• No results found

Compassion Fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård: en litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Compassion Fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård: en litteraturstudie"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Compassion Fatigue

hos sjuksköterskor inom akutsjukvård

- en litteraturstudie

Compassion Fatigue among nurses in emergency care - a literature study

Caroline Forshag Florentina Smajli

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledare: Anna Hollsten och Jonas Svanström Examinerande lärare: Anders Rüter

Inlämningsdatum: 21-03-24 Löpnummer

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Compassion Fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård - en litteraturstudie

Compassion Fatigue among nurses in emergency care - a literature study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Caroline Forshag och Florentina Smajli Handledare: Anna Hollsten och Jonas Svanström Sidor: 26 sidor exklusive bilaga

Nyckelord: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Sjuksköterska, Akutsjukvård

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård möter dagligen patienters lidande, trauma och död och bör därför ha ett empatiskt förhållningssätt. Sjuksköterskor arbetar i en miljö som både är fysiskt och psykiskt krävande, vilket kan innebära en ökad risk att utveckla Compassion fatigue. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors strategier vid akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck nio steg (2017). Databassökning genomfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed.

Databearbetning och analys skedde med innehållsanalys utifrån ett induktivt förhållningssätt.

Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall och 14 artiklar inkluderades i studien, sex kvalitativ metod, fem kvantitativ metod och tre mixad metod.

Resultat: Det sammanställda resultatet bildade fyra teman: ”Kunskap- och stödstrategier”,

”Arbetsstrategier och gränssättning”, ”Undvikande- och negativa strategier”, ”Egenvårds- och hälsostrategier” med sammanställda 14 tillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna som hanterade sin upplevda Compassion fatigue utifrån strategier kunde öka sitt välbefinnande och finna balans i sitt yrkesliv och privatliv. Majoriteten av sjuksköterskor inom akutsjukvård sökte stöd hos kollegor, familj och vänner som en strategi att minska Compassion Fatigue och främja deras empatiska förmåga. Sjuksköterskor som ventilerade och bearbetade sina känslor vid svåra händelser som skett på arbetsplatsen kunde snabbare komma till avslut, vilket minskade Compassion fatigue hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor som deltog i fritidsaktiviteter, paddlade kajak eller tränade fick utlopp för sin emotionella påverkan, minskade sin Compassion Fatigue och ökade deras välbefinnande.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Forskningsområde ... 4

Bakgrund ... 4

Akutsjukvård ... 4

Sjuksköterskors arbete på akutmottagning ... 4

Empati ... 5

Compassion Fatigue ... 5

Sekundär traumatisk stress ... 6

Compassion Satisfaction ... 6

Sjuksköterskans professionella förhållningssätt ... 7

Sjuksköterskans etiska kod ... 7

Problemformulering ... 7

Syfte ... 7

Metod ... 8

Litteratursökning ... 8

Sökord ... 8

Inklusionskriterier ... 10

Exklusionskriterier ... 10

Urval 1 ... 11

Urval 2 ... 11

Urval 3 ... 12

Databearbetning och analys ... 12

Forskningsetiska ställningstaganden ... 12

Resultat ... 14

Kunskap- och stödstrategier ... 14

Arbetsrelaterade strategier och gränssättning ... 16

Undvikande- och negativa strategier ... 18

Egenvårds- och hälsostrategier ... 19

Diskussion ... 22

Resultatdiskussion ... 22

Metoddiskussion ... 24

Klinisk implikation ... 25

Förslag till vidare forskning ... 25

Slutsats ... 26

Referenslista ... 27 Bilaga 1, Artikelmatris ...

(4)

4

Introduktion

Compassion fatigue, [CF] benämns som empatitrötthet orsakad av en stressrespons sjuksköterskan kan uppleva i vårdandet av svårt sjuka och lidande patienter (Svensk MeSH 2016). Sjuksköterskor exponeras dagligen av direkta och indirekta traumatiska händelser på sitt arbete genom att ge vård och omsorg till sina patienter (Figley 1995). Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en miljö som är både fysiskt och psykiskt krävande vilket kan komma att utlösa CF (Hooper et al. 2010; Hunsaker et al. 2015). CF har identifierats som orsak till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att känna empati till patienter och deras närstående (Joinson 1992). Författarna till litteraturstudien har under utbildningen stött på begreppet CF och ett intresse uppstod, eftersom CF än så länge är ett relativt okänt begrepp bland sjuksköterskor i Sverige. Anledning till denna litteraturstudie var att undersöka och få en djupare förståelse för vad CF egentligen innebär och identifiera vilka möjligheter som finns att kunna minska CF hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

Forskningsområde

Litteraturstudien genomförs i forskningsprogrammet ”Främja hälsa och vårdkvalitet” vid Karlstads Universitet där tre, delvis integrerade forskningsområden ingår. Litteraturstudien kommer att studeras utifrån forskningsområdet ”Kompetens- och professionsutveckling inom omvårdnad” vilket omfattar grundutbildade sjuksköterskors interventioner inom olika kontext för professions- och kompetensutveckling.

Bakgrund

I bakgrunden kommer sjuksköterskors erfarenheter av akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue belysas. Särskilt betydelsefulla begrepp kommer att introduceras vilket därefter kommer avslutas med presentation av studiens problemformulering och syfte.

Akutsjukvård

Enligt Hirshon et al. (2013) står akutsjukvården inför en åldrande och ständigt växande befolkning vilket leder till en ökad arbetsbelastning på akutmottagningar internationellt. En akutmottagning kan ha flera olika inriktningar, såsom trauma, brännskador, stroke, neurologi, barnakutsjukvård, hjärta-kärl, ortopedi, geriatrisk vård och katastrofmedicin (ENA 2021).

Akutmottagningar har en hög omsättning av patienter med olika grader av vårdbehov (Hirshon et al. 2013). På grund av det höga patientinflödet och överbeläggningar på svenska akutmottagningar, kan patientsäkerheten komma att påverkas (Socialstyrelsen 2017). Sveriges akutmottagningar handlägger varje år cirka 2,5 miljoner besök varav 32 procent resulterar i inläggningar på vårdavdelningar (Socialstyrelsen 2015a). Akutsjukvård innebär behandling och handläggning av patienter med ett tillstånd av snabbt påkommen ohälsa som inte kan vänta mer än högst ett dygn (Socialstyrelsen 2015a). Detta ställer krav på sjuksköterskan att kunna bemöta varje enskild patient med förståelse och empati på akutmottagningen (Savieto et al. 2019).

Sjuksköterskors arbete på akutmottagning

Arbetsförhållanden på akutmottagningar är mentalt och fysiskt krävande, detta på grund av det höga patientflödet (Hooper et at. 2010). Sjuksköterskans arbete består av identifiering av sjuka patienter samt kunna prioritera och avgöra vilken patient som ska få vård först (Hooper et at.

2010). Denna prioritering kallas för triagering vilket innebär att sjuksköterskan kan prioritera

(5)

5 patienterna utifrån både vård- och omvårdnadsbehov. Internationellt och nationellt benämns denna triagering för Rapid Emergency Triage and Treatment System, [RETTS] (Predicare AB 2011). RETTS baseras på att mäta patientens vitala parametrar, vilket innefattar puls, blodtryck, andningsfrekvens, temperaturmätning och medvetandegrad. Vid sammanställning av dessa värden får patientärendet en färg, röd, orange, gul eller grön. Röd färg innebär att tillståndet är livshotande medan grön färg innebär att patienten inte är i behov av akut medicinsk hjälp utan är lägst prioriterad (Göransson et al. 2005). På en akutmottagning kan sjuksköterskan komma att vårda patienter med fysiska skador, som befinner sig i livshotande situationer, svårt sjuka patienter, möta patienters lidande och död (Perregrini 2019). Traumapatienter är de patienter som inkommer med livshotande tillstånd vilket medför att sjuksköterskan behöver kunskap om traumavård och specifik omvårdnad. Trauma Nursing Core Course [TNCC] är en utbildning som ger sjuksköterskor grundläggande kunskaper inom traumavård (ENA 2021). Internationellt och nationellt genomförs ett akut omhändertagande av en patient utifrån ABCDE, Airway, Breathing, Circulation, Disability och Exposure för att tidigt kunna uppmärksamma, identifiera och behandla livshotande tillstånd (Nationellt kliniskt kunskapsstöd 2020). Curtis och Wiseman (2008) beskriver att sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. Trots en krävande arbetsmiljö med ett fokus på att rädda liv i första hand, är det viktigt att bemöta patientens individuella behov och minska lidandet (Curtis & Wiseman 2008). Patienternas individuella behov kan tillgodoses genom att sjuksköterskan regelbundet följer upp och utvärderar omvårdnadsåtgärder under patienternas vistelse på akutmottagningen (National Emergency Medicine Programme 2020). Sjuksköterskor leder det dagliga omvårdnadsarbetet på akutmottagningen och genomför grundläggande omvårdnad såsom erbjuda mat, dryck och hjälp med toalettbesök. Utöver detta inriktar sig sjuksköterskan mot den specifika omvårdnaden patientens tillstånd kräver, exempelvis blodprovstagning, perifer venkateter, ta ett EKG, bladderscan eller smärtlindra patienten utifrån läkarordination (Curtis & Wiseman 2008). De traumatiska händelserna och krävande arbetsförhållanden bidrar till att sjuksköterskorna utsätts för faktorer som bidrar till exponering av långvarig stress, vilket kan leda till att sjuksköterskorna brister i sin empatiska förmåga och inte kan ge omsorg till patienter och deras närstående (Trousselard et al. 2015).

Empati

Holm (2020) beskriver empati som ett mångdimensionellt begrepp utifrån tre faktorer. Dessa faktorer omfattar den känslomässiga reaktionen, det vill säga hur sjuksköterskan reagerar på patientens känslor, kognitiv bedömning omfattar förståelsen för patienten, samt en beteendefaktor där inlevelse förståelse och medkänsla förmedlas till patienten (Holm 2020).

Som sjuksköterska är det viktigt att känna empati, det vill säga medkänsla för svårt sjuka patienter inom akutsjukvård för att kunna ge en god vård och omsorg till patienten (Savieto et al. 2019). Det är värdefullt om sjuksköterskan har en förståelse för patientens känslor och beteenden, vilket främjar en personcentrad vård (Holm 2020). Empati hos sjuksköterskan omfattar omsorg för patienter och en medvetenhet om att vilja patienten väl (Trevizan et al.

2015; Coetzee & Klopper 2010).

Compassion Fatigue

Compassion Fatigue, [CF] som begrepp beskrevs första gången internationellt av Joinson (1992). Joinson (1992) menar att sjuksköterskor som upplever CF på akutvårdsavdelningar kan förlora sin empatiska förmåga att vårda patienter. CF benämns nationellt som empatitrötthet orsakad av en stressrespons sjuksköterskan kan uppleva i vårdandet av sjuka patienter (Svensk MeSH 2016). Enligt Cocker och Joss (2016) och Hunsaker et al. (2015) har sjuksköterskor som

(6)

6 arbetar inom akutsjukvård risk att utveckla CF. Sjuksköterskor upplevde en hopplöshetkänsla och ett traumatiskt känslomässigt tillstånd där deras oförmåga att känna empati för sina patienters lidande var en genomgående faktor (Engler‐Gross et al. 2020; Mottaghi et al. 2020).

Enligt Coetzee och Klopper (2010) är fysiska symtom i form av trötthet, huvudvärk, sömnstörningar, svaghet, nedsatt prestationsförmåga och minskad uthållighet vanligt förekommande fysiska symtom hos akutsjuksköterskor vid CF. En ökad känslighet, irritabilitet, minskad entusiasm och försämrad uppmärksamhet- och koncentrationsförmåga är andra psykiska symtom hos sjuksköterskan vid CF (Coetzee & Klopper 2010). Dessa symtom kan resultera i en bristande förmåga att vara inkännande för patientens vårdbehov och känslor (Mottaghi et al. 2020). Utifrån Engler‐Gross et al. (2020) kan sorg över patienters lidande och död vara en riskfaktor för utvecklandet av CF hos sjuksköterskor. Coetzee och Klopper (2010) menar att CF kan utlösas då förhållandet mellan sjuksköterskans förmåga att hantera patientens omvårdnadsbehov eller sjuksköterskans förmåga till återhämtning brister. Detta sker i tre steg och påverkar när CF uppstår (Coetzee & Klopper 2010). Det första steget beskriver ett obehag av att känna medkänsla, det andra steget involverar stressrelaterade faktorer. I det tredje steget har långvarig och intensiv kontakt med patienter och exponering av stress bidragit till utlösandet av CF (Coetzee & Klopper 2010). Professional Quality Of Life Scale, (ProQOL) eller Secondary traumatic stresscale, (STSS), är några av de mätinstrument som finns som kan mäta CF och sekundär traumatisk stress, [STS]. Instrumenten mäter balansen mellan CF och Compassion satisfaction, [CS] samt positiva respektive negativa aspekter relaterat till patientarbete. Det sammanställda resultatet visar sjuksköterskans höga eller låga nivåer av CF (Stamm 2010).

Sekundär traumatisk stress

Begreppet Secondary traumatic stress, STS beskrivs internationellt som en stressreaktion som kan uppstå i samband med exponering av andra människors lidande (Figley 1995). STS beskrivs vara en del i begreppet CF och inrymmer de stressrelaterade faktorerna som involverar och påverkar STS hos sjuksköterskan (Figley 2002). De symtom som kan uppstå vid STS är irritabilitet, nedsatt koncentrationsförmåga, påträngande tankar och sömnstörningar (Coetzee

& Klopper 2010), vilka tidigare är beskrivna som specifika symtom vid CF. Särskilt mottagliga för STS är sjuksköterskor inom akutsjukvård och traumavård, vilka möter patienter som genomgått olika former av trauma (Najjar et al. 2009). Sjuksköterskor som arbetar i direktkontakt med patienter under vårdtillfället är den yrkesprofession som riskerar att utsättas för STS (Figley 1995). Denna exponering kan få en negativ innebörd för sjuksköterskor, då de återupplever patienternas trauma utan att personligen genomgått det själva (Figley 1995).

Figley (1995) beskriver också att sjuksköterskor som upplevt en traumatisk händelse tidigare i sitt eget liv, kan riskera att utveckla STS när de möter en liknande situation i sitt arbete.

Compassion Satisfaction

Compassion Satisfaction, CS innebär att sjuksköterskan känner tillfredsställelse och välbefinnande i sitt arbete och kan då bemöta patienten med empati, förståelse och osjälviskhet (Coetzee & Klopper 2010; Stamm 2010). Coetzee och Klopper (2010) beskriver att det är betydelsefullt för sjuksköterskan att dela och lindra patientens lidande och förbättra patientens hälsa. Detta leder till att sjuksköterskan upplever CS, det vill säga en känsla av meningsfull empatisk tillfredställelse oavsett omständigheter (Coetzee & Klopper 2010). Coetzee och Klopper (2010) menar att CS är motsatsen till CF. Sjuksköterskans personliga- och professionella egenvärde kan öka om sjuksköterskan hittar ett syfte och en mening med sitt arbete (Coetzee & Klopper 2010). Detta resulterar i en engagerad och säker vård vid nästa patientmöte, vilket leder till en ökad positiv tillfredsställelse (Coetzee & Klopper 2010).

(7)

7 Sjuksköterskans professionella förhållningssätt

Enligt Patientsäkerhetslagen, [PSL] (SFS 2010:659) ska vårdverksamhet bedrivas utifrån ett patientsäkert perspektiv där patientens hälsa inte äventyras. Utifrån Hälso- och sjukvårdslagen, [HSL] (SFS 2017:30) ska sjuksköterskan vara lyhörd för patientens behov och beakta patientens integritet och självbestämmande. Socialstyrelsen (2015b) anser att sjuksköterskan ska kunna ge stöd, tröst och trygghet till sina patienter vilket kräver ett en god kommunikativ och empatisk förmåga hos sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska främja goda kontakter i mötet med varje enskild patient (SFS 2017:30). På en akutmottagning möter sjuksköterskan patienter i kris eller sorg. Enligt Socialstyrelsen (2015b) ska sjuksköterskan bemöta varje patient utifrån patientens behov och förutsättningar oberoende av sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet eller kön. Sjuksköterskan ska följa de riktlinjer och rutiner som finns på arbetsplatsen för att kunna säkerställa och ge vård och omsorg av god kvalitet (Socialstyrelsen 2015b). Enligt Patientlagen, [PL] (SFS 2014:821) ska patienten och dess närstående medverka i planering och genomförandet av vården. Utifrån PL ska omvårdnadsåtgärder utformas och genomföras i samråd med patienten där patientens behov och önskemål ska tillgodoses (SFS 2014:821).

Sjuksköterskans etiska kod

Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) ska en sjuksköterska kunna kommunicera med patienterna på ett respektfullt och empatiskt sätt. The International Council of Nurses [ICN]

etiska kod för sjuksköterskor beskriver sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden.

Dessa områden omfattar främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra patientens lidande (ICN 2012). Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver betydelsen av sjuksköterskors personliga ansvar att ta hand om den egna hälsan, det vill säga det mentala, fysiska, sociala och själsliga välbefinnandet för att kunna tillgodose en god- och säker vård till patienten. Sjuksköterskor ska uppmuntra varandra till hälsosamma levnadsvanor samt arbeta för en god arbetsmiljö (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Om sjuksköterskor inte kan upprätthålla sin egen hälsa kan konsekvenserna av detta leda till att sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever en minskad tillfredställelse, välbefinnande och meningsfullhet i sitt arbete (Coetzee & Klopper 2010).

Problemformulering

Sjuksköterskor inom akutsjukvård möts dagligen av patienters smärta, lidande, trauma i form av sjukdom eller skada och kan därmed riskera att utveckla CF. Vid CF kan sjuksköterskor uppleva fysiska symtom som till exempel sömnstörningar, nedsatt prestationsförmåga och trötthet. Psykiska symtom, som till exempel irritabilitet och ökad känslighet samt en försämrad uppmärksamhet- och koncentrationsförmåga är andra symtom vid CF. Dessa symtom kan komma att påverka sjuksköterskan i sitt dagliga arbete inom akutsjukvård. Om sjuksköterskan brister i sin empatiska förmåga och slutar vara inkännande för patientens vård- och omvårdnadsbehov får detta konsekvenser för vårdkvaliteten. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2014) finns krav på sjuksköterskan. Kraven omfattar bland annat att sjuksköterskor ska kunna ta personligt ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande utifrån mentala, fysiska, sociala och själsliga aspekter. Vid CF kan sjuksköterskans förmåga att uppfylla dessa krav gå förlorad vilket kan leda till hälsorisker för sjuksköterskan. I relation till CF kan även patientsäkerheten påverkas då sjuksköterskan inte klarar av att tillgodose patienten en god- och säker vård utifrån de författningar och riktlinjer som finns. Det är därför angeläget att studera vidare vilka strategier sjuksköterskor kan använda vid CF inom akutsjukvård.

Syfte

Syftet med litterateraturstudien var att belysa sjuksköterskors strategier vid akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue.

(8)

8

Metod

Vald metod är litteraturstudie vilket innebär en sammanställning av vetenskapliga studier utifrån den nuvarande kunskap som existerar inom området (Polit & Beck 2017). De vetenskapliga studierna skall upprätthålla en hög kvalitet och att det ska även finnas tillräckligt med studier för att kunna göra en bedömning utifrån ett kritiskt förhållningssätt om dessa har en evidensbaserad relevans för litteraturstudien (Polit & Beck 2017). Litteraturstudiens metod utgår från Polit och Beck (2017) nio steg, se figur 1.

Figur 1: Polit och Beck (2017) nio steg. Fritt översatt.

Litteratursökning

I steg 1 utifrån Polit och Beck (2017) nio steg, utformades en problemformulering och syfte relevanta för litteraturstudien, se figur 1. I steg 2 ska sökord och databaser väljas (Polit & Beck 2017). Sökord och databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo valdes utifrån litteraturstudiens syfte. Databasen CINAHL innehåller omvårdnadsforskning vilket är tillämpbar och rekommenderas för sjuksköterskor vid forskning inom ämnesområdet omvårdnad (Polit & Beck 2017). PubMed innehåller forskning inom medicin och omvårdnad (Polit & Beck 2017). Databasen PsycInfo innehåller forskning om psykologi och angränsande ämnesområden vilket anses betydande vid forskning inom omvårdnad (Polit & Beck 2017).

Databassökningen genomfördes 2021-01-25 till och med 21-02-01 i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. I steg 3, enligt Polit och Beck (2017) nio steg, ska databassökning genomföras utifrån valda sökord och inklusions- respektive exklusionskriterier. Sökning genomfördes utifrån valda sökord samt inklusions- och exklusionskriterier vilka fördes in i tabell 1, 2 och 3 på antal träffar. Sökorden söktes först var för sig för att sedan kombineras med varandra för att identifiera och få fram relevant sökmaterial, primärkällor som motsvarar litteraturstudiens syfte.

Sökord

I databasen CINAHL användes sökordet ”Compassion fatigue” som Subject headings, Major concept, keyword samt som fritextsökning. Sökordet ”Secondary traumatic stress” fanns inte som Subject headings i CINAHL, vilket innebar att detta sökord fritextsöktes tillsammans med fritextsökningen ”secondary traumatic stress or compassion fatigue or vicarious trauma”.

1. Formulera ett syfte och eventuella frågeställningar.

2. Utforma relevanta sökord och välja databas.

3. Databassökning med urvalskriterier.

4. Identifiera

relevant sökmaterial, läsa abstrakt.

5. Läs sökmaterialet och gör vid behov en ny sökning.

6. Granska artiklarna utifrån relevans för syftet.

7. Kritisk granskning av artiklarnas

kvalitet.

8. Analysera

information och söka efter teman.

9. Förbered kritisk sammanställning av resultatet.

(9)

9 Sökningen i CINAHL genomfördes med booelska operatorerna [OR] och [AND] för att utvidga samt begränsa antalet relevanta sökträffar (Henricson 2012). Sökorden ”Compassion fatigue”

och ”Secondary traumatic stress or vicarious trauma” kombinerades med booelska operatorn [OR], vilket breddar sökningen för att få en uppfattning om vad som finns skrivet i CINAHL om Compassion fatigue och Secondary traumatic stress. Sökorden ”Emergency department or Emergency room or accident and emergency or accident & emergency or a&e or a & e”, ”Acute care” och ”Emerg*” genomfördes som fritextsökning då användning av Emergencies services som Subject Headings i CINAHL visade sig i färre träffar. ”Emerg*” trunkerades för att ytterligare bredda sökningen och få fler träffar (Henricson 2012). Sökorden ”Strategies or methods or techniques or interventions or best practice” gjordes som fritextsökning för att inkludera fler relevanta artiklar då specifik ämnesordssökning resulterade i färre träffar. Dessa sökord kombinerades med en booelsk operator [AND] med sökorden ”Compassion Fatigue” or

”Secondary traumatic stress” och ”Secondary traumatic stress or Compassion fatigue or vicarious trauma” för att kunna avgränsa antalet träffar vilka motsvarade syftet. Databassökning i CINAHL genomfördes mellan datumen 21-01-25 till och med 21-02-01 och är redovisad i tabell 1, innehållande sökord, antal träffar, urval 1, urval 2 och urval 3.

I databasen PubMed användes MeSH-termen ”Compassion Fatigue [MeSH] medan sökorden

”Emergency”, ”nurs*” och ”Self care” genomfördes som fritextsökning. Sökordet ”nurs*”

trunkerades. Trunkering används för att få med alla ändböjelser av sökorden (Henricson 2012).

Sökordet ”Compassion fatigue” kombinerades med booelska operatorn [AND] med sökorden i fritext för att få relevanta artiklar motsvarande syftet. Databassökning i PubMed genomfördes mellan datumen 2021-01-25 till och med 2021-02-01 och är redovisad i tabell 2, innehållande sökord, antal träffar, urval 1, urval 2 och urval 3.

Vid sökning i databasen PsycInfo användes sökorden ”Compassion Fatigue” OR ”Secondary traumatic stress”, nurs*”, ”emerg*” och ”acut*”. Compassion fatigue söktes fram genom Thesaurusterm, Subjectheadings, keyword och som majorconcept med den booelska operatorn [OR] ”Secondary traumatic stress” vilket söktes som fritext. Vid sökordet ”Compassion Fatigue” som mainsubjects lades ”+Explode” till för att få fram ett utökat sökmaterial.

Sökorden ”nurs*, ”emerg*” och ”acut*” trunkerades samt kombinerades genom [AND] med sökorden ”Compassion fatigue” OR ”secondary traumatic stress”. Booelska operatorn [AND]

användes för att inkludera alla valda sökord (Henricson 2012). Databassökning i PsycInfo genomfördes mellan datumen 2021-01-25 till och med 2021-02-01 och är redovisad i tabell 2, innehållande sökord, antal träffar, urval 1, urval 2 och urval 3.

Vid sökning inom databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo förekom det i samtliga databassökningar interna- och externa dubbletter, dessa är redovisade i tabell 1, 2 och 3. Interna dubbletter är de artiklar som återkommer inom samma databas medan externa dubbletter är de artiklar som tidigare har förekommit i en databas och som återkommer i en ny databas.

(10)

10 Inklusionskriterier

Databassökning genomfördes utifrån valda inklusionskriterier. Artiklarna skulle inkludera sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2011- 01-01 till och med 2021-02-01, vara vetenskapligt granskade, (peer-reviewed) och spegla studiens syfte. De inkluderade artiklarna skulle vara etiskt godkända samt skrivna på engelska.

Exklusionskriterier

Sjuksköterskor som inte arbetade inom akutsjukvård och sjuksköterskor som arbetade med barn under 18 år har exkluderats. Litteraturstudier, (reviews), pilotstudier och fallstudier har exkluderats.

Tabell 1. Sökningar i CINAHL med sökning, sökord, antal träffar och Urval 1, Urval 2, Urval 3.

CINAHL Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 (MH ”Compassion

fatigue”)

613

S2 (MM ”Compassion

fatigue”)

373

S3 ”Compassion fatigue” 1272

S4 ”Secondary traumatic stress”

1485 S5 ”Secondary traumatic

stress or compassion fatigue or vicarious trauma”

2728

S6 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5

1954*

S7 ”Emergency department or emergency room or accident and emergency or accident & emergency or a&e or a & e”

188899

S8 S6 AND S7 86* 13(1) 3 3

S9 “Acute care” 83017

S10 S6 AND S9 55* 6 4 4

S11 “Strategies or methods or

techniques or

interventions or best practices”

2300488

S12 S6 AND S11 1242

S13 (S6 AND S11) AND Emerg*

149* 19(10) 4 4

Totalt 27 11 11

() = Interna dubbletter *limits.

(11)

11 Tabell 2. Sökningar i PubMed med sökning, sökord, antal träffar och Urval 1, Urval 2, Urval 3.

PubMed Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Compassion fatigue

[MeSH]

462

S2 ”Nurs*” 994661

S3 ”Emergency” 413050

S4 ”Self care” 203500

S5 S1 AND S2 250

S6 S1 AND S2 AND S3 22* 8 ((5)) 1 1

S7 S1 AND S4 85* 3 1 1

Totalt 6 2 2

(( )) = externa dubbletter. * = Limits.

Tabell 3. Sökningar i PsycInfo med sökning, sökord, antal träffar och Urval 1, Urval 2, Urval 3

PsycInfo Sökning Sökord Antal

träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Mainsubject(Compassion

fatigue)

698 S2 If(Compassion fatigue) 619

S3 Mjsub(Compassion fatigue) 344

S4 MJMAINSUBJECT.EXAC

T.EXPLODE(”Compassion fatigue”)

276

S5 Su(Secondary traumatic stress)

578 S6 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR

S5

568*

S7 S6 AND emerg* 58* 8 ((4)) 0

S8 S6 AND nurs* 176* 10 ((7)) 1 1

Totalt 7 1 1

(( )) = Externa dubbletter. * = Limits.

Urval 1

I steg 4 enligt Polit och Beck (2017) nio steg ska artiklarnas titel och abstrakt läsas. Totalt lästes 631 artiklars titel och abstrakt och relevant sökmaterial identifierades utifrån studiens valda inklusionskriterier och svar på syftet. Därefter valdes 40 artiklar i urval 1. De 591 artiklarna som exkluderades motsvarade inte studiens syfte eller inklusions- och exklusionskriterier. Av dessa uteslöts 11 interna dubbletter och 16 externa dubbletter, se urval 1 i tabell 1, 2 och 3.

Urval 2

Utifrån Polit och Beck (2017) ska artiklarna läsas i sin helhet. I steg 5 lästes samtliga 40 artiklar i fulltext flera gånger för att få en förståelse för artiklarnas innehåll i sin helhet. För att undvika tolkningsfel lästes och sammanställdes artiklarna enskilt för att sedan läsas och granskas tillsammans av författarna. I steg 6 enligt Polit och Beck (2017) ska artiklarna relevansgranskas. En muntlig diskussion fördes om artiklarnas innehåll och dess relevans för syftet och studiens valda inklusionskriterier. Totalt valdes 14 artiklar som svarade på studiens syfte och inklusionskriterier. Av de 26 artiklar som exkluderades, berörde fyra artiklar annan yrkeskår, såsom läkare, poliser, brandmän och chefer, en artikel var en pilotstudie, en artikel var en fallstudie och 19 artiklar motsvarade inte studiens syfte eller inklusionskriterier då dessa

(12)

12 artiklar enbart berörde sociodemografiska faktorer och symtom vid CF. En artikel var publicerad utanför valda årtal vilket ledde till att denna exkluderades.

Urval 3

I steg 7 användes Polit och Beck (2017) granskningsmall, ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research” samt ” Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research” för att kvalitetsgranska artiklarna inför urval 3, se tabell 1, 2 och 3. Samtliga artiklar uppfyllde kvalitetskravet och 14 artiklar inkluderades i studien. Av dessa 14 artiklar var sex artiklar av kvalitativ metod, fem artiklar var kvantitativ metod och tre artiklar var mixad metod vilka redovisas som bilaga 1, artikelmatris.

Databearbetning och analys

I steg 8 ska studiernas resultat analyseras och bearbetas (Polit & Beck 2017). Författarna har valt att utgå ifrån ett induktivt förhållningssätt vid granskning av artiklarnas resultat, vilket innebär att författarna har försökt lägga sin förförståelse åt sidan för att se på texten så objektivt som möjligt (Polit & Beck 2017). Författarna har beskrivit studiernas översiktliga resultat genom en artikelmatris, se bilaga 1, som en hjälp att bearbeta resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades först enskilt i utskriven form på papper där färgmarkering i form av att stryka under texten gjordes då resultat som svarade mot studiens syfte upptäcktes. Författarna har översatt vissa ord med hjälp av ett lexikon för ökad förståelse för ordens innebörd och för att undvika feltolkningar. Transkribering av data fördes sedan in i ett digitalt dokument i ordbehandlingsprogrammet Word. Resultatet i form av insamlad data, färgmarkerades i olika färger utifrån studiens syfte för att utskilja vilka strategier som hörde ihop eller skilde sig åt.

Granskning av data bearbetades först enskilt för att sedan jämföras och diskuteras tillsammans med varandra för att finna likheter och skillnader av de resultat som framkom i artiklarna. Vid granskningen av artiklarna identifierades mönster, likheter och skillnader av strategier vilket ledde till att fyra teman växte fram utifrån den samlade resultatbilden. I steg 9 ska det sammanställda resultatet framföras utifrån olika teman (Polit & Beck 2017). Dessa fyra teman namngavs till följande temarubriker: ”Kunskap- och stödstrategier”, ”Arbetsstrategier och gränssättning”, ”Undvikande- och negativa strategier” och ”Egenvårds- och hälsostrategier”

med tillhörande 14 subteman vilka ingår i litteraturstudiens resultatsammanställning och redovisas i resultatet, se figur 2.

Forskningsetiska ställningstaganden

Enligt Polit och Beck (2017) ska de artiklar som ingår i en litteraturstudie vara granskade och godkända av en etikkommitté. Litteraturstudien följer Polit och Beck (2017) nio steg för att tydliggöra och redovisa de olika stegen i forskningsprocessen, vilket gör den reproducerbar för andra forskare. Polit och Beck (2017) anser att plagiat, fusk eller misstolkning av fakta inte får förekomma. Egna åsikter, värderingar eller uppfattningar ska inte komma att påverka studiens resultat (Henricson 2012). Det är viktigt att försöka lägga sin förförståelse åt sidan för att kunna se objektivt på resultatet som framkommer. Författarna har strävat efter att ha ett objektivt förhållningssätt vid genomläsning och bearbetning av artiklarna. För att undvika tolkningsfel har engelsk-svenskt ordlexikon använts till hjälp att förstå artiklarnas innehåll. Artiklarna har genomlästs i sin helhet flertalet gånger enskilt för att sedan bearbetats tillsammans vilket ger en ökad trovärdighet då författarna efter diskussioner enats om sina resonemang. Enligt Polit och Beck (2017) är det fördelaktigt att vara två författare för att kunna minimera riskerna att det uppstår misstag eller feltolkningar av resultatet. Artiklarna granskades genom Polit och

(13)

13 Beck (2017) kvalitetsgranskningsmall ” Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research”

samt ” Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research” för att avgöra artiklarnas kvalitet och tillförlitlighet. Valda artiklar som inkluderats i studien redovisas i en artikelmatris för att tydliggöra artiklarnas innehåll, se bilaga 1. Den europeiska kodexen för forskningens integritet, (ALLEA 2018) har använts för att bearbeta artiklarna utifrån fyra principer, tillförlitlighet, ärlighet, respekt för andra forskare och deltagare samt ansvarighet för artiklarnas resultat och dess konsekvenser. Etiska överväganden har beaktats, så som hur väl deltagarnas getts information och samtycke till att deltaga i studien, samt hur deltagarnas svar bearbetats och lagrats med hänsyn taget till respekt och integritet (Vetenskapsrådet 2017). De artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat är tidigare publicerade i vetenskapliga tidskrifter som ställer krav på att artiklarna är av en god etisk kvalitet. Artiklarnas originalspråk har använts då citat redovisats i studien, detta för att undvika feltolkningar i litteraturstudien (Polit & Beck 2017).

(14)

14

Resultat

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors strategier vid akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue. Sammanställning av resultatet baseras på 14 artiklar, varav sex av kvalitativ metod, fem kvantitativ metod och tre av mixad metod, varav samtliga artiklar har genomgått kvalitetsgranskning. Nio av artiklarna var från USA, en artikel var från Brasilien, en från Australien, en från Irland, en från Canada och en artikel från Storbritannien, se bilaga 1, Artikelmatris. Resultatet sammanställdes under följande fyra temarubriker, ”Kunskap- och stödstrategier”, ”Arbetsstrategier och gränssättning”, ”Undvikande- och negativa strategier”

och ”Egenvårds- och hälsostrategier”, med tillhörande 14 subteman, se figur 2.

Figur 2. En översikt över fyra huvudresultatteman och 14 subteman, vilka beskriver sjuksköterskors hantering och strategier vid CF inom akutsjukvård.

Kunskap- och stödstrategier

De sjuksköterskor som upplevde CF på sitt arbete inom akutsjukvård menar att de brast i sin empatiska förmåga vilket ledde till skuld- och skamkänslor. Sjuksköterskor som kunde hantera sin CF genom att söka stöd och kunskap hos andra, visade sig vara betydelsefullt för att återfå sin empatiska förmåga och känna tillfredställelse över sitt arbete, vilket ledde till minskad CF.

Söka stöd i familj, vänner, kollegor, handledare, chef och organisation

Sjuksköterskor som arbetade inom akutsjukvård sökte stöd hos sin familj, vilket visade sig som ökad tillfredställelse på arbetet, sänkta stressnivåer och minskad CF (Berg et al. 2016;

Dekeseredy et al. 2019; Drury et al. 2014; Hinderer et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Wolf et al. 2020). Jahner et al. (2020) beskriver att sjuksköterskor hanterade sin CF genom att söka stöd, hjälp och tillit av sin familj för att lättare kunna bearbeta följderna av de händelser som uppkom under deras arbetsdag. Några av sjuksköterskorna bearbetade traumatiska händelser med familjemedlemmar som också var sjuksköterskor vilket ansågs som värdefullt då dessa hade en annan förståelse för händelsen (Berg et al. 2016; Drury et al. 2014;

Wolf et al. 2020). Sjuksköterskor som delade med sig av sina upplevda traumatiska händelser utifrån flera perspektiv med sina vänner, visade sig vara värdefullt då det sänkte

Kunskap- och stödstrategier

Arbetsstrategier och gränssättning

Undvikande- och negativa strategier

Egenvårds- och hälsostrategier

Söka stöd i familj, vänner, kollegor, handledare, chef och organisation Söka kunskap och utbildning från chef och organisation Söka professionellt rådgivningsstöd utanför organisationen

Sjuksköterskors hantering av CF på arbetsplatsen

Formell debriefing och informell debriefing Sjuksköterskors gränssättning genom uppsägning och sjukskrivning

Regelbundet intag av alkohol eller använda läkemedel

Olämpliga sexuella beteenden och sömnhantering Isolering, blockering och stänga inne sina känslor

Fysisk aktivitet och fritidsintressen Mindfulness och meditation Andlighet och tro Aktiviteter i hemmet Balans mellan yrkesliv och privatliv

(15)

15 sjuksköterskornas nivåer av CF (Wolf et al. 2020). Resultatet visade att sjuksköterskor som umgicks, samtalade och ventilerade dagens händelser med sina vänner efter en ansträngande dag ledde till minskad CF och ett ökat välmående bland sjuksköterskorna (Drury et al. 2014).

Ytterligare en strategi som sjuksköterskor använde för att minska förekomsten av CF var att söka stöd och umgås med sina vänner utanför arbetet (Berg et al. 2016; Drury et al. 2014; Duffy et al. 2015; Flarity et al. 2013; Hinderer et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Morrison

& Joy 2016; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskor som sökte stöd av sina kollegor hade lättare att identifiera, bearbeta och hantera följderna av traumatiska händelser (Dekeseredy et al. 2019;

Morrison & Joy 2016; Wolf et al. 2020). De mindre erfarna sjuksköterskorna som uppvisade tydliga tecken på CF tog hjälp av sina kollegor som en strategi att söka och skaffa sig kunskap då sjuksköterskornas kompetens sviktade i relation till omvårdnadsarbetet. De erfarna sjuksköterskorna delade med sig av sin erfarenhet av akutsjukvård samt hur de hanterade liknande traumatiska händelser vilket var ett stöd till de oerfarna sjuksköterskorna (Berg et al.

2016; Dekeseredy et al. 2019; Drury et al. 2014; Hinderer et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Morrison & Joy 2016; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskor sökte stöd från sina handledare då dessa handledare hade som uppgift, och extra tid avsatt till att hjälpa sina kollegor att förbättra deras kunskaper i det dagliga omvårdnadsarbetet, vilket ledde till en minskad CF (Drury et al. 2014; Duffy et al. 2015; Flarity et al. 2013; Jahner et al. 2020). Resultatet visade att sjuksköterskor sökte stöd samt uttryckte ett behov av att få bekräftelse för sitt arbete från chefer och organisationen för att minska sin CF och nå en ökad arbetstillfredsställelse (Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Wolf et al. 2020).

Söka kunskap och utbildning från chef och organisation

En strategi var att sjuksköterskor sökte kunskap från chef och organisationen. Genom att söka utbildning och skaffa sig en djupare kunskap om traumasjukvård ledde till en ökad trygghet och stabilitet i den professionella yrkesrollen. Sjuksköterskor som sökte kunskap hur de skulle hantera traumatiska händelser kunde minska sin CF (Adimando 2018; Berg et al. 2016; Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Wolf et al. 2020). Flera sjuksköterskor önskar praktiska övningstillfällen i traumavård för att vara väl förberedda vid inkommande trauma (Berg et al. 2016; McCall 2020; Wolf et al. 2020). I resultatet framkom att söka kunskap och utbildning om begreppet CF var en betydande strategi för att tidigt uppmärksamma symtom och kunna förhindra en utveckling av CF och dess negativa innebörd för sjuksköterskorna (Adimando 2018; Berg et al. 2016; Flarity et al. 2013). Sjuksköterskor som deltog i en fyra timmars lång utbildning, bekostad och organiserad av organisationen, fick verktyg för att hantera sin CF. Sjuksköterskorna uppgav att de kände sig inspirerade av utbildningen och att de efter utbildningen lättare kunde hantera och bemöta svåra patienterna med bibehållen empatisk förmåga (Flarity et al. 2013).

Söka professionellt rådgivningsstöd utanför organisationen

Resultatet visade att sjuksköterskor sökte professionellt rådgivningsstöd från den externa organisationen ”Employee Assistance Program”, (EAP). Detta rådgivningsstöd bidrog till att sjuksköterskorna kunde hantera sin upplevda CF genom att samtala och reflektera om händelser som uppkommit på arbetsplatsen vilket ledde till ett snabbare avslut (Drury et al. 2014; Duffy et al. 2015; Hinderer et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Wolf et al. 2020).

Sjuksköterskor som sökte professionellt stöd från EAP rapporterade att de återfick en styrka inombords för att kunna hantera sin CF (Hinderer et al. 2014). Genom samtal kunde

(16)

16 sjuksköterskor identifiera, ventilera och bearbeta tidigare traumatiska händelser (Wolf et al.

2020).

”I called up my counselor and I said, Maybe we should talk about work stuff. And then I started to talk about work stuff and it came to me while I was venting that I can still tell traumatic stories from 15 years ago, and they never left me, they´re still with me…” (Wolf et al. 2020, s. 4).

Arbetsrelaterade strategier och gränssättning

I detta tema framkommer sjuksköterskors strategier i relation till arbetet inom akutsjukvård för att kunna minska sin upplevda CF och istället öka sin arbetstillfredsställelse. Sjuksköterskor som insåg sin egen kapacitet av vad de klarade och sin förmåga till gränssättning, ansågs vara värdefulla och betydande strategier vid CF.

Sjuksköterskors hantering av CF på arbetsplatsen

Resultatet visade att sjuksköterskor använde stressreducerande aktiviteter på sin arbetsplats vilket bidrog att sjuksköterskorna slappnade av och ledde till återhämtning (Adimando 2018).

Sjuksköterskor som tog sig tid att ha en tyst stund för sig själva och rensa sina tankar, ledde till att sjuksköterskorna stärkte sin psykologiska, emotionella hälsa, välmående samt möjliggjorde reflektion och återfinnande av fokus (Drury et al. 2014). Sjuksköterskor som tog sina raster minskade CF och främjade en ökad arbetstillfredsställelse (Dekeseredy et al. 2019; Drury et al.

2014; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskorna använde självreflektion som strategi för att motverka CF, vilket innebar att sjuksköterskorna försökte vara avslappnade när de arbetade, var målfokuserade och slutförde sina arbetsuppgifter utan att stressa (Flarity et al. 2013). Resultatet visade att när sjuksköterskor vårdat patienter använde de en sorteringsstrategi, vilket innebar att händelsen sorterades upp i mindre delar. Detta var ett sätt att bearbeta händelsen för sjuksköterskorna (Dekeseredy et al. 2019; McCall 2020).

”Okay, compartmentalize it, it´s an accident, you didn´t cause it, you tried to help them, and you go that way”

(Dekeseredy et al. 2019, s. 16).

Wolf et al. (2020) beskriver att sjuksköterskor använde skyddande strategier för att förhindra CF, genom att försöka visa sig vara stark och inte bli påverkad av det som händer på arbetsplatsen. Sjuksköterskor som kunde planera och förbereda exempelvis patientrum och förråd innan patienten anlände, visade sig vara bättre rustade till att hantera och reglera sina känslor när hot uppstod på arbetsplatsen. Högt patienttryck och låg personalbemanning, speciellt nattetid, kan utlösa ett hot mot sjuksköterskornas empatiska förmåga (Adimando 2018;

Drury et al. 2014; Flarity et al. 2013; McCall 2020). Sjuksköterskor som tillät sig att släppa ut sina känslor genom att gråta i ensamhet på arbetet eller efter arbetspassets slut kunde hantera och bearbeta traumatiska händelser vilket ledde till en minskning av CF (Dekeseredy et al.

2019; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskor valde att ta extrapass som en strategi för att undvika emotionell påfrestning av traumatiska händelser inom akutsjukvård. Genom att arbeta mer kunde sjuksköterskor förtränga sina tankar och känslor (Hinderer et al. 2014). Resultatet visade att sjuksköterskor som försökte förbättra sig själva genom att göra sitt bästa i varje arbetssituation istället för att ändra arbetsplatsen eller sina kollegor, upplevde en ökad CS och

(17)

17 minskad CF (Flarity et al. 2013). Sjuksköterskor upplevde en minskning i sin CF om de hade ett gott teamarbete där strategier som att hjälpa och stötta varandra med krävande patienter ökade deras empatiska förmåga och tillfredställelse (Berg et al. 2016; Dekeseredy et al. 2019;

Drury et al. 2014; Flarity et al. 2013; Hinderer et al. 2014; Jahner et al. 2020; Morrison & Joy 2016; Wolf et al. 2020).

”I actually make jokes out of a lot of stuff so I can keep going” (Dekeseredy et al. 2019, s. 16).

Sjuksköterskor som använde sig av hanteringsstrategier i form av att skämta, skratta, ha humor eller vara sarkastiska, upplevde en högre tillfredställelse på arbetet vilket medförde att de klarade av att fullfölja sina arbetspass och minska sin CF (Berg et al. 2016; Dekeseredy et al.

2019; McCall 2020; Morrison & Joy 2016). De sjuksköterskor som deltog i personalaktiviteter, såsom personalfester främjade CS och innebar en minskad CF (McCall 2020). Sjuksköterskor som spred glädje och uppmuntran bland sina kollegor trots hög arbetsrelaterad stress främjade kollegornas välbefinnande och empatiska förmåga vilket ledde till minskad CF (Drury et al.

2014)

Formell debriefing och informell debriefing

Sjuksköterskor som sökte formell debriefing av organisationen var en strategi för att minska CF efter traumatiska händelser. Sjuksköterskor som efterfrågade formell debriefing från sin chef upplevde att de lättare kunde bearbeta sin emotionella påverkan av händelsen. Formell debriefing genomfördes genom gruppdiskussioner på arbetsplatsen, vilket innebar att alla sjuksköterskor fick komma till tals och samtala om den gemensamma händelsen de alla deltagit i. Detta främjade sjuksköterskornas känsla av gemenskap och psykologisk bearbetning (Jahner et al. 2020; McCall 2020; Morrison & Joy 2016). Sjuksköterskor inom akutsjukvård ansåg att den informella debriefingen som användes mellan sjuksköterskorna själva efter svåra och traumatiska händelser, var en effektiv strategi då det gav ökad tillfredsställelse i arbetet och identifierades minska CF (Berg et al. 2016; Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020;

Morrison & Joy 2016; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskorna föredrog de spontana tillfällena med debriefing, vilket ansågs främja medkänsla och välbefinnande, minska den känslomässiga belastningen samt minska CF hos sjuksköterskorna (Wolf et al. 2020).

”We could debrief honestly… and just speak bluntly with each other about how you feel… just to let your emotions out verbally with people who have experienced similar things as you I think is super important – at least that´s what helped me” (Wolf et al. 2020, s. 5).

Denna spontana informella debriefingen genomfördes mellan patientkontakterna och var inte alltid i direkt anslutning efter traumatiska händelser (Berg et al. 2016; Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020). Berg et al. (2016), Drury et al. (2014) och Wolf et al. (2020) beskriver att sjuksköterskorna använde informell debriefing för att varva ned och bearbeta sina känslor även utanför sitt arbete.

(18)

18 Sjuksköterskors gränssättning genom uppsägning och sjukskrivning

Resultatet visade att sjuksköterskor fick ibland ta till drastiska åtgärder och sätta gränser för hur mycket de skulle orka. De sjuksköterskor som valde att begära avsked från sitt arbete och lämna arbetsplatsen, återfick sin empatiska förmåga och en ökad arbetstillfredsställelse samt att deras upplevda CF minskade (Adimando 2018; Dekeseredy et al. 2019; Drury et al. 2014; Duffy et al. 2015; Kelly et al. 2015; Wolf et al. 2020). En del av sjuksköterskorna funderade på eller planerade att helt byta karriär och göra något helt annat som en strategi att hantera sin CF (Duffy et al. 2015), medan några sjuksköterskor hade en strategi att ta en längre paus en period ifrån sitt arbete. Denna gränssättning genom att ta en paus från sitt arbete, genomfördes av sjuksköterskorna för att få återhämtning och kunna öka sin empatiska förmåga (Dekeseredy et al. 2019).

”I took a break for about three, three and a half years…

then I came back in” (Dekeseredy et al. 2019, s.15).

För att kunna uppnå återhämtning sjukskrev sig några av sjuksköterskorna från arbetet som en strategi att återfå sin mentala hälsa och minska sin CF (Dekeseredy et al. 2019; Drury et al.

2015; Wolf et al. 2020).

Undvikande- och negativa strategier

Resultatet visar att sjuksköterskor inom akutsjukvård använder sig av undvikande- och negativa strategier för att hantera sin CF. Några sjuksköterskor drar sig undan och undviker platser, personer, patienter och närstående, eller andra faktorer som kan utlösa emotionell stress och orsaka obehagskänslor i form av stress, ångest och depression (Berg et al. 2016; Dekeseredy et al. 2019; Duffy et al. 2015; Morrison & Joy 2016). Sjuksköterskor som drog sig undan sin partner och familj var också vanligt förekommande strategier hos sjuksköterskor inom akutsjukvårdsenheter (Berg et al. 2016; Dekeseredy et al. 2019; Duffy et al. 2015; Morrison &

Joy 2016). Dekeseredy et al. (2019) menar att sjuksköterskor drar sig undan familjemedlemmar för att de inte orkar umgås efter traumatiska händelser som skett tidigare under dagen.

Sjuksköterskor som drack alkohol, sov i längre perioder eller intog läkemedel för att undkomma dagens händelser och fly från sina tankar och känslor, visade sig vara negativa, ej hälsofrämjande strategier (Wolf et al. 2020).

Regelbundet intag av alkohol eller använda läkemedel

Resultatet visade att sjuksköterskor regelbundet drack alkohol efter arbetet för att slippa hantera och bearbeta sina känslor och tankar efter upplevda traumatiska händelser (Dekeseredy et al.

2019; Duffy et al. 2015; Hinderer et al. 2014; Wolf et al. 2020). Sjuksköterskorna som upplevde CF använde även läkemedel för att bedöva sina känslor och tankar och kunna slappna av efter ett händelserikt och krävande arbetspass.

”I drink every night to get rid of the monsters, to not see, not hear, to not repeatedly feel those emotions, you know, needing to medicate every night” (Wolf et al. 2020, s. 5).

Resultatet visade att denna hantering av alkohol och läkemedel var strategier sjuksköterskorna använde för att kunna somna vilket medförde att de klarade av att gå tillbaka till sitt arbete nästkommande dag (Dekeseredy et al. 2019; Hinderer et al. 2014; Wolf et al. 2020).

(19)

19 Olämpliga sexuella beteenden och sömnhantering

Sjuksköterskor som upplevde CF kunde döva sin ångest och hantera sin emotionella utmattning genom att använda olämpliga sexuella aktiviteter och beteenden (Wolf et al. 2020). Jahner et al. (2020) och Wolf et al. (2020) beskriver att några av sjuksköterskorna använde sömn för att kunna hantera sin CF. Sjuksköterskorna som sov längre perioder då de var lediga från arbetet kunde öka sin CS och minska sin CF. Sjuksköterskorna beskrev sömn som ett sätt att undvika att tänka och bearbeta de traumatiska händelserna, vilket ledde till en ökad återhämtning, tillfredställelse och medkänsla (Jahner et al. 2020; Wolf et al. 2020).

Isolering, blockering och stänga inne sina känslor

Resultatet visar att sjuksköterskornas strategier utgår från att hantera traumatiska händelser på egen hand (Adimando 2018; Berg et al. 2016; Drury et al. 2014). De kunde också blockera och begrava händelserna för att kunna fortsätta arbeta och inte bryta samman (Berg et al. 2016;

Dekeseredy et al. 2019; Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020; Morrison & Joy 2016; Wolf et al. 2020). Dessa strategier innebar att en del sjuksköterskor höll allt inom sig och tryckte undan svårhanterliga händelser åt sidan som ett sätt att minska sin CF (Wolf et al. 2020).

”I block a lot of it out because you have to keep going, because I am an emotional person” (Dekeseredy et al.

2019, s. 16).

Några sjuksköterskors strategi var att vara cyniska och hårdhudade inför svåra händelser och menar att de bara fortsätter arbeta på, utan att fundera på sina egna känslor som en strategi att hantera sin CF inom akutsjukvård. Denna strategi ansågs vara en hjälp till att gå vidare i arbetet (Berg et al. 2016; Dekeseredy et al. 2019; Drury et al. 2014; Jahner et al. 2020; McCall 2020;

Wolf et al. 2020). Dekeseredy et al. (2019) menar att sjuksköterskorna tog avstånd ifrån sina patienter som en strategi för att minska deras CF för att undvika att belasta sig själva med ytterligare emotionell påfrestning.

Egenvårds- och hälsostrategier

Om sjuksköterskan genom egenvårdsstrategier hanterar sin hälsa och lever ett tryggt och hälsosamt liv utanför arbetet kan detta underlätta hantering och bearbetning av traumatiska händelser inom akutsjukvård vilket leder till minskad CF och ökad CS (McCall 2020; Morrison

& Joy 2016).

Fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter

I detta tema framkom fritidsaktiviteter gynna välbefinnandet hos sjuksköterskorna, vilket ansågs vara till hjälp för att minska utvecklingen av CF (Adimando 2018; Borges et al. 2019;

Flarity et al. 2013; Hinderer et al. 2014). Flera sjuksköterskor använde styrketräning som en hjälp till att bearbeta traumatiska händelser (Duffy et al. 2015). Flarity et al. (2013) beskriver sjuksköterskors egenvård i form av att denna ska ge nya krafter och återhämtning, vilket sjuksköterskor kan använda för att minska CF. Sjuksköterskor som använder träning ledde till ökad CS och minskad CF (Berg et al. 2016; Borges et al. 2019; Duffy et al. 2015; Flarity et al.

2013; Hinderer et al. 2014; McCall 2020). Den träning som rekommenderades av

(20)

20 sjuksköterskorna inom akutsjukvård var aerob träning, syrekrävande träning i form av löpning, cykling, gruppträningspass, dans eller fjällvandra (Flarity et al. 2013; McCall 2020).

”I would put some serious miles on the treadmill, that´s how I burn it off” (Berg et al. 2016, s. 7).

Berg et al. (2016) menar att en strategi var att springa på ett löpband för att bränna bort upplevelsen och minnena ifrån en traumatisk händelse. Resultatet visade även att promenader var en strategi som sjuksköterskor använde för att rensa tankarna och få ny energi (Drury et al.

2014; McCall 2020).

Meditation och mindfulness

Hinderer et al. (2020) och Owens et al. (2020) beskriver meditation och mindfulness som en strategi till att förbättra sjuksköterskors emotionella välbefinnande och återhämtning både i sitt hem och på deras arbeten. Sjuksköterskor som använde mindfulness under arbetet ansågs vara stressförebyggande och bidrog till ett ökat fokus och välbefinnande hos sjuksköterskorna (Owens et al. 2020). Sjuksköterskorna som utförde mindfulness och meditation, gärna i kombination med aromaterapi, doftljus och doftoljor minskade sin CF vilket främjade välbefinnandet och verkade stressreducerande (Drury et al. 2014).

Andlighet och tro

Sjuksköterskor som sökte stöd i sin tro som en strategi, minskade risken för utveckling av CF vilket ledde till ökad CS både inom arbetet och i sitt privatliv (Berg et al. 2016; Drury et al.

2014; Hinderer et al. 2014). En strategi som sjuksköterskor med stöd i sin tro hade, var att sätta sig en stund i ett kapell. Det gav sjuksköterskor mental och fysisk återhämtning (Berg et al.

2016). En annan strategi som tillämpas av sjuksköterskorna var att samtala och träffa en diakon eller präst som förstod vad de genomgick, vilket främjade CS och ledde till minskad CF (Drury et al. 2014; Flarity et al. 2013; Hinderer et al. 2014).

Aktiviteter i hemmet

Sjuksköterskor lagade mat tillsammans med sin familj som en strategi för att kunna varva ner och slappna av efter ett tufft mentalt och fysiskt arbetspass (McCall 2020). Resultatet visade också att sjuksköterskor som tog ett långt varmt bad efter arbetspassets slut, minskade deras CF, verkade ångestdämpande och ledde till ökat välbefinnande (Berg et al. 2016; McCall 2020).

Sjuksköterskor som blåste såpbubblor i sin trädgård upplevde en ökad CS och minskad CF.

Detta ansågs vara ångestlindrande och stressreducerande när sjuksköterskorna saknade andra hanteringsalternativ (Berg et al. 2016). Sjuksköterskor som sökte tröst i sina husdjur minskade sin CF och främjade emotionell hälsa och välbefinnande (Hinderer et al. 2014).

(21)

21 Balans mellan yrkesliv och privatliv

Sjuksköterskorna beskrev vikten av att kunna upprätthålla en balans mellan yrkesliv och privatliv. Genom att sjuksköterskorna tillät sig vara lediga de dagar de inte arbetade, var en strategi för att kunna koppla av, vila för att återfå balans i tillvaron och kunna återhämta sig (Wolf et al. 2020) Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdade sin hälsa i alla områden i livet exempelvis i relationer, fysiskt, psykiskt, andligt, intellektuellt, professionellt eller kreativt ökade sjuksköterskornas känsla av balans mellan arbete och privatliv, vilket främjade välbefinnandet och minskade CF (Drury et al. 2014; Flarity et al. 2013).

(22)

22

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors strategier vid akutsjukvårdsutlöst Compassion fatigue. Resultatet framställdes utifrån fyra temarubriker: ”Kunskap- och stödstrategier”, ”Arbetsstrategier och gränssättning”, ”Undvikande- och negativa strategier”,

”Egenvårds- och hälsostrategier”, med tillhörande 14 subteman, se figur 2. Resultatet visade att sjuksköterskor som sökte stöd i sin familj, vänner, kollegor, handledare, chefer och organisationen, främjade sjuksköterskors hantering av traumatiska händelser på arbetet genom att använda sig av strategier. I resultatet framkom strategier som inte ansågs vara hälsofrämjande strategier sjuksköterskor kunde dra nytta av. Intag av alkohol och läkemedel användes när sjuksköterskorna inte hade andra tillvägagångsätt för att hantera sin CF. Resultatet visade att sjuksköterskor som lämnade in en avskedsansökan eller tog en längre paus från arbetet, var strategier vid CF för att orka arbeta vidare som sjuksköterska och därmed kunna uppnå en ökad medkänsla och tillfredställelse. Sjuksköterskor som sökte stöd och tröst i sin religion och regelbundet besökte ett kapell, samtalade med präst eller bad en bön visade sig vara till hjälp för att minska CF.

Resultatdiskussion

Sjuksköterskorna vände sig till sin familj för stöd för att öka tillfredsställelse på arbetet, minska arbetsrelaterad stress och minska sin CF. De sjuksköterskor som upplevde CF hanterade detta genom att söka stöd hos sina familjemedlemmar vilket resulterade i högre arbetstillfredsställelse och minskad CF vilket även Al Barmawi et al. (2019), Ariapooran (2014) och Zander et al. (2010) styrker. Ariapooran (2014) beskriver betydelsen av att umgås och söka stöd i sina vänner utanför arbetet, vilket kunde associerades med ökad CS och minskad CF, vilket stärker litteraturstudiens resultat. Sjuksköterskor som sökte stöd av kollegor, mentorstöd och stöd av handledare minskade sin CF. Jones et al. (2016) ansåg att sjuksköterskorna som inte fick stöd i sin handledare upplevde en ökad CF vilket stärker litteraturstudiens resultat.

Resultatet visade att CF kunde minskas genom att söka stöd i mer erfarna sjuksköterskor.

Exempelvis hur traumatiska händelser kunde hanteras vilket Jones et al. (2016) och Van Sant och Patterson (2013) menar är betydelsefullt då de erfarna sjuksköterskorna gav stöd till de med mindre erfarenhet vilket ledde till minskad CF och ett ökat välbefinnande hos sjuksköterskorna.

Genom att söka rådgivningsstöd av organisationen för att kunna hantera och samtala om händelser som uppkommer på arbetsplatsen innebär att sjuksköterskorna kommer till avslut.

Sjuksköterskor som använde ett externt professionellt stöd- och rådgivningsprogram minskade sin CF vilket även styrks av Perregrini (2019). Perregrini (2019) beskriver att sjuksköterskorna som sökte bekräftelse av chef och organisation för att minska sin CF kunde uppnå ökad tillfredsställelse på arbetet vilket stärker litteraturstudiens resultat. Sjuksköterskorna vände sig hellre till sina kollegor för att söka bekräftelse och stöd än till sin chef eller organisation för att minska sin upplevda CF (Finley & Sheppard 2017; Günüşen et al. 2019; Perry et al. 2011; Van Sant & Patterson 2013).

Resultatet visade att sjuksköterskorna som sökte formell debriefing från sin chef eller organisation minskade sin CF. Schmidt och Haglund (2017) menar att det bör ligga i arbetsgivarens intresse att förse sjuksköterskor med formell debriefing. Schmidt och Haglund (2017) ansåg även att debriefing var fördelaktigt eftersom det inte genererade speciellt höga kostnader för arbetsgivaren att implementera samt att sjuksköterskornas arbetstillfredsställelse ökade (Schmidt & Haglund 2017). Schmidt och Haglund (2017) beskriver vidare att debriefing ledde till att sjuksköterskorna fick möjlighet att bearbeta, reflektera över traumatiska händelser och minskade därmed CF och även minskade sjuksköterskornas lidande, vilket även Kessler et

References

Related documents

Möjligheterna att förbättra ett obundet materials bärighets- tekniska egenskaper ligger därför i att förändra någon av dessa faktorer eller minska materialets känslighet

One might say that the most obvious problem with the present discussions of commons in relation to education and schooling, is that they all begin from a political and

medvetna om att hon hade en döv mamma och att hennes pappa var lätt hörselskadad, men ändå fick aldrig Karin stöd eller hjälp i skolan eller med hemläxor som kunde var anpassade

De måste kunna förstå likhetstecknets strukturella funktion för att kunna representera två uttryck som inte ser likadana ut, men som ändå skall antas ha samma värde (jfr ovan,

Resultatet för påstående 11 (figur 3a) visar att större delen av eleverna föredrar att demokratiskt besluta om vad som ska undervisas på lektionerna med hjälp av information

Samtidigt har man kunnat avnjuta förra decenniets extrema sexliberalers tragikomiska reträtt - ekipera- de i mollskinnsvästar och till de dämpade to- nerna av "Ich

Vi har exempel på vad som kan drabba företag, som inte säkrat sig tillräckligt mot vad vi kallar forutsebara risker.. Men man måste kunna upptäcka vilka risker

Redaktion: Odd Eiken, Bo Hugemark, Anders Hultin, Lillemor Lindberg, Göran Thorstenson Ansvarig utgivare: Hans Birger Ekström.. Redaktionen: