Hälsosamt åldrande och tekniska hjälpmedel för äldre
En kvalitativ studie om arbetsterapeuters upplevelse av hur tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande för personer i
Sverige som är 75 år eller äldre
Patrik Franzén
Vetenskapligt arbete, Avancerad nivå Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2018 Handledare: Curt Edlund
Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterutbildning i Hälsovetenskap
1
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats med teori- och begreppsanknytningar som hälsosamt åldrande, livskvalitet och gerotranscendens. Datan samlades in via enskilda semi-strukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter från olika kommuner i region Skåne. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultaten visade att arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Arbetsterapeuterna anser att det skapar en större grad av
självständighet och bättre livskvalitet genom att bland annat underlätta vardagliga
aktiviteter och skapar mer frihet att klara sig själv. Studien visar att gruppen 75 år eller äldre oftast använder tekniska hjälpmedel av enklare slag för att i huvudsak underlätta fysiska funktionsnedsättningar.
Slutsatsen är att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande och livskvalitet enligt arbetsterapeuterna vilket även tidigare forskning visar. Detta innebär att det är möjligt för äldre att uppleva processen i gerotranscendens där man är tillfreds såväl med sin
nuvarande situation som sitt gångna liv.
Nyckelord: arbetsterapeut, gerotranscendens, hälsosamt åldrande, livskvalitet, tekniska hjälpmedel, äldre
2
Abstract
The purpose of this study was to investigate the use of technical aids for people in Sweden aged 75 years or older and how it could affect healthy ageing using the help of occupational therapists. The study has a qualitative and inductive approach with theory and conceptual notions such as healthy ageing, quality of life and gerotranscendence. The data was collected through individual semi-structured interviews with six occupational therapists from
different municipalities in the region of Skåne. The data was analyzed using qualitative content analysis.
The results showed that occupational therapists perceive that technical aids can contribute to healthy ageing. Occupational therapists believe that it creates a greater degree of
independence and a better quality of life by, for example, facilitating everyday activities and creating more freedom to manage themselves. The study shows that the target group of 75 years or older often uses technical aids of simpler types to primarily facilitate physical impairments.
The conclusion is that technical aids can contribute to a healthy ageing and quality of life according to occupational therapists and as previous research shows. This means that it is possible for the elderly to experience the process of gerotranscendence where you are satisfied with your current situation as well as your past life.
Keywords: elderly, gerotranscendence, healthy ageing, occupational therapist, technical aids, quality of life,
3
Förord
Detta examensarbete tillkom under min studietid på Mittuniversitetet där jag läste magisterprogrammet för folkhälsovetenskap. Jag har alltid haft ett intresse för hälsa hos äldre då det är en tid i livet vi alla förhoppningsvis kommer att få vara med om. Detta ledde till att spåret med hälsosamt åldrande blev naturligt och den del av folkhälsoarbetet som uppsatsen tog fart kring. Jag har också ett stort intresse för teknik och särskilt teknik i relation till hälsa och därför blev valet denna studie.
Studien och dess innehåll med intervjuer, transkribering, kodning och kategorisering,
litteratur- och databassökning samt framställningen har jag genomfört på egen hand men vill tacka min handledare Curt Edlund för att ha varit med mig hela vägen och guidat mig med goda råd och förslag. Jag vill även tacka de sex arbetsterapeuter som deltog genom att låta sig intervjuas i studien då studien inte varit möjlig att genomföra utan dem.
4
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 5
Tidigare forskning ... 7
Teori och begrepp ... 11
Varför studien är viktig ... 13
Problemformulering ... 14
Syfte och frågeställningar ... 15
Avgränsningar ... 15
Metod ... 16
Kvalitativ och induktiv ansats ... 16
Urval ... 16
Datainsamling ... 17
Analysmetod ... 18
Förförståelse ... 21
Etiska överväganden ... 21
Resultat ... 23
Hjälpmedel och Hjälpbehov ... 25
Självständighet ... 27
Patientförmåga ... 28
Hemsituation ... 29
Rehabilitering ... 30
Teknologi ... 31
Arbetsinriktning ... 32
Diskussion ... 33
Resultatdiskussion ... 34
Metoddiskussion ... 37
Slutsatser ... 40
Förslag till fortsatt forskning ... 41
Referenser ... 43
Frågeställning ... 48 Bilaga 1
Bilaga 2
5
Bakgrund
Intresset för äldres hälsa, ett hälsosamt åldrande och hur en god livskvalitet och hur livet upplevs när man blir äldre är något som intresserat mig länge. I kombination med ett stort intresse för teknik, tekniska hjälpmedel och hur teknologi kan bidra till ett bättre välbefinnande och hälsa hos äldre var grunden till mitt intresse att studera mer om detta. Ett hälsosamt åldrande är en viktig del av allas våra liv då hälsa spelar en allt större roll när vi blir äldre. Som äldre kan vi också behöva hjälp och stöd i vardagen.
Den teknologiska aspekten blir alltmer en integrerad del av våra liv och är något som kontinuerligt kommer att ta allt större plats. Vi stöter på tekniska produkter på många ställen, i hemmet med bland annat TV, telefon, mobiltelefon och dator. Denna teknik finns även på andra ställen vi besöker, som bland annat vårdcentral, bank eller sjukhus.
Målet för folkhälsoarbetet är bland annat att bidra till ett hälsosamt åldrande. Våra äldre behöver hjälp och stöd från både familj, professionell personal,
samhällsinstitutioner men också genom teknologi. Vårdande personal har inte alltid tid och resurser för omhändertagande eller till att tillfredsställa äldres behov. Anhöriga har också ofta mycket eget att stå i.
För äldre, precis som alla människor, är livskvalitet och upplevelsen av den egna situationen viktig. Även som äldre fortsätter vi att utvecklas, vi vill känna mening och vara tillfreds med oss själva och med vår situation. Harrefors, Sävenstedt & Axelsson (2009) menar att äldre önskar att bli sedda som en unik person och få sina åsikter hörda och respekterade.
Människor blir allt äldre och det gäller inte minst i Europa och våra skandinaviska länder. Med längre medellivslängd och då det föds färre barn blir det allt viktigare med hälsofrämjande insatser för äldre. I EU:s folkhälsostrategi finns bland annat följande tre centrala mål: att främja god hälsa i ett åldrande Europa, att skydda människor mot hälsorisker och att stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik
6
(Europeiska kommissionen, 2013). År 2035 kommer det finnas dubbelt så mångamänniskor i Norden som är över 80 år jämfört med idag (Nordic Centre for Welfare and Social Issues, 2010).
Folkhälsomyndigheten (2018) beskriver arbetet för ett hälsosamt åldrande som bland annat att stärka det friska och försöka skjuta upp funktionsnedsättningar med hjälp av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Världshälsoorganisationen, WHO (2015), beskriver sin definition av hälsosamt åldrande på följande sätt:
“ Hälsosamt åldrande är processen att utveckla och bibehålla den funktionella förmågan som möjliggör välbefinnande i äldre åldrar”.
Folkhälsomyndigheten (2018) belyser att det naturliga åldrandet inte går att undvika men att det är möjligt att stärka det som är friskt och skjuta upp
funktionsnedsättningar. Insatser av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande slag, både från individens och samhällets sida leder till att livskvaliteten kan förbättras och bidrar till att samhället får minskade kostnader för vård och omsorg
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Utifrån dessa definitioner av hälsosamt åldrande är begreppet livskvalitet det som är mest intressant och heltäckande för studien.
Regeringen har tillsammans med hjälpmedelsinstitutet sedan 2007 arbetat med uppdraget: “Teknik för äldre” där målet är att ge äldre personer bättre tillgång till tekniska produkter som är funktionella, säkra och även ge bättre tillgång till tjänster som underlättar äldre personers (och deras anhörigas) vardag (Folkhälsomyndigheten, 2010).
En kartläggning om välfärdsteknologi inom äldreomsorgen av Sveriges samtliga kommuner visar att tjänstemän, som bland annat arbetsterapeuter och
biståndshandläggare, har goda kunskaper om teknikstöd och hur dessa fungerar och vilka slags teknikstöd som finns tillgängliga (Hjälpmedelsinstitutet, 2012).
7
Denna studie ger en inblick i hur sex arbetsterapeuter speglar sin vardag i arbetslivet till att skapa en sammanflätning och diskussion om de vanligaste tekniska hjälpmedlen och hur de kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Det förs en diskussion om tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre och hur dessa kan påverka att de uppnår ett hälsosamt åldrande och en god livskvalitet.Tidigare forskning
En alltmer åldrande befolkning i Europa innebär utmaningar för hälso- och sjukvård och för vårt välfärdssystem (Rechel et al., 2013) samtidigt att en allt större andel av äldre har olika funktionshinder (Andrich et al., 2013). Författarna förklarar att
forskningen brister när det gäller vilka möjligheter det finns att med teknologi hjälpa äldre i deras vardagliga liv för att bibehålla deras självständighet och livskvalitet och kunna vara aktiva och delaktiga i samhället.
Andrich et al. (2013) belyser att det behövs ytterligare forskning om hur
tillgängligheten för teknologi och tekniska hjälpmedel ska utvecklas genom bland annat design och implementering och hur detta ska kunna möta de äldres
förväntningar. Förutom funktionshinder påverkar åldrandet också äldres organ och andra förmågor så som kognitiva, minnet och kroppens neuromuskulatur, beskriver Tartarisco et al. (2012). Detta leder bland annat till att äldre löper en större risk för fallskador, måste ha mer omhändertagande och har större svårigheter att göra vardagliga sysslor, förklarar författarna.
Studier visar att mängden och kvaliteten av dagliga aktiviteter är relaterat till äldre människors välbefinnande och hälsa (Niemelä, Huotari & Kortelainen, 2012).
Löfqvist et al. (2005) belyser betydelsen av tekniska hjälpmedel för äldre för att bland annat kunna bibehålla dagliga aktiviteter, självständighet och fördröja sjukhusvistelse.
Att bibehålla en god nivå av livskvalitet och hälsa vid hög ålder är inte bara viktigt för
8
de äldre utan också för professionella inom hälso- och sjukvården, vilket väcker större intresse för beslutsfattare inom politiken (Löfqvist et al., 2005). Några av de kanske mest självklara och mest använda tekniska hjälpmedel har vi genom media, nämligen TV, radio och internet.Niemelä, Huotari & Kortelainen (2012) belyser i sin studie att äldres
informationsbeteende (dvs, användning av bland annat TV, radio och internet) kan ha en positiv inverkan på deras motivation för ett mer aktivt liv. I Europa finns skillnader mellan länder när det gäller att använda tekniska hjälpmedel och hur många tekniska hjälpmedel de äldre använder. Denna skillnad förklarar Löfqvist et al. (2005) skulle kunna bero på skillnader i välfärdssystem men också på kunskap och medvetenhet om tekniska hjälpmedel. Studien visar att mer än hälften av de äldre använder två eller fler tekniska hjälpmedel (Niemelä, Huotari & Kortelainen, 2012).
Utbudet av tekniska hjälpmedel är ofta stort och innehåller allt från lättaste typ av teknik till väldigt komplex teknologi (Löfqvist et al., 2005). Idag, och med den alltmer åldrande befolkningen, har utvecklade länder svårt att hålla en god nivå av effektiva sjukvårdssystem och tjänster samt omvårdnad av god kvalitet (Páez et al., 2012).
Tartarisco et al. (2012) belyser att en av de viktigaste faktorerna för att minska den stora påverkan och belastningen på hälso- och sjukvården är att bibehålla en så god fysisk funktionsförmåga som möjligt hos den åldrande befolkningen. För att uppnå detta presenteras två typer av aktiviteter, aerobics och muskelträning. Författaren beskriver att tekniska hjälpmedel och övervakningsteknologi kan göra det möjligt att identifiera och behandla muskelunderskott helt automatiskt. Detta görs genom att fästa trådlösa elektroniska sensorer på kroppen för att mäta muskelutmattning för att sedan kunna vägleda och motivera äldre att göra fysiska aktiviteter i hemmet och genom att spara den aktuella datan och skicka denna vidare till exempelvis läkare (Tartarisco et al., 2012).
9
Genom ett flertal projekt och studier genomförs alltmer forskning och arbete omtekniska hjälpmedel. Páez et al. (2012) beskriver anpassningsförmågan för äldre i relation till tekniska hjälpmedel och hur ett anpassat hårdvarugränssnitt skulle kunna främja användandet och själva interaktionen med exempelvis dator och TV. Samtidigt utvecklas olika ramverk (med bland annat metoder och verktyg) för att kunna skapa och göra det möjligt för äldre att använda exempelvis webbläsare för internetåtkomst på ett lättare sätt (Páez et al., 2012).
I projektet Naviga (An Open and Adaptable Platform for the Elderly and Persons with Disability to Access the Information Society) är grunden att kunna integrera flera olika teknologiska produkter (bland annat TV, dator och mobil) till en och samma plattform utan att behöva expertkunskaper om hur det fungerar (Páez et al., 2012).
Ett annat projekt som syftar till att öka användningen av tekniska hjälpmedel för äldre är CAALYX (Complete Ambient Assisted Living eXperiment), vilket Rocha, et al.
(2011) beskriver i en studie om hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa skulle bland annat kunna användas för att bidra till äldres välbefinnande och självständighet. Utifrån projektet undersöktes och analyserades möjligheterna att kunna göra hälso- och sjukvårdstjänster mer effektiva och resultatet delades in i tre delar: 1) automatiskt övervakningssystem (the roaming monitor system), 2) hemövervakningssystem (the home monitor system) och 3) centralvårds- och övervakningssystem (central care service and monitoring system). Dessa tre kategorier, förklarar Rocha, et al. (2011), innehåller metoder och tekniska hjälpmedel och utrustning för att samla information om äldres välbefinnande, hjälpa de äldre som bor hemma med en större grad av självständighet och för att kunna hålla kontakt med vårdgivare, läkare och familj.
Självständighet är en viktig del av tekniska hjälpmedel och för att kunna bibehålla en god nivå av självständighet krävs att teknologin och tjänsterna är tillfredsställande och att användningen är anpassad. Många gånger är äldre personer begränsade på något sätt, antingen fysiskt eller mentalt, vilket påverkar användandet av tekniska
10
hjälpmedel. Mitseva et al. (2012) beskriver projektet ISISEMD (Intelligent System for independent living and self-care of seniors with cognitive problems or mild dementia).Projektets ändamål är att utvärdera hur nöjda äldre med demens och övriga användare (exempelvis vårdgivare och familjemedlemmar) är med systemet, hur teknologin och tjänsterna accepteras och vilka effekter de har på deras livskvalitet. Systemet är byggt för att inte vara påträngande och hjälper automatiskt till att meddela om någon
situation skulle innebära fara för äldre med demens. Även i denna plattform integreras flera olika komponenter och tekniska produkter som bland annat dator, GPS-
apparaturer, trycksensorer samt rök- och brandvarnare och att få dessa att interagera med varandra på ett intelligent sätt (Ibid). Studien visar att äldre, vårdgivare och familj upplevde en relativt stor grad av tillfredsställelse med tjänsterna.
En del av produkterna som används är nya och är utvecklade som prototyper där utvärdering om hur dessa kan användas och hur de fungerar är väldigt viktigt (Cahill et al., 2007). I den irländska studien ENABLE utvärderades nya prototyp-produkter för personer med demens och deras vårdgivare. Studien visar att många av produkterna användes och ansågs vara användbara av personer med demens samt av vårdgivarna.
Cahill et al. (2007) förklarar att många gånger behövdes hjälp och närvaro av
vårdgivaren för att påminna de dementa om att använda produkterna. En av de mest använda produkterna hos dementa var natt- och dagkalendern, då de inte behöver fråga vårdgivaren om vilken dag det är eller vilken tid på dygnet det är och att det dessutom ger en känsla av självständighet. En annan produkt som används mycket är bildtelefonen då dementa ofta har svårt att komma ihåg telefonnummer och istället kan trycka på en bild på personen de vill ringa till (Cahill et al., 2007).
Produkterna som används av äldre personer, personer med demens eller
andra funktionshinder, måste anpassas och designas på rätt sätt. Boulus et al. (2011) beskriver produkter som GPS-apparatur är designade och implementerade på rätt sätt och vilka fördelar produkterna har för äldre personer med funktionshinder. Det bidrar bland annat till ett mer självständigt liv, kan rädda liv vid olyckor om personen är skadad eller desorienterad men kan också bidra till bättre och lättare tillgänglighet för
11
geografisk information vilket kan ge en ökad självsäkerhet, mobilitet och socialainteraktioner (Boulus et al., 2011).
En vidareutveckling av bland annat riskbedömning för äldre görs i studien av Iliffe et al. (2010) där verktyget för att bedöma hälsorisker, nämligen HRAO (Health Risk Appraisal in Older people), beskrivs. I studien undersöker och identifieras nyckelaspekter av sociala situationer som påverkar hälsa och välbefinnande, ur perspektiv från äldre och yrkesverksamma människor, för att berika och utöka verktyget HRAO. Resultatet tyder på att en anpassad version av HRAO skulle kunna användas för att nå ut till människor som har svårt att använda mer krävande tjänster för att främja egenvård, vägleda personer till rätt plats, för att möta deras behov och integrera hälso- och lokala myndighetstjänster till information för dessa personer.
Bailey & Sheehan (2009) förklarar i studien TRIL (Technology Research for
Independent Living), betydelsen av ett användarperspektiv och äldres välbefinnande och livskvalitet i relation till nuvarande och framtida teknologier. Studiens perspektiv bygger på att hemmet är ett viktigt område för att utveckla nya teknologier som kan användas för att förbättra och bibehålla ett självständigt liv.
Teori och begrepp
Tillsammans med studiens tidigare forskning och empiriska data från de
arbetsterapeuter jag intervjuat vill jag diskutera mer om begreppet livskvalitet på det sätt som Naess (2001) beskriver om känslor och positiva värderingar. I denna studie försöker jag knyta ihop tidigare forskning och empirin med begrepp och teorier som valts. Studien går igenom teorin gerotranscendens om hur utveckling i livet sker när vi är äldre och hur äldre upplever och är tillfreds med sitt gångna liv och sin nuvarande situation (Tornstam, 2011) med målet att nå kärnan som löper som en röd tråd genom arbetet, dvs. äldres livskvalitet.
12
Naess (2001) beskriver begreppet livskvalitet som ett subjektivt fenomen. Hon menar att fokus är att värdera livets grundstomme av glädje och att må gott istället för att fokusera på det materiella och objektiva. Livskvalitet innebär att uppleva goda känslor och positiva värderingar i sitt liv, som bland annat glädje, kärlek, engagemang,livstillfredsställelse, självrespekt och en meningsfullhet i vardagen (Naess, 2001).
Gerotranscendens är en teori om ålderdomen som utvecklades av Tornstam (2011) med syftet att beskriva en process eller utveckling där en äldre individ kan befinna sig.
Tornstam (2011) menar att äldre utvecklas mot gerotranscendens då de känner sig tillfreds med det gångna livet och den nuvarande situationen. En äldre person som är i processen för gerotranscendens upplevs vara mindre självupptagen och känner sig som en del av något större i en mer existentiell och andlig mening, menar Tornstam (2011). En individ som kommit långt i processen för gerotranscendens kan upplevas som asocial eller att leva ett inaktivt liv. Tornstam (2011) menar detta inte alltid är fallet då det handlar om att vara aktiv på andra sätt än tidigare, som bland annat att ägna sig mer åt inre processer och ägna mer tid åt självreflektion och ensamhet. Äldre kan behöva vara ensamma för att kunna reflektera och vila (Wadensten, 2005) och föredrar ofta en mer fridfull omgivning för att kunna göra saker i lugn och ro (From, Johansson
& Athlin, 2007). Ytterligare en positiv aspekt av ensamheten är friheten och möjligheten att själv välja aktiviteter (Long & Averill, 2003).
Tornstam (2011) talar om att äldre i processen för gerotranscendens upplevs också göra mer selektiva val, som bland annat innebär ett engagemang i olika sociala aktiviteter eller relationer. Ett resultat kan vara att relationer eller aktiviteter som tidigare upplevts som tvingande kan väljas bort (Tornstam, 2011)
Tornstam (2011) menar att det som upplevs viktigt för individen, dvs det som inte är ytligt och oäkta, istället blir allt viktigare. Ouwehand, de Ridder & Bensing (2007) menar att det sker en omvärdering av delar av livet som anses viktiga. Yttre faktorer spelar roll i utvecklingen mot gerotranscendens (Tornstam, 2011). Han menar att
13
exempelvis samhällsnormer kan påverka gerotranscendens negativt, som bland annat individualism, oberoende och aktivitet är delar som värderas utifrån samhällssyn. Med detta normativa synsätt kan en äldre person som är stillasittande och som upplevs inaktiv inte känna någon tillfredsställelse. Tornstam (2011) beskriver att detta bromsar utvecklingen av äldres upplevelse av gerotranscendens.Teorin om gerotranscendens (Tornstam, 2011) har som utgångspunkt den subjektiva sfären och inriktar sig på att yttre faktorer eller stressorer påverkar individen på olika sätt. Denna teori passar mitt syfte i studien om ett hälsosamt åldrande med hjälp av tekniska hjälpmedel och att äldre kan finna en balans och god livskvalitet genom att känna meningsfullhet, uppleva positiva känslor och se på sitt eget liv på ett positivt sätt.
Varför studien är viktig
Tekniska hjälpmedel för äldre innebär ofta en kontakt och dialog med en
arbetsterapeut vilket studien bygger sin datainsamling på, nämligen intervjuer med olika arbetsterapeuter. I processen för tekniska hjälpmedel och kontakten mellan arbetsterapeut och äldre delas dessa in i tre olika grupper, dvs. patient (äldre), hjälparen (arbetsterapeut eller vårdpersonal) och anhöriga. I studien beskrivs funktionshinder främst som fysiska funktionsnedsättningar som obalans, försämrad muskulatur, uppresning och förflyttning. Teknologi, eller snarare tekniska hjälpmedel, är huvudsakligen inriktade på de mest frekventa tekniska hjälpmedel som skrivs ut av arbetsterapeuter och som framför allt mest används av äldre. Dessa hjälpmedel kan bland annat vara hjälpmedel för hygien, olika aktiviteter och förflyttning men också kognitiva hjälpmedel.
Tekniska hjälpmedel för de som är 75 år eller äldre inkluderar ofta tekniska hjälpmedel av enklare slag där teknologin använts sedan länge. Det handlar främst om att
underlätta fysiska aktiviteter och omfattar inte mycket av ny teknologi eller välfärdsteknologi som yngre generationer kanske skulle göra.
14
Kombination av begrepp och teorier är till för att belysa problemet många äldre kan stå inför idag när man saknar möjlighet att klara av uppgifter självständigt (eller med så lite hjälp som möjligt) med hjälp av tekniska hjälpmedel samt att äldres autonomi kanske ofta begränsas. Jag vill problematisera individens egna värderingar och att äldres självupplevda livskvalitet spelar en stor roll för att försöka leva utannedstämdhet, isolering eller frustration och istället ha positiva känslor i sin vardag och känna en mening med livet. Att ha en positiv upplevelse och positiva känslor i sitt eget liv är viktigt. Att vi kan hantera situationer eller jobbiga tankar och känslor när dessa uppkommer är väldigt viktigt för ett hållbart välmående, vilka resurser vi har och på vilket sätt vi löser problem eller motstånd när det uppstår. Vi behöver tid för
självreflektion, inre processer och ensamhet vilket av omgivningen kan tolkas negativt och som att man inte vill umgås med andra eller socialisera på andras villkor. Att kunna göra egna val för äldre är viktigt, att välja bort saker eller välja vem man vill umgås med påverkar självbestämmande och egenmakt positivt.
Jag vill diskutera om hur och om tekniska hjälpmedel kan underlätta för äldre och därmed bidra till en bättre livskvalitet. Med livskvalitet använder jag mig av den definition som Naess (2001) beskriver om glädje och att må gott och gerotranscendens om hur utvecklingen och synen på sitt eget liv ser ut i målet om ett gott välbefinnande.
Att vara äldre i samhället är oftast något som omgivningen belyser som något negativt och dåligt. När vi är yngre får vi höra att bli gammal är inget man vill och att det är besvärligt. Detta synsätt är något jag i min studie vill visa att det kanske inte stämmer då jag upplever att det i dagens forskning inte tillräckligt belysts de fördelar som finns med att bli äldre.
Problemformulering
Allt fler blir äldre och allt fler av de äldre har funktionsnedsättningar som de behöver hjälp och stöd med. För att äldre ska kunna få ett hälsosamt åldrande behöver de hjälp
15
i olika former främst av vårdpersonal inom sjukvården och vård och omsorgen. Målet med stöd och hjälp till äldre är bland annat att de ska kunna leva mer självständigt vilket kan bidra till en bättre livskvalitet och till ett hälsosamt åldrande. I studien undersöks hur tekniska hjälpmedel kan bidra till att främja och stärka ett hälsosamt åldrande.Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande för personer i Sverige som är 75 år eller äldre.
Frågeställningar
Hur upplever arbetsterapeuter att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande för äldre i Sverige?
Vilka behov av tekniska hjälpmedel upplever arbetsterapeuter att äldre har?
På vilket sätt upplever arbetsterapeuterna att tekniska hjälpmedel påverkar äldres självständighet och livskvalitet?
Avgränsningar
Studien avgränsas till att omfatta personer som är 75 år eller äldre som får stöd och hjälp genom hemtjänst. I studien väljer jag att inte jämföra vårdpersonal eller anhörigas olika insatser och hur det i sin tur kan påverka äldres välbefinnande och hälsosamma åldrande utan fokus ligger på det som främjar ett hälsosamt åldrande med hjälp av tekniska hjälpmedel. Jag undersöker de kopplingar som finns mellan tekniska hjälpmedel och hälsosamt åldrande kopplat till livskvalitet och vilka fördelar det kan finnas med att vara äldre.
16
Metod
Kvalitativ och induktiv ansats
En kvalitativ forskningsansats har använts i studien och bygger på och belyser
upplevelser av människor. Malterud (2011) förklarar att i kvalitativa studier utgår man från att verkligheten kan uppfattas på olika sätt och att det inte finns en absolut och objektiv sanning. Detta anser jag lämpar sig bäst för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar då de utgår från arbetsterapeuternas egna upplevelser och uppfattning av verkligheten i arbetet med äldre och tekniska hjälpmedel.
Den metodologiska ansatsen i studien är induktiv, vilket Graneheim & Lundman (2004) beskriver och det betyder att man gör en förutsättningslös analys av texten där den exempelvis grundar sig på människors berättelser och uppfattningar om ett fenomen.
Urval
Urvalet i studien för metoden gjordes strategiskt för att motsvara studiens syfte och frågeställningar. Arbetsterapeuter ansågs vara mest lämpade för att få en helhetsbild utifrån deras yrkesexpertis och personliga möten med äldre. Sex arbetsterapeuter i åldrarna 24 – 54 år intervjuades. Dessa kontaktades via nyckel-/kontaktpersoner inom Region Skåne under 2013/2014. Hänsyn har tagits till eventuella bortfall av
intervjupersoner men de sex tillfrågade kunde samtliga delta i intervjustudien.
Intervjuerna har genomförts individuellt och en intervjuguide finns tillgänglig under bilagor (se bilaga 2).
Ett informationsbrev utformades (se bilaga 1) som skickades ut via e-mail till alla sex intervjupersoner som tidigare visat sitt intresse för att delta i studien.
Informationsbrevet kompletterade och gav en mer detaljerad information än tidigare e- mail som endast kortfattat beskrev studien. I brevet fanns information om mig som
17
intervjuare, studiens syfte och frågeställningar. Mailet innehöll även information om intervjun som tidsuppskattning, inspelning, konfidentialitet, frivilligt deltagande och att allt material från intervjun behandlas som känslig data vilket bara intervjuare och handledare har tillgång till. Intervjupersonerna fick också reda på att deras deltagande i studien var värdefullt och gynnar studien och att samtliga intervjupersoner får möjlighet att ta del av studien när den är publicerad.Datainsamling
Enligt Creswell (2014) är kvalitativ forskning en metod för att utforska och förstå innebörden av det en individ eller en grupp beskriver. I forskningsprocessen samlas data oftast in i deltagarens egen miljö, dataanalysen bygger ofta på ett induktivt arbetssätt där man går från specifika delar till större teman samt att forskaren gör egna tolkningar (Creswell, 2014).
Kvale & Brinkmann (2009) beskriver en intervjuguide som ett manus där man mer eller mindre strängt kan strukturera intervjuns process. Den semistrukturerade intervjun innehåller en intervjuguide med förslag till frågor samt en översikt av de områden eller ämnen som ska täckas i intervjun. Eliasson (2006) talar om semistrukturerade
intervjuer och beskriver att intervjuguiden inkluderar flera frågor för intervjuaren och kan därför täcka in flera områden än exempelvis en ostrukturerad intervju. Vid semistrukturerade intervjuer (precis som vid ostrukturerade) finns också möjligheten att gå in djupare på ett område eller ämne utifrån intervjuguiden och så långt som intervjupersonen tillåter (Eliasson, 2006) vilket öppnade upp möjligheter för detta i intervjustudien. De flesta av frågorna utformades med inriktningen att
intervjupersonerna fick beskriva erfarenheter och uppfattningar av olika fenomen av tekniska hjälpmedel och äldre för att uppnå ett hälsosamt åldrande.
Kvale & Brinkman (2009) förklarar att ordningsföljden av frågor, frågornas
formulering, om de är bestämda på förhand eller om man som intervjuare går på eget omdöme och känslighet för hur man följer intervjuguiden och följer upp
intervjupersonens svar, kan skilja sig från studie till studie.
18
Intervjuerna spelades in med ljudinspelnings-app på smartphone för att därefter transkriberas ordagrant. Bryman (2011) menar att fördelen med att transkribera är att innehållet i intervjupersonernas svar behålls i exakta ordalag och hur det uttrycks.Analysmetod
Analysmetoden som användes i studien var kvalitativ innehållsanalys. Lundman &
Graneheim (2004) beskriver att den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på tolkning av text. Metoden är användbar inom flera typer av forskningsområden eftersom den är applicerbar på olika texter och tolkningen kan ske på olika nivåer. I studien har en granskning och tolkning av de texter som intervjuerna genererade bearbetats (Ibid).
Själva analysprocessen innehåller flera centrala begrepp vilka är analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema (Ibid).
Graineheim & Lundman (2004) beskriver innehållet och stegen i den kvalitativa innehållsanalysen från början där det inledande momentet är använda sig av en analysenhet vilket kan vara hela intervjuer eller observationsprotokoll som ska
analyseras. En domän är nästa steg i processen och är en eller flera delar av en text som handlar om ett speciellt område och utgör ett grovt mönster i texten vilken inte kräver någon större tolkning. För att bibehålla innehållet och sammanhanget i texten så delar man in texten i meningsenheter vilket kan vara ord, meningar eller delar av stycken. För att korta ner texten så använder man sig av kondensering vilket är processen för att bevara de centrala delarna i själva texten så att inget viktigt faller bort. Den kondenserade texten förses därefter med koder vilket kallas för abstraktion för att kunna sätta samman dessa till kategorier eller teman på olika abstraktionsnivåer (Ibid).
Koderna i analysprocessen är etiketter på meningsenheterna som kortfattat beskriver deras innehåll. Kategorierna i processen består av flera olika koder (med liknande innehåll) och en kategori kan innehålla flera koder. Ett exempel på detta är att
19
människors upplevelser ibland kan vara så nära relaterade att de passar in på två eller flera ställen. En kategori svarar också på frågan ”Vad?” och relaterar till självainnehållet på en beskrivande nivå. Sista delen i analysprocessen består av teman vilket är den del som sammanbinder det underliggande innehållet i kategorierna och genom tolkning svarar på frågan ”Hur?” (Graneheim & Lundman, 2004). I studien användes meningsenheter, kondensering, kod, underkategori och kategori.
I studien bearbetades både det manifesta (vilket är det som uttrycks i texten och svarar på frågan ”Vad”) och det latenta (det som tolkas från texten och svarar på frågan
”Hur”) i innehållet (Graneheim & Lundman, 2004).
20
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori KategoriVi utgår alltid från patienten, patienten är i fokus.
Utgår alltid
från patienten Fokus på
patient Patientfokus
Arbetsinriktnin g Vissa har vissa
hjälpmedel som
minneskalend er som underlättar och avlastar patienten genom att slippa ringa massa samtal till anhöriga eller personal.
Vissa har hjälpmedel så som
minneskalend er för att underlätta och avlasta
patienten
Hjälpmedel som avlastar och
underlättar för patienten
Underlättar
Hjälpmedel och hjälpbehov
/.../ och alla våra
hjälpmedel är CE märkta och kontrollerade vilket gör dom säkra och bra.
Alla
hjälpmedel är kontrollerade och CE- märkta för säkerhet och kvalitet.
Säkra och bra
hjälpmedel Säkerhet
Teknologi
Är det en badkarsbräda som ordineras kanske målet för patienten kan vara en trygg och säker dusch, självständighe t vid dusch /.../
Målen med en ordination av badkarsbräda kan vara trygg, säker och en mer självständig dusch
Självständig dusch med badkarsbräda
Självständig med
hjälpmedel
Självständighet
Figur 1. Exempel på kodningen med meningsenhet, kondensering, kod,
underkategori och kategori.
21 Förförståelse
Förförståelse innebär att författaren har en bild av det som studeras och inkluderar bland annat teoretisk kunskap, tidigare erfarenheter och eventuella förutfattade
meningar som i sin tur kan påverka analysen (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Författaren till denna uppsats har en kandidatexamen i hälsopromotion med inriktning pedagogik och folkhälsa vilket ledde till att förförståelsen för studiens använda
begrepp var familjära sedan tidigare. Författaren har även erfarenheter från olika typer av vård och omsorgsområden som bland annat äldreomsorg och hemtjänst.
Gadamer (1997/1960) menar att vi ständigt är påverkade av våra tidigare erfarenheter även om vi anstränger oss för att vara objektiva. Författarens kunskap och tidigare erfarenheter skulle kunna bidra till att begrepp och intervjufrågor blev riktade men författaren använde detta till sin fördel genom att på ett bredare sätt förstå och lyssna in det som arbetsterapeuterna berättade om i sina intervjuer. Författaren reflekterade också ständigt över sin egen roll, kunskap och erfarenhet för att på det sättet minska risken för att färga resultatet. Författaren hade ingen erfarenhet av att arbeta som arbetsterapeut vilket bidrog till att minska risken för att använda sin egen
yrkeserfarenhet för att rikta intervjufrågorna.
I studien och under arbetsgången har författaren reflekterat kring sin egen förförståelse vilket enligt Nyström (2012) bidrar till att kunna minska risken att studien färgas av författaren. Lundman & Hällgren Graneheim (2012) och Elo et al. (2014) menar att för att kunna ge läsaren en bättre uppfattning och möjlighet att bedöma giltigheten i studien har författaren valt att använda noga utvalda citat.
Etiska överväganden
Studien tar hänsyn till och respekterar intervjupersonerna och deras integritet och anonymitet. I enlighet med Kvale & Brinkmann (2009) har studien utgått från de fyra etiska riktlinjerna för forskare: informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll.
22
Kvale & Brinkmann (2009) beskriver dessa fyra riktlinjer på följande sätt: Informerat samtycke innebär att man informerar intervjupersonerna om det allmänna syftet med själva undersökningen, hur den i stort sett är upplagd och om det finns risker och fördelar för intervjupersonerna att delta i studien.
Intervjupersonerna deltar frivilligt och har när som helst rätt att dra sig ur undersökningen.
Konfidentialitet innebär att känslig och privat data som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i studien inte kommer att avslöjas. Skulle man välja att i undersökningen publicera information som gör att intervjupersonerna kan identifieras måste det först godkännas av intervjupersonerna.
Konsekvenser innebär kortfattat den etiska principen om att man ska “göra gott”. Det betyder att risken för en intervjuperson att lida skada minimeras.
Dessa konsekvenser måste därför bedömas i en kvalitativ studie både efter den skada som kan ske och efter de fördelar som intervjupersonernas deltagande i studien ger.
Min roll och integritet som forskare och person är avgörande för kvaliteten av den vetenskapliga kunskapen och hur hållbara de etiska besluten som fattades under studiens gång blev. Förutom en etisk och moralisk integritet så ställs också jag som forskare inför kravet att uppnå en så hög vetenskaplig kvalitet som möjligt på det som publiceras.
Insamling och förvaring av data och det material som intervjuerna genererade, och känsliga data som intervjupersonerna delar med sig av, förvaras på lämpligt ställe som endast jag har tillgång till. Enligt Eliasson (2006) är det viktigt att intervjupersonerna lämnar sitt samtycke för inspelning av intervjun innan den påbörjas något som samtliga intervjupersoner gjorde.
23
Resultat
Utifrån sökandet efter relevanta arbetsterapeuter valdes sex personer ut för att delta i studien och samtliga tackade ja. Fyra var kvinnor och två var män och deltagarna var i åldern 24 – 54 år. Personerna var yrkesverksamma arbetsterapeuter inom olika
kommuner i region Skåne. Deras yrkesinriktning som arbetsterapeuter var varierade med flera olika uppgifter men samtliga hade kontakt och uppgifter som omfattade hemtjänst, äldre personer (75 år eller äldre) och tekniska hjälpmedel.
Analysprocessen ledde fram till att sju kategorier med tre till fem underkategorier vardera. Dessa kategorier och underkategorier presenteras i tabellen nedan.
Tabell 1. Kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Hjälpmedel och Hjälpbehov Typ av hjälpbehov (fysiska svårigheter, sjukdomar, naturliga åldrandet)
Initiativ till hjälpbehov
Bedömning av hjälpbehov (bedömning av aktivitetsförmåga och hjälpmedel)
Uppföljning av hjälpbehov
Resultat av hjälpbehov (resultat med och utan hjälpmedel, underlättande,
livskvalitet)
Självständighet Att bli självständig (Inte alltid från beroende till självständig, Självständig utifrån egen förmåga, Självständig med hjälpmedel, Beroende av hjälpmedel)
Valmöjlighet och frihet (Delaktighet, Egenansvar)
Minskad självständighet (Vill inte vara självständig)
Fritt val av hjälpmedel (Patienter var inte nöjda, Bedömning av behov,
Självständighet, Underhåll) Patientförmåga Rutiner och vanor (Strategier)
Drivkraft (Motivation, Ångest,
Aktivitetsmål, Aktivitetsträning, Egen vilja)
24
Kognitiv förmåga (Diagnos, Inlärning, Minne)
Fysisk förmåga (Hantera hjälpmedel, Aktivitet, Hygiensvårigheter, Rädsla och oro, Orkar eller vågar inte)
Hemsituation Bo hemma (Bo hemma med hjälpmedel,
Ensamhet, Anhöriga, Valfrihet, Lika möjlighet)
Bostadsanpassning
Boendemiljö (Trångt i hemmet, Konstruktion av hemmet)
Rehabilitering Träning (Funktioner,, Träning och instruktion, Förbättring)
Alla vill inte träna (Försämrad muskulatur)
Efter sjukhusvistelse
Arbetsprocess
Teknologi Nya hjälpmedel (Ny teknologi, IT, Appar)
Förändringsläge (Närvaro-hjälpmedel, Trender)
Stabilitet (Säkerhet, Montering och funktion, Montering av tekniker)
Åtgärder
Diskussion med hjälpmedelsgrupp (Förslag)
Arbetsinriktning Ärenden (Dagligen, Hembesök, Samtal, Anhöriga, Förmån, Arbetsmiljö, Bekostnad av självständighet, Delegering,
Kontaktpersoner inom hemtjänst, Team, Beslutsmodellen)
Patientfokus (Kommunikation, Dialog)
Förskrivningsprocess (Beställning, Utprovning, Instruktion för patient,
Instruktion för anhöriga eller personal, Val av hjälpmedel (Inte låsa sig till ett
hjälpmedel))
Sortiment (Hjälpmedel som kompensation, Sortimentgrupp, Upphandling,
Hjälpmedelspolitik, Ekonomisk aspekt, Lagstiftning, Anlitade företag, Avtal)
Förändring av behov
(Generationsskillnader, Motverka ensamhet, Delaktighet och valfrihet, Det traditionella)
25 Hjälpmedel och Hjälpbehov
Till kategorin ”Hjälpmedel och Hjälpbehov” hör underkategorierna Typ av hjälpmedel, Initiativ till hjälpbehov, Bedömning av hjälpbehov, Uppföljning av hjälpbehov och Resultat av hjälpbehov.
Det vanligaste hjälpbehovet och de vanligaste typerna av hjälpmedel som används för äldre inom hemtjänst är av enklare slag och främst för att underlätta fysiska
svårigheter. Två av arbetsterapeuterna berättade att: ”En av dom mest vanliga och mest förekommande samt en inkörsport till en kontakt är badkarsbrädan /.../” och:
”Toalettsitsförhöjning, med eller utan armstöd, är också vanligt.”. Samtliga arbetsterapeuter som intervjuades nämnde vid något tillfälle under intervjun att toalettsitsförhöjning var ett av de vanligast använda tekniska hjälpmedlen. En arbetsterapeut anger att det finns något modernare tekniska hjälpmedel: ” Vi har även bildstöd med scheman för att strukturera upp dagarna” men menar att de allra flesta är hjälpmedel av enklare slag.
Initiativ till att få hjälp med tekniska hjälpmedel tas av de äldre själva men även av anhöriga eller vårdpersonal. Två av arbetsterapeuterna beskriver initiativet till kontakt som att: .”Först får vi ett ärende när någon ringer till oss då detta kan vara patienten själv, personal från hemtjänst, distriktssköterska /.../” och: ”Så som, ja antingen ringer dom själva eller så ringer anhöriga /../”.
Samtliga arbetsterapeuter berättar att hjälpbehovet av tekniska hjälpmedel
uppkommer mer eller mindre varje dag. Till vissa äldre görs flera hembesök i veckan, i andra fall är det förskrivning, bedömning, uppföljning eller någon annan form av kontakt utifrån den äldres specifika hjälpbehov. En arbetsterapeut beskriver att efter en inledande kontakt: ”Vi går därefter hem till patienten och gör en bedömning av behovet.”. Ett exempel på behov beskriver en av arbetsterapeuterna som: ”/.../ och då kan du bibehålla aktivitetsförmåga med en ordination av vårdsäng.”. Vid hembesök görs en observation och en intervju för att få en helhetsbild över behovet. Genomgående i den processen är att nuläget analyseras och ett önskat läge tas fram för att matcha behovet med rätt insats
26
så bra som möjligt. På samma sätt som analysen av behovet görs också en bedömning utifrån om den äldre får eller inte får ett tekniskt hjälpmedel och vilka konsekvenser detta kan få.För att en hjälpinsats ska bli så effektiv som möjligt uttrycker samtliga arbetsterapeuter att uppföljning är viktigt. Om de mål som satts upp eller behovet ändras uttrycker en arbetsterapeut så här: ”/.../ eller om det inte har uppfyllt de målen som patienten satt från början och då får man börja om genom att titta på det igen”. I denna uppföljning berättar en annan arbetsterapeut att: ”/.../ så senast inom en månad från ordination så ha vi en
uppföljning för att se hur det fungerar.”. Uppföljningstiden hos de olika
arbetsterapeuterna varierar men samtliga var eniga om att uppföljningen är viktig för att insatsen med tekniska hjälpmedel ska fungera bra.
De resultat som tekniska hjälpmedel kan få är många enligt arbetsterapeuterna men det som sticker ut mest är att det bidrar till en större grad av självständighet. En arbetsterapeut berättar att: ”Vissa har vissa hjälpmedel som minneskalender som underlättar och avlastar patienten genom att slippa ringa massa samtal till anhöriga eller personal.”.
Genomgående anger arbetsterapeuterna att uppgiften att underlätta för de äldre är en betydande del i deras arbete. En arbetsterapeut beskriver från en dialog med en äldre patient så här: ”/.../ nu så har jag fått ett 6 cm förhöjning och armstöd på och nu kan jag resa mig själv.”.
Många gånger räcker inte enbart aktivitet eller självständighet utan för vissa äldre är livskvalitet det allra viktigaste, en arbetsterapeut uttrycker det så här: ”Om vi tänker oss en svårt sjuk person där vi inte pratar så mycket om aktivitet och självständighet men vi pratar om livskvalitet och tänk dig då någon som har jättestora problem.”. När vi talar om resultat av ett uppfyllt hjälpbehov så berättar en arbetsterapeut att: ”Hjälpmedel är ju väldigt bra alltså för det ökar självständigheten men också livskvaliteten” och hur tekniska hjälpmedel kan bidra till självständighet och livskvalitet berättar en arbetsterapeut: ”Jag tycker oftast att dom upplever att det hjälper dom och att de kan känna sig mer självständiga och
27
säkrare och känna bättre livskvalitet”. I intervjuerna med arbetsterapeuterna talar man ofta om självständighet och livskvalitet i relation till varandra.Återkommande i samtliga intervjuer var att fokus ligger på den äldre och att behovet alltid utgår från den äldre själv.
Självständighet
Till kategorin ”Självständighet” hör underkategorierna Att bli självständig, Valmöjlighet och frihet, Minskad självständighet och Fritt val av hjälpmedel.
Att bli självständig och att självständigheten ökar är något samtliga arbetsterapeuter funnit. En arbetsterapeut uttrycker att bli självständig som: ”För det kan ju vara att dom klarar sig istället för att en anhörig ska hjälpa dom /.../”. Flera av arbetsterapeuterna ger exempel på tekniska hjälpmedel som bidrar till självständighet, som exempelvis duschpall, duschstol, toalettsitsförhöjning, badbräda och rullstol. Flera
arbetsterapeuter beskriver att det känns bra att få förskriva hjälpmedel som gör nytta för äldre. En arbetsterapeut beskriver att: ” Framför allt att man kan göra och hjälpa
patienten att bli självständig.”. Tekniska hjälpmedel skapar alltså möjligheter för äldre att bli mer självständiga men kan också skapa en form av frihet och valmöjlighet som en arbetsterapeut uttrycker det: ” /.../ för att kunna ta sig ut och göra saker man vill göra.”. I studien ställer jag även frågan om någon av arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan minska självständigheten och en arbetsterapeut berättar att: ” T.ex. att bli förflyttad i en hänglift där minskar man självständigheten.” och menar att det är viktigt att se över att den äldre har minsta möjliga hjälp av tekniska hjälpmedel men att man fortfarande ser till behovet. En arbetsterapeut resonerar kring detta och berättar att:
”Men då tänker jag att då hade man nog ändå inte kunnat göra förflyttningen själv /.../”.
Genomgående anser samtliga arbetsterapeuter att tekniska hjälpmedel kan göra god nytta och att det till oftast ökar självständigheten hos äldre.
En arbetsterapeut berättar att: ”För en tid sedan fanns det ett projekt i tre län i Sverige, Stockholm och två andra, som innebar att man fick fritt välja sitt hjälpmedel själv /.../” och att:
28
”/.../ med fritt val av hjälpmedel sprang ju ur att patienterna och brukarna inte är helt nöjda med det som finns utan man vill välja annat /.../”. Arbetsterapeuten berättar vidare att:
”/.../ det ger fritt val av hjälpmedel en möjlighet att gör att man kan köpa annat /.../”. Detta gav ett annat perspektiv på självständighet och att det utbud som finns kan bli
begränsat berättar arbetsterapeuten och att det ibland kan bli svårare att hitta ett så bra tekniskt hjälpmedel som möjligt som matchar den äldres behov.
Patientförmåga
Till kategorin ”Patientförmåga” hör underkategorierna Rutiner och vanor, Drivkraft, Kognitiv förmåga och Fysisk förmåga.
En arbetsterapeut ser inte alltid enbart till ett tekniskt hjälpmedel utan också hur äldre lever i övrigt, vilka rutiner och vanor äldre har. Denna arbetsterapeut berättar att:
”Många gånger behövs kanske inte ett hjälpmedel utan ibland räcker det kanske med att patienten behöver ändra sina vanor och rutiner och hur man gör saker (rent ergonomiskt) som t.ex. hur man reser sig /.../”. Flera arbetsterapeuter uttrycker att de äldres drivkraft till olika saker varierar. En arbetsterapeut berättar att: ” /.../ det kan vara mer eller mindre lätt att hitta drivkraften hos patienten /.../”. Grunden till drivkraften och behovet ligger alltid hos den äldre och ”Hela tiden är det individens drivkraft och vad individen har för mål med att den sökte kontakten.” berättar en arbetsterapeut.
Förmågan hos olika äldre varierar också berättar samtliga arbetsterapeuter. En arbetsterapeut uppger att: ”/.../ det beror på miljön och det beror framför allt på dom
kognitiva förmågorna.” där detta har en effekt på äldres förmåga att göra saker med eller utan tekniska hjälpmedel. Den fysiska förmågan är kanske den vanligaste berättar de flesta arbetsterapeuterna: ”Man är inte lika flexibel varken på det ena eller andra stället /.../”
och: ”/.../men ibland är det så att man inte kan stå längre på sina ben /.../” berättar två arbetsterapeuter. Förmågan hos äldre förändras över tid och samtliga arbetsterapeuter
29
uttrycker att de värdesätter att hitta den drivkraft hos individen själv som ledde till att initiativet till kontakt togs från första början.Hemsituation
Till kategorin ”Hemsituation” hör underkategorierna Bo hemma, Bostadsanpassning och Boendemiljö.
Hemmet är den plats vi människor vill bo på så länge vi kan – de uttrycker de flesta äldre enligt arbetsterapeuterna. En arbetsterapeut anser att: ”/.../ sen tycker inte jag att man ska tvinga någon att bo hemma om dom absolut inte vill /.../”. Många äldre bor hemma med tekniska hjälpmedel och det är något de allra flesta vill då det är vår personliga vardag som vi oftast mår bäst i. En annan arbetsterapeut uttrycker: ”Men ofta vill man kanske bo hemma så länge som möjligt och de hjälpmedel vi har är menade att ha i det
vardagliga hemmet.”. För att kunna få det så bra som möjligt hemma med tekniska hjälpmedel måste ibland hemmet anpassas. ”Ibland får man anpassa miljön för hjälpmedel kan inte rädda allting utan då får man anpassa boendemiljön.” berättar en arbetsterapeut.
”/.../ patienten har möjlighet att ansöka om bostadsanpassning för att t.ex. ta bort vissa trösklar eller byta ut badkar /.../” säger en arbetsterapeut och berättar att det är något de vid tillfällen skriver ett intyg på.
Ibland fungerar det att bostadsanpassa hemmet och ibland inte uttrycker flera arbetsterapeuter, som bland annat: ”/.../ att ändra en hemmiljö är olika svårt /.../” och samtidigt: ”/.../ men det finns ingen hemmiljö som inte går att anpassa.”. Anledningen till att boendemiljön kan vara svår att anpassa beror på att: ”Det är så beroende på hur lägenheterna ser ut.” och: ”/.../ sen är det ju en grannlaga uppgift att få in ett hjälpmedel i en redan anpassad miljö för att det ska vara tryggt och säkert.”.
30 Rehabilitering
Till kategorin ”Rehabilitering” hör underkategorierna Träning, Alla vill inte träna, Efter sjukhusvistelse och Arbetsprocess.
En viktig insats för att äldre ska kunna återfå sin självständighet på ett hållbart och bra sätt är genom rehabilitering. Träning inom rehabilitering är något en arbetsterapeut kan hjälpa till med. Flera arbetsterapeuter berättar att det stöd i träning de kan erbjuda i sin yrkesroll inte alltid räcker till. För att få en regelbunden och bra träning lämnar arbetsterapeuten ofta över den fortsatta träningen till vårdpersonal. ”Typiskt något sådant är duschträning, har man dusch tre gånger i veckan så kan jag rimligtvis inte vara där tre gånger i veckan under en lång tid /.../” och oftast är: ”/.../ det är inget avancerat som kräver någon större instruktioner eller träning för patienten i sig eller för hemtjänstpersonal”
berättar en arbetsterapeut. En annan arbetsterapeut återger att: ”För min del så brukar jag själv försöka hålla koll på att dom vet hur det fungerar /.../” och viktigt att tänka på: ” /.../
då ska man ha lämnat en instruktion för hur det ska göras.”. Viktigt att tänka på är att denna process med träning och rehabilitering ibland får ta tid, berättar flera arbetsterapeuter.
Det finns äldre som vill träna men ”/.../ det är inte alla som vill det” berättar en
arbetsterapeut. Träningen gäller främst fysisk träning men ibland också träning med tekniska hjälpmedel för att känna till hur det fungerar. En arbetsterapeut anger deras beslutsstöd som att: ”/.../ många gånger kan det vara ett hjälpmedel då alla inte är speciellt intresserade av att t.ex. träna” med målet att så ofta som möjligt försöka hitta en lösning för varje individ. I beslutsstödet gör arbetsterapeuten en intervju med den äldre och får därigenom reda på vad personen själv tror skulle fungera bäst.
”Många patienter är i rehabfas och kommer hem från en sjukhusvistelse /.../” och ” Hjälpmedel är ju en del i det som vi kallar för rehabiliteringsprocessen /.../” berättar en arbetsterapeut, vilket innebär att det är viktigt att ha rehabilitering och träning i åtanke även efter att ha kommit hem från sjukhus och särskilt om det gäller någon typ av tekniskt
hjälpmedel.
31 Teknologi
Till kategorin ”Teknologi” hör underkategorierna Nya hjälpmedel, Förändringsläge, Stabilitet, Åtgärder och Diskussion med hjälpmedelsgrupp.
Inom det teknologiska området och om nya tekniska hjälpmedel som kommer säger en arbetsterapeut så här: ”Ibland tänker jag att det är givande att se allt nytt /.../” och en annan arbetsterapeut säger om appar: ”Men sen så hoppas jag också att arbetsterapeuterna håller sig inom sitt förbund och verkligen tar hand om framtidens frågor om appar och alla kognitiva frågor kring appar /.../”.
I intervju med en annan arbetsterapeut förs resonemanget att: ” Både svårare för oss kanske att ha koll på och lära ut /.../”. Samma arbetsterapeut uppger också: ”/.../ och kan vara svårare för äldre att ta till sig /.../” när vi talade om nya tekniska hjälpmedel. De flesta arbetsterapeuter uttrycker att de ofta är begränsade av utbudet de har att tillgå och att det ibland kan vara svårt att få tag på nya typer av tekniska hjälpmedel.
De flesta arbetsterapeut håller med om att de behöver anpassa sig efter framtiden och den förändring som hela tiden sker, en av dem uttrycker sig så här: ”/.../ för jag menar att, framtiden är i förändringsläge där vi måste se framåt ju /.../”. Andra resonemang om förändringsläge och tekniska hjälpmedel är: ”Det är mycket som har funnits som
hjälpmedel som inte behöver vara hjälpmedel längre /.../”. Ska man se till de hjälpmedel som finns idag fungerar många bra uttrycker samtliga arbetsterapeuter där en av dom anser att: ”Jag tycker dom är bra, dom hjälpmedel vi har (monterar dom på korrekt sätt och enligt instruktionsmanualen) så är dom väldigt stabila och bra /.../”.
Åtgärder på tekniska hjälpmedel har de flesta av arbetsterapeuter varit med om och en av dem berättar: ”När man ser ett visst hjälpmedel och så ser man kanske ett problem som uppstår ofta så vill man meddela och rapportera in detta till företaget som gjort så dom kan åtgärda och ordna detta problem.”. En annan arbetsterapeut säger: ”/.../ om vi tycker att
32
saker och ting inte fungerar så bra så finns det ibland möjlighet att man från producenthåll kan göra förändringar.”.När man talar om åtgärder på olika tekniska hjälpmedel berättar en arbetsterapeut:
”/.../ men framför allt fysiska som jag tänker att vi åtgärdar.” och berättar att typerna av hjälpmedel: ”Det kan vara lift-selar ibland /.../” samt ”/.../ vi har ju bytt lite sortiment på liftar och sängar och där har det varit lite knorrande så där har man gjort vissa förändringar och då är det ju i dialog med leverantören /.../”.
För att hålla koll på och se över det sortiment av tekniska hjälpmedel som används berättar en arbetsterapeut att: ”Vi har hjälpmedelsgrupper här som sitter och ser över hjälpmedel och diskuterar hjälpmedel /.../”.
Arbetsinriktning
Till kategorin ”Arbetsinriktning” hör underkategorierna Ärenden, Patientfokus, Förskrivningsprocess, Sortiment och Förändring av behov.
En arbetsterapeut berättar att: ”När vi får in ärenden så får vi prioritera vilka som är akuta och vilka som kan vänta lite.” och ”/.../ och man vill inte vara stressad i en situation där man ska prova ut hjälpmedel utan att man bokar in lagom och bokar en tid på dagen och att man har god tid på sig under en dag /.../”
En annan grundläggande del i arbetsterapeuternas möte med äldre är att: ”Vi utgår alltid från patienten, patienten är i fokus.”. I en intervju säger en arbetsterapeut: ”/.../ men där finns också en fråga där man själv får fråga personen "Är du intresserad av detta?" /.../”
vilket är något som är genomgående i samtliga intervjuer. Att bemöta individens behov och lyssna in vad den äldre själv anser behöva är viktigt påpekar samtliga arbetsterapeuter.
I arbetsinriktningen beskriver en av arbetsterapeuterna att: ”Det finns något som heter förskrivningsprocessen, vilket beskriver vad vi har för skyldigheter när vi ska förskriva ett
33
hjälpmedel /.../”. Samtliga arbetsterapeuter använder sig av denna förskrivningsprocess.För att äldre ska få rätt typ av tekniska hjälpmedel påpekar en arbetsterapeut att: ”Vid varje ordination så får man ju eventuellt se på baksidan av myntet /.../” och en annan
arbetsterapeut berättar: ”/.../ men bara för att dom är det så betyder inte det att dom är trygga och säkra för just den här patienten /.../” när man talar om tekniska hjälpmedel som är säkra och trygga enligt medicinsktekniskt godkännande. Om de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå berättar en arbetsterapeut: ”Vi har ju sortiment inom dom olika hjälpmedelsområdena /.../” och två andra arbetsterapeuter uttrycker att: ”/.../ sortimenten är jättestora idag.” och ”Det finns ett jättestort utbud det gäller bara att hitta rätt /.../”.
Genomgående berättar arbetsterapeuterna att de är nöjda med det sortiment och det utbud de har tillgång till men att: ”/.../ skulle man behöva gå utanför sortimentet så är det sällan som man får avslag på det /.../” berättar en arbetsterapeut. Det finns möjlighet att använda sig av andra tekniska hjälpmedel och ”/.../ har man bara bra på fötterna och provat det bassortiment och behovet finns och bör tillgodoses så kan vi gå utanför sortimentet.”
säger en annan arbetsterapeut.
De flesta arbetsterapeuter anser att det finns ett flexibelt utrymme att kunna gå utanför sortimentet av de tekniska hjälpmedel som finns. För att hitta rätta tekniska hjälpmedel för äldre behöver man tänka att ”Även äldres behov kommer kanske också förändras /.../”
berättar en arbetsterapeut.
Diskussion
Syftet med studien var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänsten undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre skulle kunna bidra till ett hälsosamt åldrande.
Arbetsterapeuterna anser att tekniska hjälpmedel bidrar till en ökad grad av
självständighet och en högre grad av självbestämmande där den äldres egna behov är i fokus. Detta stämmer väl med tidigare forskning (Mitseva et al., 2012; Löfqvist et al., 2005). Arbetsterapeuterna ser ett samband mellan självständighet och livskvalitet. Det läggs stor vikt vid att underlätta för äldre och det är främst tekniska hjälpmedel som
34
bidrar till att underlätta för de äldres fysiska svårigheter. Detta motsvarar en definition av hälsosamt åldrande, vilket är: ”/.../ är processen att utveckla och bibehålla denfunktionella förmågan som möjliggör välbefinnande i äldre åldrar” (WHO, 2015).
Resultatdiskussion
Detta avsnitt tar upp studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och teoretiska kopplingar.
De viktigaste fynden i studien är följande. Resultaten visar att äldre oftast använder sig av tekniska hjälpmedel av enklare slag som duschpall, duschstol, toalettsitsförhöjning, badbräda och rullstol för att bland annat underlätta fysiska svårigheter.
En av de mest centrala delarna som arbetsterapeuterna beskrev i sitt arbete var målet om att äldres självständighet skulle öka, vilket tekniska hjälpmedel kunde bidra till. På samma sätt menar Löfqvist et al. (2005) att tekniska hjälpmedel bidrar till men lägger även till att dagliga aktiviteter bidrar till att kunna behålla en god nivå av livskvalitet och ger en ökad känsla av självständighet. Bowling & Gabriel (2007) menar att är man gammal och sjuk med fysiska svårigheter så kan det finnas glädje och tillfredställelse i att självständigt kunna gå några steg inomhus. Arbetsterapeuterna uttrycker att de ser en relation mellan självständighet och livskvalitet och tekniska hjälpmedel kan bidra till de båda.
Arbetsterapeuterna beskriver på flera olika sätt att äldres självständighet,
självbestämmande, frihet, drivkraft, trygghet, välmående och hälsa, såväl fysisk som psykisk, är viktiga delar att kunna påverka så positivt som möjligt. Livskvaliteten hos äldre är därför viktig då ett flertal olika områden av äldres liv påverkas av den.
Studiens syfte och frågeställningar anses besvarade både genom de resultat som redovisats vilket också stöds av tidigare forskning.
Arbetsterapeuterna beskrev att de vanligaste hjälpbehoven och de vanligaste typerna av tekniska hjälpmedel bidrar till att bibehålla den funktionella förmågan vilket enligt
35
WHO (2015) är den centrala delen i ett hälsosamt åldrande. Resultatet styrks avTartarisco et al. (2012) som menar att bibehålla en så god fysisk funktionsförmåga som möjligt är en del av det hälsosamma åldrandet. Denne forskare betonar också vikten av de kognitiva förmågorna, vilket även en arbetsterapeut anger kan begränsa äldres aktiviteter.
En arbetsterapeut berättar att tekniska hjälpmedel som bland annat olika typer av bildstöd används för att strukturera upp dagen med hjälp av scheman. Liknande tekniska hjälpmedel för struktur och vardagsschema som dag/natt-kalender och bildtelefon beskriver Cahill et al. (2007) bidrar till en känsla av självständighet och att de äldre inte alltid behöver komma ihåg allt. Äldre bör ges möjlighet att kunna klara av så mycket som möjligt själva för att bidra till sin självständighet men känna att det finns stöd och hjälp att få vid behov menar arbetsterapeuterna.
Det finns en blandad syn på teknologi i intervjuerna med arbetsterapeuterna då det å den ena sidan är positivt och intressant med teknologi och nya innovativa tekniska hjälpmedel och å den andra sidan finns en negativ syn på teknologi och nya tekniska hjälpmedel som gör det svårare för arbetsterapeuter, vårdpersonal och äldre som förväntas använda dessa. Löfqvist et al. (2005) talar om att det finns skillnader i användningen av tekniska hjälpmedel som kan grunda sig på bristande kunskap och medvetenhet om tekniska hjälpmedel.
Målgruppens funktionsförmåga, medvetenhet och kunskap om tekniska hjälpmedel och ny teknologi varierar vilket är en utmaning i arbetsterapeuternas arbete. Delar av studiens tidigare forskning belyser tekniska hjälpmedel av mer teknologisk karaktär som olika GPS-apparaturer, sensorer, internet, datorer och mobiltelefon med appar (Páez et al., 2012; Rocha et al., 2011).
Hemmet är det huvudsakliga området för äldres användning av tekniska hjälpmedel berättar arbetsterapeuterna. Bailey & Sheehan (2009) menar att hemmet ses som ett viktigt område för att bättre tekniska hjälpmedel ska kunna utvecklas och att de
36
används på ett sätt för att få och behålla en större grad av självständighet.En arbetsterapeut bedömer att livskvalitet vissa gånger kan vara viktigare än dagliga aktiviteter. Mitseva et al. (2012) visar att många gånger är äldre begränsade på något sätt (fysiskt eller mentalt) vilket påverkar hur tekniska hjälpmedel används. I projektet ISISEMD (Intellgient System for Independent living and self-care of seniors with cognitive problems or mild dementia) utvärderas hur nöjda äldre med demens och exempelvis familjemedlemmar eller vårdpersonal är med tekniken och systemet och hur tjänsterna accepteras för att undersöka vilken effekt det har på livskvaliteten (Mitseva et al., 2012).
Livskvalitet är en viktig del i åldrandet och att bibehålla en god livskvalitet vilket förutom de äldre påverkar vårdpersonal (Löfqvist et al., 2005). I det naturliga åldrandet finns goda möjligheter att förebygga sjukdom och främja hälsa med hjälp av insatser från samhället och individen vilket bidrar till en bättre livskvalitet och minskade kostnader inom vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Livskvaliteten hos äldre är då viktig då ett flertal olika områden av äldres liv påverkas av den. Naess (2001) menar att livskvalitet är ett subjektivt fenomen och handlar bland annat om goda känslor, glädje, livstillfredställelse och en meningsfullhet i vardagen vilka är delar av livet som även äldre upplever. Individer påverkas av yttre faktorer och stressorer och inom gerotranscendensen sker en utveckling senare i livet som påverkar huruvida äldre är tillfreds med det liv de levt eller inte och hur de upplever sin nuvarande situation (Tornstam, 2011).
I min studie så upplever jag att arbetsterapeuter (men också vårdpersonal och anhöriga) många gånger kan vara till stor hjälp och bidra till äldres hälsosamma åldrande, självbestämmande och livskvalitet.
Samtliga arbetsterapeuter uttryckte en omsorg och omtanke för äldre i sina intervjuer där de på ett empatiskt och medmänskligt sätt försökte förmedla hur de i sin yrkesroll
