Hur mflnga arter av myggor och flugor har vi
LARS HEDSTROM
Inledning
Artantalssiffror verkar torftigt statistiska. Men egentligen handlar de om evolution, faunahistoria, synekologi, det biologiska livets komplexitet, dess obiindiga kraft eller skcirhet. Biologisk mlngfald har raskt blivit ett begrepp i allmiint medvetande.
Att ocksA djupare kunna fcirstA biodiversitetens
villkor kriiver en preciserad kunskap om de fak- tiska arternas ftirdelning inom det taxonomiska systemet, mellan regioner, miljcier och levnadssdtt.
Arter fascinerar. Miingden av arter lockar oss som samlare samtidigt som vi kan k2inna individualite- ten hos var och en i massan av snarlika arter. Man ser hur en familj eller tom sliikte exploderat i en diversitet av hundratals arter medan en jdmstlilld niirbesliiktad grupp fortlever som en ensam siirlings- art. Man frAgar sig hur miljoner av insektarter kunnat finna var och en sitt eget separata livsrum att vdxa in i.
Om antalet insektarter i Sverige har det varit svArt att fA precisa och <ivertygande besked. Gisl6n ( I 940) uppger 17 290, Lindroth (1967) "mer iin 18 000".
Inom Coleoptera, Lepidoptera, Hemiptera och fler- talet smdrre insektordningar iir de allra flesta ar-
I Sverige?
Hedstrtjm, L.: Hur mAnga arter av myggor och flugor har vi i Sverige? [How many species of midges and flies are there in Sweden?l - Ent. Tidskr. I I 5 ( I -2): I I -22. Uppsala, Sweden I 994.
ISSN 0013-886x.
An attempt is made to estimate, down to the family level, the actual number of Diptera species in Sweden. The number of known species, including a few unpublished species known to the author,arecountedgivingatotalof5929 species.Thenumberofspeciesinthebestknown families are compared to the numbers known from the Nordic countries as a whole, from Finland and from Great Britain. The first comparison is found to be the most generally useful one, revealing a 9070 proportion of species as "normal" for Sweden. Partly on that ground, for 10 (out of I I l) families, the species number is estimated, raising the total to 6 935 species. It
is considered likely that the actual number ofexisting Diptera species in Sweden may be still somewhat higher.
L. Hedstrdm, Uppsala universitet, Entomologiska avdelningen,Villavtigen 9, 5-752 36 Upp- sala, Sweden.
tema viil k?inda och fcirtecknade. Men Hymenoptera och Diptera rymmer stora mcirke(al. Lindroth ut- gick ifrAn liigstasiffroma 5 000 resp. 4 200 fcir dessa ordningar. Sedan det stod klart att stekelsiffran le- gat minst tvl tusen arter fcir 15gt, har man oftast talat om 20 OOO-22 000 arter. Som dipterolog satte jag lAnge sjiilv viss tilltro till uppskattningen 4 000- 5 000 arter Diptera.
Sedan flera Ar har jag arbetat med att rdkna <iver och diir sA kriivs realistiskt skatta de reella art- miingdema pt familjenivA av svenska insekter ge- nom hela systemet. Hdr presenteras ett delresultat.
Avsikten begriinsas allBe inte till att riikna de i landet konstaterade namngivna arterna. Betydligt intres- santare iir att fA fram en bedtimning av hur mAnga verkliga biologiska arter som lever och rtir sig i ver natur. Bland de arter som verkar i ekosystemen iir det ingen som frigar nAgon, vem som mcijligen iir kristnad i den taxonomiska kyrkan.
Metoder och informationsmaterial
Redan att rdkna namngivna rapporterade arter dr inte liitt. Miingder av figurerande namn iir synony-
Lars Hedstrom
mer, samtidigt som ett och samma namn mAnga gAnger knutits till tve eller flera arter. Stundom blir ocksA arter oriktigt rapporterade pga felbe- stamningar, uppgifter som ftirhoppningsvis i sinom
tid korrigeras. Ett riiknande av namngivna arter fcirutsitter i princip att man i litteraturen fciljer hur artuppfattningar och namnbruk skiftat tiderna ige- nom, art frir art.
Jag har dragit nytta av ett eget genom mer iin trettio Ar uppbyggt register civer nordiska flugor (pl
senare tid kompletterat iiven fiir Nematocera), vil- ket i princip med sidhiinvisningar noterar alla omndmnanden av arter i det mesta av den litteratur som har siirskild relevans fcir nordisk faunistik och systematik.
Utgivningen av Catalogue of Palaearctic Diptera (Soos & Papp, ed., 1984-1992), fortsiittningsvis refererad till som C.P.D., har miijliggjort en vesent- ligt jdmnare kvalitet pA grunddata. DA nu volymema 1-13 fcireligger, iterstAr diir bara behandlingen av
Anthomyiidae, Rhinophoridae och Tachinidae.
Verket har fcir mig klarlagt rader av namnproblem och givit atskilliga nationella data av betydelse fcir denna sammanstiillning.
I uppfattningen om vad som hiir skall riiknas som reella biologiska arter avgcir frir det mesta den taxonomiska expertis, som behandlat de olika fa- miljerna i C.P.D. I marginell grad biir dock mina siffror spAr av korrigeringar p g a senare publicerad information och egen erlarenhet. Dl avsikten i prin- cip iir att riikna verkliga arter, ingAr givetvis i de svenska siffrorna iiven opublicerade namngivna arter, provisoriskt identifierade arter sAviil som ur- skilda sannolikt obeskrivna arter. Dessa inslag iir sjiilvklart inriiknade ocksA i siffrorna fcir Norden.
I antalen fcir Sverige, Finland och Norden l5m- nas i mAnga fall tve siffror, dels ett liigre antal odis- kutabla arter, dels inom parentes ett hcigre antal med
tilliigg fcir pi skilda sdtt mer tveksamma arter. I detta underlag har ingAtt arter rapporterade med nAgon reservation, uppgifter som det i efterhand blivit anledning ifrigasiitta och dven fynd publice- rade under namn som i C.P.D. fcirtecknats som no- mina dubia. Denna marginal av mer tveksamma arter rymmer shkert en andel verkliga arter som borde hcira hemma i de scikta summorna, dock ovisst hur stor.
Fami ljesystematiken fritjer i huv udsak Andersson (r991).
Att presentera artantal som medger en jlimfcir- barhet tvdrs civer systemet, vare sig det giiller Insecta t2
Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Fig. l. Familjen rouflugor (Asilidae) rymmer 4l kdnda arter i Sverige. Flera iir storvuxno och starkt hdriga sd- som den i t)ppen hedtallskog vanliga Laphriatlava. Pd bilden en hane och hona under parning. Brattforsheden, Vtirmland, juli 1990. Foto S.A. Berglind.
The family Asilidoe contains 4l known species in Sweden. Laphriaflava is common at open sites in pine forests on sandy ground.
totalt eller som her Diptera, mriter princip- svArigheten att vAr kunskapsnivA skiljer starkt mel- lan systematiska grupper. En mcijlighet att kom- pensera fcir detta bjuds i att kunskapsnivAn liven skiljer liinder emellan. En myggfamilj, som i Sverige iir uselt kiind, kan ha studerats effektivt i Finland.
Vi kan alltst genom jiimfrirelser med fcirhAllanden i vlr omviirld gcira bedcimningar och gissningar till utfyllnad i vAra svenska kunskapsluckor. Familjer, diir vi i Sverige har likviirdig kunskap med den i vir omgivning, kan visa eventuellt existerande ka- rakteristiska proportioner mellan svensk fauna A ena sidan och lAt siiga nordisk, finsk etler brittisk A den andra.
Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Det dr en utomordentlig tillgAng att vert dstra grannland har en lAng och stark tradition av brett insektfaunisti skt arbete, bed rivet med avseviirt stcirre konsekvens iin i Sverige. Viktig har hiir varit den serie sammanrdkningar av den finska insektfaunan, som startades av Wolter Hell6n i Notulae Ento- mologicae redan under tidskriftens ftirsta Ar 192 I .
I denna form kom Hell6n att vart femte Ar linda fram titl 1976 presentera en precis bokfiiring av
vilka arter river hela insektsystemet som under mellanperioden tillkommit i resp. strukits frAn den nationella listan. Dessa sammanstiillningar har ef- ter Hell6ns bortgAng fortsatts av Hans Silfverberg, numera i Entomologica Fennica. Dessutom fcire- kommer frAn Finland samlade artlistor civer insek- ter i lingt komplettare grad iin vad fallet iir fcir oss.
Fcir ftireliggande arbete har Walter Hackmans Diptera-fcirteckning (Hackman 1980 a, b) varit ut- omordentligt underliittande.
Ett annat land i vir relativa ndrhet som erbjuder en likartad jiimn hcig kvalitet i kiinnedomen om sina insekter iir Storbritannien. Hiirifrln finns ocksA en komplett Diptera-fdrtckning (Kloet & Hincks 1976).
De hiir liimnade brittiska artantalen iir i regel riik- nade d[rifrAn och alltsA inte helt fiirska. I begriin- sad utstriickning har de korrigerats till enlighet med senare publicerad information.
Fcir att finna biista jiimftirelsepunkter har, innan sifferjiimfcirelser vidtagits, familjema bedtimts med avseende pl den faunistiska kunskapsnivin i Sverige. I tabell I redovisas denna bedtimning i skalan I-VIIL Kategorierna i denna skala 6r sorte- rade i en fallande serie vad giiller precisionen i vAr kunskap eller omvdnt uttryckt i en stigande serie i frAga om sannolikheten frir tillkommande art- miingder. KunskapsnivAema beror i mycket pA
miinskliga tillfiilligheter vad giiller samlarintresse,
tillglngen pA specialister och faunalitteraturens kvalitet. Men det handlar ocksA i mycket om insekt- gruppemas egenart med avseende pA artmiingder, morfologi och levnadssiitt. De etta kategorierna de- finieras som fciljer.
I. Mycket artfattiga familjer (under 10 arter i nordvdstra Europa), diir sannolikheten fcir fcirbisedda arter 6r ringa. Vissa familjer er totalt sett ytterst artfattiga, kanske reliktartade. Andra familjer kan ha en stcirre diversitet pA sydligare breddgrader och
nir bara marginellt och med enstaka arter Skandi- naviens sydligaste delar. I de senare fallen ger dock inte djurens biologi anledning tro att ytterllgare arter skulle vara fcirbisedda.
Artantalet myqqor ochflugor i Sverige
II. Familjer som iir lika artfattiga i nordv6stra Europa som kategori I men diir det finns skiil anta att kunskapen om gruppen iir ofullstiindig och att frirekomst av ftjrbisedda arter Ar mycket tiinkbar.
Det rrir sig ofta om arter som lir sparsamt fciretradda i samlingama, kanske kiinda som fcirdolt levande, kanske med utpriiglat sniiva ekologiska anpass- ningar.
III. Artrikare famitjer som iir vrilstuderade. De 6r oftast presenterade i goda faunor, det nordiska och kanske hela europeiska artbest[ndet kan antas vara tamligen fullst[ndigt kiint. Aven den svenska faunan 5r viil underscikt, ofta genom flera specia- lister.
IV. Som kategori III men den svenska faunan dr mer bristf?illigt kiind, etminstone vad giiller den publicerade kunskapen. Hcigst nlgon specialist har
i Sverige iignat sig At gruppen, kanske mest i n6- gon begriinsad del av landet. Gruppema 6r oftast svArbestdmda, av samlare kan de kanske ibland uppfattas som "oattraktiva".
V. Artrikare familjer som i stort iir lika viil- studerade som kategori III, med det europeiska art- bestAndet till stcirsta delen viil kiint. Men kunska- pen iir ojiimn, det iir uppenbart att vissa sliikten el- ler artgrupper fortfarande [r otillriickligt utredda.
Kunskapen om den svenska faunan ligger i civrigt vf,l framme (motsvarande vad som menas fcir ka- tegori III).
VI. Som kategori V men den svenska faunan dr som helhet bristfiilligt kiind.
VII. Artrikare famitjer som alltigenom iir otill- riickligt kiinda, diir stcirre artmiingder kan antas vara oupptickta och/eller obeskrivna. Den svenska fau- nan har dock i internationell jiimfdrelse studerats i hygglig grad.
VIII. Som kategori VII men dven den svenska faunan dr mycket lite studerad.
Resultat och diskussion
Resultaten presenteras i tabellema 1-2. Familje- kategoriema I och III iir definierade som mer full- stiindigt kinda. Eftersom sdkerheten i jimfcirelser mAste cika med familjernas artantal, ?ir kategori III
intressantast som jiimfrirelseobjekt. Till denna ka- tegori har fcirts 29 familjer (tabell 2). Det iir direkt tydligt att jiimftirelsen med den nordiska faunan ger de entydigaste resultaten. De fyra stcirsta fa- miljerna med vardera civer 100 arter (Tipulidae, Limoniidae, Hybotidae och Muscidae) placerar sig
Lars Hedstrtim Ent. Tidskr. l15 (1994) Tab l. Svenska Diptera-familjers ortantal i jdmfdrelse med Finland, Norden totalt, Storbritannien och palearktiska regionen totalt. Denfaunistiska kunskapsnivdn i Sverige klassificeras i enfallande skala (l-VIll), se texten. Asterisk (*) markerarfamilj som diskuteras ndrmare i texten. Referens uppger svenskfaunalista, om sddanfinns med relativt aktuell systematik och nomenklotur. Sffior inom parentes inkluderar mer ostikra arter. Tjocka siffrorfdr Sverige upp ge r skattdd art mdngd.
Species number of Swedish Dipterafamilies in comparison with Finland, the Nordic countries, Great Britain and the palearctic region.The level offaunistic knowledge in Sweden is classified in a decreasing scale (l-VIII) as defined in the text. Asteriscs mark families which are briefly discussed in the text. References indicate Swedish check-lists, if
such are available with reasonahly up to date taxonomy and nomenclature. Numbers within parentheses include doubtful species. Bold figures for Sweden give estimated species numbers.
Familje r Kunskaps-
lige
Sverige Finland Norden Stor- Palearkriska
britannien regionen
NEMATOCERA Tipulidae, storharkranktr Cylindrotomidae, mellanharkankar Limoniidae, sm[harkrankar Pachyneuridae, tjockribbsmyggor Mycetophilidae, svampmyggor*
Bolitophil idre, smalbensmyggor Ditomyi idae, hlrvingsmyggor Keroplatidae, platthomsmyggor Macroceridae, lAnghomsmyggor Diadocidiidae, slemrdrsmyggor Mycetobiidae, savmyggor Sciaridae, sorgmyggor*
Cecidomyiidae, gallmyggor*
Psychodidae, fjiirilmyggor+
l 15(l l7) 139(143) 66
r70 241(250)
ll
425(434) 508(520)
t7 2t
20 t2 2s(27)
t7 18
33
IJ
22t(223) 253(2ss)
145(t47) 38r (39 r)
15( l 8) 65(66)
68
t4 20
13 55 22 26 -l 39140)
ll 22
9 16
30(40) 88 49
-4
46(48) 74(78)
84(89) 129( r 33) 498(s32) 684(7s6) r 899 2134
(r 968) (2849)
III
I III I VIII IV II IV IV I II VIII VIII VIII IV I
III
I VII I
I
IV IV III II IV VIII VII
rtl I
123(t2s) 5 218(220)
I 273(279)1460
20 2 r 8(20) t2
2 2 so(s7)1230 309(332)/s30
4't(48y60
8
l8
5
l8
I
37(38)
I
I
t2(t3)
5 4't
2
s7 (64) 53(57yr30
s l r(573y650
l 858(l 975) 2 674
46
2
85 4 227
32't t4 2 48 23 3 I t0r 622 78 1 9 4 20
37
l5 6 5Z
3
35 158 451 2 312
29
2
I 125
2l t 475 2
| 012 35 t4 53 55 4 7 635 I 930 478 24 39
l0
85 t5 74
2
3
53 l5 200
7't
623 988 I 268 (t0 322)
t0 476
536
22 Ptychopteridae, glansmyggor (Tjeder 1968) I
Trichoceridae, vintemyggor Anisopodidae, fiinstermyggor Bibionidae, hAmyggor Pleciidae, mrkmyggor Scatopsidae, dyngmyggor
(Andersson 1982b) Synneuridae, samribbsmyggor
(Andersson 1982b) Canthyloscelidae, rel iktmyggor
(Andersson 1982b) Dixidae, u-myggor Chaoboridae, tofsmyggor Culicidae, stickmyggor
(Dahl 1977)
Thaumaleidae, metamyggor (Andersson 1977) Simuliidae, knott Ceratopogonidae, svidknott+
Chironomidae, fjiidemyggor*
Summa Nematocera
BRACHYCERA Tabanidae, bromsar
(Hedstrdm 1986, l99l)
Atlrericidae,biickfl ugor
t4
38 48
Ent. Tidskr. ll5 (1994)
(Hedstriim 1986, l99l)
Rhagionidae, sniippfl ugor (Hedstrom t986, l99l)
Xylophagidae, vedfl ugor (Hedstritm 1986,1991) Coenomyiidae, stinkfl ugor
(Hedstriim 1986, l99t)
Xylomyidae, liivlredsfl ugor Stratiomyidae, vapenfl ugor
(Rozkonsri 1973) Therevidae, stilettfl ugor
(Hedsrrdm 1986, 1991) Scenopinidae, ftinsterfl ugor
(Hedstrom 1986) Asilidae, rovflugor
(Hedstriim 1986, l99l)
Acroceridae, kulflugor (Hedstrom 1986) Bombyliidae, sviivflugor
(Hedsirdm 1986, l99l)
Atelestidae, dvergdansfl ugor (Chv:ila 1983)
Microphoridae, smAdansfl ugor (Chv:ila 1983)
Hybotidae, puckeldansfl ugor (Chvdla 1975, 1983) Empididae, dansflugor*
Dolichopodidae, styltfl ugor*
Summa Brachycera
CYCLORRHAPHA Aschiza
Lonchopteridae, spjutvingefl ugor (Andersson 1966)
Platzypezidre,svampfl ugor (Qvick 1986) Phoridae, puckelfl ugorr
(Andersson l97lb) Syrphidae, blomflugor+
(Hedsrrtim 1990, l99l)
Pipunculidae, dgonfl ugor Opetiidae, svartfl ugor*
(Qvick 1986) Summa Aschiza
Schizophora
Conopidae, stekelfl ugor Pseudopomyzidae, reli ktfl ugor Micropezidae, skridfl ugor
(Andersson 1989) Megamerinidae, brkfl ugor Tanypezidae, lAngbensfl ugor Slrongylophthalymyiidae, bastfl ugor Psilidae, rotflugor
Lonchaeidae,stjdrtfl ugor Otitidre, fl6ckflugor
Platystomatidae, bredmunsfl ugor
Artantalet myggor och flugor i Sverige
46
l3
t0 t5
6 6
III
II III
3 50 3
45
2
4t(42)
5
22
I
3
147
t93(197)l2r0
3 r 6(328) 866(883)/883
8
29(30) l 85( I 88y290
338(345)
't4(76) I
63s(Uqn40
29 I 8
29(30) l3 4e
t7 23
33
37 48(49)
56
22 29
22 34
r 39(140) 168
161(t72) 237(242)
228(236\ 343(358)
7t3(728) 99r(l 012)
59
2t 32(33)
204(209\ 320(324)
290(294) 373(379)
53(6r) 86(92) tl
574(591) 82 r(838)
26 347
t3 249
III 8
III 27
It
III
68
I 258 84
t 244 3
t7
455
l 034
I r95 (6 707)
6 849
l8 70 597
l 585
162 3
2 435
170 2 42
2 I 4 54 102 t78 64
III r57
203 263 787
30 282 I
III VIII
VI I
240
75 I
III
I
III
24 I 5
I I 2 25 40
l6
2
34
I
9
I I 2 32 49 22 2
635
25
9
IV VI Ilt
I
28 35
l6
I
I I
26 29 2t 2 20
Lars Hedstrdm
Tephritidae, borrfl ugor Pal lopteridae, prickfl ugor
(Andersson t990) Piophilidae, ostllugor Neottiophil idae, draculafl ugor Chiropteromyzidae, bofl ugor Clusiidae, trdflugor
Acartophthalmidae, ld,vbuskfl ugor Odiniidae, tickflugor
Agromyzidae, minerarfl ugor (Spencer t976) Opomyzidae, gr:isfl ugor Anihomyzidae, sumpfl ugor Aulacigastridae, almsavfl ugor Stenomicridae, dviirgfl ugor Periscelididae, savfl ugor Asteiidae, smalvingefl ugor Mi lichiidae, sprickfl ugor Camidae, kadaverflugor Braulidae, biltiss Coelopidae, tengflugor Dryomyzidae, buskflugor Helcomyzidae, brunalgfl ugor Sciomyzidae, kiirrflugor
(Rozkosnl 1984) Sepsidae, sv?ingflugor Heleomyzidae, myllfl ugor Trixoscelidae, hedfl ugor Cnyromyidae, gutflugor
(Andersson t97la) Sphaeroceridae, hoppfl ugor*
(Flor€n 1989) Lauxaniidae, l6vflugor Chamaemyiidae, markfl ugor Drosophilidae, daggfl ugor Diutatidae, sumpskogsfl ugor
(Chandler I 987) Camillidae, gnagarfl ugor Ephydridae, vattenfl ugor Chloropidae, fritfl ugor+
Tethinidae, dynflugor Canacidae, havsstrandfl ugor Scathophagidae, kolvfl ugor
(Hedsrrdm l99l)
Anthomyi idae, blomsterfl ugor*
Muscidae, husflugor Fanniidae, takdansfl ugor Hippoboscidae, lusfl ugor
(Andersson 1985)
Nycteribiidae, fl addemusfl ugor (Andersson 1982a) Catliphoridae, spyfl ugor
(Rognes t99l) Oestridae, nasstyng
(Andersson 1988) Gasterophil idae, heststyng
(Andersson 1988)
l6
Ent. Tidskr. 115 (1994) III
III III II I
III I II VII IV III
t
II II IV VIII VIII
74('t',t) l4( r5)
l6
l0
3 J
296(303)
14 16
I
3 2 8 l l(r2)
lt
I 2 4 3 79
32 s3(55)
4 5
t32lt50 46 2t 50(5s) t2
3 l r 9( r25)
r 00( l0 r )/r50 3
94
290(294) 357(359)
56 1l
3
49
4
4
65 84(86)
t2 15
15 19
22 9t2
1a
55
225(24s) 384(386)
73
lt lt
2
1
t0 2 1 321
t4 l6 I 2 4 6 l1
13 I 2 3 3 65
25 54 4 6
ll4
46 25 52 8
5 r30 t42 10 2 53
2t9 279 59
l3
3
37
4
4
691 2',1
23 2 3 20 3 l5 938
28 22 I 5 4 30 45 52 3 4 7 4 166
57 2t7 34 33
290
186 l19 302
l6
9 465 593 3l t6 187
>520 836 r06 54
35
243
l3
7 tII
III VI I I
VII VI VI VI III
I
II I
VII III III III II III
I
I
13 8 t
2 5 9 t2
I t 4 2 7t
t7 t6 I 3 3 8
l5
r3 I 2 4 3 83
31 33
4t(42) 58(60)
4435
94(95) r40 36(38) s4(57)
19 29
59 66
9(r0) t2
96(t02) 23 141(t47) l l 3 t4t(142)
27
8s(87) -l ee(r04)
210(2t3) 3 r6(3t 9)
280(283) 38s(38?)
4s(47) 6s
l0 13
2 3(4)
4t(42) sl(52)
Ent. Tidskr. 115 (1994)
Hypodermatidae, hudstyng (Andersson 1988) Sarcophagidae, kdttfl ugor
(Pape 1987)
Rhinophoridae, grdsuggefl ugor*
Tachinidae, parasitfl ugor Summa Schizophora
Summa Cyclonhapha
Summa Diptera
3(4)
Artantalet myggor ochflugor i Sverige
3 3(4) 3 3l
s6(62) 87(9 r) s4 776
III III VII
16(77)
9 342 2 s7O(2 604)
2 638 3 205(3 252\
3 378 s 929(6 l r0) 6 93s
250 39 385
2 080 2966
2 654 3'187
(21 19) (3 837)
5 266 'l 5r2
(s s15) (7 698)
7 235 2286
2 921
48
>l 200 (>9 136)
>9 t9t (>l r 57 r)
>lt 626
viil samlade kring den f<ir alla familjer samman- slagna giitlande andelen, ca90 7o. Ett inriiknande av de sme artmdngderna i kategori I ger bara en marginell pAverkan. Denna proportion, 90 % av den kiinda totala nordiska aftmAngden' kan rimligt an- tas vara tiimligen attmiingiltigt giillande, fbrutsatt dels att det kiinda nordiska artantalet ligger niira det verkliga, dels att det rcir sig om grupPer der arterna iir i normal grad f<irdelade 6ver hela det nordiska omredet (varken begriinsat sydliga eller begriinsat nordliga i sin svenska fcirekomst). Denna andel som kommer att anvAndas som tumregel i den fortsatta diskussionen betecknas hiirefter som NNA (=normalandel av det nordiska artantalet).
Jiimfcirelsema med Finland ensamt visar stora variationer, de med Storbritannien dnnu stcirre. Av de fyra stcirsta jlimfcirda familjema skiljer det i Fin- land mellan ca 6 Vo fcir Tipulidae och Hybotidae och ca 27 % ftir Limoniidae och Muscidae. Sam- manrziknat 6ver alla familjer erhAlls en svensk antal- scivervikt pL ca 20 Vo i relation till de finska art- mengdema. Detta kan accepteras som en allm?int realistisk relation men fir pA intet vis anvdndas me- kaniskt. En principiell ftirklaring till nAgot av va- riationerna dr att de ur svensk synvinkel utsorterade kategori Ill-familjema inte alltid har jiimfcirbar kunskapsstandard i Finland. Detta lir ha skapat
nAgra orealistiska stora svenska artdvervikter.
I allmiinhet biir jiimfdrelsen mellan Sverige och Finland visa ett h<igre artantal i Sverige i viss pro- portion till den areella skillnaden men ocksA be- tingad av kvalitativa skillnader mellan svenska och finska naturmiljcier. Man kan tiinka pA sydsvenska miljcier utan finska motsvarigheter, SkAne - Hal-
land
- Blekinge, den bohusliindska vdstkusten, Oland och Gotland men ocksA pA vAr mycket mer utstreckta och varierade fjiillvarld.
6020 (>28 600) c 29 000
I jiimfcirelse med Storbritannien giiller i allmiin- het en stdrre eller mindre arttivervikt till svensk frirdel, iiven om det delvis funna motsatta fctrhAl- landet antagligen dven reellt ibland iir giltigt. Fcir alla de jiimfcirda familjerna tillsammans har erhAl- lits ett artdverskott pA ca 15 Vo av den brittiska art- miingden. Men det iir naturligt att variationen hdr dr stor och knappast fciljer nAgra liittftirstteliga enkla linjer. De brittiska ciamas isolering och annorlunda faunahistoria dr en uppenbar del av bakgrunden.
I summeringen av de palearktiska artantalen skall observeras att det enligt systematiken i C.P.D. fir- rekommer 25 palearktiska i Norden orepresenterade
familjer- dlirfcir inte uppriiknade i tabellen
- med
tillsammans 35 I arter. Dessa ger skillnaden mel- lan de parentetiska liigre tabellsummoma och slut- summorna.
Nedan fciljer en diskussion av vissa familjer (i Tab. I markerade med *).
Mycetophilidae. Svampmyggorna har pA senare Ar studerats intensivt i Finland. Den svenska fau- nan dr ddremot mycket fragmentariskt klind. Dock har mellaneuropeiska specialister bearbetat mate- rial frAn Messaure, Lule lappmark. Att detta resul- terat i sA mycket som 15 fcir vetenskapen nya
- i
Finland okiinda!
- arter indikerar att den svenska faunan bcir vara fcirhAllandevis v?il sA rik som den finska. NNA motsvarar 457 arter.
Sciaridae. Sorgmyggorna iir i Sverige hittills sorgligt fcirsummade och i hela Norden kiinda niis- tan enbart genom den finska faunan. NNA (= 223 arter) ger diirmed troligen en snarast fcir lAg skatt- nlng.
Cecidomyiidae. Relativt biist kiinda iir de civer- vdgande fytofaga egentliga gallmyggoma Cecido- myiinae. En mcijlighet att skatta den verkliga sven- ska artmiingden av denna underfamilj erbjuds i jiim-
Lars Hedstrrim Ent. Tidskr. ll5 (1994)
Tab. 2. Procentuella jiimfdrelser mellan kategori III-familjernas svensko founa d den ena sidan, den totala nordiska, finska och brittiska d den andra.
Percentage comparisons between the fauna of the category lll families (families where proctically all species in the compared countries are expected to be already known in Sweden on the one hand, in the Nordic countries as a whole, Finland and Great Britain on the other.
Familjer Sveriges procentuella del av det nordiska artantalet (detta inom parentes)
Swedish percentage of the to- lal Nordic species number (the latter within puentheses)
Procentuell del av det finska antalet som behiiver tillftiras ft r att ge svensk nive
Percentage of the Finnish number needed in order to raise it to the Swedish level
Procentuell del av det brittiska antalet som behiiver tilldggas eller dras ifrAn fdr att ge svensk nive
Percentage of the British number needed in order to raise or reduce it ro the Swedish level
Tipulidae Limoniidae Bibionidae Culicidae Tabanidae Rhagionidae Stratiomyiidae Therevidae Asilidae Bombyliidae Hybotidae Platypezidae Conopidae Micropezidae Otitidae Tephritidae Pallopteridae Piophilidae Clusiidae Anhomyzidae Sciomyzidae Sepsidae Diastatidae Muscidae Fann i idae Hippoboscidae Calliphoridae Sarcophagidae Rhinophoridae Totalt kat. III Kategori I+III
88.s (139) 88.3 (247)
8 r.8 (22)
95.9 (4e) 9s.8 (48) 80.0 (2o) el.8 (49) 78.3 (21) 85.4 (48) 7s.8 (29) 93.6 (168) 90.6 (32) 85.3 (34) 88.e (e) 72.7 (22) 88.1 (84) 93.3 (ls) 84.2 (19) 83.3 (12) 100 (16) 9s.2 (83) 97.0 (33) 100 (t2) 92.7 (38s) 86.2 (6s) 84.6 (13) e6.l (51) 8'7.4 (87) 100 (9)
89.6 89.s
fcirelsen med minerarfl ugoma Agromyzidae. Btda gruppema har htig diversitet, de iir <iverv[gande oligofaga i sitt vairdval och de utnyttjar ett brett spek- trum av kiirlviixter (Cecidomyiinae i Sverige 57 fa- miljer, Agromyzidae 61, av vilka 41 2ir gemen- samma). A$omyzidae iir nAgot mer likviirdigt kiinda i Sverige och Storbritannien. Deras svenska artantal
18
44.7
4.0
-10.0 46.8 58.6 6.7 -10.0 46.2 5 1.9 100.0
4.4
_J.J 16.0 -11.1
23.8 1.4 27.3 45.5 0 0 21.5 28.0 50.0 28.0 5.1 15.4 32.4 40.7 28.6 15. l t4.7
utgcir 89 Eo ay det brittiska. En likartad proportion fcir Cecidomyiinae ger ca 480 arter. De mestadels saprofaga Lestremiinae och Porricondylinae er nest
intill okiinda hos oss (i Finland 36 uppgivna arter) men kan rimligen antas ha en avsevard diversitet.
En sammanlagd skattning pa 530 arter fdr hela fa- miljen kan mcijligen vara rimlig.
6.9 26.5 38.5 56.7
2t.t
0 55.2
5.9 10.8 0 5.8 38. I 20.8 60.0 0 13.8 16.7
u.l6.7
100.0 I 1.3 3.2 33.3 27.5 24.4 10.0 19.5 35.7 200.0 21.2 20.7
