Vad gör vi mot käpparna i hjulen?

(1)

Examensarbete

Vad gör vi mot käpparna

i hjulen?

- En kvalitativ studie om vad som hindrar elever

att nå kunskapskraven och vilka åtgärder som

görs för att hjälpa dem att nå dit.

Författare: Anton Svensson Handledare: Pierre Wiktorin Examinator: Jonas Sjölander Termin: VT21

Ämne: Samhällskunskapsdidaktik,

(2)

Abstrakt

Denna studie är en kvalitativ studie där intervjuer genomförts för att kartlägga vilka hinder som gör att elever i årskurs 4–6 inte når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Studien syftar även till att kartlägga vilka stödåtgärder som används för att elever i behov ska nå kunskapskraven. I studien har fyra lärare, en rektor samt huvudman varit informanter och de arbetar alla i samma kommun. Resultatet i studien visar att de hinder som informanter kan urskilja är bland annat språksvårigheter, koncentrationssvårigheter och avsaknad av föräldrastöd. Resultatet visar också att de åtgärder som eleverna får är exempelvis studiehandledning eller undervisning i mindre grupp.

Nyckelord

Stödåtgärd, svårigheter, extra anpassning, särskilt stöd, kunskapskrav.

Tack

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning _________________________________________________________ 4

2 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 5

2.1 Frågeställningar ________________________________________________ 5 3 Litteraturbakgrund ________________________________________________ 6 3.1 Ansvarsområden _______________________________________________ 6 3.1.1 Lärarens ansvar ____________________________________________ 6 3.1.2 Elevhälsans ansvar __________________________________________ 6 3.1.3 Rektorns ansvar ____________________________________________ 6 3.1.4 Huvudmannens ansvar _______________________________________ 7 3.2 Kunskapskrav __________________________________________________ 7 3.3 Måluppfyllelsen ________________________________________________ 8 3.4 Extra anpassning och särskilt stöd __________________________________ 9 3.5 Sammanfattning _______________________________________________ 10 4 Metod ___________________________________________________________ 11 4.1 Metodval ____________________________________________________ 11 4.2 Urval _______________________________________________________ 11 4.3 Genomförande ________________________________________________ 12 4.4 Analysmetod _________________________________________________ 13 4.5 Metodreflektion _______________________________________________ 13

5 Resultat och analys ________________________________________________ 14

5.1 Hinder som minskar uppfyllelse av kunskapskraven __________________ 14 5.2 Orsaken till de olika hinder ______________________________________ 15 5.3 Stödåtgärder som används _______________________________________ 16 5.4 Åtgärder som önskas från rektor eller huvudman _____________________ 17 5.5 Analys ______________________________________________________ 18 6 Diskussion _______________________________________________________ 20 6.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 20 6.2 Analysdiskussion ________________________________________________ 20 6.3 Vidare forskning _________________________________________________ 21 Referenslista _________________________________________________________ 22

Bilagor

(4)

1 Inledning

I en perfekt värld skulle alla barn inom skolans värld få exakt det som efterfrågas för att eleven ska utvecklas och kunna nå sin fulla potential. I en perfekt värld finns det resurser som kan skjutas till för att göra detta möjligt. Känslan av denna värld kan uppfattas som verklighet när man läser svenska skollagen. I 1 kap. 10§ (SFS 2010:800, kap. 1 §10) står det att inom all utbildning ska alltid barnets bästa vara en utgångspunkt för verksamheten. Detta understryks även i den nytillkomna lagen om barnkonventionen som trädde i kraft 2020-01-01. I denna lag (SFS 2018:1197) beskrivs det att beslut som tas inom bland annat myndigheter och skola ska se till ”barnets bästa”. Vidare beskrivs att beslutstagaren ska ha i åtanke vad som är bra för barnet samt hur beslutet påverkar barnet. Även det enskilda barnets bästa ska tas i åtanke vid beslut som berör många barn.

Likvärdigheten i svensk skola byggs tydligt upp av lagen och understryks av alla elevers rätt till hjälp när hindret är ett faktum. För vilka hinder stöter egentligen elever på i undervisningen? Hur åtgärdas dessa hinder när lärarens anpassningar innanför klassrummets ramar inte räcker till?

(5)

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att kartlägga vilka hinder lärare upplever att elever möter för att nå kunskapskraven i samhällsorienterande ämnen i årskurs 6. Vidare syftar studien till att kartlägga vilka stödåtgärder som skolan och huvudmannen sätter in för att möjliggöra uppfyllelse av kunskapskraven i årskurs 6.

2.1 Frågeställningar

• Vad upplever lärare som hinder för att elever ska nå kunskapskraven?

(6)

3 Litteraturbakgrund

Barn i svensk skola har både skyldigheter och rättigheter. Enligt svensk lag har barn skolplikt att följa, vilket betyder att de ska gå i skolan under tio år från det att barnet fyllt sex år (SFS 2010:800, kap. 7 § 2, 10, 12). Medan detta är den enda skyldigheten för barnen att följa, är rättigheterna desto fler. Barn har exempelvis rätt till en kostnadsfri utbildning. Utbildningen ska även ta hänsyn till barnens olika behov. Ett sådant behov kan vara om ett barn bedöms inte nå grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning. Då ska barnet tas emot på en grundsärskola (SFS 2010:800, kap. 7 §5). En annan rättighet kan utläsas i skollagen under kapitel 3 som reglerar barns och elevers utveckling mot målen. I §7 står det att: ”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd” (SFS 2010:800, kap. 7 §7). Detta stöd ska gälla oavsett vilket ämne den enskilda eleven har behov av stöd inom. Det framkommer även tydligt i svensk skollag att det är olika ansvarsområden i barnets omgivning som de vuxna förfogar över.

I detta avsnitt presenteras de vuxnas olika ansvarsområden kring den enskilda elevens utbildning samt de kunskapskrav som krävs för ett godkänt betyg i de samhällsorienterade ämnena. Vidare presenteras hur stor måluppfyllelsen är generellt sett från den kommunen där studien gjordes i samt vad som menas med extra anpassning och särskilt stöd. Slutligen sammanfattas avsnittet.

3.1 Ansvarsområden

3.1.1 Lärarens ansvar

I klassrummet har läraren det största ansvaret gällande elevernas lärande. Enligt skollagen ska läraren planera och anpassa undervisningen för den enskilda eleven inom klassrummets ramar. Läraren ska även hålla utvecklingssamtal med vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling (SFS 2010:800, kap. 2 §15). Vidare nämns inte lärarens ansvar i skollagen mer. Däremot står det i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 under riktlinjer, mer om lärarens ansvarsområde.

Läraren ska bland annat ta hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar samt ge utrymme för eleven att uttrycka sin förmåga med hjälp av olika medel. Läraren ska även uppmärksamma och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till de elever som har svårigheter. Uppdraget innefattar även att forma undervisningen så den enskilda eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och förhålla sig till de kunskapskrav som finns. Den enskilda läraren ska således förhålla sig till läroplanen och exempelvis bedriva icke-konfessionell undervisning.

3.1.2 Elevhälsans ansvar

Elevhälsans centrala uppdrag grundar sig i förebyggande och hälsofrämjande arbete där elevens utveckling mot utbildningsmålen ska främjas. Elevhälsans ansvar inkluderar psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska samt medicinska åtgärder (SFS 2010:800, kap. 2 §25). För att kunna tillgodose detta ansvarsområde krävs det olika resurser som skolsköterska, kurator samt personal med tillräcklig kompetens för att tillgodose den enskilda elevens behov av specialpedagogiska insatser.

3.1.3 Rektorns ansvar

(7)

verksamheten inriktas mot de nationella målen (Lgr 11). Rektorns ansvar är också att undervisningen och elevhälsans verksamhet formas på ett sådant sätt att den enskilda eleven får de extra anpassningar eller särskilt stöd som eleven behöver.

I skollagen kan det urskiljas att rektorn tar beslut rörande den enskilda skolans inre organisation. Inne i organisationen ska resurserna fördelas på ett sådant sätt att elevernas olika förutsättningar och behov tas i hänsyn (SFS 2010:800, kap. 2 §10).

3.1.4 Huvudmannens ansvar

Varje kommun är huvudman för kommunala skolor och ansvarar för att alla elever ska nå kunskapskraven (Skolverket, 2020). Huvudmannen ansvarar för skolans arbetssätt och tillhandahåller skolan med resurser för måluppfyllelse och utveckling. Enligt skolforskare och ämneslärare Linus Karlsson (2017, s. 100), är det även huvudmannens ansvar att skolan innehar den kompetensutveckling som krävs för att möta elevernas behov av åtgärder. Huvudmannen ansvarar även för att utbildningen på de kommunala skolorna förhåller sig till skollagen och andra direktiv som kan finnas i olika bestämmelser (SFS 2010:800, kap 2 §8).

Huvudmannen ska även distribuera resurser inom kommunen efter elevernas olika förutsättningar. Kommunen som huvudman ansvarar ej för skolor med enskild huvudman. Även om kommunen är ytterst ansvarig för skolan, finns det inget krav från staten att det ska finnas en nämnd inom kommunen som arbetar med utbildningsfrågor (Jarl & Rönnberg, 2019, s. 34). Det enda kravet från staten är att kommunen hanterar frågor som berör utbildning. Det betyder att kommunen kan välja att skilja på förskola, grundskola och gymnasium i olika frågor, eller inte skilja på dem. Ansvaret sträcker sig organisatoriskt, därmed beslutas ingenting om den enskilda eleven av huvudmannen (Jarl & Rönnberg, 2019, s. 34). Beslut om enskilda elever ligger istället hos rektorn.

3.2 Kunskapskrav

Inom de samhällsorienterade ämnena ingår geografi, historia, religion samt samhällskunskap. De fyra ämnena har olika kursplaner i läroplanen men samma ledord i sina kunskapskrav med något undantag för ämnet historia. I och med de nya kursplanerna som börjar gälla 1 juli 2022 (Skolverket, 2021), påverkas kunskapskraven.

I läroplanen från 2011 finns ledord som grundläggande, enkla och i huvudsak. I den nya läroplanen som börjar gälla 2022 återfinns ej begreppet i huvudsak. Istället har bara de två förstnämnda använts. Enligt läroplanen från 2011, ska eleven exempelvis i samhällskunskap ha “grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer” och i religion ska eleven ha “grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler…” (Skolverket, 2011, s. 191). I den nya läroplanen står det att “Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället” och “Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner”. Ett annat exempel från den äldre läroplanen är att kunna “föra enkla resonemang” som används i alla fyra ämnena. Detta återfinns även i den nya läroplanen.

(8)

bidrar enligt Skolverket (2021) till en ökad likvärdighet och kvalitét gällande undervisningen på nationell nivå.

3.3 Måluppfyllelsen

I kommunen där studien genomförts visar statistiken från tidigare år att 95,1% av alla elever i årskurs 6 fick betygen E till A (Skolverket, 2019). Statistiken från den kommun där studien genomförts, visar en hög måluppfyllelse bland de samhällsorienterade ämnena. Andelen elever, både pojkar och flickor som fick betyget E eller bättre i årskurs 6 var; 95,1% i geografi, 94,2% i historia, 95,5% i religionskunskap och 95,1% i samhällskunskap (Skolverket, 2019). Nedan syns en tabell från Skolverket som visar andelen elever i kommunen som uppnått betyget E till A för varje samhällsorienterat ämne.

Bild 1 (Grundskolan - Betyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2018/2019).

Det betyder också att ungefär 5% av alla elever i kommunen inte uppnår kunskapskraven för något av de samhällsorienterade ämnena. Enligt nationell statistik från Skolverket (2019) fick 5% av Sveriges elever i årskurs 6, F i religions- och samhällskunskap. 6% fick F i ämnena historia och geografi. Kommunens genomsnittliga måluppfyllelse är alltså i linje med Sveriges genomsnitt. Däremot kan skolor i den kommun där studien genomfördes, jämföras med varandra. Denna statistik visar både likheter och skillnader mellan de olika skolorna. Flertalet skolors elever når betyget E i samtliga ämnen, medan det finns exempel på skolor där endast 86,1% av eleverna når betyget E i geografi. Nedan är statistik tagen från samma sida på Skolverket. Tabellerna visar betygen i årskurs 6 för tre skolor i samma kommun.

Bild 2 (Grundskola 1 - Betyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2018/2019).

(9)

Bild 4 (Grundskola 3 - Betyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2018/2019).

Det som kan urskiljas ur tabellerna är både skillnader och likheter. Alla tre skolor visar god måluppfyllelse inom samhällskunskap, men skiljer sig åt i geografi och historia. Religionskunskap är även avvikande för en av de tre skolorna.

3.4 Extra anpassning och särskilt stöd

Elever lär sig inte endast om de samhällsorienterade ämnena innanför skolans ramar, utan hämtar enligt Karlsson (2017, s. 99) mycket av kunskapen från andra sammanhang. Även om mycket kunskaper inhämtas utifrån klassrummets ramar, har skolan ett uppdrag som innefattar en stor mängd kunskap om samhället, jorden, religionen samt historia. För att kunna tillhandahålla denna kunskap behöver skolan ta i hänsyn till vad som händer i samhället utanför klassrummet samt använda sig av olika stödåtgärder för att alla elever ska nå upp till kunskapskraven. De olika åtgärderna kan bero på saker som språkkunskaper, koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, mognad eller hemförhållanden (Karlsson, 2017, s. 99). Lärarens förståelse för olika typer av åtgärder är den viktigaste menar Karlsson (2017, s. 100), när det balanseras mellan åtgärderna, extra anpassningar och särskilt stöd.

Extra anpassning genomför läraren själv och den ingår i den ordinarie undervisningen, de vill säga att ingen extern hjälp behövs. Det kan exempelvis vara att en elev får sitta långt fram på grund av nedsatt hörsel eller att läraren förklarar instruktionerna skriftligt tillsammans med en specifik elev för att eleven har svårt att förstå muntliga instruktioner (Karlsson, 2017, s. 100–101). Skulle inte en extra anpassning vara tillräcklig, ska läraren göra ytterligare en extra anpassning. Fungerar inte den anpassningen heller, ska läraren eller annan skolpersonal anmäla behov av särskilt stöd.

(10)

Anledningen till att en elev är i behov av särskilt stöd och således får ett åtgärdsprogram är som nämnt tidigare av Karlsson (2017) exempelvis språkkunskaper. Även Persson (2004, s. 102) nämner att läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt problem. Han menar att svårigheterna synliggörs genom exempelvis koncentrationssvårigheter, konflikter eller prestationsångest. Däremot tydliggör Persson (2004) att det nästan alltid är språket som är grunden till svårigheterna och anledningen till särskilt stöd. Forskaren i pedagogik Claes Nilholm (2006, s. 17), menar att dessa svårigheter är medfödda eller bundna till eleven på något sätt och är anledningen till att speciellt stöd är i behov. Han menar att ett särskilt stöd ofta rekommenderas istället för att enbart förlita sig på inkludering i undervisningen om svårigheterna kan kopplas till inre faktorer hos den enskilda eleven. Däremot menar Nilholm (2006, s. 17) att om svårigheterna kan kopplas till faktorer utanför den enskilda eleven, är anpassning i undervisningen av läraren att föredra framför särskilt stöd.

3.5 Sammanfattning

Ansvarsområdena är i skolans värld flera och de är uppdelade på alla nivåer. Barnens ansvar eller plikt, är att gå i skolan. Där ska de få undervisning som läraren bär ansvar för. Läraren ansvarar även för kommunikation med vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling samt att anpassa undervisningen innanför klassrummets ramar för att den ska passa den enskilda eleven. Att låta varje enskild elev uttrycka sin förmåga genom olika medel eller att uppmärksamma svårigheter och ge de anpassningar som behövs ligger också på lärarens ansvar.

Rektorn ansvarar för att undervisningen formas till att den enskilda eleven i behov av extra anpassning eller särskilt stöd, får det. Hen fördelar även den enskilda skolans egna resurser för att lyckas tillgodose alla elevers behov. Även arbetet mot de nationella målen på den enskilda skolan är rektorns ansvar.

(11)

4 Metod

Nedan presenteras den metod studien använt sig av. Först presenteras metodvalet följt av studiens urval. Därefter förklaras studiens genomförande och analysmetoden. Slutligen presenteras metodreflektionen.

4.1 Metodval

Studiens data samlades in genom kvalitativ metod där samtal är den data som användes för analys. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som anses vara en angelägen arena för den undersökande som då får möjligheten för redogörelse hur den intervjuade upplever sina aktiviteter, erfarenheter och åsikter (Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar, 2018, s. 9). I kvalitativa intervjuer ska frågorna vara enligt både Trost (2010, s. 13) samt Brinkmann & Kvale (2018, s. 9) så öppna och möjliggörande som möjligt, samtidigt bör de vara raka och lätta att förstå för informatören (se bilaga A, B och C).

De kvalitativa intervjuerna i denna studie är “semistrukturerade” som Denscombe, Martyn (2017, s. 268) benämner de, eller strukturerade med öppna frågor enligt Trost (2010, s. 42). Båda författarna lyfter att intervjuns upplägg gynnar informatörens möjligheter till att utveckla sina svar. Intervjuaren bör vara flexibel menar Denscombe (2017, s. 268) för att denna möjlighet ska existera, och låta ordningsföljden bland ämnena vara sekundärt. På så sätt får intervjuaren utvecklade och komplicerade svar där informatören beskriver sina aktiviteter, erfarenheter och åsikter.

Eftersom denna studie analyserar relationen mellan människor och deras beslut är en kvalitativ metod angelägen (Trost, 2010, s. 27). Kvantitativa metoder som exempelvis enkätundersökningar tenderar att fokusera mer på statistik. Även Denscombe (2017, s. 267) skriver att kvalitativa intervjuer är att rekommendera när det efterfrågas utvecklade och komplicerade svar från en annan människas upplevelser.

Även om kvantitativa intervjuer anses vara bättre än kvalitativa på grund av enkelheten att räkna på statistiken så är ändå kvalitativa intervjuer en angelägen metod för denna studie då den analyserar relationen mellan människor och deras beslut (Trost, 2010, s. 27). Även Denscombe (2017, s. 267) skriver att kvalitativa intervjuer är att rekommendera när det efterfrågas utvecklade och komplicerade svar från en annan människas upplevelser.

Intervjuerna var personliga med upplägget att intervjuaren ställde frågor och informanten fick svara med möjlighet för utveckling av sina svar. Intervjuerna genomfördes digitalt med respekt för den pågående pandemi och de rekommendationer som gäller (Folkhälsomyndigheten, 2021).

4.2 Urval

(12)

Alla lärarna som agerat informanter i studien är legitimerade grundskollärare. Lärare 1 har fem års erfarenhet och arbetar på en skola med låg måluppfyllelse i jämförelse med kommunens genomsnitt. Lärare 2 har arbetat som lärare i två år och jobbar på en skola med hög måluppfyllelse. Lärare 3 har över 20 års erfarenhet och arbetar på en skola med låg måluppfyllelse. Lärare 4 har 10 års erfarenhet och arbetar på samma skola som lärare 1, det vill säga en skola med låg måluppfyllelse. Detta ger en allsidig syn från både erfarna och oerfarna lärares perspektiv. Rektorn som agerat informant har 25 års erfarenhet inom skolans värld. Nio av dessa år har varit som skolledare och arbetar på samma skola som lärare 1 och 4. Informanterna i studien har valts ut genom det som Bryman (2018, s. 497) kallar för Kriteriestyrt. Det betyder att personerna som intervjuas i studien är utvalda på grund av olika kriterier, exempelvis att de arbetar som lärare, rektor och huvudman samt har utbildningen för sitt arbetsområde.

De skolor som lärarna och rektorn arbetar på kan anses skilja sig åt. En av skolorna ligger beläget i ett socioekonomiskt utsatt område. På denna skola arbetar lärare 1, 4 samt rektorn. En annan skola ligger i en stadsdel med god socioekonomisk bakgrund och på denna skola arbetar lärare 2. Den tredje skolan är belägen cirka 3 mil utanför staden i en mindre ort och anses ha en neutral socioekonomisk bakgrund. På denna skola arbetar lärare 3. På detta sätt visar resultatet möjligtvis en heterogen sida bland kommunens skolor.

Urvalet av rektorer och lärare har varit explorativt vilket ligger i linje med studiens småskalighet. Alla lärare samt rektorer arbetar på skolor i en sydsvensk stad och alla har samma huvudman vars företrädare också har deltagit som informant i studien. Eftersom varje enskild skola sedan decentraliseringen fått större ansvar (Jarl & Rönnberg, 2019, s. 29), kan även skolor inom samma kommun arbeta på olika sätt. De fyra lärarna samt rektorn som agerat informanter i studien har kontaktats genom författares egna kontaktnät. Eftersom antalet informanter är lågt, bedöms studiens resultat inte vara generaliserbart (Denscombe, 2017, s. 422). Representanten för huvudmannen kontaktades via mejl.

4.3 Genomförande

Vid kontakt med studiens informatörer, tydliggjordes studiens syfte. Även information om att alla informanter i studien kommer vara anonyma och inte kommer kunna identifieras av någon med undantag för studiens författare, handledare samt examinator. Därefter gav de sitt samtycke till att medverka i studien. Alla informanter i studien fick även information innan intervjutillfället, om att de får lov att avbryta intervjun, vägra svara eller återkalla sin medverkan. Studien har på så sätt beaktat de fyra etiska forskningsetiska krav enligt Vetenskapsrådet (2017). De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Även GDPR beaktas på grund av avsaknad av personuppgifter av både personer och skolor (Linnéuniversitetet, 2020).

(13)

4.4 Analysmetod

I studiens sammanställning användes en tematisk analys där ljudupptagningen av intervjuerna delades in i tre kategorier; hinder, orsak samt stödinsats. Den förstnämnda berör de hinder som lärare kan se som gör att elever ej når kunskapskraven för ämnet. Därefter behandlas och tolkas orsaken till vad detta hinder som lärare kan se, beror på. Stödinsats handlar om vilka former av externa stödåtgärder som görs av skola och huvudmän. Kategorierna togs fram både utifrån studiens syfte och frågeställningar, men också från de tre titlarna som informanterna i studien har. I analysen avkodades det inspelade materialet från varje informant och fylldes i under rätt kategori. Analysen genomfördes således efter att intervjuerna tagit plats. Det tydliga material som nu fanns kategoriserat, jämfördes och tolkades utifrån studiens syfte, vilket var att kartlägga vilka stödåtgärder som skola och huvudman skjuter till för att möjliggöra uppfyllelse av kunskapskraven.

4.5 Metodreflektion

Efter att intervjuerna genomförts, gick det att urskilja problematiken med intervjumetoden. Eftersom intervjuer enligt Denscombe (2017, s. 293) grundar sig i vad informanten berättar, snarare än gör, kan sanningen på så sätt förvrängas vid intervjutillfället. Den insamlade data som studien använder sig av påverkas även av de individer som agerar informanter. Alla informanter i studien har inte fått förbereda sig med undantag för huvudmannen. För att delta i studien var det ett krav från huvudmannens sida, att få tillgång till frågorna skriftligt en vecka innan intervjun tog plats. Detta kan i sin tur ha påverkat svaren eftersom svar kan ha utformats skriftligt som sedan informanten använt sig av i den muntliga intervjun. Detta sätt att svara menar Denscombe (2017, s. 289) kan bidra till mindre utvecklade svar. Ingen av de andra informanterna har haft tillgång till intervjufrågorna på förhand.

Fördelen med att använda sig av intervjuer har varit att informanterna har haft möjlighet att utveckla sina tankar och åsikter på vilket sätt de önskat. Alla kontaktade informanter har deltagit i studien med undantag för en intervju. Den uteblivna intervjun skulle genomförts med en rektor.

(14)

5 Resultat och analys

I följande avsnitt presenteras studiens resultat. Inledningsvis beskrivs den empiriska data som samlats in under intervjuerna. Denna data kategoriseras upp för att skapa en tydlighet i vad som framkommit under de olika intervjuerna. Kategorierna var; (1) vilka hinder upplevs hos lärare/rektor/huvudman som hindrar elever från att nå kunskapskraven, (2) vad är orsaken till de hinder som beskrivits, (3) vilka stödåtgärder används för att fler ska nå kunskapskraven, (4) vilka åtgärder önskas från rektor/huvudman för att fler ska nå kunskapskraven. Slutligen sammanfattas resultaten.

5.1 Hinder som minskar uppfyllelse av kunskapskraven

Nedan redogörs de hinder som informanterna nämner i respektive intervjuer.

Lärare 1 - skola med låg måluppfyllelse

Läraren beskriver att den generella måluppfyllelsen är låg och att uppskattningsvis en av fem elever når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Denna lärare delar in de som inte når målen i tre olika hinder; språksvårigheter, koncentration samt frånvaro.

Lärare 2 - skola med hög måluppfyllelse

Den generella måluppfyllelsen upplevs vara hög enligt läraren. Jämfört med lärare 1, uttrycker denna lärare att största hindret för de elever som ej når kunskapskraven är bristen på underlag för bedömning. Det kan exempelvis vara oinlämnade uppgifter eller diskussioner som inte blivit av. Informanten nämner att som nyexaminerad lärare blir ofta summativ bedömning viktigare, vilket läraren nämner som en möjlig faktor till ej nådd måluppfyllelse eftersom den formativa bedömningen lätt uteblir. Läraren uttrycker även en oro över hur olika lärare tolkar kunskapskraven olika, vilket läraren menar kan påverka huruvida den enskilda eleven når upp till kunskapskraven eller ej. Det sista hindret som läraren nämner är en specifik elev som läraren menar inte läser rätt skolform, utan borde läsa enligt en annan kursplan. Den läroplan denna elev borde bedömas utifrån är Läroplanen för anpassad skolgång.

Enligt läraren når drygt hälften av eleverna kunskapskraven. Liksom första läraren lyfts den språkliga barriären som ett hinder, där bland annat vardagliga begrepp gör många texter oförståeliga. Extra problematiskt är det för de elever som har svårt för både svenska och sitt modersmål. Bristande föräldrastöd hemifrån nämns även som ett hinder. Detta hinder är oberoende vilken härkomst eleven eller elevens föräldrar har. Även denna lärare lyfter elever som upplevs borde läsa enligt Läroplanen för anpassad skolgång.

Denna lärare nämner i intervjun att måluppfyllelsen i klassen är “ok”. Det som blir hinder för många är språkliga svårigheter. Läraren uttrycker även att motivationen är en bidragande faktor för att enskilda elever ej når kunskapskraven. Läraren lyfter även att en elev borde undervisas enligt Läroplanen för anpassad skolgång.

Rektor - skola med låg måluppfyllelse

(15)

svenska. De hinder som rektorn kan identifiera på skolan är föräldrarnas skolbakgrund, klassrumsklimat, otydlighet i uppgifter samt till vilken grad eleverna förstår vad som bedöms av lärarenen.

Huvudman

Huvudmannen upplever att måluppfyllelsen i kommunen är bra eftersom den ligger över det genomsnittliga i hela landet. De hinder som nämns i intervjun är hur länge den enskilda eleven har varit i Sverige. Även läsförståelse lyftes fram i intervjun som ett hinder.

5.2 Orsaken till de olika hinder

Språksvårigheter grundar sig oftast i hur länge eleven varit i Sverige, vilket resulterar i att bristande språkkunskaper försvårar måluppfyllelsen för den enskilda eleven. Däremot nämns det att det finns elever som är födda i Sverige men ändå har språkliga svårigheter. Läraren menar att de språkliga svårigheterna försvårar även förståelsen för de vardagliga begrepp som kan finnas i de texter eleverna läser.

Koncentration beskrivs grunda sig i arbetsron i klassrummet där läraren beskriver det som “oroligt”. Läraren lyfter även att klassrummet i sig är inte optimalt eftersom det är avlångt och smalt, vilket gör att flera elever är placerade långt från tavlan eller läraren. När eleverna hamnar långt från tavlan, flyttar eleverna närmre när ljud och bild är dålig. Detta påverkar i sin tur klassrumsklimatet eftersom eleverna trängs långt fram för att kunna höra och se vad som visas. Frånvaro handlar om elever som har en hög frånvaro och uteblir från mycket av undervisningen. En av anledningar det senaste året menar läraren kan vara de rekommendationerna om att vara hemma vid symptom för covid-19. Läraren upplever att även om många elever är hemma extra mycket under pandemin, läser de inte det som förväntas hemma.

Bristen på underlag nämndes tidigare som en anledning till ej nådda kunskapskrav. Detta grundar sig i att eleverna är hemma mycket eller inte lämnar in inlämningsuppgifter. Det hinder som läraren lyfter som det mest problematiska är hur olika lärare tolkar kunskapskraven olika. Läraren menar att kunskapskraven är för breda och vaga vilket resulterar i att varje enskild lärare skapar sig en egen uppfattning på vilken nivå som är godkänt eller inte. Detta konkretiserar läraren med ett exempel på en elev som av en annan lärare bedöms inte nå kunskapskraven för betyget A, eftersom eleven inte deltagit tillräckligt muntligt. Informanten påpekar att det inte finns något i kunskapskraven som kräver muntlig delaktighet. Om två lärare i samma klassrum tolkar kunskapskraven olika, kan den enskilda elevens måluppfyllelse påverkas enligt informanten. Även eleven som läser fel skolform lyfts fram i intervjun.

(16)

Ett annat hinder som uttrycktes av läraren var bristande föräldrastöd hemifrån. Detta hinder berörde inte enbart elever med annat modersmål än svenska, utan kunde även urskiljas hos elever med svenska som modersmål. Det uttrycks även att en specifik elev läser fel skolform och borde istället undervisas i anpassad grundskola.

Liksom lärare 1 och 3 uttrycker denna lärare att språkliga barriärer är det största hindret för att elever ska nå kunskapskraven. Bakomliggande faktorer för de språkliga barriärerna menar läraren är flera stycken. Bland annat lyfter hen fram att textmassan förändras drastiskt mellan årskurs 3 och 4, vilket gör att många elever inte klarar av att ta till sig informationen i texterna. En annan faktor som läraren beskriver är elevernas vana att läsa hemma. Vanan att läsa hänger ihop med skolbakgrunden, både hos eleven och hos föräldrarna. I intervjun framgår det även att många elever hindras från att nå högre betyg eftersom språket försvårar analytiska frågor där eleven måste resonera sig fram till ett svar. Precis som lärare 2 och 3 uttrycker denna lärare att en elev i klassen borde bedömas utifrån Läroplanen för anpassad skolgång.

Precis som lärare 4 lyfter att skolbakgrunden kan vara ett hinder, nämner rektorn i sin intervju att detta är ett stort problem för många elever på hens skola. Rektorn menar att det är kopplat till elevens möjlighet att adaptera språket. Om föräldrarnas uppfattning är att skolan inte är väsentlig och har svårt att hjälpa sina barn med läsning och annat skolarbete, påverkas eleverna negativt.

Klassrumsklimatet nämns även som ett hinder, det handlar om hur eleverna uppför sig, hur de arbetar samt hur tydlig uppgiften de ska genomföra är. Rektorn nämner att om en elev redan har problem, och samtidigt möter en undervisning som är otydlig, måste många faktorer bearbetas innan kunskapskraven kan vara inom räckhåll. Även ett klassrumsklimat där eleverna byter ämnen ofta lyfts fram som en faktor för att dåliga resultat.

Huvudman

Huvudmannen lyfte fram när eleven kom till Sverige och läsförståelse som två hinder från att nå kunskapskraven. Det förstnämnda syftar till de elever som börjar i svensk skola och börjar direkt i exempelvis årskurs 5. Det sistnämnda handlar om elever som har problematik med att förstå och analysera det abstrakta och kan exempelvis handla om att läsa mellan eller bortom raderna.

5.3 Stödåtgärder som används

Läraren beskriver att hen inte kan komma till rätta med de nämnda hindren genom extra anpassningar innanför klassrummets ramar. Läraren anpassade material för utvalda elever, men menar på att det inte räckte för att de skulle nå kunskapskraven. Däremot har en studiehandledning på sitt modersmål varit till stor nytta för några av eleverna eftersom eleverna då kan få stöd i de vardagliga begreppen som är fallgropar i vanliga fall. En annan åtgärd som läraren menar varit gynnsam för eleven var att eleven blev placerad i en särskild undervisningsgrupp. Eleverna i denna grupp får mer hjälp och bättre arbetsro.

(17)

eleven har uteblivit. Det kan bero på att de resurser skolan har att ge eleven fokuserar på kärnämnena och inte samhällsorienterade ämnena. Resterande hinder som läraren urskiljer i klassrummet hanteras genom extra anpassningar. Dessa anpassningar hanteras innanför klassrummets ramar och behöver inga externa åtgärder.

Denna lärare nämnde även en specifik elev som påstås läsa fel skolform. Läraren säger sig ha flaggat för detta men menar att inga stödåtgärder har genomförts på grund av fördröjning av utredningar. Läraren genomför extra anpassningar i klassrummet men uttrycker att det inte är tillräckligt.

Läraren beskriver att hen har språkstödjare i klassrummet under enskilda lektioner vilket underlättar för flertalet elever att skapa förståelse till texterna i undervisningen.

Även denna lärare lyfte att en elev inte läser rätt skolform och befinner sig i klassrummet utan stödåtgärder. Läraren uppger inga stödåtgärder som genomförts i klassrummet utan försöker komma förbi hindren med hjälp av extra anpassningar.

Rektorn förklarar i intervjun att skolan arbetar med begreppen ”indikerar” och ”befarar”. Begreppen används om en lärare indikerar eller befarar att en elev inte når kunskapskraven. De som lärarna indikerar och de hinder som dessa elever innehar, försöker lärarna lösa genom extra anpassningar. De elever som lärarna befarar, behöver särskilt stöd. Det särskilda stödet kan exempelvis vara mindre undervisningsgrupp eller studiehandledning. Däremot menar rektor att resurserna inte är tillräckliga för att fylla behovet av särskilt stöd. På skolan används även grupper i svenska som andraspråk (Sva), som får extra undervisning i ämnet svenska.

Huvudman

I intervjun nämns begreppet “tillgänglig lärmiljö” som huvudmannen beskriver att kommunens skolor arbetar med. Det handlar om att klassrummen ska inneha en tydlig struktur, avskärmningar för enskilda elever, hörselkåpor, digitala verktyg. Kommunen samarbetar även med SPSM (specialpedagogiska myndigheten) och regionen som kan tillhandahålla flertalet tekniska hjälpmedel. De speciallärare som kan kopplas in till specifika elever för att förbättra läsförståelse eller öka läshastighet, fokuserar oftast enbart på kärnämnena och därmed inte de samhällsorienterade ämnena. Det som uppfattas i intervjun är att detta kan vara ett medvetet val eftersom kärnämnena kan i många fall anses vara de mest väsentliga ämnena.

5.4 Åtgärder som önskas från rektor eller huvudman

Det lyfts flera åtgärder som exempelvis fler lektioner i halvklass eller studiehandledning på elevernas modersmål oftare än nuläget. Klassrummets som läraren nämner inte är optimalt för undervisning är en del som önskas förbättras. Detta genom ett annat klassrum eller uppdaterade tekniska hjälpmedel såsom bättre projektor. Läraren uttrycker även att en åtgärd som blev bestämd inte blivit av. Det skulle vara att eleverna får sitta med skärmar för att skapa “rum” i klassrummet.

(18)

Läraren efterfrågar gemensam bedömningsram för att göra det tydligare vad som krävs för att nå de olika betygen i varje ämne.

Språkstödet som denna lärare har tillgång till under enskilda lektioner är för läraren eftertraktat att ha tillgång till under fler lektioner.

Sista läraren uttrycker en önskan att få enskild tid med varje elev för bearbetning av olika texter. Det menar läraren hade hjälpt elever i en större utsträckning att skapa förståelse för texter, både på, mellan och bortom raderna. Läraren nämner även att hen tror att eleven som läser fel skolform hade klarat sig betydligt bättre om eleven hade fått en möjlighet till annan skolgång. Läraren önskade mer användbar personal på skolan som exempelvis studiehandledning i fler språk. Detta existerar inte i nuläget påpekade läraren. Läraren beskrev ett önskat scenario där studiehandledaren arbetar full tid på en skola. Samarbetet mellan lärare och studiehandledare kan då bli betydligt tydligare kring elevens faktiska hinder och hur de ska lösas.

Rektorn beskriver hur behovet för att kunna tillgodose särskilt stöd för alla elever bottnar i en ekonomisk fråga. I intervjun uttrycks en oro över att huvudmannen inte förstår komplexiteten i vad eleverna på rektorns skola behöver. Det nämns också att på skolan behöver genomsnittligen var fjärde elev någon form av stöd för att klara av kunskapskraven.

Huvudmannen

Från huvudmannens sida nämns det att omfördelningar i budgeten är något som används för att skapa resurser för skolorna i kommunen. Huvudmannen uttrycker även att rektorerna innehar stora möjligheter att plocka in externa åtgärder som exempelvis en arbetsterapeut.

5.5 Analys

Det som framkommit i resultatet är att flera lärare upplever att elever i deras klasser har språkliga barriärer som hindrar dem från att nå kunskapskraven. Det lyfts fram att ett fåtal av dessa elever lyckas nå kunskapskraven med hjälp av extra anpassningar som lärare genomför innanför klassrummets ramar medan andra elever är i behov av särskilt stöd för att nå kunskapskraven. Språkliga svårigheter är den största anledningen till att elever inte når målen och lyfts även fram av både Karlsson (2017, s 99) och Persson (2004, s. 102), som en orsak till varför elever är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Andra orsaker som lyfts fram av Karlsson (2017, s 99) är koncentrationssvårigheter, hemförhållanden, mognad samt läs- och skrivsvårigheter. Även Persson (2004, s. 102) nämner läs- och skrivsvårigheter som en orsak till behov av särskilt stöd.

(19)

verksamheten. Utöver de orsaker Karlsson (2017) lyfter fram, nämns det av tre lärare att elever i deras klasser bör gå i anpassad grundskola, men inte gör det.

För att ta sig an dessa hinder nämns huvudsakligen två stödåtgärder; mindre undervisningsgrupp samt studiehandledning. En lärare framhävde att en enskild elev i klassen undervisas i mindre grupp för att kunna få mer individuell hjälp och arbeta i ett långsammare tempo. Två lärare nämnde att de hade studiehandledning för enskilda elever på ett fåtal lektioner i veckan. Informanter uttryckte däremot att mycket av de åtgärder som användes i den dagliga verksamheten fokuserade på kärnämnena och inte de samhällsorienterade ämnena.

Sammanfattningsvis, finns det flera hinder i den dagliga verksamheten som hindrar elever från att nå kunskapskraven. För ett antal elever hjälper de extra anpassningar läraren kan genomföra innanför klassrummets ramar, för andra behövs särskilt stöd. Det särskilda stödet nämns däremot som en bristvara med förklaringen att kärnämnena prioriteras och de samhällsorienterade ämnena faller bort. Det särskilda stödet som lyser med sin frånvaro kan vara en effekt av olika beslut som beslutshavare tar. Rektorn har exempelvis ett ansvar att disponera den enskilda skolans resurser efter elevernas olika behov (SFS 2010:800, kap. 2 §10).

(20)

6 Diskussion

I följande avsnitt diskuteras inledningsvis studiens valda metod följt av resultatdiskussion. Avslutningsvis diskuteras vidare forskning.

6.1 Metoddiskussion

Studien har varit en kvalitativ studie som fokuserat på semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurserna 4–6, rektor samt huvudman. Fokus i studien har varit att kartlägga vilka hinder som upplevs finns i klassrummet och bidrar till att elever inte når kunskapskraven. Intervjuerna har dessutom använts för att kartlägga vad för åtgärder som används för att komma förbi dessa hinder. Eftersom det finns hinder som kan lösas innanför klassrummets ramar, har studien skilt på åtgärderna “extra anpassningar” och “särskilt stöd” enligt Karlsson (2017).

Sammanlagt intervjuades fyra olika lärare, en rektor och en huvudman. Lärarna undervisar i samhällsorienterade ämnen på totalt tre olika skolor. Rektorn arbetar även på en av dessa skolor. Studiens tillförlitlighet hade troligtvis kunnat höjas om fler rektorer hade deltagit i intervjuer. Däremot befinner sig de tre skolorna i väldigt skilda områden där en skola anses ligga i ett socioekonomiskt utsatt område och en annan skola finns i en ort tre mil utanför staden. Den tredje skolan anses ligga i ett område med god socioekonomisk bakgrund. Resultatet har således visat en heterogen sida bland kommunens skolor.

Studien har genomförts av en person, vilket kan ha påverkat resultatet eftersom personen är en ovan intervjuledare. Hade studien genomförts av flera personer hade det gett större möjlighet att förbereda frågorna på ett bättre sätt, samt kunna formulera fler och givande följdfrågor under intervjuernas gång.

6.2 Analysdiskussion

I analysen har det framkommit olika hinder som gör att elever inte når kunskapskraven. Däremot är det svårt för huvudman och rektor att svara på vilka hinder som de ser finns med anledning att de inte befinner sig i själva klassrummet och tvingas se de generella hindren som är återkommande.

Att de språkliga barriärerna skulle vara den orsak till ej nådda kunskapskrav och även nämnas av Karlsson (2017, s. 99), gör nog inte många förvånade. Det som framkommer i resultatet är att de hjälpmedel elever får för att ta sig igenom den språkliga barriären är mestadels studiehandledning. Däremot framkommer det att den studiehandledning som genomförs i den dagliga verksamheten ofta fokuserar på kärnämnena. Istället läggs ansvaret många gånger över på att läraren ska genomföra extra anpassningar för att elever i behov av särskilt stöd ska klara av kunskapskraven. I analysen beskrivs det hur rektorn försöker fördela om resurserna på skolan för att elever i mest nöd får den hjälp de behöver. Däremot räcker inte resurserna till alla vilket resulterar i att flertalet elever i behov av stöd, går utan. I analysen framgår det från huvudmannen att budgeten i kommunen omfördelas för att resurserna ska hamna på de skolorna i behov.

(21)

hjälpmedel i form av exempelvis ökad budget i skolan. Istället omfördelas pengar, samtidigt som en rektor menar på att det inte räcker. Detta “pinball-spel” kan bero på flera orsaker och det gör säkert ont i hjärtat för många som är inblandade. Men den som verkligen förlorar på det, är eleven som inte når kunskapskraven. När olika beslut tas kring en enskild elev, är eleven den enda part som tyvärr inte hörs överhuvudtaget. Enskilda elever i behov av hjälp har rätt till det enligt skollagen (SFS 2010:800, kap. 7 §7). Vad som är oroväckande är hur denna hjälp begränsas till de tre kärnämnena. I skollagen nämns det nämligen ingenting om att rätten till hjälp enbart gäller kärnämnena. En annan fråga som uppstår är lärarnas kompetens kring elevers olika behov av stöd. Det kan inte uteslutas att lärarna behöver bli bättre på att bemöta elever i behov av stöd och att lärare bör få bildning i området för att tillgodose behovet. Det särskilda stödet som uteblir i den dagliga verksamheten är således en stor käpp i hjulet för många elever. Det behövs knappast forskning för att förstå hur skolan och möjligtvis deras framtid påverkas av att inte få den hjälp de behöver.

6.3 Vidare forskning

(22)

Referenslista

Brinkmann, Svend. & Kvale, Steinar., 2018. Doing interviews 2nd ed., London: SAGE Publications Ltd.

Bryman, Alan., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder tredje upplagan., Stockholm: Liber.

Denscombe, Martyn., 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Fjärde upplagan., Lund: Studentlitteratur.

Jarl, Maria. & Rönnberg, Linda., 2019. Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum Tredje upplagan., Stockholm: Liber.Jarl, M. & Rönnberg, L., 2019. Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum Tredje upplagan., Stockholm: Liber.

Karlsson, Linus, 2017. Anpassningarnas dilemman: samhällskunskapslärares syn på

extra anpassning. Framåt uppåt! s. 99–116

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Lindqvist, Gunilla, 2011. Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. I Kultur och lärande: Vol. 2011:02. Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna (s. 89–107). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6270

Linnéuniversitetet, 2020. GDPR för studenter. Växjö: Linnéuniversitetet. Nås via länken: https://lnu.se/ub/skriva-och-referera/Skriva-akademiskt/gdpr-for-studenter/ (Hämtad 2021-03-18)

Nilholm, Claes, 2006. Inkludering av elever" i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi? (Vol. 50). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Persson, Bengt, 2004. Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. En fråga om likvärdighet, rättvisa eller rättigheter? Utbildning och demokrati, 13(2), pp.97–113. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Skolverket, 2019. Ny statistik om terminsbetygen i årskurs 6 - Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2019-10-24-ny-statistik-om-terminsbetygen-i-arskurs-6

Skolverket, 2020. Vem gör vad. https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad

Skolverket, 2021. Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan Trost, Jan., 2010. Kvalitativa intervjuer 4., [omarb.] uppl.., Lund: Studentlitteratur.

(23)

Bilaga A

Intervjuguide riktat till undervisande lärare

• Hur skulle du beskriva den generella måluppfyllelsen inom de samhällsorienterade ämnena i din/dina klasser?

• Vilka hinder kan du se vara orsaken till de elever som inte når kunskapskraven?

• Hade dessa hinder kunnat bearbetas inom klassrummets ramar? Till exempel genom tillgänglig lärmiljö.

• Om inte. Vilka externa stödåtgärder har genomförts för att eleven/eleverna ska kunna nå kunskapskraven?

• Har det tillkommit någon extern hjälp för att möjliggöra en större måluppfyllelse?

(24)

Bilaga B

Intervjuguide riktat till rektor

• Hur skulle du beskriva den generella måluppfyllelsen inom de samhällsorienterade ämnena på din skola i årskurs 6?

(25)

Bilaga C

Intervjuguide riktat till huvudman

• Hur skulle du beskriva den generella måluppfyllelsen inom de samhällsorienterade ämnena i din kommun?

(26)