AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap
Hälsouppdraget
Utvärdering av hur lärare uppfattar & relaterar omkring hälsa & livsstil
Gölin Swessar
2020
Examensarbete, Avancerad nivå, 30 hp
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Sammanfattning: Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar av begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för hur lärare ser på yrkesrollens hälsouppdrag. Inom studien hölls sju intervjuer med yrkesaktiva grundlärare. Intervjuresultatet visade att lärare relaterar hälsa till att må bra och livsstil till att välja. Begreppen relaterades till varierande fokusaspekter av psykosocial- och fysiskkaraktär. I lärares undervisning berörs begreppen i olika omfattning genom vardagssamtal, ämnesundervisning, hälsofrämjande aktiviteter samt via lärarrollen i elevnära kontexter. Enligt resultatet arbetar lärare kontinuerligt med hälsouppdraget utifrån aspekterna kost,
motion och relationer vilka är tre av läroplanens fem hälsopåverkande livsstilsfaktorer.
Undervisningen tenderar därmed att skapa en begränsad hälsolitteracitet hos eleverna som är påverkad av lärares subjektiva förståelse av hälsouppdraget. Studiens resultat kan användas som utgångspunkt i lärares planering av hälsofrämjande undervisning för att skapa en bred hälsolitteracitet samt i skolutvecklingsfrågor som avser att medverka till att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 2 1.2 Litteraturgenomgång ... 3 1.2.1 Begreppet hälsa ... 3 1.2.2 Begreppet livsstil ... 3 1.2.3 Hälsans påverkansfaktorer ... 4 1.2.4 Folkhälsa i Sverige ... 51.2.5 Hälsouppdraget i grundskolans läroplan ... 6
1.2.6 Hälsofrämjande och förebyggande arbete ... 6
1.3 Syfte och frågeställningar ... 7
2 METOD ... 8
2.1 Urval ... 8 2.1.1 Etiskt förhållningssätt ... 8 2.2 Datainsamlingsmetoder ... 8 2.3 Procedur ... 9 2.4 Analysmetoder ... 103 RESULTAT ... 12
3.1 Vad begreppen hälsa och livsstil innefattar för lärare ... 12
3.1.1 Begreppet hälsa ... 12 3.1.1.1 Allmän definition ... 12 3.1.1.2 Begreppets beståndsdelar ... 12 3.1.2 Begreppet livsstil ... 13 3.1.2.1 Allmän definition ... 13 3.1.2.2 Begreppets beståndsdelar ... 13 3.1.3 Hälsans påverkansfaktorer ... 14 3.1.4 Livsstilssjukdomar ... 16
3.2 Begreppen hälsa och livsstil i lärares undervisning ... 17
3.2.1 Begreppet hälsa i lärares undervisning ... 17
3.2.2 Begreppet livsstil i lärares undervisning ... 18
4 DISKUSSION ... 21
4.1 Sammanfattning ... 21
4.1.1 Vad begreppen hälsa och livsstil innefattar för lärare ... 21
4.1.2 Begreppen hälsa och livsstil i lärares undervisning ... 22
4.1.3 Beröringspunkter för hälsa och livsstil ... 23
4.2 Tillförlitlighet ... 24
4.3 Teoretisk tolkning ... 26
4.3.1 Teoretisk tolkning utifrån vad hälsa och livsstil innefattar för lärare ... 26
4.3.2 Teoretisk tolkning utifrån hälsa och livsstil i lärares undervisning ... 27
4.3.3 Teoretisk tolkning utifrån hälsouppdraget ... 29
4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 30
4.5 Praktisk tillämpning ... 30
REFERENSER ... 31
1 INLEDNING
Utifrån min egen erfarenhet av arbete med barn- och ungdomstandvård inom socioekonomiskt utsatta områden så har jag fått en tydlig inblick i hur barns omgivande miljö och förutsättningar kan påverka deras hälsa. Denna kännedom har gjort att jag under min lärarutbildning har sett på skolvärlden utifrån ett hälsofrämjande vårdperspektiv. Skolan är en unik samhällsinstitution som under lagstadgad skolplikt har möjlighet att både möta och utveckla samhällets yngre medborgare under större delen av deras uppväxt. Enligt grundskolans läroplan [Lgr11] ska skolvärlden arbeta och verka för alla elevers rätt till utveckling och lärande i en omsorgsfull miljö genom att förmedla en likvärdig utbildning till alla elever. Detta innefattar att lärares undervisning ska knyta an till elevernas förförståelse och förutsättningar genom att ta hänsyn till elevernas bakgrund (Skolverket, 2019a, s. 7-8). Utifrån Lgr11 och skolans formulerade uppdrag så är det tydligt att lärarrollen innefattar ett hälsouppdrag. Enligt Stewart-Brown (2001) inryms det en stor potential i skolan som hälsofrämjande arena. För att utnyttja den och lärarens hälsouppdrag till fullo så krävs det att lärare har en tydlig förståelse för vad detta uppdrag innebär (Partanen, 2019, s. 11-12, 49). Jag anser därmed att det finns ett behov av att öka kunskapen och förståelsen för hur lärare uppfattar och arbetar med sitt hälsouppdrag för att både ringa in och utveckla lärares hälsoarbete.
Hälsa är en uppenbart essentiell del av det mänskliga livet. Det är ett speciellt begrepp med skiftande subjektiva betydelser samtidigt som det är ett komplext fenomen i hur det både utvecklas, påverkas och förändras under livets gång. Enligt regeringens proposition så påverkas ett barns hälsa så pass av dess uppväxtvillkor att det bär med sig påverkande hälsofaktorer under resten av livet (Prop. 2017/18:249, s. 9). Eftersom hälsa har ett stort egenvärde för varje enskild individ så är det ett viktigt mål för mänskligheten (Partanen, 2019, s. 49; Prop. 2017/18:249, s. 6). Vikten av att få hålla en god hälsa genom livet är så pass prioriterad i vår omvärld att det finns instiftat ett flertal globala lagar, överenskommelser, rättigheter och målprogram som berör varje människas rätt till en god hälsa. Aktuella rapporter visar att vi i Sverige har en relativt frisk befolkning men en snedfördelad ohälsa som har ökat under de senaste decennierna. Det ses tydliga skillnader i hälsa, risk för sjukdom och förväntad livslängd mellan olika områden och grupper i samhället. Dessa skillnader, som även benämns samhällets hälsoklyftor är ett prioriterat mål i dagens svenska folkhälsoarbete (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 10; Prop. 2017/18:249, s. 1, 7-8).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019a, s. 13; 2019b, s. 18) är skolan en viktig instans att bedriva folkhälsoarbete på just för att kunna påverka medborgarna tidigt i livet och därmed kunna verka för att befolkningens hälsoklyftor kan utjämnas. Genom att granska Skollagen (2010:800) och grundskolans läroplan [Lgr11] (Skolverket, 2019a) framgår det tydligt att de mänskliga rättigheterna och hälsobegreppet är delar av skolans uppdrag. Samtidigt framhävs det på regerings- och myndighetsnivå att det krävs ett brett hälsofrämjande arbete i samhället som involverar ett flertal olika samhällssektorer. Utifrån litteratur och styrdokument anser jag därför att det är ofrånkomligt att hälsouppdraget är en del av varje lärares mångfacetterade yrkesroll och att dagens samhälle har ett behov av att lärare arbetar hälsofrämjande. Grundat på dess samhälleliga efterfrågan anser jag att det finns ett behov av ytterligare fördjupning och aktualisering av lärares hälsouppdrag vilka både stöds och efterfrågas av litteraturen (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 13; Partanen, 2019, s. 49; Prop. 2017/18:249, s. 1, 7; SOU 2016:55, s. 10-11,19, 24).
1.1 Bakgrund
De styrdokument som svenska lärares arbete vilar på är framförallt skollagen och grundskolans läroplan [Lgr11] med tillhörande kursplaner. Dessa har genom historien formats och inspirerats av omvärldens och nationens olika styrdokument vilka är sprungna ur mänsklighetens och befolkningens olika behov. En tydlig utgångspunkt för de flesta dokument är att de både ska främja individens rättigheter och samtidigt motverka samhälleliga orättvisor. Med hälsa som utgångspunkt så går det att följa hälsobegreppets närvaro alltifrån den världsomspännande folkrätten ned till biologiämnets kursplan för grundskolans lägre åldrar. Detta stycke avser att förtydliga hur hälsobegreppet berörs i olika styrdokument och hur ett hälsouppdrag därmed knyts an till lärarrollen genom styrdokumenten.
Lagmässigt så verkar alla människor ytterst under den internationella folkrätten och de mänskliga rättigheterna. För att tydliggöra barnens rättigheter finns därutöver Barnkonventionen som under 2019 blev en del av svensk lag (Arbetsmarknadsdepartementet, 2019, s. 8-11). Förenta nationerna [FN] har länge arbetat med att främja de mänskliga rättigheterna. Målprogrammet Agenda 2030 är en del av detta arbete som fokuserar på att främja människors rätt till en hållbar hälsoutveckling oavsett ålder (Regeringskansliet, 2016, s. 12). För att uppnå detta menar UNICEF Sverige (2009, s. 24) att varje stat behöver bedriva ett genomtänkt folkhälsoarbete där förebyggande hälsoinsatser är en given del. På global nivå leds detta arbete av Världshälsoorganisationen [WHO] som är FN:s organ för folkhälsofrågor (WHO, 1956, s. 1-2) medan det på svensk nationell nivå leds och utvärderas av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Ett policyramverk som WHO Europa instiftat och bedriver är Hälsa 2020 vilket fokuserar på att jämna ut befolkningens påverkbara hälsoskillnader (Folkhälsomyndigheten, 2015, s. 3). I Sverige uttrycks och beskrivs detta arbete i regeringens proposition God och jämlik hälsa – en
utvecklad folkhälsopolitik. I denna formuleras ett huvudmål för Sveriges folkhälsopolitik som
verkar för att; ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (Prop. 2017/18:249, s. 36). För att detta ska vara möjligt uppmanar regeringen till att alla samhällsaktörer ska arbeta aktivt för att främja en god hälsa och verka för att detta mål blir uppnått (Prop. 2017/18:249, s. 8). Eftersom hälsoområdet är stort och mångfacetterat har regeringen delat upp det övergripande målet i åtta fokusområden som förtydligar vad det hälsofrämjande arbetet bör rikta in sig på. Områden med tydlig relevans för skolväsendet och därmed för lärare är förutsättningar i det tidiga livet, utbildning av kompetens och kunskap, levnadsvanor samt aspekter omkring egenmakt (Prop. 2017/18:249, s. 31).
Partanen skriver att eftersom skolan har i uppdrag att främja både god hälsa och en gynnsam livsstil så har skolan även ett ansvar att stötta elevernas tillägnande av kunskap och förståelse för hur deras val av livsstil påverkar den egna hälsan och välbefinnandet. Det innebär att undervisningens fokus bör förflyttas från ohälsa och riskfaktorer till att lyfta hälsofrämjande friskfaktorer. Han menar vidare att undervisningen ska sträva efter att skapa delaktighet vilket innefattar att eleverna genom kunskap och förståelse för vad som påverkar hälsa ska utveckla en hälsolitteracitet vilket bland annat innefattar att inneha förmågan att kunna göra aktiva livsstilsval som främjar den egna hälsan (Partanen, s. 9, 11, 19, 24, 37).
1.2 Litteraturgenomgång
1.2.1 Begreppet hälsa
Hälsa är ett mångsidigt begrepp som de flesta har sin egen vardagsuppfattning om vad det innebär (Nilsson, 2003, s. 37). Enligt WHO:s definition är begreppet hälsa; ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (WHO, 1956, s. 1-2). WHO:s definition ligger till grund för FN:s beskrivning av de mänskliga rättigheterna och är därför en välanvänd definition som ofta fungerar som utgångspunkt i globala och nationella lagar samt styrdokument (Nilsson, 2003, s. 37; Partanen, 2019, s. 31; SOU 2016:55, s. 13). Enligt en av de svenska grundlagarna ska varje individs välfärd vara ett tydligt mål för vår offentliga verksamhet som ska verka för att skapa goda förutsättningar till hälsa. Det innefattar bland annat att rätten till bostad och utbildning säkerställs liksom tillgången till en social och trygg omsorg (1 kap. 2 § andra stycket Regeringsformen [1974:152]). Trots att WHO:s definition av hälsa är välanvänd så är den omdebatterad på grund av dess svårtolkade komplexitet. Kritiker menar att definitionen dels saknar hänsynstagande till individens egen upplevelse av hälsa samt att hälsa inte endast är ett tillstånd utan också är kopplat till förmågor (Nilsson, 2003, s. 37; Partanen, 2019, s. 31-32).
1.2.2 Begreppet livsstil
1.2.3 Hälsans påverkansfaktorer
En individs hälsa är ett resultat som uppkommer genom hur skilda påverkansfaktorer påverkar varandra. Hälsa kan därför tolkas utifrån hur individuella- och samhälleliga faktorer inverkar på varandra. (SOU 2016:55). Hälsans påverkansfaktorer är sådant som direkt och indirekt påverkar hälsan på olika vis under både kort- och lång tid. Ålder, kön och genetiskt arv liksom livsstil och livsvillkor [levnadsvillkor] är exempel på hälsans påverkansfaktorer. Utöver dessa så påverkar strukturella faktorer i individernas omgivning vilket innefattar socioekonomiska-, kulturella- och miljömässiga förhållanden. Relationen mellan hälsa och dessa faktorer är flerdimensionell och hur hälsa utvecklas och påverkas både kort- och långsiktigt är till stor del avhängt på hur dessa faktorer samspelar och förhåller sig till varandra. En påverkansfaktor kan medverka till ett flertal olika hälsoutfall samtidigt som att endast dess förekomst inte behöver betyda att den ger upphov till ohälsa. Medan gynnsamma faktorer [friskfaktorer] kan främja hälsa så kan icke gynnsamma faktorer [riskfaktorer] utveckla ohälsa. Hälsans påverkansfaktorer kan därmed inte särskiljas helt från varandra men de kan tolkas gentemot varandra utifrån olika perspektiv och nivåer (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 11-13; Nilsson, 2003, s. 40-41).
Det finns ett flertal illustrativt förklarande modeller över hälsans olika påverkansfaktorer där individen vanligtvis är centrerad och yttre faktorer placerade omkring individen med inbördes variation. De begrepp som omnämns kan variera i ordval men är vanligtvis synonyma med varandra. I vissa modeller ses en större grad av precisering av respektive påverkansfaktor. Folkhälsomyndigheten (2019a, s. 11) förklarar hälsans påverkansfaktorer genom att illustrativt referera till ’Regnbågsmodellen’ av Dahlgren och Whitehead (2007);
Figur 1. Hälsans påverkansfaktorer enligt ’Regnbågsmodellen’ efter Dahlgren och Whitehead (2007) samt Folkhälsomyndigheten (2019a, s. 11).
ohälsa vara både kort och lång. Vid smittsam sjukdom sker vanligtvis ett snabbt insjuknande medan andra riskfaktorer behöver vara närvarande under en lång tid för att ge upphov till sjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 11-12). Skillnader i hälsa ses mellan samhällsgrupper som lever med systematiskt olika livsvillkor och livsstil. På samhällsnivå kan individers hälsa förutspås utifrån olika socioekonomiska nivåer, en vanlig utgångspunkt är då individers utbildningsgrad vilket anses vara ett stabilt mått över tid (Galobardes et al., 2006). Hälsa kan därför förutspås genom att gruppera medborgarna utifrån socioekonomisk position till en social gradient. Denna fungerar som en hierarkisk trappa där de med lägst socioekonomisk position står längst ned och de med högst socioekonomisk position står längst upp. Generellt sett uppvisat därmed personerna som står längst upp i trappan mindre ohälsa i jämförelse med dem som återfinns längre ned i hierarkin (Dahl et al., 2014; Diderichsen et al., 2012). Det kan förklaras genom att individer med lägre socioekonomisk position vanligtvis utsätts för fler negativa påverkansfaktorer som kan förstärka varandra i jämförelse med individer som står på en högre position som vanligtvis är omgivna av färre negativa påverkansfaktorer. Det innebär att en person på en lägre social position löper större risk att bli sjuk av sin rökning än en person på en högre social position eftersom att den sannolikt har fler negativa påverkansfaktorer omkring sig (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 12). Eftersom vissa påverkansfaktorer verkar över en lång tid så kan hälsa utvärderas och förutspås utifrån ett livsperspektiv. Det innebär att de påverkansfaktorer som är närvarande under en individs barndom kan påverka dennes hälsa både kort- och långsiktigt under livets gång (Marmot et al., 2010; SOU 2016:55).
1.2.4 Folkhälsa i Sverige
Folkhälsa är ett beskrivande begrepp som avser en befolknings hälsostatus där hänsyn tas till hälsofördelning vad gäller dödlighet och sjukdomsförekomst på olika samhällsnivåer. Folkhälsoarbete strävar efter en god och jämlik hälsa i hela befolkningen där inga systematiska skillnader föreligger varken i befolkningen som helhet eller mellan olika samhällsgrupper baserat på exempelvis olika socioekonomi, kön eller etnisk bakgrund. Eftersom folkhälsa är en viktig faktor för en hållbar samhällsutveckling så bör samhällsinsatser som främjar detta prioriteras för att främja ett lands välfärd (Prop. 2017/18:249, s. 8). Genom politiska beslut kan folkhälsoarbete styras till att påverka de påverkansfaktorer av hälsan som påverkas av samhällets olika förutsättningar. Då hälsa är ett samspel mellan en individs egna val och samhällets givna förutsättningar så framhäver regeringen samhällets roll och ansvar för att möjliggöra att medborgarna är rustade att göra medvetna och hälsosamma val. All offentlig verksamhet bär därför ett ansvar för att föra ett målfokuserat och systematiskt folkhälsoarbete som avser att främja förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i befolkningen (Prop. 2017/18:249, s. 9-10).
livsstilsfaktorer som fysiskt stillasittande, näringsfattiga måltider och rökning skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 8-10, 12). För barn och ungdomar i Sverige ses en ökad förekomst av fysiskt stillasittande, psykisk ohälsa, fetma och karies (Folkhälsomyndigheten, 2019c; Socialstyrelsen, 2013, s. 8-9).
För att förbättra folkhälsan och utjämna samhällets hälsoklyftor krävs det att de sociala grupper som uppvisar stor ohälsa och därmed en utsatthet ges samhälleliga resurser och insatser som syftar till att nå en förbättrad hälsa. Det arbetet kan innefatta strukturella insatser med fokus på både livsvillkor och levnadsförhållanden samt kompenserande insatser som syftar till att överbrygga skillnader genom förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsomyndigheten (2018, s. 10; 2019a, s. 13; 2019b, s. 18) betonar vikten av att Sveriges barn och unga ska nås av ett brett hälsofrämjande arbete tidigt i livet, för att verka för alla medborgares lika rätt till en god hälsa. I det arbetet är skolan en viktig samhällsaktör för att utjämna samhällets hälsoklyftor.
1.2.5 Hälsouppdraget i grundskolans läroplan
Hälsa är ett närvarande begrepp i de olika delarna av Lgr11 där det berörs på olika vis i alltifrån skolans grundläggande värden och uppdrag till kursplanen i ämnet biologi (Skolverket, 2019a). Läroplanen betonar att alla som arbetar inom skolan ska respektera och verka för att främja och överföra de grundläggande värden som de mänskliga rättigheterna uttrycker samt de demokratiska värderingar som vårt samhälle baserar sig på. Skolans verksamhet ska genomsyras av en omsorg för varje enskild individ där dennes välbefinnande och harmoniska utveckling ska stå i centrum. Samtidigt ska skolan arbeta för att utveckla elevernas förståelse inför andra och därmed utveckla önskade medmänskliga kompetenser. Skolan ska vidare ge alla elever tillgång till en likvärdig utbildning som tar sin utgångspunkt ur varje elevs unika förutsättningar och behov, till detta inräknas bland annat elevens bakgrund. Utöver regelbunden undervisning i ämnet idrott och hälsa ska alla elever även dagligen erbjudas någon form av fysisk aktivitet (Skolverket, 2019a, s. 7-10).
Enligt skolans uppdrag ska hälso- och livsstilsfrågor uppmärksammas för att utveckla elevernas kunskap och förståelse för hur den egna livsstilen påverkar bland annat hälsan. Vägen dit ska gå genom att undervisningen i biologi utvecklar förmågor som syftar till att eleverna kan ta del av information, kommunicera och ta aktiv ställning i frågor som berör hälsa. Enligt centralt innehåll bör undervisningen beröra betydelsen av följande livsstilsfaktorer för att må bra; motion, mat, hygien, sömn samt sociala relationer (Skolverket, 2019a, s. 10, 14, 159). I slutet av årskurs tre ska eleverna därför kunna diskutera ”några faktorer som kan påverka människors hälsa” (ibid., s. 162). Utifrån hälsobegreppets stora närvaro i Lgr11 tillskriver Partanen (2019a, s. 20, 24, 26) lärarkåren ett hälsouppdrag som en del av deras yrkesroll. Detta hälsouppdrag ska utgå ifrån elevernas hälsa och välbefinnande genom att både främja att eleverna utvecklar kunskaper och förståelse för det liksom att det ska vara lärarens utgångspunkt vid utformandet av den pedagogiska verksamheten.
1.2.6 Hälsofrämjande och förebyggande arbete
det salutogena perspektivet så utvecklas hälsa i förhållandet mellan en individ och dennes omgivning vilket innebär att en individ alltid är en del utav sin omgivning (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 35; Partanen, 2019, s. 34). Välbefinnande är därmed en aspekt av hälsan vilket Antonovsky (2005, s. 43) menar är något som bör förstås utifrån hur en individ känner för sin omgivning med avseende på aspekter som meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet. Begreppet välbefinnande ingår i WHO:s klassiska definition av hälsa och har klarlagts vara en friskfaktor som fungerar som en motståndskraft gentemot negativa påverkansfaktorer (Partanen, 2019, s. 32-33).
Från skollagen (2010:800) framgår det att skolans elevhälsoarbete ska utgå från ett hälsofrämjande- och förebyggande perspektiv. För att förebygga ohälsa krävs en god kännedom av hälsans påverkansfaktorer samt en förståelse för olika samhällsgruppers leverne och villkor (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 12). Samtidigt menar Hattie (2012, s. 200, 211) att det är viktigt att lärare ser sig som potentiella förändringsagenter i det stöttande arbetet emot förändring.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar och relaterar begreppen hälsa och livsstil för att skapa en förståelse för lärares olika synsätt på hälsouppdraget.
Förhoppningsvis ska detta arbete klargöra vilka möjligheter och hinder som föreligger i lärarens arbete med hälsouppdraget för att kunna utveckla och framhäva lärarens roll i samhällets folkhälsoarbete.
Denna undersökning vill ge svar på följande frågeställningar: 1) Vad innefattar begreppen hälsa och livsstil för lärare?
2 METOD
2.1 Urval
I denna studie deltog totalt sju lärare från tre olika grundskolor i Mälarregionen fördelat enligt följande; 4st, 2st, 1st. En lärare undervisade i förskoleklass, två lärare undervisade i årskurs ett, två lärare undervisade i årskurs två, en lärare undervisade i årskurs tre och en undervisade för närvarande i årskurs 4-6 men hade tidigare erfarenhet av undervisning i årskurs 1-3. Deltagarnas ålder varierade mellan 28-51 år och deras yrkeserfarenhet som lärare varierade mellan 1-26 år. Deltagarurvalet bestod av två olika urval. Steg ett baserades på ett tillgänglighetsurval vilket enligt Olsson och Sörensen (2011, s. 113) är ett urval av de deltagare som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Elva aktiva lärare valdes ut av mig på fyra olika kommunala grundskolor inom min geografiska närhet. Grundkriteriet var att varje lärare skulle ha yrkeserfarenhet av undervisning i förskoleklass till årskurs tre. Nio av tio lärare visade intresse för deltagande i studien vilket gav ett bortfall. Steg två i urvalsprocessen var ett stratifierat urval för att nå en heterogen deltagargrupp. Det stratifierade urvalet utgick från de intresserade lärarnas uppgivna ålder, antal år av yrkeserfarenhet samt årskurs på nuvarande undervisningsgrupp. Denna metod stöds av Johansson och Svedner (2010, s. 44) vilka menar att de främsta uppfattningarna nås genom respondenter med olika erfarenhetsbakgrund. Deltagare valdes ut som täckte alla lågstadiets årskurser; förskoleklass - årskurs tre. I de fall som det fanns flera intresserade som undervisade samma årskurs inkluderades deltagare som gav en god spridning vad gäller ålder och yrkeserfarenhet. Vid uppstart avsåg studien att genomföra minst fem intervjuer eller till dess att mättnadskriteriet var uppnått vilket innebär att de mest förekommande och viktigaste uppfattningarna hade urskiljts enligt Johansson och Svedner (2010, s. 44). Av förekommen anledning utökades därför deltagarantalet från fem till sju under studiens gång.
2.1.1 Etiskt förhållningssätt
Studien planerades och genomfördes enligt de specifikationer om god forskningssed som Vetenskapsrådet publicerade 2017. Det innefattar exempelvis att objektivt beskriva och reflexivt utvärdera studiens arbetsprocess samt att ta aktiva ställningstaganden vid val och urval av metoder, arbetssätt samt deltagare. Under genomförandet gavs särskild tonvikt till att iaktta respekt för de deltagandes integritet. Det tillämpades genom att ge upprepad information om att deltagandet i studien var på frivillig basis och att deltagaren hade rätt att avbryta sin medverkan närhelst den önskade under studiens gång. Detta säkerställdes genom att beskriva att deltagandet är frivilligt i studiens intresseanmälan [Bilaga A] och i intervjuarens inledande fras av intervjuguiden [Bilaga B] vilket lästes upp innan intervjun startade. Alla resultat har och ska hanteras konfidentiellt i alltifrån datainsamling och resultatpresentation fram till dess slutliga arkivering. Publicerade citat har signerats med siffror som inte kan härledas till en specifik individ.
2.2 Datainsamlingsmetoder
& Booth, 2000, s. 146). Semi-strukturerade intervjuer valdes för att erhålla den kvalitativa metodens flexibilitet i både utformning och följsamhet av studiens intervjuguide [Bilaga B]. Enligt Bryman (2018, s. 260, 563) kan intervjuguiden vara i form av ett frågeschema med ett antal frågor hållna på en allmännivå. Dessa kan tas upp i en varierad ordning och den tillåter att uppföljningsfrågor får ställas för att bekräfta svar som anses viktiga. För att möjliggöra besvarandet av studiens frågeställningar skapades en intervjuguide med öppna frågor som efterfrågade respondentens egna beskrivningar/erfarenheter/idéer/exempel på undersökt fenomen [Bilaga B].
Intervjuguiden [Bilaga B] delades in i fyra frågeområden som behandlade frågor om hälsa, livsstil, lärarkunskap samt bakgrundsfakta. Begreppet hälsa lyftes först för att inte påverka respondenternas svar med att ha berört begreppet livsstil i förväg och därmed väckt eventuella associationer till begreppet. Frågorna som berörde begreppen hälsa och livsstil var identiska förutom följande fråga; Kan du ge något eller några exempel på vad som kan påverka hälsa? Denna fråga ställdes för att synliggöra respondenternas egna associationer omkring hälsans påverkansfaktorer. Utöver frågor med fokus på begreppen hälsa och livsstil så inkluderades två frågor i intervjuguiden som var inspirerade av studiens litteraturgenomgång. Den ena hade ett subjektivt perspektiv på didaktik medan den andra anlade ett kunskapsperspektiv om livsstilssjukdomar. Kunskapsfrågan formulerades som en gissningsfråga för att uppmuntra till respondenternas spontana relaterande och motverka de negativa effekter av förväntan och prestation som en klassisk kunskapsfråga kan skapa. Intervjuguiden avrundades med de bakgrundsfrågor som respondenten besvarade i samband med intresseanmälan.
Under intervjuernas gång användes triangulering som metod för att säkerställa att intervjuaren hade uppfattat respondenternas svar korrekt. Det innebar att intervjuaren återupprepade delar av respondentens svar för att kontrollera att svaret var korrekt uppfattat (Bryman, 2018, s. 468). Dess fördelar ansågs väga tyngre än intervjuareffektens nackdelar (Eliasson, 2018, s. 26). Eftersom denna studie bygger på uppfattningar sågs triangulering som en lämpad metod för att få respondenternas direkta bekräftelse på sina utlåtanden istället för att efterfråga det i efterhand från studiens transkriptioner. Detta val bekräftas av Bryman (2018, s. 466) eftersom det var respondentens spontana och opåverkade svar som skulle utvärderas i dataanalysen och inte påverkade efterkonstruktioner. Varje intervju kommenterades skriftligt av intervjuaren efteråt för att utvärdera de omständigheter som inte framgår av det ljudinspelade materialet, exempelvis störningsmoment och helhetsbild av intervjun. Denna reflekterande metod rekommenderas av Eliasson (2018, s. 25).
2.3 Procedur
samtyckesblankett samt intervjuns tillhörande frågor. I den inledande frasen lyfts studiens etiska aspekter och formalia omkring deltagande i studien. På samtyckesblanketten ger deltagaren sin skriftliga signatur om samtycke till att deltaga i studien, till att intervjun dokumenteras genom ljudinspelning, att publicering av resultat görs utan att identitet framgår samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas av deltagaren närsomhelst utan motivering. Deltagarens signatur bekräftas med intervjuarens signatur på samma blankett.
En pilotstudie som utgick ifrån formulerad intervjuguide genomfördes genom två digitala intervjuer via mobilapplikationen ’Facetime’ med två yrkesverksamma lärarstudenter vilka är bekanta för intervjuaren. Pilotstudien gav upphov till konstruktiv kritik på intervjuguidens utformning vilket ledde till ett fåtal omformuleringar och viss förändring i tänkt frågedisposition.
Huvudstudiens intervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats på en överenskommen tid efter skoldagens slut. Fyra intervjuer genomfördes i respektive respondents klassrum medan resterande tre genomfördes i grupprum avsedda för möten. Samtliga intervjuer inleddes med intervjuguidens inledande fras [Bilaga B] för att säkerställa att alla deltagare erhöll samma information vilket rekommenderas av Eliasson (2019, s. 25). Efter att intervjuaren gått igenom intervjuguidens inledande fras verbalt så signerade båda parter samtyckesblanketten [Bilaga B]. Samtliga respondenter gav sitt samtycke vilket gjorde att alla intervjuer undergick ljudinspelning genom applikationen ’Röstmemon’. Ljudinspelningen startades efter signerat samtycke och avslutades när intervjuaren tackat för intervjun. Intervjuaren ledde varje intervju genom att välkomna respondenten och sedan genom att ställa förbestämda intervjufrågor enligt given ordning i intervjuguiden [Bilaga B]. Intervjuerna avslutades när samtalet ansågs mättat och alla förformulerade frågor hade ställts. I fem av sju intervjuer gavs respondenterna en slutlig spontan fråga om de hade något ytterligare som de ville tillägga innan intervjun avslutades och ljudinspelningen stängdes av. Samtliga tillfrågade svarade nej. Under intervjuernas gång brukade intervjuaren ibland upprepa respondenternas svar för att säkerställa att svaret var uppfattat korrekt och därmed motverka missuppfattningar. Vid några tillfällen ombads intervjuaren att upprepa nyss given fråga. Intervjuaren upprepade då given fråga ordagrant enligt intervjuguiden. Intervjuaren kommenterade varje intervju skriftligt efteråt för att utvärdera intervjuns helhetsbild och eventuella störningsmoment.
2.4 Analysmetoder
Analysen utgick från den fenomenografiska ansats och analysprocess som Marton och Booth (2000, s.159, 172-175) beskriver där fokus ligger i att urskilja vilka kvalitativa variationer som föreligger i hur individer subjektivt uppfattar ett fenomen från ett andra ordningens perspektiv. Denna studie avser därför att urskilja variationen i hur lärare uppfattar och relaterar omkring begreppen hälsa och livsstil och hur det visar prov på olika synsätt på fenomenet lärarens hälsouppdrag. Analysen har utgått ifrån lärarnas egna ord och resonemang omkring fenomenet och har därmed inte haft några förutbestämda kategorier eller teorier som utgångspunkt.
3 RESULTAT
3.1 Vad begreppen hälsa och livsstil innefattar för lärare
3.1.1 Begreppet hälsa
3.1.1.1 Allmän definition
Lärarna förmedlade en allmän känsla av att hälsa är ett ”stort” begrepp som innefattar ”mycket” och som påverkas av ”jättemycket” saker. Flera lärare diskuterade hälsa i termer som att få ”må bra” vilket kompletterades med ord som ”balans”, ”välmående”, ”frisk”, ”trygghet” och att ha ”energi”. En lärare diskuterade hälsa som att ”man mår bra och inte är sjuk” medan en annan uttryckte det som ”att känna sig på en bra plats i livet”.
3.1.1.2 Begreppets beståndsdelar
Lärarnas intervjusvar som berörde hälsa visade en högfrekvent samstämmighet om att begreppet innefattar ett flertal fokusaspekter som utgår från ett psykosocialt- och ett fysiskt perspektiv. Flera lärare började sina resonemang om hälsa med att relatera begreppet till aspekter som fysisk-, psykisk- och social hälsa. En lärare uttryckte ”hälsa för mig är att må bra fysiskt som psykiskt…och att man har personer runtomkring en som gör att man mår bra”. När lärarna relaterade till fokusaspekter som är av psykosocialt perspektiv så förekom relationer och psykisk hälsa i en snarlik omfattning. Vad gäller det fysiska perspektivet så framhävdes motion som dess tydligaste fokusaspekt. Även kost och sömn lyftes av lärarna som fysiska aspekter av hälsa där kost nämndes mer frekvent än sömn. Begreppet hälsa ses därmed innefatta en jämn fördelning av både psykosociala och fysiska faktorer. Motion tycks vara den fokusaspekt som flest lärare relaterar till begreppet hälsa tätt följt av psykisk hälsa och därefter relationer och kost. I tabell 1 presenteras lärarnas fokusaspekter i anslutning till respektive beskrivningskategori tillsammans med förklarande citat.
Tabell 1. Vad begreppet hälsa innefattar för lärare Beskrivningskategori
(Frekvens)
Fokusaspekt (Frekvens)
Citat
Psykosocialt perspektiv (6) Psykisk hälsa (4) ”hur man mår förstås, både fysiskt och psykiskt” Lärare 3
”den psykiska biten” Lärare 4
Relationer (3) ”att man har personer runtomkring en som gör att man mår bra” Lärare 6
Fysiskt perspektiv (6) Motion (5) ”att man kan använda sin kropp och känner att det, att det funkar” Lärare 3
”träning, att fysiskt få röra på sig” Lärare 6 Kost (3) ”äta hälsosamt” Lärare 1
”ganska mycket att göra med kost” Lärare 6 Sömn (1) ”sömn” Lärare 4
Psykosocialt perspektiv delades in i två fokusaspekter:
a. Psykisk hälsa Att må bra mentalt. b. Relationer
Att ha sociala relationer som man mår bra av.
Fysiskt perspektiv delades in i tre fokusaspekter:
a. Motion
Att kunna använda sin kropp och att röra sig fysiskt. b. Kost
Att äta hälsosam mat. c. Sömn
Sömn behövs för att må bra.
3.1.2 Begreppet livsstil
3.1.2.1 Allmän definition
Flera lärare uttryckte att livsstil är ett ”svårt” begrepp och att de kände sig osäkra i att definiera vad det egentligen är. Två lärare funderade över begreppets målgrupp, medan en lärare ansåg att det främst berör vuxna så menade den andre att begreppet livsstil är ”inte så mycket kopplat till ålder”. De flesta lärare diskuterade begreppet livsstil i termer av att ”man väljer” ett sätt att leva eller något att göra och därmed resonerades det även omkring vad ”man gör”. Några refererade till sig själva genom att säga vad ”jag” gör medan andra uttryckede det som vad ”man” gör. En lärare förklarade livsstil genom att säga ”hur du väljer att ha ditt liv. Det kan ju bli en livsstil” medan en annan lärare uttryckte det som ”summa kardemumma av hur man lever och lär och gör”.
3.1.2.2 Begreppets beståndsdelar
Tabell 2. Vad begreppet livsstil innefattar för lärare Beskrivningskategori (Frekvens) Fokusaspekt (Frekvens) Citat
Psykosocialt perspektiv (7) Relationer (1) ”Vad är det för typ av människor jag väljer att ha socialt umgänge tillsammans med” Lärare 6 Stil (3) ”gå omkring i nya modekläder hela tiden då är det
en sorts livsstil.” Lärare 5
Fritid (4) ”Vad jag gör på fritiden” Lärare 2 Sysselsättning (1) ”Jobbet” Lärare 2
Boende (2) ”var man väljer att bo tänker jag. Om jag väljer att bo i stan eller om jag väljer att bo på landet.” Lärare 3
Fysiskt perspektiv (4) Motion (3) ”vilken tid jag ger till motion” Lärare 7 Kost (4) ”vad är det jag äter för någonting” Lärare 6
Respektive fokusaspekt förklaras här nedan sorterat under dess beskrivningskategori på det sätt som lärare anser att det berör begreppet livsstil.
Psykosocialt perspektiv delades in i fem fokusaspekter:
a. Relationer
Vilka man umgås med. b. Stil
Att man väljer att tillhöra en särskild stil. Exempelvis hårdrockare, hipp och modern, modemedveten eller hemmakär.
c. Fritid
Vad man gör på sin fritid. Exempelvis uteliv, teater eller sjunga i kör. d. Sysselsättning
Vad man arbetar med. e. Boende
Var och hur man väljer att bo. Exempelvis boende i en stad, på landet, i en husvagn eller med djur.
Fysiskt perspektiv delades in i två fokusaspekter:
a. Motion
Hur man prioriterar och utför fysisk rörelse på rutin. b. Kost
Hur och vad man äter.
3.1.3 Hälsans påverkansfaktorer
unison och jämn fördelning av både psykosociala och fysiska faktorer. Relationer och vanor är de mest framträdande påverkansfaktorerna vilka berörs utav sex respektive fem lärare, tätt följt av hemförhållanden och subjektiv upplevelse vilket nämns av fyra lärare. I tabell 3 presenteras lärarnas fokusaspekter i anslutning till respektive beskrivningskategori tillsammans med förklarande citat.
Tabell 3. Hälsans påverkansfaktorer enligt lärare Beskrivningskategori
(Frekvens)
Fokusaspekt (Frekvens)
Citat
Psykosocialt perspektiv (7) Relationer (6) ”Sammanhållningen i klassen” Lärare 2
”Sociala interaktioner påverkar hälsan” Lärare 5 Skola (3) ”Studieron i klassrummet” Lärare 2
Hem (4) ”Hemförhållanden” Lärare 1 Subjektiv
upplevelse (4)
”Att man känner att det går dåligt då blir det ju att hälsan blir drabbad.” Lärare 1
”Om du känner att du klarar av dina arbetsuppgifter” Lärare 3
”Stressmoment” Lärare 7
Fysiskt perspektiv (7) Miljö (1) ”Fysiska miljön, det är klart har vi luft och dålig ventilation” Lärare 3
Skador (2) ”En gipsad hand” Lärare 1 Vanor (5) ”Fysiska aktiviteter” Lärare 5
”sömn är en stor del i min tanke kanske om hälsa” Lärare 7
”mat kan påverka” Lärare 5
”alkohol är ju mycket som styr naturligtvis” Lärare 4
”röka till exempel så förstör ju det väldigt mycket” Lärare 4
Respektive fokusaspekt förklaras här nedan sorterat under dess beskrivningskategori på det sätt som lärare anser att det påverkar hälsa.
Psykosocialt perspektiv delades in i fyra fokusaspekter:
a. Relationer
De sociala relationer som omger dig och hur dess interaktioner fungerar. Exempelvis relationer med vänner, föräldrar, skolkamrater och lärare samt närvaro av konflikter. b. Skola
Hur den psykosociala miljön i klassrummet och på rasterna ser ut. Exempelvis studiero, trivsel och sammanhållning.
c. Hem
Hur hemförhållandena ser ut, exempelvis ur socioekonomisk synpunkt. d. Subjektiv upplevelse
Fysiskt perspektiv delades in i tre fokusaspekter:
a. Miljö
Negativa faktorer i den fysiska miljön. Exempelvis hur dålig luft och ventilation kan ge ökad närvaro av allergener och mögelsporer.
b. Skador
Olycksfall kan ge upphov till fysiska skador, exempelvis benbrott. c. Vanor
Fysiska vanor som påverkar hälsan genom dess närvaro; motion, sömn, kost, alkohol och tobak. Fem lärare av sju lyfte i varierande grad dessa vanor som påverkansfaktorer för hälsa. Främst förekommande vana var kost vilket nämndes av fyra lärare medan två lärare berörde sömn som påverkansfaktor. Resterande vanor nämndes en gång var.
3.1.4 Livsstilssjukdomar
3.2 Begreppen hälsa och livsstil i lärares undervisning
3.2.1 Begreppet hälsa i lärares undervisning
Flera lärare beskriver att hälsa ofta berörs ”indirekt” i undervisningen och en lärare beskriver det på följande vis; ”jag brukar ju flika in det lite, lite varstans, men där det passar sig liksom”. Lärarnas intervjusvar visar att de flesta lärare berör begreppet hälsa genom vardagssamtal och i ämnesundervisningen, det framgår även att fyra lärare berör begreppet hälsa genom olika aktiviteter. När lärarna resonerade omkring hur begreppet hälsa berörs i vardagssamtal så lyftes fyra olika fokusaspekter. Motion och kost var det vanligaste att man diskuterade tätt följt av hälsa allmänt. En lärare berörde även sömn genom vardagssamtal. Inom ämnesundervisning så nämns idrott av fyra lärare och värdegrund samt NO av tre lärare vardera. Vad gäller aktiviteter så framkom det att fyra lärare använde sig av rörelsepaus och en lärare hade massage på schemat. Tre lärare lyfte även betydelsen av rast i avseendet hälsa i undervisningen. Vardagssamtal om motion och kost, ämnesundervisning i idrott och aktiviteter som rörelsepaus är därmed de vanligaste sätten som lärare berör begreppet hälsa på i sin undervisning. I tabell 4 presenteras lärarnas fokusaspekter i anslutning till respektive beskrivningskategori tillsammans med förklarande citat.
Tabell 4. Begreppet hälsa i lärares undervisning Beskrivningskategori
(Frekvens)
Fokusaspekt (Frekvens)
Citat
Vardagssamtal (6) Hälsa allmänt (3) ”få tänka kring vad man mår bra av” Lärare 1 Motion (4) ”vi pratar mycket om det här att vara ute och röra
på sig” Lärare 4
Kost (4) ”mat också det här med sötsaker” Lärare 4
”Mycket i matsalen, att vi behöver, ja vad vi behöver för att må bra” Lärare 7
Sömn (1) ”Sömn precis, det pratar vi om också. Det är någon som har sovit dåligt, ja men när ska man gå och lägga sig, ja men så pratar vi om det. När är det, när går ni andra och lägger er?” Lärare 4 Ämnesundervisning (6) Värdegrund (3) ”Värdegrundsarbetet gör vi ju egentligen dagligen
och det är ju indirekt om hälsa. Att man ska få må bra i skolan.” Lärare 1
NO (3) ”NO vilket känns skulle bli mer naturligt att man pratar om kost och hälsa” Lärare 6
Idrott (4) ”Framförallt så är det ju på idrotten” Lärare 2 Aktiviteter (4) Rörelsepaus (4) ”rörelsepauser i klassrummet” Lärare 3
Rast (3) ”Viktigt med deras raster, att det också är ett tillfälle när man bygger sin hälsa. ’-Gå ut och få frisk luft, det är viktigt att ni rör er’.” Lärare 3 Massage (1) ”en gång i veckan massage, för vi har väl den
tanken att de barn som masserar varandra går inte ut och slåss sen när man har vart så pass intima” Lärare 2
Vardagssamtal delades in i fyra fokusaspekter:
a. Hälsa allmänt
Hälsa berörs indirekt i vardagssamtal i klassrummen som utgår från situationsbundna diskussioner om vad man mår bra av och vad man inte mår bra av. En lärare uttrycker det som att ”jag brukar flika in det lite, lite varstans, men där det passar sig”. En annan lärare uppger att de främst talar om fysisk hälsa i klassrummet medan psykisk hälsa berörs individuellt.
b. Motion
Samtal som uppmuntrar till motion och som förklarar att ”kroppen mår bra utav att fysiskt få röra sig”.
c. Kost
I matsalen i samband med lunch berörs hälsa indirekt genom samtal som berör olika kostaspekter så som vad och varför vi bör äta för att må bra och för att orka.
d. Sömn
Samtal om behovet av sömn för att orka. Klassrumsdiskussion som utgår från en elevs trötthet och som lyfter skillnader mellan elevernas egenuttalade sömnvanor.
Ämnesundervisning delades in i tre fokusaspekter:
a. Värdegrund
Gruppstärkande arbete med indirekt fokus på hälsa genom dess utgångspunkt att få må bra och trivas i skolan tillsammans.
b. NO
Hälsa berörs naturligt inom ämnet NO genom teman som exempelvis kroppen eller hälsa. Genom samtal berör undervisningen aspekter som sömn, kost, rörelse och hygien.
c. Idrott
Idrottsämnet ses som ett hälsoämne.
Aktiviteter delades in i tre fokusaspekter:
a. Rörelsepaus
Det vanliga lektionsarbetet avbryts för rörelsepaus i klassrummet även kallat brainbreaks där rörelsen medverkar till att syresätta hjärnan.
b. Rast
Rasterna ger tillfälle till frisk luft och rörelse vilket uttrycks som ”ett tillfälle när man bygger sin hälsa”.
c. Massage
Massage på schemat för att främja goda relationer och motverka våld.
3.2.2 Begreppet livsstil i lärares undervisning
genom vardagssamtal och ämnesundervisning. Eftersom dess innehåll och fokus visade sig vara av en bred spridning så kan det endast urskiljas tendenser om att det är vanligt att lärare berör livsstil genom vardagssamtal om kost, tätt följt av vardagssamtal om kultur och motion samt i ämnesundervisning i värdegrund. I tabell 5 presenteras lärarnas fokusaspekter i anslutning till respektive beskrivningskategori tillsammans med förklarande citat.
Tabell 5. Begreppet livsstil i lärares undervisning Beskrivningskategori
(Frekvens)
Fokusaspekt (Frekvens)
Citat
Vardagssamtal (5) Kultur (2) ”Vi pratar ju en del om just kulturellt. Det är ju också ett sätt, för det kan skilja sig så oerhört och då är det ju en typ, en annan typ av livsstil” Lärare 4
Motion (2) ”försöker liksom coacha dem på något sätt. När man tycker att det är jobbigt med någon brainbreak hur kan man göra annars och varför rör vi på oss.” Lärare 2
Kost (3) ”mycket är sånt i matsalen som man pratar om. Det kommer heeela tiden, vad kroppen behöver för att må bra. Hur vi äter.” Lärare 7
Sömn (1) ”och det är bra att du sover ordentligt.” Lärare 6 Hygien (1) ”Att man börjar prata om hygien” Lärare 6 Ämnesundervisning (5) Värdegrund (2) ”Fast här i skolan tänker jag ändå kanske ändå
att allra mest tid, livsstil vad vi väljer att vara i sociala sammanhang lägger vi ju ned ofantligt mycket tid på och så där. Om vi gör så här vad händer när du säger så. Då vad händer om vi gör så här. Om vi backar bandet, när kunde vi ha gjort på ett annat sätt. Och hur vi säger påverkar vad, hur relationerna blir.” Lärare 7
NO (1) ”Jag tänker på alla de här grejerna jag pratade om förut som man gör, när, när vi går ut med naturskolan. Och ja, såna saker, dom lär sig. Jag tänker på friluftsliv och sånt.” Lärare 3
SO (1) ”FN-dagen så visade vi lite hur olika sovrum för barn runt om i världen kunde se ut. Och det är väl en typ av livsstil, och då hade vi lite diskussioner kring det. Att man har olika mycket pengar och, och det kan ju sen, i sin tur påverka vilket sätt man lever på.” Lärare 5
Svenska (1) ”har boksamtal och där kommer man ju in på olika livsstilar. Eller sätt som familjer bor och lever på.” Lärare 1
Idrott (1) ”Idrotten är superviktig” Lärare 3
Lärarrollen (3) Förebild (2) ”Att man, man försöker själv vara ett gott föredöme. Jag berättar till exempel ofta ’nu har jag morgontränat’.” Lärare 2
Respektive fokusaspekt förklaras här nedan sorterat under dess beskrivningskategori på det sätt som begreppet livsstil berörs i lärares undervisning.
Vardagssamtal delades in i fem fokusaspekter:
a. Kultur
Samtal som lyfter och berör olika bakgrund, exempelvis ursprungsland och generation.
b. Motion
Samtal med fokus på att främja och motivera varför motion är bra. c. Kost
Samtal med fokus på att främja goda matvanor genom att förklara hur och vad vi bör äta för att må bra.
d. Sömn
Samtal med fokus på att främja och motivera varför sömnen behövs. e. Hygien
Samtal med fokus på att främja och förklara vad är hygien är och varför det är viktigt.
Ämnesundervisning delades in i fem fokusaspekter:
a. Värdegrund
Fokus på kamratskap och hur man agerar i sociala sammanhang och relationer. b. NO
Lära och erfara friluftsliv genom naturskolan. c. SO
Skapa en inblick och förståelse för hur levernet ser ut och skiljer sig mellan olika kulturer och ekonomiska tillgångar.
d. Svenska
Skapa en inblick och förståelse för hur olika familjer lever och bor genom boksamtal. e. Idrott
Idrottsämnet är en ”superviktig” del i läran om livsstil.
Lärarrollen delades in i två fokusaspekter:
a. Förebild
Agera föredöme genom att berätta för eleverna om sunda livsstilsvanor som man själv utför, exempelvis träning. I vardagssamtal ”coacha” och ge eleverna en positiv bild av goda vanor genom att fånga upp och diskutera vad eleverna har gjort i helgen.
b. Kompensatorisk
4 DISKUSSION
Denna studie genomfördes för att öka kunskapen om hur lärare uppfattar och relaterar omkring begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för lärares olika synsätt på hälsouppdraget. Arbetet har utgått från lärares egna tankar och praktiska erfarenheter av undervisning för att skapa en bild av hur hälsouppdraget både tolkas och berörs i lärares vardagspraktik.
4.1 Sammanfattning
4.1.1 Vad begreppen hälsa och livsstil innefattar för lärare
Lärarna förmedlade en allmän känsla av att det är en utmaning att definiera både hälsa och livsstil. Lärarna tycktes vara mer bekanta och trygga med begreppet hälsa i jämförelse med begreppet livsstil som gav upphov till uttryck om osäkerhet över dess innebörd. Det kan därmed tolkas som att lärarna har en tydligare subjektiv uppfattning om vad begreppet hälsa innebär i jämförelse med begreppet livsstil. Vad gäller begreppet hälsa så förmedlade lärarna att det är ett stort begrepp som har en allmän betydelse av ”att man mår bra och inte är sjuk” och att det kan påverkas av ”jättemycket saker”. För lärarna tycks hälsa därmed vara relaterat till välmående och i vissa fall även till frånvaro av sjukdom. Lärarna visar vidare att de är medvetna om att hälsa kan påverkas av ett antal olika faktorer. Begreppet livsstil relaterades till att ”man väljer ett sätt att leva eller något att göra. Essensen av detta uttrycktes på följande vis av en lärare ”summa kardemumma av hur man lever och lär och gör”. Det fördes även ett resonemang om vilka begreppet livsstil berör och om det endast är ett begrepp avsett för vuxna. Lärarna gav därmed en gemensam bild av att livsstil innefattar olika aspekter som en individ väljer men att det råder en osäkerhet omkring vilka begreppet livsstil berör. Det kan förklaras som att även om lärarna är medvetna om att livsstil berör en individs olika val så är det möjligt att det ses som att dessa val inte är en fråga avsedd för barn.
Ur lärarnas resonemang omkring vad begreppen hälsa och livsstil innefattar så framkom det en variation av fokusaspekter som tillhörde ett psykosocialt- och ett fysiskt perspektiv. För begreppet hälsa lyfte lärarna både psykosociala- och fysiska faktorer med en hög och jämn fördelning. Det kan tolkas som att lärare relaterar både till psykosociala- och fysiska faktorer i lika stor utsträckning. Samtidigt speglade lärarnas uppfattningar en unison och jämn fördelning av att både psykosociala- och fysiska faktorer kan påverka hälsan. Utifrån lärarnas resonemang av vad begreppet livsstil innefattar så förelåg däremot en ojämn fördelning av lärares omnämnande av faktorer kopplat till de två perspektiven. Medan samtliga sju lärare berörde det psykosociala perspektivet så berördes det fysiska perspektivet av fyra. Det kan därför ses som att lärare i högre grad relaterar begreppet livsstil till val som berör det psykosociala livet medan begreppet hälsa ses vara en produkt och något som kan påverkas av både psykosociala- och fysiska faktorer.
fokusaspekter av både psykosocialt- och fysiskt perspektiv. Det framgår även att begreppen har tre gemensamma fokusaspekter; relationer, motion och kost. Det visar därmed prov på att det föreligger inbördes relationer mellan begreppen hälsa och livsstil där nämnda faktorer tycks vara av väsentlig art för lärare. Dessa relationer framgår särskilt tydligt genom att lärare främst lyfter fokusaspekter som relationer och vanor i sitt resonerande omkring hälsans påverkansfaktorer. När lärarna specificerar vanor så framhävs framförallt kostens betydelse för hälsan men även motion, sömn, alkohol och tobak dock i en betydligt lägre utsträckning. Lärare lyfter även hemförhållanden och den subjektiva upplevelsen som vanliga påverkansfaktorer för hälsan. Det kan tolkas som att det hos lärarna finns en unison bild av att begreppen hälsa och livsstil kan ses ur både ett psykosocialt- och ett fysiskt perspektiv samt att relationer, motion och kost är de väsentligaste delarna av begreppen liksom hälsans främsta påverkansfaktorer. Utifrån det faktum att ett flertal lärare lyfter faktorer som hemförhållanden och den subjektiva upplevelsen som delar av hälsan så talar det för att lärarna har en bred och mångfacetterad bild av vad hälsa är och vad den påverkas av. Den inbördes variationen talar därmed för att lärarna har en ganska sammanhållen bild av vad som är hälsans väsentligaste delar samtidigt som det ger en bild av att respektive lärares kännedom om begreppen hälsa och livsstil varierar. De livsstilssjukdomar som lärarna främst relaterar till är fetma och diabetes tätt följt av psykisk ohälsa vilka alla är livsstilssjukdomar som kan relateras till studiens främst framhävda fokusaspekter; motion, kost och relationer.
4.1.2 Begreppen hälsa och livsstil i lärares undervisning
Ur lärarnas resonemang omkring hur de berör begreppen hälsa och livsstil i sin undervisning så framkom det en variation av arbetssätt och fokusaspekter som lärarna använder sig av. Gemensamt för både hälsa och livsstil var att de främst berörs i den dagliga verksamheten genom vardagssamtal och ämnesundervisning. Vad gäller begreppet hälsa så lyfte flera lärare även fram hälsoinriktade aktiviteter som genomförs regelbundet under skoldagen; rörelsepaus, rast och massage. Rörelsepaus i klassrummet var mest förekommande vilket syftar till att syresätta hjärnan genom rörelse. Rastens betydelse relaterades till hälsa då den ger tillfälle till att få frisk luft och rörelse medan massage användes för att främja goda relationer och motverka våld. För begreppet livsstil så lyfte några lärare fram hur de använder den egna lärarrollen som verktyg i undervisningen. Lärare refererade till sig själva som förebild när livsstil berördes i undervisningen genom att exempelvis delge eleverna om sunda livsstilsvanor som man själv utför. En lärare nämnde vidare att lärarrollen inrymmer en kompensatorisk aspekt vilken syftar till att ge eleverna kunskap och erfarenheter av sådant som de inte får ta del av genom hemmet, exempelvis friluftsliv. Det kan tolkas som att det är vanligt att lärare lyfter aspekter av både hälsa och livsstil genom både vardagssamtal och i sin ämnesundervisning. Samtidigt så framgår det att begreppen hälsa och livsstil antas genom olika approach i lärares undervisning. Medan hälsa berörs genom hälsosamma aktiviteter så lyfts livsstil genom lärares användning av lärarrollen.
vardagssamtal som berör både begreppet hälsa och livsstil fokuserar på gemensamma aspekter som kost, motion och sömn där kost är främst förekommande. Vad gäller begreppet hälsa inom ämnesundervisning så framkommer det att flest lärare anser att det berörs på idrotten. Några lärare lyfter att begreppet hälsa förekommer naturligt inom ämnet NO och på ett indirekt sätt när man arbetar med värdegrund. Vad gäller hur begreppet livsstil berörs inom ämnesundervisning så ses en lågfrekvent och varierad spridning mellan ämnena värdegrund, NO, SO, svenska och idrott. Av nämnda ämnen var det endast värdegrund som lyftes av fler än en lärare vilka syftade på undervisning som fokuserar på kamratskap och hur man agerar i sociala sammanhang och relationer. Det kan därför tolkas som att hälsa berörs på ett tydligare och mer konsekvent sätt inom lärares undervisning än vad livsstil gör eftersom det inte framgår något tydligt förekommande mönster. Samtidigt som lärarnas resonemang visar att begreppen hälsa och livsstil har tre gemensamma ämnen så talar dess lågfrekventa omnämnande att materialet är för magert för att dra några slutsatser ifrån. Det kan dock tolkas som en tendens att ämnena värdegrund, idrott och NO har ett gemensamt berörande för begreppen hälsa och livsstil.
De mest förekommande sätt som lärare berör begreppet hälsa på i sin undervisning är därmed genom vardagssamtal om motion och kost, ämnesundervisning i idrott samt rörelsepaus som aktivitet. Begreppet livsstil berördes främst genom vardagssamtal och ämnesundervisning men även genom lärarrollen. Eftersom dess innehåll och fokus visade sig vara av en bred spridning så kan det endast urskiljas tendenser om att det är vanligt att lärare berör livsstil genom vardagssamtal om kost, tätt följt av vardagssamtal om kultur och motion samt inom ämnesundervisning av värdegrund. I lärares undervisning så berörs begreppen hälsa och livsstil därmed i varierande utsträckning inom liknande sammanhang. Det kan ske genom vardagssamtal om framförallt kost men även motion och sömn samt inom ämnesundervisning av främst värdegrund men även idrott och NO. Det kan därmed tolkas som att det föreligger inbördes relationer mellan hur begreppen hälsa och livsstil berörs i lärares undervisning där nämnda faktorer tycks vara av varierande väsentlig art för lärare.
4.1.3 Beröringspunkter för hälsa och livsstil
I figur 2 presenteras de relationella samband som föreligger mellan studiens framtagna beskrivningskategorier och fokusaspekter vad gäller dels lärarnas definition av begreppen hälsa och livsstil samt hur dessa begrepp berörs i lärarnas undervisning. De mest förekommande beskrivningskategorierna vad gäller begreppen hälsa och livsstils definition är psykosocialt- och fysiskt perspektiv medan det är vardagssamtal och ämnesundervisning som framhävs när begreppen hälsa och livsstil berörs i undervisningen. Fokusaspekter som framkommer inom båda frågeställningarnas teman är motion, kost och sömn. Ytterligare fokusaspekter som nämns frekvent fast inom respektive frågeställning är relationer för frågeställning 1 samt ämnena värdegrund, NO och idrott för frågeställning 2. Utifrån lärarnas definitioner och arbetssätt framgår det att det föreligger återkommande relationella samband mellan hur lärare uppfattar begreppen hälsa och livsstil. Det är samtidigt tydligt att lärare berör olika aspekter av hälsa och livsstil både direkt och indirekt i sin dagliga verksamhet med en varierande samstämmighet. Det kan därmed tolkas som att lärare kontinuerligt arbetar med yrkesrollens hälsouppdrag utifrån ett särskilt fokus på kost, motion och relationer. Det kan vidare indikera för att det råder en osäkerhet bland lärarna om vad hälsouppdragets olika beståndsdelar innebär vilket resulterar i att lärare arbetar med hälsouppdraget på olika vis och med varierande fokus.
4.2 Tillförlitlighet
Samtliga intervjuer genomfördes på ett snarlikt vis på respektive lärares arbetsplats. Alla lärare hade avsatt både tid och en lugn plats för intervjun vilket medförde att inga avbrytande störningsmoment var aktuella utöver två vibrerade mobiltelefoner i bakgrunden. En lärare var påtagligt nervös och förlorade fokus i början av sin intervju. Samtliga intervjuer genomfördes dock i sin helhet vilket medförde att inget svarsbortfall blev aktuellt.
Johansson och Svedner (2010, s. 36) framhåller att kvalitativa intervjuer alltid bör spelas in för att möjliggöra ett exakt säkerställande av vad som ordagrant framkom under intervjun. Att samtliga intervjuer i denna studie blev inspelade i sin helhet talar därför för att resultatens tillförlitlighet främjades. Ljudinspelat material erbjuder både möjlighet till att lyssna på intervjun upprepade gånger samt att varje ord kan transkriberas och därmed vara underlag i dataanalysen. Detta förebygger feltolkningar av intervjumaterialet på grund av minnesproblematik eller bristfälliga anteckningar. Allt intervjumaterial har genomgått samma form av databearbetning, alltifrån transkriptioner till resultatpresentation. Under dataanalysen av intervjumaterialet har material tillhörande respektive intervjufråga bearbetats och inkluderats på ett snarlikt vis i resultatdelen för att säkerställa att samtliga deltagares röster har kommit fram i resultaten. Under dataanalysen exkluderades allt svarsmaterial tillhörande tre frågor från intervjuguiden då de bedömdes att inte ha någon direkt relevans till besvarandet av denna studies frågeställningar.
Resultatens tillförlitlighet främjades av att urvalsprocessen fokuserade på att skapa en heterogen deltagargrupp samt att antalet deltagare utökades under studiens gång (Johansson & Svedner, 2010, s. 16, 44). Det motiverar även möjligheten att kunna dra slutsatser utifrån studiens resultat trots att en studie i detta mindre omfång kan tolkas som smygrepresentativ. Nilholm (2016, s. 101, 104-105) menar att mindre studiers resultat inte bör användas generaliserande men att de kan tolkas som en social representation i de fall som deltagarna har en heterogen sammansättning. Detta bekräftas även av Marton och Booth (2000, s. 148, 150, 163) som uttrycker det som att det innefattar ett fenomens varierande beskrivning på en kollektiv nivå. Eftersom fenomenografins mål är att kategorierna ska vara mättade inom den undersökta gruppen där inget har lämnats outtalat så kan dess resultat vara representativt för en grupp men inte sägas innefatta allt.
4.3 Teoretisk tolkning
4.3.1 Teoretisk tolkning utifrån vad hälsa och livsstil innefattar för lärare
Att hälsa är ett mångsidigt begrepp som människor har en subjektiv uppfattning om (Nilsson, 2003, s. 37) bekräftade de flesta lärare genom att uppge att det är utmanande och vardagsnära att relatera om. För lärarna innefattar hälsa välmående och att få må bra utifrån både ett psykiskosocialt- och ett fysiskt perspektiv vilket går i linje med WHO:s definition av hälsa som talar om välbefinnande ur ett psykiskt-, socialt- och ett fysiskt perspektiv (1956, s. 1-2). Lärarnas definition av livsstil präglades av en osäker och varierad bild av begreppets innebörd. Utifrån denna studies litteraturgenomgång så framgår det att begreppet livsstil kan vara svårbestämt utifrån det faktum att det brukar användas synonymt med begreppet levnadsvanor (Partanen, 2019, s. 9). Lärarnas gemensamma tes var att livsstil har med olika val att göra som är av främst psykosocial karaktär men även fysisk. Lärarnas detaljerade resonemang presenterade en spretig bild av fokusaspekter som kan härledas till någon form av synligt beteende. Det går i linje med Kostenius och Lindqvist (2006, s. 199) definition som säger att den synliga delen av begreppet livsstil är en persons beteende vilket är baserat på attityder och värderingar.
Ur lärarnas resonemang om hälsa framgår det att motion och psykisk hälsa är väsentliga aspekter av begreppet liksom relationer och kost. Livsstil härleddes till olika val som berör fritid tätt följt av aspekter som motion och kost. Enligt lärarna påverkas hälsa av väldigt mycket och i deras resonerande framhävs framförallt relationer och olika vanor. Flera lärare relaterar även till att den subjektiva upplevelsen och hemförhållanden kan påverka hälsan. Det visar att lärarna relaterar till både direkta och indirekta påverkansfaktorer som enligt litteraturen kan påverka hälsan både kort- och långsiktigt (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 11-13; Nilsson, 2003, s. 40-41). Det talar även för att lärarna i varierande grad är medvetna om att man bör beakta ett barns hela situation för att förstå hälsans orsaker (Skolverket et al., 2004, s. 33).
