Gymnasieelevers ”gilla”-filmer

(1)

Gymnasieelevers ”gilla”-filmer

Påverkar anslaget elevernas filmval?

Marie Merenius

Lärarlyftet Svenska 4

15 hp avancerad nivå

Litteraturvetenskapliga institutionen

Termin 2013

Handledare: Maria Ulfgard Examinator: Patrik Mehrens

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 2

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3

BAKGRUND 3

TIDIGARE FORSKNING 3

SKOLANS STYRDOKUMENT 5

SKOLVERKET OCH ÄMNESPLANEN FÖR SVENSKA 1 5

FILMPROJEKT I SKOLAN 6

TEORETISKA BEGREPP -‐ FILMANALYTISKA BEGREPP 8

METOD 9

URVAL 11

RELIABILITET/VALIDITET 11

UNDERSÖKNINGEN 11

RESULTAT 11

ANALYS 13

DISKUSSION 25

SAMMANFATTNING 29

VIDARE FORSKNING 29

LITTERATURFÖRTECKNING 30

BILAGOR 31

BILAGA 1 ENKÄT 31

BILAGA 2 MISSIVBREV 31

(3)

INLEDNING

________________________________________________________________

Att arbeta med film i skolan har varit en omtvistad fråga. Är det undervisning som håller en god kvalité och varför ska eleverna lära sig något om film? Skolverket uttrycker: ”Det finns många naturliga förklaringar till att film är ett naturligt och närmast självklart inslag i de flesta lärares undervisning.”¹ Ungdomar idag ser mer på tv och film än vad de gjorde tidigare och Medierådets undersökning Unga & Medier 2008 visar att ”över 80 % av de unga tillbringar i genomsnitt 1-2 timmar framför tv:n varje dag.”²

Skolverket skriver följande:

Film har en oerhörd förmåga att skapa lust och öppna upp nya världar i undervisningen. Film kan skapa en känsla av närvaro, att man är på plats och att man faktiskt ser en bit av verkligheten genom de rörliga bilderna på filmduken eller tv-skärmen. Men film kan också lura och förleda tittaren på olika sätt.³

Film utgör en stor del av ungas mediekonsumtion och det följer sig då naturligt att filmen följer med in i svenskundervisningen. Med ungdomars nyfikenhet och engagemang vad gäller filmintresset kan detta ”fungera som starka drivkrafter för lärande.”⁴ Lärare har en viktig uppgift att hjälpa eleverna att bli kritiskt tänkande, förstå vad de tittar på och förklara hur en film är uppbyggd och dess olika delar. I ämnesplanen för gymnasiet i Svenska 1 står det följande:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.⁵

Detta innebär att lärare bär ett ansvar för att ha filmundervisning i skolan. Jag vill med denna undersökning ta reda på vad det är som gör att ungdomar uppskattar en specifik film och vad det är som gör att vissa filmer är negativt värderade. Denna undersökning kommer att genomföras i en stor stad i Sverige på ett yrkesgymnasium på pojkar i årskurs 1.

Grunden till varför denna undersökning görs är min egen nyfikenhet. Hur tänker elever kring vissa filmer och varför fångas de av andra? Jag har varit yrkesverksam som lärare under elva års tid och jag har nyligen avslutat studier inom film-och litteraturvetenskap där mitt intresse

1 Skolverket. www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for- larande/kollakallan/kallkritik/skolamnen/granskafilmer.

5 Skolverket, ämnesplan svenska 1, 2011.

(4)

för film väcktes ytterligare. Jag vill med denna undersökning fördjupa mig och få en bredare förståelse till varför elever gör sina specifika filmval. Som lärare har jag alltid uppskattat att ha filmundervisning i mitt klassrum.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

________________________________________________________________

Syftet med denna undersökning är att se och förstå vad elever tycker om för filmer och att fördjupa kunskapen om filmens betydelse i undervisningen. Jag vill med denna undersökning ta reda på om anslaget kan vara avgörande för ungdomars filmval eller om det kan finnas någon annan aspekt som avgör. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka huruvida anslaget i olika filmer kan relateras till filmernas popularitet hos ungdomar.

Finns det någon egenskap i anslaget som kan relateras till elevernas uppfattning om bra och dålig film? Påverkar anslaget elevernas filmval? Är det maskulinitet som avgör populäriteten i anslaget?

BAKGRUND

___________________________________________________________________________________________________

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras en översikt över den rådande forskning som berör denna studies kunskapsområde. I sökning efter tidigare forskning inom området har jag erfarit att det finns ytterst lite forskning om ämnet film i skolan. De teoretiker som jag har valt ser jag som nödvändiga för att kunna urskilja huruvida anslaget i olika filmer kan relateras till populariteten hos ungdomar.

Raewyn W. Connell har skrivit studien Maskuliniteter⁶ där hon skriver om olika slags manligheter och hur de skiljer varandra åt. Connell är ledande teoretiker inom maskulinitet och hon redogör i sin studie för hur vi kan förstå det maskulina. Det finns en hierarki inom gruppen män, där den dominerande formen kallas hegemonisk maskulinitet. ”Det hänvisar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position i samhällslivet.”⁷ Hegemoni är ett begrepp som beskriver hur en grupp gör anspråk på, och behåller en dominant position. Hegemonisk maskulinitet definieras som en utbytbar position

6 Raewyn W. Connell, Maskuliniteter, Göteborg, 2008. Översättare Åsa Lindén, (1995).

7 Connell, 2008, s. 115.

(5)

med genusrelationer. Den hegemoniska maskuliniteten medför, enligt Connell, bland annat att homosexuella män underordnas heterosexuella och även vissa heterosexuella män underordnas om de har tillräckliga egenskaper kopplade till femininitet.⁸

Hierarkin finns också kvinnor emellan. Connell beskriver genusordningen där det handlar om att relationer bygger på makt där kvinnan underordnas mannens dominans. Vidare skriver Connell så ”[…skapas en särskild maskulinitet i relation till andra maskuliniteter och till genusstrukturen som helhet”.⁹ Relationen mellan hegemonisk och homosexuell maskulinitet har historiskt sett ”innehållit en kriminalisering av man/man-sex, likaväl som den inneburit trakasserier och våld utanför lagens råmärken.”¹⁰ Vidare menar Connell att individen är en aktiv förmedlare av normer och värderingar, och att den i samspel med andra hela tiden tar till sig det andra individer aktivt förmedlar i sociala praktiker – praktiker som kan ses som konstellationer vilka individerna ingår i, såväl som skola, vänner och familj. I dessa olika praktiker som individerna deltar i utvecklas nya normer och värderingar och ”[…att genus inte är statiskt i förhållande till social interaktion, utan konstrueras genom interaktion”.¹¹ Det innebär att individer ska vara aktiva för att kunna skapa en föränderlig värld. Genus är inte något som finns före det sociala livet, det är något som utvecklas i det sociala livet.

Christina Olin-Scheller har skrivit boken Såpor istället för Strindberg där hon undersöker gymnasieelevers textvärldar på fritiden och i skolan. Studien gjordes under tre års tid och undersökningen omfattar 150 gymnasieelever. Undersökningen bygger på att elever och lärare lever i olika textvärldar där skolan representerar penna, papper och böcker som de viktigaste redskapen och på fritiden är det istället datorer, mp3-spelare och mobiltelefoner som är de kommunikativa verktygen.¹² Christina Olin-Scheller skriver om hur lärare och elever möts i skolan utifrån sina olika textvärldar och om hur lärarna konstruerar sitt svenskämne. Undersökningen genomfördes genom observationer under tre års tid i fyra gymnasieklasser. Christina Olin-Scheller genomförde regelbundna samtalsintervjuer både med elever och lärare under denna tid. I sin bok undersöker hon: ”Vad är då, eller borde vara, svenskämnets uppgift när det gäller kunskap om berättande, text och litteratur? Vad kan och

8 Connell, 2008, s. 116.

9 Connell, 2008, s. 186.

10 Connell, 2008, s. 186.

11 Connell, 2008, s. 69.

12 Christina Olin-Scheller, Såpor istället för Strindberg, Värnamo 2008, s. 5.

(6)

ska litteraturpedagogen bidra med för att ge elever möjlighet att utvecklas genom möten med berättelser?”¹³

Svenskämnet förknippas ofta med att skriva och läsa och inte alltför ofta uppfattar många att detta är något i första hand som flickor gör.¹⁴ Vidare skriver Olin-Scheller: ”För att inte bli förknippade med dessa kvinnliga konnotationer, tar pojkar avstånd från ämnet i sin helhet.”¹⁵ Dock berättade pojkarna i studien att de ofta läser och skriver på sin fritid men att detta kommunicerades via dator. En intressant aspekt i undersökningen är att pojkarna tog avstånd från filmer i svenskämnet. En möjlig förklaring till varför det upplevs så kan vara att det är skillnad på att se på film i en undervisningssituation gentemot att se film på fritiden.

Stig-Börje Asplund har skrivit en avhandling Läsning som identitetsskapande handling om vad som händer när pojkar på ett fordonsprogram på gymnasiet för litteratursamtal och vilket fokus de har när de samtalar i grupp.¹⁶ Stig-Börje Asplund följde en klass under tre års tid och lyssnade på deras litteratursamtal och vad som diskuterades på dessa.

Vilka ”[…identitetsskapande processer kommer till uttryck i pojkarnas samtal om…]”¹⁷ den litteratur som de har läst? Han ville också få vetskap om vilka händelser och intriger som fångar ungdomar i en bok och vad det är som fascinerar dem.¹⁸

SKOLANS STYRDOKUMENT

___________________________________________________________________________

SKOLVERKET OCH ÄMNESPLANEN FÖR SVENSKA 1

Här redogör jag för den delen av ämnesplanen i Svenska 1 som är relevant för min undersökning. Eleverna läser kursen Svenska 1 under årskurs 1 på gymnasiet. Dessa utdrag ur ämnesplanen ska finnas med i varje lärares undervisning i kursen för Svenska 1. ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och

13 Olin-Scheller, 2008, s. 7.

16 Stig Börje Asplund, Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Karlstad, 2004.

17Asplund, 2004, s.15.

18Asplund, 2004, s.16.

(7)

föreställningsvärldar.”¹⁹ Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”²⁰ Filmen har därmed en tydlig och välgrundad roll i klassrummet med stöd av ämnesplanen i Svenska 1. Skolverket och Svenska Filminstitutet vill tillsammans stödja skolan i den växande verksamheten med film och filmskapande. De har därför tagit fram en skrift av Margot Blom och Klas Viklund Film för lust och lärande för att visa att filmundervisningen i skolan kan vara ett stöd för lärare och andra som arbetar där.²¹ Elever ska få verktyg för att hantera medier och sovra information och skapa ett kritiskt förhållningssätt till vad de ser och hör. Det handlar om varje elevs rättighet att vidga sin kunskap och själv kunna utnyttja sina möjligheter som samhällsmedborgare.²² Att arbeta med film, medier och andra estetiska gestaltningsformer är ett sätt att lyfta fram andra aspekter av berättarkonsten än vad som ryms i det talade och skrivna ordet.²³ ”Att medborgarna kan använda olika medier och har kunskap om mediernas roll i samhället är en fråga om yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati. Därför är arbetet med film och medier en viktig uppgift i förskola och skola.”²⁴

FILMPROJEKT I SKOLAN

___________________________________________________________________________

Våldsskildringsrådet i Stockholm startade ett projekt i mitten av 1990-talet där syftet var att en viss grupp ungdomar skulle utveckla sina empatiska sidor och de skulle också tränas i att visa medmänsklighet.²⁵ Åke Sahlin blev tillfrågad att arbeta med de ungdomar som var problematiska på den aktuella skolan. Han arbetade med våldsfilmer och övade elevgrupper i att visa just empati och medmänsklighet. Många uppfattade hans arbete med våldsfilmer som negativt, men Sahlin menade att han hjälpte ungdomarna. Han lärde dem att diskutera våldet i filmerna och de fick verktyg för att uttrycka sig och ”[…utveckla känslor och livskompetens”. ²⁶ De filmer som eleverna hade som favoriter användes som diskussionsunderlag, vilka sedan låg till grund för personlig utveckling för dem. Sahlin kallar metoden för ”[…medmänsklighetsträning…]”.²⁷ Sahlin arbetade vidare med detta projekt,

19 Skolverket, ämnesplan för Svenska 1, 2011.

20 Skolverket, ämnesplan för Svenska 1, 2011.

21 Margot Blom, Klas Viklund, Film för lust och lärande, Stockholm 2001.

22 Blom, Viklund, 2001, s. 14.

25 Sahlin, Åke, Stäng inte av! Film som verktyg för samtal – Våldsskildringsrådet Stockholm 2001.

26 Sahlin, 2001, s. 7.

27 Sahlin, 2001, s. 11.

(8)

som sedan fick en fortsättning med fler elevgrupper, de så kallade ”filmgrupperna”. Många av eleverna kom från destruktiva familjeförhållanden. Dessa filmgrupper var avgörande och kom att göra skillnad i flera av ungdomarnas liv.

Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie av pojkars och unga mäns attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. Skriften heter Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter.²⁸ Denna studie omfattar unga i åldern 16-25 år. Skriften har flera olika kapitel om våld, såsom våld mot kvinnor, hatbrott, våld inom familjen, hedersrelaterat våld, och attityder och värderingar av jämställdhet och maskulinitet. I studien skriver Ungdomsstyrelsen dessutom om attityder till maskulinitet. Maskulinitet innebär förenklat våra gemensamma föreställningar om manlighet.²⁹ I studien hänvisar de till maskulinitetsforskaren och kriminologen James W.

Messerschmidt (1993) där han skriver att våld kan användas för att skapa maskulinitet och status när detta inte kan uppnås på annat sätt.³⁰ Maskulinitet innebär förenklat våra gemensamma föreställningar om manlighet.³¹

I studien Unga och våld är det totalt 87 procent som instämmer i påståendet att det finns förväntningar på hur man ska vara som kille eller tjej³² och drygt hälften av killarna svarade att det är viktigt att killar är manliga och att tjejer är kvinnliga.³³ Jag kommer att använda mig av sammanfattningen och kapitel 1 och 4 i denna skrift.

Mattias Söder har gjort en undersökning om hur man arbetar med skönlitteratur och film i skolan.³⁴ I denna undersökning skriver författaren att filmens roll är viktig i ämnet svenska.

Filmen är en viktig tillgång både för läraren och eleverna i olika klassrumssituationer. Att se på varierade filmer utgör grunden för goda diskussioner med och mellan eleverna vilket bidrar till bland annat ”[…reflektioner kring livsfrågor och om filmens förmåga att ge bilder av olika dilemman och mänskligt beteende”.³⁵

28Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:1, Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter. Stockholm 2013.

29 Ungdomsstyrelsen skrifter, 2013, s. 109.

34Mattias Söder, Texten och filmen i klassrummet, Att arbeta med skönlitteratur och film i skolan. 2012, Uppsala universitet. C-uppsats i svenska.

35Söder, Uppsala, 2012, s.11.

(9)

TEORETISKA BEGREPP - FILMANALYTISKA BEGREPP

___________________________________________________________________________

I avsnittet nedan förklaras kortfattat de teorier som kommer att vara relevanta för min undersökning. De teoretiska begreppen är nödvändiga för att kunna skilja de olika filmerna åt och kunna analysera anslaget i filmerna.

Elisabet Nemert och Gunilla Rundblom är författare till Filmboken³⁶ där de beskriver hur en film byggs upp med ett anslag i början av filmen. Anslaget i en film är den del av filmen där huvudkonflikten presenteras och huvudpersonen försätts i ett stort underläge. Anslagets huvuduppgift är att få tittarna intresserade och nyfikna så att de sitter kvar i salongen. ”Det bästa sättet är att presentera filmens huvudperson i ett sådant läge att du kan identifiera dig med honom”.³⁷ En framåtrörelse ska också finnas med, vilket gör att tittaren fortsätter att vilja se resten av filmen. I anslaget ska konflikten klart framgå. Lars Gustav Andersson och Erik Hedling skriver i boken Filmanalys att andra aspekter att ta hänsyn till är kamerarörelser, ljussättning, ljudläggning, färgsättning, klippning och scenövergångar.³⁸

För att kunna analysera anslaget i en film ska man, enligt Andersson och Hedling, bland annat tänka på hur bildinställningen är konstruerad.³⁹ Bildinställningen kan vara konstruerad som hel-, halv- eller närbild. Var filmen är inspelad någonstans bör man också ta med i beaktning när man analyserar film.

Dominerande bland de populäraste filmerna är de amerikanska filmerna. Fler människor betalar för att se amerikanska filmprodukter,⁴⁰ vilket kan bidra till urvalet av filmer som ungdomar väljer att se idag. Enligt Andersson och Hedling är det kring stjärnan/skådespelaren som filmen marknadsförs, vilket bidrar till att många vill se filmer där populära skådespelare deltar i.⁴¹ En annan viktig aspekt är musiken i filmerna – det har stor betydelse om det är musik som tilltalar tittaren eller inte.

Mise-en-scène är en förenklad fransk beteckning på det som finns eller försiggår framför kameran.⁴² ”I mise-en-scéne är ljussättningen pricken över i. Den hjälper till att bestämma en övergripande stämning, skapa liv i kulisser, kostymer och ansikten eller lyfta fram viktiga

36 Elisabet Nemert, Gunilla Rundblom, Filmboken, Lettland 2010, s. 76.

37 Nemert, Rundblom, 2010, s. 27.

38 Lars Gustaf Andersson, Erik Hedling, Filmanalys – en introduktion, 1999 s. 10.

39 Andersson, Hedling, 1999, s. 10.

40 Andersson, Hedling, 1999, s.13.

42 Lars Thomas Braaten, Stig Kulset, Ove Solum, Inledning till filmstudier, Historia, teori och analys, 1997, s.

14.

(10)

detaljer.”⁴³ ”Filmanalys i vid mening är en av de allra vanligaste pedagogiska och vetenskapliga aktiviteterna inom filmstudiet. Samtidigt är det alltmer uppenbart att det inte finns några enhetliga modeller för hur filmanalys skall bedrivas.”⁴⁴ Viktigt att belysa är att det inte finns någon specifik modell för filmanalys, dock finns det vissa redskap som ska ingå i analysen där frågor som ska besvaras bland annat är: ”För vem analyserar jag och vilken slags kunskap är jag ute efter?”⁴⁵

Ovanstående teoretiska begrepp kommer att användas för att beskriva de olika filmernas anslag och användas i analysen, för att se om anslaget har betydelse och eventuellt vad i anslaget som har betydelse för filmerna.

METOD

_____________________________________________________________________________________________________

Uppsatsen kommer att vara uppdelad på följande sätt under analysdelen. Först kommer en sammanfattning av filmerna till följd av en beskrivning av anslagen. Därefter kommer frågeställningarna att besvaras och eventuella jämförelser mellan de olika filmerna att ske.

Detta tillvägagångsätt har valts för att det är nödvändigt att ha en lättöverskådlig bild av analysen. Från början var det både pojkar och flickor i undersökningen och allt eftersom undersökningen växte fram upptäckte jag att filmerna som eleverna valde bland annat hade med pojkarnas maskulinitet att göra. Dessutom är majoriteten pojkar i dessa klasser, jag gjorde då ett medvetet val att endast använda mig av pojkarna i undersökningen. För att kunna genomföra undersökningen valde jag att kontakta rektorn på den aktuella skolan och gjorde en förfrågan om tillstånd för att genomföra min undersökning på skolan. Rektor meddelade att han gav sitt godkännande för undersökningen.

Mitt urval föll på icke-slumpmässiga urval⁴⁶ då jag i förväg visste vilka jag skulle använda i min undersökning och gjorde ett medvetet val av elever.

Forskningslitteratur kring olika forskningsmetoder beskriver två olika metoder: den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den kvalitativa metoden innebär att man undersöker på djupet inom ett specifikt område. Den kvantitativa metoden syftar till att få en bredare kunskap inom ett visst område genom att till exempel använda sig av en enkät där

43 Lars Thomas Braaten, Stig Kulset, Ove Solum, Inledning till filmstudier, Historia, teori och analys, s. 16.

46 Jan Trost, Enkätboken, Lund, 2012, s. 30.

(11)

uppfattningen hos en bred massa går att utläsa.⁴⁷ ”Något förenklat skulle man kunna säga att om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet.”⁴⁸

Den kvantitativa metoden passar i min undersökning då jag vill ha svar från en bred massa, i detta fall ungdomar, vilka filmer de tittar på och vilka de avvisar. Genom att fråga många informanter kommer jag att se spår av vad eleverna uppskattar för filmer och därför passar enkätundersökningen för min undersökning. En enkät konstrueras som eleverna ska besvara i form av vad de föredrar för filmer och vilka de väljer bort. De ska också specifikt berätta vad det är i filmens början som gör att de väljer att sitta kvar, mot vad det är i filmens början som gör att de inte tittar vidare.

Med anledning av att enkätfrågor kan bli en aning diffusa valde jag först att göra en pilotenkät och provade då enkäten på 20 elever för att se om det fanns några oklarheter i själva frågeställningarna. Svaren som kom fram i pilotenkäten var tydliga och därav valde jag att genomföra enkäten med de 90 pojkarna som går i årskurs 1 på den aktuella gymnasieskolan.

Eftersom undersökningen gjordes på en yrkesskola fanns det elever som hade arbetsplatsförlagt lärande under år 2 och 3 på praktikplatser, vilket innebar att vissa elever inte alltid var på plats i skolan. Följaktligen föll mitt urval på de elever som konstant var inne på skolan. Jag valde därför att göra undersökningen på alla pojkar i årskurs 1.

Enkätundersökningen gjordes under elevernas ordinarie svenskundervisning och jag deltog på dessa lektioner för att kunna genomföra min undersökning. Innan undersökningen gjordes valde jag att skriva ett missivbrev⁴⁹ till eleverna för att ge dem information om vad undersökningen skulle innehålla. I brevet fanns information om hur många som skulle ingå i undersökningen och att de kunde avsluta sitt deltagande när de så ville.

Undersökningen genomfördes enligt HSFR:s (Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet) etiska regler.⁵⁰ Enligt HSFR har jag förhållit mig till de etiska principerna enligt följande. I enlighet med informationskravet har jag skriftligen förfrågat och informerat de berörda om deltagande i denna undersökning. Detta innebär att jag har informerat om frivilligheten och hur de ska delta och vad syftet är med undersökningen. De har också fått information om att deras namn inte kommer att uppges utan fingerade namn kommer att användas.

49 Jan Trost, Enkätboken, Lund, 2012, s. 110-111.

50 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. 2006. Etik. Uppsala: Ord & Form AB.

(12)

URVAL

Eftersom min undersökning kretsar kring filmvanor hos ungdomar behövde jag komma i kontakt med elever på en skola. Valet föll då på den nuvarande gymnasieskola som jag själv arbetar på. För att få en överskådlighet över vilka filmer ungdomar gillar, valde jag elever från alla yrkesprogram. Skolan har totalt 580 elever och urvalet resulterade i nio klasser bestående av elever från olika yrkesprogram med totalt 90 intressenter.

RELIABILITET/VALIDITET

Genom enkätundersökningen med eleverna har jag fått svar på mina frågor. Det jag aldrig kan vara helt säker på är huruvida eleverna var sanningsenliga i sina svar, dock utgår jag ifrån att elevernas svar är trovärdiga. Man måste alltid ha i åtanke att enkätundersökningen kan ifrågasättas då eventuella brister i frågekonstruktionen och ogenomtänkt enkätadministration kan förekomma.⁵¹ Skolan består av 90 elever i årskurs 1, alla har deltagit och jag gjorde först en pilotenkät. Med det vågar jag påstår att denna undersökning har tillräcklig validitet för mitt arbete.

UNDERSÖKNINGEN

___________________________________________________________________________

RESULTAT

Nedan följer resultaten av gjorda enkäter med de deltagande eleverna. Eftersom det inte är helt uppenbart hur en filmanalys ska genomföras måste vissa aspekter finnas med vid genomförandet av analysen. Man bör undersöka sitt objekt, det vill säga filmen, noggrant⁵², för att bekanta sig med dess innehåll. Andersson och Hedling skriver: ”Filmanalys i vid mening är en av de allra vanligaste pedagogiska och vetenskapliga aktiviteterna inom filmstudiet. Samtidigt är det alltmer uppenbart att det inte finns några enhetliga modeller för hur filmanalys skall bedrivas.”⁵³

Ett urval av många olika slags filmer kom fram i resultatet, där man kan utläsa att många av de filmer som eleverna uppskattade överlag var action-och skräckfilmer. Nästa steg i processen är att se om det finns någon koppling till anslaget i de olika filmernas popularitet.

51 Bo Johansson, Per Olov Svedner, Examensarbetet i Lärarutbildningen, Uppsala 2010.

52 Andersson, Hedling, 1999, s.7-8.

(13)

När jag väl hade alla enkätsvaren valde jag att kategorisera dem såtillvida att jag gjorde spalter av bra och dåliga filmer och även för bra i en film och dåligt i en film. Med anledning av att anslaget i en film är förhållandevis kort har jag då valt tre filmer som eleverna anser vara bra och tre filmer som eleverna anser vara dåliga att analysera.

När en film nämndes vid flera tillfällen skrev jag ner antalet och till slut kom jag fram till ett resultat där tre bra filmer fanns representerade och tre dåliga filmer hade framkommit. Dessa tre filmer utgjorde de bästa i undersökningen Fast and furious, Warrior och Harry Potter. De filmer som eleverna ansåg vara dåliga filmer var: Twilight, Titanic och Billy Elliot.

Här nedan förtydligas filmerna i tabellform på de bästa, respektive de sämsta filmerna enligt eleverna.

Ranking Bästa filmer Sämsta filmer

1 Fast and Furious Twilight

2 Warrior Titanic

3 Harry Potter Billy Elliot

4 I am legend High school musical

5 Hobbit Göta kanal

6 Lord of the rings The grodge

7 The curjuring The ring

8 Green street huligans Hip hip hora

9 Transformers Låt den rätte komma in

10 Never back down Hunger games

För att kunna se en koppling om början i filmerna har betydelse, analyserades enkätfrågorna ytterligare.

Det som framkom i svaren angående anslaget i de bästa filmerna är att filmen ska vara:

spännande, det ska finnas bra skådespelare, det ska vara en actionfilm, fler saker ska hända samtidigt, mord ska förekomma, den ska vara rolig, det ska finnas humor, snygga brudar, fina bilar, miljön spelar roll, bra effekter, cliffhangers, tuffingar, huvudpersonen ska ha superkrafter, bra redigerad, bra musik. De aspekter som återkommit i anslaget på de sämsta filmerna är: dåliga skådespelare, kärlek, långtråkig, inget händer, dåliga kameravinklar, drama, när man förstår slutet direkt, orealistisk, inga snygga tjejer, dålig musik, dåliga effekter, tråkig.

Här nedan finns en tabell för att få en tydlig bild av vilka aspekter/egenskaper som framkom av enkäten.

(14)

Bra saker i början på en film Dåliga saker i början på en film

spännande dåliga skådespelare

bra skådespelare kärlek

actionfilm långtråkig

flera saker ska hända samtidigt inget händer

mord ska förekomma dåliga kameravinklar

den ska vara rolig drama

snygga brudar när man förstår slutet direkt

fina bilar orealistisk

bra effekter inga snygga tjejer

cliffhangers dålig musik

tuffingar dåliga effekter

huvudpersonen ska ha superkrafter tråkig

bra redigerad låg budgetfilm

bra musik musikal

miljön spelar roll långa samtal

humor ingen röd tråd

När jag hade kommit fram till sex filmer totalt och vad det är i början på en film som är viktigt, var nästa steg att titta på alla filmerna och skriva ner en kort sammanfattning av respektive film. Dessutom tittade jag på anslaget i varje film ett flertal gånger och noterade vad som var specifikt för varje films anslag. Anslaget i dessa filmer analyserades och jag undersökte vilka aspekter som påverkar valet av filmer och ställa dem mot varandra och jämföra dem.

ANALYS

___________________________________________________________________________

Mitt syfte med denna undersökning är att undersöka huruvida anslaget i olika filmer kan relatera till filmernas popularitet hos ungdomar. Mitt syfte är också att fördjupa min kunskap som svensklärare, vad gäller filmundervisning i skolan och få en godare förståelse till varför ungdomar avvisar gentemot uppskattar en film.

Eleverna har uppskattat tre filmer och jag ska nu undersöka om det finns gemensamma drag i dessa tre filmer. Jag ska också undersöka om det stämmer överens med vad eleverna ville skulle vara med i början av en film, för att den ska vara bra. Jag kommer också att undersöka om det finns gemensamma drag i de tre filmer som eleverna inte tyckte om och se om det stämmer överens med det som de ansåg var dåligt i en film.

(15)

Här nedan kommer en kort sammanfattning från respektive film och dessutom en sammanfattning av anslaget i respektive film. Först presenteras de tre bästa filmerna enligt eleverna och därefter de tre sämsta filmerna. Sedan besvaras frågeställningarna och eventuella jämförelser filmerna emellan kommer att göras.

I The Fast and Furious, en amerikansk film regisserad av Rob Cohen från 2001, börjar filmen med att man hör hög rapmusik i bakgrunden. Så fort ett nytt scenbyte görs så höjs musiken vilket stämmer överens med det som eleverna skriver om att en bra film ska ha ett högt tempo och fler saker ska hända samtidigt. Det ska också finnas fina bilar i filmerna vilket just The Fast and Furious handlar om. The Fast and Furious har Vin Diesel som en av huvudpersonerna, han är en känd amerikansk skådespelare vilket också stämmer överens med elevernas tankar kring bra film. Det finns inte särskilt många undersökningar av vad som gör en film populär, dock kan det bero på att amerikanska filmer helt enkelt är populärare än andra filmer, vilket Andersson och Hedling skriver: ”fler människor betalar för att se amerikanska produkter”.⁵⁴ Eleverna skriver också att miljön spelar roll och Braaten och Solum uttrycker att valet av inspelningsplats eller ”miljö”, antingen det är utomhus, inomhus eller i studio, är på inget vis likgiltigt.⁵⁵ Detta innebär att anslaget i denna film kan vara avgörande till varför eleverna värderar denna film högt. Vidare är The Fast and Furious⁵⁶ en amerikansk film som handlar om en polis som blir infiltrerad i Los Angeles streetracing gäng när han arbetar under täckmantel för att komma åt en brottshärva med många stölder. Vin Diesel är en populär manlig amerikansk skådespelare, han är så kallad ”bad guy” i filmen och kör streetrace på nätter och kvällar. Polisen försöker binda gängledaren Vin Diesel till en del brott, men blir snabbt för involverad i gänget och har svårt att hålla isär sin polisroll och sina privata intressen då han själv har börjat köra streetrace.

Anslaget i denna film börjar med hög rapmusik och man ser flera maskiner på en byggarbetsplats. Det är snabba filmsekvenser/scenbyten hela tiden och varje gång som en ny scen kommer så kompletteras det med ett svischande ljud. Det som sedan visas är titeln Fast and Furious som också svischar förbi snabbt men tillräckligt för att man ska hinna läsa vad det står. Därefter lastas elektroniska maskiner i en stor lastbil. En arbetare ringer ett samtal där han informerar att den dyrbara sändningen är packad. Han säger också att personen inte ska glömma hans del av kakan. Här är konflikten presenterad i filmen. Därefter kommer det

55 Lars Thomas Braaten, Stig Kulset, Ove Solum, Inledning till filmstudier, Historia, teori och analys, Lund 1997, s. 14.

56 The Fast and furious, regissör Rob Cohen, 2001.

(16)

snygga bilar som kör snabbt och ljudet av bilarna blir påtagligt i denna scen och man förstår att denna film handlar om snabba bilar.

Man får också se en person som kör om en lastbil och skjuter mot rutan på bilen och kapar den genom att ta sig in i förarhytten när den körs. Därefter slår han brutalt och skoningslöst ner chauffören. Hög musik skapar spänning och volymen höjs så fort något spännande ska hända, vilket förbereder åskådaren att något kommer att hända. Allt detta händer under loppet av två minuter av filmens början. Hög musik, spänning och fina bilar är några av egenskaperna som eleverna ville ha i början av en film för att de ska sitta kvar vid filmen och titta klart. Detta tyder på att anslaget i The Fast and Furious påverkar elevernas filmval.

Huvudrollsinnehavaren Van Diesel är en manlig amerikansk skådespelare som gjort många actionfilmer. Van Diesel är lång och muskulös vilket kan tyda på att förutom anslaget är även huvudkaraktären viktig för filmens relevans för eleverna.

Warrior⁵⁷ är en amerikansk film regisserad av Gavin O`Connor som handlar om en pappa, Nick Nolte, som har en ansträngd relation till sina båda söner. Den ena sonen lever familjeliv och börjar boxas och tränar MMA (mixed martial art) för att kunna betala avbetalningarna på huset. Den andra sonen är nyligen hemkommen från militären och börjar träna boxning igen då han kommer tillbaka till sin pappa, där pappan blir tränaren för sonen på nytt. Sonen, Tom Hardy, en känd amerikansk manlig skådespelare, vill tävla i en populär tävling och båda bröderna tränar inför denna tävling och går vidare hela vägen till finalen, där de båda möts tills slut.

Anslaget börjar med en lugn instrumental musik där man ser en bro och det är ett tåg som åker långsamt på bron. Det är grått väder och det är dystert. Nästa scen visar flera fabriker där man ser vit rök bolma upp från fabrikernas rör. Musiken påminner om indiansk musik med olika slags flöjter som spelar. Nick Nolte kommer ut ifrån ett möte, som uppfattas som ett kyrkligt möte då alla har en bok i handen, vilket liknar en bibel. Samhället liknar ett fabrik- och industrisamhälle som är lugnt. Nick Nolte går långsamt till sin bil och säger hej då till några andra som var med på samma möte. Det är grått och trist runt om och man kan se dessa fabriker och dess vita rök lite överallt tillsammans med gråa hus. När Nick Nolte sätter sig i bilen lyssnar han på en biblisk berättelse. Nästa scen är mörk och det är kväll och en person, Tom Hardy, sitter på en trappa och stoppar i sig piller som han sedan sköljer ner med alkohol ur en brun påse. När Nick Nolte kommer hem till huset är det mörkt och kväll och när han har

57 Warrior, regissör Gavin O`Connor, 2011.

(17)

parkerat bilen upptäcker han Tom Hardy sittandes på trappan. Man förstår att de inte har setts på länge eftersom Nick Nolte utbrister sin sons namn förvånat och undrar vad han gör där.

Tom Hardy säger att mamma sa alltid att man inte skulle komma tomhänt, så han räcker över en öl till sin pappa, men Nick Nolte avböjer och säger att han inte dricker längre. Tom Hardy tittar förvånat på sin pappa och man förstår att Nick Nolte tidigare druckit.

Till skillnad från The Fast and Furious börjar denna film långsamt, dock är den ändå rankad som en av de bästa filmerna enligt eleverna. Braaten och Solum påstår att: ”Snabba bilder kan skapa oro och komik, långsamma bilder kan skapa harmoni eller spänning allt efter sammanhanget.” ⁵⁸ Förslagsvis skapar denna långsamma start spänning i detta fall.

Huvudrollsinnehavaren i Warrior är Tom Hardy, en känd manlig skådespelare, som gjort flera framgångsrika filmer och kanske vågar man påstå att denna film inte har sin bästa effekt vid just anslaget utan i denna film har skådespelaren en viktigare roll. Braaten och Solum uttrycker: ”Valet av skådespelare är helt enkelt avgörande för hur vi upplever det som vi ser.”⁵⁹ eller kanske är det titeln på filmen som är viktig. Nemert och Rundholm påstår att: ”Alla har säkert någon gång valt att se en film bara på grund av dess titel.”⁶⁰ Jag vågar påstå att anslaget i denna film inte har betydelse, men det betyder att det måste finnas något annat som attraherar eleverna till denna film. I likhet med The Fast and Furious innehåller Warrior en huvudrollsinnehavare som är en känd amerikansk manlig skådespelare. Tom Hardys rollfigur är en muskulös man som tränar MMA, vilket kan uppfattas som manligt av eleverna. I denna film lutar det mot att maskuliniteten är det som är avgörande för populäriteten av filmvalet.

Harry Potter ⁶¹ är en engelsk film regisserad av Chris Columbus baserad på böcker av J.K.

Rowling. Harry Potter är namnet på en ung pojke som är trollkarl och som är son till en mäktig magiker som har blivit mördad. Harry Potter bor hos sin morbror och moster som är elaka mot honom och på hans 11-årsdag får han börja på Hogwarts, som är en skola för trollkarlar. Där träffar han två kamrater som sedan blir hans bästa vänner på skolan.

Anslaget börjar med att det är mörkt och mystiskt och man hör piano/orgelmusik och till slut kommer det en skylt där det står Private drive. Musiken blir högre och det är stråkmusik som ökar efter hand, vilket ger en läskig känsla och det skapar spänning. Man ser en skugga

58 Braaten, Kulset, Solum, 1997, s. 26.

59 Braaten, Kulset, Solum, 1997, s. 15.

61 Harry Potter, regissör, Chris Columbus, 2001.

(18)

bakom något mörkt som rör sig och sedan ser man en katt och därefter framträder en man som liknar en trollkarl med sitt långa vita skägg och mörka kappa. Man ser endast lite av ljuset från en gatlykta i bakgrunden. Trollkarlen tar upp ett slags magisk stav som han skickar iväg en signal med, som släcker alla gatlamporna en efter en. Det finns en katt som jamar och trollkarlen börjar prata med katten och tilltalar katten med titeln professor. Musiken ökar ytterligare och man ser att kattens skugga sakta förvandlas till en kvinnlig person som också är en magiker, som tilltalar trollkarlen som professor. De båda pratar om att någon ska lämna någon, vilket man inte förstår vem denna någon är. Miljön är mystisk, mörk och dimmig.

Harry Potter börjar med orgelmusik och här förstår man att miljön spelar roll då stämningen är mystisk. Nemert och Rundblom skriver ”I mise-en-scéne är ljussättningen pricken över i.

Den hjälper till att bestämma en övergripande stämning, skapa liv i kulisserna, kostymer och ansikten eller lyfta fram viktiga detaljer.”⁶² Detta görs i början av denna film. Ljussättningen skapar stämningen och ansikten lyfts fram då trollkarlen kommer fram och katten börjar jama.

När katten jamar och när trollkarlen börjar prata med katten förstår vi att personerna i filmen har superkrafter. Detta visar på att anslaget har betydelse, och de aspekter som eleverna önskar i början av en film finns med i Harry Potters anslag.

I The Fast and Furious har anslaget betydelse då de egenskaper som eleverna önskar i början av en film finns med i den. Likadant är det med Harry Potter, att de egenskaper som eleverna önskar finns med i anslaget, men till skillnad från The Fast and Furious är huvudkaraktären i Harry Potter en ung pojke. Detta kan tyda på att den manliga huvudkaraktären inte har lika stor betydelse i Harry Potter utan det är superkrafter som gör att eleverna uppskattar den.

Nästan 90 procent av de unga anser enligt Unga och våld att det finns särskilda förväntningar på hur du ska vara som tjej eller kille, hälften av killarna svarade att det är viktigt att killar är manliga.⁶³ Detta påstående kan kanske vara en av anledningarna till varför eleverna upplever Warrior vara en bra film. Där identifierar sig eleverna med, eller vill identifiera sig med, den manliga huvudkaraktären som slåss och som står för det manliga.

Samma gäller i The Fast and Furious där huvudpersonen är en polis som går under täckmantel och som vågar utmana Vin Diesel, även här en manlig huvudkaraktär, till att köra snabba bilar.

62 Lars Thomas Braaten, Stig Kulset, Ove Solum, 1997, s. 14.

63 Ungdomsstyrelsen skrifter, Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter.

Stockholm 2013, s.12.

(19)

Fast and Furious och Warrior är två filmer där man har manliga huvudpersoner som eventuellt eleverna kan identifiera sig med eller anser att dessa män lever upp till vad maskulinitet är. Harry Potter är en manlig huvudkaraktär, vilket innebär en gemensam nämnare, dock är han inte en karaktär som eleverna kan identifiera sig med när det gäller maskulinitet. Harry Potter har superkrafter, vilket eleverna ansåg var en av detaljerna som skulle finnas med i en bra film.

För att återgå till anslaget i de tre filmerna så har inledningen på The Fast and Furious en snabb start, där det händer saker hela tiden. En viktig aspekt för att leva upp till en bra filmstart var att det ska hända flera saker samtidigt, vilket tyder på att denna film lever upp till att anslaget har betydelse för ungdomars popularitet. Dock kan man se ett avvikande anslag i Warrior som börjar med lugn musik och det händer få saker i anslaget. Detta var de aspekter som eleverna upplevde som dåligt i en film. Alltså kan det inte vara anslaget i denna film som är av avgörande betydelse för filmens popularitet. I Harry Potter hamnade man rätt in i det mystiska och det magiska där huvudpersonen direkt visar på superkrafter, vilket kan tyda på att anslaget i denna film har betydelse, och det lutar mot att det inte är maskulinitet som eleverna blir påverkade av.

Twilight⁶⁴ är en amerikansk film regisserad av Catherine Hardwicke. Den kvinnliga huvudkaraktären heter Bella och har nyligen flyttat till sin pappa och börjat i en ny skola. Hon hittar nya vänner och en dag träffar hon på familjen Cullen som är vampyrer. Edward Cullen och Bella blir förälskade och detta skapar problem då han är vampyr och hon är människa. En annan stam av vampyrer kommer till samma lilla småstad som de bor i och de är ute efter Bella för att skapa problem, vilket gör att hela familjen Cullen måste hjälpa till för att skydda Bella för att den andra stammen ska förgöra Bella.

Anslaget börjar där en kvinnlig röst pratar och säger: ” Jag har inte lagt ner så mycket tid på att fundera på hur jag kommer att dö.”⁶⁵ Vi får se skog och det är grönt överallt och man ser ett rådjur som äter i skogen. När rådjuret äter så ökar musiken och volymen höjs och man hör fåglar som flaxar iväg och flera djurläten. Det finns trummor i bakgrunden och även en flöjt.

Filmningen är på så sätt att man förföljer rådjuret som att kameran är ett rovdjur som jagar rådjuret. Sedan börjar rådjuret springa och det är snabba scenbyten, där man känner det som att man själv springer i skogen. Man följer rådjuret springandes i skogen och det hoppar över

64 Twilight, regissör, Catherine Hardwicke, 2008.

65 Twilight, regissör, Catherine Hardwicke, 2008.

(20)

buskar och stubbar och kommer upp i hög fart. Det är dunkelt ljus och det ser ut som att granar och träd skymmer dagsljuset. Därefter framträder Bella, huvudpersonen, som är vit i ansiktet och sitter och blundar i öknen. Hela tiden pratar Bella om hur hon skulle sakna Phoenix där mamma bor och man ser när Bella flyttar från sin mamma och säger farväl till henne och hennes man. Man ser när en bil åker iväg med mamman och styvpappan och nu spelas en helt annan musik som är lugn och vanlig radiomusik. Därefter får vi se ett flygplan där Bella reser till sin pappa för att bo där.

Twilight börjar med en kvinnlig röst som pratar om döden och dess innebörd. Vi får därefter följa kameran som förföljer ett rådjur som springer och vi ser grönska. Kanske kan eleverna tolka detta som att inget händer och de kanske kan uppfatta detta som något slags drama.

Dock är musiken i början instrumental och man hör trummor som ökar i ljudstyrka, vilket ökar spänningen i filmen. Spännande var en av delarna som behövdes för att en film ska vara bra, enligt eleverna, vilket gör att man kan fundera på om anslaget i denna film har någon betydelse. Eftersom majoriteten av undersökningen består av pojkar, och det är viktigt att killar är manliga⁶⁶ och de vill kunna identifiera sig med det maskulina, kan detta uppfattas som att de inte kan identifiera sig med en kvinnlig huvudkaraktär. Förövrigt innehåller filmen kärlek, vilket eleverna förknippade med en dålig film. Filmen innehåller även vampyrer, vilket kan uppfattas som orealistiskt som eleverna sa var en dålig aspekt i en film. Både Harry Potter och Twilight innehåller superkrafter men det verkar inte ha någon betydelse vad gäller filmernas popularitet. Den ena, Harry Potter, är på listan av bästa filmer och den andra, Twilight, är på listan av de sämsta filmerna.

Titanic⁶⁷ är en amerikansk romantisk dramafilm film från 1997 regisserad av James Francis Cameron, där båten Titanic ska ut på sin jungfruresa. Det finns lyxrestauranger och rika människor på båten. Rose, en sjuttonårig kvinna som spelas av den kända kvinnliga skådespelaren Kate Winslet, är på båten med sin förmögne pojkvän. Rose träffar Jack på båten och de är varandras båda motpoler. Jack har inte några pengar utan har vunnit sin båtbiljett genom att ha spelat poker. De inleder ett förhållande och upptäcker starka känslor för varandra, som de aldrig tidigare upplevt.

Anslaget börjar med att lugn musik spelas och man ser filmen i svartvitt, vilket gör att vi förstår att filmen utspelar sig i det förflutna. Någon sjunger ljust och stämningen är lite

Stockholm 2013, s. 12.

67 Titanic, regissör James Francis Cameron, 1997.

(21)

mystisk när vi ser en båt som lämnar en hamn, där människor med ålderdomlig klädstil står och vinkar av båten och dess passagerare. Därefter visas vatten och det filmas under vatten och starka lampor syns. Som tittare förstår man att det är någon som letar efter något på havsbotten. En person börjar prata och personen befinner sig i något slags undervattensfarkost på havsbotten och de tittar ut och letar efter något genom fönstergluggen. Till slut ser man ett vrak av en båt som visar sig vara Titanicvraket från 1912.

Titanic, som ligger på den sämre listan, startar sakta och scenerna utspelar sig långsamt och personerna vinkar i slowmotion och filmen startar i svartvitt. Kanske kan eleverna uppfatta detta som att filmen är gammal och det innebär att filmen är tråkig. Musiken, som spelar roll enligt eleverna, är lugn och det är en kvinna som sjunger väldigt ljust och det är samma tempo på musiken under tiden som anslaget pågår. Eftersom undersökningen visar att eleverna väljer bort denna film, kan det tyda på att anslaget har betydelse. ”Musik påverkar oss mycket starkt på ett omedvetet plan och är en viktig stämningsskapare.”⁶⁸ I detta fall förstås detta som att eleverna har blivit påverkade på ett negativt plan i anslaget, då de inte uppskattar Titanic som film. På samma sätt startar även Twilight med lugn och instrumental musik, vilket kan ha påverkat eleverna negativt.

Twilight, med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren, fick ett dåligt betyg hos eleverna och kanske är det filmens kärlekshistoria som gör att eleverna tycker att filmen är dålig.

I de böcker som ungdomarna läste i Stig-Börje Asplunds avhandling var kärleksrelationer ett återkommande inslag och även några kärleksscener, men detta pratade inte fordonspojkarna om. Vid flera litteratursamtal försökte läraren lyfta fram detta i berättelsen men dessa läsningar och diskussioner stötte på motstånd. ”Det motstånd som uppstår vid dessa tillfällen tar sig olika uttryck och kan beskrivas som processer genom vilka pojkarna konstruerar sin maskulinitet och etablerar en arbetarklassidentitet.”⁶⁹ Återigen ses en tendens att kvinnliga huvudrollsinnehavare och kärlekstemat kan ungdomarna inte identifiera sig med. Det uppfattas inte som manligt att diskutera kärleksrelationer, vilket kan förklara varför eleverna värderar filmerna Twilight och Titanic negativt. I Twilight kan det tolkas som att anslaget har betydelse, då inledningen innehåller de egenskaper som eleverna uppfattar som negativt.

Eleverna påverkas troligen av anslaget. Eftersom eleverna värdesätter filmer med manliga

69 Stig Börje Asplund, Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Karlstad, 2004, s.110.

(22)

huvudpersoner högre än med kvinnliga, föredrar de inte Twilight eftersom den har en kvinnlig huvudkaraktär.

Titanic kan förstås som att anslaget har betydelse för vad eleverna uppfattar som dålig film.

Anslaget innehåller musik som kan uppfattas som att filmen är drama och drama landade på listan av dåliga egenskaper för en film. Kanske uppfattar eleverna filmen som långsam då filmsekvenserna visades i slowmotion, vilket även det värderades negativt. Därav kan anslaget i Titanic ha en negativ effekt på populariteten av filmen. Titanic har en kvinnlig huvudrollsinnehavare och kanske har pojkarna i undersökningen svårt att identifiera sig med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren och värderar filmen därför negativt.

I Twilight och Titanic förstås det som att anslagen har betydelse då filmerna innehåller de egenskaper som eleverna uppfattar som negativt och båda filmernas anslag påverkar eleverna.

Båda filmerna har kvinnliga huvudrollsinnehavare och kanske kan detta luta mot att eleverna värdesätter filmer med manliga huvudpersoner mer än med kvinnliga. I Twilight och i Titanic saknas den maskulina och starka mannen.

Billy Elliot⁷⁰ utspelar sig i England på 80-talet och det handlar om en pojke som bor tillsammans med sin pappa och storebror och en förvirrad mormor. De lever fattigt och brodern och pappan är strejkande gruvarbetare. Pappan betalar boxningslektioner för Billy då det ligger i släkten att boxas, vilket Elliot inte är särskilt förtjust i. En dag kommer han i kontakt med en balettdansör och börjar istället dansa balett, vilket han inte berättar för sin pappa.

Anslaget börjar med att en LP- skiva sätts på med musik som spelar en textrad ” I was dancing when I was twelve” och det låter som Beatles. Vi får se en ung pojke, Billy, hoppa upp och ner i sängen och gör olika slags rörelser när han hoppar. Sedan plingar en klocka och Billy springer ut i köket som är rörigt och litet. Billy förbereder en frukostbricka med ägg och rostat bröd och går sedan in i ett rum där det finns en tom säng. Billy springer ut och letar efter någon som han sedan hittar och det är hans mormor som har irrat bort sig.

Eleverna upplever att Billy Elliot är en av de sämsta filmerna som de har sett och anslaget i filmen startar med musik som kan uppfattas som dålig musik enligt dagens ungdom. I anslaget får vi också se en pojke som hoppar i en säng till musiken. Vi får också se när Billy

70 Billy Elliot, regissör Stephen Daldry, 2000.

(23)

gör i ordning frukost till sin mormor. Skådespelarna i filmen är inte speciellt kända, dåliga skådespelare, vilket kan vara en anledning till att eleverna upplever Billy Elliot som dålig.

Det saknas snygga tjejer i Billy Elliot då filmens huvudperson är en ung pojke som bor med sin bror och pappa. En annan synvinkel att ta hänsyn till är att Billy är en 11-årig pojke, vilket gymnasieeleverna kanske inte kan identifiera sig med. Eleverna vill ha filmer där det händer saker hela tiden och början på denna film är långsam och då kan det uppfattas som att filmen är tråkig.

Att anslaget har betydelse i denna film kan nog stämma, då de inte kan identifiera sig med en 11-årig pojke. Billy dansar balett, som många förknippar med något som tjejer gör, och i Unga och våld skriver Ungdomsstyrelsen i sin studie att totalt 87 procent instämmer i påståendet att det finns förväntningar på hur man ska vara som kille eller tjej.⁷¹ Kanske är det så att eleverna inte kan förknippa sig med Billy då han inte lever upp till de förväntningar som eleverna har på att vara kille. För att jämföra Warrior och Billy Elliot är boxning en gemensam nämnare, dock boxas Billy i filmens början men gillar inte det och vill sluta. I Warrior har personerna inte börjat boxas utan vill boxas och vi får följa de båda boxarnas karriärer först efter ett tag i filmen. Olin-Scheller skriver att ”i många sammanhang beskrivs mediet som ett uttrycksmedel med starka manliga konnotationer.”⁷² Olin-Schellers studie visar på att majoriteten av pojkarna starkt förknippar sig med och kopplar manlighet till just film.⁷³ Vidare skriver Olin-Scheller att ”filmmediet sägs ofta vara präglat av ´ett manligt öga´

då det främst är män som står bakom kameror, manus och regi.”⁷⁴ Kanske kan eleverna därav identifiera sig med personerna i Warrior då boxarna i den filmen lever upp till förväntningarna att vara man, till skillnad från Billy Elliot som väljer bort boxning mot balett.

Connell menar att samhället har kulturella ramverk där det finns ”särskilda genusrelationer byggda på dominans och underordning mellan olika grupper av män.”⁷⁵ Vidare förknippas balett tidvis med något feminint och om man enligt Connell har ”tillräckliga egenskaper kopplade till femininitet”⁷⁶ kan detta ses om en underordning bland män. Kanske kan detta indikera att eleverna inte kan eller vill identifiera sig med Billy Elliot med anledning av att han dansar balett, därav avvisar de filmen. Enligt Connell så placeras homosexuella män i

Stockholm 2013, s. 110.

72 Olin-Scheller, 2008, s.75.

75 Connell, 2008, s. 116.

76 Connell, 2008, s. 116.