingar och temaarbeten. En pedagog beskriver även att de läser när barnen önskar om det inte är något i verksamheten som hindrar pedagogen. En annan pedagog besvarade frågan om när högläsning sker genom att uppge, “Vid vakenvila, vid spontana tillfällen när ett barn kommer med en bok och som planerad pedagogisk aktivitet”.

Det syfte som pedagogerna uppger att de har med högläsning i förskolan varierar, men de flesta pedagoger hade en gemensam syn kring syftet och menade på att det handlar om att få en lugn och trevlig stund tillsammans. De ansåg även att högläsning är språkutvecklande för barnen och en av pedagogerna uttryckte det genom att hävda att “vid den dagliga planerade högläsningen har vi alltid ett syfte, högläsningen ska vara språkutvecklande.” En del pedagoger uppgav att de även uppfattade att högläsning bidrar till barns kognitiva utveckling. Exempelvis uppgav pedagogerna att den kognitiva utvecklingen påverkas genom att barnen får reflektera över bokens innehåll samt använda sin fantasi.

En pedagogerna kopplade samman språkutveckling och den kognitiva utvecklingen genom att uppge att syftet med högläsning är att “berika språkupplevelsen och fantasin”. Högläsning ansågs även ha syftet att förmedla budskap och öka förståelse för temaarbeten eller känslor samt att det ansågs ha ett pedagogiskt syfte genom att det öppnar dörrar för nya kunskaper och samtalsämnen. Att samla barnen och fördriva tiden uppgavs även det vara ett syfte med högläsning av ett fåtal pedagoger.

Pedagogers uppfattningar av högläsningens påverkan på språkutveckling

Det vi fann som en gemensam syn hos pedagoger var att högläsningen har en positiv påverkan på barns språkutveckling. Omkring en tredjedel av pedagogerna uppgav att högläsning har en stor påverkan på språkutvecklingen, men utan att vara mer specifik på hur eller vad som påverkas.

Exempelvis svarade en pedagog att “Jag anser att högläsning är grunden och det bästa sättet för att få ett rikt språk!”. Ett fåtal av pedagogerna nämner deras egen roll som en viktig del för att högläsningen ska vara språkutvecklande. En pedagog nämner att högläsningen har en stor påverkan på språkutvecklingen, “men det beror också på hur vi pedagoger använder oss av högläsningen, har vi boksamtal

(17)

med barnen sedan? Diskuterar vi nya/svåra ord?”. Att barn får tillgång till ett nyanserat språk var en påverkan som en majoritet av pedagogerna uppgav som språkutvecklande med högläsning. Med nyanserat språk menade pedagogerna att barnen utökar sin vokabulär med nya ord, synonymer samt att de får förståelse för ords betydelse. Det framkom även uppfattningar om att högläsning bidrar till barns fonologiska medvetenhet, det vill säga att barn får förståelse för språkljud samt språkmelodier.

Högläsning uppgavs även vara ett sätt att låta barnen öva på att kommunicera och uttrycka sig i samspel med andra, bland annat genom att återberätta händelser ur boken. En observation som flera pedagoger delgav var att barnen tar med sig bokens innehåll och språk i leken med kamraterna på förskolan, vilket de uppfattade som språkutvecklande för barnen.

Samtal vid högläsning

Samtliga pedagoger uppgav att samtal av något slag förekommer vid högläsning. I svaren framgick det att majoriteten av pedagogerna uppgav att samtalen oftast sker spontant under högläsningen, men även att en stor del uppgav att det förekommer samtal och frågor som är planerade i förväg med syftet att bland annat lyfta fram ämnen i böcker som ingår i temaarbeten. En pedagog uppgav att hen vid vissa tillfällen använder sig av planerade frågor, men uttrycker det som viktigt att de planerade frågorna inte utesluter den spontana dialogen med barnen under högläsningen. En del av pedagogerna beskrev att de själva läste igenom boken och förberedde frågor eller samtalsämnen innan de läste boken för barnen. Andra beskrev att de upplevde det som enklare att föra ett samtal eller ställa frågor spontant under berättelsens gång jämfört med att använda sig av planerade frågor.

Majoriteten av pedagogerna uppgav att de samtal som initieras av dem vanligen innefattar bokens händelser och innehåll. Detta beskrevs bland annat genom att pedagogerna återkopplar eller att de ber barnen att återberätta vad som hänt i boken. En pedagog ansåg att det är viktigt att känna in vilka frågor som kan ställas till barnen för att bibehålla deras intresse för handlingen, men även för att inte dialogen ska bli som ett förhör. Att ta sig an svåra ord vid högläsning var ett svar som förekom frekvent i den insamlade datan. Ett fåtal pedagoger ansåg att det är viktigt att barnen förstår alla ord som används vid högläsningen. En pedagog uttryckte detta specifikt genom att besvara frågan på följande sätt; “Sen är det viktigt att barnen förstår alla ord som finns i sagorna”. I svaren framkom det även att pedagogerna använder matematik i samtalen genom att räkna ting i bokens illustrationer samt att de samtalar om vad som finns i illustrationen och vad den eventuellt förmedlar (exempelvis figurers känslor). Några av pedagogerna, som arbetar på småbarnsavdelning, beskrev att de använder sig av illustrationerna för att peka och ställa frågor om vad som finns i bilden eller att de ber barnen peka var exempelvis kaninen finns. Pedagoger beskrev även att de använder berättelsen för att återkoppla till saker eller händelser som överensstämmer med barnens erfarenheter. Detta beskrevs av en pedagog enligt följande; “värdet att tala om bokens innehåll leder vidare till deras egna erfarenheter och bygger vidare på både språkutveckling och vidgar deras värld”. Barnens intresse och deras eventuella funderingar kring bokens händelser uppgavs även vara innehåll för samtal vid högläsning.

Pedagogernas uppfattning om läsmiljöns utformning och betydelse

En samsyn som framkom i pedagogers uppfattningar angående läsmiljöns betydelse för högläsningen var att den har en stor påverkan. En av pedagogerna uppgav att “för barn som kan ha problem att sortera intryck kan miljön vara otroligt viktig”. Majoriteten uppgav att de ansåg att det är viktigt att högläsningen sker i en fysisk miljö där det finns förutsättningar att kunna koncentrera sig på berättelsen samt att de inte blir störda och därmed bemöts med läsrespekt. Utifrån pedagogernas svar menar de att läsrespekt

(18)

innebär att andra, både vuxna och barn, visar hänsyn och inte stör vid högläsningstillfällena. Ett större antal av pedagogerna beskrev även att läsmiljön, i kombination med pedagogerna, kan inspirera barnen till egen läsning. De menar bland annat att de ansåg att barnen inspireras av ting runt omkring och att läsmiljöns utformning kan påverka barns inställning och upplevelser av läsning. Det fanns även åsikter kring att pedagogen utgör en viktig roll i läsmiljön genom hur denne agerar och använder sig av miljön vid högläsning. Det framkom en önskan om att en pedagog alltid ska finnas närvarande i läsmiljön, men att de upplever det som svårt att uppnå i dagens situation med personal- och tidsbrist inom förskolans verksamhet.

En gemensam syn som framkom angående läsmiljöns utformning var att det bör vara en lugn plats med mysig komfort i form av kuddar och bra sitt- eller liggplatser. En pedagog beskrev att läsmiljön bör vara “en lugn vrå med kuddar och mysbelysning som är inbjudande” medan en annan pedagog gav liknande beskrivning i form av att läsmiljön bör vara “en lite lugnare plats på avdelningen med sköna sittplatser”. Den fysiska stämningen i läsmiljön ansåg pedagogerna vara betydelsefull och detta skapades genom att använda sig av bland annat dämpad belysning. De ansåg även att miljön bör vara inbjudande och att den bör inge en mysig känsla hos barnen. Tillgången och tillgängligheten av läsmaterial, såväl fysiska som digitala böcker, beskrevs även den ha en betydelse i utformningen av läsmiljön. Pedagoger ansåg att digitala böcker är ett bra medel för att läsning ska kunna ske på eventuella hemspråk samt att det ansågs som ett bra verktyg för att kunna visa böcker på storbild för att alla barnen ska kunna se och vara delaktiga vid högläsningen. Det ansågs även som att det är en fördel att använda sig av digitala böcker för att det finns ett lättåtkomligt utbud av böcker som inte tar fysisk plats, samt för att de inte behöver ta tid för att åka till biblioteket och låna böcker där lika ofta. I valet mellan fysiska och digitala böcker föredrog majoriteten att använda sig av fysiska böcker vid högläsning. En pedagog motiverade att hen “tycker att kontakten och dialogerna man får med barnen genom att läsa fysiska böcker blir så mycket mer levande”. Angående läsmiljön framkom det åsikter kring att det inte bör finnas allt för mycket intryck eller böcker i en läsmiljö som kan störa koncentrationen hos barnen. En pedagog ansåg att barn dras till böcker och läsning oavsett miljö, men att man däremot kan göra det mysigt och skapa en mystik i miljön som man för stunden befinner sig i.

Sammanfattning

I resultatet framkommer det att högläsning sker vid både planerade samt spontana tillfällen under dagen. De vanligaste tillfällena då högläsning sker är i samband med lunch, vila, samling, temaarbeten samt när barnen själva önskar. Det syfte som pedagogerna angett för högläsning är att få en lugn och trevlig stund tillsammans, men även att de genomför högläsning för att de anser att det bidrar till barnens språk- samt kognitiva utveckling. De angav även att syftet kan vara att förmedla budskap och öka förståelsen för temaarbetet och att högläsning har ett pedagogiskt syfte genom att de kan bidra till nya kunskaper och samtalsämnen. Samtliga pedagoger hade uppfattningen att högläsning har en stor påverkan på barns språkutveckling. De framhävde att barn utökar sin vokabulär och den fonologiska medvetenheten genom att ta del av högläsning. Det framkom även att barnen får öva på att kommunicera och uttrycka sig i samspel och att pedagoger uppmärksammat att barnen tar med sig bokens innehåll i leken.

De samtal som förekommer i samband med högläsning skedde oftast spontant, men det förekom även planerade samtal. Samtalens innehåll uppgav pedagogerna handlade om bokens händelser, ta sig an svåra ord, matematik och bokens illustrationer. Det framkom även att de använder specifika händelser ur boken för att återkoppla till erfarenheter som barnet har. Pedagogerna uppgav

(19)

även att barnens intresse och funderingar utgjorde grund för samtal och resultatet visade att pedagogerna ansåg att läsmiljön har en påverkan för högläsningen. De framhävde att läsmiljön bör inges av läsrespekt och att den kan inspirera barnen till egen läsning samt påverka barns upplevelser av läsning. Att pedagogen utgör en viktig roll i läsmiljön var även något som en del betonade. Den fysiska miljön ansåg pedagoger bör vara en lugn plats med mysig komfort som är inbjudande, men det fanns ett fåtal uppfattningar om att det inte bör finnas för mycket intryck och material i den fysiska miljön. Det framkom att tillgången och tillgängligheten av läsmaterial ansågs viktigt i läsmiljön.

Läsmaterialet ansågs kunna bestå av både fysiska och digitala böcker. Specifikt digitala böcker uppgavs ha ett lättåtkomligt utbud och ett bra medel för läsning på hemspråk samt för att kunna möjliggöra att alla barn kan se boken och vara delaktiga genom att koppla upp den digitala boken på storbild.

(20)

Diskussion

I denna del kommer tidigare forskning och denna studies resultat att diskuteras. Diskussionen är uppdelad i sex underrubriker. Fem av dessa baseras på studiens syfte och en baseras på delar av resultatet där pedagogernas betonar sin egen roll i samband med högläsning. Vi valde att beröra pedagogens roll för att det framkommer i såväl tidigare forskning som i vårt resultat att det anses att pedagogen har en viktig roll vid högläsning samt för barns språkutveckling och därför anser vi det relevant att beröra denna aspekt.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och varför högläsning sker i förskolans verksamhet samt vilken påverkan läsmiljön har för högläsningen och vilken påverkan högläsningen har på barns språkutveckling. Detta genom att ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien och besvarats är;

● Vad är pedagogernas syfte med högläsning?

● Vad samtalar pedagoger med barnen om under högläsning?

● Vilken uppfattning har pedagogerna kring högläsningens påverkan på barns språkutveckling?

● Vilka uppfattningar har pedagoger kring utformningen av läsmiljön och dess betydelse för högläsning?

Förekomsten av högläsning

Det finns studier som visar att barn som får ta del av högläsning dagligen uppvisar en bättre språkförståelse än barn som får ta del av högläsning sporadiskt (Hagen, 2018). Flertalet av pedagogerna i vår studie är eniga och uppger att högläsning förekommer dagligen på deras arbetsplatser, vilket kan tolkas positivt utifrån Hagen’s studie. Detta kan också tolkas som att pedagoger värdesätter högläsning för barnen. Specifikt när under dagen högläsning sker varierar i pedagogernas svar, i helhet framgår det att högläsning sker vid såväl planerade som spontana tillfällen.

Pedagogerna menar att högläsning som är planerad oftast sker i samband med lunch, vila, temaarbeten och samlingar, vilket även överensstämmer med vad pedagoger uppger i Alatalo och Westerlund’s (2019) studie. Att högläsning och vila ofta kombineras framgår även i Damber’s studie (2015).

Högläsning i samband med temaarbeten och samlingar förekommer i verksamheten men dessa tillfällen kan även genomföras på andra sätt som exempelvis experiment och sångstunder. Kontentan i detta är att högläsning inte behöver vara en självklarhet vid dessa tillfällen. Däremot är lunch och vila något som förekommer dagligen på förskolan och att pedagoger planerar läsning vid dessa tillfällen kan tolkas som att de säkerställer att högläsning faktiskt sker minst en gång per dag. En annan aspekt av varför högläsning vid vila kombineras kan vara att pedagogerna anser att vila med hjälp av läsning är nödvändigt på grund av att barnen behöver tid för återhämtning från deras dagar på förskolan (Alatalo & Westerlund, 2019).

I resultatet framgår det att pedagoger genomför högläsning även på barnens initiativ. En pedagog uppgav att hen läser när barnen efterfrågar det förutsatt att det inte är något i verksamheten som hindrar pedagogen från högläsningen. Det framkommer även i en studie Gardner-Neblett et al.

(2017) att pedagoger sällan har tid att läsa tillsammans med barnen vid efterfrågan och samma studie visar även att barn är mer engagerade när vuxna läser för dem än om de utforskar böcker på egen hand.

Att pedagoger inte har tid att läsa för barnen kan tolkas vara negativt, däremot kan det finnas faktorer

(21)

i hur verksamheten är utformad som kan påverka, exempelvis med stora barngrupper, arbetssysslor och andra åtaganden som ingår i pedagogens roll. En annan aspekt av förekomsten av högläsning kan vara att det påverkas av pedagogernas personliga intresse för böcker och läsning (Alatalo &

Westerlund, 2019), det vill säga att om pedagogerna inte har något större intresse för läsning kan det bidra till att högläsning inte sker lika frekvent som med en pedagog som har ett intresse för läsning.

Pedagogers syfte med högläsning

I resultatet framkommer det en variation av olika syften med högläsning i förskolans verksamhet.

Majoriteten av pedagogerna ansåg att syftet med högläsningen är att skapa en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Däremot kan frågan ställas vad det pedagogiska syftet är kopplat till förskolans läroplan. Det som kan tänkas är att pedagoger syftar till att barn ska erbjudas en balans mellan aktivitet och vila (Skolverket, 2018) och att högläsningen i dessa fall symboliserar vilan. Det framkom även i resultaten att samla barnen är ett syfte med högläsningen, vilket kan tolkas som en slags vila för samtliga barn men även som förberedelse inför annan aktivitet såsom lunch eller temaarbete. Däremot tar även pedagoger upp att högläsning används som ett tidsfördriv, men pedagogerna specificerar inte vad syftet är med att använda högläsningen som ett tidsfördriv. I den tolkning som har gjorts har vi utgått från att högläsning i dessa fall sker med målet att helt enkelt fördriva tid, exempelvis i slutet på dagen och hålla barnen sysselsatta utan ett pedagogiskt mål.

Däremot kan det argumenteras för att barnen, trots avsaknad av pedagogiskt syfte, gynnas av högläsning. Genom att barn får ta del av högläsning kan det bidra till ett utökat vokabulär (Lenhart, Lenhard, Vaahtoranta & Suggate, 2018) och på så vis bidrar det till ett lärande för barnen.

Mer än hälften av pedagogerna uppgav däremot att de oftast har ett pedagogiskt syfte med högläsningen. Exempelvis uttryckte pedagoger att det är språkutvecklande samt att de använde högläsning för att förmedla budskap eller öka barnens förståelse kring deras temaarbete eller delar ur bokens handling såsom känslor eller specifika händelser. Enligt pedagogerna bidrar detta till att öppna dörrar för nya samtalsämnen samt att det vidgar barnens kunskaper. Pedagogerna syftar i dessa fall till att högläsning gynnar barnen genom att de får med sig nya lärdomar. I resultatet framkommer det även att pedagoger anser att högläsning bidrar till barnens kognitiva utveckling. Med kognitiv utveckling menar pedagogerna att barnen får återkoppla samt reflektera över bokens handling, men även att barnen får använda sin fantasi genom bokens händelseförlopp.

Högläsning har stor påverkan på barns språkutveckling

Samtliga pedagoger i studien ansåg att högläsning har en påverkan på barns språkutveckling, vissa specificerade hur det påverkar, medan andra uppgav “stor påverkan” som svar. De pedagoger som specificerar hur de anser att högläsning påverkar barns språkutveckling menade att det främjar barns fonologiska medvetenhet och vokabulär. Detta överensstämmer med en studie som visar att högläsning bidrar till en delvis utveckling av barns fonologiska medvetenhet samt att det även bidrar till en ökning av barns vokabulär (Cabell et al., 2019). Pedagogerna i vår studie vittnar även om att barn tar med sig bokens språk in i den fria leken, vilket kan tolkas vara ett belägg för att barns vokabulär utökas genom högläsning.

Under högläsning uppger pedagoger att de samtalar tillsammans med barnen och de anser att barnen i dessa fall får öva på att återberätta händelser ur boken samt att de får öva på att kommunicera med andra, vilket pedagoger anser är språkutvecklande för barnen. Vi tolkar pedagogernas svar som att de menar att barnen, genom att öva kommunikation tillsammans med andra, får möjligheten att

(22)

använda sig av sin nytillkomna vokabulär och på så sätt även övar på språkljuden (fonologisk medvetenhet). Att pedagoger har uppfattningar kring både att, samt hur, högläsning bidrar till barns språkutveckling visar att de har både förståelse samt kunskap som kan vara nödvändig för deras arbete med barns språkutveckling. Det framkommer i studier att pedagoger upplever tidsbrist samt brist på professionellt stöd i arbetet med barns språkutveckling i förskolans verksamhet (Brebner et al., 2018).

Kontra detta visar även studier att barn som besitter begränsningar i sin vokabulär främjas av att ta del av högläsning (Pollard-Durodola et al., 2011). Därmed kan högläsning anses vara ett bra och lättillgängligt tillvägagångssätt för att främja barns språkutveckling.

Läsmiljö

I resultatet framkom det att pedagoger anser att den fysiska läsmiljön bör vara en lugn och mysig plats som erbjuder bra komfort för både barn och vuxna. De nämnde även att miljön ska vara stämningsfull och bjuda in till utforskande av litteratur, samt att materialet bör finnas i en tillgänglig nivå för barnen.

Detta visar även en studie av Chou, Cheng och Cheng (2016) som menar att vid uppbyggnad av den fysiska läsmiljön är komforten och materialets tillgänglighet viktiga aspekter att ha i åtanke. En annan aspekt är att läsmaterialet är en viktig faktor i läsmiljön och pedagogerna i vår studie anser att en variation av både fysiska och digitala böcker är till fördel för läsmiljön. Majoriteten av pedagogerna föredrog däremot att använda sig av fysiska böcker när de läser för barnen men de framhäver även fördelar med att använda sig av digitala böcker. De nämner bland annat att digitala böcker möjliggör uppläsning på andra språk, något de anser som ett bra verktyg för att arbeta med hemspråk i verksamheten. Ytterligare en positiv aspekt som de nämnde är att de upplever att utbudet av böcker på digitala plattformar är både större och mer lättillgängligt, däremot utesluter pedagogerna inte fysiska besök till bibliotek. Något som utmärkte sig i resultatet var att en del pedagoger ansåg att det inte bör finnas allt för mycket böcker eller intryck i läsmiljön. Detta betyder däremot inte att utbudet behöver vara ett litet antal, men att pedagoger kan variera det utbud som är tillgängligt för barnen.

Chou, Cheng och Cheng (2016) nämner att det kan vara främjande för barns bokintresse att variera och byta ut materialet i läsmiljön med jämna mellanrum. Guo, Sawyer, Justice och Kaderavek (2013) nämner däremot att mycket material i en läsmiljö kan anses nödvändigt men de lägger även vikt vid den sociala aspekten av en läsmiljö och menar att den fysiska och sociala aspekten av läsmiljön utgör en helhet.

Den sociala aspekten anser pedagogerna till stor del handlar om läsrespekt, det vill säga att varken barn eller vuxna stör vid lässtunder. De tar även upp vikten av att kunna koncentrera sig i en läsmiljö och framhäver att miljön har en stor påverkan för högläsning, både individuellt och i grupp.

Detta kan relateras till att pedagogerna anser att läsmiljön bör vara en lugn plats. Det fanns däremot ett svar som utmärkte sig i resultatet då en pedagog ansåg att barn dras till böcker och läsning oavsett vilken miljö de befinner sig i. Majoriteten av pedagogerna betonar vikten av att kunna koncentrera sig vid högläsning och att det bör finnas, vad pedagogerna benämner som, en läsrespekt i miljön vilket kan vara svårt att uppnå i en miljö som inte är skapad för det syftet. Om man ställer dessa två uppfattningar mot varandra blir de motstridiga. Barn kanske kan utforska böcker oavsett miljö, men högläsning i en lugn miljö kan vara att föredra då högläsning bygger på att inblandade parter kan höra det som berättas.

(23)

Pedagogens roll vid högläsning

Genomgående i de olika avsnitten tar pedagoger upp deras egen roll som en viktig faktor kring högläsning, de syftar till hur de själva agerar och varför. För att högläsningen ska vara språkutvecklande betonar pedagogerna både vikten av hur de planerar högläsningen samt hur de genomför den. Gardner-Neblett et al. (2017) hävdar att barn är mer engagerade när pedagogerna läser för dem vilket ytterligare förstärker att pedagogers deltagande är betydelsefullt för högläsning tillsammans med barn. I vår studie nämner pedagogerna användandet av boksamtal samt att ta sig an nya och svåra ord som exempel på hur pedagogerna kan bidra till språkutveckling genom högläsning.

Studier visar att barns språkutveckling kan gynnas av en välplanerad högläsning (Lennox, 2013;

Hagen, 2018), vilket i sin tur framhäver pedagogernas roll som en väsentlig faktor vid högläsning. I såväl resultatet som i tidigare forskning nämns även pedagogens roll i läsmiljön som en viktig del.

Exempelvis lägger Sheridan och Gjems (2017) vikt vid detta genom att hävda att pedagoger bör vara lyhörda för barnens intresse i utformande av läsmiljön. Detta kan tolkas bero på att det är pedagogerna som utformar läsmiljön och att det är deras beslut att göra barnen delaktiga eller ej i utformningen.

Läsmiljön innefattar både pedagogens roll i den sociala aspekten av läsmiljön samt hur pedagogen använder sig av den fysiska miljön i samband med högläsning. I den sociala aspekten nämns hur pedagogerna samspelar med barnen i läsmiljön, vilket kan kopplas samman med de samtal som förekommer under högläsningen. Däremot framkom det inga specifika konkreta exempel på hur de använder sig av den fysiska miljön vid högläsning ur den empiriska datan, men det kan möjligen innebära hur pedagogerna utformar läsmiljön. I resultatet framkom en önskan från pedagogerna om att det alltid ska finnas en närvarande pedagog i läsmiljön, däremot upplever pedagogerna detta som svårt att uppnå på grund av exempelvis brist på personal.

Bokens innehåll och svåra ord

De flesta samtal som sker vid högläsning är enligt pedagogerna spontana. Pedagogerna ansåg att de upplever det som mer lättsamt med spontan dialog då dialogen öppnar upp för oförutsedda samtalsämnen och att samtalet blir mer genuint och inte forcerat. Planerade samtal förekommer enligt pedagogerna men inte i samma utsträckning som spontana samtal. Både planerade och spontana samtal anses som bra enligt pedagogerna och det ena bör inte utesluta det andra. Att ta tillvara på barnens intressen och funderingar vid högläsning ansåg pedagogerna som betydelsefullt och detta sker oftast i stunden när de uppkommer. Utifrån detta kan spontana samtal leda till att barnen görs delaktiga och kan påverka samtalets riktning. Pedagoger ansåg att det är viktigt att undvika att ställa frågor som kan inge en förhörskänsla. Det kan hända att pedagoger ställer frågor som endast syftat till ett rätt svar (Hindman, Wasik och Bradley, 2019) vilket i sin tur kan bidra till att samtalet känns mer som ett förhör än som ett gemensamt och givande samtal för barnen.

Det som pedagoger oftast samtalar om vid högläsning kretsar kring bokens innehåll, detta visar även en studie av Hammet Price, Bradley och Smith (2015). Det sker genom att pedagogerna antingen själva återkopplar till vad som skett eller att barnen får återberätta, detta kan ses som ett bra sätt att involvera barnen och göra dem delaktiga i högläsningen. Det som utmärkte sig i resultatet var att pedagogerna nämnde att de använder bokens händelser till återkoppla till barnens egna erfarenheter.

Det kan innebära att prata om eller bearbeta händelser som exempelvis att ett barn varit på läkarbesök.

Detta sätt att använda samtal vid högläsning kan ses som en fördel för att närma sig ett visst ämne eller låta barnen reflektera över händelser som skett omkring dem. Vid högläsning för små barn uppger pedagogerna att de använder bilderna i böckerna och nämner att de antingen pekar och frågar barnen

(24)

vad de ser på bilderna eller om de kan hitta exempelvis katten i bilden. Detta kan tolkas som att pedagogerna anpassar samtalen utifrån barns språkliga nivå. I samband med högläsningen uppgav pedagogerna att de ofta tar sig an nya och svåra ord som uppkommer i texten. Det framkom uppfattningar om att det är viktigt att barnen förstår alla ord i boken, däremot visar en studie av Alatalo och Westerlund (2019) att det även finns uppfattningar om att barn förstår bokens kontext trots svåra ord. Att ta sig an och förklara svåra ord kan däremot ses som positivt ur ett språkutvecklande perspektiv genom att barnen får utöka sin vokabulär.

Slutsatser

Pedagoger i denna studie uppger att de genomför högläsning i stort sett dagligen, men när under dagen det förekommer kan variera. Det majoriteten svarat är att det sker framförallt vid lunch, vila, temaarbeten och samling. Syftet med högläsningen uppges vara att främst få en lugn och trevlig stund men också att det är språkutvecklande och ett sätt att förmedla olika budskap och bidra med ett lärande till barnen. Under högläsning uppger majoriteten av pedagogerna att de huvudsakligen samtalar kring innehållet i boken, kopplar bokens händelser till barnens erfarenheter samt att de tar sig an ord som är nya eller svåra. Samtliga pedagoger var överens om att högläsning har en positiv påverkan på barns språkutveckling. Det som framkom i majoriteten av svaren var att de ansåg att högläsning bidrar till en utökad vokabulär samt ett nyanserat språk hos barnen. Pedagogerna uppgav även att de ansåg att läsmiljön har en stor påverkan på högläsningen. De menar att läsmiljön bör vara en lugn plats med bra och mysiga sitt- eller liggplatser. Vikten av läsrespekt i miljön framhävs av flertalet pedagoger, lika så böckernas tillgänglighet för barnen.

Vår förhoppning är att denna studie kommer att bidra till att pedagoger får en ökad medvetenhet kring vikten av sin egen roll vid högläsning i förskolans verksamhet. Även att de får en ökad förståelse för att både högläsningen i sig och samtalen i anslutning till den kan bidra till språkutveckling samt att högläsning kan ge barn nya kunskaper samt vidga deras erfarenhetsvärldar.

Vi har en förhoppning om att pedagoger får inspiration till att se över den fysiska samt sociala aspekten av läsmiljön på deras arbetsplatser då pedagoger i denna studie anser att den har en betydelsefull roll för högläsningen.

Framtida studier

Vi fann att pedagogerna i denna studie la vikt vid sin egen roll som pedagog i samband med högläsning, det är därmed av intresse att fortsätta studien genom att undersöka pedagogers uppfattningar kring den egna rollen och dess betydelse mer ingående. Exempelvis hur pedagoger uppfattar sin egen roll i syfte till att främja barns språkutveckling i samband med högläsning. Vidare hade det varit intressant att genomföra studier kring den fysiska läsmiljön då vi fann få studier kring ämnet och för att pedagogerna i denna studie ansåg att läsmiljön har en markant betydelse för högläsningen.

References

Related documents

In this paper, we quantitatively compared the in situ obser- vations of ionospheric irregularities recorded by the Swarm satellites with ground-based measurements of plasma plumes

The early introduction of cow’s milk formula correlated significantly with both the duration of exclusive breastfeeding and the duration of total breastfeeding, which is a

Their kitchen feeds up to 50 people daily, relying solely on solar cooking methods with biogas digester as a backup facility.. Tamera’s biogas plant consists of a digester of

In the described experiences of the CHC nurses four themes were found: Participation through activities, Equal participation although diverse, Influence of structures in society

Software modeling of both the elements of the real-time model (i.e. simulated EPS, grid interconnection circuit breaker, RLC circuit, and inverter current injection) and the

Implicit in the accounts of Asian and Middle East women is the existence of social networks that serve as social capital for the respective groups.. Besides face-to-face

Några positiva omdömen hörs dock i kritikerkören - det vore ju orimligt om inte ST och Ny Tid, som varit in- direkta orsaker till utredningens till- sättande,

The Institute (VTI) has therefore developed the TRIPUS apparatus for pressure testing of lightweight clinker granules parallel to the development ofthe DENSUS apparatus