• No results found

Banker som kreditbedömare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Banker som kreditbedömare"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Verksamhetsstyrning Magisteruppsats Datum: 2009-06-05

Banker som kreditbedömare

– en statisk eller dynamisk process?

En studie i hur banker bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och

hur processen har påverkats av finanskrisen

(2)

Författarnas tack

Vi skulle vilja tacka alla respondenter som ägnat tid åt att svara på våra frågor. Utan er hjälp hade vi aldrig lyckats färdigställa arbetet. Vi vill även passa på att tacka våra kurskamrater och speciellt vår handledare Thomas Carrington som kommit med värdefulla synpunkter under seminarietillfällena.

Uppsala Juni 2009

(3)

Sammanfattning

(4)

1. Inledning ... 5

1.1 Kreditklimatet i Sverige ... 5

1.2 Banken som kreditgivare ... 5

1.3 Finanskrisen – Ingen vanlig lågkonjunktur ... 6

1.4 Problemformulering ... 7

1.5 Syfte... 7

2. Kreditprocessen ... 7

2.1 Bakgrund ... 7

2.1.1 Banken som kreditgivare ... 7

2.1.2 Omvärldsanalys ... 8

2.1.3 Informationsasymmetri ... 8

2.1.4 Osäker lojalitet ... 9

2.1.5 Negativt urval ... 10

2.2 Reduktion av osäkerhet ... 10

2.2.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga ... 11

2.2.2 Säkerhetsbedömning ... 11

2.2.3 Redovisningsinformation ... 12

2.2.4 Information för marknadsbedömning ... 12

2.2.5 Information för personbedömning ... 13

2.3 Information vid beslutsfattande ... 13

3. Metod ... 14

3.1 Metodologisk utgångspunkt ... 14

3.2 Val av respondenter ... 14

3.3 Utformning av frågemall ... 15

3.4 Diskussion och källkritik ... 16

3.5 Framställning av materialet ... 17 4. Empiri ... 18 4.1 Respondent A ... 18 4.2 Respondent B ... 20 4.3 Respondent C ... 22 4.4 Respondent D ... 24 5. Analys ... 26

5.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga ... 26

5.2 Säkerhetsbedömning ... 27

5.3 Redovisningsinformation ... 28

5.4 Information för personbedömning... 29

5.5 Information för marknadsbedömning ... 30

5.6 Information vid beslutsfattande ... 31

6. Slutsats ... 32

(5)

1. Inledning

1.1 Kreditklimatet i Sverige

I media har det skrivits otaliga rader om hur klimatet för småföretaget har förändrats drastiskt det senaste året och att finanskrisen slagit extra hårt mot småföretagen. Exempelvis skriver Veckans Affärer att finanskrisen medfört dyrare krediter samt att det överhuvudtaget har blivit svårare att få lån för småföretagen (Veckans Affärer, 2009). Förklaringen är bland annat att småföretagen i regel innebär en högre risk, mindre säkerhet och en högre administrativ kostnad jämfört med stora bolag. Från småföretagarnas sida finns ett utbrett missnöje. En undersökning visar att mer än var tredje småföretagare tycker att bankerna gynnar storföretagen på småföretagens bekostnad (Andersson, 2009). Undersökningen visar också att var tredje svarande haft svårare att få krediter under det senaste året och att många småföretagare tycker att det har blivit svårare eller helt omöjligt att få nya lån sedan årsskiftet. Småföretagarkrisen förstärks genom bankernas restriktiva hållning till utlåning där det inte skett någon minskad efterfrågan på krediter. Lånen går i första hand till de stora bolagen som inte längre kan låna utomlands (Littorin, 2009).

1.2 Banken som kreditgivare

(6)

bedömning av företagets kreditvärdighet. För att kunna avgöra om en kreditansökan bör beviljas eller inte är det av yttersta vikt att kreditbedömaren använder rätt mängd information och fokus. Klings (2003) teori tar sin utgångspunkt i att mer komplexa problemställningar kräver mer information och en högre grad av fokus för att kunna generera en tillfredsställande lösning på problemställningen.

1.3 Finanskrisen – Ingen vanlig lågkonjunktur

Under hösten 2008 rasade aktiekurserna till en följd av en global finanskris som var orsakad av subprime-lån på den amerikanska bostadsmarknaden. När det låntagarna inte kunde betala sina subprime-lån blev obligationerna värdelösa för bankerna och eftersom ingen bank visste hur mycket de andra aktörerna hade investerat i dåliga obligationer så blev bankerna restriktiva i sin utlåning mot varandra. Detta medförde att såväl bolag som banker drabbades med likviditetsproblem vilket bland annat resulterade i konkurs för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers (Wickman-Parak, 2009). Även de svenska bankerna har påverkats negativt av den globala finanskrisen. Framför allt medförde finanskrisen likviditetsproblem för bankerna vilket resulterade i en minskad kreditutlåning (Littorin 2009). Finanskrisen har även medfört hårdare kreditvillkor för företag. Detta är i någon mån även normalt i en lågkonjunktur. Skillnaden med den rådande finanskrisen är att krediten stryps även till företag som anses vara kreditvärdiga med en god långsiktig betalningsförmåga (Konjunkturinstitutet 2008).

(7)

1.4 Problemformulering

Med ledning av ovanstående bakgrund uppkommer en del frågeställningar kring bankernas kreditprocesshantering. Vilken typ av information är relevant vid ett beslutsfattande i en kreditprocess och hur hanteras den? Hur har mängden, typen eller hanteringen av relevant information som används vid en kreditbedömning ändrats till följd av finanskrisen?

1.5 Syfte

Syftet med studien är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen.

2. Kreditprocessen

2.1 Bakgrund

2.1.1 Banken som kreditgivare

Banker är en del av de kreditgivare som har sin verksamhet på den svenska kreditmarknaden. Strukturen på kreditmarknadens bestäms i hög grad av banklagen. Denna påverkar också hur kreditgivningen går till samt även kreditvolymen. Som bakgrund ligger införandet av banklagen 1933 och dessförinnan Kreugerkrashen som ledde till stora förluster för bankerna. Sedan dess har förutsättningarna för att bedöma ett företags kreditvärdighet förbättrats genom såväl lagstiftning samt den ökade villigheten att informera vilket medfört att det nu är mycket lättare än tidigare att skapa sig en bild av ett företags verksamhet och utveckling (Broomé et al., 1998:10). De lagar och regleringar som bankerna följer finns i ”Lag om bank- och finansieringsrörelse” SFS 2004:297. Exempelvis står det att ”Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet.” (BrL 2:13, 1st). Bankerna använder även standardiserade kreditavtal som komplement (Svensson, 2003).

(8)

en bedömning av företagens framtida intjänings- och betalningsförmåga dels en säkerhetsbedömning. Som säkerhet används företagets tillgångar och garanterar betalning om företaget hamnar i en finansiell kris. Bankens fokus ligger i antagandet om företags fortlevnadsförmåga, det vill säga att företagets möjlighet att i framtiden kunna betala amorteringar och ränta (Svensson 2003:1). Om banken avslår en kreditansökan kan detta vara en indikator för företaget att investeringsprojektet är olönsamt och beslutet kan därmed hjälpa företaget att undvika att investera i ett olönsamt projekt (Bruns, 2003). När en kreditbedömning görs behandlas varje kredittagare enskilt varvid kreditbedömarens erfarenhet ökar successivt genom så kallad ”trial-and-error”-process. Förutom erfarenhet är personkemi, känsla och intuition av stor betydelse för bedömningens utfall (Svensson, 2003:13).

2.1.2 Omvärldsanalys

I regel har små bolag svårare att erhålla lånefinansiering än stora företag. Som anledning nämns ofta dels att banken har relativt sett större kostnader för lån till mindre kunder samt dels att tillgången till information sämre i mindre bolag vilket försvårar bankens riskbedömning (Bruns, 2003). Små och medelstora företag kännetecknas ofta av att de har mindre byråkrati och kan svara snabbare på förändringar i omvärlden. Denna förmåga är naturligtvis en fördel för de mindre bolagen jämfört med större företag men leder dock till ett större risktagande för banken eftersom denne har svårare att bedöma konsekvenserna av förändringarna samt huruvida återbetalningsförmågan har påverkats. Om företaget misslyckas med sin anpassning så kan det leda till att lönsamheten försämras och företaget får svårt att betala krediten (Pettit & Singer, 1985).

2.1.3 Informationsasymmetri

(9)

därför att finansiärerna saknar kompetens eller finansiella instrument att analysera små bolag, ofta är de skapta för stora bolag. Den relativa kostnaden för transaktioner och kontroller för dyra när det gäller små bolag där kapitalbeloppet är relativt litet. Från företagarnas sida ligger problem ofta på en bristande kunskap i finansiella frågor. Athavale & Edmeister (2004) nämner att banker kan reducera kostnaden som är associerad med informationsasymmetrin genom att använda låneräntan som incitament för långa samarbeten.

Ur bankernas perspektiv leder en högre asymmetrisk informationsfördelning till högre osäkerhet vilket medför att bankerna blir mindre benägna att bevilja krediter. Kreditgivaren kan visserligen justera kreditutlåningen genom ändring i kreditavtal och därmed reducera osäkerheten. En höjning av räntan medför visserligen en minskning av efterfrågan av krediter men leder till problemet med negativt urval (adverse selection) och osäker lojalitet (moral hazard). Därför begränsar bankerna sina krediter så att de som har hög kreditvärdighet beviljas krediter. (Svensson, 2003:29). Houston & James (2001) nämner att en bra relation mellan bank och låntagare reducerar den asymmetriska informationen och påverkar utfallet av kreditgivningsprocessen. Dock kan relationen bli begränsad på grund av att företag i regel har en aversiv inställning mot bankens externa kontroller. Detta problem hindrar relationens utveckling och påverkar företagen vid ett närmande eller i en finansiell kris. Eftersom relationen till kreditgivaren är begränsad reduceras möjligheten till ytterligare kredit (Svensson 2003:30). Det finns två lösningar på problemet med asymmetrisk information. Det första är att banken försöker skaffa så mycket relevant information som möjligt för att minska informationsasymmetrin eller så har banken förtroende för att kunden inte handlar på ett sätt som är överenskommet så kallat opportunistiskt beteende (Volker 2003).

2.1.4 Osäker lojalitet

(10)

moral hazard eftersom de låntagare som kan tänka sig att betala en högre ränta är de som har högrisk projekt, medan låntagarna med lågrisk projekt inte blir villiga att betala så pass hög ränta för sina projekt. En högre ränta avskräcker alltså låntagarna med låg risk och drar till sig låntagarna med hög risk.

2.1.5 Negativt urval

Negativt urval (adverse selection) uppkommer därför att långivare och låntagare har olika riskpreferenser. Bakgrunden är en intressekonflikt mellan låntagare och långivare om hur risken skall fördelas (Bruns, 2004:36-37). En investering i ett nytt projekt kan ha två möjliga utfall. Antingen blir projektet lönsamt och genererar vinst eller så blir den icke-lönsam och då går investeringen förlorad. Om investeringen är lönsam får låntagaren vinsten (minus ränta) efter betalning av lånet. Om projektet inte är lönsamt så bär banken det mesta av förlusten (Jensen & Meckling, 1976). Långivaren kan alltså få en begränsad vinst (ränta) om projektet är lönsamt men får inte ta del av ytterligare lönsamhet, dock riskerar långivaren att förlora såväl ränta som utlånat kapital om projektet inte är lönsamt. Dessutom har ägare har en tendens att använda eget kapital till säkra investeringar och låna kapital till projekt med högre risk. Av den anledningen är banker riskaverta och föredrar därför investeringar med låga risker medan låntagare har en neutral inställning till att investera lånat kapital i högriskprojekt. Därför leder negativt urval till att företag lånar kapital till högriskprojekt. Ofta har mindre företag har ett incitament att överdriva företagets prestation eller bagatellisera information som anses skada företaget. Ett företag kan tillexempel försöka beskriva ett projekt som mer lönsamt än det i verkligheten är så att banken ska bevilja kredit. (Ibid.)

2.2 Reduktion av osäkerhet

(11)

personbedömningar. Ordet prognos kommer från grekiskans ”prognosis” och betyder förutsägelse. En prognosmodell syftar till att reducera osäkerhet inför framtiden och förbättra beslutsfattandet utifrån befintlig kunskap samt all tillgänglig information. (Svensson, 2003:11)

(Källa: Svensson, 2003:35)

2.2.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga

I den första bedömningen vill kreditgivaren utvärdera hur företagets framtida återbetalningsförmåga ser ut. Genom att göra prognoser och använda sig av nyckeltal kan kreditgivaren göra en bedömning om hur kreditvärdigt företaget är. Prognosen består av en utvärdering av företagets finansiella situation samt en bedömning om marknaden och av företagaren.

2.2.2 Säkerhetsbedömning

Bankerna är enligt lag skyldiga att kräva betryggande säkerhet vid kreditutlåning för att skyddad mot framtida händelser som kan försämra företagets framtida kreditvärdighet. Säkerhetsbedömningen ingår i den totala bedömningen men är mindre betydelsefull än återbetalningsförmågan (Svensson, 2003:23). Funered (1994:46) nämner att de två överlappar varandra såtillvida att återbetalningsförmågan förstärks när företaget besitter värdefull

Reduktion av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser

(12)

avyttringsbar egendom. Banken kan, förutom att använda sig av realsäkerhet, även använda sig av namnsäkerhet (borgen) som säkerhet för ett lån.

2.2.3 Redovisningsinformation

Redovisningsinformationen används som underlag för prognoser samt uppföljning av ägarens/företagsledningens planer. För att informationen skall vara användbar så måste den vara relevant och tillförlitlig. Olika typer av information kan användas för att reducera osäkerhet och bedöma risken för framtida betalningsinställelser. Bland annat används historisk, samtida och framtidsinriktad information. Centrala begrepp är lönsamhet, likviditet, soliditet och kassaflöde. Årsredovisningen fyller en beslutsfunktion vid kreditvärdighetsbedömning och utformningen, innehåll och kvaliteten på information påverkar således utfallet av bedömningen. Information för marknadsbedömning ger en överblick hur marknadens aktörer ser ut. Information för personbedömning används för att göra en bedömning av personen som styr det enskilda företaget.

2.2.4 Information för marknadsbedömning

Marknadsbedömningen utgår från företagets kunder och produkter och ska ge en bild av den marknad företaget är verksamt på. Svedin (1992) gör en indelning i kunder, marknadssituation och konkurrenter. Först och främst bör ägarna ha en sådan kunskap om sina kunder att de kan känna ansvar för den produkt som säljs. Genom att sätta sig in i kundens situation ökar företagets möjligheter att förstå vad det är hos företagets produkter som får att kunden at välja just dessa (Ibid:30).

(13)

konkurrenssituation. Den innehåller antalet aktörer på marknaden samt om den domineras av enstaka eller flera företag för att ge en bild av företagets framtida möjligheter. Att bedöma företagets positionering, det vill säga bedöma vilka faktorer som gör att företaget lyckas stå sig bland konkurrenterna ger också en vägledning (Svedin, 1992:30).

2.2.5 Information för personbedömning

Företagets återbetalningsförmåga påverkas av företagets utveckling vilket i sin tur påverkas av ägarens inställning, attityd, vilja och idéer till förändring (Svedin, 1992). Andra viktiga faktorer vid personbedömning är ägarens kunskap, kundkrets och förankring i företagets produkter. Vidare bör ägaren ha en vision om hur företagets framtid och den marknad, som företaget är verksamt i kan komma att se ut om 5-10 år. Ägarens ärlighet är av mycket stor betydelse för kreditens återbetalning. Betydelsen av att en kreditrelation bygger på ärliga avsikter kan inte betonas nog. Kling et al. (2003) påpekar dock att det finns stora skillnader i hur kreditgivare införskaffar och hanterar information när de fattar beslut. Det skiljer även i snabbhet i beslutsfattande mellan olika personer. Dessa har också olika inställning till ny information.

2.3 Information vid beslutsfattande

(14)

förändring i mängden information som används vid ett beslutsfattande som en konsekvens av att finanskrisen bidragit till att göra kreditbedömningen mer komplex. Den andra delen är var fokus ligger på i ett beslutsfattande. Kling et al. (2003) nämner bland annat att bankens regler och rutiner för kredithantering avgör vilken typ av information som används samt att erfarna kreditbedömare tar längre tid på sig att förbereda och genomföra bedömningen, använder färre typer av information, samt är mindre benägna att kräva säkerheter (Svensson, 2003:14).

3. Metod

3.1 Metodologisk utgångspunkt

Eftersom syftet med uppsatsen är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen tillämpas en kvalitativ ansats. En sådan ansats är lämplig då det som eftersträvas är en djup och nyanserad bild av hur något förhåller sig (Holme et al., 1997). De empiriska data som studien bygger på är resultatet av både primära och sekundära källor. Primärkällorna utgörs av personliga intervjuer och de sekundära källorna av publicerat material som årsredovisningar och interna rapporter.

3.2 Val av respondenter

För att besvara syftet kontaktades de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Det fanns ett flertal anledningar till detta val. För det första gjordes bedömningen att syftets deskriptiva karaktär och djup krävde ett flertal kvalitativa intervjuer. Vidare ämnar uppsatsen belysa situationen ur ett bankperspektiv vilket förutsatte en spridning av informationskällor bland olika banker. Med hänsyn till syftets bredd eftersträvades även respondenter med olika befattningar inom bankerna.

(15)

• Anders Heilborn är kontorschef på Handelsbanken i Uppsala och har varit verksam på banken sedan 1989. Som kapitalmarknadschef och kreditberedare är han väl insatt i hur kreditprocessen för småföretag ser ut och vilka faktorer den påverkas av.

• Peter Blom arbetar som företagsrådgivare på Swedbank i Stockholm och fungerar som en länk mellan banken och det kreditsökande företaget. Arbetsuppgifterna är inriktade på att analysera det aktuella företaget, personerna bakom verksamheten samt marknaden som företaget är verksamt på. Följaktligen besitter han kunskap om såväl själva kreditprocessen som de externa faktorer som påverkar bankens möjligheter att bevilja kreditbelåning för småföretag.

• John Svensson är kreditchef på Nordea för region Uppland/Gästrikland och har mer än 10 års erfarenhet av bankens hantering av kreditprocesser. Dessutom kompletterades intervjun med upplysningar från Nina Lundback som arbetar som regionskreditanalytiker på samma bank.

• Johannes Carlsten är anställd som företagsrådgivare på SEB i Uppsala. Med många års erfarenhet från såväl SEB som Nordea är han väl insatt i hur banken hanterar kreditbelåning till småföretag.

3.3 Utformning av frågemall

(16)

För att besvara syftet delades mallen upp i tre huvuddelar; bankens kreditprocess, bankens syn på finanskrisen och finanskrisens påverkan på kreditprocessen. Det fanns flera skäl till denna uppdelning. För det första gjordes bedömningen att en djupare förståelse av bankens kreditprocesser skulle utgöra en lämplig grund för såväl själva intervjun som analysen. Vidare kan finanskrisen tolkas på olika sätt beroende på aktör och hur den specifika påverkan upplevs. Således krävdes en nyanserad bild av hur banken som kreditgivare gentemot småföretag valde att beskriva situationen. Med ovanstående delar besvarade kunde frågorna fokuseras mer på hur en extern faktor som finanskrisen har påverkat kreditprocessen.

Bankens kreditprocess

Hur ser er kreditgivningsprocess till små företag ut? Hur skiljer den sig för stora/små företag?

Vad är specifikt för småföretag?

Bankens syn på finanskrisen

Hur påverkas kreditprocessen av externa faktorer? Hur ser ni på finanskrisen? Hur beskriver ni den? Behandlas den som en tillfällig eller långvarig variabel?

Hur har finanskrisen påverkat era möjligheter att låna ut pengar?

Finanskrisens påverkan på kreditprocessen

Hur har kreditgivningsprocessen till småföretag påverkats av finanskrisen?

Vilka aspekter/konsekvenser av finanskrisen är det som gör att banken ändrar sin kreditgivning till småföretag?

3.4 Diskussion och källkritik

(17)

efterhand vilket skulle kunna tänkas leda till misstolkningar samt bortfall av information. För att kompensera för ovanstående begränsning gjordes ett flertal pauser i intervjun där författarna i samråd med respondenten kontrollerade att den registrerade informationen var korrekt. Vid några tillfällen ombads respondenten repetera delar där det förekom meningsskiljaktigheter.

En ytterligare svårighet med den kvalitativa ansatsen var att bedöma subjektiviteten och sanningshalten i respondenternas svar. Exempelvis har banker ett intresse av att framhäva sin välvilja mot småföretag, det vill säga respondenterna kan ha beskrivit situationen på ett för banken fördelaktigt sätt. Vidare måste hänsyn tas till att respondenterna hade skiljda befattningar och dessutom var anställda på olika banker. Det är till exempel rimligt att en kreditchef har ett annat perspektiv än en företagsrådgivare vilket gör att svaren knappast är jämförbara sinsemellan. Slutligen intervjuades endast en anställd per bank vilket innebär att respondenternas beskrivning av situationen inte nödvändigtvis är representativ för bankens.

Sammanfattningsvis, och i enlighet med syftet, bör informationen från de olika respondenterna inte jämföras utan endast användas som ett komplement till varandra.

3.5 Framställning av materialet

(18)

4. Empiri

4.1 Respondent A

Respondenten inleder intervjun med att beskriva kreditprocessens utformning som närmast oförändrad sedan 1970-talet. Vidare poängterar han att banken då som nu premierar individuellt ansvar vilket även genomsyrar kreditprocessen. Stor vikt läggs på att minimera antalet inblandade vilket i praktiken innebär att en kreditbelånare upp till en viss gräns själva kan bevilja krediter. Denna kreditlimit är individuell och kan flyttas beroende på utfall, personlig erfarenhet och kompetens. Genom att i möjligaste mån undvika hierarkiska steg i form av beslutskommitéer menar respondenten att det dessutom blir lättare att utkräva ansvar. Lokal närvaro och lokala beslut är nyckelord i kreditprocessen.

Då ett företag ansöker om kreditbelåning kategoriseras det som befintlig eller ny kund. Den uppenbara skillnaden mellan dessa är tillgången på historik i form av bokslut, revisionsberättelser, information från upplysningscentralen och kronofogden. Respondenten menar att processen kan beskrivas som ett pussel med tre bitar där historiken utgör den första. Nästa pusselbit är att göra en utvärdering av nuläget. Respondenten menar att företagen ofta själva har gjort en egen omvärldsanalys av situationen när det kommer med kreditförfrågan. Exempelvis kan det handla om checkkrediter eller vilken typ av maskiner som behöver införskaffas. Banken gör därefter en egen bedömning av situationen. Den sista pusselbiten är företagets framtida utsikter vilken till stor del utgörs av prognoser. För att göra en rättvis bedömning förklarar respondenten att banken ofta gör en optimistisk och en pessimistisk prognos för att slutligen fastställa en slutprognos. Vidare är det önskvärt med en kassaflödesanalys som för att kunna avgöra hur mycket pengar verksamheten genererar.

Respondenten betonar flera gånger under intervjun att hela processen genomsyras av bankens förtroende för ägarna och menar att banken prioriterar enligt följande;

(19)

Förtroendet grundar sig på ägarnas erfarenhet, kompetens, teknik, branschkunskap och engagemang. Vidare framhäver respondenten vikten av att träffa ägarna och att första intrycket betyder oerhört mycket. Att verifiera om ägarnas visioner ligger på ”rätt nivå” är också något en kreditbedömare måste ta hänsyn till. Exempelvis bör inte en ägare inleda en nystartad verksamhet med att införskaffa en mängd leasingbilar utan att veta huruvida det finns en marknad för produkten. Banken har ett krav på att företaget själva måste gå in med 25 % av det egna kapitalet som sedan måste följa med i utvecklingen, det vill säga företaget måste alltid ha fortsatt täckning i form av vinster eller nyemissioner.

Vad gäller finanskrisen beskriver respondenten situationen som ett ”allvarligt läge” även om han anser att det börjar ljusna lite. Trots alla dystra siffror påpekar han ändå att banken har klarat sig relativt bra men att man i likhet med andra svenska banker i nuläget har en begränsad utlåningskapacitet. Vidare har situationen förvärrats av att många utländska banker har gått omkull vilket ökar trycket på de svenska bankerna att gå in med kapital. Dessutom måste banken anpassa verksamheten efter de nya regler som Basel II innebär vilket begränsar utlåningskapaciteten ytterligare. Respondenten jämför situationen idag är med en flaskhals för svenska krediter där det är svårt att hitta en bra balans mellan företagens kapitalbehov och bankernas kapitalbas.

Om krisens effekter på kreditprocessen menar respondenten att bankens inställning gentemot de befintliga kunderna inte har förändrats. Även under en allvarig situation som den pågående krisen är det viktigt att behålla det breda perspektivet och exempelvis inte återkräva det kapital som finns hos kredittagarna. Istället poängterar han vikten av att föra en regelbunden dialog med kunderna för att följa med i utvecklingen och kunna vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt.

(20)

4.2 Respondent B

Respondenten förklarar att när banken får in en kreditförfrågan från ett företag hamnar ärendet på kontorsnivå där kreditprocessen handläggs av en företagsrådgivare och en kreditanalytiker. Tillsammans lägger dessa sedan fram ett affärsförslag till kunden. Om den efterfrågade krediten överstiger ett visst belopp går ärendet vidare till bankens högre instanser.

Respondenten menar att även om mycket av den information som banken bygger sin analys på är siffror från exempelvis upplysningscentralen (UC) handlar allt i grund och botten om förtroende. Att studera kundens historik beskrivs som ett tidigt och viktigt steg i processen. Om det i exempelvis framkommer att kunden inte skött sina åtaganden gentemot bank och övriga intressenter är kan det bli svårt att övertyga potentiella kreditgivare om framtida prognoser.

Nästa steg är att göra en framtida prognos som grundar sig på både hårda och mjuka värden. Med hårda värden avses de mer konkreta variablerna som finansiella faktorer med de mjuka kan beskrivas mer som helhetsintrycket av företaget och dess ägare. Viktigt är också att försöka bedöma riskerna och konjunkturkänsligheten på den marknad företaget befinner sig på. Bedömningen bygger på både information som kan fångas upp centralt men även på data från branschspecialiserade analytiker. Slutligen länkas denna ihop med företagets konkreta värden som soliditet och nyckeltal som även dessa är branschspecifika. Respondenten poängterar att bedömningen grundar på en stor mängd statistik.

(21)

Det banken i grund och botten måste avgöra är huruvida ägarna är lämpade att driva ett företag. För att övertyga banken om detta menar respondenten att det är mer eller mindre nödvändigt med ett personligt möte. Om kunden helt saknar historik och referenser helt saknas kan det även bli nödvändigt att bygga upp en relation innan lånet kan beviljas. Följaktligen menar respondenten att personer som redan byggt upp en relation till en bank har en klar fördel gentemot de som vill inleda samarbetet med ett lån.

Om finanskrisen säger respondenten att banken ser det som internationell kris och inte som en nationell kris som på 90-talet. Läget beskrivs som mycket osäkert där ”ingen kan veta hur allvarligt det blir”. Även om kapitalmarkanden idag är positiv och utländska banker börjar återhämta sig saknas fortfarande väldigt mycket pengar i systemen. Banken bedömer inte att finanskrisen är över utan pekar åter igen på osäkerheten som i kombination med det skadade förtroendet har påverkat även svenska banker. För att kompensera för detta och skydda verksamheten har många banker (inklusive den aktuella banken) i förebyggande syfte gjort nyemission.

Med undantag för kapitalstoppet under hösten upplever respondenten inte att situationen begränsat bankens möjligheter att låna ut pengar till småföretag. Som ovan nämnt har banken gjort alltså en nyemission för inte hamna i just den situationen och behöva avslå ansökningar på grund av kapitalbrist. Däremot kan kapitalstoppet ha bidragit till en förtroendekris även hos de starka bankerna eftersom inte ens dessa hade möjlighet att ställa upp med kapital. Respondenten tillägger också att svaret kan variera beroende på vilken nivå av banken som tillfrågas. Exempelvis bedömer han inte att det vanliga bankkontorets möjligheter att låna till småföretag har påverkats men menar att situationen kan vara annorlunda för stora företag med större volymer. Respondenten kommenterar att media under det senaste året målat upp en missvisande bild av att bankerna ogärna beviljar lån för småföretag. En bild som han misstänker ofta bygger på ofullständiga eller förenklade uppgifter. Exempelvis hade banken kanske avslagit ansökan eftersom kunden inte kunde betala tillbaka sina lån på grund av en försämring i branschen. Således kan eventuellt ökade avslag idag snarare bero på marknadssituationen än kapitalbristen.

(22)

större fokus på att rutinerna i kreditprocessen följs eftersom konsekvenserna av bankens beslut märks på ett tydligare sätt än förut. Respondenten menar att allt ställs på sin spets idag jämfört med under högkonjunkturen och talar om en skärpning där det har blivit tydligare att starka företag kan låna i större utsträckning än svaga.

Även om själva processen är oförändrad förklarar respondenten att organisationen förstärkts där det finns dåliga krediter och risker eftersom konkurser indirekt kan påverka banken. Således har man vidtagit förebyggande åtgärder i form av olika resursteam för att kunna stå emot och hantera kritiska situationer. Vidare kan man säga att det ökade priset på pengar påverkar processen indirekt eftersom företag väljer kortare amorteringstider.

Avslutningsvis poängterar respondenten att bank och företag oftast har samma målbild eftersom ingen av parterna tjänar på en konkurs. Problemet uppstår endast om företagets bedömning skiljer sig från bankens.

4.3 Respondent C

På banken sker en kreditprövning genom dualitetsprincipen vilket innebär att två personer tar beslut om krediten. En person är tillstyrkare och den andra är beslutaren. Som högre organ finns en kreditkommitté med en affärsansvarig och en kreditansvarig för att skapa balans mellan de marknadsområden som ges kredit för att förhindra att exempelvis verkstadsindustrin blir överkrediterad.

(23)

återbetalningsförmågan. För att stimulera tillväxten finns ALMI, ett statligt organ, som stimulerar företagandet genom att låna ut pengar till företagare. Genom att göra detta sprids risken ytterligare eftersom ALMI är en tredje part.

Förutom de så kallade hårda värden så finns även mjuka värden. Även de mjuka värdena spelar roll vid kreditgivning eftersom varje ansökan är unik. Ett exempel på ett mjukt värde är det nätverk som företagaren använder sig av i affärssyfte. Ett annat exempel är företagarens erfarenhet inom området samt hur företagaren sköter sitt företag. De mjuka värdena speglar även kreditbedömarens tro på företagaren, affärsidén och företagsverksamheten.

Vad gäller synen på finanskrisen menar respondenten att den har påverkat hela samhället vilket alltså även inkluderar banker och småföretag. Däremot har olika branscher har påverkats olika. Verkstadsindustrin hör till en av de branscher som påverkats mest. Ur bankens perspektiv är tillverkningsföretagen en hög risk. Anledningen är den höga belåningen som krävs för att finansiera de tillgångar som är nödvändiga för tillverkning av produkter. De småföretag som befinner sig inom den nämnda sektorn är ofta underleverantörer till stora tillverkningsföretag. Ofta har underleverantörerna endast en stor kund som svarar för nästan all försäljning. Om den kunden har likviditetsproblem så påverkar det underleverantören i allra högsta grad.

(24)

hävdar respondenten att banken lägger en större vikt vid de hårda värdena vid en kreditbedömning än tidigare.

4.4 Respondent D

Respondenten menar att bankens hantering av kapitalbelåning utgår från en fastlagd kreditpolitik där det tydligt framgår vad som får och inte får göras. Respondenten tillägger dock att det absolut är möjligt att få igenom krediter som frångår policyn så länge som det kan motiveras. Vidare handläggs kreditärendet aldrig av en person utan inkluderar minst två företagsrådgivare. Dessa är i direktkontakt med företaget och enas om ett upplägg som sedan presenteras för en kreditkommitté. Presentationen inkluderar ett pm där kredittagaren presenteras, vilket belopp som efterfrågas, motivering och en bedömning om ansökan frångår bankens kreditpolitik. Ju större kreditbelopp desto fler inblandade instanser.

Ett av de första stegen för banken är att avgöra hur moget det kreditsökande företaget är, det vill säga undersöka om det handlar om ett helt nystartat bolag med oerfarna ägare. Om så är fallet är det inte ovanligt att Nyföretagarcentrum hjälper bolaget in i processen. Exempelvis kan det handla om att lägga upp en rimlig budget. Om företaget är mer moget träffas ofta ägare, bank och ALMI för att tillsammans göra en bedömning av kapitalbehovet och vem av parterna som skulle kunna gå in med vad. Härifrån är processen likartad för både nya och etablerade företag och handlar i grund och botten om att bedöma kredittagarens återbetalningsförmåga. Detta görs genom med hjälp av bolagets konsolideringsgrad, soliditet, och information från UC (upplysningscentralen). Nästa för banken är att säkerställa den efterfrågade krediten, det vill säga fastställa värdet på eventuella kundfodringar, varulager eller andra inventarier. Vidare görs även en omfattande riskanalys där banken bedömer sannolikheten för att bolaget ska gå omkull inom en viss tid. Resultatet blir en räntesats på lånet som är specifik för varje enskild kredittagare.

Respondenten menar att bankens kreditgivning bygger på de två hörnstenarna;

(25)

Respondenten beskriver personen bakom företaget som allra viktigast och tillägger att det helst bör finnas en relation mellan kredittagare och bank när låneansökan kommer in. Ett av de första stegen vid en personbedömning är att undersöka varför personen kommer just till den banken. Exempel på varningsklockor är om kredittagaren har många mindre lån från olika kreditgivare eller privatkonto i en annan bank eftersom han troligen redan fått avslag där. Sammanfattningsvis tittar banken på alla typer av historik för att avgöra om det finns tecken på ett riskbeteende. Respondenten trycker på att det oftast är oerhört lätt för banken att genomskåda om kredittagaren försöker dölja något.

Om finanskrisen säger respondenten att vi fortfarande inte sett hela utfallet och att banken tror att krisen kommer att hålla i sig till 2010. Vidare menar han att det finns en oro över att likviditeten försvinner ur marknaden, det vill säga att värdet på de pengar som endast existerar på pappret urholkas. När USA begränsar produktionen påverkas många svenska företag eftersom leveranserna kan förskjutas i månader vilket i sin tur påverkar leveransgarantin till de svenska kunderna. Många svenska företag försöker då gardera sig mot detta genom att beställa hem stora leveranser vilket tyvärr binder upp kapital vilket i sin tur genererar enorma räntekostnader. Om det svenska företaget dessutom är beroende av en sviktande bransch som exempelvis bygg riskerar företaget att fastna med ett jättelager som det inte kan få ut. Banken tror att det först i slutet av sommaren går att skönja hur snabbt lågkonjunkturen kommer vända.

En effekt av krisen är att bankerna inte har samma kapital som tidigare vilket ökar medvetenheten om vem man lånar ut till. Banken måste med andra ord försäkra sig om att den får betalt för de pengarna som lånas ut. Exempelvis har många banker strypt lånen och höjt räntan inom fastighetsbranschen vilket begränsar möjligheten till försäljning som i sin tur bidrar till att urholka värdet på fastigheten och skrämmer bort potentiella investerare. För att ha en hög kapitaltäckning måste räntan höjas ytterligare. Respondenten menar inlåningsräntorna steg ordentligt innan krisen vilket kan tolkas som en varningsflagg eftersom det innebär att bankerna har kapitalbrist.

(26)

Med andra ord är bankens kreditpolitik oförändrad men möjligheterna att få igenom ett lån som frångår policyn är mer begränsade. Däremot tycker respondenten att medias tolkning av situationen är både överdriven och felaktig. Exempelvis påstås ofta att ALMI har fått låna ut relativt stora summor under krisen eftersom ”bankerna stryper krediten”. Respondenten förklarar att det nästan alltid handlar om företagare som fått avslag på en alltför riskfylld investering och sedan gått till media och beklagat sig.

Det som har förändrats är att bankens fokus har förskjutits något från nya till etablerade kunder. Respondenten förklarar att banken under högkonjunkturer satsar mycket på att värva nya kunder men att man under lågkonjunkturer fokuserar mer på befintlig kundstock. Med andra ord går banken igenom de etablerade kredittagarna flera gånger per år och för en mer regelbunden dialog med dessa. Anledningen är att banken i ett så tidigt skede som möjligt ska kunna identifiera förändringar och sedan agera därefter. Vidare menar respondenten att en kreditgivare under dessa regelbundna kontroller bör vara extra uppmärksam på i vilken bransch bolaget är verksamt inom.

Sammanfattningsvis gör respondenten bedömningen att det inte har blivit svårare för ett nystartat bolag att få lån under krisen. Men återigen pekar han på att det skiljer mycket mellan de olika branscherna. Som exempel på branscher som har svårt med krediterna nämner han bygg, restaurang och konsultbranschen men poängterar också att dessa branscher toppar konkursstatistiken oavsett konjunktur.

5. Analys

5.1 Prognos av intjänings och betalningsförmåga

(27)

positivt perspektiv beroende på hur konjunkturkänsligheten kan komma att påverka företagets prestation. Prognoserna grundar sig på samma typ av information oavsett om företaget är en befintlig kund eller om det är en nystartad verksamhet. Respondenterna upplever inte att en prognos för en nystartad verksamhet görs mer pessimistisk jämfört med en befintlig kund. Däremot har befintliga kunder en fördel eftersom prognosen grundar sig både på företagets finansiella prestation samt ett helhetsintryck på företagaren. Samtliga respondenter berättar att en stark relation mellan företagaren och kreditbedömaren ses som positivt i den totala kreditbedömningen.

Flera av respondenterna antyder att finanskrisen bidragit till att mer information används vid prognoser än tidigare. Ett exempel på detta är att en branschanalys kan göras om inte företagets egen information anses vara tillräcklig för att kunna prognostisera företagets framtida återbetalningsförmåga.

5.2 Säkerhetsbedömning

(28)

5.3 Redovisningsinformation

Samtliga respondenter anser att redovisningsinformationen är av stor betydelse när en kreditbedömning skall göras. Företagaren bifogar information om sitt företag när dess återbetalningsförmåga skall bedömas. För kreditbedömaren är förtroende för företagaren av yttersta vikt. Redovisningsinformationen används även för att göra en bedömning av företagets framtida återbetalningsförmåga samt för att se vilka säkerheter som finns i företaget. Flera av respondenterna beskriver redovisningsinformationen utifrån tre perspektiv; historik, nutid och framtid. Den uppenbara skillnaden mellan ett nyetablerat företag och ett etablerat företag är tillgången på historisk information i form av bokslut. Bankerna använder sig av information från Upplysningscentralen (UC) för att se om den kreditsökande har betalningsanmärkningar eller på annat sätt misskött sina åtaganden gentemot bank och övriga intressenter. Därmed är redovisningsinformationen en viktig del i att reducera osäkerheten inför och vid framtida betalningsinställelse för kreditgivaren. Samtliga respondenter poängterar att företagens nyckeltal är centralt när resultat och balansräkningar granskas vid en kreditbedömning.

Redovisningsinformation används även för att göra en utvärdering av nuläget.

Ofta har kunderna gjort en omvärldsanalys innan en kreditbedömning görs. En branschanalys visar hur företaget har presterat. Denna trend kan jämföras med branschindex vilket därmed kan ge en indikation hur bra företaget är jämfört med sina konkurrenter.

Redovisningsinformationen används även för att reducera risken av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser. En prognos för av företagets framtida återbetalningsförmåga underlättas när det finns historisk information tillgänglig i form av balans och resultaträkning. En rättvis prognos av företagets framtida återbetalningsförmåga kan inte enbart grunda sig på nyckeltal från bokslut. Det krävs även en bedömning av företagaren samt en bedömning om företagets nuvarande situation.

(29)

historisk karaktär och således inte är en prognos för företagets framtida återbetalningsförmåga. Flera respondenter nämner dock att de blivit mer noggranna att följa rutinerna när de granskar information i kreditprocessen för nystartade företag.

5.4 Information för personbedömning

Samtliga respondenter lägger mycket stor vikt vid personen bakom företaget och menar att kreditgivningsprocessen i princip bygger på bankens bild av ägaren. Av de respondenter som gjorde en prioriteringsordning över de mest betydelsefulla faktorerna vid en bedömning hamnade ägarna eller personen bakom företaget i samtliga fall högst upp. Ett återkommande begrepp är förtroende som grundar sig på exempelvis ägarnas erfarenhet, kompetens, teknik, branschkunskap och engagemang. Vidare menar respondenterna att ett personligt möte med kunden ofta en förutsättning för att banken ska bevilja lån och första intrycket är oerhört viktigt.

För att kunna avgöra huruvida ägaren är trovärdig och lämpad att driva ett företag har bankerna av olika tillvägagångssätt. Här nämner flera av respondenterna kundens historik som en tidig och viktig pusselbit i processen. Om det exempelvis framkommer att kunden inte skött sina åtaganden gentemot bank och övriga intressenter är kan det bli svårt att övertyga potentiella kreditgivare om framtida prognoser. I de fall som kunden helt saknar historik anse samtliga respondenter att det kan bli nödvändigt för banken att etablera en relation till kunden innan eventuella kreditgivningsprocessen kan fortlöpa. Respondenterna är eniga om att oetablerade kunder som inleder sin bankrelation med en kreditförfrågan har en klart mindre möjligheter att bli beviljad lån jämfört med en kund som banken redan känner till.

(30)

Under finanskrisen menar samtliga respondenter att bankens bild av ägaren nu är minst lika viktig som under högkonjunkturen. Man menar att effekterna av kreditbesluten blivit tydligare vilket ökar vikten av att göra en korrekt bedömning av personen bakom företaget.

5.5 Information för marknadsbedömning

För att kunna göra en bedömning av företagets marknadssituation måste banken ha kännedom om företagets specifika affärsidé och sedan ta ställning till möjligheterna att lyckas på den aktuella marknaden. Flera respondenter menar att kunden måste kunna motivera kapitalbehovet genom att övertyga banken om hur han/hon kommit fram till att han/hon är rätt person att bedriva just den verksamheten på just den marknaden. Det kan handla om företag som är nystartande, expanderande eller företag som går med förlust.

Flera av de intervjuade bankerna sig av branschanalyser där det specifika företaget kopplas ihop med information som är specifik för den aktuella branschen. Analysen innehåller exempelvis nyckeltal och framtida prognoser. Vidare måste banken ta hänsyn till den övergripande konjunkturen eftersom den påverkar företagets övriga intressenter i form av underleverantörer och kundernas köpkraft.

Om finanskrisens påverkan är respondenterna eniga om att situationen är allvarlig och att det i nuläget råder stor osäkerhet på marknaden. Även om krisen har påverkat hela samhället anser flera av bankerna att krisen slagit olika hårt mot olika branscher. Som svaga branscher nämns exempelvis bygg, konsult, och fastighetsbranschen. Samtliga respondenter bedömer situationen som pågående och menar att det i nuläget är svårt att inse alla krisens konsekvenser.

(31)

att bilden är missvisande och bygger på felaktig information. Exempelvis kan det handla om missnöjda småföretagare som nekats lån på grunder som media ignorerar eller inte känner till.

Vikten av att ligga nära de etablerade företagen under en lågkonjunktur understryks av flera respondenter. Argumentet är att banken som kreditgivare med kort varsel kunna gå in och vidta nödvändiga åtgärder. Det kan handla om att föra en regelbunden dialog med företaget vilket ökar bankens möjligheter att vidta rätt åtgärder vis rätt tidpunkt. Även under en allvarlig lågkonjunktur är det viktigt att applicera ett långsiktigt perspektiv och exempelvis inte återkräva svaga krediter på felaktiga grunder. Fler respondenter menar att banken och företaget ofta har samma målbild eftersom ingen av parterna tjänar på en konkurs. Problem uppstår endast om ägarens bedömning skiljer sig från bankens.

Om krisens påverkan på kreditprocessen menar samtliga respondenter att bankerna inte har vidtagit några konkreta förändringsåtgärder. Fastställda riktlinjer från tidigare år gäller fortfarande och nominella bedömningskriterier som nyckeltal är oförändrade. Överlag är bankerna eniga om att det under finanskrisen inte har begränsat bankernas möjligheter att låna pengar till småföretag även om det här förekommer något delade meningar. Däremot antyder flera respondenter att banken gör en mer utförlig analys av de kreditsökande företag som är verksamma inom de drabbade branscherna. Vidare menar samtliga respondenter att finanskrisen tvingat upp priset på pengar vilket har ökat medvetenheten om vem man lånar ut till. Argumentet är att man som kreditgivare måste försäkra sig om att få betalt för de pengar som lånas ut.

5.6 Information vid beslutsfattande

(32)

6. Slutsats

Syftet med studien är att belysa hur banker som kreditgivare bedömer vilka småföretag som är kreditvärdiga och hur bedömningsprocessen har påverkats av finanskrisen.

Undersökningen indikerar att banker tar hänsyn till ett stort antal faktorer i sin kreditbedömning och att hela processen i grund och botten bygger på förtroende. För att bygga upp ett förtroende tittar banker i första hand på personen bakom företaget. Här bedöms exempelvis ägarens erfarenhet, kompetens, teknik, branschkunskap och engagemang. Vid personbedömningen använder sig banker även av tillgänglig historik där man försöker säkerställa att kunden skött sina tidigare åtaganden och att det inte förekommer tecken på högriskbeteende. Banker bedömer även bolagets återbetalningsförmåga vilket grundar sig på redovisningsinformation från exempelvis bokslut, årsredovisningar och finansiella rapporter. I processen analyseras även stora mängder statistik som är specifik för företaget och den bransch det verkar i. Dessutom görs analyser av mer generell karaktär där banker tar hänsyn till externa faktorer som prisutveckling, ränta och konjunkturläge.

Undersökningen visar även att bankers bedömningsprocess inte har påverkats konkret av finanskrisen. Exempelvis kvarstår tidigare gällande riktlinjer och nominella bedömningskriterier som nyckeltal är oförändrade. Bilden av att banker under krisen medvetet skulle ha strypt krediter för småföretagare känns inte igen. Däremot upplever flera av respondenterna att det förekommit vissa skillnader i bankens övergripande agerande under lågkonjunkturen och att det finns en ökad medvetenhet om vem man lånar pengar till. Kreditsituationen beskrivs som skärpt och fokus har förskjutits från att värva nya kunder till att ligga nära de etablerade. Vidare upplever flera respondenter att man i nuläget använder sig av mer information i form av branschstatistik i bedömningsprocessen och att det har blivit viktigare att hålla sig inom ramarna för de riktlinjer som finns.

(33)

7. Referenser

Publicerat

Athavale, M. Edmeister, R.O. 2004. ”The pricing of sequential bank loans”. Financial review, 39: 231-253

Bryman, Alan & Bell, Emma. 2007. ”Business research methods”. 2. ed. Oxford: Oxford University Press

Svensson, Birgitta. 2003. ”Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet” Universitetstryckeriet, Ekonomikum, Uppsala

Broomé, P., Elmer L., & Nylèn B. 1998. ”Kreditgivning till företag”, 5 uppl. Lund: Studentlitteratur

Bruns, Volker. ”Kreditprocessen ur bankens och det växande ägarledda företagets perspektiv” i Landström, Hans 2003. ”Småföretag och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering” Stockholm: SNS Förlag

Funered, U.E. 1994. ”Bankernas risktagande”. Nerenius & Santérus förlag.

Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn. 1997. ”Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder” Studentlitteratur, Lund

Jensen, M. C., & Meckling, W.H.1976. Theory of the firm: “Managerial behavior, agency costs and ownership structure”. Journal of Financial Economics,3(4): 305-360

Kling, K., Driver J. Michael & Larsson, Rickard ”Hantering av mänskliga fallgropar vid kreditbedömning av små företag – ett kognitivt perspektiv” i Landström, Hans. 2003. ”Småföretag och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering” Stockholm: SNS Förlag

Landström, Hans. 2003. ”Småföretag och kapitalet – Svensk forskning kring små företags finansiering” Stockholm: SNS Förlag

Lindblom, Per Henrik, Svensk författningssamling (SFS), ”Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse” Iustus förlag, Uppsala

Silver, Lars. 2001. ”Credit risk assessments in different contexts – The influence of local networks for bank financing of SMEs”. Doktorsavhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Svedin, Jenny. 1992. ”Kreditgivning och kreditbedömning av företag” Almqvist & Wiksell, Ekonomiförlagen, Malmö

(34)

Stiglitz, J. E., & Weiss, A. 1981. ”Credit rationing in markets with imperfect information”. The American Economic Review, 71(3):393-410

Intervjuer

Blom, P. (2009-04-28). Företagsrådgivare på Swedbank. Stockholm Carsten, J. (2009-05-18). Företagsrådgivare på SEB. Uppsala

Heilborn, A. (2009-05-19). Stf Kontorschef på Handelsbanken. Uppsala Svensson, J. (2009-05-12). Regionkreditchef på Nordea. Uppsala

Internet

FöretagarFörbundet, ”Sveriges småföretag – Värt att veta om Sveriges småföretag 2009”. 2009 03-18, Hämtad 2009-04-13

http://www.ff.se/sitespecific/foretagarforbundet/publication_files/2009_03_Sveriges_smafore tag.pdf

Andersson Anders 2009 ”Bankerna missgynnar oss småföretagare”. Hittad 2009-05-01 http://www.driva-eget.se/bankerna-missgynnar-smaforetagen-5192352

Finansinspektionen. 2008. ”Finanssektorns stabilitet” (2008:18) http://www.fi.se/Templates/Page____10817.aspx

FöretagarFörbundet,”Vart femte småföretag kan inte betala”. Hittad 2009-05-14 http://www.ff.se/nyheter/2009-03-26/vart-femte-smaforetag-kan-inte-betala/ ”Global kris tynger svenska småföretag”

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleID%3D2009%5C03%5C26 %5C330626%26sectionid%3DEttan

Littorin, Camilla, 2009. ”Cash or Crash”. Hittad 2009-05-14

http://www.ff.se/sitespecific/foretagarforbundet/publication_files/2009_03_CC_Indikator.pdf Riksbanken. 2008. ”Finansiell stabilitet 2008:2”Hittad 2009-06-02

http://www.riksbank.se/pagefolders/8574/fs_08_2_sv.pdf

Riksbanken. 2009. ”Konjunkturcykeln och regelverk för banker” Hittad 2009-06-02

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_01_1 _artikel2.pdf

Veckans Affärer, 2009 ”kreditsmäll för småföretagare”. Hittad 2009-05-26 http://www.va.se/nyheter/2008/10/01/smaforetagare/

References

Related documents

förhandsbedömningar vilket inte känns som ett bra och rättssäkert sätt då det riskerar att vara olika tider för gallring av dessa handlingar i olika delar av landet, vilket i sin

När socialnämnden idag tvingas bläddra genom flera andra anmälningar och förhandsbedömningar kan det leda till en integritetskränkning för alla de barn och vuxna som förekommer

Svar från Hagfors kommun till Socialdepartementet beträffande Socialstyrelsens författningsförslag Att göra anmälningar som gäller barn sökbara.

I rapporten presenterar Socialstyrelsen författningsförslag som innebär att uppgifter om anmälan som gäller barn som inte leder till utredning samt uppgifter om bedömning av

när någon som fyllt 18 år, men inte 21 år, aktualiseras hos socialnämnden, kan den längre gallringsfristen ge större möjlighet att fortfarande finna orosanmälningar avseende

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lena Ag efter föredragning av avdelningschef Peter Vikström.

Vi bedömer att en lagstiftning som ger ett tydligt stöd för att göra anmälningar om barn sökbara kan bidra till att sådana förutsättningar skapas genom att på ett tydligt