• No results found

Konvertering av outnyttjade ytor till bostäder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konvertering av outnyttjade ytor till bostäder"

Copied!
88
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Konvertering av outnyttjade ytor till bostäder

Filippa Wellton Louise Eriksson

(2)
(3)

KONVERTERING AV OUTNYTTJADE YTOR TILL BOSTÄDER

Louise Eriksson Filippa Wellton

Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Byggteknik, Uppsala universitet

Examensarbete 2020

(4)

teknik, Byggteknik, Uppsala universitet, 2020.

Tryckt vid Polacksbackens Repro, Uppsala universitet ISRN-nummer: ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2020/006-SE Typsnitt: Times New Roman

(5)

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten

Besöksadress:

Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress:

Box 536 751 21 Uppsala Telefon:

018 – 471 30 03 Telefax:

018 – 471 30 00 Hemsida:

http://www.teknat.uu.se/student

Louise Eriksson, Filippa Wellton

There is a housing shortage in Sweden and Uppsala. Primarily, housing for low-income people are missing. The social ideal has looked different over time and there have been redevelopments in many older homes. Spaces in the form of old retail premises, assembly rooms and attics are often empty today. One way of contributing to new cheap housing is to densify the existing housing stock by converting these unused spaces into apartments.

The purpose of the study is to investigate what room exists within the existing regulations for converting unused space in residential buildings into accommodations. Three types of unused spaces in Uppsalahem's residential area with different functions and with construction years from a wide span of time were selected to be converted to apartments.

The study used qualitative methods to study previous conversions. By conducting a literature study, common problems were identified in the conversion process which were then confirmed in the conversion of the three types of unused space.

The result of the study has identified the obstacles and opportunities that exist for a property owner regarding the

conversion of unused space into housing. The type of surface that is most suitable has been investigated and presented in a folder.

These aspects should be considered to perform a cost-effective conversion:

· Surface location on the property

· Technical characteristics

· Proper planning

There are many benefits to utilizing the existing housing stock.

Conversions of unused surfaces have been carried out for a long time, but a recurring problem is the rules for deviations that may be made. Building rules for deviations are often interpreted differently from town to town. Therefore, the report ends with recommendations on further studies in this subject.

Handledare: Malin Roslund

(6)

I Sverige och Uppsala råder det bostadsbrist. Främst är det hyresrätter för personer med låg inkomst som saknas. Samhällsidealet har genom tiderna sett olika ut och det har skett ombyggnader i många äldre bostäder. Ytor i form av gamla butikslokaler,

samlingslokaler och vindsförråd står idag ofta tomma. Ett sätt att bidra med nya billiga boenden är att förtäta det befintliga bostadsbeståndet genom att konvertera dessa outnyttjade ytor till bostäder.

Examensarbetet inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik har utförts i uppdrag av Uppsalahem. Syftet med arbetet är att undersöka vilket utrymme som finns inom det befintliga regelverk att omvandla outnyttjade ytor i bostadshus till bostäder. Tre

typlokaler i Uppsalahems bestånd med olika funktioner och med byggnadsår från ett brett tidsspann valdes ut för att konverteras till bostäder.

I studien användes kvalitativa metoder för att studera tidigare genomförda

konverteringar. Genom att genomföra en litteraturstudie identifierades vanliga problem i konverteringsprocessen som sedan bekräftades vid omvandlingen av de tre

typlokalerna.

Resultatet av studien har identifierat de hinder och möjligheter som finns för en fastighetsägare kring konvertering av outnyttjade ytor till bostäder. Vilken typ av ytor som lämpar sig bäst har utretts och presenteras i en lathund. För att kunna utföra en kostnadseffektiv konvertering bör dessa aspekter, som ger olika förutsättningar, beaktas:

· Ytans placering på fastigheten

· Tekniska egenskaper

· Rätt projektering

Det finns många fördelar med att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet.

Konverteringar av outnyttjade ytor har utförts en längre tid men ett återkommande problem är de regler för avsteg som får göras. Byggregler för avsteg tolkas ofta olika från kommun till kommun. Därför avslutas arbetet med rekommendationer om fortsatta studier inom det ämnet.

Nyckelord: Konvertering, outnyttjade ytor, byggregler, Svensk Standard

(7)

uppdrag av Uppsalahem.

Vi vill ge ett stort tack till vår handledare Malin Roslund på Uppsalahem som gett oss möjligheten att få utföra detta intressanta arbete. Vi vill även tacka alla på Uppsalahem som bidragit med material och som har visat oss de utvalda outnyttjade ytorna på plats.

Och slutligen vill vi tacka vår ämnesgranskare Petra Eriksson för stödet genom arbetet.

Stor del av arbetet har skett tillsammans men nedan nämns vem som haft huvudansvaret för olika delar. Ej nämnda kapitel har författats gemensamt.

Louise Eriksson:

2.1 - 2.6, 3.3.2 - 3.3.5, 3.3.9 - 3.3.11, 3.4, 3.5, 4.1.1 - 4.1.4, 4.2.3, 4.2.5 - 4.2.6, 5.1.3, 5.2.3

Filippa Wellton:

1.1, 3.1, 3.2, 3.3.1, 3.3.6 – 3.3.8, 4.1.5, 4.2.1 - 4.2.2, 4.2.4, 4.2.7, 4.3, 5.1.1 - 5.1.2, 5.1.4, 5.2.1 - 5.2.2, 7.2 - 7.3

Uppsala, juni 2020

Louise Eriksson och Filippa Wellton

(8)

1. INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Bostadsmarknaden ... 1

1.1.2 Bostadsbeståndet ... 1

1.1.3 Konvertering ... 2

1.2 Syfte och mål ... 2

1.3 Problemformulering ... 2

1.4 Frågeställning ... 3

1.5 Avgränsningar ... 3

1.6 Disposition ... 3

2. METOD ... 5

2.1 Arbetsprocess ... 5

2.2 Litteraturstudie ... 5

2.3 Insamling av material ... 6

2.4 Urval ... 6

2.5 Konverteringsförsök ... 6

2.6 Analys av konverteringsförsök ... 6

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 7

3.1 Tidigare forskning och genomförda konverteringar ... 7

3.1.1 Tidigare forskning ... 7

3.1.2 Tidigare konverteringar i Uppsalahem ... 10

3.1.3 Inredning av vindar ... 12

3.1.4 Konverteringar inom Malmös allmännyttiga bostadsbolag ... 13

3.2 Bostadsbeståndet och dess förutsättningar ... 15

(9)

3.3.8 Brand ... 22

3.3.9 Hiss ... 24

3.3.10 Studentkorridor ... 25

3.3.11 Bostadsstorlek ... 25

3.4 En bostads innehåll ... 26

3.4.1 Hygien ... 27

3.4.2 Kök ... 28

3.4.3 Sängplats ... 29

3.4.4 Dörr och passage ... 30

3.4.5 Förvaring ... 30

3.4.6 Daglig samvaro ... 31

3.4.7 Matplats ... 31

3.5 Åtgärder ... 31

3.5.1 Höja rumshöjd ... 31

3.5.2 Ökad försterarea ... 32

3.5.3 Rördragning ... 32

3.5.4 Installera hiss ... 32

4. UNDERSÖKNING ... 33

4.1 Typlägenhet 1 – Förråd i studentkorridor ... 33

4.1.1 Befintliga ritningar ... 33

4.1.2 Radon ... 34

4.1.3 Konvertering ... 34

4.1.4 Hiss ... 35

4.1.5 Brand ... 36

4.2 Typlägenhet 2 – Källarlokal ... 36

4.2.1 Existerande ritningar ... 36

4.2.2 Radon ... 37

4.2.3 Rumshöjd ... 37

4.2.4 Brandskydd ... 38

(10)

4.2.6 Konvertering ... 40

4.2.7 Krav från kommunen ... 41

4.3 Typlägenhet 3 – Kvarterslokal ... 42

4.3.1 Existerande ritningar ... 42

4.3.2 Utformning ... 43

4.3.3 Radon ... 43

4.3.4 Brand ... 44

4.3.5 Konvertering ... 44

5. ANALYS ... 46

5.1 Lokalens egenskaper ... 46

5.1.1 Förutsättningar utefter byggnadsår ... 46

5.1.2 Ytans placering på fastigheten ... 47

5.1.3 Tekniska egenskaper ... 48

5.1.4 Brand och buller ... 49

5.2 Projektering ... 50

5.2.1 Samarbeten ... 50

5.2.2 Underlag ... 50

5.2.3 Utformning ... 51

6. RESULTAT ... 53

7. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 54

7.1 Slutsats och rekommendationer ... 54

7.2 Resultatdiskussion ... 56

7.3 Förslag till vidare forskning ... 57

8. Källförteckning ... 58

8.1 Författningar och lagar ... 58

8.2 Tryckta källor ... 58

(11)

BILAGA 2 – Planritning Typlägenhet 2 BILAGA 3 – Planritning Typlägenhet 3 BILAGA 4 – Lathund för konvertering BILAGA 5 – Lathund Utformning för bostad BILAGA 6 – Bilder på utvalda ytor

(12)

Outnyttjade ytor

Exempel på outnyttjade ytor är lokaler som inte går att hyra ut, vindsutrymmen,

källarutrymmen och tidigare förrådsytor.

Rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt

Definitionen av detta anges i Boverkets byggregler avsnitt 1:6 (BFS 2011:6) där det sägs att exempel på rum eller avskiljbar del av rum är utrymmen för matlagning, daglig samvaro samt sömn och vila.

Rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt

Definitionen av detta anges i boverkets byggregler avsnitt 1:6 (BFS 2011:6) där det sägs att exempel på rum eller avskiljbar del av rum är utrymmen för personlig hygien, förråd, driftsutrymmen, garage samt rum för

förvaring av livsmedel.

Konvertering till bostad Omvandling av outnyttjad yta till bostad.

Planritning Planritning är ett dokument som visar en tvådimensionell vy av ett snitt i en byggnad.

Ombyggnad Enligt Plan och bygglagen 1 kap 4§ är ”en ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.

Ändring av en byggnad

En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion,

(13)

1. INLEDNING

Kapitlet inleds med presentation av bakgrunden för arbetet. Arbetets syfte och mål redovisas och leder vidare till presentation av frågeställningar samt avgränsningar för arbetet.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Bostadsmarknaden

I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2019 meddelade 83% av Sveriges kommuner att det fanns ett underskott av bostäder. Den upplåtelseform som det finns störst behov av är hyresrätter, främst för personer med låga inkomster eller som av andra anledningar har en svag ställning på bostadsmarknaden. De höga produktionskostnaderna begränsar bostadsbyggandet för privatpersoner och trots att antalet nybyggda bostäder har ökat kraftigt på senare år så finns det en brist på billiga bostäder i främst storstadsregioner (Boverket, 2019a).

Sveriges bostadsmarknad har länge varit ansträngd och trots att kommuner meddelar en förbättring sedan två år tillbaka så ligger historiskt sett underskottet på bostäder på en hög nivå. Det beror bland annat på urbaniseringsgraden som ökar på grund av omflyttning i landet samt ökad flyktinginvandring (Boverket, 2019e). Från 2018 till 2019 ökade folkmängden i Uppsala kommun med 5 603 personer, vilket är den kommun med högst ökning efter Stockholms kommun och Göteborgs kommun. Alla högskolekommuner, inklusive Uppsala, bedömer att det finns ett underskott på bostäder (SCB, 2019a).

1.1.2 Bostadsbeståndet

Samhällsidealet har genom tiderna sett olika ut och det kan man skönja i det befintliga fastighetsbeståndet. I bostadskvarter finns gamla föreningslokaler, fikarum, vindsutrymmen och tidigare förrådsytor som idag inte används.

ABC-staden var det ideal man följde vid bostadsbyggandet på 1940–1950-talet.

Byggnaderna projekterades så att Arbete, Bostad och Centrum skulle ligga självständigt från innerstaden. Man planerade efter en gruppgemenskap med bland annat barnpassningslokaler, samlingslokaler, butiker och biografer. Idag finns det inte en efterfrågan för dessa lokaler och de står ofta tomma (Stadshem, 2019). Urbaniseringen samt nybyggnationer har gjort att det är mer eftertraktat att bedriva verksamheter i stadskärnorna i nya lokaler, därför saknas det intresse för lokaler i mindre bostadsområden. Dessutom konkurrerar e-handeln ut mindre butikshandel som bidrar till outnyttjade ytor (Svensk handel, 2015).

(14)

1.1.3 Konvertering

Ett sätt att komplettera byggandet för att minska bostadsbristen och skapa billiga bostäder är att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. Att konvertera outnyttjade ytor till bostäder är ur ett hållbarhetsperspektiv lönsamt och fördelaktigt då de idag står tomma när de kan generera pengar för fastighetsägaren. Men en del outnyttjade ytor besitter inte de egenskaper som krävs för en lyckad konvertering. Ibland kan konverteringar bli för kostsamma på grund av de nya lösningar som behövs för att uppfylla alla krav.

Vid konverteringar av kommersiella lokaler, som till exempel kontor och butiker, till bostäder så är ett tidskrävande hinder att detaljplanen inte tillåter bostäder. Tidsåtgången för att ändra en detaljplan överskrider ofta 2 år i Sverige (Larsson, 2017). Att undersöka hur konverteringar i det befintliga bostadsbeståndet kan genomföras där detaljplanen redan tillåter bostäder kan därför bidra med nya bostäder inom en snävare tidsram.

1.2 Syfte och mål

Syftet är att undersöka vilket utrymme som finns inom befintliga regelverk att omvandla outnyttjade ytor i bostadshus till bostäder. Målet med arbetet är att skapa en lathund som kan användas för att rangordna vilka outnyttjade ytor som kostnadseffektivt kan konverteras till bostäder. Rangordningen ska ta in faktorer som BBR-krav, Svenska Standarder och kostnader för åtgärder i beaktning. Genom kartläggning av vilka outnyttjade ytor som finns i Uppsalahems fastighetsbestånd, kan bedömning av vilka ytor som visar potential för konvertering göras med hjälp av den framtagna lathunden.

1.3 Problemformulering

I Sverige och Uppsala råder bostadsbrist. Uppsalahems huvuduppdrag är att tillhandahålla hyresrätter för Uppsalas invånare. Ett sätt att skapa nya bostäder är att omvandla olika typer av outnyttjade ytor, exempelvis lokaler som inte går att hyra ut, vindsutrymmen, källarutrymmen samt tidigare förrådsytor. Att konvertera en outnyttjad yta till bostad kan bli kostnadskrävande samt utmanande utifrån krav från BBR.

Uppsalahem önskar då att kunna rangordna dessa utrymmen efter vilka som har bäst förutsättning att kostnadseffektivt konverteras.

(15)

1.4 Frågeställning

För att arbetets syfte ska uppfyllas kommer följande frågeställningar att besvaras:

• Vilka möjligheter och hinder finns det för en fastighetsägare, kring konvertering av outnyttjade ytor till bostäder?

• Vilken typ av yta lämpar sig bäst vid konvertering till bostad?

1.5 Avgränsningar

Arbetet är avgränsat till konvertering av outnyttjade ytor där områdets detaljplan inkluderar bostäder. Undersökningen utgår från Uppsalahems bostadsbestånd, men fakta om konverteringar från andra allmännyttiga företag har tagits i beaktning. Då Uppsalahem har många outnyttjade ytor i sitt bostadsbestånd skulle undersökning av konverteringsmöjligheter för alla ytor att bli för tidskrävande. För att kunna ta in aspekter från olika typer av outnyttjade ytor har tre typlokaler valts ut för vidare undersökning.

Typlokalerna är utvalda med byggnadsår från ett brett tidsspann och har haft olika funktioner, detta för att få en uppfattning om möjligheterna i hela fastighetsbeståndet.

1.6 Disposition Kapitel 1 – Inledning

Kapitlet inleds med presentation av bakgrunden för arbetet. Arbetets syfte och mål presenteras och leder vidare till presentation av frågeställningar sam avgränsningar för arbetet.

Kapitel 2 - Metod

I kapitlet presenteras samtliga metoder som används för genomförandet av undersökningen.

Kapitel 3 - Teoretisk referensram

I kapitlet presenteras relevant fakta om hur konvertering har gått till i tidigare fall i både Uppsalahems bostadsbestånd och i andra allmännyttiga bostadsbolag. Slutsatser från tidigare studier sammanfattas. I detta kapitel kommer även de lagar och krav som är relevanta för en konverteringsprocess att presenteras.

Kapitel 4 – Undersökning

De tre utvalda typlokalerna har genomgått en undersökning där de konverteras till bostäder. I kapitlet kommer en kvalitativ undersökningsprocessen presenteras där anmärkningar på hinder och möjligheter i konverteringen har noterats. Dessa anmärkningar kommer att användas för utformningen av lathunden.

(16)

Kapitel 5 – Analys

I kapitlet analyseras hinder och möjligheter från den utförda undersökningen tillsammans med den teoretiska referensramen.

Kapitel 6 – Resultat

I kapitlet presenteras en lathund som skapats utifrån analysen.

Kapitel 7 - Diskussion och slutsats

I det sista kapitlet diskuteras och presenteras dragna slutsatser utifrån det angivna resultatet från analys av undersökning och teoretiska referensram.

(17)

2. METOD

I kapitlet presenteras samtliga metoder som används för genomförandet av studien.

2.1 Arbetsprocess

Figur 2.1 - Studiens arbetsprocess

2.2 Litteraturstudie

Metoden som valts är anpassad till målet för studien. För att få kunskap om vilka lagar och krav som kan komma att utmana samt ge möjligheter i processen kring konvertering av outnyttjad yta till bostad, har litteraturstudier utförts av lagar och krav som är relevanta för en konvertering. Lagar och krav har även studerats för ar kunna appliceras på utvalda objekt för undersökning. För att få en bild av hur processen kring konvertering kan gå till har fakta från ritningar, rapporter och artiklar bearbetats. En godkänd bygglovshandling av Uppsalahem har analyserats och litteratur om hur man kan konvertera vindsutrymmen har bearbetats. Erfarenheter av konvertering i ett allmännyttigt företag i en stor kommun som Malmö har analyserats. Tidigare examensarbeten har studerats och gett intressanta infallsvinklar och bakgrund till studien.

(18)

2.3 Insamling av material

För att få förståelse av vilka typer av outnyttjade ytor som finns i Uppsalahems bostadsbestånd har tidigare insamlat material över outnyttjade ytor tillhandahållas av Uppsalahem. För uppdatering av materialet kontaktades även alla Uppsalahems fastighetsförvaltare via mail. I mejlet gavs en vädjan om att fastighetsförvaltarna skulle lokalisera outnyttjade ytor och skicka informationen så undersökning av vilka ytor som kan omvandlas till bostäder kunde genomföras. Allt insamlat material sammanställdes och ritningar granskades för beslut om vilka lokaler som skulle väljas ut för besök.

2.4 Urval

Då målet med undersökningen är att kunna ta fram en lathund som Uppsalahem kan använda vid bedömning om en kostnadseffektiv konvertering är möjlig, så har tre olika typer av ytor valts ut för vidare undersökning. Dessa outnyttjade ytor har valts ut från Uppsalahems bostadsbestånd. De faktorer som beaktats vid urvalet av ytor är ytans placering i huskroppen, ytans utformning rent planmässigt samt ytans tekniska funktioner. Även byggnadsåren är valda från ett brett tidsspann. Dessa typlokaler är en källarlokal, ett förråd i studentkorridor samt en kvarterslokal.

2.5 Konverteringsförsök

Tre outnyttjade lokaler med olika förutsättningar valdes ut från Uppsalahems bostadsbestånd för att undersöka möjligheterna till konvertering. Underlag i form av ritningar, bilder och andra dokument hörande till de tre lokalerna har tillhandahållits av Uppsalahem. De utvalda ytorna besöktes och ytans storlek mättes upp för att kunna skapa exakta planritningar för ytan. Konverteringsförsöken utförs med utgångspunkt i de lagar och regler som presenteras i den teoretiska referensramen. Konverteringsförsök av de tre lokalerna användes för att tolka, beskriva och förklara utmaningar och möjligheter vid omvandling. Konverteringen utfördes i BIM-programmet Revit 2019 där befintlig yta ritades upp för att sedan konverteras.

2.6 Analys av konverteringsförsök

(19)

3. TEORETISK REFERENSRAM

I kapitlet presenteras relevant fakta om hur konvertering har gått till i tidigare fall i både Uppsalahems bostadsbestånd och i andra allmännyttiga bostadsbolag.

Slutsatser från tidigare studier sammanfattas. I en konvertering till bostad måste lagar och krav från BBR, PBL och PBF beaktas. För att BBRs krav ska kunna uppfyllas används Svensk Standard som ett tillvägagångssätt. I detta kapitel kommer även de lagar och krav som är relevanta vid en konverteringsprocess att presenteras.

3.1 Tidigare forskning och genomförda konverteringar Stadsbyggnadskontoret i Uppsala kunde inte medverka på en intervju på grund av tidsbrist. Därför är det relevant att ta fram fakta på hur andra kommuner har hanterat konverteringar i deras bostadsbestånd i samband med bygglov. För att få en bild av hur processen kan gå till har fakta från ritningar, rapporter och artiklar bearbetats. En godkänd bygglovshandling av Uppsalahem har analyserats och litteratur om hur man kan konvertera vindsutrymmen har bearbetats. Erfarenheter av konvertering i allmännyttiga företag i en stor kommun som Malmö har analyserats.

3.1.1 Tidigare forskning

Att utföra konverteringar kan i vissa fall vara en komplex och kostsam process.

För att processen och resultatet av en konvertering ska bli tillfredsställande har framgångsfaktorer och problem från tidigare studier inom ämnet identifierats.

Främst studier om konvertering av kommersiella- och industriella lokaler har hittats och de relevanta slutsatserna redovisas i detta avsnitt för att syntetisera vad som kännetecknar en väl fungerande process.

Lokal till bostad - En studie om framgångsfaktorer och metoder för fastighetsbolag i allmännyttan att omvandla outnyttjade ytor till bostäder av Sam Tayefeh och Helen Radell är ett examensarbete på kandidatnivå som genomfördes år 2017 på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Syftet med studien var att identifiera de framgångsfaktorer i processen vid konvertering hos allmännyttiga bostadsföretag. I studien genomförs intervjuer och litteraturstudier om konverteringar. Författarna identifierar fyra huvudkategorier inom vilka framgångsfaktorer beskrivs (Tayefeh & Radell, 2017):

(20)

Strategi:

• Etablerad och tydlig strategi

• Nyttjande av befintliga fastigheters tillbehör

• Kommun som ställer krav

• Inventera hela beståndet

• Rätt person till rätt uppgift

• Angelägenhetkänslan

• Ok att inte sträva efter nybyggnadsstandard

• Rätt åtgärder efter förutsättningar i beståndet Organisation:

• Tydlig ansvarsfördelning

• Rätt kompetens Samarbeten:

• Öppna dialoger

• I tidigt skede ta kontakt med samarbetspartners

• Skapa tydligt samarbete med stadsbyggnadskontor

• Skapa god kontakt med hyresgästerna

• Upprätta ett samarbete med secondhandbutiker Omvandlingsprocess:

• Tydlig målsättning

• Inventera utifrån miljösynpunkt

• Släpp omöjliga projekt

• Välj entreprenad efter förutsättningar och mål

• Kommunikation

• Användning av ramavtalsupphandlade hantverkare

• Planprocessen kan undvikas

Flera av framgångsfaktorerna som är framtagna av Sam Tayefeh och Helen

(21)

• Ett separat regelverk för konverteringar och tillåt större avsteg från byggregler för konverteringar - Bedömning för när avsteg tillåts enligt riktlinjerna i BBR (1:223) behöver bli mer enhetligt mellan kommunerna. Dagens regelverk för ombyggnader är detsamma som för nybyggnad. Skapa mindre strikta regler för konverteringar, eller tydliggör vilka avsteg som får göras.

• Ett utökat samarbete mellan aktörer i branschen - Samarbetet mellan stadsbyggnadskontor och bostadsföretag är idag ofta bristfälligt. Att utöka samarbetet mellan alla aktörer skulle öka kunskapen och bidra till att fler konverteringar genomförs.

Konvertering av lokaler till studentbostäder i Stockholm - Ett komplement för att lösa studentbostadsbristen? är ett examensarbete på kandidatnivå av Anthon Schultz och Tomas Shaw från år 2014. Genom intervjuer med aktörer inom bostadsbranschen samt litteraturstudier identifierades tre problempunkter som utgör de största hinder vid konverteringar (Schultz & Shaw, 2014):

• Byggregler - Är en stor anledning till varför många konverteringar inte kan genomföras. De avsteg som får göras från reglerna är väldigt restriktiva. Krav på tillgänglighet är en av de största hindren med byggreglerna.

• Oförutsedda kostnader - I många fall så saknas kompletta ritningar på de äldre byggnader vars lokaler ska konverteras till bostäder. Tekniska system och stambyten återfinns sällan på ritningar. Detta orsakar problem under konverteringsprocessen.

Sammanfattning av de återkommande problemen och lösningarna inom konvertering till bostad:

Byggregler - De strikta byggregler som finns är en stor anledning till att många konverteringar inte genomförs. Vissa lättnader har gjorts, till exempel höjdes bullergränsen från 55 till 60 dB för lägenheter om högst 35 m² år 2015 (Regeringskansliet, 2015). Om ett projekt saknar viktiga tekniska aspekter och verkar omöjligt från start bör projektet släppas direkt. De avsteg som får göras från byggreglerna är inte enhetlig för alla kommuner. Om ett avsteg får göras kan bero på vilken tjänsteman som handlägger ärendet (Larsson, 2017).

Oförutsedda kostnader - Oförutsedda kostnader är en stor risk vid konverteringsförsök. Ibland stämmer ritningarna inte överens med den befintliga lokalen, åtgärder som stambyte, ändrad planlösning eller andra installationer har

(22)

inte dokumenterats. Det är viktigt att lägga ner tid på förarbetet och undersöka lokalerna för att undvika de dolda kostnaderna. Vid omvandlingsprocessen är det viktigt att hitta de ytor som behöver få ändringar samt att inte sträva efter nybyggnadsstandard utan fokusera på att ritningarna ska klara de tekniska kraven. Ett sätt att få överblick och se vilka byggnadstyper i bostadsbeståndet som har störst potential är att undersöka relationen mellan BOA och BTA, och därmed få ut storleken på dess bi-areor (Tayefeh & Radell, 2017).

Samarbete - Det är viktigt att skapa ett samarbete med stadsbyggnadskontoret;

att samma handläggare eller en grupp handläggare hanterar alla ansökningar förkortar processen väsentligt. Det är viktigt att diskutera vad som behövs för en fullständig ansökan i ett tidigt skede för att undvika att behöva göra kompletteringar (MKB, 2016). Genom att använda rätt person till rätt uppgift kan man inventera bostadsbeståndet och se hur stora möjligheterna är för att förtäta det.

3.1.2 Tidigare konverteringar i Uppsalahem

Några få outnyttjade ytor i Uppsalahems bostadsbestånd har fått bygglov för konvertering till bostäder. Bland annat har en kvarterslokal intill en tvättstuga på Jenny Linds väg i Uppsala fått bygglov för att göras om till en trea med öppen planlösning, se figur 3.1 och 3.2.

Byggnadens utseende i stort förändras inte märkbart förutom byte av ytterdörr och en ny balkong i linje med byggnadens fönsterband. Lokalen hade trinettkök och två toaletter som utgångsläge. Toalettens ursprungsläge har utnyttjats och väggen mellan de två toaletterna har rivits för att få ett större badrum med plats för dusch. Det fanns en städskrubb med avlopp där den nya diskbänken placeras strategiskt vid ombyggnad. Köket på ombyggnaden är placerad nära det befintliga trinettköket men väggar har rivits för att få en öppen planlösning med indirekt ljusinsläpp till köket. Den befintliga lokalen ligger i anslutning till områdets tvättstuga. Ombyggnad kräver brandcellsvägg i EI 60 mot tvättstugan som även förhindrar ljud och buller. Ett befintligt FTX-system flyttas upp på vinden vid ombyggnad. Entrén till bostaden ligger i marknivå.

(23)

Figur 3.1 - Ursprunglig planlösning

Figur 3.2 - Konverterad planlösning

(24)

3.1.3 Inredning av vindar

År 2017 tog Boverket fram exempel som stöd för hur man kan resonera vid olika ändringssituationer. Syftet var att tydliggöra vilka delar och vilka krav som ska ställas. Två av de tretton exemplen handlar om inredning av vindar. Inredning av enstaka vindar i ett större flerbostadshus som inte omfattar en betydande del av byggnaden betecknas oftast inte som en ombyggnad. Krav ska ställas på den nya lägenheten men byggnaden i stort berörs inte. Krav på utrymningsväg och tillgång till bostadskomplement ska vara efter dagens nybyggnadsstandard och därför kan ändring behöva ske på den befintliga byggnaden. I vilken mån det finns möjlighet att anpassa och göra avsteg får diskuteras i det enskilda fallet.

Dock får avsteg från tillgänglighetskravet alltid göras om lägenheterna är 35 m² eller mindre.

Om en byggnads hela råvind inreds till bostäder så är det flera faktorer som spelar in om det räknas som en ombyggnad. Om vinden anses vara en betydande och avgränsbar del av byggnaden så räknas det som en ombyggnad. Faktorer som spelar in vid en bedömning kan vara hur många våningar byggnaden har och om inredningen av råvinden kombineras med andra åtgärder på byggnaden i stort. Om de befintliga lägenheterna inte berörs bör kraven främst ställas på de nya lägenheterna annars kan krav ställas på hela byggnaden (Boverket. 2017a).

Vid inredning av lägenheter i gamla vindsförråd är förutsättningarna att det går att sätta in takkupor för fönster. För att göra vindslägenheter av råvind är främst byggnadens takstols utformning avgörande för att skapa rymliga lägenheter som klarar dagens brand- och utrymningskrav (Räddningstjänsten, 2018).

Ramverkstakstol, mansardtakstol och ramverkstakstol med förhöjd vägg är lämpliga för konvertering av vindsutrymmen till bostäder. De branta takfallen ger goda förutsättningar för vindsinredning och takkuporna blir korta jämfört med vindsinredning på vindar med flacka tak, se figur 3.4 (Björk, Nordling &

Reppen, 2018).

(25)

Figur 3.4 - Takkupans utformning vid flacka och branta takfall (Björk, Nordling & Reppen, 2018) Ett exempel på en vind som har inretts till lägenheter är ett hus i norra Örby från 1947. Byggnaden var i funkisstil med sadeltak vars vind hade lägenhetsförråd.

Takkupor samt balkong som passade in med bebyggelsen i omnejd installerades.

Tre lägenheter, vars takkupoler och terrass gav dem en särskild karaktär, byggdes på vindsutrymmet (Ullsten & Svensson, 2010).

3.1.4 Konverteringar inom Malmös allmännyttiga bostadsbolag

Malmös kommunala bostäder (MKB), är liksom Uppsalahem ett bostadsbolag som verkar inom allmännyttan. MKB startade 2015 ett program som heter

”Lokal till hem”. Programmet startade efter kommunens uppdrag till dem var att skapa 500 nya bostäder under ett år, det var ett bra komplement till deras höga nyproduktion för att nå målet. De skapade en tydlig strategi där de inventerade bostadsbeståndet på lokaler för att sedan rangordna dem i olika kategorier. År 2015 lyckades MKB skapa 220 nya lägenheter ur det egna beståndet. Att det redan finns befintlig infrastruktur såsom belysning, sophämtning och p-platser gjorde att även lite mer utmanande projekt blev mer kostnadseffektiva än nyproduktion (MKB, 2016).

Antal omvandlade lägenheter per typ av befintlig yta hos MKB 2016:

• Tvättstugor → 54

• Kontor → 33

• Butiks- och affärslokaler → 20

(26)

• Grupp- och LSS-boenden → 14

• Förskolor → 13

• Vindar → 22

• Källare → 11

• Övrigt → 53

• Totalt 220 lägenheter

Mer resurser gick åt första året med projektet, men när de väl hade fasta rutiner så gick det smidigare nästkommande år (MKB, 2016). Malmö är en av Sveriges kommuner som fick ökad befolkning på grund av urbaniseringen via flyktinginvandring och det fanns ett stort behov av lägenheter med låga hyror (Boverket, 2019e).

De kategorier konverteringsförslagen delades in i var:

• Omöjliga objekt – objekt där fönsterytan, takhöjden och grundläggande faktorer gjorde det omöjligt eller icke kostnadseffektivt att ha med.

• Enkla objekt – Till exempel lokaler som tidigare har varit bostäder. Enkla medel kunde omvandla dessa till bostäder.

• Vanliga objekt – Dessa lokaler behövde bygglov för ändrad användning, till exempel butikslokal till bostad.

• Källare – Ansågs ofta svåra, men inte omöjliga, de har egna krav med ventilation, fönsteryta och tillgänglighet. Som man kan förstå i listan ovan så var källare inte den största bidragande faktorn av antalet omvandlade ytor.

För att hålla tidsramen samt för att hålla ner kostnaderna fokuserade MKB på att behålla de befintliga fungerande funktionerna som till exempel kök och plastmattor. Att låta funktion gå före estetik var utmanande men en stor framgångsfaktor. Bostäderna hade dagens tekniska krav men många av de nya bostäderna hade ytskikt och vitvaror i samma skick som de andra bostäderna i byggnaden. De projekt som blev för svåra släpptes direkt vid projektering (MKB, 2016).

Att MKB effektivt kunde genomföra sitt projekt berodde starkt på att de hade ett tätt samarbete med stadsbyggnadskontoret (SBK) där en grupp skapades för att

(27)

3.2 Bostadsbeståndet och dess förutsättningar

Diagrammet nedan, figur 3.5, visar nettoförändringen av antal lägenheter i flerbostadshus i Sverige. Ökningen av lägenheter kan bero på inredning av vind, delning av större lägenhet eller konverteringar av andra outnyttjade ytor. Sedan 2018 har trenden minskat något vilket kan bero på att bygga nytt prioriteras över konverteringar.

Figur 3.5 - Nettotillskott av lägenheter i ombyggda flerbostadshus (SCB, 2019b) År 2017 dokumenterades antalet lägenheter i Uppsalas bostadsbestånd till 108 586, av dessa är 39 177 hyresrätter. Tabell 3.1 visar bland annat vilket byggnadsår flest bostäder i Uppsala är från. Med vilken man kan resonera om bostadsbeståndets potential för att förtätas.

Tabell 3.1 - Tabell över Bostadsbeståndet i Uppsala år 2017 (Uppsala kommun, 2018)

(28)

3.2.1 Arkitektur och byggnadsteknisk historia

Ett bostadshus projekteras för att åtminstone användas i 100 år. Byggnaden förväntas möta utvecklingen i samhället dessa år. Dock har utvecklingen inom tex vatten, avlopp och teknik gjort att många bostadshus behövt byggas om både en eller två gånger på 100 år. Dagens outnyttjade ytor i bostadsbeståndet finns i byggnader från alla årtal men vissa tiders samhällsideal ger större potential till dessa omvandlingar (Björk, Nordling & Reppen, 2018):

1910-tal, Nationalromantik. Taken byggdes ofta höga och branta med en extra vindsvåning i flerbostadshus.

1920-tal, Klassicism. Lägre våningshöjder än tidigare. Husen var ofta breda vilket resulterade i djupa och mörka lägenheter. Kök i byggnaderna var relativt små. Från 1800-talet fram till 1930 var en konstruktion av tegel med bärande ytterväggar dominerande i Sverige vid byggande av flerbostadshus.

1930-tal, Funktionalismen. Friliggande lamellhus i tre till fyra våningar var en vanlig byggnadstyp. Lägenheterna var ofta mindre än tidigare men väldigt smart planerade. Taken var ofta flacka. Genom att använda sig av bärande hjärtmurar i byggnaden kunde fönstrens placering på fasaden variera.

1940-tal, Folkhemmet. Alla nya lägenheter byggdes med centralvärme, toalett, kylskåp samt rostfri diskbänk. De flesta flerbostadshusen byggdes med skyddsrum som idag ofta används som förrådsutrymmen. Bottenvåningen rymde ofta butikslokaler i många kvarter. Lamellhusen byggdes bredare än tidigare och kvadratiska punkthus började även byggas. De flesta tak på 40-talsbyggnader är sadeltak.

1950-tal, Grannskap. Det var väldigt trångbott i storstäderna i Sverige. Som man kan se i tabell 3.1 var det på 50-talet lägenhetsbyggandet satte igång i Uppsala. Man började bygga allt mer industrialiserat med bärande material som betong. I mitten av 1900-talet genomfördes många utredningar och förslag på hur man skulle åstadkomma en långvarig och god bostadsstandard i Sverige.

Bostadshus byggda på 50-talet handlar ofta om det goda grannskapet. Varje grannskapsområde fick skola, butiker, parker och lekplatser. Ofta planerades husen runt idylliska torg med små butiker. Många av dessa funktioner som

(29)

fasadelement med stora fönster ersatte den tidigare dominerande byggtekniken med murning. De hus som byggdes i miljonprogrammet var främst lamellhus i tre våningar med flacka sadeltak och utan någon hiss. I större städer byggdes också helt nya stadsdelar med punkthus och höga skivhus på åtta våningar. Den bärande konstruktionen var i byggnaden och fasaderna kunde lätt kläs i isolering och ett dekorativt fasadmaterial.

1970-tal. På mitten av 70-talet hade bostadsbristen byggts bort med hjälp av miljonprogrammet och Sverige hade världens högsta boendestandard. I början av 70-talet påverkade nya statliga normer bostadsutformningen. Det byggdes med en hög standard med ordentlig matplats, extra toalett och balkong. Taken var ofta låglutande, eller platta klädda i papp. Lågkonjunktur och arbetslöshet i mitten av 70-talet resulterade i att lägenheter i vissa städer stod tomma.

1980-tal, Kvartersstad. Bostadsproduktionen minskade kraftigt eftersom miljonprogrammet hade byggt bort bostadsbristen. De bostäder och kontorshus som byggdes hade sadeltak vilket lämpar sig bättre i Sveriges klimat än de platta taken som var populära tidigare decennium. Krav på utformning fortsatte att öka och energibestämmelser gjorde att fönsterytan på nya byggnader var mindre än förr. Att tilläggsisolera äldre byggnader var även vanligt. De blev krav på hiss på byggnader över tre våningar. Många nya byggmetoder som spritputs på isolering tillkom, som i vissa fall inte visade sig vara de mest hållbara metoderna.

1990-tal. Kontorshus som hade byggts i spekulation stod tomma efter marknadens kollaps 1991. Det var tvärstopp i byggsektorn och subventioner för bostadsbyggande avskaffades. När byggandet kom igång fram mot mitten av 90- talet så var det främst med fokus på att förtäta den befintliga staden.

Huvudsakligen byggdes exklusiva bostadsrätter. På 90-talet påbörjades stora ombyggnader av hus från 1930-1960-tal, då avlopp- och vattenstammar behövde bytas. I samband med det förvanskades många byggnaders ursprungliga köksinredning och andra funktioner.

2000-tal, Nymodernismen. I stora universitetsstäder och städer med ökad invandring började bostadsbristen bli stor. Då det inte fanns statliga subventioner och byggkostnaderna hade skenat så byggdes främst nya områden med bostadsrätter. Stora balkonger och terrasser var populärt att bygga.

(30)

3.3 Lagar och förordningar

De lagar och förordningar som kommer att beaktas är PBL, PBF och BBR.

• PBL - Plan och bygglagen (2010:900) är en lag som reglerar bestämmelser om byggande samt planläggning av mark och vatten.

• PBF - Plan och byggförordningen (2011:338) är en förordning som innehåller bestämmelser om bebyggelse. Förordningen tar bland annat upp krav på byggnadsverk, planer och områdesbestämmelser, definition av begreppen våning och byggnadshöjd samt regler för anmälan av bygglov.

• BBR - Boverkets byggregler är en författning som innehåller föreskrifter och allmänna råd från plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338). Regler och lagar som är relevanta för beaktning vid konvertering av yta till bostad presenteras nedan.

Vid en ändring av byggnad ska Boverkets byggregler följas för den del som ändras. Boverkets byggregler innehåller krav på vad en byggnad minst måste uppfylla. I byggreglerna finns föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är en regel som måste följas och de allmänna råden anger sätt för att regeln ska kunna uppfyllas (Boverket, 2018a). Avsteg från byggregler får göras men ska bedömas från fall till fall enligt BBR 1:223. I det allmänna rådet i BBR 1:21 står det att Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskravet kan godtas, därför kan beslut se olika ut i olika kommuner.

3.3.1 Ändring och ombyggnad

De tekniska egenskapskrav som gäller vid nybyggnad gäller också oftast vid ändring eller ombyggnad. En ombyggnad definieras i PBL 1 kap 4§ som ”en ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.” Vid en ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller den del ombyggnaden innefattar. En ändring av en byggnad definieras i PBL 1 kap 4 § som ”en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.” Vid en ändring gäller kraven just för ändringen. Ändrad

(31)

Förvanskningsförbudet gäller vid alla ändringar, såväl exteriört som interiört och oavsett om den är anmälningspliktig eller inte. Själva begreppet förvanskning är inte definierat i lagtext. Det är byggnadsnämnden som ska ta ställning vid ansökan av bygglov om åtgärden skulle förvanska byggnaden eller ej.

Förvanskningsförbudet är inget förändringsförbud, om man ser till en byggnads värde så kan man ofta utföra ändringar ändå (Boverket, 2016).

Avsteg får göras från kraven av olika anledningar. Till exempel om ändringen eller ombyggnaden skulle innebära förvanskning av byggnaden som beskrivs i tidigare avsnitt. Kommuner och tjänstemän kan tolka dessa krav olika vilket resulterar i varierande beslut för konverteringar i Sverige.

I PBL 8 kap 7§ och PBF kap 3 21§ och 23§ beskrivs möjlighet för avsteg vid ändring och ombyggnad. Avsteg från egenskapskraven får göras med hänsyn till varsamhetskravet. Avstegen ska då göras med hänsyn till ändringens omfattning och till byggnadens förutsättningar. Dock ska avsteg gällande tillgänglighetsanpassning endast göras om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Genomgående ska avsteg från kraven aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet.

I BBR 1:22 och EKS avdelning A 31–38 §§ finns det förtydningar och utvecklingar av reglerna i PBL och PBF. Bland annat förklaras det vad begrepp som; Begränsning till ändrad del, Hänsyn till byggnadens förutsättningar och Hänsyn till ändringens omfattning innebär.

Begränsning till ändrad del: Den ändrade delen är den del som rent fysiskt berörs av åtgärden. Får hela eller delar av byggnaden en ändrad användning kan krav ställas på dessa. Om omfattade åtgärder görs som påverkar hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del så ska kraven tillämpas på hela byggnaden om det inte är orimligt. Är det orimligt ska de tillämpas på hela den del som påtagligt förnyas. Hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar ska tas i dessa situationer.

Hänsyn till byggnadens förutsättningar kan vara att det inte finns utrymme att vidta en viss åtgärd eller att uppfyllandet av ett egenskapskrav gör att ett annat krav inte kan tillgodoses. Boendekvaliteter av praktisk art, som till exempel tillräckliga förvaringsutrymmen, samt vissa ekonomiska faktorer är kvalitéer man kan anpassa efter byggnadens förutsättningar.

Hänsyn till ändringens omfattning utgår dels från hur stor del av byggnaden som berörs och från de konsekvenser som de tekniska egenskapskraven utgör på byggnadens kulturvärde. Normalt kan högre krav ställas när stora delar av byggnaden ges ny användning än då ändringen inte medför någon ändrad användning.

(32)

I BBR används tre olika begrepp för att förtydliga krav och dess avsteg. Om det i en regel står ”ska” så finns det i princip inget utrymme för avsteg. När en regel motiveras med ”ska om inte synnerliga skäl” så finns det ett visst utrymme för avsteg. Det gäller om en byggnad antas nå godtagbara egenskaper trots att det inte är möjligt att tillgodose alla krav utan att det skulle ge påtagliga negativa konsekvenser för övriga tekniska egenskapskrav, kostnader eller kulturvärde.

Om det i BBR:s regler motiveras med ”ska eftersträvas” så innebär det att kraven ska tillgodoses om det kan ske till en skälig kostnad och inte ge negativa konsekvenser för övriga tekniska egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra boende- och brukskvaliteter.

3.3.2 Dagsljus

De krav som finns för dagsljus i bostäder regleras i BBR. Kraven i BBR är motiverade av kraven för ett byggnadsverks tekniska egenskaper som presenteras i 8 kap 4§ PBL (SFS 2020:76). Där anges det att ett byggnadsverk ska ha tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön. De krav som ställs enligt BBR i avsnitt 6.322 är att

“Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.” De rum som omfattas är utrymmen för matlagning, daglig samvaro samt sömn och vila.

Hygienrum och förrådsutrymmen är rum som människor ej vistas i mer än tillfälligt så för dessa rum ställs ej krav på dagsljus. Kraven innefattar direkt dagsljus vilket BBR i avsnitt 6.311 definierar som “Ljus genom fönster direkt mot det fria”.

Under BBR avsnitt 6.322 anger de allmänna råden att “För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean.” Så för att uppnå kraven för dagsljus i en bostad bör varje rum där människor vistas mer än tillfälligt ha en

(33)

3.3.3 Rumshöjd

I BBR anges det att en byggnads rumshöjd ska vara tillräcklig så att olägenheter för människors hälsa undviks. Kraven för rumshöjd regleras i BBR avsnitt 3.3111 där anges att rum eller avskiljbar del av rum avsedda att vistas i mer än tillfälligt ska ha en rumshöjd på 2,40 meter. För rum eller avskiljbar del av rum avsedda att vistas i tillfälligt kan rumshöjden vara minst 2,10 m (Boverket, 2018b).

3.3.4 Driftutrymme

Enligt BBR avsnitt 1:6 är ett driftutrymme ett rum som är avsedd för människor att vistas i tillfälligt. Definitionen av ett driftutrymme är “Utrymmen som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel, t.ex. fläktrum, städutrymmen, hissmaskinutrymmen, avfallsutrymmen, undercentraler och pannrum.” Enligt avsnitt 3:421 får tillträdesväg via en bostad ske om det finns installationer som endast är avsedd för den särskilda bostaden.

3.3.5 Luftkvalité

I BBR ställs krav på ventilation i byggnader då PBL (SFS 2020:76) ställer krav på att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är betydande för människans hälsa, hygien och miljö. Ventilation ska utformas för att garantera god luftkvalitet i byggnaden (Boverket, 2017b). Enligt BBR avsnitt 6:252 ska tilluft “i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila”. Krav på frånluft regleras i BBR avsnitt 6.2524 och där anges det sammanfattningsvis att frånluft ska införas till hygienrum och kök. Vädring regleras i BBR i avsnitt 6:253 där det anges att “Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka mot det fria.”

Radon kan påverka luftkvaliteten i en bostad. Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt när radium sönderfaller i berggrunden. Radon kan orsaka lungcancer om man utsätts för gasen över en längre tid (Stålsäkerhetsmydigheten, 2020). Riktvärden för radonhalten anges i BBR avsnitt 6:23 där “Årsmedelvärdet av aktivitetskoncentrationen av radon i inomhusluften får inte överstiga 200 Bq/m3.” Det finns olika metoder att för att minska radonhalten i en byggnad. Om radon kommer från marken kan en åtgärd

(34)

vara att täta husets grundkonstruktion från sprickor och otätheter. Krävs ytterligare åtgärder kan ett undertryck skapas under huset så luft från mark ej dras in. Metoder som kan användas är en radonsug eller radonbrunn (Boverket, 2019c).

3.3.6 Fukt

Vid konvertering av en yta till bostad bör material som kan medföra olägenheter för människors hälsa undersökas. Fukt ska inte orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hälsa och hygien i bostäder. Det allmänna rådet är att kraven bör säkerställas med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering enligt BBR 6:51. Ändring av till exempel vind, källare och garage till bostad kan förändra fukttillståndet i byggnadsdelarna och bör beaktas vid projektering.

Tilläggsisolering och ändrad ventilation är exempel på ändringar som medför förändrat fukttillstånd i befintliga byggnadsdelar enligt BBR 6:95. Lämplig relativ fuktighet inomhus är 40-60 % (BFS 2011:6).

3.3.7 Ljud och buller

Ljud från installationer, hissar, tvättstugor och ljud från grannar ska dämpas i bostäder enligt BBR 7:21. Bullergränsen är 60 dB. Om verksamhet som bullrar ligger vägg i vägg med bostäder så ska ljudisolerande åtgärder vidtas (BFS 2013:14). Vid omvandling av outnyttjade lokaler till bostäder skall krav på ljudnivå och ljudisolering som gäller vid uppförande av nya byggnader eftersträvas (BFS 2011:26).

3.3.8 Brand

Kraven på brandskydd i BBR utgår från reglerna som finns i PBL med tillhörande PBF. I Boverkets byggregler avsnitt 5 förtydligas dessa krav med hjälp av bindande föreskrifter och allmänna råd. Avsnitt 5:8 behandlar krav på brandskydd vid ändring av byggnader. Vid en ombyggnad är krav på brandskydd detsamma som vid en nybyggnad och ska uppfylla de krav som anges i avsnitt

(35)

ska upprättas. Dokumentationen ska bland annat innehålla de förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet och hur brandskyddet är utformat.

BBR 5:2 beskriver de brandtekniska klasserna och övriga förutsättningar.

Verksamhetsklass 3 beskrivs i BBR 5:213 som följande: ” Verksamhetklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.”

En tumregel är att varje lägenhet ska ha två utrymningsvägar. En genom trapphuset som räknas som ett brandtekniskt utrymme och en genom fönster som leder direkt till det fria med räddningstjänstens stegutrustning. Med ett TR2- trapphus kan en mycket säker utrymningsväg godkännas. Ett TR2-trapphus utformas så att brand- och brandgasspridningen i trapphuset begränsas, genom att det brandtekniska utrymmet i trapphuset utformas i en konstruktion i lägst brandteknisk klass EI 60 samt att dörrar mellan våningsplan utförs i hög brandklass och har dörrstängare. Ett TR2-trapphus bör främst användas i byggnader i verksamhetsklass 3 där de personer som vistas i byggnaden har god lokalkännedom. I ett vanligt trapphus bör de två utrymningsvägarna placeras långt bort från varandra. Enligt BBR 5:322 kan i markplanet dörr till säker plats få vara den enda utrymningsvägen om det gäller bostäder, i bland annat verksamhetsklass 3, som är lätt överblickbara och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. Utrymning genom fönster ska ske på ett betryggande sätt. Enligt BBR:s allmänna råd bör fönsteröppningen vara minst 0,50 meter bredd och minst 0,60 meter hög. Underkanten av fönstret bör ligga högst 1,2 meter över golv annars bör en plattform eller liknande monteras på insidan.

Under allmänna råd för verksamhetsklass 3A beskrivs utrymningsvägar:

”Utrymningsvägar från bostadsrum i verksamhetsklass 3A kan anordnas enligt något av följande alternativ:

a) Utgång till utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden eller direkt till säker plats.

b) Utgång till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS 831340 som leder till säker plats.

c) Öppningsbart fönster med öppningens underkant högst 5,0 meter över marknivån.

d) Genom ett annat närliggande rum i samma plan som uppfyller vad som anges i a), b) eller c) i första stycket. Alternativ d) gäller enbart om det närliggande rummet är avskilt från eller enkelt kan avskiljas från underliggande våning. ”

(36)

Enligt BBR 5:334 ska utrymningsvägarna utformas så att de ha en fri bredd på minst 0,90 meter, ledstänger och liknande får inkräkta med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Enligt BBR 5:335 bör dörröppningar ha en fri bredd på minst 0,8 meter. Dörrar ska vara utåtgående i utrymningsriktningen så att de inte hindrar utrymning för andra personer, vid verksamhetsklass 3 och där det inte förväntas köbildning kan dörrar vara inåtgående. I svårorienterade utrymmen som till exempel i långa korridorer bör vägledande markeringar som skyltar eller liknande finnas enligt BBR 5:341.

Enligt BBR 5:353 ska i verksamhetsklass 3 brandvarnare placeras så att signalen uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt.

Material i tak, golv, väggar och fast inredning ska ha sådana egenskaper att de bland annat är svåra att antända och inte medverkar till snabb brandspridning.

Material som isolering och skivmaterial bör skyddas mot brandpåverkan med ett brandskydd i utrymningsvägarna enligt 5:521.

Brandceller i flerbostadshus är ofta lägenheter, trapphus, teknikutrymmen, installationsschakt och tvättstugor. Lägenheterna bör i verksamhetsklass 3 utformas som egna brandceller med en konstruktion i lägst klass EI 60 (BFS 2011:26). De ska delas in i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och ska minska konsekvenserna av branden enligt BBR 5:53. Om det finns risk för brand att spridas mellan brandcellerna genom ventilationssystemet så ska spjäll installeras enligt BBR 5:2551.

Installationsschakt bör utföras i en egen brandcell då de annars kan bidra med att sprida branden. Värmeöverföringen genom installationsschakt till brännbara material skall beaktas (BFS 2011:26). Dörrar i brandcellsgränser bör utformas i samma brandklass som väggen. Dörrar i verksamhetsklass 3 till lägenheter behöver inte ha dörrstängare men dörrar i utrymningsvägar bör ha dörrstängare för att minska brandgasspridningen enligt BBR 5:534.

3.3.9 Hiss

För att bostäder ska vara tillgängliga krävs en hiss eller annan lyftanordning som rymmer en person med rullstol samt en medhjälpare. Detta regleras i PBF 3 kap

References

Related documents

I alla boenden finns gemensamma utrymmen för måltider, för samvaro med andra hyresgäster och för olika aktiviteter.. Att framföra synpunkter och

Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför hemmet. • Grundmodellen för samverkan

För en plats i förskola och fritidshem betalar vårdnadshavaren en avgift i förhållande till hushållets totala inkomst oavsett om barnet/barnen i familjen är gemensamma eller

Dalarnas kommuner har gemensamt och i samarbete med Region Dalarna tagit ställning till att använda Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och

Skärpta krav: Euroklass V eller senare Skärpta krav: Euroklass VI eller senare Använda fordon ska finnas i en förteckning och kunna redovisas i ett anvisat format..

I SOU (2004: 97) kan vi läsa att många elever inte når betyget godkänd i matematik, och många blir inte heller godkända på de nationella proven i gymnasiet. Detta kan bero på

Därför sätter bestämmelsen även press på att stämman inte ska ta ett beslut som innebär att en eller några medlemmar inte har rätt till en yta, även om dessa röstar för

De metoder som används för att få till stånd den genom konstverket medierade berättelsen handlar här inte främst om färg el- ler material, utan om metoder för att leka med normer