”Att fråga har inte känts som en naturlig grej att göra”

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

”Att fråga har inte känts som en

naturlig grej att göra”

- Pedagogers uppfattningar om barns integritet i

arbetet med digital dokumentation i förskolan

Caroline Björk och Hanna Wistedt

Sammanfattning

Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan. Den tidigare forskningen som lyfts fram i denna uppsats är skriven utifrån ett kritiskt perspektiv trots att många forskare ställer sig positiva till arbetet med dokumentation. Forskning om specifikt digital dokumentation samt barns integritet är begränsad. Forskning om dokumentation är generellt vanligare än forskning specifikt kring digital dokumentation. I studien användes kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar kring studiens ämne. Studien utfördes i två delstudier där Caroline intervjuade pedagoger som arbetar med yngre barn och Hanna intervjuade pedagoger som arbetar med äldre barn. Datamaterialet bearbetades sedan tematiskt utifrån studiens syfte och frågeställningar samt utifrån ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande i studien inte frågade barnen om medgivande vid skapandet av digitala dokumentationer. Detta med motiveringen att vårdnadshavarna hade godkänt detta vid inskolningen av barnet samt att det ansågs tidskrävande och svårt att fråga om barnets medgivande. Samtliga av deltagarna ansåg att det fanns utvecklingsområden i deras arbetslag för att kunna skapa digitala dokumentationer med hög kvalitet samt för att kunna värna om barnens integritet och ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet över dokumentationen.

1

Innehållsförteckning

2.2.2 Delaktighet och inflytande ... 6

2.2.3 Digital dokumentation ... 7

3. Syfte och frågeställningar ... 8

4. Forskningsöversikt ... 9

4.1 Pedagogens roll i dokumentationen ... 9

4.2 Barns delaktighet ... 11 4.3 Barns inflytande ... 12 5. Teoretisk utgångspunkt ... 13 5.1 Sociokulturellt perspektiv ... 13 5.1.1 Artefakter ... 13 5.1.2 Mediering ... 14 6. Metod ... 15 6.1 Metod för datainsamling ... 15 6.2 Urval ... 16 6.3 Genomförande ... 16 6.3.1 Delstudie 1 ... 16 6.3.2 Delstudie 2 ... 17

6.4 Databearbetning och analysmetod ... 18

6.4.1 Delstudie 1 ... 18

6.4.2 Delstudie 2 ... 18

6.5 Reliabilitet och validitet ... 19

6.6 Etiska hänsynstaganden ... 20

7. Resultat och analys ... 21

7.1 Resultat - Delstudie 1 ... 21

7.1.1 Pedagogernas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet ... 21

7.1.2 Pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet . 22 7.2 Analys av resultat - Delstudie 1 ... 24

2

7.2.2 Analys av pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala

dokumentationsarbetet ... 24

7.3 Resultat – Delstudie 2 ... 25

7.3.1 Pedagogernas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet ... 25

7.3.2 Pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet . 26 7.4 Analys av resultat – Delstudie 2 ... 27

7.4.1 Analys av pedagogernas tankar om barns delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet ... 28

7.4.2 Analys av pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet ... 28

8. Diskussion och konklusion... 30

8.1 Diskussion ... 30

8.2 Konklusion ... 32

Referenslista ... 33

Bilaga 1. Informationsbrev ... 35

Bilaga 2. Blankett för samtycke av medverkan i studie ... 36

3

1. Inledning

I takt med att samhället blir mer digitaliserat och att tekniken ständigt utvecklas har det medfört att förskolan på ett enklare vis än tidigare kan skapa dokumentationer. I de grundläggande värden som står utskrivna i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska barns rätt till integritet respekteras och utbildningen ska genomföras i demokratiska former vilket ska lägga grunden till att barnet växer upp till en aktiv samhällsmedborgare.

Dokumentationsarbetet i förskolan har funnits länge, exempelvis genom att barnens alster och fotografier har placerats i deras portfolio och på förskolans väggar. Idag har vårdnadshavarna möjlighet att få en inblick i vad som sker på förskolan och i deras barns utveckling genom att ta del av de digitala plattformar som förskolan erbjuder. Men i och med den nya tekniken ställer det även krav på förhållningssätt och etiska aspekter för dem som är verksamma inom förskolan. Det kan uppstå etiska dilemman som exempelvis hur pedagogerna ska förhålla sig om ett barn inte vill bli fotograferad. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) har förskolläraren och arbetslaget ansvar för att varje barns utveckling och lärande dokumenteras. Vi upplever att barnen sällan får möjlighet att vara med och påverka när dokumentationer i förskolan skapas och att pedagogen blir ägare av dokumentationen istället för barnet.

På den förskola vi arbetar lämnas en medgivandeblankett ut i samband med inskolning där vårdnadshavarna blir tillfrågade om deras barn får synas i förskolans dokumentationer. Barnen ges inte samma möjlighet att lämna medgivande som vårdnadshavarna får. Samtidigt som integritet är något som ständigt förändras, vad som var accepterat ena terminen kanske inte är accepterat nästa. Om pedagoger respekterar barnens integritet visar de samtidigt betydelsen av att ge sitt samtycke (Skolverket, 2020a). Utifrån våra arbetslivserfarenheter inom förskolan ser vi ett problem i att barnen inte alltid blir tillfrågade om de vill medverka i förskolans digitala dokumentationer. I dagens samhälle där tekniken är lättillgänglig anser vi att det är viktigt att arbeta med att stärka barnens integritet och att det ständigt behöver finnas en dialog kring barns integritet i dokumentationsarbetet. Genom att pedagoger vid upprepade tillfällen synliggör de valmöjligheter barnen har när det kommer till dokumentation visar de att det alltid går bra att ändra sig (Skolverket, 2020a). Vi tror att barnen riskerar att gå miste om möjligheten till ett aktivt val om de inte blir tillfrågade. Vi vill att barn ska lära sig att de besitter rätten till ett eget val och egna åsikter samt att deras åsikter har betydelse.

4

5

2. Bakgrund

I detta avsnitt sätts studien in i ett samhälleligt och förskoledidaktiskt sammanhang. Det som står i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) samt Skollagen (SFS 2010:800) om förskolans roll inom studiens ämne skrivs fram samt en jämförelse med vad den tidigare läroplanen (Skolverket, 2016) som skrevs 1998 och reviderades 2016 säger kring ämnet. En presentation kommer att ges av begreppen integritet, delaktighet, inflytande och digital dokumentation i slutet av detta avsnitt.

2.1 Förskolans roll

Enligt Skolverket (2018) ska den utbildning som förskolan erbjuder genomföras på demokratiska grunder. Pedagoger som är verksamma inom förskolan ska visa hänsyn till individens integritet och följa lagen om barnets rättigheter som står skrivna i FN:s barnkonvention. Enligt lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) har alla barn samma rättigheter och är lika mycket värda, barnets bästa ska beaktas i de beslut som rör barnet och barnets åsikter ska tas i akt utifrån ålder och mognad. I förskolans tidigare läroplan nämns begreppet integritet vid ett tillfälle i texten, vilket är under rubriken Grundläggande värden (Skolverket, 2016). I den nuvarande läroplanen lyfts begreppet integritet ett flertal gånger. Enligt Skolverket (2018) ska förskolan ge varje barn förutsättningar för att skapa en medvetenhet om sin rätt till personlig integritet. Barnets personliga integritet ska också respekteras i frågor som omfattar dokumentation.

Förskolläraren har ansvar över att kontinuerligt och systematiskt följa varje barns utveckling och lärande genom dokumentation och analys. Detta för att det ska vara möjligt att utvärdera hur utbildningen tillgodoser varje barns möjligheter till utveckling och lärande utifrån de mål som står skrivna i läroplanen. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa varje barns utveckling och lärande genom dokumentation och analys för att kunna utvärdera förskolan och kunna följa barns förändrade kunnande. All form av utvärdering som pågår i förskolan ska följa de grundläggande värden och intentioner, vara kritiskt granskad och utgå från ett tydligt barnperspektiv (Skolverket, 2016; Skolverket, 2018).

6

utbildningen utifrån mognad och ålder samt ges möjlighet till att delta i det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan (kap. 4, § 4 och § 9). Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med individens integritet (kap. 1, § 5).

2.2 Begreppsbeskrivning

2.2.1 Integritet

I denna studie syftar begreppet integritet till barnets personliga integritet och rätten att inte bli integritetskränkt i förskolans arbete med digital dokumentation. Enligt Skolverket (2020a) är barns identitet och integritet nära sammankopplat och utvecklas samtidigt, när barnet utvecklar sin identitet förändrar sig också barnets gränser. Vidare betonas att när barnet utvecklat en känsla av trygghet i sin identitet innefattar det att vara medveten om sin personliga och kroppsliga integritet, det finns en tydlig koppling mellan barnets integritetsutveckling och barnets möjlighet till delaktighet i olika beslut. Skolverket menar att om förskolan arbetar medvetet med barns integritet kan det skapa förutsättningar att utveckla en förståelse för andra individers gränser, barn lär sig då att visa respekt för andras integritet. Genom att möta andra människor med respekt för deras integritet kan det vara en grund till att barnet på sikt utvecklar en förståelse för vad samtycke innebär (a.a.).

Lindgren (2016) anser att den digitala tekniken gör det lätt att dokumentera i förskolan vilket gör att det uppstår frågor om integritet. Trots att det hänt mycket i teknikutvecklingen menar hon att det inte hänt särskilt mycket när det kommer till hanteringen av integritet. Hon lyfter fram att vuxna har ett speciellt förhandlingsläge eftersom de är ägare av tekniken. Vidare skriver hon att om både barn och vuxna tillsammans skapar dokumentationen blir de tillsammans ägare över den, vuxna synliggör inte bara och barnen blir inte bara synliggjorda, utan frågor om integritet blir relevanta. Utifrån detta har begreppen delaktighet och inflytande valts ut för att lyfta fram hur förskolan kan värna om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan.

2.2.2 Delaktighet och inflytande

7

2.2.3 Digital dokumentation

8

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats:

• Hur beskriver pedagogerna att de ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i digitala dokumentationer?

9

4. Forskningsöversikt

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som anses vara relevant för denna studie. Det som lyfts fram är barns rätt till delaktighet och inflytande i dokumentationsarbetet och vilka positioner pedagoger respektive barn får i skapandet av dokumentationer. För att hitta artiklarna samt doktorsavhandlingen och licentiatavhandlingen användes databaserna SwePub och DiVA med hjälp av sökorden barns perspektiv, etik, integritet, dokumentation, förskola, barns inflytande och barns delaktighet. Samtliga av artiklarna är vetenskapligt granskade och har tidigare publicerats i tidskrifter. Vid sökningen efter artiklar om barns integritet och digitala dokumentationer i förskolan var resultatet begränsat, vilket gör att forskningsöversikten inte specifikt presenterar forskning om digital dokumentation utan dokumentation överlag. Bland annat Elfström (2013) och Bjervås (2011) lyfter fram dokumentation som något positivt och viktigt, de skriver att dokumentationen synliggör barns lärande samt att den fungerar som ett utvärderingsverktyg för barn, pedagoger och verksamheten. Forskning som ser till dokumentationens positiva egenskaper i förhållande till barnens utveckling och pedagogers förhållningssätt har valts bort för att kunna synliggöra de etiska dilemman förskolan står inför när det gäller dokumentation. Den forskning som valts att lyftas fram problematiserar dokumentationsarbetet utifrån studiens fokus om barns delaktighet, inflytande och integritet. Med tanke på tidsaspekten och uppsatsens omfång kan vi inte reservera oss från att ha missat några intressanta infallsvinklar av forskning. Forskningsöversikten är tematiskt organiserad under tre rubriker som är kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor.

4.1 Pedagogens roll i dokumentationen

Enligt Emilson och Pramling Samuelsson (2012) har barnsynen förändrats över tiden, från att se barn som generella utifrån utvecklingspsykologin till att idag se barn som kompetenta individer. Förskolläraren idag behöver få syn på varje barns lärande vilket har gjort att dokumentation har blivit en stor del av förskolans arbete. Forskarna undersöker hur kommunikationen sker mellan lärare och barn i situationer där dokumentation sker. Resultatet av observationerna i studien är att det många gånger är tydligt vad barn ska lära sig men att lärarna ofta tenderar att bli styrande i dokumentationsarbetet och sällan tar utgångspunkt i barnens perspektiv. Lindgren och Sparrman (2003) tar också upp att det finns relativt utförliga instruktioner om hur och vad dokumentation kan användas till. Däremot lyfter forskarna fram att det saknas etiska diskussioner om vad dokumentationen innebär för den som blir dokumenterad. Forskarna granskar kritiskt hur dokumentationen sker utifrån ett barnperspektiv och argumenterar varför det behövs ett etiskt förhållningssätt när det arbetas med dokumentation i förskolan.

10

användandet av videofilmning som dokumentationsverktyg och anmärker på att det saknas diskussioner kring etik när barn blir filmade, vilket är underligt med tanke på mängden observationer som tidigare gjorts av forskare. Pedagogen förväntas att erbjuda barnen omsorg samtidigt som barnet ska dokumenteras och analyseras, vilket skapar en norm i förskolan att det som sker ska bli synliggjort samt att de som är verksamma inom förskolan har ett intresse för det barnen gör (a.a.). Utifrån detta menar forskarna att det behövs dras gränser för vad som är etiskt försvarbart samt ge barnen rätt till sin egen integritet. Forskarna tar upp att barns deltagande i dokumentation borde omfattas av samma regler som när en forskare bedriver studier där barn är deltagare i forskarens projekt. Forskaren behöver hålla sig till särskilda etiska regler när det kommer till sina studier, utifrån detta drar Lindgren och Sparrman jämförelser med hur pedagoger förhåller sig till etik i den dokumentation som skapas i förskolan.

Emilson och Pramling Samuelsson (2012) anser att det ska finnas ett syfte med att dokumentation skapas i förskolan och att det finns en risk att förskolläraren samlar på sig för många dokumentationer. Dokumentationerna som skapas är värdefulla för barnen i den mening att de får en möjlighet att se vilka förmågor de har och få möjlighet att utveckla nya förmågor. Lindgren och Sparrman (2003) anser att förskolans dokumentationsarbete både ger barn och pedagoger en möjlighet till reflektion i de vardagliga händelserna samt möjlighet för barnen att kunna återbesöka och minnas det som skett i lärandeprocessen. Vidare betonar forskarna att dokumentationen synliggör handlingar, tankar och utsagor, i och med detta blir individen betraktare respektive betraktad. I relation till vuxna blir barnet alltid betraktad vilket gör att barnet tilldelas en underordnad position där de vuxna har makten. När barn har positionen betraktare tilldelas en position där de betraktar sina kamrater (a.a.). Forskarna tolkar detta som att barnens position förstärks men att den samtidigt har en låg status då barnen inte får möjlighet att betrakta vuxna. Utifrån detta menar Lindgren och Sparrman att det finns anledning att fundera kring vilka positioner som barn tilldelas i arbetet med dokumentation.

11

4.2 Barns delaktighet

Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) problematiserar och diskuterar kring barns rätt och möjligheter till delaktighet i förskolan. Artikeln utgår från forskning där delaktighet anses vara en pedagogisk fråga och ett grundläggande värde. I relation till detta lyfts begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Forskarna intar ett perspektiv där barn ska behandlas på samma vis som vuxna och att vuxna ska försöka tolka det barn ger uttryck för. Enligt forskarna behöver vuxna inta barns perspektiv för att kunna göra barn delaktiga, en förutsättning för att närma sig barns perspektiv innefattar att den vuxna ska kunna tolka det agerande som barnen ger uttryck för genom att försöka se världen som barn ser den. Vidare betonas att vuxna som ger barn möjligheter att aktivt kunna påverka sin egen situation ger barnen möjlighet att känna sig delaktiga och förstådda. Pramling Samuelsson och Sheridan lyfter fram att den dokumentation som skapas i förskolan bör analyseras tillsammans av både barn och lärare för att sedan användas i utvärdering och utveckling av utbildningens kvalitet för att få reda på om de vuxna utgått från ett barns perspektiv.

12

4.3 Barns inflytande

Ungerberg (2019) fokuserar på barns inflytande i förskolan i sin avhandling och inriktar sig särskilt på barn i åldern ett till tre år. Hon anser att barns inflytande i förskolan ofta kopplas samman med barns agens och rättigheter samt deras möjlighet att göra sina röster hörda. Enligt Arnér (2006) är det viktigt att belysa frågan om barns inflytande då barnen befinner sig i underläge gentemot pedagogerna, barn har inte alltid möjlighet att föra sin egen talan och är då beroende av att vuxna agerar i deras intresse. Arnér menar att barns möjlighet till inflytande handlar om två saker, barnens initiativ att utveckla och utforma sina egna redskap för att skapa inflytande samt pedagogers förhållningssätt till barnen och förmågan att ge barnen utrymme. Enligt Ungerberg (2019) är det vanligt att pedagoger arbetar med att barn ska få inflytande i redan förutbestämda situationer, där de får möjlighet att uttrycka sin åsikt eller välja bland förutbestämda alternativ. Hon anser att barns inflytande i förskolan är ett viktigt område men som är svårt att omsätta i praktiken. I arbetet med barns inflytande ligger fokus på barnens verbala förmågor vilket kan vara ett av skälen till att det upplevs som svårt att arbeta med inflytande med de yngsta barnen i förskolan (a.a.). Hon lyfter fram att det inte bara är genom barns verbala kommunikation som deras inflytande kan ges utan att vuxna behöver ge röst åt barnen vilket kan ske genom att vuxna lyssnar till barnen både verbalt och kroppsligt. I dessa situationer anser hon att barnens tystnad inte behöver innebära att barnet inte vill uttrycka sig utan att det snarare är vuxna som behöver lyssna till dem. Hon anser att om det fokuseras för mycket på det verbala språket i förskolan kan det leda till att barns inflytande stannar vid att de behöver ha ett verbalt språk. Ungerbergs resultat visar att pedagoger behöver inkludera fler kommunikationsformer än den verbala, våga utforska tillsammans med barnen, känna in det barnet gör och ta det på allvar.

13

5. Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt presenteras det teoretiska perspektiv som denna studie tar sin utgångspunkt i samt begrepp som är centrala inom perspektivet. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där centrala begrepp för studien är artefakter och mediering. Det sociokulturella perspektivet samt begreppen kommer presenteras utifrån perspektivets grundare Lev S. Vygotskij samt Roger Säljös version. Det sociokulturella perspektivet samt begreppen mediering och artefakter har valts för att få ett ramverk på studien. Perspektivet påverkar vad som fokuseras på i resultat och analys.

5.1 Sociokulturellt perspektiv

Vygotskij (1999) skriver att människans utveckling och inlärning inte sammanfaller med varandra. Han menar att inlärning endast har ett syfte om den kommer före utvecklingen då inlärningen måste vara stimulerande för barnet. Vidare skriver Vygotskij att det inte finns någon mening för barnet att lära sig saker den redan kan, syftet med inlärningen försvinner om barnet redan besitter kunskaperna. Han anser att människan behöver en mening och en chans till fortsatt utveckling av sitt lärande för att fortsätta utvecklas. Han beskriver att när människan lär sig nya begrepp och ord där begreppens och ordens innebörd senare utvecklas, utvecklas även förmågan till uppmärksamheten, det logiska minnet, abstraktionen, jämförelsen och särskiljandet hos varje människa. Vygotskij menar att det inte finns någon mening med att lära ut saker utan att även lära ut innebörden och betydelsen av lärdomen. Vidare skriver Vygotskij om betydelsen av att samarbeta, barn är starkare och klokare under samarbete än i ensamarbete. Enligt Säljö (2000) behöver inte lärandet vara begränsat till enbart utbildning, utan människan får många av sina grundläggande insikter och färdigheter i andra miljöer. Han anser att lärandet uppstår i interaktion mellan människor, exempelvis i familjen, med vänner eller under fritidsaktiviteter. Lärande behöver därför inte kopplas specifikt till undervisning och skola. Säljö ser på lärandet som resultat av interaktion mellan människor och att lärandet är föränderligt och kan ändra sig över tid samt beroende på vilket samhälle vi lever i.

5.1.1 Artefakter

14

redskapen i den kultur vi lever i. Han förklarar att kultur bland annat är värderingar och kunskaper som människan får genom interaktion med omvärlden där samspelet mellan människor och fysiska artefakter utgör ett stöd i lärandet. I kulturen ingår informations- och kommunikationsteknik som artefakter (a.a.), i denna studie är digitala dokumentationer exempel på artefakter. Vygotskij (1999) nämner språket som en av människans artefakter, ett redskap för att samspela mellan människor. Han menar att språket används som en artefakt för att framföra människans tankar.

5.1.2 Mediering

15

6. Metod

I detta avsnitt redogörs studiens metodologiska delar. Avsnittet inleds med den metod som används för studiens datainsamling, följt av urval, genomförande, databearbetning och analysmetod. Därefter redovisas en reflektion kring studiens reliabilitet och validitet, avslutningsvis beskrivs de etiska ställningstaganden som gjorts i samband med studien.

6.1 Metod för datainsamling

I arbetet med denna studie används ett kvalitativt perspektiv för att få syn på respondenternas uppfattningar om barns integritet i samband med digital dokumentation. Enligt Bell och Waters (2016) väljs ett kvalitativt perspektiv av forskare när de vill få syn på hur individer uppfattar sin omvärld. I båda delstudierna används metoden kvalitativa intervjuer. Delstudie innebär att en självständig och avgränsade studie har genomförts för att besvara uppsatsens frågeställningar. I Delstudie 1 intervjuas pedagoger som arbetar med de äldre barnen i förskolan och i Delstudie 2 intervjuas pedagoger som arbetar med de yngre barnen i förskolan. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver den kvalitativa intervjun som en forskningsmetod som ger ett privilegierat tillträde till människors upplevelser av den levda världen. De menar att den kvalitativa intervjuaren ser till att intervjupersonen får fram nyanserade beskrivningar av hur personen upplever, känner och handlar, det är sedan upp till forskaren att tolka beskrivningen.

16

6.2 Urval

När ett urval av undersökningspersoner väljs ut görs det enligt Kvale och Brinkmann (2014) efter kriterier som till exempel tillgänglighet. De pedagoger som är intervjuade i denna studie har blivit tillfrågade med hänsyn till tillgänglighet men också med tanke på profession. I arbetet med datainsamlingen användes två förskolor där samtliga barnskötare och förskollärare blev tillfrågade. Informationsbrev (se Bilaga 1) och samtyckesblanketter (se Bilaga 2) lämnades ut till båda förskolorna. Samtyckesblanketten gjordes i två uppsättningar, den ena riktad mot pedagoger som arbetar med de yngre barnen och den andra blanketten riktades till de som arbetar med de äldre barnen. Detta för att Delstudie 1 fokuserar på pedagoger som arbetar med äldre barn och Delstudie 2 fokuserar på pedagoger som arbetar med yngre barn i förskolan. Utifrån de tillfrågade pedagogerna på respektive förskola var det sex personer som ville delta i studien vilket resulterade i tre personer till varje delstudie. Enligt Trost (2010) är det vanligt vid kvalitativa intervjuer att välja urvalet utifrån vad som är rimligt med tanke på tidsaspekten, med för många intervjuer kan materialet bli ohanterligt och det blir svårt att se alla viktiga delar. Författaren menar att det är viktigt att komma ihåg att ett fåtal intervjuer som är ordentligt utförda kan ge ett rikt material istället för vad ett flertal mindre väl utförda intervjuer skulle kunna ge.

6.3 Genomförande

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan en intervju skilja sig åt i öppenhet gentemot intervjupersonen. De menar att en intervju kan inledas med att syftet förklaras innan frågorna ställs eller så ställs indirekta frågor och syftet framgår först i slutet av intervjun. Intervjuerna i denna studie inleddes med en öppenhet kring syftet innan frågorna ställdes. Enligt Trost (2010) kan forskaren genom att ställa raka och enkla frågor få tillbaka innehållsrika svar som i sin tur ger ett rikt material. Inför intervjuerna skrevs en intervjuguide (se Bilaga 3), detta definierar Kvale och Brinkmann (2014) som ett manus för intervjun. Författarna menar att desto mer organiserad och förberedd en intervjusituation är desto lättare är det att analysera intervjun på ett teoretiskt sätt. Enligt Trost (2010) ska alla delar i intervjuguiden tas tillvara på men den behöver inte nödvändigtvis följas i samma ordning utan i den ordningen som passar sig lämpligast under intervjun.

6.3.1 Delstudie 1

17

från intervjuaren till respondenten utan att överdriva. Detta är enligt Trost ett sätt att visa att intervjuaren är intresserad av det som sägs medan brist på ögonkontakt kan uppfattas som att intervjuaren har brist på intresse. Han anser att genom att vara uppmärksam på respondenten kan intervjuaren se om svaret inte är fullständigt eller om respondenten behöver tid för eftertanke samt att tystnad kan vara utmanande för den som intervjuar. Det är vanligt att den som intervjuar vill undvika tystnaden, vilket kan leda till att respondenten inte får möjlighet att svara färdigt på frågorna (a.a.). Efter avslutad intervju blev respondenten tackad för sin medverkan. När respondenten lämnat rummet skrevs minnesanteckningar om sådant som hänt under intervjun och reflektioner som uppkom i anslutning till intervjun. Detta för att inte glömma bort sådant som är alldeles nytt i minnet efter att intervjun blivit avslutad, anteckningarna kan till fördel användas vid analysarbetet. Enligt Trost kan den som blir intervjuad störa sig på att intervjuaren endast antecknar sporadiskt och inte under hela intervjun samt att endast göra anteckningar ibland kan göra respondenten osäker och fundera om den sagt något konstigt eller intressant som behövdes antecknas.

6.3.2 Delstudie 2

18

6.4 Databearbetning och analysmetod

I följande avsnitt presenteras hur delstudiernas datamaterial avgränsats i förhållande till studiens frågeställningar och syfte. Enligt Bell och Waters (2016) behöver det göras begränsningar i förhållande till tid, resurser och kunskaper när det kommer till det tillvägagångssätt som är lämpligast för att analysera och presentera resultatet.

6.4.1 Delstudie 1

Efter att datamaterialet samlats in genom intervjuer med ljudinspelning började bearbetningen av det datamaterial som fanns, en intervju i taget bearbetades. Först lyssnades hela intervjun igenom och vid andra lyssningen fördes anteckningar. Ett dokument skapades med samtliga frågor som ställdes under intervjun med utrymme för att anteckna under varje fråga. När anteckningarna skrevs behövde ljudinspelningarna pausas och spolas tillbaka ett flertal gånger. Enligt Trost (2010) finns det flera möjligheter under bearbetningen av materialet genom att spela in intervjuerna. En möjlighet är att det går att lyssna igenom materialet hur många gånger som helst. Valda delar valdes att transkriberas, denna begränsning gjordes på grund av tidsaspekten. Enligt Bell och Waters (2016) är det tidskrävande att transkribera allt material och det är tveksamt att det finns tid till det under ett kortare projekt. När alla intervjuer var genomlyssnade och anteckningarna hade förts användes markeringspennor i olika färger. Markeringspennor användes för att underlätta överblicken när det letades efter bland annat likheter, skillnader, kategorier och efter gemensamma kriterier som kan vara av betydelse (Bell & Waters, 2016; Trost, 2010). Datamaterialet bearbetades tematiskt utifrån studiens frågeställningar och resultatet sammanställdes och presenteras utifrån studiens frågeställningar.

6.4.2 Delstudie 2

19

6.5 Reliabilitet och validitet

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) handlar begreppet reliabilitet om ett forskningsresultats tillförlitlighet. Med reliabilitet menar författarna att resultaten av intervjuerna ska kunna ge samma resultat om studien utförs igen. I den här studien var kvalitativa intervjuer givande att använda då pedagogernas tankar kring digital dokumentation blev framträdande. Bell och Waters (2016) anser att intervjupersonernas svar kan påverkas av exempelvis en händelse den varit med om nyligen eller ett tv-program personen sett, dessa omständigheter kan komma att påverka svaret vid en intervju. De kvalitativa intervjuer som studiens resultat bygger på kan eventuellt vara svåra att återskapa då en ständig förändring sker i miljön och samhället vilket kan påverka resultatet om studien genomförts på nytt. Trost (2010) menar att svaren inte nödvändigtvis blir desamma varje gång frågorna ställs då människan ständigt är i en process som deltagare och aktör, exempelvis möter människan nya situationer och får nya erfarenheter successivt vilket kan innebära att svaret på en fråga hela tiden förändras. Studiens intervjupersoner arbetar samtliga inom förskolans pedagogiska verksamhet dock varierar sig intervjupersonernas utbildning och antal arbetsår inom förskolan. Intervjupersonerna blev inte tillfrågade utifrån den befattning eller arbetslivserfarenhet personen hade, utan huvudsaken var att de var verksamma inom förskolan.

20

6.6 Etiska hänsynstaganden

21

7. Resultat och analys

I följande avsnitt presenteras resultat och analys av de två delstudier som gjorts. Delstudierna innebär att en avgränsande och självständig studie utförts för att besvara uppsatsen frågeställningar. Respondenternas svar ställs i relation till det sociokulturella perspektivet där begreppen artefakter och mediering är framträdande.

7.1 Resultat - Delstudie 1

Delstudie 1 fokuserar på de pedagoger som arbetar med äldre barn i åldern 3 till 6 år inom förskolan. De citat som valts att redovisas i resultatet är benämnda med Respondent 1, Respondent 2 och Respondent 3.

7.1.1 Pedagogernas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet

I samtliga intervjuer berättade respondenterna att de använde lärplattor och telefoner som digitala dokumentationsverktyg samt en digital plattform för att dokumentationerna skulle nå ut till vårdnadshavarna. I deras tidigare arbete med digital dokumentation använde respondenterna sig av dator och kamera medan i det nuvarande arbetet använde de sig av lärplattor och telefoner. Respondenterna berättar att detta är på grund av att lärplattor och telefoner är mer tillgängliga och enkla att använda idag än tidigare. En av respondenterna berättade att de använder förskolans telefoner mer i dokumentationsarbetet än tidigare, med anledning att det är enklare för barnen att hantera den storleken på digitalt verktyg samt att det gav barnen större inflytande över dokumentationen.

Barnens händer är mindre än våra och ska de få möjlighet att dokumentera så är det lättare att de använder vår iPhone än en padda. (Respondent 3)

En respondent berättade att det nästan vid alla tillfällen är barnen som tar initiativ till digitala dokumentationer, främst genom att fotografera med lärplattan. Inflytande och delaktighet ansåg respondenten att barnen fick i och med att de i så stor utsträckning som möjligt får dokumentera själva. Initiativet togs av respondenten när det gällde att publicera dokumentationen på den digitala plattformen. Respondenten lyfte fram att det var jämställt mellan pedagog och barn i dokumentationsarbetet med digitala verktyg, där lärplattan fanns tillgänglig för såväl pedagoger som barn.

När det gäller att just fotografera så är det nog barnen nästan i alla fall. De vill gärna föreviga sina olika skapande, det kan vara för att de vill visa sina föräldrar eller andra nära anhöriga. (Respondent 1)

22

dokumentationer och de tog sällan eget initiativ till det. Respondenten berättade att varje pedagog hade en egen lärplatta som arbetsverktyg och att den inte var till för barnen att använda om inte en pedagog var närvarande.

Varje enskild pedagog har en lärplatta som arbetsverktyg och barnen använder den endast om pedagogen är med. (Respondent 2)

Alla respondenterna arbetade på avdelningar med barn i åldern 3 till 6 år. Två av respondenterna berättade att de inte stött på barn som inte hade det verbala språket men svarade att barnen kunde få delaktighet och inflytande genom att göra gester med händerna för att göra sig förstådda. Den tredje respondenten förklarade vikten av att se barnets engagemang genom gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk för att ge barnet en möjlighet till delaktighet och inflytande.

Om ett barn inte har det verbala språket kan jag kommunicera genom att se barnets ansiktsuttryck och kroppsspråk samt om barnet visar engagemang. (Respondent 3)

Sammanfattningsvis under temat framträdde det att barnen i viss utsträckning fick möjlighet till att vara delaktiga och få inflytande över den digitala dokumentationen. Vid de tillfällena skötte barnen det mesta av fotograferandet och lärplattan fanns tillgänglig för likväl pedagoger som barn. Till viss del fick barnen inte möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet med digital dokumentation utan endast vid enstaka tillfällen eller inte alls. Lärplattan ansågs vara ett arbetsverktyg för pedagogerna och dokumentation ansågs vara något som pedagogerna skulle utföra för att kunna följa barnens utveckling och lärande.

7.1.2 Pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet

I intervjuerna beskrev respondenterna vad integritet betyder för var och en. Respondenterna svarade att varje barn ska ha rätt att bestämma över sig själv, sin egen kropp och ha rätt till att uttrycka sina åsikter.

För mig betyder det att varje individ har rätt att bestämma över sig själv och sin egen kropp. Vad känns bäst för mig? Den känslan ska bli respekterad fullt ut. Då har syftet med integritet uppnåtts enligt mig. (Respondent 1)

Integritet för mig handlar om att alla ska ha rätt till en åsikt och rätt att bestämma över sig själv. (Respondent 3)

Hur respondenterna värnar om barns integritet i de digitala dokumentationer som de skapar i förskolan skilde sig åt i svaren. En av respondenterna upplevde att barnen inte behövde bli tillfrågade om de ville bli fotograferade eftersom barnen brukade ställa sig framför kameran och vilja bli fotograferade.

23

En respondent lyfte fram vikten av att dokumentation alltid ska ske på barnens villkor samt vikten av att vara noggrann med vad som förevigas och som sparas i deras digitala portfolio. Respondenten berättade att om barnet får känna sig delaktig och respekterad i dokumentationen kan det i sin tur leda till att barnet känner sig respekterad av pedagogen, vilket respondenten ansåg skulle kunna resultera i att barnet vågar säga ifrån i framtida sammanhang där barnet utsätts för något som inte känns bra.

Om barnet känner att den bestämmer över vad som känns bäst för en själv i att bli förevigad på exempelvis bild. Kan det i sin tur leda till att barnet känner sig respekterad och lyssnad till. Det skapar förhoppningsvis en känsla av att barnets ord är viktiga. (Respondent 3)

Respondenterna lyfte även fram att det kan uppstå dilemman i arbetet med att värna om barns integritet. En utav respondenterna tog upp ett dilemma som kan uppstå om det är flera barn i samma aktivitet där ett av barnen inte får eller vill bli dokumenterad. Trots att respondenterna ansåg att fokus alltid försökte läggas på görandet i aktiviteten, ansågs det även vara intressant och givande att se barns deltagande i dokumentationsarbetet. Respondenterna uttryckte även att det fanns ett bredare syfte med dokumentation än att synliggöra, att det även är en del av att kunna utveckla det pedagogiska arbetet.

Men jag har även ett bredare syfte med dokumentationen, nämligen att vi ska kunna utveckla vårt pedagogiska arbete med dokumentation som ett arbetsverktyg. (Respondent 3)

Ett annat dilemma som lyftes var när arbetslaget inte har samma förhållningssätt att värna om barns integritet i arbetet med digitala dokumentationer. En av respondenterna berättade att det inte fanns någon dialog kring barns integritet i dokumentationsarbetet samt att arbetet blir svårare om synsättet och förhållningssättet inte är liknande i hela arbetslaget. Respondenten berättade att barns integritet är något viktigt som behövs diskuteras med hela arbetslaget på förskolan.

Jag minns inte att vi talat om förhållningssättet mer än att jag blivit informerad och informerat vidare om att vi har ett barn som inte får vara med på foto för sina vårdnadshavare. (Respondent 2)

24

7.2 Analys av resultat - Delstudie 1

Analysen av Delstudie 1 är skriven med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Där begreppen artefakter och mediering ramar in analysen.

7.2.1 Analys av pedagogernas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet

Samtliga av respondenterna ansåg att de digitala verktyg som används i dokumentationsarbetet idag är mer lättillgängliga än tidigare, vilket gör att skapandet av dokumentationer sker på ett snabbt och enkelt vis. Respondenternas syfte med dokumentationsarbetet var att se vad som fångar barnens intresse och nyfikenhet för att kunna utmana barnen i deras utveckling. Detta kan tolkas som att det digitala verktyget utgör ett fysiskt redskap, där samverkan mellan pedagogen och det fysiska redskapet kan tolkas som mediering. Det digitala dokumentationsarbetet kan ses som en artefakt då respondenterna lyfter fram att syftet är att se hur barnen agerar med sin omvärld. Genom att respondenten uppmärksammar barnens intresse och nyfikenhet med hjälp av det fysiska redskapet kan det utgöra ett stöd i barnets lärande (Säljö, 2000).

Respondenternas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet skilde sig åt. En av respondenterna berättade att det var barnen som tog initiativ när det kom till att fotografera och att förhållandet mellan pedagog och lärplatta samt barn och lärplatta var jämställt. Medan två av respondenter berättade att majoriteten av gångerna var det pedagogen som tog initiativ till den digitala dokumentationen och att barnen sällan tog initiativet att själva dokumentera. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan det tolkas som brist på interaktion mellan pedagog och barn. En av respondenterna lyfte fram att storleken på det digitala verktyget kan vara en del i att göra det enklare för barnen att själva kunna dokumentera. De andra två respondenterna nämnde inte det digitala verktyget utifrån barns perspektiv utan berättade att de lärplattor som fanns var pedagogernas arbetsverktyg. Om barnet ges möjlighet att använda ett digitalt verktyg får barnet en möjlighet till att förstå och hantera omvärlden genom det fysiska redskapet, vilket kan tolkas som mediering utifrån Säljös (2000) version av det sociokulturella perspektivet. Han lyfter fram att språket kan ses som en möjlighet för människan att kommunicera, kunna delta och påverka. Samtliga respondenter arbetade på en äldre barns avdelning och en av respondenterna ansåg att barnen kunde få möjlighet till delaktighet och inflytande utan det verbala språket, genom att pedagogen är aktiv och närvarande samt ser det barnen ger uttryck för.

7.2.2 Analys av pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet

25

dokumentation innan den skapades. Respondenten ansåg att barnen tyckte om att bli fotograferade samt att barnens vårdnadshavare redan godkänt barnets medverkan. Om pedagogerna inte frågar barnen om deras medgivande kan det leda till att barnen inte kommer utveckla kunskap om rätten till deras personliga integritet då människan behöver få en möjlighet till lärande för att kunna utvecklas (Vygotskij, 1999). En av respondenterna lyfte fram att barnet behöver få känna sig respekterad vilket kan leda till att barnet vågar säga ifrån i framtida sammanhang som inte känns bra. Om barnet ges möjlighet att själv lämna medgivande i skapande av digitala dokumentationer uppstår ett samspel mellan barnet och pedagogen genom användningen av det digitala verktyget. Enligt Säljö (2000) kan det ses som att mediering uppstår och att språket används som en artefakt.

7.3 Resultat – Delstudie 2

Delstudie 2 vänder sig till pedagoger som arbetar med yngre barn i ålder 1 till 3 år inom förskolan. De citat som är utskrivna i resultatet utifrån respondenternas svar är benämnda som Respondent 1, Respondent 2 och Respondent 3.

7.3.1 Pedagogernas tankar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet

Under samtliga intervjuer uppgav respondenterna att de använde sig av telefoner eller lärplattor när de skulle dokumentera. Dokumentationen skedde enligt respondenterna i form av fotografier eller film. Samtliga använde sig även av den digitala plattformen Unikum där dokumentationen sparas och blir synlig för vårdnadshavare. Vid en del tillfällen i dokumentationen kunde en dator användas. Respondenterna uppger att de främst dokumenterar för att synliggöra barnens utveckling för sitt fortsatta arbete, men också för barnen och vårdnadshavarnas skull för att göra dem delaktiga i det som sker i verksamheten. Respondenterna dokumenterar även för att använda som ett verktyg för utvärdering över den verksamheten de bedriver. En av respondenterna har inte tidigare funderat över barnens delaktighet i dokumentationsarbetet.

Det tänker jag inte på speciellt mycket faktiskt. Att fråga har inte känts som en naturlig grej att göra. (Respondent 2)

Två av respondenterna gör barnen delaktiga i dokumentationsarbetet genom att tillsammans titta på de bilder de tagit. Men samtliga respondenter uppger att det inte förekommer särskilt ofta att barnen får vara delaktiga under själva dokumentationsprocessen.

Oftast blir de ju att man bara gör, mest för att man inte har tid. (Respondent 3)

26

Man har kravet på sig att dokumentera, det är en del av arbetet. (Respondent 3)

Flera av respondenterna uttryckte en stress över dokumentationskravet då de tycker att det är svårt att visa att de utför ett bra arbete utan att dokumentera. De uttrycker att det är svårt att hitta ett lagom sätt att dokumentera på och skulle önska att det fanns en färdig mall över hur mycket och hur ofta det krävs att pedagoger dokumenterar. Samtliga respondenter uppger att de vill bli bättre på att få barnen delaktiga i dokumentationsarbetet och även bli bättre på att låta barnen få större inflytande i dokumentationsarbetet. De vill ge barnen möjlighet att själva avgöra när och vad de vill dokumentera.

Låta barnen själva dokumentera sånt som de tycker om. Kanske gå såna där barnpromenader till exempel. (Respondent 1)

Det framkom även tankar kring de barn som inte får medverka på bild för sina vårdnadshavare. Inte bara utifrån risken att de glöms bort helt och hållet i dokumentationsarbetet, utan också utifrån att det är svårt att få de barnen delaktiga i sin egen dokumentation. När respondenterna ska få barnen delaktiga i dokumentationen uppger de att de tittar på bilder tillsammans med barnen. Men de barn som inte får medverka på bild kommer då inte att synas när de ska titta på bilderna ihop.

Sen har vi de här barnen som inte får bli fotograferade för sina föräldrar. Då blir de knepigare. (Respondent 3)

Arbetet med den digitala dokumentationen görs enligt respondenterna utefter de krav på dokumentation som de har att följa enligt styrdokumenten. De dokumenterar även för att få möjlighet att se barnens utveckling över tid, samt som ett verktyg för utvärdering av verksamhetens innehåll. Utefter respondenternas svar kan tydas att barnen väldigt sällan eller i vissa fall aldrig, görs delaktiga i dokumentationsarbetet. Detta i första hand på grund av tidsbrist men det framgår också att inte alla pedagoger har medvetenhet kring att barn bör ha rätt till delaktighet i dokumentationsarbetet. Slutligen framkommer en önskan bland respondenterna om att utvecklas i arbetet med att få barnen mer delaktiga i dokumentationsarbetet.

7.3.2 Pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet

Samtliga respondenter uttryckte begreppet integritet som något som måste respekteras och att alla har ett värde. Men de var inte alla respondenter som tidigare funderat över barnens integritet i dokumentationen. För samtliga var det ändå självklart att inte fotografera barnen eller välja att dokumentera bilder där barnen befinner sig i utsatta situationer som till exempel när de sitter på toaletten eller sover.

Man knäpper ju inte kort på barnen när de ligger och sover, där är de ju väldigt utlämnade då. (Respondent 2)

27

Samtliga respondenter uppger att det är svårare att arbeta med barnens integritet i dokumentationen med de yngre barnen som inte har talet och inte förståelsen för vad dokumentationen innebär.

Barnen förstår inte konsekvenserna och det är svårt för dem att säga nej, framförallt om de inte vet om att de har möjlighet att säga nej. (Respondent 1)

En av respondenterna angav att det finns sätt att ta reda på om yngre barn vill vara med på en bild eller inte. Men att det är svårt att få barnen att förstå syftet med bilden. Respondenterna upplever att det är enklare med de lite äldre barnen, men att det är något som de behöver bli bättre på. Dokumentationen görs ofta utan att barnen har någon vetskap om att de blir dokumenterade och utan att veta vad dokumentationen är avsedd till samt var den i slutändan hamnar. De menar även att det är lättare att fråga om lov till det enskilda barnet. Det upplevs svårare att fråga om lov när barnen är i en större grupp.

Det är ju lättare att fråga om lov när ett barn sitter och målar, än att fråga en grupp med barn i skogen eller på gymnastiken. Där knäpper vi ju bara. (Respondent 1)

Två av respondenterna angav att de brukar fundera på barnens integritet i dokumentationen men att de ändå inte alltid samtalar eller frågar barnen hur de känner inför dokumentationen. Respondenterna önskade att de skulle bli bättre på att fråga barnen om lov samt att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet.

Jag skulle vilja bli bättre på att fråga och kanske inte hänga upp allt barnen skapar. Det är ju lite så i förskolans kultur, att allt ska visas upp. (Respondent 1)

En av respondenterna framhävde synliggörandet av dokumentationen som något som ingår i förskolans kultur. Respondenten menar att det i förskolans kultur finns ett synsätt kring dokumentationen som innebär att, ju mer som visas upp desto bättre.

Barns integritet framhävdes av samtliga respondenter som något viktigt och något som ska respekteras. Trots det hade inte alla tänkt kring barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet. Det fanns ändå ett grundläggande förhållningssätt hos samtliga respondenter om att inte dokumentera barnen i utsatta situationer. Respondenterna hävdar att de vill utveckla sitt tankesätt kring barns integritet i digital dokumentation och göra det mer självklart att fråga barnen om medgivande innan dokumentationen utförs.

7.4 Analys av resultat – Delstudie 2

28

7.4.1 Analys av pedagogernas tankar om barns delaktighet och inflytande i det digitala dokumentationsarbetet

I resultatet av Delstudie 2 framgår att pedagoger i förskolan känner att dokumentationsarbetet är mer av ett krav än en naturlig del av arbetet. Respondenterna menar att mycket av dokumentationen görs på grund av de krav som styrdokumenten har över dokumentationen samt kravet att visa upp sitt arbete för vårdnadshavare. Dokumentationen används även som ett verktyg för att synliggöra barnens utveckling samt till att få barnen delaktiga i sin utveckling. Säljö (2000) lyfter fram att samspelet mellan fysiska artefakter, i det här fallet digital dokumentation, och människor utgör ett stöd för lärande. Med hjälp av dokumentationen menar respondenterna att de kan se till barnens utveckling samt planera för deras fortsatta lärande.

En del av respondenterna uppgav att de upplever att de brister i arbetet med barns delaktighet i dokumentationsprocesserna. De menar att de är medvetna om att de behöver bli bättre på att få med barnen i dokumentationsarbetet. En av respondenterna angav att de i arbetet inte fallit sig naturligt att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Genom att göra barnen delaktiga under hela dokumentationsprocessen skulle det kunna skapas ett samarbete mellan pedagogerna och barnen. Ett samarbete kan enligt Vygotskij (1999) ses utifrån ett sociokulturellt perspektiv som en lärdom som stärker barnen samt att det sker en mediering mellan respondenterna, barnen och de dokumentationer som skapas.

Det framgick även i delstudiens resultat att respondenterna önskar att ge barnen större inflytande över dokumentationsarbetet. De önskar att ge barnen större möjlighet att dokumentera det som är av intresse för barnen.

7.4.2 Analys av pedagogernas tankar om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet

29

30

8. Diskussion och konklusion

I detta avsnitt diskuteras de två delstudiernas resultat och analys i förhållande till den tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet som lyfts fram i denna uppsats. Avslutningsvis presenteras en konklusion innehållande studiens huvudsakliga resultat från analys och diskussion samt förslag på fortsatt forskning inom studiens ämne.

8.1 Diskussion

31

Enligt respondenterna hittar barnen andra strategier för att uttrycka sig, exempelvis genom kroppsspråk, gester och mimik. Ungerberg (2019) menar att barns tystnad inte behöver innebära att barnet inte vill uttrycka sig utan att det behövs vuxna som lyssnar till dem. I arbetet med de äldre barnen ansåg respondenterna att det var enklare att kunna kommunicera med barnen kring syfte, samtycke och inflytande över dokumentationen då de oftast har det verbala språket. I de fall där det verbala språket saknades framkom det i intervjuerna att kommunikationen kunde tolkas genom att vara en aktiv och närvarande pedagog som läser av barnets kroppsspråk, gester och engagemang. Detta resonemang understöds av Ungerberg som lyfter fram att vuxna behöver ge röst åt barnen, att de behöver lyssna både till barnens kroppsliga och verbala språk.

32

8.2 Konklusion

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan. Frågeställningarna: ”Hur beskriver pedagogerna att de ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i digitala dokumentation?” och ”Hur beskriver pedagogerna att de värnar om barns integritet i digitala dokumentationer?” formulerades utifrån studiens syfte. Majoriteten av respondenterna uppgav att det var pedagogen som tog initiativ till digital dokumentation och att barnen sällan fick möjlighet till inflytande över den dokumentation som skapades. Detta gjorde att det som dokumenterades var det som pedagogen såg som intressant. Respondenterna uppgav att barnen till viss del fick möjlighet till delaktighet över dokumentationen och då främst genom att tillsammans se på de fotografier som tagits. De flesta av respondenterna berättade att de inte hade funderat kring hur de värnade om barns integritet i det digitala dokumentationsarbetet. Respondenterna berättade att det saknades ett gemensamt förhållningssätt och att det inte pågick någon etisk diskussion i arbetslaget. En del av respondenterna frågade inte barnen innan de skapade digitala dokumentationer, de ansåg att vårdnadshavarna redan lämnat medgivande och att det inte fanns tid till att fråga varje barn om medgivande.

33

Referenslista

Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - Problem eller möjlighet för de vuxna? Licentiatavhandling, Örebro Universitet, Pedagogiska institutionen. Hämtad 2020-08-28 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf

Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som

bedömningspraktik i förskolan – en diskursanalys. Doktorsavhandling, Göteborgs

Universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Hämtad 2020-10-25 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25731/1/gupea_2077_25731_1.pdf

Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk

dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Barn- och

ungdomsvetenskapliga institutionen. Hämtad 2020-10-25 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661443/fulltext02.pdf

Emilson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk

Barnehageforskning 2012, vol. 5, nr. 21, s. 1–16.

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003, årg. 8, nr. 1–2, s. 42–57.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, A. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups. Lindgren, A., & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003, årg. 8, nr. 1– 2, s. 58–69.

Nationalencyklopedin, delaktighet. Hämtad 2020-08-16 från

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet

Nationalencyklopedin, inflytande. Hämtad 2020-08-16 från

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inflytande

Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.

34

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2020-08-09 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197 Skolverket. (2015). Delaktighet för lärande. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020a). Barns integritet i förskolan. Hämtad 2020-08-01 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/barns-integritet-i-forskolan

Skolverket. (2020b). Dokumentation i förskolan. Hämtad 2020-08-01 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Ungerberg, K. (2019). Flytande inflytande – Affektiva relationer mellan barn och miljön i

förskolan. Doktorsavhandling, Karlstads Universitet, Fakulteten för humaniora och

samhällsvetenskap. Hämtad 2020-07-12 från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1297988/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-09-05 från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

35

Bilaga 1. Informationsbrev

Till barnskötare och förskollärare på xxxxx och xxxxx förskolor

Information om en studie kring barns integritet i digitala

dokumentationer.

Vi är lärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Studien avser att undersöka hur pedagoger inom förskolan tar hänsyn till barns integritet i samband med digital dokumentation, samt hur de ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande. Vi kommer genom intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En utav studenterna kommer fokusera på pedagoger som arbetar med barn i åldern 1–3 år och den andra studenten kommer fokusera på de som arbetar med barn i åldern 3–6 år.

Deltagandet i studien innebär att vi kommer att samla in data genom intervjuer. Ljudinspelning kommer att användas och en intervju kommer ta cirka 30 minuter. Datainsamlingen kommer att ske under augusti månad. Insamlade data kommer att

analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.

Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.

Om ni är positiva till deltagande, undertecknar ni den medföljande blanketten om

medgivande och lämnas i det bifogade kuvertet markerat ”medgivande till studie”. Om ni har frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).

Studiens handledare: Elisabeth Lindgren-Eneflo e-post: xxxxx@edu.uu.se

Uppsala den 14/6–20

36

Bilaga 2. Blankett för samtycke av medverkan i studie

Till barnskötare och förskollärare som arbetar med yngre/äldre barn på xxxxx

och xxxxx förskolor

Medgivande till deltagande i en studie kring barns integritet i

dokumentationer.

Studien, som kommer att handla om barns integritet i digitala dokumentationer, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Caroline Björk och Hanna Wistedt som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Jag ger härmed mitt medgivande till att jag medverkar i ovan nämnda studie.

Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer intervjuas och att intervjuerna kommer spelas in och analyseras.

Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras och hanteras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.

Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår och att deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd.

Jag är informerad om att jag kommer intervjuas på min arbetsplats under arbetstid, vilket min rektor är informerad om och givit sitt samtycke till.

Namn: ………. Födelsedatum: ……… Adress: ………. Telefon: ………

... Ort och datum

... Underskrift

37

Bilaga 3. Intervjuguide

• Vilken åldersgrupp arbetar du med i nuläget?

• Vad använder du och dina kollegor för digitala verktyg i dokumentationsarbetet? • Vad har du och dina kollegor för syfte med dokumentationsarbetet?

• Hur värnar du om barns delaktighet och inflytande i dokumentationsarbetet? • Vem är det som vanligen tar initiativ till att dokumentera? Du eller barnen?

Varför tror du att det är så?

• Hur värnar du om barns integritet i de digitala dokumentationer du skapar? • Vad betyder integritet för dig?

• Vilka möjligheter ser du i arbetet med att värna om barns integritet i samband med dokumentationsarbetet?

• Vilka utmaningar ser du i arbetet med att värna om barns integritet i samband med dokumentationsarbetet?

• Hur kommunicerar du kring dokumentation med de barn där det verbala språket saknas?

• Hur samtalar du och dina kollegor kring barns integritet, delaktighet och inflytande i dokumentationsarbetet? Har ni ett gemensamt förhållningssätt kring detta?