Psykisk ohälsa och samtidigt missbruk hos ungdomar ur ett genusperspektiv

1

Psykisk ohälsa och samtidigt missbruk

hos ungdomar ur ett genusperspektiv

En intervjustudie med personer som arbetar med ungdomar i

hälso- och sjukvården.

Sarah Watson

Vetenskapligt arbete

Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: VT 2021

Handledare: Katja Gillander Gådin Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Psykisk ohälsa – definition ... 1

Missbruk och samtidig psykisk ohälsa hos ungdomar ... 2

Skillnader mellan pojkar och flickor ... 3

Skillnader i missbruksmönster och vårdsökande mellan pojkar och flickor ... 4

Genusskillnader i riskfaktorer för missbruk ... 5

Genusperspektiv ... 7

Genus som teori... 7

Genus och hälsa ... 7

Ungdomsmottagningar och primärvård för psykisk ohälsa och missbruk ... 8

Abstrakt

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika

folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder.

Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv.

Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats.

Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och icke fungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering av känslor.

Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan.

Nyckelord

English abstract

Background: Mental illness and substance abuse are two different public health issues that can affect youth in today’s society. A co- existence complicates treatment and leads to poorer health, which motivates preventive measures.

Purpose: To gain increased knowledge of risk factors and prevention as identified by professionals who works with youth with mental illness and substance abuse from a gender perspective.

Method: Four social workers and three psychologists working with youth with mental problems and/or with substance abuse issues, were interviewed. The interviews were transcribed manually and analysed with inductive thematic analysis.

Results: The analysis generated four themes. The first, dysfunctional society, was associated with deficient societal organisation, accessible drugs and dysfunctional schools. Next theme, vulnerable youth, was associated with diagnoses, peers’ influence, trauma and struggles at home. The third theme, accessible adults, was connected to the importance of youth clinics, shared community responsibility, listen without judging and difficulties in receiving proper aid. Finally, within the theme coping with emotions, were girls turn inwards/boys turn outwards, problem handling and self-medication of emotions.

Conclusion: There was a rather unified picture of risk factors such as a dysfunctional society, absent adults and difficulties handling emotions. Especially vulnerable youths were discussed and prevention suggested, such as increased adult networks, parental support and increased resources to schools to identify youth with mental illness in early stages. Different views on appearances of mental illness and related needs for girls and boys indicated that gender norms need to be better understood.

Key words

1

Bakgrund

Psykisk ohälsa och missbruk är två stora folkhälsoproblem som skapar ohälsa både på individnivå och på samhällsnivå (Folkhälsomyndigheten, 2021). Psykisk ohälsa kan i sig vara en inkörsport till ett liv i missbruk, där yngre ålder har visat sig vara

signifikant associerat med självmedicinering av alkohol och droger för bland annat ångest och depressionstillstånd (Turner, Mota, Bolton & Sareen, 2018). Socialstyrelsen (2019b) konstaterar också att användning av alkohol och narkotika hos unga kan vara svårbehandlat, särskilt i kombination med psykisk ohälsa, och att det därför krävs insatser på ett tidigt plan. För att säkerställa jämlika villkor i folkhälsoinsatser krävs ett genusperspektiv; Hammarström och Månsdotter (2008) pekar på att kunskap kring de livsvillkor som påverkas av genus är en förutsättning för en jämlik folkhälsopolitik och för att förbättra hälsan för både kvinnor och män.

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i en befolkning har en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt och att hälsan i en befolkning är jämnt fördelad mellan olika grupper i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020). Psykisk ohälsa är ett av de stora globala folkhälsoproblemen som sedan år 2015 för första gången finns med i Förenta nationernas (FNs) globala agenda Agenda 2030, för hållbar utveckling under det tredje målet ”Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages”(punkt 3.4) , tillsammans med behandling av substansmissbruk, (punkt 3.5) (UNDP i Sverige, n.d.) Psykisk hälsa är också en nyckelfaktor för att uppnå social inkludering, jämlikhet och global hälsa (Votruba, Eaton, Prince & Thornicroft, 2014).

Psykisk ohälsa – definition

kommuner och regioner (Folkhälsomyndigheten, 2021). Psykisk ohälsa är enligt denna definition ett brett begrepp som innefattar olika tillstånd med både kortare och längre varaktighet och som inkluderar psykiatriska tillstånd såväl som psykiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2021). Under detta paraplybegrepp infinns såväl olika psykiska besvär så som nedstämdhet, oro eller sömnsvårigheter, som psykiska sjukdomar och diagnoser så som depression eller ångestsyndrom och slutligen även olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och

autismspektrumsyndrom (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Missbruk och samtidig psykisk ohälsa hos ungdomar

Ett liv i missbruk kan få en dödlig utgång; läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall har ökat mellan åren 2006 och 2018 för både kvinnor och män i Sverige

(Folkhälsomyndigheten, 2020). Många ungdomar i Sverige idag som har problem med ett missbruk av alkohol eller droger har också problem med psykisk ohälsa (Anderberg & Dahlberg, 2018). De ungdomar med missbruk som har en samexisterande

psykiatrisk diagnos har ofta också ett allvarligare missbruk och en svårare psykosocial miljö, jämfört med ungdomar utan psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019b). En sådan samexisterande ohälsa ökar risken för ett svårare förlopp, både gällande missbruket och den psykiska ohälsan, samtidigt som en bedömning om behandling samt möjligheterna till behandling därav troligen minskar, på grund av en mer komplex behandlingsbild (Socialstyrelsen, 2019b). I en fransk studie som undersökte psykisk ohälsa hos hundra ungdomar (14-18år) och unga vuxna (19- 25år) som sökte

strategier till dem med ångest och depressionstillstånd kan minska självmedicinering i form av alkohol och droger samt hindra en utveckling till ett missbruk hos dessa personer.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Samtidigt som samsjuklighet i form av missbruk och psykisk ohälsa över lag är svårbehandlat skiljer sig pojkar och flickor åt med avseende på både psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019b) och missbruksmönster (Anderberg & Dahlberg, 2018). Även om allt fler unga, både pojkar och flickor, behandlas för depression eller

ångestsyndrom inom den öppna specialiserade vården, är det framförallt flickor som behandlas. Bland barn är det mer än dubbelt så vanligt att flickor behandlas jämfört med pojkar och bland unga vuxna som behandlas för depression eller ångestsyndrom i sluten psykiatrisk vård märks en ökning framförallt bland kvinnorna (Socialstyrelsen, 2019b).

Även bland missbrukande ungdomar och unga vuxna tycks flickor ha ett större problem med psykisk ohälsa. Dorard m.fl. (2018) undersökte ungdomar och unga vuxna som sökte vård för sitt cannabismissbruk och såg i sin studie att flickorna uppvisade signifikant mer samsjuklighet än pojkarna (95 procent respektive 75

procent) i form av ätstörningar eller ångestsyndrom. Richert, Anderberg och Dahlberg

(2020) fann även de i sin kvalitativa studie av nära 2000 unga personer som fick behandling för alkohol- eller drogmissbruk runtom i Sverige att flickor i högre grad rapporterade att de hade samexisterande psykiska besvär och en större mängd

tycks därmed som att den mer frekventa förekommande psykiska ohälsan bland flickor består i vuxen ålder.

År 2017 fick 51 835 personer i Sverige i åldern 10 år och uppåt, vård för missbruk (Socialstyrelsen, 2019a). Av dessa personer fick 52 procent av männen och 64 procent av kvinnorna samtidigt vård, vid minst ett tillfälle, för någon form av psykiatrisk diagnos under perioden 2016- 2018 enligt samma rapport. I rapporten framkommer också att fler flickor och unga kvinnor vårdas i psykiatrisk slutenvård för

självskadebeteenden än pojkar och unga män. Samtidigt är andelen unga vuxna som tvångsvårdas för ett gravt missbruk i nästan dubbelt så hög grad män (Socialstyrelsen, 2019b). Hur stor andel av de missbrukande individer som tvångsvårdats som har en samtida psykisk ohälsa framgår inte i rapporten.

I en kvantitativ studie, på över 37 000 vuxna, som undersökte tillgången till behandling hos individer med samexisterande svår psykisk sjukdom och missbruk i USA,

rapporterades kvinnor i högre grad ha fått behandling för sin psykiska ohälsa och i lägre grad för sitt missbruk jämfört med män (Manuel, Stebbins & Wu, 2018). Jämfört med individer som hade antingen psykisk ohälsa eller missbruk rapporterades de med båda diagnoserna i lägre grad ha fått behandling för både missbruk och psykisk

sjukdom (Manuel m.fl., 2018).

Skillnader i missbruksmönster och vårdsökande mellan pojkar och flickor

När det gäller ungdomar söker fler pojkar än flickor vård för sitt missbruk enligt en svensk rapport som tittat på data från behandlingscentren Mariamottagningarna i de tre största städerna i Sverige (Dahlberg & Anderberg, 2015). Stromwall och Larson (2008) fann att vuxna kvinnor som undergick behandling för sitt missbruk var signifikant äldre och hade en längre tids missbruk bakom sig och deras uppfattning om sin mentala och fysiska hälsa var signifikant sämre än männens. De flesta

hela 80 procent av ungdomarna, samtidigt som andelen som rapporterar ett missbruk av alkohol i första hand minskar (Dahlberg & Anderberg, 2015).

Anderberg och Dahlberg (2018) noterade att alkohol oftare var den första substansen i ett debuterande missbruk för flickor (23 procent av flickorna respektive 11 procent av pojkarna) och att cannabis istället var vanligare som första drog för pojkar (82 procent av pojkarna respektive 65 procent av flickorna). Flickorna rapporterade också i högre grad användande av andra substanser så som amfetamin, olika opiater och kokain som första drog (12 procent av flickorna respektive 8 procent av pojkarna) enligt samma studie. Regelbundet användande av den först använda drogen de senaste tre månaderna var också vanligare bland flickor (Anderberg och Dahlberg, 2018). Debutåldern för användandet av den första drogen var omkring femton års ålder för både flickor och pojkar (Anderberg & Dahlberg, 2018).

I en spansk studie som under nio år studerat över tusen universitetsstudenter och deras alkoholvanor samt deras användande av icke-förskrivna receptbelagda läkemedel visades att ett riskfyllt alkoholbruk är associerat med ett högre intag av receptbelagd medicin hos kvinnor men inte hos män (Busto-Miramontes m.fl., 2019). Användandet av receptbelagd medicin ökade med åldern för både kvinnor och män (Busto-Miramontes m.fl., 2019). Amaro, Blake, Schwartz, och Flinchbaugh (2001) fann i sin litteraturöversikt att flickor i allmänhet uppvisar allvarligare problem vid ett

alkoholmissbruk med en högre grad förgiftningssymptom, funktionsnedsättningar och svårigheter i att komma ur sitt missbruk.

Genusskillnader i riskfaktorer för missbruk

undersökte i en litteraturgenomgång genusskillnader i riskfaktorer för missbruk och fann att flickor använde sig av olika substanser så som alkohol och droger i en större utsträckning än pojkar för att förstärka sin självbild eller sitt självförtroende, få social acceptans, revoltera, minska stress eller gå ner i vikt. Socialt inflytande och

användande av alkohol/droger av partner eller föräldrar hade också större inflytande på flickor än pojkar för användandet av olika substanser, även om det hade en inverkan även på pojkar enligt samma studie. Detta skulle enligt Amaro m.fl. (2001) kunna härledas till att flickor redan i tidig ålder socialiseras in i en genusroll till att i större grad än pojkar vårda relationer och känna av andras känslor. Amaro m.fl. (2001) fann också att flickor löper fyra gånger större risk att utsättas för misshandel eller sexuella övergrepp i samband med missbruk och poängterar att erfarenheter av övergrepp i sin tur har associerats med ökat missbruk. Detta bekräftas i en studie där intervjuer med över tusen kvinnor med ett pågående alkoholmissbruk visade att kvinnors erfarenhet av sexuella övergrepp i barndomen kan vara en viktig riskfaktor för missbruk senare i livet, liksom för psykisk ohälsa (Wilsnack, Vogeltanz, Klassen & Harris, 1997). Vidare visade Drapalski, Bennet och Bellack (2011) i en tvärsnittsstudie av vuxna personer med missbruk och mental ohälsa, att kvinnor oftare än män hade en historia av sexuella övergrepp. Män som sökte hjälp hade i större utsträckning

Genusperspektiv

I de studier som undersökt ungdomar med psykisk ohälsa och samtida missbruk saknas ofta ett genusperspektiv, något som tidigare påpekats av Socialstyrelsen (2007). Detta föranleder att jag i denna studie sett att det varit viktigt att förutom fokus på ungdomar som grupp också försöka belysa dessa frågor ur ett genusperspektiv. Genus som teori

Genusteori utgår från relationen mellan de reproduktiva skillnaderna mellan mänskliga kroppar (Connell, 2011). Förr särskilde man på kön och genus genom att säga att kön syftade till biologiska attribut emedan genus var något som uppnåddes via psykologiska, sociala och kulturella medel (West & Zimmermann, 1987). West och Zimmerman (1987) hävdar att genus istället är något enskilda individer gör dagligen i ett socialt sammanhang; genus är något som uttrycks och uppfattas. De menar vidare att emedan kön är en social överenskommelse baserat på biologiska attribut där människor klassas som kvinnor eller män kan en så kallad könskategori hävdas trots att de biologiska attributen saknas. Genus är sedan aktiviteter som utförs inom de normativa uppfattningar om attityder och aktiviteter som passar in i den

könskategorin (West och Zimmermann, 1987). Genusnormer är kraftfulla och ligger begravda djupt i de sociala strukturerna, de synliggörs i maktpositioner inom hushåll och familjer såväl som i samhällen (Keleher, 2010). Normerna möjliggör en social hierarki genom att straffa eller inskränka ett avvikande från dessa med ojämlikhet som resultat, vilket kan medföra risker för till exempel kvinnor och flickor (Keleher, 2010). Genus och hälsa

Sociala hälsodeterminanter är de icke-medicinska faktorer som påverkar hälsan, så som förhållandena i vilka människor lever, bor och växer upp (Irwin & Scali, 2010). Jämlikhet mellan könen är en av de mest inflytelserika av de sociala

hälsodeterminanter så som levnadsförhållanden, tillgång till hälso- och sjukvård och tillgång till utbildning (Keleher, 2010).

Om hälso- och sjukvården ska bli jämlik krävs relevant kunskap om normer kring kön samt i relation till olika diagnoser (Jämställdhetsmyndigheten, 2021).

Jämställdhetsmyndigheten (2021) ser ett behov av att öka kunskapen om detta hos hälso- och sjukvårdspersonal liksom för studenter av hälso- och sjukvårdsutbildningar. I samma rapport skriver man vidare att en jämställd sjukvård behöver ta hänsyn till såväl biologiska skillnader av män och kvinnor liksom könsspecifika behov och inte göra skillnad på män och kvinnor där detta är omotiverat.

Eftersom genus är en social hälsodeterminant som verkar på flera nivåer (Keleher, 2010) krävs övergripande förändringar på ett samhällsplan för att uppnå jämlik hälsa för män och kvinnor. Doyal (2001) skrev redan för 20 år sedan att man behöver ta hänsyn till genus i såväl utformningen av olika hälsokampanjer som i hälso- och sjukvård.

Ungdomsmottagningar och primärvård för psykisk ohälsa och missbruk

Det finns omkring 250 ungdomsmottagningar (UM) i Sverige (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar, 2018) dit, enligt siffror från år 2006, omkring 200 000

ungdomar mellan 12-23 år söker sig årligen (Wiksten-Almströmer, 2006).

Hansson, 2010). För allvarligare psykiska problem så som stark ångest och

självskadeproblem hänvisar UM istället ofta till BUP (Barn och ungdomspsykiatri region Stockholm, 2020). Finns oro för ett missbruk av alkohol och droger finns Mini-Mariamottagningar som vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 13-19år och deras anhöriga för rådgivning kring användande av alkohol och droger (Sollentuna Kommun, 2020).

Rational

Sammantaget ger ett samexisterande av psykisk ohälsa och missbruk hos unga att behandlingen av dessa tillstånd försvåras och hälsan hos dessa unga försämras

(Socialstyrelsen, 2019b). Även om det slagits fast att olika aktörer ska samverka vid ett samtida missbruk och psykisk ohälsa hos individer är det inte reglerat i detalj hur detta ska ske och ansvaret lämnas över till enskilda kommuner och landsting

(Socialstyrelsen, 2019a). Detta leder till en risk för att dessa personer hamnar mellan stolarna. Genom att fokusera på att identifiera riskfaktorer och möjligheter till

prevention föreslagna av dem som jobbar med dessa ungdomar kan förhoppningsvis samtida psykisk ohälsa och missbruk hos ungdomar förebyggas om åtgärder

implementeras. Ett samtida genusperspektiv i studien möjliggör att identifiera eventuella genusspecifika riskfaktorer samt om det finns behov för genusspecifik prevention.

Syfte

Metod

Design

Studien ansågs lämpad att vara av kvalitativ natur då fokus låg på att fånga upp individers tolkningar och uppfattningar om deras sociala verklighet, något som kvalitativ forskningsstrategi lägger stor vikt vid (Bryman, 2006, 35). För att tillåta stor frihet i intervjusvaren och samtidigt bibehålla en viss struktur i intervjun användes en semi-strukturerad intervju med intervjuguide (Bryman, 2006, 301). Fokus ligger inom kvalitativ forskning på att generera teorier, i motsats till att prova existerande teorier vilket är mindre vanligt förekommande i kvalitativ forskning (Bryman, 2006, 35).

Förförståelse

Förförståelse är den förståelse som föreligger hos forskaren innan studiens påbörjan, i form av bland annat forskarens bakgrund och position (Birkler, 2005, 101; Malterud 2001, 483). Birkler (2005, 104) menar att medvetet eller omedvetet har vi med oss kunskaper utifrån vilka vi formar hypoteser inför det vi ska påbörja. Denna

förförståelse kommer att påverka helhetsförståelsen och förändras då vi tillgodogör oss ny information och är därför viktig att vara medveten om och redogöra för (Malterud 2001, 483-484.) Författaren till denna studie är utbildad apotekare med en bakgrund inom biverkningsanalys. Det fanns ingen praktisk erfarenhet av ungdomar med psykisk ohälsa och inga privata erfarenheter därav, endast ett intresse för

komplexiteten med samsjuklighet för ungdomar med psykisk ohälsa och ett missbruk ur ett vårdperspektiv. Förförståelsen bestod av en uppfattning att dessa ungdomar lätt hamnar mellan stolarna och antingen inte får vård eller bollas runt mellan olika

Urval av deltagare

Urvalet i studien valdes utifrån syftet att ge en ökad förståelse och insikt i

frågeställningen, i enlighet med Backman (2014, 59). Ungdomskliniker har tidigare kontaktats för studier kring bland annat ungdomars alkohol- och drogvanor

(Strandberg, Skoglund, Gripenberg och Kvillemo, 2019) och tycktes vara en lämplig arena att vända sig till för att få en större förståelse kring sambandet mellan psykisk ohälsa och ett missbruk av alkohol eller droger. Målgruppen kan vara

experter/specialister inom ämnet (Backman,2014, 65). Tanken i denna studie var initialt att kontakta uteslutande personer som jobbar på ungdomsmottagningar.

För att nå ett mål satt till åtta informanter användes ett bekvämlighetsurval, ett urval som bygger på forskarens bekvämlighet genom att man intervjuar de första personer som finns till hands (Denscombe, 2009, 39). Detta gjordes genom att förfrågan

skickades ut till ett 40-tal personer till vilka aktuella e-mailadresser hade funnits genom sökningar på internet och de första som svarade ämnade inkluderas i studien (initialt fanns ett större antal adresser men en stor andel adresser visade sig vara inaktuella och nådde inte mottagaren). Målsättningen var att få cirka åtta informanter. Endast fyra personer från UM återkom och var villiga att delta i studien. Två

ytterligare personer från olika UM återkom dock med förslag på att inkludera andra personer som inte jobbade på UM men som de menade skulle passa för syftet i studien. Dessa inkluderades genom ett subjektivt urval då det ansågs troligt att de skulle kunna bidra med värdefull data till frågeställningarna baserat på de kunskaper de hade i ämnet i enlighet med hur Denscombe (2000, 37) beskriver ett subjektivt urval. En av dessa personer jobbade med rådgivning till ungdomar med psykisk ohälsa och deras föräldrar i privat regi, och en person jobbade med rådgivning till ungdomar på Mini-Maria inom samma kommun och ansågs lämplig att intervju med tanke på personens djupare kunskap om ungdomar och missbruk. Slutligen inkluderades ännu en

Denna person jobbade med barn- och ungdomspsykiatri inom öppenvården och bedömdes kunna ha ytterligare värdefull kunskap till studien genom det perspektivet. Av de personer som inkluderades i studien hade tre personer en yrkesbakgrund som psykologer och övriga var utbildade socionomer. Fyra informanter var män och tre kvinnor.

Genomförande

Utifrån det syfte som formulerats samlades data in via intervjuer. Intervjuerna

genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide med avsikten att tillåta fylliga och detaljerade svar och samtidigt tillåta flexibilitet i form av följdfrågor i den mån detta ansågs behövas (Bryman, 2006, 301). Den upprättade intervjuguiden (tillgänglig i Bilaga 1) förhöll sig till allmänna råd för semi-strukturerade intervjuer så som att inte ställa ledande frågor, ha ett begripligt språk och att ha ett visst mått av ordning på frågorna som följer, samtidigt som flexibilitet av ordningsföljden tilläts i enlighet med vad som är beskrivet för metoden för semi-strukturerade intervjuer (Bryman, 2006, 305). Samma semi-strukturerade intervjuguide användes vid samtliga tillfällen, med stödfrågor som tillägg utifrån hur intervjuerna utvecklades, för att få svar på

huvudfrågorna. En testintervju genomfördes med en bekant som tidigare arbetat på en ungdomsmottagning, det föranledde dock ingen justering av intervjuguiden. Samtliga intervjuer utfördes i februari 2021 på distans, med hänsyn till rådande

rekommendationer om att undvika onödiga fysiska möten under pågående pandemi med covid-19. Intervjuerna spelades in efter godkännande av deltagarna och

intervjuerna dök skolan upp som svar på en eller flera frågor vilket ledde till att skolans roll efterfrågades även för den sista deltagaren, som en separat fråga om skolans roll inom preventivt arbete. Varje intervju transkriberades samma dag eller senast två dagar efter intervjun. Efter att ha dubbelkollat transkriberingen mot ljud- och videofilerna, i enlighet med vad som alltid bör göras enligt Braun och Clarke (2006), raderades alla inspelade filer.

Dataanalys

Allt data från intervjuerna analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Tematisk analys används för att söka efter teman i intervjudata eller

fältanteckningar (Bryman, 2006, 405). Analysen startade med att intervjuerna

transkriberades ord för ord. Intervjuerna lästes igenom flera gånger för att få en känsla för innehållet. I nästa steg kodades meningsbärande enheter manuellt och

Etiska överväganden

Grundläggande etiska krav på forskare har tillämpats i uppsatsen i syfte att skydda enskilda människor i enlighet med den lag som föreligger (Etikprövningsmyndigheten, 2003). De fyra etiska grundkrav som särskilt har beaktats är informationskrav,

samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Bryman, 2006, 440-441). I de informationsbrev (Bilaga 2) som skickades ut informerades deltagarna om studiens syfte, deras frivilliga roll som informanter och att intervjun önskades spelas in för initial transkribering, i enlighet med informationskravet (Bryman, 2006, 440). Samtycke i enlighet med samtyckeskravet (Bryman, 2006, 440) efterfrågades i informationsbrevet där deltagarna ombads ta kontakt om de samtyckte till studiens upplägg. Deltagarna informerades vidare om att allt som skrivs i uppsatsen kommer att vara anonymiserat och att data hanteras konfidentiellt i enlighet med konfidentialitetskravet (Bryman, 2006, 440). All intervjudata förvarades under uppsatsskrivandets gång på en låst dator utan tillgång för externa användare och raderades efter uppsatsens färdigställande. Insamlat data har endast använts i forskningssyfte, i enlighet med nyttjandekravet (Bryman, 2006, 441). I enlighet med rekommendationer från Vetenskapsrådet (2002,15) informerades deltagarna att de hade möjlighet att ta del av slutresultatet och de som önskat så har blivit lovade att få uppsatsen skickad till sig efter dess färdigställande. En etikansökan bedömdes inte vara motiverad då detta är en magisteruppsats och inga särskilda skäl såsom intervju av utsatta individer föreligger som kräver detta enligt lagen (om etikprövning av forskning som avser människor

Resultat

I analysen framkom fyra teman med subteman, vilka presenteras övergripande i resultatdelens Figur 1.

Figur 1. Teman (inuti cirkeln) och subteman som genererats i den tematiska analysen

Alla teman med subteman beskrivs i efterföljande stycken med kortare och längre citat inkluderade.

Dysfunktionellt samhälle

I temat Dysfunktionellt samhälle lyftes de problem som informanterna såg på en samhällsnivå och som kan leda till att ungdomar hamnar i psykisk ohälsa och missbruk. Flera informanter menade att samhället inte fungerar stödjande utan att mycket i dagens samhälle är fragmenterat och att samarbeten mellan olika instanser

•Tjejer vänder det inåt/Killar vänder det utåt •Problemhantering •Självmedicinering av känslor •Vikten av ungdomsmottagningar •Allas ansvar

•Lyssna utan att döma •Svårt att få rätt hjälp •Diagnoser •Kompisinflytande •Trauma •Trassligt hemma •Bristande samhällsorganisation •Lättillgänliga droger •Icke-fungerande skola

Dysfunktion-ellt samhälle ungdomarSårbara

Hantering av känslor Vuxnas

ofta saknas eller är undermåliga. Temat innehöll subtemana icke-fungerande skola, bristande samhällsorganisation, samt lättillgängliga droger.

Icke-fungerande skola

Skolan framkom i subtemat Icke-fungerande skola som ett återkommande ämne av vikt som togs upp spontant i alla intervjuer utom en, där ämnet dock fördes på tal som en ytterligare intervjufråga, i och med att det uppkommit i tidigare intervjuer. De största problemområdena som framkom kring skolan är dels en stor press på unga att prestera med en utbildningshets där alla inte är skapta för studier. Detta i kombination med stora skolklasser där det är svårt att bli sedd och svårt att få stöd och slutligen en avsaknad av närvarande skolkuratorer var de områden som upptogs mest frekvent när skolan diskuterades och där flest tankar i form av prevention i form av förändring av dessa faktorer föreslogs. Tankar om problem i form av frånvaro av stöd i skolan framkommer i följande citat:

Att man kanske har det stökigt omkring sig. Dålig skolgång. Har man det bökigt i skolan och inte får det stöd man behöver, vare sig det är -ja, hjälp psykologiskt eller att man behöver extrainsatser och sådär- fungerande skolgång är ju en jättebra skyddsfaktor. Det tycker jag verkligen. Det ser man ju på dem som.. de flesta, jag ska inte dra alla över en kam men många, de har ju verkligen ingen fungerande skola.

Jag tänker skola- det är också en bra arena där skolkuratorerna ska fånga -men på något sätt så är de så belastade och har så lite tid så man inte kan fånga... Varför det? Varför lägger vi inte mera tid för det? Jag begriper det inte. Det kostar ju mycket mer efteråt!

Preventiva åtgärder nämndes främst i form av ökade resurser vilket exemplifieras i följande citat:

Att ha större resurser i skolan, att kunna ta hand om, för det är ändå där

ungdomarna påvisar ett avvikande beteende som man skulle uppmärksamma och faktiskt våga fråga och våga jobba sig in i familjerna.

De ungdomar som mår dåligt behöver fångas upp tidigt och de fall där det finns särskilda riskfaktorer för att hamna i psykisk ohälsa och ett riskbruk/missbruk av droger behöver uppmärksammas menade man.

Bristande samhällsorganisation

I svaren som handlade om ett dysfunktionellt samhälle beskrevs samhället i ett subtema ha en bristande samhällsorganisation som genererar problem och där politiker inte ser problemet eller i alla fall inte agerar på det: ”Ett dysfunktionellt samhälle- man får inte hjälp. En samhällsstruktur där kommunen inte har möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. De har inte pengar. Då blir man stigmatiserad.”En person beskrev det som att vi har för många dysfunktionella familjer som inte får hjälp: ”Lejonparten av de familjer som finns i ett samhälle måste klara sig. Idag genererar vårt samhälle problem. Om vi inte har ett samhälle där majoriteten av familjerna fungerar då kan vi göra hur mycket som helst men det imploderar.”Samhället beskrevs också som

Lättillgängliga droger

Att drogerna är lätta att få tag på i dagens samhälle framkom i subtemat Lättillgängliga droger. Det lyftes fram av två personer som ytterligare en riskfaktor till att hamna i missbruk:

Men sen hör jag ju även i en så här liten ort finns det ju, även i en sån här liten ort, tillgänglighet, att det är lätt att få tag på, valet dit är inte så svårt- det är bara att skicka ut en förfrågan och det kan lätt komma tillbaka och lätt få testa.

Ett dysfunktionellt samhälle så som det beskrivs av informanterna synliggörs bland annat genom en bristande samhällsorganisation och en icke-fungerande skola som inte har möjlighet att se och möta alla individer efter deras behov. Lättillgängliga droger blir ett problem för mottagliga ungdomar då det underlättar att initiera ett missbruk.

Sårbara ungdomar

I temat sårbara ungdomar synliggörs de riskfaktorer som enligt informanterna gör ungdomar särskilt utsatta för psykisk ohälsa och samtidigt missbruk. Subtemana är diagnoser, trauma och kompisinflytande.

Diagnoser

I subtemat Diagnoser nämndes att ADHD var den vanligaste formen av psykisk ohälsa bland patienter på BUP. Man uppfattade också inom riskbruk/missbruk att fler killar än tjejer hade problem med ADHD men även andra neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar vilka inte alltid var diagnosticerade:

och depression, trauma, depression och ångest- att man har symptom som faktiskt fungerar att döva med droger.

Jag tror att det är mer…killar röker och dricker mer, ibland som ångestdämpande och ibland som självmedicinering och ganska många killar har ju ADHD.

Neuropsykiatriska diagnoser så som autism, ADHD och ADD sågs generellt som riskfaktorer för ungdomar att, jämfört med ungdomar utan samma diagnoser, hamna i ett missbruk.

Trauma

I subtemat Trauma framkom att tjejer oftare uppfattades söka hjälp för depression och samtidigt oftare har upplevt någon form av trauma som gör att de mår dåligt, som till exempel våldtäkt, vilket resulterat i post traumatiskt stressyndrom (PTSD). En annan form av trauma som togs upp var mobbing:

Jag har väldigt många som kommer som har blivit mobbade och mobbing klassas ju nu för tiden som trauma. Då vet jag också att de har dålig självkänsla och i självkänsla ingår det ju att säga ja eller nej. Säger de bara ja och följer efter då finns det ju risk att de dricker och det med sexualitet som de inte vill.

Trauma som utlösande faktor för psykisk ohälsa och självmedicinerande med droger var inte ovanligt menades det.

Kompisinflytande

I subtemat Kompisinflytande kom det fram att flera av informanterna såg att kompisars inflytande kan påverka både det psykiska måendet och utgöra risker för ett initierande av riskbruk av alkohol och droger eller självskadebeteenden:

kompisar för då får man tillhörigheten, samhörigheten.. jag tror det är mer sånt. Sociala interaktioner påverkar oss så mycket även när det gäller dåliga saker va’.

Just att självskadebeteende kan smitta nämns i följande citat där en informant beskrev en ungdom hon nyligen hade träffat:

”Hon ville inte prata med mamma och pappa och så hade hon en kompis som skar sig så det hade hon också börjat göra…”

samt hur droger kan ”smitta” genom umgänget:

”Ibland händer det ju att ungdomen har ett umgänge där alla röker på. Då gör dom ju det också och så försöker de kanske linda in det och säga att det inte är så farligt”

Ju fler ungdomar som mår dåligt ju fler likasinnade finns det att söka sig till poängterade en informant.

Synliggörandet av särskilt utsatta eller sårbara ungdomar från informanterna visar på flera olika typer av riskfaktorer för psykisk ohälsa och missbruk där både diagnoser, upplevelser i form av trauman och kompisars inflytande lyfts fram i respektive subtema.

Vuxnas tillgänglighet

Det tredje temat synliggör informanternas tonvikt på tillgängliga vuxna. Avsaknaden av närvarande vuxna poängterades på flera håll och flera preventiva åtgärder för att motverka detta föreslogs. Generellt belystes vikten av att alla ungdomar behöver trygga vuxna närvarande i sina liv. Subtemana för Vuxnas tillgägnlighet är Allas ansvar, Vikten av Ungdomsmottagningar, Lyssna utan att döma och Svårt att få rätt hjälp.

Vikten av närvarande vuxna lyftes fram i subtemat Allas ansvar där flera informanter menade att ungdomarnas mående i stort är ett kollektivt ansvar. Vuxna behöver engagera sig i ungdomar, både sina egna och andras barn menades det. Vikten av att lyssna fördomsfritt och visa att man finns där poängterades:

Man måste lita på att man kan göra något för de här barnen och våga göra något. Vilken vuxen som helst som är trygg kan ju göra jättemycket för barn och inte hänvisa till en terapeut. Vi är nog ganska överens vi i vården att man behöver göra mycket utanför vården.

I föräldrarnas fall föreslogs från ett par olika håll att en föräldrautbildning för alla borde införas och i ett av förslagen att detta skulle föreligga mellan alla olika skolstadier såsom mellan låg- och mellanstadiet såväl som i brytningen inför

högstadiet och innan gymnasiet för att informera föräldrar om vanliga bekymmer för barn och ungdomar i olika åldersgrupper och vilken hjälp som finns att få.

Vikten av ungdomsmottagningar

Vikten av Ungdomsmottagningar som subtema lyfter fram ungdomsmottagningarnas viktiga roll både som prevention och som instans i ett tidigt skede av psykisk ohälsa och ett begynnande missbruk av alkohol eller droger. Ungdomsmottagningarnas roll beskrevs som en mötesplats där ungdomar kan få hjälp i ett relativt tidigt skede av psykisk ohälsa. En informant uttryckte det så här:

Det som är fint med ungdomsmottagningar är också att man inte måste vara sjuk för att komma hit. Allt som oftast kommer de hit av lustfyllda anledningar som ’jag vill ha kådisar eller jag vill ha p-piller’ och sen upptäcker man andra saker på vägen.

Vikten av att samtala i stort lyftes också fram:”man borde ha mera samtal av

I preventivt syfte lyftes det på flera håll fram att tänka salutogent och att i behandling ha ett holistiskt behandlingsperspektiv. Genom att anta ett holistiskt behandlingssätt kan man få en större förståelse kring vilka olika faktorer som samverkar uttrycktes det, var de faktiska problemen finns och vilka skyddande faktorer som kan finnas. Det holistiska synsättet belystes i följande citat av en av personerna som jobbade på ungdomsmottagning i hur denne jobbade med personer som hade någon form av riskbruk för alkohol eller droger:

Jag frågar inte bara om alkohol och droger. Jag kollar allt runt omkring.

Skyddsfaktorer, kompisar, psykiskt mående, alkohol och droger, sexualitet. Det är ju ett helt paket. Så när jag undersöker så undersöker jag allt runtomkring också.

Avsaknaden av ett holistiskt synsätt framkom också som problematisk vilket belyses av följande informant med arbetslivserfarenhet på BUP: ”Det vi saknar inom

framförallt psykiatrin är ett holistiskt synsätt. Vi ser inte en människa, vi ser diagnoskategorier”.

Lyssna utan att döma

Att vara närvarande med ungdomar, låta dem prata och lyssna förutsättningslöst framkom i subtemat Lyssna utan att döma. Det var något som informanterna nämnde ofta och som något som är viktigt både som en vuxen närvarande i ungdomens liv och likaså i vården. Vikten av att lyssna förutsättningslöst framkommer i följande citat:

Hur man bemöter handlar väldigt mycket om att lyssna. För vi har väldigt mycket fördomar. Men vi måste alltid först lyssna. Om vi lyssnar kommer vi förstå och då vet vi vad vi ska göra. Utan det går det inte.

är tysta och inte säger någonting. Om de inte säger något tänker man kanske ’Jaha, vad bra, allt var bra’, men så är det inte. ” Även i vården måste man vara lyhörd och när man byggt ett förtroende är det viktigt att inte släppa taget om en ungdom enbart för att den visar sig ha en ytterligare en diagnos eller ett problem där man inte har den primära kompetensen uttrycktes det. Problematiken med att se diagnoser eller problem primärt och ungdomens behov av att få en trygghet i en och samma kontakt som finns där och lyssnar som något sekundärt framkommer i nästa citat:

Att verkligen lyssna. För det har jag varit med om många gånger att ”Ja men då har du ett missbruk och då ska du åka till socialtjänsten och då har man ju liksom klippt den där lilla chansen man hade för det är ju inte alltid de där ungdomarna vill gå på BUP heller så det kan ju vara avgörande för den fortsatta kontakten.

Att nå fram till ungdomar som söker hjälp och hålla fast vid etablerade relationer är en nyckelfaktor menade flera informanter.

Svårt att få rätt hjälp

I subtemat Svårt att få rätt hjälp framkom problematiken för de ungdomar som redan mår dåligt och har ett riskbruk eller missbruk av alkohol/droger. Det framkom i nästan varje intervju att många av de ungdomarna hamnar mellan stolarna och att de skickas runt mellan olika instanser eftersom det sällan existerar en sambehandling av

Det som oftast blir är ju istället att de hamnar i den här rundbollningshistorien. Skolkurator eller skolsköterskan de upptäcker ohälsa, de skickar till X som skickar till Y som skickar till Z och DET hjälper inte. Det hjälper inte ett dugg.

Vad som istället behövs framöver för de ungdomar som hamnat i en samsjuklighet med psykisk ohälsa och missbruk har varit ganska samstämmigt mellan de

informanter som tagit upp problematiken, vilket belyses i nästa citat:

Framförallt samarbete tidigt, jag tror väldigt mycket inom vård och socialtjänst att man hela tiden remitterar vidare och att man behöver någon som följer en över tid. Det blir så otroligt hattigt och uppstyckat och det är svårt att få en bild av någons livssituation över tid.

Ett större samarbete mellan olika vårdinstanser krävs för dessa ungdomar menade flera informanter.

För dem som saknar en trygg kontakt med sina föräldrar framkommer i detta tema att det är fundamentalt att det finns andra vuxna att vända sig till. Alla har ansvar för samhällets ungdomar och behöver ta sig tid till att verkligen lyssna på ungdomarna menades det. Det framkom också att när ungdomar söker vård är det kritiskt att hålla fast i en etablerad kontakt och inte skickas runt mellan olika instanser.

Problemhantering

Det sista temat tar upp informanternas syn på hur de tjejer och killar som de möter med psykisk ohälsa och ett riskbruk eller missbruk hanterar sin problematik, både hur de hanterar sina känslor och hur de närmar sig hjälp. Oftast framkom inga direkta svar angående specifika

riskfaktorer eller prevention för killar och tjejer från informanterna

utan åsikterna kom fram när svaren utvecklades vidare.

I subtemat Tjejer vänder det inåt/Killar vänder det utåt uppkom skilda åsikter från de flesta som intervjuades kring flickor och pojkars ohälsa. Tjejer som mår dåligt vänder känslorna inåt, var upplevelsen och de tror oftare att det är något fel på just dem. Det här var också något som upplevdes ha blivit värre med åren:

Tjejer lägger sig väldigt mycket på det privata planet, att det är fel på dem på något sätt. Det gör killar också men tjejer gör det ännu mer och det har att göra med könsrollsmönster va, det här med förväntningar och tyvärr tycker jag att det blivit sämre än vad det har varit.

Många gånger har tjejer en fasad där de presterar utåt nämnde flertalet personer, men de försöker kapsla in sina känslor och har ofta ett självskadebeteende. I pojkarnas fall uppfattade man det som att de vänder känslorna utåt och har ett större risktagande. Det upplevs samtidigt som mer okej för killar att dricka alkohol än för tjejer ansåg man. Pojkar har en känsla av att de måste skärpa till sig och inte visa känslor utåt, de binder heller inte ihop känslorna och lägger sig istället till med en tuff attityd, något som i sig kan vara ett tecken på ohälsa menade en person. Skillnaderna mellan pojkar och flickor som uppkom i intervjuerna åskådliggörs i följande citat:

Ja, generellt kan man nog säga att tjejer vänder det inåt och pojkar utåt, när man tittar på större grupper. Och det blir ju då mer supa, slåss, ut och härja runt för killar. Tjejer har ju mer självskadebeteende, vänder det inåt så, om man ska grovgeneralisera liksom.

Det nämndes också att pojkar som har ett utåtagerande snabbt blir etiketterade som jobbiga och fastnar i det mönstret. Samtidigt etiketterades pojkar av en informant som ”jägare” och ”parasiter”, det sistnämnda för att de ofta låter sig tas om hand av en flickvän eller en mamma, enligt informanten.

I subtemat Problemuppfattning framkommer hur informanterna uppfattar tjejers och killars mående samt angreppssätt för detta på olika sätt. Flera informanter vittnade om att det är vanligare att tjejer med samtida psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk söker hjälp för sin psykiska ohälsa och att killar söker hjälp för sitt missbruk vilket

sammanfattas i följande citat:

Om man ska se någon stor skillnad mellan könen så tror jag att det är det som är skillnaden att man börjar i olika ändar. Killarna söker för missbruket och kommer underfund med att det är psykisk ohälsa som är orsaken och tjejer söker för psykisk ohälsa och missbruket är en del av det.

I bemötandet av tjejer som sökt sig till ungdomsmottagningar eller annan form av samtalsterapi kom det fram att man har en förväntning på att tjejer är lättare att prata med än killar. I de fall då det uppdagades att tjejer redan hade ett riskbruk eller missbruk av alkohol eller droger nämnde flera personer att tjejers missbruk inte tas på allvar på samma sätt som killars och att det slätas över. Tjejer i missbruk uppfattas också vara svårare att nå och missbruket har hunnit pågå längre än för killar när de når vården. Ett av skälen till detta som nämns är att poliser i fält oftare är män och inte får kroppsvisitera tjejer vilket gör att de missar att fånga upp tjejerna. Ett annat är det som tidigare nämnts, att tjejer presterar utåt och därför är deras dåliga mående mer

svårupptäckt:

Tjejer.. i medelklass och överklass, de gömmer ju det här. Mästerligt. Och samtidigt så har deras missbruk och deras strategi är också – harmonierar med familjen. Man har ofta ett väldigt känslospråk. Det känns som världens kontakt men egentligen är hon ensam.

person formulerade killars utåtagerande som en ond spiral: ”Det är precis det killarna glider på. De skriker och har tuffa attityder och får utskällningar och så fortsätter det så och då har man redan en fördom att han är jobbig.” Två personer, båda män, lyfte särskilt fram pojkar med psykisk ohälsa. De uttryckte det så här: ”Man glömmer bort pojkars utsatthet tycker jag, väldigt mycket och de är ju också en riskgrupp för att börja missbruka tänker jag, de som är utsatta.” samt ”jag skulle vilja slå ett slag för pojkar”. Samtidigt nämnde en av personerna relaterat till psykisk ohälsa att ”sen är det ju flest tjejer, det vet vi ju allihop.

Uppfattningen om pojkar var att de behöver lära känna sin uppåtenergi samt att man behövde ”väcka mjukare känslor i killars hjärna”.

Självmedicinering av känslor

Självmedicinering av känslor var ett annat tema som framkom i intervjuerna. Ångest i någon form upplevdes vanligt för både tjejer och killar.

Ungdomarna beskrevs ha känslor som skavde, känslor av otillräcklighet och att känslan att ingen har ett behov av dem. Det framkom i de flesta intervjuer att det är svårt att få hjälp för psykisk ohälsa på grund av en fragmenterad vård där det är lätt att hamna mellan stolarna och man skickas runt mellan olika instanser. Detta är något som beskrevs kunna vara en av orsakerna till att ungdomarna självmedicinerar med alkohol och droger eller andra typer av självskadebeteenden. Självmedicinering

Diskussion

Resultatdiskussion

Informanterna var samstämmiga i flera frågor i sina tankar kring riskfaktorer och möjlig prevention för ungdomar med psykisk ohälsa och ett samtida

riskbruk/missbruk av alkohol och/eller droger. Bland annat framkom det många tankar kring riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle men också kring behovet av tillgängliga vuxna och vilka ungdomar som är särskilt sårbara. Temana Dysfunktionellt samhälle och Tillgängliga vuxna har beröringspunkter på så sätt att det dysfunktionella samhälle som diskuterades i form av en problematisk samhällsorganisation och bristande skolgång delvis innefattar bristen av ett tryggt vuxet nätverk för ungdomarna. Stora skolklasser och ungdomskuratorer med ett stort

upptagningsområde ger färre vuxna per ungdom med möjligheter att fånga upp dessa ungdomar i skolan. Det har också visats i studier att mindre skolklasser ger vinster i form av så kallade icke kognitiva förmågor, så som självförtroende och emotionell stabilitet (Dee & West, 2011). Åsikterna som framkom i intervjuerna var att ett

bristande nätverk av trygga vuxna också utanför skolan, för dem som av ett eller annat skäl saknar trygga vuxna hemma, minskar chansen till hjälp från vuxenvärlden

ytterligare. Folkhälsoinsatser skulle därför kunna riktas mot att etablera sådana nätverk där det saknas, genom till exempel fritidsaktiviteter där ungdomar och vuxna möts.

det inte helt kan uteslutas verkar det som att flera faktorer kan spela in för att psykisk ohälsa skulle ”smitta” (Eisenberg, Golberstein, Whitlock & Downs, 2013). En studie som undersökte hur psykisk ohälsa eventuellt var överförförbar mellan

sammanboende collegestudenter i USA lyckades inte styrka den teorin och menade istället att unga med liknande bakomliggande psykisk ohälsa dras till varandra (Eisenberg m.fl., 2013).

Ungdomsmottagningarnas värde som samhällsresurs var något som belystes av de flesta informanterna, både som en instans som kan erbjuda samtal av salutogen natur i hälsoförebyggande syfte men också som instans vid psykisk ohälsa och ett riskbruk av alkohol. Vikten av att bevara ungdomsmottagningar och att dessa bör ha en hög medicinsk kompetens lyftes fram i debatten redan på nittiotalet (Robéus m.fl., 1999) men tycks åter aktuellt då psykologer tas bort som kompetens på

ungdomsmottagningarna i flera regioner i Sverige, något som nämndes av två olika informanter i den här studien. Detta har gjorts trots att en nyligen gjord studie visar att psykoterapi utförd av psykolog på svenska ungdomsmottagningar förbättrade

ungdomars hälsa signifikant jämfört med innan terapin (Swartling & Nemirowski, 2019).

Något som ytterligare belystes av de flesta av informanterna och som exemplifierar ett dysfunktionellt samhälle var en fragmenterad vård där ungdomar bollas runt mellan olika instanser och lätt hamnar mellan stolarna istället för att få hjälp. En längre väntan på att få hjälp för psykisk ohälsa har visat sig ge en sämre utgång av behandlingen (de Diego-Adeliño, Portella, Puigdemont, Pérez-Egea, Alvarez, & Pérez, 2010). Det tycks därför vara av yttersta vikt att unga med psykisk ohälsa får adekvat vård i ett tidigt skede innan tillståndet förvärras och/eller självmedicineras. Vikten av att motverka psykisk ohälsa känns också viktigare än någonsin, i och med att psykisk ohälsa klassats som ett av de stora globala folkhälsoproblemen vilket synliggjorts i FNs globala

Agenda 2030 (UNDP i Sverige, n.d.).

Ett dysfunktionellt samhälle i form av ett ojämlikt samhälle har visat sig leda till sämre hälsa och fler sociala problem (Wilkinson & Pickett, 2010, 67,71). Detta går stick i stäv med att sträva mot en god folkhälsa som definieras av att så många som möjligt i en befolkning har en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt och med en jämn fördelning i olika samhällsgrupper (Folkhälsomyndigheten, 2020).Psykisk hälsa har också visat sig vara en nyckelfaktor för att uppnå social inkludering, jämlikhet och global hälsa (Votruba, Eaton, Prince & Thornicroft, 2014).

Wilkinson och Picket (2010, 26) lyfter fram att det inte är optimalt att många problem i samhället behandlas var för sig i olika instanser istället för att samverkan söks kring olika problem.

som de senare inser är kopplad till psykisk ohälsa. Flera informanter uttryckte på olika sätt att det finns en förväntning på tjejer att de ska ha en djupare förståelse för sina känslor och en informant uttryckte det som att detta är något tjejer socialiseras till. Killar förväntas istället skärpa till sig och har därmed tuffare attityder utåt menades det på flera håll, vilket skulle kunna vara en förklaring till att fler tjejer än killar söker sig till professionell hjälp när de mår dåligt, vilket visats i tidigare studier (Ang, Lim, Tan, & Yau, 2004; Coppens m.fl., 2013). Coppens m.fl. (2013) nämner också att denna skillnad i hjälpsökande kan vara relaterad till att kvinnor skulle ha högre mental hälsoliteracitet. Vidare har det visat sig att det föreligger ett samband där män med ett starkare dominant maskulint beteende har en mer negativ attityd till att söka vård för psykisk ohälsa och att detta är delvis styrt av den grad som männen upplever

internaliserat-stigma kring ett sådant dominant maskulint beteende (Vogel, Edwards, Hammer & Hubbard, 2011). Keleher (2010) har pekat på att genusnormernas upphov till en social hierarki kan verka skadliga genom de ojämlikheter de ger upphov till, särskilt för kvinnor, men i denna studie exemplifieras också hur genusnormer troligen har en negativ påverkan på pojkars vårdsökande beteende och inställning till psykisk ohälsa som en form av svaghet. Vikten av att förändra unga killars syn på psykisk ohälsa tydliggörs också i en svensk studie som visar att vuxna manliga chefer har en mer negativ uppfattning om psykisk ohälsa i form av depression än kvinnliga chefer (Mangerini, Bertilsson, de Rijk & Hensing, 2020). De är också mindre bekväma med att hantera medarbetare med den typen av problem enligt samma studie, detta illustrerar att problemet är mångfacetterat och inte upphör över tid.

(Anderberg och Dahlberg, 2018). De är därför viktigt att lägga tid även på tjejer som utåt sett inte tycks må dåligt. Här tror jag de allmänna salutogena samtal med vuxna, på till exempel ungdomsmottagningar, som föreslagits av fler informanter kan vara ett viktigt inslag i att förebygga psykisk ohälsa. Det faktum att de flesta av informanterna initialt menade att de inte såg någon skillnad på tjejers och killars beteende men att viktiga aspekter ändå framkom i intervjuerna visar på att genusfrågor troligen inte är något som är tillräckligt belyst på alla håll i vården av ungdomar. Det faktum att genus är en social determinant för hälsa som påverkar flera andra hälsodeterminanter

(Keleher, 2010) gör den särskilt viktig att uppmärksamma och integrera även i vård av ungdomar med psykisk ohälsa och/ eller missbruk.

Metoddiskussion

Den metod som tillämpas i studien är en kvalitativ tematisk analys av semi-strukturerade intervjuer med induktiv ansats i syfte att fånga upp de tankar och upplevelser som personer som jobbar med ungdomar med psykisk ohälsa och ett riskbruk/missbruk av alkohol och droger har med fokus på riskfaktorer och prevention. En annan metod för att identifiera mönster i kvalitativ data är

innehållsanalys vilken troligen hade varit ett fullgott alternativ till tematisk analys. Skillnaden mellan analysmetoderna ligger främst i att innehållsanalys fokuserar mer på en mikronivå än tematisk analys (Braun and Clarke, 2006). Detta gjorde att valet i detta fall föll på tematisk analys, för att förhoppningsvis bättre fånga större

forskning har debatterats men Carminati (2018) menar att överförbarhet är möjlig att eftersträva givet vissa kriterier. Att öka överförbarheten av denna studie torde gynna en uppföljning av en liknande studie i större skala. Fylliga svar har eftersträvats i den semi-strukturerade intervjun med tillhörande följdfrågor för ett försök att gå på djupet i frågorna och öka metodens överförbarhet i enlighet med vad Bryman (2006, 260) beskriver. Urvalsförfarandet skedde dock delvis med bekvämlighetsurval och delvis med subjektivurval. Blandningen av urvalsmetoder minskar å sin sida studiens överförbarhet och en enhetlig urvalsmetod hade varit fatt föredra.

Metodens genomförande från val av informanter till analysmetod har beskrivits utförligt för att öka studiens pålitlighet. Handledare samt studenter under

grupphandledningstillfällen har dessutom givit synpunkter till förbättringar, i likhet med hur Bryman (2006, 261) beskriver att kollegor kan fungera som granskare eller ”revisorer”. Revisorer kan också, genom att slå fast i vilken utsträckning resultaten går att slå fast, styrka konfirmerbarheten enligt Bryman (2006, 261), vilken syftar till att fastslå forskarens objektivitet och neutralitet (Carminati, 2018). Ett annat sätt att stärka konfirmerbarheten i en studie kan vara genom triangulering, det vill säga att man använder sig av mer än en metod för att samla in data (Bryman, 2006, 260). Detta har dock inte gjorts i denna studie, då detta inte varit möjligt.

Informanternas svar på intervjufrågorna sammanfattades och återgavs under

enlighet med vad Darawsheh och Stanley (2014) beskriver, möjligen varit fördelaktigt, något som inte utfördes under denna studie.

Kvalitativ forskning bygger till stor del på personliga möten (Tremblay, Castiglione, Audet, Desmarais, Horace och Peláez, 2021), något som under pågående pandemi inte varit möjligt att genomföra och samtliga intervjuer utfördes därför i denna studie digitalt eller över telefon. Även om det är svårt att säga hur det förtroende som är viktigt att bygga upp i intervjusammanhang påverkats av en social distansering under utförandet är det både möjligt och nödvändigt att ändå utföra kvalitativa studier under sådana förhållanden, enligt Vindrola-Padros m.fl. (2020). Just pandemin kan också ha lett till en ökad öppenhet inför att träffas digitalt, något som Tremblay m.fl. (2021) påpekar. Dessutom ger det möjlighet att möta personer inom en större geografisk radie vilket, förhoppningsvis i denna studie, gör resultatet mer överförbart för olika

områden i Sverige jämfört med om bara personer inom den närmaste geografiska regionen intervjuats.

Implikationer

hinder för att söka hjälp, också på att det är av yttersta vikt att jobba med

genusnormer. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om genus för att öka förståelsen för hur genusnormer påverkar hälsobeteenden hos ungdomar och

folkhälsoinsatser riktas mot tjejer och killar separat. Det faktum att genus är en social determinant för hälsa som påverkar flera andra hälsodeterminanter gör den särskilt viktig att uppmärksamma och integrera även i vård av ungdomar med psykisk ohälsa och/ eller missbruk.

Slutsats

Intervjuer med personer som jobbar med ungdomar med psykisk ohälsa och missbruk antingen på ungdomsmottagningar, Mini-Maria eller inom BUP i öppenvården

synliggjorde flera riskfaktorer för ungdomar att hamna i psykisk ohälsa och samtidigt missbruk som kan tas fasta på i folkhälsoarbete. Riskfaktorer som lyftes fram är särskild utsatthet bland ungdomar med olika former av neuropsykiatriska diagnoser eller som har varit utsatta för trauma i form av till exempel mobbing eller PTSD. En avsaknad av närvarande trygga vuxna att vända sig till var ytterligare en viktig riskfaktor. Möjligheter till folkhälsoarbete med preventiva insatser föreslogs. Utökade resurser till skolan, särskilt i form av skolkuratorer, föreslogs samt att bygga trygga nätverk av vuxna i lokalsamhället, hålla riktade föräldrautbildningar inför varje

Referenser

Amaro, H., Blake, S.M., Schwartz, P.M., & Flinchbaugh, L. J. (2001). Developing theory-based substance abuse prevention programs for young adolescent girls. Journal of Early Adolescence, 21, 256-293. doi: 10.1177/0272431601021003002 Anderberg, M., & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents

with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4, (3), 123-131. Hämtad 12 April, 2021, från https://tidsskrift.dk/sjcapp/article/view/23110

Anderberg, M., & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordisk Alkohol- & Narkotikatidskrift, 35, 24-38. doi: 10.1177/1455072517751263

Ang, R., Lim, P., Tan, K., & Yau, M. (2004). Effects of gender and sex role orientation on help-seeking attitudes. Current Psychology, 23(3), 203–214. doi:

10.1007/s12144-004-1020-3

Backman, J. (2014). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Barn och ungdomspsykiatri region Stockholm. (2020). När ska du kontakta BUP? Hämtad 6 Juni, 2021 från https://www.bup.se/vard-hos-oss/nar-ska-du-kontakta-bup/

Birkler, J. (2005). Vetenskapsteori. En grundbok. Stockholm: Liber AB.

Brady, K.T., & Randall, C.L. (1993). Gender differences in substance use disorders. American Journal of Psychiatry, 150, (11), 1707-11. doi:

10.1176/ajp.150.11.1707

Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3, (2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa Carminati, L. (2018). Generalizability in qualitative research: a tale of two

traditions. Qualitative Health Research, 28, (13), 2094–2101. doi: 10.1177/1049732318788379

Connell, R. (2012). Gender, health and theory: conceptualizing the issue, in local and world perspective. Social science and medicine, 74, (11), 1675-1683. doi: 10.1016/j.socscimed.2011.06.006

Coppens, E., Van Audenhove, C., Scheerder, G., Arensman, E., Coffey, C., Costa, S., Koburger, N., Gottlebe, K., Gusmão, R., O'Connor, R., Postuvan, V., Sarchiapone, M., Sisask, M., Székely, A., van der Feltz-Cornelis, C., Hegerl, U. (2013). Public attitudes toward depression and help-seeking in four European countries baseline survey prior to the OSPI-Europe

intervention. Journal of Affecivet Disorders, 15, (2), 320-9. doi: 10.1016/j.jad.2013.04.013

Dahlberg M., & Anderberg, M. (2015). Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - ungdomar i öppenvård år 2015. Hämtad 10 Maj, 2021, från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1118181/FULLTEXT01.pdf

Darawsheh, W., & Stanley, M. (2014). Reflexivity in research: promoting rigour, reliability and validity in qualitative research. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 21, (12), 560–568. doi:10.12968/ijtr.2014.21.12.560 de Diego-Adeliño, J., Portella, M.J., Puigdemont, D., Pérez-Egea, R., Alvarez, E., &

Pérez, V. A. (2010). Short duration of untreated illness (DUI) improves response outcomes in first-depressive episodes. Journal of Affective Disorders, 120, (1-3), 221-5. doi: 10.1016/j.jad.2009.03.012.

Dee, T. S., & West, M. R. (2011). The non-cognitive returns to class size. Educational Evaluation and Policy Analysis, 33, (1), 23–46. doi:10.3102/0162373710392370

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur AB.

Dorard, G., Bungener, C., Phan, O., Edel, Y., Corcos, M., & Berthoz, S. (2018). Quelles comorbidités psychiatriques dans la dépendance au cannabis à

Doyal, L. (2001). Sex, gender, and health: the need for a new approach.

British Medical Journal, 323, 1061-1063. doi: 10.1136/bmj.323.7320.1061 Drapalski, A., Bennett, M., & Bellack, A. (2011). Gender differences in substance use,

consequences, motivation to change, and treatment seeking in people with serious mental illness. Substance Use & Misuse, 46, (6), 808-818. doi: 10.3109/10826084.2010.538460

Eisenberg, D., Golberstein, E., Whitlock, J. L., & Downs, M. F. (2013). Social contagion of mental health: evidence from college roommates. Health Economics, 22, (8), 965–986. https://doi.org/10.1002/hec.2873

Etikprövningsmyndigheten. (2003). Vad säger lagen?, Uppsala:

Etikprövningsmyndigheten. Hämtad 14 april, 2021, från

https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/. Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2020, Solna:

Folkhälsomyndigheten. Hämtad 14 April, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e90146422491 64352cd5a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2021). Vad är psykisk hälsa? Solna: Folkhälsomyndigheten.

Hämtad 2 juni, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar. (2018). Ungdomsmottagningen i första

linjen för psykisk (o)hälsa. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB. Hämtad 27

April, 2021, från

http://www.fsum.nu/wp-content/uploads/2018/05/forsta_linjen_sidor.pdf

Hammarström, A., & Månsdotter A. (2008). Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet? Socialmedicinsk tidsskrift, 85, (3), 196-203. Hämtad 10 April, 2021, från

https://www.researchgate.net/publication/277192413_Varfor_behovs_ett_ genusperspektiv_inom_folkhalsoomradet

Irwin, A., & Scali, E. Action on social determinants of health: learning from previous

experiences. Social determinants of health discussion paper 1 (Debates).

Hämtad 17 Mars, 2021, från who.int/publications/i/item/9789241500876

Jämställdhetsmyndigheten. (2021). Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa.

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/files/2021/02/Psykisk-ohalsa-och-andra-aspekter-av-halsa-2021-2.pdf

Keleher, H. (2010). Gender norms and empowerment ’what works’ to increase equity

for women and girls. In Sen G., & Östlin P (Eds), Gender Equity in

Health- the shifting frontiers of evidence and action. New York:

Routledge.

Loree, A.M., Yeh, H., Satre, D.D., Kline-Simon, A. H.., Yarborough, B.J., Haller, I.V., Campbell, C.I., Lapham, G., Hechter, R.C., Binswanger, I.A., Weisner, C., Ahmedani, B.K. (2019). Psychiatric comorbidity and healthcare

effectiveness data and information set (HEDIS) measures of alcohol and other drug treatment initiation and engagement across 7 health care systems. Substance Abuse, 40, (3), 311-317. doi:

10.1080/08897077.2018.1545727.

Malterud, K. (2001) Qualitative research: standards, challenges and guidelines. The lancet, 358, 483-488. doi:10.1016/S0140-6736(01)05627-6

Mangerini, I., Bertilsson, M., de Rijk, A., & Hensing, G., (2020). Gender differences in managers’ attitudes towards employees with depression: a cross-sectional study in Sweden. BMC Public Health, 20, 1744. doi: 10.1186/s12889-020-09848-2

Manuel, J.I., Stebbins M.B., Wu E. (2018). Gender differences in perceived unmet treatment needs among persons with and without co-occurring disorders. Journal of Behavioural Health Services & Research, 45, (1), 1-12. doi:

10.1007/s11414-016-9530-y

Quigley, J., Rasmussen, S., & McAlaney, J. (2017). The associations between children's and adolescents' suicidal and self-harming behaviors, and related behaviors within their social networks: a systematic review. Archives of Suicide Research, 21(2), 185–236. doi: 10.1080/13811118.2016.1193075 Richert, T., Anderberg, M., & Dahlberg, M. (2020). Mental health problems among

young people in substance abuse treatment in Sweden. Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, 15, (1), 43. doi: 10.1186/s13011-020-00282-6

Socialstyrelsen. (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks- och beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2019a). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2019b). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga Öppna jämförelser 2019. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sollentuna Kommun. (2020). Mini-Maria -för dig som är ung. Hämtad 6 Juni, 2021 från

https://www.sollentuna.se/omsorg--stod/Missbruk-och-beroende/MiniMaria---for-dig-som-ar-ung/

Strandberg, A., Skoglund, C., Gripenberg, J., Kvillemo, P. (2019). Alcohol and illicit drug consumption and the association with risky sexual behaviour among Swedish youths visiting youth health clinics. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 36, (5), 442-459. doi:10.1177/1455072519845970

Stromwall, L. K., & Larson, N. C. (2004). Women's experience of co-occurring substance abuse and mental health conditions. Journal of Social Work Practice in the Addictions, 4, (1), 81–96. doi: 10.1300/J160v04n01_06

Swartling, A., & Nemirovski J.P. (2019) Psychotherapy outcome at youth clinics — an integrative approach, Journal of Infant, Child, and Adolescent

Psychotherapy, 18, (3), 234-248. doi: 10.1080/15289168.2019.1626137 Thakker, D.,K., Alexander, A., Sahlberg, L.,& Hansson, M. (2010). Alkoholvanor bland

besökare på ungdoms och sesammottagningar i Stockholms län. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi.

Thorne, S., & Darbyshire, P. (2005). Land mines in the field: a modest proposal for improving the craft of qualitative health research. Qualitative Health Research, 15, (8), 1105–1113. doi: 10.1177/1049732305278502