Investigations of the old insect fauna will help to shed light on human activity in the old days.

Arkeo-entomologiska undersiikningar i historisk tid i Giiteborg

GORAN ANDERSSON

Andersson. G.: Arkeo-entomologiska undersdkningar i historisk tid i Goteborg. [Archaeo- entomological investigations in historical time in criteborg.l - Ent. Tidskr. ll3:xxx-xxx.

Gciteborg, Sweden 1992. ISSN 0013-886x.

Investigations of the old insect fauna will help to shed light on human activity in the old days.

But such an analysis of subfossil insects also gives information about the insects themselves.

Subfossils, mainly of beetles, found in three archaeological projects in Goteborg are presen- ted. The material comes from the town Gdteborg in the 17th and 18th century, the wreck of the ship Gotheborg from 1745 and the isolated farmslead of Bjorsj66s in a hilly region north- east from Gdteborg. The methods of the analysis of insects and seeds were studied within the BjorsjciAs project. Questions about dating and about the significance of the findings are dis- cussed. Did the specimens really live in the site where they were found and at that old time?

To elucidate this two gutters were investigated for recent insect remains. Most species found could have lived near the gutters. In another study three plots (a mixed forest, a shore mea- dow and a headland) which were supposed to be unchanged for a long time, were studied.

The recent fauna of beetles was compared to archaeological samples. Only a few species in one of the samples were "strangers".

G. Andersson, Naturhistoriska museet, Box 7283, 5-102 35 Cciteborg, Sweden.

Inledning

Subfossila insekter ger for Sveriges del frimst

kunskap om insektfaunan och naturen under de senaste ca 14 000 Aren. Deras anviindning som hjelp At arkeologer for att sprida kunskap om mdnniskans situation iir 6nnu inte speciellt omfat- tande i Sverige. Den moderna, praktiskt arbetan- de arkeologin av idag har emellertid stor anvand- ning av naturvetenskapen. Analys av subfossila insekter iir en av de metoder, som tillsammans med froanalys, osteologi, lavkronologi, pollenun- dersokningar, kemisk analys etc kan hjiilpa till att belysa miinniskans levnadsvillkor fcirr i tiden.

Men dven utan en tolkning av vad arternas fore- komst kan beriitta om mdnniskans miljo, har en underscikning av den ^gamla insektfaunan vid arkeologiska grdvningar ett entomologiskt egen- viirde. Det 6r enda sattet att fA uppgifter om arternas utbredning fore insektsamlandets tid.

Di ^{kan man kanske} i stiillet tala om arkeologin som en hjiilpvetenskap till entomologin!

Material

Jag har medverkat i tre Goteborgs-projekt med helt olika forutsiittningar:

Livet i det gamla Gdteborg (Andersson 1986a.

1986b, 1986c). Fyra arkeologiska utgriivningar i G6teborgs innerstad med tvarvetenskapliga me-

toder. Proverna togs i avfallsbingar och andra kulturlager fr6n 16- och 1700-talets Goteborg.

Allt lag viil skyddat under ett lager av kompakt lera.

Bjdrsj)fis i Vdttlefjiill (Andersson & Larsson 1987a). Tviirvetenskaplig utgriivning av en ensamgArd i Vattlefjall norr om Goteborg med fynd frAn medeltiden och fram till idag. Arbetet var specialinriktat pA metodstudier. Bevarande- forhAllandena var, till skillnad frAn i Gdteborgs innerstad, urusla. De f6, d6ligt bevarade och svAr- daterade organiska resterna tacktes endast av ett tunt morAntdcke pA berg.

Ostindiefararen Gdtheborg (Larsson &

Andersson 1989). Fartyget, som sjcink strax utan- for Goteborgs hamn 61 7145, iir f<irem6l frir marin- arkeologiska undersdkningar ddr dven prover f<ir utplockning av insekter har tagits till vara. Insek- terna er viil isolerade. lattdaterade och viilbevara- de, men svara att hitta. Detta g6r att endast fi

fynd foreligger.

Metoder

Proverna togs av arkeologerna sjiilva vid utgrAv-

ningen i Goteborgs innerstad och vid dykunder-

srikningen av Gotheborg, samt av mig i samarbe-

te med andra projektdeltagare i Bjcirsjdfls. Prov-

Gdran Andersson

Fig l. ^{Acidota crenota.} Halsskbldar och tiickvingar frdn I700-talets Gdteborg samt etl recent ^ex.

storleken varierade mellan 0,5 och 2 kg material.

Proverna sdllades i sAll med maskvidd 0.5 mm under rinnande vatten tills dess allt fint material var borta. Efter torkning undersoktes materialet med hjiilp av preparermikroskop och alla pAtraf- fade insektrester plockades ut. FrAn samma pro- ver plockades samtidigt ut fron for botanisk ana- lys.

Utplockade och best2imbara insektrester var

till allra storsta delen skalbaggar. Tiickvingar, halsskdldar och huvuden bevaras bra och iir moj- liga att identifiera. Bestdmbara delar av mjukare arter, t ex l<iss, loppor, myggor och flugor bryts ner snabbare och Aterfinns s6lunda mycket slillan.

Bevaringsfdrh6llandena dikterar i ^{mycket h6g}

grad undersokningens resultat. En lAng rad arter, som skulle vara intressanta for analysen, finns inte kvar p g a deras diliga motstindskraft mot nedbrytning.

Bestiimningsarbetet iir tidsodande eftersom den vanliga metoden - att fcilja bestdmningstabel- ler - inte kan tilliimpas. BestAmningen bygger i

stillet pA ett antagande om arttillhcirigheten och diirefter jiimfdrelse med recent, bestiimt material, 8

Ent. Tidskr. 1i4 (1992)

Pronolum antl elytra from ^{the 18th} century antl o recenl specimen of Acidota crenata

i detta fall insektsamlingen pd Naturhistoriska museet i ^Goteborg. Representativa insektfrag-

ment monterades pA uppklistringslappar och nAlades. Pd museet finns nu en liten jiimf<irelse- samling frir framtida undersdkningar. Nomenkla- turen fciljer for skalbaggarnas del, liksom museets samling, Catalogus Coleopterorum 1960.

Vad ber6ttar fynden?

Niista fas i arbetet - analysen av artlistan - inne- hAller ett antal osakerheter och problem. Oavsett om materialet skall anviindas ftir ^analys av miin- niskans miljo eller for entomologisk dokumenta- tion, uppstdr frflgor om provets datering. Har det funna exemplaret verkligen levt pA fyndplatsen under den aktuella tidsperioden eller har det till- falligt spridits till ^platsen? Har arten levt diir under nflgon annan tid eller iir det helt enkelt ett recent fynd? Provets 6lder eller Aldern p6 det lager som provet er taget i ^{kan ofta bestammas}

med C''-analys. Med nyare teknik kan dven

mycket smA mdngder analyseras ^- dock riicker det

inte med en enstaka tiickvinge utan flera funna

individer behciver i sA fall lAggas ihop till ett prov.

Ent.

Vid analysen av Bjcirsjo6smaterialet, ddr risken

for inblandnlng av recent material var siirskilt stor, valdes att i fcirsta hand ta h5nsyn till arter som inte kan forekomma naturligt pi ^platsen

idag. Man kan anta att dessa hdrstammar frfln tildre tider, t ex frin det hus som funnits pA den husgrund, dlir provet togs. Proverna i de olika liimningarna togs ocksA s6 djupt som mcijligt, helst under stenar eller nere i ^{sprickor. Vid de}

ovriga niimnda undersokningarna var risken frir inblandning av recent material mycket mindre.

Tab. 1. Funna insektarter i takrannor iM6lndal.

Species found in gutters.

Minimum antal exemplar

N-sida ^S-sida

COLEOPTERA

Bembidion quadrimaculatum Amara communis

Helophorus nubilus Cercyon analis Acidota crenata

Staphylininae/Paederinae gen. ^sp.

Tachyporinae gen. sp.

Elateridae gen. sp.

Cyphon sp.

Anthrenus museorum Byrrhus pilula Meligethes aeneus Rhizophagus depressus Rhizophagus ferrugineus Lathridius nodifer Mycetophagus atomarius Adalia bipunctata Adalia decempunctata Propylaea 14-punctata Ernobius mollis

Galerucella calmariensis Phyllotreta undulata Chaetocnema concinna Chaetocnema hortensis Apion sp.

Otiorrhynchus ovatus Otiorrhynchus sulcatus Barynotus obscurus Sitona ^sp.

Hylobius abietis Curculionidae gen. sp.

Blastophagus piniperda Hylurgops palliatus Hylastes ater/brunneus Hylastes opacus

Ar nto mo ka unde rso kningar i G d teb o rg Trypodendron lineatum

Pityogenes bidentatus Pityogenes chalcographus Pityogenes quadridens Orthotomicus proximus

HYMENOPTERA Myrmicinae gen. sp.

Lasius sp.

Formica sp.

Aculeata DIPTERA Fluglarv

Harkranksiigg (?)

HEMIPTERA HETEROPTERA gen. sp.

ARANEIDA

gen. sp.

Metodstudier

Inom Bjdrsj66sprojektets ram genomfcirdes nAgra studier av metodiken vid analys av fr6n och insekter i arkeologiska prover (Andersson &

Larsson in pressl). Frir att belysa frflgan om fyn- den verkligen hdrstammar frAn provtagningsplat- sen eller om de har spridits dit, unders<iktes vad som ansamlats i tva takrrinnor under de senaste ca 5 iren. Proven togs enligt samma mdnster som

de "riktiga" grAvningsproverna i takriinnor it

soder och At norr pA en villa beliigen pi en htrjd- rygg i ostra Molndal. Mer iin hlilften av de funna arterna (Tab. 1) kan ha levt i den allra niirmaste omgivningen (inom 50 m). Fcir resterande arter finns det livsbetingelser inom 350 m iiven om flera av dem sannolikt har kommit mer lingviiga ifrfln.

Kortvingen Acidota crenata t ex bor ha flugit liingre (1-2 km eller mer). Denna skogsart fanns dven i prover frdn den gamla vallgraven i ^1700-

talets skogldsa Goteborg (Fig. 1), och bor otvivel- aktigt riiknas till bakgrundsfaunan (se nedan!).

Den iir sAledes en oanviindbar indikator pA skog.

Av barkborrar togs 24 ex av 9 olika arter. Denna artrikedom med relativt fA (1,2 eller 4) ex per art skulle jag vilja tyda som typiskt for en ansamling av sviirmande djur, som har flugit ett stycke. Ett prov frAn en barkborreangripen skog borde sna- rare innehAlla fArre arter men fler exemplar av varje art. Fcirutom dessa skogsarter och vatten- baggarna, som ocksA m6ste ha fiirdats minst ett par hundra meter vid sviirmningen, ger en analys av artlistan en ganska sann bild av omgivningen:

en <ippen, odlad, torr mark med viss dngsvegeta- tion. En liknande undersokning, fast med prover fr6n marknivd, genomfordes i England (Kenward

4 4 2

1

1

J 4 10 8

1 1

1

13

1

I

1

2

1 ., 2 2 2

1

.,

2

1 1

1 1 1

J

I

1 1

I I

5 1

1

J

1 1

2

1 1 1.

Giiran Andersson

1975). Den bild hans artlista gav av provplatsens utseende stamde inte speciellt bra med facit. Slut- satsen av dessa undersdkningar m6ste bli att en

hel del insektarter, som iir liittspridda genom sviirmningsflykt eller passiv transport, kan forflyt- ta sig lAnga strdckor och sdger foljaktligen inte nAgonting om provplatsens utseende. Kenward (1976, 1978) anviinder uttrycket bakgrundsfauna fcir dessa arter, som dr oanviindbara i analysarbe-

tet. Det galler allts6 att identifiera denna bak- grundsfauna. Oftast bor man vara misstiinksam mot arter som forekommer i enstaka ex i ^flera

prover av olika typ.

En annan metodstudie gick ut pA att se vilka arter man kan flnna vid provtagning i marken i ett omrdde med klint utseende (Andersson & Lars- son in pressl). Tre provytor, som bedomdes ha varit relativt oforiindrade under l6ng tid, invente- rades med hiinsyn till viixtlighet och recent skal- baggsfauna. Insamling glordes vid 2 - 3 tillfiillen medelst slagh6vning, sillning och handplockning, Samtidigt togs jordprover riitt ytligt mitt i prov- ytorna. Dessa prover genomgick samma proce- dur som de normala utgriivningsproverna. Prov- ytorna omfattade en strandiing pd lermark vid Nordre iilv i Kung2ilv, en Akerkant i ett gammalt odlingslandskap i Eklanda, Molndal och ^ett

blandskogsparti med iildre triid och utan tecken

pi miinskliga ingrepp vid Bjdrsjon i Vattlefjiill.

En lista pA samtliga arter Aterfinns i Andersson

& Larsson (in pressl ). I Tab. 2 sammanfattas pro- vernas artinneh6ll jamfdrt med inventeringsresul- taten. Diir framg6r att ungefiir hiilften av arterna

i ^proverna ocksA blev funna vid inventeringen. I Tab. 3 sammanfattas biotopkraven f<ir de i pro- verna pitriiffade arter, vilka inte 6terfanns levan- de i ^provytan. Strandiingen och Akern innehdller enbart arter som mycket viil skulle kunna leva

diir idag, och f<irmodligen ocksi gdr det. Den relativt summariska inventeringen gav siikerligen ingen fullstiindig artlista. Jordl6paren Trechus secalis frAn strandiingen fdredrar visserligen skuggig mark, men kommer troligen fr6n ett bestAnd av popplar inom provytan. Sliiktingen Trichocellus placidus, som eterfanns levande i

ytan, har samma biotopkrav som L ^secalis.

Blandskogsytans prov inneh6ll ddremot nAgra arter (Bradycellus similis, Sitona sp. och Micrelus ericae), som pekar mot en annorlunda biotop. En niirbeliigen ledningsgata kan mojligen utgora ett lempligt livsrum f6r dessa. Froundersokningen gav motsvarande resultat: 6verensstammelse for strandang och Aker men en avvikande art i bland- skogen. Om vi med vAr provyta omedvetet prick- 10

Ent. Tidskr. 114 (1992) ade in en i tiden ej alltfor avliigsen rrijning i skogen iir tveksamt. Enstaka exemplar, som bryter mot ett mdnster, fAr riiknas som spridda fr6n omgivning- en. F6r insekternas del finns alltsa i det hiir fallet liimpliga biotoper inte si [6ngt frdn provytan.

-lab.2. Jiimforelse mellan antalet recenta arter i medodikunders6kningens tre provytor och anta- let arter i jordproverna fr6n samma ytor.

Comparison between number of recent species i three test areas and the number of species in the archaeological samples from the same areas.

Antal arter funna:

Strand2ing Aker Blandskog Totalt endast ijordprovet ⁴

endast recent + 17 bAde i prov och recent ³

totalt 24

Andel av arterna i

provet funna recent (7") 43

* En deI recent material av sliikten eller familjer som inte alls fanns i provet artbestiimdes inte, och iir inte medriiknade. Detta pAverkar dock inte % -talet Tab. 3. Biotopkrav fdr de arter i metodikunder- scikningens jordprover _{som inte} iterfanns recent i provytan. Fynd bestiimda endast till familj iir ej medtagna.

Preference for those species in the soil samples which were not found living in the area.

STRANDANC

Bembidion guttula/unicolor leriga sotvattensstrander Trechus secalis ^{fuktig, skuggig mark}

Tachyporuschrysomelinus fuktigmark

10 40 11

6t

52

t4 923 ^7t 10 ²⁴

5l

53

ArEn

Bembidion sp.

Oxytelus rugosus Stenus sp.

Astilbus canaliculatus Otiorrhynchus ovatus O. sulcatus

Barynotus obscurus BLANDSKOG Bradycellus similis Lathrimaeum atrocephalum Olophrum sp.

Acidota crenata Aphodius sp.

Sitona sp.

Micrelus ericae

Pityogenes chalcographus

mest pi 6ppen mark all slags fuktig mark mest fuktig mark 6ppen terrang all slags mark torr ^griismark torrare angsmark

mera cippen ljungmark fuktig skogsmark fuktig skogsmark fuktig skogsmark skog och 6ppen mark pA iirtviixter

pA ljung

pA gran

Ent. Tidskr. 114 (1992) A r ke o nlo mo lo

ka kn r i G 6 bo rg

Fig 2. Periplaneta americono. Del av framvinge frdn Ostitrdiefararen Cdtheborg.

Part of front ^wing of Periplanetu americana from ^the ship Gdtheborg.

Fig 3 Pristorrychus terricola. Tiickvingpar frin 17O0-talets Gdteborg samt ett recent ex

Elytra fron lBth century and a recent specimen of Pristonychus terriutla.

Giiran Andersson

Tab.4. Skalbaggsarter funna vid fyra griivningar

i Goteborgs innerstad. Materialet hiirstammar frAn 1600- eller 1700-talet. Fragment som endast

gitt att bestiimma till sliikte eller familj iir ej med- tagna.

Coleoptera found in archaeological samples from Goteborg in the 17th or 1Sth century. Fragments only identified to genus or family are not inclu- ded.

Art Minimum antal exemplar

Carabus nemoralis Carabus clathratus Dyschirius globosus Clivina fossor Notiophilus aquaticus Bembidion doris Bembidion lampros Bembidion tetracolum Patrobus atrorufus Trechus rubens Badister bipustulatus Harpalus seladon Harpalus affinis Anisodactylus binotatus Amara aenea

Amara bifrons Amara plebeja Pterostichus cupreus Pterostichus diligens Pterostichus minor Pterostichus nigrita Pterostichus vernalis Synuchus nivalis Calathus micropterus Pristonychus terricola Ochtebius impressus Helophorus aquaticus Helophorus guttulus Helophorus nubilus Cercyon analis Cercyon quisquilius Ccrcyon unipunctatus Cryptopleurum crenatum Cryptopleurum minutum Chaetarthria seminulum Blitophaga opaca Acidota crenata Oxytelus ruBosus Creophilus maxillosus Quedius mesomelinus Gnathoncus nanus Hister bisexstriatus Hister cadaverinus Necrobia violacea Athous subfuscus (?) 12

Ent Agriotes obscurus

Simplocaria semistriata Grynocharis oblonga Omosita colon Omosita discoidea Mycetaea hirta Anobium pertinax Anobium punctatum Tipnus unicolor Ptinus fur Tenebrio molitor Aphodius fimetarius Aphodius granarius Aphodius merdarius Aphodius prodromus Geotrupes stercorarius Trox scaber

Donacia impressa Donacia semicuprea Plateumaris discolor Lema melanopa Hydrothassa glabra Phaedon armoraciae Chrysomcla haemoplera Chaetocnema concinna Chaetocnema hortensis Chaetocnema sahlbergi Apion apricans Apion viciae Otiorrhynchus ovatus Phyllobius viridaeris Sitona lineatus Sitona hispidulus Barynotus obscurus Trachyphloeus bifoveolatus Calandra granaria Phytonomus punctatus Eremotes ater Grypus brunneirostris Orobites cyaneus

Cidnorrhinus quadrimaculatus Zacladus affinis

Ceuthorrhynchus punctiger

Tidskr. 114 (1992)

J 7

I

8

1

2 2 9 4 16

1

-t

t3

1

8 I

t0

3 10 I 1 2

1

I 5 3 6 4

1

36

l3

5 2 14 8 63 I

1

t2 3

1

20 I 6 I I 3 2 3 I 13 4 I 5 3 2 3 -)

4 2 2 3 9 2 5 36 10

1l

1

I

1

5 15 8

.J

Arkeologiska resultat

Undersokningarnas arkeologiska resultat redovi- sas i ett flertal andra arbeten (Andersson 1986a.

1986b, 1986c, Andersson & Larsson 1987a, 1987b.

in press2, in press3, Larsson & Andersson 1989)

och tas inte upp hiir. N6gra reflexioner over

materialets analysvdrde kan dock vara pA sin

plats.

Fig 1. Curabus clathratus Tiickvingerest frfin 1700-talets Cdteborg samt ett recent ex Port oJ elyrro front l8th century and a recent specimen of Corobus clathratus.

A keo nto mo lo gis ka undersb kningar i G d tebo r g

Nigra entomologiska resultat

Forutom det arkeologiska viirdet kan undersok- ningarna ocksa ge en bild av insektfaunan forr i

tiden. Biist resultat fAr man naturligtvis om de entomologiska frAgestiillningarna fer styra prov- tagningen. Hiir foljer dock nigra exempel pA vad som framkommit i de pfl arkeologiska frAgestiill- ningar helt inriktade Goteborgs-undersokningar- na.

Ostindiefararen gav en bild av vilka skadein- sekter som redan pe 1700-talet transporterades

runt i viirlden med fartygslaster. Den kacker- lacka, som tydligen var mycket vanlig _ombord, var Periplaneta americano (Fig. 2). Infcirda till Sverige 1745 var ocks| Tenebrioides mauritani- ctts, Uloma culinaris, Rhizoperta dominica, Alphirobius diaperinus och Laemophloeus fernr

gtneus.

Inomhusskadeinsekterna frAn 1700-talets Goteborg, funna pi land, iir fciljande: Neuobia violacea, Anobium pertinox, Anobium puncta- tum, Tipruts unicolor, Ptinus fur, Calandra grana- ria, Oryzaephilrrs sp.och Tenebrio molitor. Dess- utom patraffades pA tva stdllen Pristonychus terri-

*

7

Arkeologen vill veta om fyndet av en viss art kan visa att en viss biotop, livsmiljo eller miinsk- lig aktivitet hor ihop med just den provtagnings- platsen vid en viss tidpunkt. Sannolikheten fdr att arten visar detta dr beroende av flera faktorer.

Forst och frdmst miste man kiinna till artens bio- topkrav och levnadssatt. Fullt anvAndbara ar endast de arter som dr bundna till en viss biotop, ndringsviixt eller annan foda (spillning, kadaver.

skinn etc). Man behover ocksi kdnna till artens rorlighet och spridningsformAga. Sannolikheten

for att den verkligen har levt pd just provtag- ningsplatsen okar med antalet ex funna i provet.

Risken fdr att den tillhor bakgrundsfaunan min- skar starkt om den dessutom saknas i andra pro- ver. tagna i niirheten. Finns det fler arter i provet med samma levnadsvillkor cikar ocksA sannolik- heten for att denna livsmiljo fanns just diir. San-

nolikheten for att de funna resterna av arten verkligen itr frfln den tid man ar intresserad av dr sv6rare att ^bedoma. En ^noggrann provtagning och utnyttjande av befintliga metoder f<ir Alders- bestAmning kan ge en god sannolikhet Sven for detta.

l3

Garan Andersson

cola (Fig.3), en inomhuslevande jordkipare, _som knappast lever kvar i Gdteborg i dag. De prover som togs pA den gamla, ursprungliga markytan' viil bevarad under ett lertZicke, inneh<ill arter som fortfarande iir vanliga ^pA motsvarande biotoper i trakten. Carabus clathratus (Fig. a) Ar dock troli- gen forsvunnen frin Goteborg i ^{dag. Samtliga}

funna skalbaggsarter i denna unders6kning listas

i ^{Tab. 4. Fragment endast bestiimda till sliikte}

eller familj iir ej medtagna.

Litteratur

Andersson. G 1986a. Gamla insekter som kunskaps- kiilla. (English ^summary: Archaeo-Entomology as a Source of Information p. 197). - Livet i det gamla G6teborg. Arkeologi i Viistsverige 2:156-159.

Andersson. G 1986b. Den insektfyllda naturen. (Eng- lish surnmary: The lnsect Filled Environment ^p. 197-

198) - Livet i det gamla Gdteborg. Arkeologi i Viist- sverige 2:160-162.

Andersson. G l9tl6c. Miinniskans boningar - en livsmil-

jti for ^insekter. (English summary: The House as an

lnsect Environmenl p. 198). Livet i det ^gamla Ctite- borg, Arkeologi i Viistsverige 2:163-165.

Andersson, G. & Larsson, E.-L. ^1987a. Fron och insek-

ter frin ^{Bjorsj6As 1985-86} - Bilaga 2 i: Sandberg, Berir. BjorsjoAs - en g6rd i Goteborgs inland. Studier i Nordisk arkeologi nr 16.

Ent. Tidskr. 114 (1992) Andersson, G. & Larsson, E.-L. 1987b. Goteborgshus-

hdll pA 1700-talet: Ris frAn Kina, kottbaggar pd fliis- ket. - Forskning och Framsteg 7:18-23.

Andersson, G. & Larsson, E.-L in pressl. Kan fr6o och insekter besvara frflgor om forna tider? - Tvarveten- skapliga studier kring g8rden Bjcirsjcies Studier i

Nordisk arkeologi nr 17.

Andersson, G. & Larsson, E,.-L. in press2. Att sp6ra lev- nadsfAng med hjalp av fr<in och insekter. - Tvarveten- skapliga studier kring gArden Bjdrsjci6s. Studier i

Nordisk arkeologi nr 17

Andersson, G. & Larsson, E.-L. in press3. Tolkning av fron och insekter fran miljdprover. - Tvarvetenskap- liga studier kring gArden Bjorsjo6s. Studier i Nordisk arkeologi nr ^17.

Kenward, H.K. 1975. Pitfalls in the Environmental Interpretation of Insect Death Assemblages. - Jour- nal of Archaeological Science 2:85-94.

Kenward, H.K. 1976. Reconstructing ancient ecological conditions from insect remains; some problems and an experimental approach. - Ecological Entomology

7:7 -17

Kenward, H.K. 1978. The Anatysis of Archaeological Insect Assemblages: A New Approach. - The Archa- eology of York. Principles and Methods 19,

l -68.

Larsson, E.-L. & Andersson, G. 1989. Kryddor och ska- dedjur frSn skeppets inre - studier av ett slamprov. -

Gbtheborgs-Posten 2 (3):7.

14