Hur uppfattas en mördare?

Uppsala Universitet

Institutionen för informatik och media

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap

Framlagd HT 2019

Hur uppfattas en mördare?

-

_​

En jämförande analys om hur svenska nyhetstidningar

porträtterar manliga mördare med svensk respektive utländsk

etnicitet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Abstract 4

1. Inledning 5

1.1 Problemformulering 6

1.2 Syfte & Frågeställningar 6

1.3 Material & avgränsningar 7

1.4 Uppsatsens disposition 7 2. Bakgrund 8 2.1 Nerijus Bilevicius 8 2.3 Ephrem Yohannes 9 2.4 Billy Fagerström 9 2.5 Kristoffer Johansson 9

2.6 Definition av utländsk etnicitet 10

2.7 Definition av svensk etnicitet 10

2.8 Benämningar 11

3. Tidigare forskning 11

3.1 Ideal victim 11

3.3 Brott i media 12

3.4 Nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige 13

3. Teori 14

3.1 Uppkomsten av Agenda setting 14

3.2 Agenda setting utvecklas 15

3.3 Agenda setting i vår studie 17

3.4 The second level of agenda setting 17

3.5 Network agenda setting/ the third level of agenda setting 17

3.2 Kritik mot Agenda setting 18

4. Metod och material 20

4.7 Analysmetod 24

4.6.1 Kodning 25

4.6.2 Tematisering 25

4.6.3 Summering 26

4.7 Teorins roll i en kvalitativ forskningsmetod 26

4.8 Validitet och reliabilitet 26

4.9 Metodreflektion 27

4.10 Etiska dilemman 27

5. Resultat 28

5.1 Teman 28

5.1.1 Förövarnas psykiska tillstånd 29

5.1.2 Uppträdande 29

5.1.3 Omständigheter 29

5.2 Billy Fagerström 29

5.2.1 Förövarnas psykiska tillstånd 29

5.1.2 Uppträdande 30

5.2.3 Omständigheter 31

5.3 Nerijus Bilevicius 32

5.3.1 Förövarnas psykiska tillstånd 32

5.3.2 Uppträdande 32

5.3.3 Omständigheter 33

5.4 Kristoffer Johansson 35

5.4.1 Förövarens psykiska tillstånd 36

5.4.2 Uppträdande 36

5.4.3 Omständigheter 37

5.5 Ephrem Yohannes 38

5.5.1 Förövarnas psykiska tillstånd 38

5.5.2 Omständigheter 39

5.5.3 Uppträdande 39

5.6 Resultatsammanfattning 40

6. Analys 41

6.1 Billy Fagerström 41

6.1.1 Förövarens psykiska tillstånd 42

6.1.2 Omständigheter 42

6.1.3 Uppträdande 43

6.2 Nerijus Bilevicius 43

6.2.1 Förövarens psykiska tillstånd 43

6.2.3 Uppträdande 44

6.2.2 Omständigheter 44

6.3.3 Uppträdande 47

6.4 Kristoffer Johansson 48

6.4.1 Förövarens psykiska hälsa 48

Abstract

This study intends to investigate whether the portrayal of a man with Swedish ethnicity versus foreign ethnicity who murdered a young woman differs in Swedish newspapers. If differences do occur, the study aim to discuss what this could mean for the public opinion and attitudes towards non-Swedes. With a total of four selected murders, where two of the killers has a Swedish ethnicity, and two other killers with fogin ethnicity, the study will analyze 27 articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. A qualitative text analysis and Agenda setting theory, is the basis for the study’s results and analysis to identify how media has the power to manufacture the various killers.

The result showed no major differences in how the different newspapers Aftonbladet and Expressen portrays a killer, the major differences are how the articles present the various killers depending on their ethnicity. In the articles about the Swedish killers, the study has identified that the media blame the underlying factors for the killer's actions, meanwhile in the cases with the foreign killers the media blames their origin.

The study has identified existing social society structures and contributed to a further discussion about why this structures exist.

1. Inledning

När en oskyldig människa faller till offer för en mördares handlingar får det ofta en stor medial uppståndelse. Det ligger i allmänhetens intresse att förstå sig på den ondska och det beteende som en mördare besitter, och vi följer därför nyfiket nyhetsrapporteringen kring händelsen. Det har skapats stora möjligheter för allmänheten att ideligen vara uppdaterade och tillgängliga för ny information då media kan sprida information på en stor mängd olika plattformar. Information om mordet, offret och mördaren finns således att få tag på i en mängd olika former.. Medier kan bland annat rapportera “live” från en brottsplats och ständigt uppdatera nyheterna på digitala plattformar. Ett stort antal nyhetsartiklar från en rad olika tidningsbolag går också att få tag på. Större delen av allmänheten har begränsade erfarenheter eller inga alls inom brott, och medier har som uppgift att rapportera och informera oss. Utan någon media rapportering skulle de flesta människor vara helt ovetandes om de olika brotten som sker i samhället.

Det brottsförebyggande rådet (brå) har utfört en studie som berör skillnader i brottslighet mellan personer med svensk respektive utländsk etnicitet. Studien visar att sedan mitten av 1970-talet har personer med utländsk etnicitet oftare noterats för att begå brottsliga handlingar i förhållande till deras andel av befolkningen, med en likhetsgranskning med personer med svensk etnicitet (Backhans & Sundlöf, 2019). Det är därför intressant att studera hur media fungerar i vårt multikulturella samhälle som på senare tid vuxit fram och navigerat att individer med en utländsk härkomst är överrepresenterade inom vissa brottskategorier. Vi vill vidareutveckla forskningsområdet genom att studera hur media framställer en mördare beroende på etnicitet. Studien kommer fokusera på nyhetsmediernas porträttering av en mördare inom den medie- och kommunikationsvetenskapliga utsträckningen.

1.1 Problemformulering

kan därför ha en avgörande roll i hur läsaren tolkar berättelserna. Hur en mördare med utländsk respektive svensk etnicitet presenteras i media är en utmärkande diskurs vi vill fokusera och undersöka för att utesluta om det existerar skillnader eller inte.

Vi kommer undersöka fyra mordfall där två mord har en svensk mördare och två en utländsk. Genom mediearkivet Retriever Research kommer vi leta fram artiklar gällande morden publicerade av Expressen och Aftonbladet. Genom vår valda teori Agenda-setting och metod kvalitativ textanalys ska vi granska materialet och undersöka om det framträder skillnader i nyhets materialet.

1.2 Syfte & Frågeställningar

Syftet med undersökningen är att ta reda på om porträttering av en man med svensk respektive utländsk etnicitet som mördat en ung kvinna skiljer sig åt i svensk nyhetspress. Om skillnader framträder kommer vi diskutera vad det kan innebära för allmänhetens opinioner och inställning till icke svenskar.

De frågeställningar studien avser att besvara är:

● Hur framställs mördare i Svenska nyhetsmedier med utländsk respektive svensk etnicitet?

● Finns det några skillnader i hur tidningarna Aftonbladet och Expressen väljer att porträttera mördare med svensk respektive utländsk etnicitet?

1.3 Material & avgränsningar

journalistikens utveckling. Om vi istället skulle välja att studera mord inom en längre tidsperiod skulle vi behöva ta hänsyn till samhällets och journalistikens utveckling över tid för att få ett rättvist resultat. Den stora skillnaden mellan morden ligger alltså i mördarens ursprung och etnicitet.

1.4 Uppsatsens disposition

2. Bakgrund

I bakgrunds kapitlet presenteras de fyra mord studien har som avsikt att analysera. _{​Vi valde P3} dokumentär och TV3 dokumentär som informationskälla till brotten då de ger omfattande information av de fyra morden och har beskrivit händelseförloppet utförligt. Informationen blir således mer “opartiskt” än om vi skulle hämta informationen direkt från Aftonbladet eller Expressen. P3 dokumentär skriver dessutom på sin hemsida att dem är en neutral källa som är oberoende av någon politisk riktlinje (P3 dokumentär, 2017). _{​Slutligen kommer vi presentera} och motivera hur vi väljer att definiera utländsk respektive svensk etnicitet.

2.1 Billy Fagerström

Billy Fagerström, idag 25 år gammal, mördade Tova Moberg, 19 år, den 13 maj 2017 i Njutånger i Hälsingland. Billy Fagerström och Tova Moberg hade tidigare en kärleksrelation sedan januari 2014 och under relationens tid hade han misshandlat henne flertal gånger vad hon beskrev i sin dagbok. Tova Moberg hittades död i vattnet fasttejpad med ståltråd och silvertejp på en skottkärra i en sjö nära ex-pojkvännens hus. Hon hade fått 20 slag slag mot hennes huvud och han blev direkt den huvudmisstänkte. Den 15:e februari 2018 blev han dömd trots sitt nekande till livstids fängelse för mord och misshandel på Tova Moberg (TV3 Dokumentär, 2018).

2.2 Nerijus Bilevicius

bod på gården, och var delvis dold med klädesplagg. Nerijus Bilevicius blev den 17e november 2015 dömd till livstids fängelse (P3 Dokumentär, 2018).

2.3 Kristoffer Johansson

Kristoffer Johansson, idag 28 år gammal från Boden, mördade sin ex flickvän Vatchareeya Bangsuan 20 år, i maj 2013. Den 4 maj skrev Vatchareeya Bangsuan på sin facebook att hon skulle ut och jogga och sedan studera hos en kompis. Kompisen visade sig vara hennes ex-pojkvän Kristoffer Johansson som hämtade upp henne i hans bil för att sedan åka hem till honom. Efter det syntes hon aldrig till livet igen. Den 21 maj 2013 hittade sökande från missing people två människoben vid ett hus i en skog utanför Boden som visade sig tillhöra Vatchareeya Bangsuan. Därefter hittades flera kroppsdelar och även blod som tillhörde henne i hans badrum samt i hans bil. Den 22:a januari 2014 dömdes Kristoffer Johansson trots sitt nekande till 14 års fängelse av mord vilket sedan ändrades av hovrätten till 10 år i fängelse för dråp (TV3 Dokumentär, 2018).

2.4 Ephrem Yohannes

Ephrem Yohannes är idag 31 år gammal, ursprungligen från Etiopien och mördare till Elin Krantz 27 år, i Länsmansgården i Göteborg, september 2010. Elin Krantz hade varit ute en natt i centrala Göteborg och somnade på spårvagnen på vägen hem. När hon vaknade till klev hon av hållplatsen i Länsmansgården och Ephrem Yohannes följde efter. Övervakningskameror visa att Ephrem Yohannes förföljde henne och några dagar senare påträffades hon död med en 83.6 kg tung sten över henne. Den 10:e juni 2011 dömdes han till 16 års fängelse och livstids utvisning (P3 dokumentär, 2017).

2.5 Definition av utländsk etnicitet

stämmer överens med det svenska samhället och kulturen. Alltså att en människa från eller med rötter från ett annat land som bär på egenskaper som inte tillhör det svenska samhället, är en människa med utländsk etnicitet (NE, 2019). En exakt definition och riktlinje på vart gränsen ska dras finns inte, och hur många generationer tillbaka man ska ta hänsyn till i kategoriseringen av en människa med utländsk etnicitet är också något som är diffust. Dem som vi därför väljer att kategorisera som mördare med utländsk etnicitet är de som direkt har invandrat från länder med stora kultur- och samhälls skillnader jämfört med det svenska samhället. Vi har även valt att kategorisera dem med tidigare generationer som har invandrat och som idag fortfarande har märkbara skillnader i kulturen från vad det svenska samhället anser vara normalt.

2.6 Definition av svensk etnicitet

Begreppet svensk etnicitet har ingen entydig definition med erkända kriterier för att avgränsa olika grupper. Svensk etnicitet definieras inte om man är född inom eller utanför Sverige, utan handlar snarare om en människas bakgrund i flera olika avseenden såsom till exempel kultur, språk och gemensam historia (UNT, 2017). Vi utgår ifrån att Kristoffer Johansson och Billy Fagerström har svensk etnicitet då de båda talar svenska, bor i Sverige och har svenska föräldrar, vi definierar att de har en mer entydig svensk bakgrund. Nerijus Bilevicius och Ephrem Yohannes definierar vi har en utländsk etnicitet, då ingen av de har svenska som huvudspråk och inte är födda i Sverige. I Aftonbladet och Expressen har Nerijus Bilevicius gått under benämningen litauisk medborgare och Ephrem Yohannes som en etiopisk medborgare, fortsättningsvis i vår studie kommer vi definiera dom som personer med utländsk etnicitet.

2.7 Benämningar

3. Tidigare forskning

Under det här kapitlet presenteras tidigare forskning som har gjorts inom området. Inledningsvis presenteras en studie om the “ideal victim” som förklarar varför vissa mord får större medial uppmärksamhet än andra. Därefter presenteras en studie om brott i media som visar att det medier väljer att publicera/inte publicera ofta är anpassat till vad allmänheten finner intressant. Avslutningsvis redogör vi för ett diskriminerande inslag i media som handlar om ett antal brottslingar med utländsk respektive svensk etnicitet och hur rapporteringen av det kan uppfattas hos läsaren som en slags förklaring till förövarens beteende.

3.1 Ideal victim

Professorn Chris Greer undervisar i samhällsvetenskap och kriminologi, skriver i sin bok “News Media, Victims and Crime” om det ideala offret ‘ideal victim’’. Greer diskuterar om varför vissa mord och brott får mer uppmärksamhet i media än andra. Ett idealt offer beskrivs som någon som varit helt försvarslös och svag vid handlingen. Oftast en kvinna eller ett barn som varit helt oskyldiga och framstår som en godhet och värda en stor mängd sympati (Greer, 2007, s. 22). De som faller under kategorin som inte är ett idealt offer är kriminella, hemlösa, människor med drogproblem eller andra som inte uppfyller den ideala statusen inom samhällets marginaler och där dem inte får lika stora rubriker i media eller någon alls. Ett idealt offer får alltså ofta företräde i media och stor uppmärksamhet (Greer 2007, s. 23).

3.3 Brott i media

Ester Pollack är en professor inom journalistik och har studerat hur det diskuteras om brott i media. Hon har tagit upp flertal brott som har uppmärksammats, analyserats och behandlas fel i medier. Hon upplyser ett brott från 1991 då en afroamerikansk man vid namn Rodney King var anhållen i USA och hade blivit misshandlad av fyra vita poliser. Under rättegången frikändes poliserna då de motiverade att de hade känt sig hotade av honom. Pollack menar att den afroamerikanska mannen bidrar till förklaringen av den stereotypiska bilden som finns i samhället som leder till att människor känner sig hotade. Detta skapar en bild och ett beetende av allmänheten som senare tillåts som giltiga skäl och får accepteras i samhället (Pollack 2001, s. 15).

Pollack upplyser även ett annat fall, det så kallade “stureplansmorden’’ som ägde rum i Stockholm, år 1994. Det var två män inblandade, en med svensk etnicitet och en med latinamerikanskt etnicitet som sköt in i en folkmassa, där flertal människor dog och blev skadade. Mannen med den latinamerikanska etniciteten fick huvudskulden av brottet, vilket egentligen inte var fallet. Det var journalister på plats med kamera när gripandet skedde och publiceringen av bilderna kom att ifrågasättas. Mediernas alldeles för snabba publicering, brist på polisens uppgifter och rasistiska fördomar ledde till att den utländska mannen till en början fick bära ansvaret för skjutningen (ibid).

Pollacks forskning tyder på att denna typ av medierapportering har ägt rum på grund av rasistiska anledningar och poängen med Pollacks studier är att samhället och medier hänger ihop. Det medier väljer att publicera/inte publicera, är ofta anpassat till vad allmänheten finner intressant (Pollack 2001, s. 16).

3.4 Nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige

negativ framställning av en grupp är troligen något som starkt bidrar till existensen och fortlevandet av negativa stereotyper’’(ibid). Andersson Oden (2004) skriver i undersökningen att ungefär 15 procent av alla artiklar i nyhetsmedia handlar om domslut, brottspåföljder, rättegångar eller brott (Andersson 2004 se Brune 2007, s. 49). En undersökning från 2005 bland tre svenska tidningar bevisar att artiklar som handlar om brott är i högre grad större och bredare när den som ligger bakom brottet har en utländsk etnicitet. 49 procent av rapporteringarna i Sydsvenska Dagbladet, 40 procent i Aftonbladet och 42 procent av i Dagens nyheter handlade om brottslingar med utländsk etnicitet (Brune 2007, s. 49).

En annan diskriminerande händelse i samma brottsrapportering är att journalister använder sig utav förklaringsmodeller som är diskriminerade, till exempel med temat “våld mot kvinnor”. Om en man med utländsk etnicitet mördar, våldtar eller misshandlar en kvinna så kan han tillskrivas att det har med mannens kultur att göra. Däremot om en svensk man skulle göra detsamma så skulle det läggas fokus på sociala faktorer eller individuella (Runsen et. al, 2006 se Brune 2007, s. 50).

4. Teori

I detta kapitlet redovisar vi agenda setting teorin som har legat till grund till studiens analys. Teorin är relevant för studien då den redovisar hur medierapporteringen påverkar publikens uppfattning kring ett visst område. Agenda setting teorin är en bred teori som hanterar ett stort område och vi kommer primärt använda oss av second level av agenda setting och network agenda setting. Mer om detta presenteras nedan.

4.1 Uppkomsten av Agenda setting

4.2 Agenda setting utvecklas

Agenda setting teorin har vidare utvecklats och ungefär 25 år senare kom det att bli ett begrepp som sträcker sig för ett antal olika koncept inom medie-och kommunikationsvetenskapen (McCombs et al. 1993, s. 60). Idag, under de 50 år som agenda setting har utvecklats finns nya anvisningar om teorin och man pratar om att teorin behandlar sju olika agendor;

- First level of agenda setting behandlar den grundläggande medie dagordningen

och påverkan på den offentliga agendan som rör olika samhällsfrågor. Alltså handlar agendan om områden som rör det allmänna intresset.

- Second level of agenda setting handlar om att hitta de utmärkande egenskaper som _{​the first level of agenda setting behandlar. Second level of agenda setting} inriktar sig på att ta sig an de attribut som objekten i rapporteringen besitter. - Network agenda setting hanterar hur de olika objekt och attribut i media hör

ihop med varandra och sedan kopplas ihop med den offentliga agendan. Det vill säga, hur de nätverkar tillsammans och påverkar läsaren. Kallas även för _​the

third level of agenda setting.

Bildkälla: (Guo, 2019).

- Det centrala för att förstå agenda setting är att förstå styrkorna i teorins olika delar. Att förstå enskilda individens möte med media exponeringen och dess påverkan.

- Ursprunget till medieagendan. Allt ifrån journalistikens normer och individuella

egenskaper, och hur härkomsten från de rådande kulturella och ideologiska miljön blir till en nyhet. Det centrala är att hitta samband samt att förstå medias inflytande på varandra.

- Hur vi _{​personligen uppskattar ​och smälter den information vi får av} nyhetsmedier. Hur vi med erfarenheter och referensgemenskaper drar slutsatsrer för att skapa en tillfredställande bilda av världen (McCombs et al, 2014, s. 782).

Alla dessa aspekter på teorin är lämpliga för forskning som behandlar denna typ av områden, vilket är vanligt förekommande områden inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Bland den nutida aktiva forskningen som fortsätter finns det många olika definitioner och möjligheter för forskare inom teorin (McCombs et al, 2014, s. 788).

4.3 Agenda setting i vår studie

I forskning där agenda setting ligger till grund används sällan hela teorin, utan vanligtvis används endast vissa delar. Vår studie avser att primärt titta på mediernas påverkan och vi rör oss främst inom agenda setting second level attributes, men vi kommer också titta på network agenda setting för att se hur de olika agendorna hör ihop och kommunicerar med varandra. I detta kapitel kommer vi presentera dessa två perspektiven djupare och när vi fortsatt i studien refererar till agenda setting teorin kommer det vara dessa agendor vi syftar kring och inte teorin i sin helhet.

4.4 The second level of agenda setting

presentationen och porträtteringen av personerna. Att identifiera yttre och inre karaktärsdrag, beteende, personlighet samt andra egenskaper och kännetecken som personerna besitter ligger därför i fokus. Det är även centralt att studera hur personens känslor och tankar redogörs i medierna. Att studera nyhetsmediernas dagordning och exponering i sättet en mördare porträtteras på grund av de allmänna intresset för dessa egenskaper är det som är intressant att lyfta (McCombs et al, 2014, s. 785-786). Om en av mördarna exempelvis beskrivs som fysiskt stark och oberörd är det ett exempel på hur the second level of agenda setting porträtterar objektets attribut i nyhetsmedierna.

4.5 Network agenda setting/ the third level of agenda setting

4.6 Kritik mot Agenda setting

Agenda setting teorin har dock kommit att kritiseras. Den vanligaste kritiken mot teorin handlar om anmärkningen mot agendans olika kategoriseringar. Kommunikation och journalistik professorn Gerald M. Kosicki skriver i sin artikel “Problems and Opportunities in Agenda-Setting Research” att man inte kan kategorisera teorin på det sättet som McCombs och Shaw påstår, då medieefekterna inte är applicerbart för alla. Han menar att man till en början bör kartlägga innehållet, för att sedan kategorisera de centrala egenskaperna som förekommer. Trots att agendan kan behandla många olika typer av ämnen och områden måste man ta hänsyn till andra perspektiv, motiv och tidigare forskning till ett ämnes uppsving. Det går alltså inte att generalisera på det viset McCombs och Shaw hävdar då det centrala innehållet av en rapportering varierar (Kosicki 1993, s. 105). Han tar också upp att teorin kan förväxlas med “agenda reflection” som betyder att medierna speglar en agenda över väsentliga frågor istället för att påstå att medier sätter agendan. Han menar att det inte går att dra en generalisering utan att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att få en rättvis utgångspunkt. En aspekt han tar upp är även att tidens påverkan bör tas i åtanke, samt de skildringar och skillnader som existerar när man studerar dagordningen på både lång och kort sikt (Kosicki 1993, s. 108).

Trots kritiken är teorin en av de mest använda inom medie- och kommunikationsvetenskapen. McCombs och Shaw är medvetna om att dynamiken mellan agendorna skiftar över tid vilket gör att teorin hela tiden kräver ny forskning (McCombs et. al, 2014, s. 799). Den historiska utvecklingen över tid gör att teorin har en nutida relevans, men att det självklart finns utrymme för vidare forskning för att täppa igen de existerande kunskapshålen. Dem menar att trots de begränsningar och ramverk vi förhåller oss till inom dagordningen, besitter vi också nya möjligheter och utrymme för utveckling. “More than at any time in history, we have the opportunity to divert attention from the civic community that sustains us. (...) As agenda-setting research approaches the half-century mark, there are exciting and challenging times ahead” (McCombs et. al, 2014, s. 800).

5. Metod och material

I detta avsnitt presenterar vi den kvalitativa textanalysen som metod och den hermeneutiska forskningstraditionen. Därefter kommer vi förklara hur vi har samlat in vårt material och presentera urvalet och vårt tillvägagångssätt. Analysmetoden presenteras därefter och avslutningsvis presenterar vi validiteten och reliabitet för studien samt etiska reflektioner. Vi har använt oss av biblioteks söktjänsten Retriever research för att samla in material och med en kvalitativ textanalys som metod kommer vi analysera artiklarna djupare. Vi har som avsikt att systematisera den kvalitativa studien i kvantitativa enheter.

5.1 Hermeneutiska forskningstraditionen

Från den hermeneutiska traditionen utgår från att vi tolka och analyserar den insamlade datan för att få ett så ett så sanningsenligt resultat som möjligt. Forskningstraditioner hjälper oss att avgränsa ett område, välja metoder samt utveckla eventuella hypoteser och teorier. Inom hermeneutiken är tolkningen central och traditionen kommer därmed hjälpa oss att vetenskapligt och objektivt tolka dem texterna vi läser (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 65). Tumregeln är att förstå helheten ur kontexten och kontexten av helheten för att få förståelse för alla riktningar (Sohlberg & Sohlberg 2013, s. 65-66). Traditionen menar också att studien är en induktiv slutdelnig, det vill säga att vi gör undersökningen först för att sedan dra sutsatser kring resultatet (ibid).

5.2 Kvalitativ textanalys

analysenheter är en förutsättning för att kunna dra generella slutsatser och välgrundade jämförelser mellan texterna (Ekström & Larsson 2013, s. 119). Genom noggrann och intensiv läsning kan vi på så sätt fånga in och sammanställa den centrala informationen och eftersöka det innehållet i texten som ligger dolt under ytan. En kvalitativ textanalys är intresserad av att lyfta fram mening och meningsskapande gentemot objekt i omgivningen och vilken den faktiska betydelsen av innehållet har (Esaiasson et al. 2017, s. 211). En utgångspunkt som är värd att lyfta fram är att tolkningen i kontexten i första hand inte är individuell, utan forskaren utgår ifrån en social kontext. En individuell och unik tolkning i en omvärld skulle inte fungera i praktiken och kommunikationen individer emellan skulle därmed vara omöjlig. Metoden är en flexibel metod och kan appliceras på många olika typer av texter och det är viktigt att människor således kommunicerar via ett gemensamt språk och tolkar världen på ett ungefärligt likvärdigt sätt för att metoden ska fungera. Därför måste en gemensam begreppsvärld naturligtvis vara utgångspunkten, men trots det så kan det givetvis ske missförstånd i tolkningar av meningar och ideér (Esaiasson et al. 2017, s. 212). Verktyg för att kunna tolka och få fram det centrala i texten är att under läsningen ständigt ifrågasätta texten aktivt, ifrågasätta sig själv och jämföra eventuella likheter och skillnader mellan texterna. Även ifrågasätta varför ett problem framställs på ett visst sätt. Om det är på grund av normer i samhället, politiska frågor eller andra viktiga aktörer som kan spela roll i hur vi väljer att tolka texterna (Esaiasson et al. 2017, s. 213). Genom att först översiktligt läsa texterna, för att senare gå in på djupet och kritiskt granska varje text, för att sedan förenkla och konkretisera gör att forskaren kan få ut centralt innehåll som är relevant för de valda forskningsfrågorna (Esaiasson et al. 2017, s. 216–219). Esaiasson et. al menar på att ordentligt studera hur texten representerar personer, händelser, beteenden, symboler m.m. som är återkommande/väsentliga i texten, och som kan påverka hur mottagaren uppfattar dessa.

5.3 Insamlingsmetod

5.4 Urval

5.5 Val av artiklar

Anledningen till att vi har valt att studera vardera mord med artiklar som publicerats från dagen då mördarna blivit dömda och en månad är bland annat för att vi fann ett relevant nummer av artiklar inom den tidsramen. Vi har totalt 27 artiklar i vår undersökningen som vi finner är ett lämpligt antal att använda med tanke på studiens omfattning och tidsperiod. Ytterligare en anledning till den valda tidsperioden är också för att det är inte först när en mördare troligtvis nämns vid namn. I Aftonbladets pressetik står det “H _{​uvudregeln är som sagt anonymitet, men} det finns så klart undantag. Livstidsdömda mördare – eller andra som döms för grova brott – namnges ofta.” (Aftonbladet, 2018)._{​Det är alltså inte först då vi kan vara säkra på att vi får rätt} information om rätt person, samt först då som beskrivningar kring etnicitet förväntas förekomma i materialet. Att mördarna under den tidsperioden är nämnda vid namn i nyhetsartiklarna underlättar också i vår sökning, än om vi skulle välja att studera ett bestämt tidsspann _{​innan domen skedde. Om vi hade valt att studera artiklar som publicerades innan} mördarna fick sin dom så är det inte säkert att mördarna nämns vid namn och vi ansåg att det kunde skapa förvirringar i undersökningen om de som nämns endast är misstänkta gärningsmän..

5.6 Tillvägagångssätt

Efter att vi har fått fram artiklarna har vi djupgående granskat, sorterat och plockat ut det väsentliga för att sedan kunna analysera materialet. Vi har belyst vad artiklarna förmedlar om mördarna, vad som lyfts fram, återkommande mönster och en del citat. Vi har läst artiklarna i morden för sig för del för del bryta ner texterna. Mer om detta presenteras nedan.

5.7 Analysmetod

tematisering och avslutnigsvis summering. Detta är ett tillvägagångssätt som kommer ligga till grund för vår analysmetod. Nedan presenterar vi dessa steg närmre.

5.7.1 Kodning

I kodningen strävar vi efter att hitta mönster och bryta ner texten i mindre delar för att uppnå en slags överblickbarhet och få materialet mer hanterbart (Ahrne & Svensson 2015, s. 222). Målet med kodningen är att bryta ner materialet till betydelsefulla beståndsdelar för att identifiera de mest centrala dragen (Lindgren et. al 2014, s. 37). På det sättet delar vi upp texten i olika kategorier som är kopplade till våra frågeställningar och vårt syfte. Ekström & Larsson presenterar i sin bok “Metoder i kommunikationsvetenskap” att man ska ifrågasätta det producerade innehållet som stöd till kodningen för kunna analysera materialet (Ekström & Larsson 2013, s 160). För att anpassa frågeställningarna till uppsatsens teori och forskningsfrågor har vi använt oss av kritiska frågeställningar såsom:

- Vad påstår artiklarna och hur framställs mördaren?

- Är bakgrunden på något sätt avgörande för att han agerar som han gör?

- Framställs mördaren på olika sätt i Aftonbladet respektive Expressen som kan komma att påverka resultatet?

Genom att ha dessa frågor i baktanke och som stöd för kodningen för att konsekvent kunnan bedöma texterna på ett likvärdigt sätt samt för att uppnå en genomgående röd tråd i undersökningen. Trots att koderna syftar till att dela upp materialet så kan det förekomma att vissa koder överlappar varandra, det vill säga att delar i texten kan passa in på fler (Lindgren et.al 2014, s. 38).

5.7.2 Tematisering

olika citat och utmärkelser från texterna. Svårigheterna inom detta avseende är att kategorisera de olika beståndsdelarna korrekt och placera in under rätt tema (Lindgren et. al 2014, s. 40).

5.7.3 Summering

Utifrån kodningen och tematiseringen ska vi dra slutsatser kring materialet. Lindgren et. al menar att summeringen hela tiden går tillbaka till insamlingen, kodningen och tematiseringen för att alltid ha en röd tråd och att verkligen försäkra sig om att uppnå sanningsenliga slutsatser. För att koppla samman analysen med tillvägagångssättet kan det vara till fördel att inte vänta med summeringen för länge, utan att konsekvent genomgå dessa steg (Lindgren et. al 2014, s. 42). Detta är något vi i undersökningen lägger stort fokus på när vi noggrant studerar det kvalitativa materialet.

5.8 Teorins roll i en kvalitativ forskningsmetod

Teorin ger oss tolkningsmöjligheter och ligger till grund för analysen till det empiriska materialet (Ahrne & Svensson 2015, s. 209). Teorin är alltså nödvändig för att huvud taget möjliggöra en analys och se det insamlade materialet som analysenheter. Teorin fungerar följaktligen som ett par glasögon som gör vissa aspekter och perspektiv på omvärlden tydligare än andra (Ahrne & Svensson 2015, s. 208). Med vetskapen om att tolkningen står i fokus kan vissa perspektiv och utgångspunkter vara lämpligare än andra (Ahrne & Svensson 2015, s. 210). Det är således viktigt att anpassa lämplig teori och metod med varandra för att kunna utveckla, skapa ny samt ifrågasätta befintlig teori och forskning (Ahrne & Svensson 2015, s. 214).

5.9 Validitet och reliabilitet

Enligt Esaiasson et. al så beskrivs begreppet som “validitet är det kanske svåraste och samtidigt mest centrala problemet för den empiriska samhällsvetenskapen” och en konsekvens av vår forskning. Centralt ligger att problemen och frågor utformas på en teoretisk nivå samtidigt som undersökningarna realiseras på den operationella nivån (Esaiasson et. al, 2015 s. 58). Det är därmed viktigt att vi hela tiden återgår till insamlingen av materialet och att vi på ett korrekt sätt tolkat kodschema för att uppnå en röd tråd och dra slutsatser som ligger till grund från ett korrekt resultat. Reliabilitet definieras som tillförlitlighet, att vår studie är trovärdig och principfast (ibid). Att sträva efter att uppnå en reliabilitet tillsammans med validitet är därmed centralt för att kunna genomföra en forskning med sanningsenliga resultat.

5.10 Metodereflektion

har publicerats som berör dessa mord. Att vi endast studerar artiklar från Aftonbladet och Expressen gör att vi exkluderar andra tidningar som möjligen skulle bidra med annan väsentlig information som hade kunnat påverka studiens resultat. Att vi även har hittat olika antal artiklar för varje mordfall gör att vi inte har samma kunskap om alla mord vilket kan skapa förhinder i vår analys, diskussion och slutsats. Det empiriska materialet gällande Yohannes är ytterst begränsat eftersom vi endast lyckades identifiera en artikel från Aftonbladet och tre från Expressen. Konsekvensen blir följaktligen att våra slutsatser kan komma att bli grundade på ett bristande empiriskt underlag.

5.11 Etiska dilemman

Eventuella etiska dilemman som kan bli aktuella under studiens gång och som vi bör ha i åtanke är hur vi tolkar artiklarna med ett gemensamt tolknings språk och hur vi tar hänsyn till etiken för att dra korrekta slutsatser. Vi har tolkat och resonerat kring hur artiklarna väljer att publicera och porträttera mördare inom etiska ramar utan att någon ska ta “illa upp” eller att vi “tolkar fel”. Att vi går in i en objektiv forskarroll, tolkar och förstår artiklarna rätt är en viktig del för att vi ska kunna dra korrekta paralleller och slutsatser. De koder och teman vi har använt oss av i tillvägagångssättet är något vi själva har identifierat med vårt synsätt och våra kunskaper, vilket kan skilja sig från om någon annan skulle tematisera texternera. Att de två morden med svenska mördare har haft en tidigare relation med offret, vilket de utländska mördarna inte har, kan bidra med en annan porträttering och synvinkel på mördarens agerande som vi således ska vara medvetna om.

6. Resultat

I detta kapitel kommer vi redovisa utdrag från de artiklar vi har valt att använda i studien. Vi har haft som avsikt att vara så empirinära som möjligt i presentation för att sedan kunna analysera resultatet. Med ett försök att strukturera och kategorisera resultatet har den kvalitativa textanalys som metod försett oss med övergripande teman. Vi kommer i detta kapitel presentera och redovisa morden var för sig, vad artiklarna lyfter fram samt återkommande mönster och citat.

6.1 Teman

Nedan presenteras de fyra olika teman vi har utgått ifrån.

6.1.1 Förövarnas psykiska tillstånd

I denna kategori kommer vi sortera citat som beskriver hur förövaren har mått och även citat kopplat till att förövarens psyke. Det kan alltså vara hur förövaren har mått innan, under och efter händelsen, känslor och tankar som presenteras samt om mördarens psykiska mående.

6.1.2 Omständigheter

6.1.3 Uppträdande

Här har vi fångat upp citat och påståenden som nämner hur förövaren har betett sig både innan, under och efter mordet. Fokuset här ligger på vilka yttre beetenden förövaren har visat.

6.2 Billy Fagerström

6.2.1 Förövarnas psykiska tillstånd

"Ett flackt känsloliv, lättväckt irritabilitet och lättkränkthet tillsammans med ett behov av att bibehålla kontroll i en relation som inte visar sig fungera kan leda till att en pågående konflikt eskalerar över tid." _{​Så förvandlades Billy Fagerström, 23, till en mördare , Aftonbladet, 16 feb} 2018.

“Efter rättegången ansåg domstolen Fagerström skyldig till mord och skickade honom till rättspsyk för att undersökas.” _{​Catarina Lundbäck: "Det måste vara en otrolig lättnad" ,} ​Expressen, 15 feb 2018.

Fagerström presenteras som en våldsam person som har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. Den rättspsykiatriska undersökningen resulterade i att han led av lättväckt irritabilitet, lättkränkthet och behov av att bibehålla kontroll i en relation, då rättspsykiatriska resultatet har redovisats i en av artikelarna.

6.2.2 Omständigheter

“Enligt hans version lämnade Tova Moberg gården på kvällen medan han själv fick besök av en "affärsbekant" och sedan däckade på toaletten efter att ha druckit alkohol. Åklagaren hävdade att "den bekante" var en påhittad person, då denne aldrig kunnat hittas.” ​Tova Mobergs mördare

‘“- Han kommer med några nya uppgifter som jag ser som en anpassning där han försöker fylla ut och göra sin version bättre”._{​Catarina Lundbäck: "Det måste vara en otrolig lättnad" ,} ​Expressen, 15 feb 2018.

Här beskrivs det att Fagerström har varit påverkad av alkohol under händelseförloppet. Det framkommer tydligt att han “skyller” på alkoholintaget då han ändrar sin historia ett flertal gånger och han påstår sig vara oskyldig trots den existerande bevisningen.

6.2.3 Uppträdande

“Sju fall av misshandel” ​Så blev han en mördare, ​Aftonbladet,​ ​16 feb 2018.

“Hanteringen av kroppen påvisar en känslokyla….” ​Så blev han en mördare, ​Aftonbladet,​ ​16 feb 2018.

"Ibland är det underbart och ibland är det verkligen ett levande helvete. Då funderar jag verkligen på varför jag är kvar med honom och om det är värt all smärta." _{​Tova: Billy kommer säkert döda mig,} Aftonbladet,​ ​26 feb 2018.

“_​Han säger att om jag gör slut så dödar han mig, jag vågar inte chansa” ​Dömdes till livstids

fängelse: Nu vill Billy Fagerström byta advokat, ​Aftonbladet, 17 feb 2018.

"Tovas dagboksanteckningar är mycket tydliga och detaljerade. Hon har kunnat beskriva olika händelser och sina känslor på ett mycket uttrycksfullt sätt vilket gör det möjligt för en utomstående betraktare att leva sig in i den situation hon uppenbarligen befunnit sig i” _{​Så blev han en mördare,} Aftonbladet,​ ​16 feb 2018.

‘’Känslokyla utöver det som vanligen kan ses vid mord" _{​Billy Fagerström har dömts till livstids}

fängelse för mordet på 19-åriga Tova Moberg, Aftonbladet, 23 feb 2018 & ​Dömdes till livstids

fängelse, ​Aftonbladet, 24 feb 2018.

“- Det var fruktansvärt att sitta där. Han var till synes helt oberörd.” _{​Catarina Lundbäck: "Det måste} vara en otrolig lättnad" ,​ Expressen, 15 feb 2018

ska ha skrivit en dagbok under tiden hon var tillsammans med Fagerström som tyder på att hon mådde dåligt under hela förhållandet. Han erkänner att förhållandet var destruktivt då deras relation saknade tillit och att dem inte var bra för varandra. _{​Även om vissa av artiklarna inte har} med något citat från dagboken så nämns det i att offret hade en dagbok där hon dokumenterat mycket av relationen med Fagerström. Fagerström berättar att det har funnits regler i deras relation, men han nekar fortfarande till att någonsin ha gjort henne illa, och han fortsätter ändra sin version om vad som hände under natten då Moberg mördades_​.

6.3 Nerijus Bilevicius

6.3.1 Förövarnas psykiska tillstånd

‘’Det går inte att nog tydligt framhålla hur viktigt det är att sätta fokus på unga mäns beteenden och psykiska hälsa, och inte bara ständigt prata om hur unga kvinnor har det.” ​BRITTA SVENSSON:

Denna typ av mord fungerar som terror, ​Expressen 17 dec 2015

Denna artikel skriver om unga mäns psykiska ohälsa som en mer generell information men kopplar även hälsan till mordet som Bilevicius begick. De lyfts att det är viktigt att lägga fokus på unga mäns beteenden och psykiska hälsa, men det nämns inte om Bilevicius var psykisk sjuk i verkligheten.

6.3.2 Uppträdande

​

‘’Tillsammans med sin bror och hustru har den litauiske medborgaren Nerijus Bilevicius i flera år varit i Sverige som gästarbetare på gården i Blomberg.’’ _{​Nerijus Bilevicius, 35, döms för mordet på}

Lisa Holm, ​Aftonbladet, 7 nov 2015.

‘’Lisa Holm måste ha känt sig maktlös och kämpat för sitt liv’’ skriver rätten. ​Nerijus Bilevicius, 35,

döms för mordet på Lisa Holm, ​Aftonbladet 17 nov 2015.

‘’Domstolen anser att mördarens motiv var sexuellt, även om flickan inte har utsatts för något

sexuellt övergrepp. ‘’ Nerijus Bilevicius, 35, döms för mordet på Lisa Holm, ​Aftonbladet 17 nov

Då dyker en man upp som talar "knagglig engelska", enligt förundersökningen, och säger att området redan genomsökts av militären - ​Nerijus Bilevicius, 35, döms för mordet på Lisa Holm​, Aftonbladet 17 nov 2015.

“Liksom Nerijus Bilevicius tycks han ha haft en mycket stark drift att övermanna och skända den unga kvinna han fick i sitt våld.” _{​BRITTA SVENSSON: Denna typ av mord fungerar som terror,} Expressen 17 dec 2015.

I dessa artiklar så framstår Bilevicius som en kall, överlägsen och en hänsynslös mördare. Holm framställs som en oskyldig, hjälplös och en fysisk underlägsen flicka. Det nämns att Bilevicius motiv måste varit sexuellt, trots att Holm inte blivit utsatt för något sexuellt. En artikel har beskrivit Bilevicius som en man med knallig engelska som tyder på dåliga språkkunskaper i engelska.

6.3.3 Omständigheter

‘’Omständigheterna är försvårande. Lisa Holm var endast 17 år gammal och fysiskt underlägsen Nerijus Bilevicius. Han har visat stor hänsynslöshet mot Lisa Holm som haft svårt att värja sig. Han har agerat förslaget och avsikten måste hela tiden ha varit att döda sitt offer’’ - _{​Nerijus Bilevicius,}

35, döms för mordet på Lisa Holm, ​Aftonbladet 17 nov 2015.

​

‘’Tillsammans med sin bror och hustru har den litauiske medborgaren Nerijus Bilevicius i flera år varit i Sverige som gästarbetare på gården i Blomberg.’’ ​Nerijus Bilevicius, 35, döms för mordet på

Lisa Holm, ​Aftonbladet, 7 nov 2015.

“– Det måste vara fel. Det kan inte vara så här. Och det är orättvist. Han kunde inte ha gjort detta. Han har inte varit uppfostrad på det sättet, säger mamman.’’ ​Nerijus mamma om sonens livstidsdom, Aftonbladet, 17 nov 2015.

‘’Hon gråter under intervjun och räds att sonen kommer att ta sitt liv i häktet. Trots den starka tekniska bevisningen är hon övertygad om sonens oskuld och anar en konspiration mellan polis, åklagare och godsherren som anställt bröderna” ​Nerijus mamma om sonens livstidsdom, Aftonbladet, 17 nov 2015.

därför chocken stor när han dömdes för mord.’’_{​Nerijus mamma om sonens livstidsdom,}​Aftonbladet, 17 nov 2015.

– När det gäller så allvarliga brott som mord är det väldigt mycket värt att finkamma och tränga till botten med det man kan. Det är jättebra att polisen är aktiv och anstränger sig till det yttersta, säger Alhem. (…) Om Nerijus Bilevicius kan ha begått liknande mord är ännu för tidigt att säga, enligt både Lars Johansson och Sven-Erik Alhem._{​Lisa Holm-mördaren kan prövas för fler fall,​Expressen} 22 nov 2015.

– Man kartlägger vart han befunnit sig och sådant. Så det är inte alls omöjligt att det kan ge napp.’’​Lisa Holm-mördaren kan prövas för fler fall, ​Expressen 22 nov 2015.

‘’Gärningsmännen verkar jagas på av fantasier och idéer som bara blir allt grövre. Nerijus Bilevicius, som dömdes till livstids fängelse i Skaraborgs tingsrätt för mordet på Lisa Holm, var en storkonsument av porr som även hade våldsporr med bundna kvinnor i sin dator.’’, BRITTA

SVENSSON: Denna typ av mord fungerar som terror, ​Expressen, 17 dec 2015.

‘’Det är direkt äcklande att det finns en global industri som ger den här typen av brutala mördare energi och idéer.(…)Den här typen av mördare ger sig inte på människor de tror kan försvara sig. De letar efter offer de lätt kan övermanna, och utföra sina fantasier på. De mest sårbara löper den största risken. _{​BRITTA SVENSSON: Denna typ av mord fungerar som terror, ​Expressen, 17 dec 2015.}

​

‘’Nerijus Belivicius mamma är fortfarande fullt övertygad om att sonen utsatts för en konspiration,

GW om Lisa Holm: Jag ser ingen chans ​Expressen 27 nov 2015.

´´För detta mördades alltså en helt oskyldig "ung flicka, i princip ett barn", med lagmannens ord. Mördaren har orsakat livslång sorg för anhöriga och andra närstående. Traumatiska upplevelser för poliser och andra som i sina yrken måste hantera följderna av dådet. Miljontals kronor i kostnader för samhället för polisutredning och rättegång. Den armé av goda människor som letade efter Lisa Holm i dagar, som tipsade polisen, som erinrade sig saker de sett som till slut blev en del av bevisningen, som hittade kroppen, som utredde, som förhörde, som vände på varje sten, som fick ihop ett vattentätt åtal, som satt i fem dagar och hörde allt som tagits fram, som skrev ihop en dom om livstids fängelse som kommer att hålla även i hovrätten, alla dessa kan inte ändra på det som hänt(…)Nerijus Bilevicius hade tillräckligt länge all makt som krävdes. Han gjorde alla goda människor hjälplösa.” ​Kommer bli svårt för Nerijus i fängelset , ​Expressen 17 nov 2015.

Aftonbladet och Expressens artiklar så kommer ​Bilevicius mamma till tals. Där menar hon att Bilevicius har haft en bra uppväxt utan missbruk och våld och att han kontinuerligt besökt sina föräldrar i Litauen. Därefter lyder meningen att på grund av dessa faktorer så är hans mamma chockad. Det nämns även i Aftonbladets artikel att hans mamma anser att hennes son har blivit dömd kan omöjligt vara sant och skyller på att Bilevicius inte har blivit uppfostrad på detta vis och anar en konspiration mellan polis, åklagare och godsherren.

I en av Aftonbladet artikel framgår det att Bilevicius var en stor konsument av porr som till och med innehöll våldsporr med bundna kvinnor. I citatet framförs uppfattningen att den internationella porrindustrin genom det material som dom tillhandahåller har bidragit till att skapa fantasier hos Bilevicius och inspirerat honom att förverkliga sina fantasier, som sedan Holm föll offer för. Det nämns att Holm tillhör en sårbar grupp som inte kan försvara sig och därmed lätt blir offer för sådana handlingar.

En artikel i Expressen nämner även Bilevicius kan komma att prövas för ytterligare brott i databaser utomlands trots att det inte förklaras vidare på vilka grunder. _{​Artikeln från Expressen} den 17e november summerar i princip de samlade konsekvenserna av mordet på Holm. Bilevicius har inte bara skadat och dödat Holm, han har orsakat sorg och skada i stora delar av samhället. Artikeln nämner även det har skapat traumatiska minnen för polisen och andra som berörts och behöver hantera detta mord som dessutom har kostat ett flertal miljoner för samhället. En summering vad Bilevicius har orsakat är att han ses som roten till det onda som genom hans handling medfört lidande för många människor och gjort dom hjälplösa. Samtidigt konstateras att domen är så väl underbyggd att den kommer att hålla vid ett överklagande till hovrätten.

6.4 Kristoffer Johansson

6.4.1 Förövarens psykiska tillstånd

“Att domen har dröjt fram till idag beror på att mannen har genomgått en stor rättspsykiatrisk undersökning. Det står efter den klart att mannen inte lider av någon allvarlig psykisk störning och därför kan han inte dömas till vård.” ​14 års fängelse för styckmordet, ​Aftonbladet 22 jan 2014.

“Efter en stor rättspsykiatrisk undersökning står det klart att han inte lider av en allvarlig psykisk störning. Därmed kommer straffet att bli fängelse och inte vård.” ​Dom för styckmord faller i dag, Aftonbladet, ​22 jan 2014.

“En rättspsykiatrisk undersökning har tidigare visat att Johansson inte begick styckmordet under påverkan av allvarlig psykisk störning. Åklagaren hade yrkat på 18 års fängelse, men rätten dömer honom alltså till ett fyra år kortare fängelsestraff. Tingsrätten menar att 22-åringens funktionsnedsättningar gör att straffet mildras. "Hans funktionshinder kan också ha påverkat hans förmåga att inse hur hans hantering av den döda kroppen uppfattas av andra.” ​Han får 14 år för

mord på Vatchareeya, 20, ​Expressen, 22 jan 2014.

Artiklarna tar upp att Johansson har genomgått en stor rättspsykiatrisk undersökning som visade att han inte lider av någon allvarlig störning. _{​Artikeln från Expressen skriver också att} han var förvånansvärt samlad när han fick domen, och att han kommer att överklaga domen.

6.4.2 Omständigheter

“– Hans ungdom och funktionshinder har nog spelat in” _{​14 års fängelse för styckmordet,}​Aftonbladet 22 jan 2014.

“(...)​hans klient skulle vara oförmögen att genomföra gärningen eftersom mannen lider av Aspergers syndrom. ​Dom för styckmord faller i dag, ​Aftonbladet, ​22 jan 2014.

“Den tilltalade är farlig och ska sitta i fängelse länge (...) Kristoffer Johansson, 22, fick inte bli militär. Några veckor senare styckmördade han ex-flickvännen Vatchareeya Bangsuan, 20”​Styckmördad - av

“Kristoffer Johansson har levt ett kaotiskt liv utan arbete. Han fick särskilt stöd för att kunna klara sig själv. Drömmen var att strida för den svenska militären. Han ansökte tre gånger och fick avslag. Senaste negativa beskedet kom månaden före mordet. I stället ägnade han sig åt sin passion air soft, en militär sport där deltagarna låtsas kriga i skogen. - Han kunde vara ute i skogen i tolv-tretton timmar och låtas strida” _{​Styckmördad - av Kristoffer, 22, ​Expressen, 23 jan 2014.}

“När Kristoffer Johansson, 22, inte fick bli militär styckmördade han ex-flickvännen” _{​STARKA BEVIS}

MOT EX-POJK-VÄNNEN, ​Expressen, 23 jan 2014.

– Kristoffer kan inte ens äta med kniv och gaffel. Han har svårt att knyta skor. Han gör aldrig färdigt en sak, säger pappan.” ​Dömdes för mordet - väljer stjärnadvokat, ​Expressen, 25 jan 2014.

“– Vi pratar om det jämt och det är klart att alla funderar om han är skyldig eller inte, säger en av dem.” ​Dömdes för mordet - väljer stjärnadvokat, ​Expressen, 25 jan 2014.

I två av Expressens artiklar framkommer det att Johansson sökte till militären men att han inte kom in och att han därmed kände sig misslyckad. I en annan av Expressens artiklar kommer Johanssons pappa till tals och fortsätter då hävda sonens oskuld och att han knappt kan knyta sina egna skor._{​Johanssons kamrater kommer till tals i en av Expressens artiklar och hävdar att} de inte riktigt kan tro att han har begått en sådan gärning. Dem ifrågasätter huruvida bevisningen verkligen stämmer och att dem inte riktigt kan förstå att Johansson skulle begå något så fruktansvärt.

I de flesta artiklar tas det även upp att han har haft minnesluckor under händelseförloppet, men den tekniska bevisningen är stark. Han beskrivs som hänsynslös i en av artiklarna, på grund av hur han har behandlat kroppen.

6.4.3 Uppträdande

“– Allt talar för att mordet är ett helt oprovocerat angrepp (...) Åklagarna slog också fast att Vatchareeya kämpade länge för sitt liv.” ​Dom för styckmord faller i dag, ​Aftonbladet, ​22 jan 2014.

Han beskrivs här som hänsynslös, känslokall och att han har agerat helt oprovocerat. I Aftonbladets artikel skrivs det att Bangsuan hade under händelseförloppet kämpat för sitt liv, vilket tyder på att det var en brutal handling han utförde.

6.5 Ephrem Yohannes

6.5.1 Förövarnas psykiska tillstånd

‘’Rättegången mot Ephrem Tadele Yohannes inleddes i mars i år. I april kom tingsrättens besked att 23-åringen är skyldig till mordet, och att skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Den visade att Yohannes är frisk nog att dömas till fängelse. ‘’ _{​Elins mördare fick 16 år, ​Aftonbladet 10} jun 2011.

‘’Etiopisk medborgare Misstankarna riktades snabbt mot 23-årige Ephrem Yohannes - som är etiopisk medborgare och som tidigare har bott i Italien och USA. Han filmades av spårvagnens övervaknings​kameror när han följde efter Elin när hon klev av vid Läns​mansgårdens hållplats på Hisingen (…) Ephrem Yohannes har hela tiden nekat men den 12 april bestämde sig Göteborgs tingsrätt för att han var skyldig. I mitten av maj meddelade rättsmedicinalverket att den åtalade var tillräckligt psykiskt frisk vid tiden för dådet och under under​sökningen för att kunna dömas till fängelse.’’​Han döms till 18 år, ​Expressen, 11 jun 2011.

I det första citatet från Aftonbladet tas det upp Yohannes har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som resulterade i att Yohannes är tillräckligt frisk för att dömas till fängelse.

6.5.2 Omständigheter

‘’Men eftersom Yohannes ska utvisas till sitt hemland _{​Etiopien trots att han har två små barn i} Sverige, sätts_{​straffet ner till 16 år.” Britta Svensson: ​Den här sortens brott styr stora} ​delar av våra

liv, Expressen, ​11 juni 2011.

Enligt citatet döms Yohannes till 16 år i fängelse men att strafftiden har satts ned på grund av den förmildrande faktorn att han har två egna barn som bor i Sverige.

6.5.3 Uppträdande

​

“Elin Krantz, 27, steg av spårvagnen på Hisingen sent på natten 26 september. Sedan försvann hon spårlöst. Två dagar senare hittades hennes kropp i Länsmansgården. Hon hade blivit mördad. Misstankarna riktades snart mot 23-årige Ephrem Tadele Yohannes, som är etiopisk medborgare.”

Elins mördare fick 16 år, ​Aftonbladet 10 jun 2011.

“Ephrem Tadele Yohannes har hela tiden nekat och hävdat att brottet begicks av två okända män. I dag dömdes han alltså mot sitt nekande till 16 års fängelse och livstids utvisning efter avtjänat straff. Han döms även till att betala skadestånd på över 600 000 kronor till Elin Krantz anhöriga och till hennes dödsbo.” ​Elins mördare fick 16år,​ Aftonbladet 10 Jun 2011.

“_{​Mannen är kristen protestant. Han har en alkoholproblematik och har omhändertagits av polisen} vid två tillfällen för fylleri.’’​ Elins mördare får 18 års fängelse, ​Expressen 10 jun 2011.

‘’Elin varken tog kontakt med, eller var intresserad av mannens kontaktförsök. Hon var helt utan förmåga att kunna försvara sig. Hon var ensam, alkoholpåverkad och fysiskt underlägsen. Platsen var mörk, helt främmande för Elin och öde vid den tiden på dygnet. Det var ett utdraget förlopp, där Elin enligt vittnen skrikit i en kvart utan att få hjälp. "Det är lätt att föreställa sig att Elin Krantz kände en mycket stark fruktan för vad Ephrem Yohannes skulle göra", _{​skriver tingsrätten.’’ Britta} Svensson: _{​Den här sortens brott styr stora ​delar av våra liv, ​Expressen 11 juni 2011.}

enda punkt. "Det kan inte rimligen ha gått till på det sättet" är en fras som upprepas när rätten i sitt domslut smular sönder_{​Ephrem ​Yohannes fantasifulla och krångliga historia, som han plötsligt kom} med efter en lång tid som häktad.’’ _{​Britta Svensson: Den här sortens brott styr stora}​delar av våra

liv, _{​Expressen, 11 juni 2011.}

Både Aftonbladet och Expressen skriver att Yohannes har nekat hela tiden men att han har dömts mot sitt nekande och efter avtjänat fängelsestraff kommer han bli utvisad på livstid. Expressen skriver att ingen i Göteborgs tingsrätt trodde på vad Yohannes framförde i sin historia om vad som hade hänt. Tingsrätten hävdar att Yohannes beskrivning av händelseförloppet är fantasifullt och innehåller lögner. Historien som dessutom tillkommit i ett sent skede av Yohannes häktning och ansågs som sagt sakna all trovärdighet. Yohannes kommer även vara tvungen att betala över 0,6 miljon kronor till Elin Krantz anhöriga och hennes dödsbo. En annan av Aftonbladets artikel så ger journalisten en kortfattad förklaring på händelseförloppet under mordet och att Yohannes är en etiopisk medborgare. Den journalist som skrivit artikeln ger i ett tidigt skede information om Yohannes etnicitet. Expressen nämner även Yohannes religiösa ståndpunkt och att han även har haft problem med alkohol och blivit gripen av polisen två tidigare tillfällen för fylleri.

6.6 Resultatsammanfattning

Aftonbladet eller Expressens artiklar tagit med något som skulle kunna ses eller antas som en förklaringsmodell till morden. Bilevicius ska ha varit brukare av våldsporr, då det hittats våldspornografi i hans dator. De skrivs även i Aftonbladet att han var en gästarbetare i Sverige och att hans etnicitet är litauisk. Både Aftonbladet och Expressen nämner att Yohannes var psykisk frisk och att han var en etiopisk medborgare. Expressen tar även upp att han har två barn i Sverige.

7. Analys

Agenda setting teorin har legat till grund för vår analys och vi kommer redovisa hur vi har analyserat med hjälp av teorin. Vi kommer nedan presentera varje mördare för sig och redogöra för hur citaten från artiklarna har tolkats med hjälp av agenda setting. Analysen är uppdelade i samma teman som resultaten är uppdelade i; _{​Förövarens psykiska tillstånd, uppträdande, ​och}

omständigheter. _{​De frågorna vi presenterade i analysmodellen är;}

- Vad påstår artiklarna och hur framställs mördaren?

- Är bakgrunden på något sätt avgörande för att han agerat som han gör?

- Framställs mördaren på olika sätt i Aftonbladet respektive Expressen som kan komma att påverka resultatet?

Dessa vi har haft i åtanke under analysens tillvägagångssätt.

7.1 Billy Fagerström

7.1.1 Förövarens psykiska tillstånd

har något psykisk förhinder så tillskrivs han vissa attribut som gör att man som läsare får en större förståelse till varför han mördade Moberg.

Precis som i Aftonbladet har även Expressen lyft att Fagerström har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. Samma gäller dessa artiklar, den rättspsykiatriska undersökningen kan tendera att tolkas som en “anledning” och att han skickas till undersökning för att han inte skulle kunna begå en sådan handling om han var en helt frisk person.

7.1.2 Omständigheter

Att Aftonbladet framställer Fagerström av att han var påverkad av alkohol under händelseförloppet kan en läsare uppfatta som att Fagerström har alkoholproblematik eller att han bär på andra problem som antyder att han inte mår bra och som sedan resulterar i att han har förtärt den stora mängden alkohol. Enligt the second level of agenda setting tillskrivs han egenskaper där han kan tolkas som opålitlig och farlig. Genom Netwerk agenda setting kopplas dessa egenskaper med stor sannolikhet till ett samband som en anledning till mordet har begåtts.

Även Expressen tar upp att han varit alkoholpåverkad och att han ändrar och anpassar historien till det bättre gör att han besitter attribut som väldigt velig, osäker som agenda setting second level behandlar. Netwerk agenda setting kan koppla dessa beskrivande attribut som att han döljer något och han porträtteras därför i en läsares ögon som skyldig till mord. _{​Det är en} omständighet eller en anledning till att han har agerat som han har gjort och även en anledning till att han hela tiden konsekvent ändrar sin historia.

7.1.3 Uppträdande

behandlar. Moberg beskriver honom som hotfull och att det är ett levande helvete vilket gör att attributen tenderar till att binda ett samband med mordet. Artiklarna lägger en tydlig beskrivning av förövaren i detta avseende och netwerk agenda setting tilldelar således egenskaper som tyder på omänsklighet och därmed får man som läsare en bild av att han är skyldig till mord.

Att Expressen tar upp i artikeln att han till synes såg helt oberörd ut, bekräftar hur de två perspektiven binder ett samband. Att han efter mordet inte visar någon ånger gör att man som läsare upplever honom som en gärningsman.

7.2 Nerijus Bilevicius

7.2.1 Förövarens psykiska tillstånd

I varken Aftonbladet eller Expressen har det framgått något i artiklarna som vi har tagit del av att Bilevicius har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. _{​En anledning till detta kan vara} att han inte genomgått en rättspsykiatrisk undersökning eller att varken Aftonbladet eller Expressen väljer att inte publicera undersökningen i någon av artiklarna för att det ska påverka bilden av honom till något som skulle kunna ses till hans fördel. Ur ett agenda setting second level perspektiv tillskrivs alltså inga attribut kopplat till hans psyke, vilket leder till att det blir svårt att hitta samband till ett network agenda setting perspektiv, då vi inte kan identifiera något direkt samband mellan hans psyke och brott.

7.2.2 Omständigheter

artikeln vill förmedla en annan kompletterande information än vad som framkommit i förundersökningen. Det enda som talar för honom är de utsagor från hans mor som framkommit i några av artiklarna. Hon ger uttryck för det som man kan förväntas sig av en förälder vars barn är misstänkt för ett brott och i det här fallet ett mycket brutalt brott. Det kan inte vara möjligt att ens barn har gjort något sådant, vilket sannolikt är fråga om en förnekelse och idealisering. I och med att en litauisk kultur möjligen inte faller inom ramen i en svensk kultur i många avseenden, kan tolkningen för en bra och ’’trygg uppväxt ‘’ bli diffust. Med hjälp av Second level of agenda setting kan han därför tillskrivas egenskaper som kanske inte hör hemma i det svenska samhället, vilket network agenda-setting kan koppla till hans agerande.

I Expressen redovisas information att polisen ämnade att göra en undersökning som syftade till att ta reda på om Bilevicius i något annat land kan ha begått något liknande brott tidigare. _​Den underliggande misstanken var sannolikt att brottet var av sådan karaktär att det inte kunde uteslutas att motsvarande brott hade begåtts tidigare. Ingen av artiklarna om de andra mördarna har de nämns att man kommer söka efter tidigare liknande brott. Enligt vår uppfattning så är inte Bilevicius gärning värre än de andra morden vi analyserat, men att i Bilevicius fall presenteras att de finns misstankar får man som läsare intryck att Bilevicius gärningar är utöver det vanliga. Han framställs bli jagad av fantasier, då det framkommer att han haft intresse för våldsporr. Det tillskriver honom egenskaper såsom onormal och osmaklig, Han faller återigen utanför ramen som en ‘’normal människa’’. _{​Något som också framgår är de ekonomiska} konsekvenserna av brottet, det vill säga de miljontals kronor i kostnader som polisutredning och rättegång har förorsakat _{​samhället samt det lidande som brottet har inneburit för} involverade. Man får intrycket att Expressen vill informera sina läsare hur grovt brottet var och att de kommer även tillkomma ekonomiska konsekvenser.

7.2.3 Uppträdande

inte förstår sig på den svenska kulturen. Domstolen anser att Bilevicius motiv var sexuellt trots att teknisk bevisning saknas, vilket bidrar till ännu mer försämrad bild av Bilevicius. Offret framställs även att varit maktlös framför mördaren och ska ha kämpat för sitt liv, vilket bekräftar Bilviciues brutala beetende. Offret framställs i ett extremt underläge och han framstår därav av rena motsatsen. Genom dessa uppträdanden framställs en bild av att han varit ute efter att verkligen skada flickan och att han inte är en svensk medborgare. Vilket kan identifieras med egenskaper som berör second level of agenda setting. Dessa egenskaper nätverkar tillsammans och skapar en bild av honom att han är benägen att utföra brutala handlingar.

Expressen bekräftar att han har haft en stark drift att skada den unga kvinnan, trots hans nekande så övervinner den tekniska bevisningen.

7.3 Kristoffer Johansson

7.3.1 Förövarens psykiska hälsa

Expressen tar upp snarliknande meningar och citat från tingsrätten men skriver också att Johansson har haft andra funktionshinder som kan ha påverkat hans förmåga i att uppfatta hur den döda kroppen har uppfattats.

7.3.2 Omständigheter

Aftonbladet skriver tydligt att Johanssons aspergers syndrom är en omständighet och bakomliggande faktor som har speglat en stor del av hans beteende. Aftonbladet lyfter citat som tyder på att Johanssons agerande inte är korrekt då han påstås vara oförmögen till att begå detta brott med tanke på den syndromen han faktiskt har. I en tolkningsprocess skapar detta en del förvirringar och gör sambanden mellan agendorna svåra att dra. Ur ett perspektiv anses hans funktionshinder spelat en stor roll i hans agerande, medan ur ett annat perspektiv anses han vara oförmögen att begå en sådan gärning. Oavsett domens utfall så förmedlar Aftonbladet tydliga aspekter på att Johansson har haft något typ av handikapp som har påverkat hans agerande från the second level of agenda setting i samband med network agenda setting.