Den digitala verktygslådan för det goda grannskapet
Susanna Elfors
TRITA-ABE-RPT-1919
Stockholm september 2019 Susanna Elfors
Refererenser till denna rapport skrivs: Elfors, S. (2019). Den digitala verktygslådan för det goda grannskapet.
TRITA-ABE-RPT-1919
Innehåll
1 Inledning 3
Digitalisering för hållbara städer och samhällen 3
Visionen om den smarta staden och visionen om den sociala staden 3
Digitaliseringens potential att skapa goda grannskap 4
Vad menas med ett gott grannskap? 5
Om denna skrift 5
Medverkande 6
2 Verktygen 6
Facebookgrupper 6
E-postlistor 7
Verktyg som inriktar sig på specifika aspekter 7
Lokala nyhetsförmedlingar 8
Verktyg för integration 8
Grupper för hus och brf:er 9
Grupper för grannskap 9
3 Tio metoder att stärka grannskapet på 9
1. Förenas över gemensamma intressen 9
2. Hjälpas åt 10
3. Starta gemensamma grannskapsprojekt 11
4. Skapa grannskapsforum 12
5. Bygga relationer över gränser 13
6. Öka den lokala handeln 15
7. Dela på saker 15
8. Fira tillsammans 16
9. Förmedla goda exempel och lokala nyheter 18
10. Bidra till en hållbar samhällsutveckling 19
4 Slutord: Digitalisering med ett syfte 20
Källor 21
1 Inledning
Den här skriften handlar inte om smarta städer. Du som läser den kommer inte att få lära dig något om talande hissar, sjungande rulltrappor eller om kylskåp som säger till när du har ätit för mycket. Den här skriften handlar om hur digitaliseringen kan bidra till att skapa system för ökad tillit där den kollektiva intelligensen hjälper oss att lösa
miljöutmaningar och social segregation på lokal nivå.
Skriften är resultatet av ett års forskning kring sociala medier för grannskapsutveckling och här samsas intervjuer med forskare och praktiker med reflektioner samt en genomgång av olika digitala verktyg för grannskapet.
Författare är Tekn Dr. Susanna Elfors, forskare inom samhällsplanering och miljö på SEED, KTH samt praktiker och konsult inom området hållbar stadsdelsutveckling.
1.1 Digitalisering för hållbara städer och samhällen
Digitaliseringen är för de flesta av oss en självklar del av vårt samhälle. Idag har 98 procent av svenskarna tillgång till internet och 80 procent använder sig dagligen av mobilen enligt rapporten ”Svenskarna och internet 2018”. Utan digitaliseringen skulle dessutom många av våra samhällssystem sluta fungera inom några timmar.
Självklart påverkar detta hur vi lever och bor.
Näthandel, lokala Facebookgrupper,
möjligheten att distansarbeta, smarta hus och koncept som “augmented reality”, allt detta har inverkan på våra städer och samhällen. Inom fastighetsbranschen anses digitalisering vara en av de viktigaste frågorna just nu och det hålls allt oftare konferenser inom det som kallas “proptech” (property technology) – digitala lösningar för fastigheten och boendet.
Digitaliseringen har redan idag visat sig ha mörka sidor, allt från att barn och vuxna ägnar för mycket tid åt sina skärmar och missar så mycket i form av umgänge, motion och annat – till att det finns troll som befolkar sociala
medier och skapar osämja, falsk information och ett infekterat debattklimat.
I otaliga artiklar och krönikor framhålls digitaliseringens avigsidor, men vi vet ju också att digitaliseringen tillför mycket gott – som andra tekniker handlar det om att använda den på rätt sätt. Med hjälp av digitaliseringen blir resurser synliga och vi kan dela prylar med varandra. Människor med likartade intressen får lättare att mötas och den som behöver hjälp kan få det enklare via digitala verktyg.
1.2 Visionen om den smarta staden och visionen om den sociala staden
Visionen om digitalisering handlar idag i Sverige mest om smarta städer och om smarta system. För den smarta staden är
digitaliseringen ett sätt att effektivisera flöden och att samla in data som kan användas för att påverka människor, till exempel för att puffa eller “nudga” människor i en viss riktning.
Problemet med denna vision är att den ofta tenderar att betrakta människorna som statister eller slutanvändare av en produkt. I artikeln “Owning the city: New media and citizen engagement in urban design” av de Lange, Michiel och de Waal, Martijn (2013) visar författarna på en alternativ vision för digitaliseringen som är intressant, det är visionen om den sociala staden.
Enligt visionen om den sociala staden finns det alltid en konflikt och friktion mellan olika intressen och det finns också flera akuta utmaningar kring till exempel urbaniseringen som måste hanteras. Dessa svåra så kallade
“wicked problems” kan inte lösas enkelt med smarta system. Ett exempel på sådana problem är miljö- och klimatproblemen. Det går att till exempel energieffektivisera med smarta system, vilket i viss utsträckning minskar klimatutsläppen, men det räcker inte. För att minska klimatutsläppen så mycket som det krävs behöver vi också konsumera mindre. Inte heller segregationen i vårt samhälle, som också är ett wicked problem, kan enbart lösas med hjälp av smarta system.
För att kunna hantera dessa “wicked problems”
behöver vi alltså tänka annorlunda även när det gäller digitaliseringen. Vi måste fråga oss hur vi kan använda digitaliseringen för att involvera människor i högre utsträckning. Invånarna måste snarare ses som medskapare i samhällsbyggnadsprocessen än som konsumenter.
Hur kan då digitaliseringen bidra till att skapa goda grannskap och hållbara lokalsamhällen som i sin tur bidrar till medskapande samhällen?
I denna skrift presenteras ett antal digitala verktyg och också metoder för hur grannskapen kan bli bättre. Här finns också intervjuer med några av de de mest framträdande personerna inom området, allt från experter på
digitalisering till ledande personer inom samhällsbyggnadsområdet.
1.3 Digitaliseringens potential att skapa goda grannskap
På många håll har digitaliseringen redan idag bidragit till lokalsamhällets utveckling på olika sätt. Du som läser detta är kanske själv med i en lokal Facebookgrupp eller har en e-postlista i ditt område där ni diskuterar sådant som rör er. Kanske är detta så självklart att du inte tänker på det, men för 10–20 år sedan fanns den här möjligheten inte alls. Den som ville köpa skridskor till barnen fick sätta upp en lapp och gårdsfesten fick arrangeras via långa stormöten.
Digitaliseringen har alltså på vissa håll fört människor samman och även bidragit till att det som var sovstäder har blivit “vakenstäder”
på en del platser. Utöver lokala digitala grupper har digitaliseringen gjort det möjligt att jobba på distans i lokala kontorskollektiv och därmed kan vissa yrkeskategorier vistas på hemmaplan dagtid.
Till och med den så ifrågasatta näthandeln kan ha positiva effekter för grannskapet då det inte längre är nödvändigt att ta bilen till ett
köpcentrum för att storhandla. Det räcker att gå till den lokala godisbutiken och hämta ut varorna, kanske passar man på att fika lokalt då också.
Det viktiga för den digitalisering som beskrivs här är att den ses som ett verktyg, inte som målet. Målet, det är fler möten ansikte mot ansikte och ökad tillit. Målet är också att vi kan
dela på våra resurser och att vi kan hjälpas åt mer. För den sortens digitala verktyg mäts inte framgång i tid spenderad på nätet eller antal likes, utan i det som händer i det verkliga livet och som bidrar till det goda grannskapet. Ett gott skratt tillsammans med en granne på gården kan ha ett betydligt större värde än många likes på ett spännande inlägg.
Här följer några exempel på hur
digitaliseringen kan bidra till bättre grannskap.
● Snabbare informationsspridning.
Vattenläckor, snökaos eller strömavbrott. Tack vare
digitaliseringen kan information spridas effektivt och snabbt.
● Tilliten ökar. Vi ser varandra i sociala medier och har också ögonen på oss, vilket bidrar till att vi vågar fråga varandra om hjälp.
● Kollektiv intelligens. 100 hjärnor - eller fler - som samarbetar och samarbetar i realtid kring
gemensamma utmaningar, är mycket kraftfullt.
● Bättre matchning. Barnfamiljen som söker barnvakt får enklare att hitta den de söker, liksom den som söker hundvakt, behöver ett par skridskor eller söker någon att jogga med.
● En lokal form av
”direktdemokrati”. För lokala frågor som berör många går det att ta reda på vad människor tycker.
● Kontorshotell och
kontorskollektiv växer fram. Idag jobbar många hemifrån i lokala kontorshotell, något som hade varit omöjligt för 10-20 år sedan. Det innebär att fler människor vistas dagtid i sitt eget grannskap och skapar liv och rörelse där.
● Ökat lokalt byte av prylar.
Digitaliseringen gör det lätt för grannar att byta, skänka, sälja eller köpa prylar lokalt och stärka den lokala cirkulära ekonomin och innefattar allt från bokhyllor till barnskor.
● Bra rekommendationer. Via sociala medier får du veta vad dina
grannar och vänner tycker om lokala restauranger, hantverkare med mera.
1.4 Vad menas med ett gott grannskap?
Ett grannskap är ett område där de personliga kontakterna är viktiga, ett område där vi känner oss hemma. Det kan vara en stadsdel, ett bostadsområde eller ett kvarter. Exakt hur grannskapet ser ut skiljer sig åt beroende på var det ligger och vilken typ av bebyggelse som finns där. Vad ett gott grannskap är kan också skilja sig åt men här följer några definitioner baserade på forskningsbaserade
nyckelkriterier.
Tillit mest viktigt
Det allra viktigaste i ett gott grannskap är att människor har tillit till varandra. Det innebär att det finns många band mellan människor, sociala nätverk, och att dessa nätverk är välfungerande. I det goda grannskapet är tilliten mellan människor hög.
Relationer, relationer, relationer Att människor får fler relationer och träffas fysiskt. Grannar är ju nära geografiskt och det gör möten enklare.
Stor grad av ömsesidighet
I det goda grannskapet är ömsesidighet en självklarhet. En granne kan göra en annan granne en tjänst utan att direkt förvänta sig betalning eller en gentjänst då hen vet att hen kommer att få hjälp någon annan gång.
Ömsesidighet brukar uppstå om människor träffas ofta, om de är ärliga i sin
kommunikation och om de håller vad de lovar.
Från grannen till fastighetsägaren Tillit och ömsesidighet kan finnas på olika nivåer i grannskapet. Det kan dels handla om det formella, att fastighetsägare, skola,
kommun med mera skapar tillit och trygghet på den lokala nivån, men det kan också handla om det informella, sådant som sker grannar emellan eller via olika nätverk och det lokala föreningslivet, det som kallas för civilsamhället.
Effektiva strukturer
I det goda grannskapet fungerar samarbetet bra och effektivt. Information når alla och problem löses gemensamt i en
hjälpsamhetskultur som också bidrar till att öka möjligheten att hantera olika kriser. Om det blir snöstorm hjälps man åt att skotta och
att skjutsa den vars bil sitter fast och den som är sjuk eller av andra skäl behöver hjälp får det.
Både överbryggande och sammanlänkande
Socialt kapital som innebär att människor i en snäv grupp umgås och utesluter andra leder inte till goda grannskap. I ett gott grannskap är de sociala nätverken både sammanlänkande och överbryggande. De är sammanlänkande på så sätt att människor med samma intressen finner varandra men de är också
överbryggande då de förenar människor från olika samhällsgrupper.
Kännetecknande för det goda grannskapet är också att de gemensamma värderingarna och målen är inkluderande och har till syfte att bidra till samhällets bästa.
Ekologiskt hållbara grannskap
Det som nämts handlar om social hållbarhet.
Men ett gott grannskap strävar också mot ekologisk hållbarhet. Tillit och ömsesidighet gör att människor i det goda grannskapet vågar dela på prylar, därmed ökas
resurseffektiviteten och den ekologiska hållbarheten
1.5 Om denna skrift
Jag som skriver detta har under 1,5 år forskat på halvtid om digitalisering för det goda grannskapet. I denna skrift förmedlar jag tankar kring hur digitaliseringen kan användas för att stärka lokalsamhället. Parallellt med min forskning arbetar jag som praktiker och konsult med att hjälpa fastighetsägare att utveckla hållbara stadsdelar.
Jag har arbetat i flera olika
stadsdelsutvecklingsprojekt runtom i Stockholm såsom Hållbara Hökarängen, Bagarmossen Smartup, Odlande Stadsbasarer i Högdalen, Norra Djurgårdsstaden med mera.
Därutöver driver jag den lokala testbädden Bagarmossen Resilience Centre tillsammans med tre andra personer.
Susanna Elfors
Våren 2019 kom min bok: Hållbar
stadsdelsutveckling - fastighetsägarens guide till hållbara och levande stadsdelar ut.
1.6 Medverkande
Denna vänder sig till dig som vill använda digitala verktyg för goda grannskap, oavsett om du är en eldsjäl i ditt grannskap och brinner för det lokala eller om du är en engagerad
fastighetsägare, stadsplanerare, forskare eller på annat sätt arbetar med fastigheter,
stadsplanering och bostadsutveckling.
För att få inspiration och ökad kunskap har jag intervjuat flera följande personer. Stort tack för er medverkan!
Eleonor Eklind Forslin, projektchef för Hagastaden.
Ingrid Engarås, lokal aktivist.
Christofer Gradin Franzén, psykolog och grundare av Hoffice
Per Grankvist, författare, föreläsare och skribent med fokus på medborgarengagemang och digitalisering.
Mattias Höjer, professor på KTH som forskar om hållbarhet och digitalisering.
Anna Kramers, forskare inom hållbar stadsutveckling och digitalisering på KTH.
Patrik Nyström, VD för den lokala
webbtjänsten LocalLife och grundare av Warp Institute.
Karin Saler, arkitekt och grundare av grannskapsodlingen Odla Ihop
Viktoria Seble Walldin, socialantropolog och ansvarig för utveckling inom social
hållbarhet på White och en populär föreläsare.
Hossein Shahrokni, forskare inom
energieffektivisering och digitalisering på KTH.
Corentin de Tregomain, grundare av pool.farm
2 Verktygen
Vilka digitala verktyg används idag för att skapa goda grannskap då? Här följer en genomgång av ett antal sådana verktyg.
2.1 Facebookgrupper
Det i särklass vanligaste verktyget idag i Sverige för grannsamverkan är nog Facebook.
Där startas det lokala grupper av olika slag och lokala evenemang arrangeras. Med Facebook är det lätt att nå människor eftersom det är så pass många, fyra av fem svenskar som använder redskapet. Ett problem är dock att Facebook används för så pass mycket annat.
Det är lite som en fickkniv med många olika funktioner samt att det inte finns krav på att identifiera sig. Du kan vara vem som helst på Facebook och de som är med i en lokal
Facebookgrupp behöver inte bo i området. Om framtidens lokala engagemang sker där eller någon annanstans får vi se.
De lokala grupperna
Det vanligaste forumet är de lokala grupperna som inte har något särskilt tema utan där människor kan dela alla möjliga lokala tankar. I dessa grupper har de som administrerar (admin) gruppen en viktig roll. Senare här i
skriften intervjuas en lokal aktivist som är admin för en lokal grupp.
Köp- och säljgrupperna
Ett annat vanligt fenomen är köp- och säljgrupperna, som ofta är lokala av praktiska skäl. Där säljs och köps prylar, kläder med mera. Ofta barnkläder.
Lokala temagrupper
Via Facebookgruppen Linje 17 klädbytargrupp träffas grannar några gånger om året för att byta kläder med varandra. Det är festligt och socialt samtidigt som det bidrar till minskad konsumtion och resursförbrukning.
Bytesträffarna sker i oftast i kvarterslokaler av olika slag men de organiseras digitalt. För att kunna ha den här typen av träffar krävs en hyfsat fräsch och ombonad lokal som ändå är neutral enligt arrangörerna som helst inte vill vara hemma hos varandra. Där spelar
fastighetsägaren en viktig roll, det är viktigt att det finns lokaler som man kan låna eller hyra billigt.
Klädbytargruppen är ett exempel på en lokal temagrupp och sådana finns det många runtom i landet.
2.2 E-postlistor
Den kanske mest klassiska varianten av verktyg är en enkel e-postlista. Det har fungerat för många lokala grupper genom åren och är kanske själva grunden för vårt digitala engagemang i grupp. Listorna håller dock på att bli något föråldrade och mycket tyder på att andra verktyg kommer att ta deras plats.
Gåtåget på Riksrådsvägen
Barnen som bor i Brf Riksrådsvägen har långt till skolan och korsar flera trafikerade vägar.
Det kändes otryggt att släppa iväg med dem tyckte Pär Sandberg som bor på Riksrådsvägen.
Samtidigt var det tidskrävande för föräldrarna att själva lämna och hämta barnen. Dessvärre var det många som lämnade och hämtade med bil, något som bidrog både till avgaser och till en osäker situation vid lämning och hämtning då bilarna körde nära skolan.
Därför bestämde sig Pär och några andra föräldrar att starta ett “gåtåg”. Det innebär att föräldrarna turades om att gå till skolan med barnen. Tack vare den e-postlista där alla boende på Riksrådsvägen är med gick det snabbt att nå ut med information om gåtåget som blev populärt bland många föräldrar.
Utöver mer motion för barn och föräldrar samt minskad bilkörning blev detta också en social succé. Barn och föräldrar pratade under vägen och lärde känna varandra.
2.3 Verktyg som inriktar sig på specifika aspekter
Det finns idag en mängd olika verktyg som inriktar sig på vissa aspekter av grannskapslivet och som ofta har till syfte att underlätta och öka delningen inom just detta område. Det kan handla om allt från att hjälpas åt med att köra avfall till tippen till att dela trädgård med varandra. Här beskrivs ett axplock av dem.
Co-Grow får hyresgäster och villaägare att mötas
Rebecka Hagman har jobbat med hållbar utveckling länge. Som föräldraledig gick hon runt med sin son bland villaträdgårdarna och tänkte att de utnyttjades alldeles för lite.
Samtidigt drömde hon själv om att kunna odla mat och kände också många andra som saknade tillgång till trädgård. Där växte idén om Co-Grow fram och efter bara några månader var hon igång med att matcha odlingsintresserade med trädgårdsägare. En förutsättning för detta var förstås
digitaliseringen, utan den skulle aldrig odlare och trädgårdsägare med rätt
förutsättningar och behov mötas. Därför finns det idag en digital tjänst där hundratals co- growers har anmält sig runtom i Sverige och även en i Finland. Idag är Co-Grow en nationell rörelse och utöver att odlingsintresserade får odla sin mat leder detta till möten mellan människor.
SnappCar
Äger du en bil som du använder sällan? Då kan du lägga upp den på SnappCar. SnappCar är en digital tjänst där du kan hyra ut din bil till den granne som saknar bil. Du som hyr bil slipper använda biluthyrningsfirma och kan hyra en bil på nära håll. Genom att försäkringar och annat är fixat slipper du oroa dig för skador och dylikt.
Hoffice
Hoffice är visserligen baserat på Facebook men är ändå ett mycket specifikt verktyg som i princip skulle kunna ha en egen plattform.
Hoffice handlar om att människor som till vardags arbetar hemifrån träffas hemma hos varandra för att arbeta ihop. En intervju med grundaren finns senare här..
pool.farm
Genom att beställa mat eller annat tillsammans blir transporterna mer effektiva. Människor i grannskapet lär känna varandra när de hämtar sina beställningar och det är möjligt att stötta ekologiska och småskaliga bönder. Pool.farm är ett digitalt verktyg för gemensamma inköp och grundaren intervjuas senare här.
2.4 Lokala nyhetsförmedlingar
Utöver lokaltidningarna är det många som upplever att de gärna tar del av lokala nyheter, därför finns det runt om i landet exempel på lokala tidningar eller nyhetsförmedlingar.
Ekbladet i Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden i Stockholm består av den äldre stadsdelen Hjorthagen och den nybyggda stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.
Där finns ett lokalt nätbaserat magasin som heter Ekbladet. Anledningen till att den heter Ekbladet är att det finns så många fantastiska ekar i stadsdelen.
Tidningen drivs av en boende och målet är att förmedla lokala nyheter och berättelser om området, företagare och personligheter. Det är en dagstidning, ett magasin och en bok i ett.
Vissa artiklar ligger kvar som uppslagsverk, andra är mer dagsaktuella och tillkommer.
Bättre stadsdel Hägersten
Ett annat exempel på hyperlokal webbaserad nyhetstidning är Bättre stadsdel som täcker Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö, Hornstull och Bredäng. Initiativet startade i sociala medier och år 2014 och idag har antalet besökare vuxit till runt 20 000 per vecka.
2.5 Verktyg för integration
Sverige är på många sätt ett segregerat och polariserat land. Behovet av att människor möts över olika gränser är därför stort, och här kan digitaliseringen vara till stor hjälp. Dels kan den bidra till att matcha personer med varandra och dels gör den steget för familjer från olika kulturer att mötas kortare. Därför finns det idag flera digitala verktyg för integration. Här är några exempel hämtade från boken 100 sociala innovationer som kan förändra Sverige, utgiven av Mötesplats social innovation.
Invitationsdepartementet
Ebba Åkerman vikarierade som lärare på SFI när hon upptäckte att många som gick där inte hade någon möjlighet att öva svenska på
fritiden. Då fick hon idén om Invitationsdepartementet som är en
matchningstjänst för nysvenskar som vill lära sig bättre svenska och gammelsvenskar som vill träffa nya människor och lära sig mer om världen.
Den som vill anmäla sig går bara in på hemsidan och gör det. Sedan matchas
gammelsvenskar med sfi-studenter i närheten som vill lära sig mer svenska. Att dela mat är en gammal idé – lika gammal som mänskligheten själv – med digitala verktyg är det lite enklare.
Svenska med baby
Det började med två föräldralediga som startade en föräldragrupp år 2012 där svenska föräldrar mötte föräldrar med annat språk.
Tillsammans med babyn lärde sig de nykomna föräldrarna svenska. Idag är Svenska med baby en nationell organisation med verksamhet i 16 kommuner i Sverige – från Umeå i norr till Malmö i söder. Sedan starten har Svenska med baby haft 37000 besök med deltagare från 323 bostadsområden med ursprung i 110 länder.
Svenska med baby erbjuder öppna
föräldragrupper för barn 0-2 år, gemensamma aktiviteter såsom studiebesök och
områdesvandringar och familjelördagar med pyssel, sång med mera. Information om träffarna görs via Facebook.
2.6 Grupper för hus och brf:er
På senare tid har verktyg för enskilda fastigheter och för bostadsrättsföreningar startats. Dessa har ofta fokus på praktiska frågor inom fastigheten och vänder sig därmed direkt till fastighetens aktörer. Dessa verktyg är specialanpassade för fastighetsägarens behov men är än så länge ganska nya och oprövade, så
Invitationsdepartementet
vi vet ännu inte i vilken utsträckning de kommer att användas.
Boappa
Appen Boappa är specialiserad på kommunikation i bostadsrättsföreningar, samfälligheter.. Tjänsten används idag av över tusen bostadsrättsföreningar.
Tmpl
Från början handlade Tmpl om smarta fastigheter och styrning av teknik, men nu har man också utvecklat en social plattform för boenderelaterade behov som kan användas av olika typer av fastighetsägare. Den kan användas både för administration och för boendedialog.
2.7 Grupper för grannskap
I USA har det länge funnits ett stort verktyg för grannskapet, Nextdoor som startade år 2010 och idag har många tusen grannskap anslutna, inte bara i USA utan även i Holland och Storbritannien. I Sverige är sådana verktyg är inte lika vanliga - än.
LocalLife
När detta skrivs håller det grannskapsnätverket LocalLife på att lanseras. LocalLife har till syfte att öka det sociala kapitalet i grannskapet och bidra till ökad delningsekonomi. Senare här i skriften finns en intervju med LocalLife:s VD och grundare.
3 Tio metoder att
stärka grannskapet på
Kommunikationskanaler, digitala som analoga, är medier för någon typ lokala möten mellan människor som bor nära varandra.
Om dessa stärker grannskapet beror mycket på vad de handlar om. Här följer därför ett antal konkreta saker som kan göras för att bidra till det goda grannskapet som är baserade på forskning om goda grannskap och om hållbarhet. För varje metod har en namnkunnig person intervjuats om hur digitaliseringen kan bidra just där.
1. Förenas över gemensamma intressen.
2. Hjälpas åt.
3. Starta gemensamma grannskapsprojekt.
4. Skapa grannskapsforum.
5. Bygga relationer över gränser.
6. Öka den lokala handeln.
7. Dela på saker.
8. Fira tillsammans.
9. Förmedla goda exempel och lokala nyheter.
10. Bidra till en hållbar samhällsutveckling.
3.1 Förenas över gemensamma intressen
I boken Den ensamme bowlaren som nämndes i början undersöker den amerikanske
statsvetaren Robert Putnam förlusten av socialt kapital i USA sedan 1950. Det han finner är att de gemensamma aktiviteter som amerikanerna byggde sitt liv kring har minskat och ibland helt försvunnit. Istället för att bowla tillsammans har man börjat bowla ensam, vilket enligt Putnam riskerar att undergräva vår demokrati då tillit och förtroende människor emellan försvinner.
18 år senare har mycket förändrats, och vi tror att digitaliseringen kan fungera som en hävstång här, att gå med i en jogginggrupp på nätet är ganska enkelt och steget till att sedan delta vid en joggingtur är då betydligt mindre.
Digitaliseringen för samman människor och skapar engagemang
Per Grankvist är folkbildaren som utsågs till Näringslivets Superkommunikatör år 2018.
Han har i tio år skrivit böcker och hållit föredrag om allt ifrån filterbubblor till hållbarhetstrender, aktuella ämnen som han förklarar utifrån nya perspektiv.
Ett av de ämnen som ligger Per Grankvist varmast om hjärtat är medborgarengagemang.
Till skillnad från Robert Putnam, tror Per inte alls att engagemanget har minskat.
– Några av Putnams slutsatser är fel, eftersom han likställer medlemskap med engagemang.
På Ersta Sköndals högskola har man mätt svenskarnas engagemang på annat sätt och det har visat sig att vi har ett stort ideellt
samhällsengagemang nuförtiden.
En av orsakerna till att Putnam har fel är att han inte gillade teknik menar Per Grankvist.
– Enligt honom har tekniken slagit en kil i de mellanmänskliga relationerna, jag anser snarare att tekniken gör att vi kan komma i kontakt med varandra enklare.
Per Grankvist är själv mycket aktiv i sitt grannskap som ordförande för
tomtägarföreningen på Storholmen utanför Lidingö där han bor.
– Det som är viktigt när det gäller tekniska lösningar är att koppla dem till det fysiska. En digital mötesplats är bra men behöver
kompletteras med till exempel en
föreningslokal där människor kan samlas.
Kommunikationen kan ske online men sen behöver vi också träffas offline.
– En stor fördel med det digitala är att
tillgångarna i ett grannskap blir synliga. Om vi vet att det finns 156 borrar i ett grannskap behöver ingen köpa en till, vi kan låna av varandra. Ett grannskap är mycket mer självförsörjande än vad man kan tro, inte bara på prylar utan på humankapital, kanske bor det flera läkare i området också.
Idag utmålar många framtiden som digital, enligt Per Grankvist är vi redan där, staden är redan digital.
– Vår tomtägarförening är numer helt digital, man kan boka gemensamma anläggningar digitalt, kolla in brunnar med drönare och så vidare, berättar Per Grankvist.
Det viktiga för att föra människor samman är att ha en vision om och vilja om att engagera.
– Du kan aldrig delegera engagemang. Och det är viktigt att det digitala också leder till fysiska möten. Digitalisering ska vara ett medel och inte ett mål.
3.2 Hjälpas åt
I Finland finns det något som heter Talko. Det innebär att människor samlas för att hjälpas åt med olika projekt. Det kan vara ett tak som ska läggas, en äng som ska slås eller en lägenhet som behöver nya tapeter. Ofta avslutas det hela med en fest.
Tyvärr används inte Talko så mycket längre. I det moderna samhället har det blivit “ute” att hjälpas åt, var och en ska sköta sig själv. Men tack vare digitaliseringen kan det att förändras, det har blivit lättare att be om hjälp när frågan kan ställas i en större grupp. Att ringa på hos grannen och be om hundvakt kan vara krävande men att ställa en fråga i en
grannskapsgrupp är betydligt enklare. Bara den som vill och kan behöver erbjuda sin hjälp. Det sociala mediet matchar helt enkelt behov och efterfrågan och man slipper “störa” den som inte vill hjälpa till.
Att hjälpas åt i det moderna grannskapet behöver alltså inte betyda att vi bjuder in till takläggning, det kan handla om betydligt enklare saker som att be om hjälp med barnpassningen några timmar, att erbjuda sig att läsa läxor med grannbarn eller att dela med sig av de äpplen man inte kan ta hand om själv.
Digitaliseringen kan bidra till lösningar som gör att vi hjälps åt mer
Christofer Gradin Franzén är psykolog och civilekonom som brinner för att utveckla lösningar som kan bidra till en omställning mot ett hållbart samhälle.
En av dessa lösningar är Hoffice – ett nytt sätt att arbeta för den som saknar kontor. Hoffice bygger helt på sociala mediers möjlighet att föra samman människor. En Hofficegrupp startas i en stad, sedan kan alla i gruppen skapa Hoffice-evenemang där de bjuder in andra för att arbeta tillsammans i den egna bostaden, ett
“home-office” helt enkelt. Under själva hoffice- dagen arbetar deltagarna i 45-minuterspass som varvas med energigivande pauser. Före varje pass berättar alla vad de ska göra och efteråt vad de har gjort. Vid dagens slut firas gruppens framgångar.
– Hoffice är inte utvecklat specifikt för grannskapet, men samtidigt har det stor betydelse för grannskapet eftersom de flesta söker sig till Hoffice-evenemang i närområdet, berättar Christofer Franzén Gradin, som också utvecklar lösningar för att underlätta
människors vardag på grannskapsnivån.
Per Grankvist. Foto: Sofia Runarsdotter
– Jag har en ägg-grupp och en minibilpool, båda är till för att förenkla för både mig och de som deltar. Jag och min fru ska ändå hämta äggen hos en lokal bonde och då kan vi dela med oss av dem genom att sälja dem lokalt.
När det gäller bilpoolen delar vi bil med några grannar helt enkelt.
Bägge koncepten innebär att Christofer och hans fru pratar mer med grannarna vilket har lett till nya band.
– Det var som när vi gick till
grönsakshandlaren förr i tiden. Ur dessa band uppstår nya fenomen. Vår minibilpool har till exempel lett till att den granne som vi delar bil med har blivit barnvakt åt vår son och vi tar hand om hennes hund. Vi har också lärt känna varandra och det är extremt praktiskt att ha en barnvakt som bor nära, eller en hundvakt.
Målet med de lösningar som Christofer Gradin Franzén utvecklar är att skapa minsta möjliga tröskel för att människor i grannskapet ska hjälpa varandra.
– Vi befinner oss alla mer eller mindre i låsta livssituationer där vi är beroende av jobb för vår försörjning och det gäller att hitta verktyg som funkar trots det. Där kan digitaliseringen vara en hjälp.
3.3 Starta gemensamma grannskapsprojekt
I ett grannskap där människor arbetar mot ett gemensamt mål stärks det sociala kapitalet. Det kan handla om allt från att öka den ekologiska hållbarheten till att rädda en
nedläggningshotad skola. Det vill säga
gemensamma projekt som är inkluderande och även bidrar till samhällets bästa.
Med hjälp av digitala hjälpmedel blir det enklare att driva gemensamma
grannskapsprojekt då möten kan hållas och dokument kan förvaras och delas digitalt. Det skapar en transparens som inte finns i den analoga världen. Även om det behövs fysiska mötesplatser kan de digitala mötesplatserna bli ett komplement och bidra till att projekten kan fortgå under en längre tid.
Odlingen får nya medlemmar tack vare sociala medier
I Tantolunden i södra Stockholm ligger matparken Odla Ihop. Det är en trädgård med ätliga växter, anlagd enligt
permakulturprinciper, vilket innebär att den är helt anpassad till naturens kretslopp.
– Jag bor här i närheten och såg den här gräsmattan som var ganska outnyttjad och när jag gick en kurs i permakultur så valde vi den här extremt publika platsen för en
platsdesignövning. När vi var färdiga visade vi förslaget för stadsdelsförvaltningen som var superpositiva och gav oss klartecken.
Tre år senare finns den blomstrande parken och en ideell förening med hundratalet medlemmar. Karin Saler och hennes kompanjon Jenny Salmson driver en folkhögskolekurs på platsen där de utbildar deltagarna i hållbar odling.
Digitala verktyg är en viktig komponent för att få människor att komma till platsen och för att få inspiration.
– I vår Facebookgrupp skriver vi om sånt vi ska göra och på Instagram berättar vi om det vi har gjort. Det funkar bra, vi når både som bor här och dom som bor längre bort och vill vara med.
Instagramkontot når människor i hela världen som är intresserade av stadsodling och
permakultur, Facebookgruppen är mer lokal.
– Där kan vi dela plantor eller fråga om någon vill vattna.
Ungefär femtio medlemmar är aktiva och organiseringen sker också enligt
permakulturprinciper, vilket innebär att det finns olika arbetsgrupper och ingen ledare.
Organisationen är platt.
Christofer Gradin Franzén
– Det finns en formell styrelse för föreningen men vi satsar på att bygga underifrån och att skapa en stabil grund med många engagerade.
Det tar lite mer tid men vi tror att det är värt det. Det digitala och det fysiska samspelar hos Odla Ihop.
– Det digitala gör reklam för platsen samtidigt som det är det fysiska mötet och arbetet med jorden som står i centrum för oss.
Många människor längtar idag efter att jobba fysiskt med jorden, vi börjar förstå vad det ger oss säger Karin Saler som själv har gått från skrivbordsberoende arkitekt till odlare med fingrarna i jorden.
3.4. Skapa grannskapsforum
Ett sätt att få grannar att samverka är att skapa gemensamma forum av olika slag. Sedan länge tillbaka finns ju sådant som lokala
hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, samfälligheter och ideella föreningar av olika slag. Ibland bildas också tillfälliga forum i form av projekt eller tillfälliga nätverk.
Med digitaliseringen kan vi både skapa helt nya forum. Ett sådant exempel är de lokala
Facebookgrupperna. För befintliga forum bildas det idag digitala komplement, det kan vara en grupp där personer från olika bostadsrättsföreningsstyrelser delar erfarenheter om leverantörer, typ städning, snöskottning etc eller en e-postlista för grannarna i ett kvarter.
Med digitala hjälpmedel går det också att skapa forum för fastighetsägare och boende. Det går fort för fastighetsägaren att fråga den boende
om huruvida ett träd ska huggas ner eller inte, berätta om strömavbrottet eller få synpunkter på den nya rabatten.
Facebookgruppen som lokalt forum Ingrid Engarås är lokal aktivist och engagerar sig på många sätt i sitt närområde, bland annat är hon en av flera administratörer i den lokala Facebookgruppen.
– Det är ett sätt att bygga trygghet i sitt närområde. Om det finns ett vänligt och välkomnande forum så kommer det att sprida sig och så blir grannskapet tryggare.
Verkligheten och det digitala avspeglar varandra.
För att gå med i gruppen behöver den som ansöker säga något positivt om närområdet, ofta handlar det om att de uppskattar naturen i närheten.
Det är också viktigt att det är god stämning i gruppen och att uthängningar eller rasism inte tolereras. Ibland brukar därför Ingrid Engarås lägga upp bilder på fina miljöer eller katter. Det skapar fin stämning.
– Varje station på Linje 17 har en katt som alla känner. I Björkhagen har vi Cato, som är allas vän. Alla älskar honom och folk brukar posta rapporter om att de mötte Cato. Han
sammanhållande kitt och folk gillar dom där gulliga berättelserna.
Gruppen fyller också en viktig funktion när det gäller lokal information.
– Stadsdelen byggde om parkleken Peters park men missade att informera, folk blev
jätteoroliga och då var den lokala gruppen jätteviktig för att lugna ned folk. Fast det hade varit ännu bättre förstås om stadsdelen hade informerat själva.
Karin Saler
Ingrid Engarås. Foto: Susanna Elfors
Digitaliseringen gör det möjligt att skapa lokala arbetshubbar
– Vi ska sjösätta ett living lab i Tullinge Centrum som handlar om att starta en superlokal arbetsplatshubb. Vi gör det i samarbete med stora företag och tanken är att deras anställda som bor där ska kunna jobba lokalt. Något som är möjligt tack vare digitaliseringen.
Anna Kramers är forskare inom hållbar stadsutveckling och digitalisering. Mycket av hennes forskning har handlat om hur digitaliseringen kan bidra till stadens hållbarhetsmål.
– Digitaliseringen kan först och främst
effektivisera staden. Smarta system för avlopp, transporter, vatten och avfall är exempel på det. Digitaliseringen gör det också enklare att resa mindre och mer hållbart då möten kan genomföras via länk och det går att starta mobilitetshubbar för bilpoolsbilar, lådcyklar med hjälp av den nya tekniken.
En annan fördel med digitaliseringen är att den kan de-materalisera olika föremål som
tidningar, bankkontor, kameror, telefonsvarare och CD-skivor. Det skapar mer utrymme i bostäder men även i närområdet.
Med lokala arbetsplatshubbar som den Anna Kramers och hennes projektprogram Mistra SAMS ska utveckla blir det möjligt för grannar att även mötas i sin yrkesroll.
– Jag tycker att digitaliseringen borde kunna användas för att slippa pendla. Det kan bli lite av en återgång till ABC-staden där man arbetar lokalt. Vi ska testa det och se vad som händer.
Många arbetar ju redan hemifrån idag men Anna Kramers tror att det inte är bra att sitta ensam om det gäller längre tider än en dag per vecka.
– Man behöver ha en professionell arbetsplats att gå till och arbeta på och det skulle kunna vara hubben. Det spar mycket tid också att slippa resa och kan underlätta livspusslet, framförallt för småbarnsfamiljer.
Målet med projektet är framförallt att minska utsläpp från resor men också att starta ett nytt forum, en ny mötesplats som kan få
grannskapet att leva upp.
– Det är lite som forna tiders kyrka eller Folkets Hus i ny bemärkelse. Hubben blir en plats där det är självklart att människor möts.
Grannskapet har på många sätt raserats, splittrats och vi hoppas att arbetsplatshubbar där människor bor kan väcka grannskapet igen.
3.5 Bygga relationer över gränser
Idag lever grupper ofta segregerade från varandra, gamla och unga möts sällan liksom gammelsvenskar och nysvenskar. För att ändra på det krävs det att relationer skapas över gränserna. I boken Den ensamme bowlaren som vi nämnde tidigare används begreppen bonding och bridging networks, det som vi på svenska kan översätta till sammanbindande och överbryggande nätverk. Båda typerna av nätverk behövs för att skapa goda grannskap.
Eftersom många saknar nätverk överlag kan ett första steg vara att få till sammanbindande nätverk, det som sker när människor möts över gemensamma intressen.
Nästa steg är att skapa överbryggande nätverk, att få människor att mötas över gränserna.
Faktiskt kan detta ske även med hjälp av gemensamma intressen, en gemensam odling kan till exempel innebära att grannar av olika ålder och härkomst möts. Så det bästa är då att hitta ett gemensamt intresse som är så pass brett att det samtidigt kan vara överbryggande.
Med digitala verktyg kan också klyftorna bli lite Anna Kramers
mindre då det blir lättare att ta en första kontakt.
Digitalisering för inkludering
Viktoria Seble Walldin är utvecklingsansvarig för social hållbarhet på White, ett av Sveriges största arkitektkontor, och hon brinner för att skapa inkluderande städer och grannskap.
– Jag jobbar med en massa olika projekt som handlar om sociala aspekter inom arkitektur och stadsbyggnad, det kan vara allt från konsekvensbedömningar till visionsdokument.
Beställarna är kommuner, fastighetsbolag och byggherrar.
Digitaliseringen ser Viktoria Seble Walldin som ett viktigt verktyg för social hållbarhet men den måste ha ett mål.
– Om digitaliseringen leder oss till hållbara och inkluderande städer ska vi välkomna den, men om det handlar om att göra en sjungande vägg, eller en trappa som spelar piano för sakens skull är det mer tveksamt.
Precis som många andra i den här skriften ser Viktoria Seble Walldin hur det fysiska och det virtuella samspelar.
– Det här med filterbubblor, idag har vi ju fysiska filterbubblor i våra städer. Man kan se att där ohälsotalen är höga är fattigdomen stor och detta gör oss inskränkta på alla möjliga sätt. Utöver att det förstärker fördomarna så skapar dessa filterbubblor segregation. Om man kan använda digitaliseringen för att spräcka de här fysiska filterbubblorna är det otroligt spännande.
Bland arkitekter används digitaliseringen idag mycket för att visualisera olika företeelser i
staden samt scenarion för hur det skulle kunna bli.
– Vi kan ta fram geodata för att visualisera hur man kan skapa mer levande städer genom att till exempel ändra på gators utformning och vi har dataprogram som kan optimera platsens förutsättningar och exakt analysera hur energi från sol och vind kan integreras. Det är verktyg som synliggör och effektiviserar plan- och byggprocesser.
Det finns också digitala metoder att skapa dialoger med boende och öka inkluderingen.
Viktoria Seble Walldin ser hur detta ligger längre fram i så kallade utvecklingsländer.
– Vi pratar idag jättemycket om att inkludera barn i planprocesserna, men det finns mycket kvar att göra. UN Habitat har till exempel använt sig av Minecraft i olika afrikanska länder och samtidigt involverat barnen.
Viktoria Seble Walldin tror på att skapa fler digitala verktyg för inkluderande städer där människor möts över gränserna.
– Talande hissar testas idag, men man borde istället använda digitaliseringen för att skapa möten i staden. Idag har vi till exempel 40 procent singelhushåll, kanske kan
digitaliseringen hjälpa oss där?
En viktig fråga är att göra det lättare att vara eldsjäl och lokalt aktiv enligt Viktoria Seble Walldin.
– Idag kräver det lokala engagemanget eldsjälar. Frågan är hur vi kan “systematisera”
så att det inte krävs så mycket av varje enskild individ. Vi behöver komma ifrån tanken om att smarta städer är den enda lösningen, smarta städer och även hållbarhet är idag ofta reserverat för en liten elit, vi behöver använda digitaliseringen som ett verktyg för att skapa mer inkluderande städer.
3.6 Öka den lokala handeln
Som det nämndes tidigare här har
samhällsutvecklingen lett till att många åker någon annanstans när de ska handla, till ett köpcentrum eller in till city. Risken med detta är att vi aldrig vistas i grannskapet och blir främlingar inför varandra och att miljön belastas då vi åker mer bil - eller att våra varor reser mer.
Viktoria Seble Walldin. Foto: Anders Bobert
Digitaliseringen kommer liksom bilen gjorde, att förändra hur vi handlar. Om bilen fick oss att åka till köpcentret och handla kommer digitaliseringen göra att vi stannar hemma och handlar. Det kan dels betyda att vi nätshoppar i digitala butiker men det kan även innebära helt nya köpmönster där vi handlar tillsammans eller handlar lokalt direkt av varandra. Med digitala nätverk kan du ju handla direkt med din granne. Istället för att åka och köpa nya dyra cyklar till barnen köper du grannens cyklar för en spottstyver, vilket sparar både pengar och miljö.
Med digitala nätverk blir det också lättare att tipsa varandra om bra lokala restauranger, hantverkare, butiker med mera. Det går även att beställa mat tillsammans från till exempel lokala bönder.
Digitaliseringen för gemensamma inköp i grannskapet
Corentin de Tregomain är entreprenör och brinner för småskaligt producerad ekologisk mat. Därför har han utvecklat pool.farm, en webbtjänst som både gör det möjligt för grannar att beställa mat, prylar och tjänster tillsammans.
– Du behöver något som kan bryta isen. Genom att göra praktiska saker ihop kan grannarna hitta en anledning till att prata med varandra.
Pool.farm startade för två år sedan och är fortfarande under utveckling. I dagsläget används tjänsten främst på KTH Campus där det bor och verkar många tusen personer.
Framför allt är den knuten till Openlab, en mötesplats för innovation och ett co-working space där Corentin de Tregomain arbetar.
– Vi ordnar pooler för dem som arbetar här med gemensamma inköp av ost, frukt med mera. Fast inte bara mat utan också till exempel tjänster av olika slag såsom yogakurser eller odlingskurser.
Genom att organisera inköpsgrupper digitalt öppnas nya möjligheter som både bidrar till bättre grannskap och till en mer hållbar konsumtion.
– Med lokala inköpsgrupper digitalt blir det lättare att hitta till exempel småskaliga odlare som inte lyckas sälja till butikskedjorna, det blir också billigare att konsumera på det sättet då man slipper mellanhänder. Konsumenterna får ett större utbud och en bättre möjlighet att välja. Dessutom minskar transporterna eftersom inköpen kan samordnas.
Hittills har pool.farm-grupper ordnat inköp av allt från ost till julgranar. Förra julen
arrangerades till exempel en pool med namnet
”Gransamverkan” i Bagarmossen där grannar gemensamt beställde ekologiska julgranar via tjänsten. I samband med detta arrangerade grannarna också en lokal julfest.
– Detta visade tydligt på hur gemensamma inköp både bidrar till en mer hållbar handel och till mer samverkan mellan grannarna säger Corentin de Tregomain.
3.7. Dela på saker
Vi konsumerar alldeles för mycket idag, närmare bestämt så mycket att om alla konsumerade som vi gör i Sverige skulle vi ta fyra jordklot i anspråk. Det är inte hållbart och vi måste utnyttja resurserna mer effektivt. Ett sätt är att dela mer på våra prylar och
tillgångar är ju att dela lokalt. En positiv bieffekt är att grannar som delar saker med varandra lär känna varann, vilket bidrar till ökat socialt kapital.
Att dela är ju mycket lättare att göra med digitala verktyg, en bil kan delas på ett säkert sätt så att försäkringen gäller om du skulle råka krocka med bilen som du lånar av grannen.
Eller om du hyr ut din gillestuga, lånar ut din borrmaskin eller gräsklippare.
Digitaliseringen kan göra det lättare att låna
Mattias Höjer är professor på KTH inom hållbarhet och digitalisering. Enligt honom kan delningsekonomi vara ett sätt att förbereda och underlätta omställningen mot ett hållbart samhälle.
– Vi behöver minska resursanvändningen, det kommer att bli lite jobbigt men med digitala hjälpmedel kan vi göra omställningen lättare.
Delningsekonomi bidrar enligt forskningen inte direkt till minskad resursanvändning eftersom det ofta leder till att det blir mer pengar över och risken finns att dessa pengar används till konsumtion, till exempel att pengarna som sparas används till en resa eller en större bostad, men genom att börja dela vänjer vi oss ändå vid ett mer resurseffektivt samhälle.
– För ett tag sedan gjordes ett socialt exempel där man satte upp klisterlappar om saker man hade som folk hade och kunde låna ut.
Klisterlapparna betydde: Knacka gärna på och det ledde till att folk vågade låna saker av varandra.
Samma sak kan göras via ett digitalt system, enligt Mattias Höjer. Idag kan det krävas mod i många grannskap för att våga låna något men digitaliseringen gör tröskeln lägre. Mattias Höjer, som brukar låna elgräsklipparen av grannen, känner själv visst motstånd mot detta.
– Jag tycker att jag är duktig som vågar låna den, även om det är lite besvärligt att gå och hämta den, särskilt när grannen är borta. Jag hade gärna köpt in mig på den men det vill inte min granne. Fast något har ändå ändrats för tack vare att vi delar gräsklippare har tröskeln för allt delande oss emellan minskat – nu delar vi med oss av till exempel bär som blir över,
och hjälps åt i allmänhet med saker i grannskapet.
3.8 Fira tillsammans
Ett sätt att öka grannskapets identitet och skapa gemenskap är att fira tillsammans, något som människor har gjort i alla tider. Ett grannskap som saknar gemensamma
evenemang förändras när något sådant startas upp. Det kan handla om allt från att bjuda in de närmaste grannarna på en fika till en stor gatufestival.
Digitala verktyg gör det lättare att ordna lokala evenemang
Hossein Shahrokni är forskare på KTH. Han började studera storskaliga system och Big Data men ägnar sig numer åt lokal hållbarhet.
– Syftet med forskningen är att bidra till en mer hållbar värld. Jag började därför studera urban metabolism. Det är läran om de energi- och materialflöden som passerar genom städerna.
När han studerade Norra Djurgårdsstaden i Stockholm visade det sig att de boende är en av de viktigaste drivkrafterna för stadens energi- och materialflöden.
– Problemet var att det var oerhört svårt att engagera dem. De flesta tycker att en hållbar framtid är viktig men få hinner ägna sig åt detta. Vårt vardagsmedvetande är begränsat och många av oss behöver ägna största delen av vår tid åt familj, jobb, hälsa och vänner.
Hur skulle det vara möjligt att engagera invånarna då? Hossein tyckte att denna fråga var så viktig att han började forska inom lokal hållbarhet och digitalisering.
– Digitaliseringen har lett till att vi är globalt uppkopplade men samtidigt har vi blivit allt mer lokalt isolerade. Förr kände de flesta varandra och hjälptes åt för att få vardagen att gå ihop enligt Hossein. Idag behöver vi inte hjälpas åt på samma sätt längre.
– Detta har lett till att många i Sverige inte känner någon som bor nära dem. Det i sig är en oroväckande trend som innebär att det lokala sociala kapitalet urholkas. Vår känsla av gemenskap och stolthet för den plats vi kallar vårt hem minskar och det påverkar oss och samhället i stort. Det har till och med visat sig att ensamhet är en större hälsorisk än till exempel rökning och fetma. Det är Mattias Höjer. Foto: Adam af Ekenstam
