Examensarbete 15 hp – kandidatnivå
Medie- och kommunikationsvetenskap
När tar man fram kondomen?
En studie om lärares attityder till UR och RFSU:s
projekt för en bättre sexualundervisning
Catrin Svedin Erik Trysberg
Reklam, grafisk design och visuell kommunikation 180 hp
2 (59)
Abstract
Authors: Catrin Svedin, Erik Trysberg
Title: “När tar man fram kondomen? En studie om lärares attityder till UR och RFSU:s projekt för en bättre sexualundervisning
Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 48
The debate in the media on a new Swedish sex education movie sparked our interest in this study. The twenty-eight minutes long movie “Sex on the map” is the first of it’s kind in twenty-five years. It is also part of a bigger sex educational project that contains, apart from the movie, a book about sex education, a documentary and a teachers guide. The project is a co-production between the Swedish Educational Broadcasting Company (UR) and the Swedish Association for Sexuality Edu-cation (RFSU).
We were interested in how teachers received information about the project, and what their attitudes were towards it. In the starting phase of the launching of the project, UR and RFSU sent out a pro-motional box to all Swedish high school headmasters. This was a way to inform schools about the new educational material.
5 (59)
1. Introduktion
Det finns en mängd olika metoder lärare kan ta till när det vankas sex och samlevnad på schemat men en bra undervisning ska, enligt Erik Centerwall,1 förklara allt från
grundläg-gande begrepp som fortplantning och könssjukdomar, till mer svårhanterliga frågor som hur det kan kännas att vara kär eller vad meningen med livet är.
Skolan är och har alltid varit en viktig mötesplats där man diskuterar, reflekterar och sam-talar om ämnen som för somliga kan kännas främmande, svårbegripliga eller abstrakta, och allt sedan sex och samlevnad blev obligatoriskt år 1955 har ämnet både debatterats och kritiserats, ifrågasatts och lovordats.
Lärare kan uppleva ett visst motstånd till undervisning om sådant som för vissa kan upp-fattas vara komplext eller privat och har därför ofta en bestämd uppfattning om, eller åsik-ter kring undervisningens upplägg och framtoning. Medan vissa pedagoger mest vill ha sex- och samlevnadsundervisningen överstökad vittnar andra om hur roligt och givande arbetet kan vara.
Trots skilda åsikter är sex och samlevnad ett komplext ämne och för att få lärare mer posi-tivt inställda till undervisningen försöker man på flera sätt tillgodose deras önskan om en ökad tillgång till både bra material, utbildning och fortbildning. Hösten år 2009 dök exem-pelvis fortbildningskursen Sex- och samlevnadsundervisning i skolan.2 upp, och år 2010
kunde man i regeringens proposition Bäst i klassen – en ny lärarutbildning3 läsa att flera
remissinstanser propagerar för införandet av ett obligatoriskt sex- och samlevnadsmoment i lärarutbildningen. Den senaste och största tillökningen till den nuvarande undervisningen är dock lanseringen av det samlevnadsprojekt som denna uppsats behandlar.
Enligt Socialstyrelsen4 tar det tid att utveckla skolans arbetssätt och därför är det viktigt
med utomstående instanser som kompletterar och bidrar till förbättringsarbetet. Sådana instanser kan till exempel vara ideella organisationer som Riksförbundet för Sexuell Upp-lysning (RFSU) eller det numera statligt ägda Utbildningsradion (UR). Dessa bland många andra har sedan länge fungerat som både bollplank och ett komplement till skolans under-visning och lämpar sig därför bra i sådana sammanhang.5
1 Centerwall, E. Kärlek känns! Förstår du [elektronisk version] (Stockholm: Liber Distribution, 2000)
2 Statens Folkhälsoinstitut. Samtal om sexualitet – STI (sexuellt överförda infektioner) och oönskad graviditet – förebyggande insatser
och behov (Östersund: Statens Folkhälsoinstitut, 2010) 24.
3 Proposition 2009/10:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
4 Socialstyrelsen, Nationell handlingsplan för klamydiaprevention – med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009-2014 (Socialstyrel-sen 2009), 31.
6 (59) Vårt intresse för UR och RFSU satsningar på material för en bättre och mer utvecklad sex- och samlevnadsundervisning väcktes genom en artikel på Dagens Nyheters hemsida6
upp-märksammade lanseringen av den första svensktillverkade sexualkunskapsfilmen sedan 1980-talet – Sex på kartan. Trots att produktionen är en animerad skildring av de mest fre-kvent återkommande frågorna unga ställer till UR:s och RFSU:s internetbaserade frågelå-dor, fick den vid lanseringen i januari år 2011, motstå både anmälningar och glåpord i tv, tidningar och på nätet.7
I UR:s kommunikationsplan8 över projektet framgår det tydligt att man anser det
nödvän-digt att bredda sex- och samlevnadsundervisningen, att man måste underlätta och förbättra undervisningen i ämnet samt att man vill minska spridningen av könssjukdomar genom ökad kondomanvändning. Detta har man tänkt göra genom ett samlevnadsprojekt med ett flertal komponenter. Då lärare är kampanjens primära målgrupp har man bland annat valt att marknadsföra sig genom en teaserlåda.
Uppståndelsen kring filmen och informationen om en befintlig teaserlåda gjorde oss ny-fikna på vad sex- och samlevnadslärare anser om materialet och om de kan tänka sig att implementera det i undervisningen. Då projektet är tänkt att fungera som ett lärar- och elevstöd i sex- och samlevnadsundervisning är därför studiens syfte att, bland annat under-söka vilken attityd berörda högstadielärare har gentemot projektet och det utskickade pake-tet. Längre fram i uppsatsen görs en mer omfattande redogörelse kring projektet, dess in-nehåll samt kritiken mot materialet.
6 Magnusson, P (2010, december 23) Tecknat sex ska uppdatera unga. Dagens Nyheter. Hämtad 2 maj 2011, från http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/tecknat-sex-ska-uppdatera-unga
7 Levin, D (2011, januari 25) UR:s sexfilm polisanmäls. Aftonbladet. Hämtad 2 maj 2011, från http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8464217.ab
7 (59)
1.1 Syfte
Syftet med studien är att få insikt i hur och vilken typ av information berörda lärare fick om samlevnadsprojektet. Vidare är avsikten att tydliggöra lärarnas attityder till projektet och om de har och i så fall hur de valt att tillämpa materialet i undervisningen.
Med berörda lärare menas lärare som praktiserar sex- och samlevnadsundervisning på hög-stadiet. Information innebär, genom vilken kanal man fick kännedom om projektet. I ka-nalbegreppet ingår rektor, radio, tv, tidning och internet. Begreppet typ av information av-ser kampanjutskick, informationsblad, reportage, program, artiklar och blogginlägg. Enligt Nationalencyklopedin används termen attityd ”ofta för en varaktig inställning som har
byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något.”9
Med attitydsbegreppet menas om berörda lärare är vänligt, måttligt eller ovänligt inställda till materialet. I studien omfattar samlevnadsprojektet följande:
• När tar man fram kondomen? (teaserlåda) • Sex på kartan (film)
• Handledning till Sex på kartan (häfte) • Sexualkunskap (dokumentärserie) • Sexualkunskap (bok)
1.2 Frågeställningar
• Genom vilken kanal informerades berörda lärare om samlevnadsprojektet? • Vilken typ av information fick berörda lärare?
• Vilken inställning har lärarna till projektet?
• Har man eller har man tänkt implementera materialet i undervisningen och i så fall varför?
8 (59)
2. Bakgrund – sexualkunskap
Det här kapitlet redogör för relevant information gällande sex- och samlevnadsundervis-ning. För att förstå problematiken som omger sexualkunskapen kommer först en kort histo-risk inblick i utvecklandet av undervisningen och dess historia. Sedan redovisas de doku-ment som styr över ämnets karaktär, handledning och undervisning. Med hjälp av gransk-ningar och rapporter från Skolverket, Socialstyrelsen, FN och Regeringen belyses centrala begrepp, vikten av en levande och uppdaterad sex- och samlevnadsundervisning, samt hur undervisningen bör se ut och hur den faktiskt kan se ut.
2.1 En historisk inblick i svensk sex- och samlevnadsundervisning
Innehållet i dagens sexualkunskap skiljer sig mycket från det innehåll som en gång varit och saker som vi idag tar för givna ansågs förr både vara omöjliga och absurda. Idag kan ett par leva tillsammans utan att vara gifta, båda föräldrarna rekommenderas ta ut föräldra-ledighet. Dessutom får och kan ungdomar uttrycka både sin sexuella identitet, sin individu-alism och sin personlighet.
Många gånger handlade dåtidens sexualupplysning främst om preventivmedel och hur dessa skyddade mot veneriska sjukdomar (könssjukdomar) och trots att det sedan århund-raden tillbaka har publicerats massvis med klassiska böcker om kärlekskonst har det inte alltid varit lika lätt att nå ut med sexualrelaterade budskap som det är idag.
Nationalekonomen Knut Wicksell var en föregångare som redan på 1800-talet informerade människor om den tidens så kallade försiktighetsmått (preventivmedel). Han menade att man med rätt medel kunde förebygga den fattigdom och alkoholism som han ansåg upp-stod till följd av allt för stora barnaskaror.10
En annan pionjär var den första kvinnliga läkaren Karolina Widerström som på tidigt 1900-tal undervisade i sexualhygien i syfte att ge korrekt information om hur könssjukdo-mar sprids och om hur mänsklig fortplantning går till. Hon önskade att män blev mer för-siktiga då de enligt henne var en stor anledning till att veneriska sjukdomar spreds.11
Den första riksdagsmotionen som föreslog skolan som en informatör av och kring vene-riska sjukdomar kom år 1908. Röstningen om förslaget var oerhört jämn men avskrevs då nej-sidan hade tre fler röster än ja-sidan, dock försökte man under följande år regelbundet att få in ämnet i skolan.12
År 1910 komplicerades fortsatta upplysningsinsatser inom sex och samlevnad då riksdagen verkställde lagen Lex Hinke. Lagen avsåg straffa dem som ämnade sprida preventiva medel
10 Centerwall, 21. 11 Ibid.
9 (59) eller information om dessa och gjorde det i stort sett omöjligt att fortsättningsvis informera om skydd mot veneriska sjukdomar.13 Lex Hinke avskaffades först 1938 och det
tillsam-mans med kritiker, antagonister, och ett grundande av Riksförbundet för sexuell upplys-ning (RFSU) år 1933, resulterade det slutligen i tillämpupplys-ningen av sexualundervisupplys-ning i folkskolan år 1942.
I samband med att den första officiella handledningen i sexualundervisning publicerades år 1945 bröt en häftig debatt ut. Den gällde huruvida skolan skulle ta ställning till utomäkten-skapliga sexuella relationer eller inte och om unga hade rätt till ett sexuellt samliv. Efter hårt motstånd från både RFSU och Socialstyrelsen strök man kritiken mot utomäktenskap-liga relationer medan ungdomars avhållsamhet fortfarande ansågs vara det enda rätta. År 1955 utvecklades dock skolväsendet eftersom ämnet äntligen blev ett obligatoriskt inslag i den svenska grundskolan.14
Året efter att undervisningen i sexualkunskap blivit obligatorisk publicerades en ny, utökad och mer moderniserad handledning. Handledningen var mycket detaljerad och beskrev ganska exakt vad lärare skulle ta upp i klassrummet och vad de absolut inte fick diskutera. Exempelvis diskuterades onani som ett problem om än ett ofarligt sådant medan ”sexuella
närmanden och handlingar av sexuell karaktär” mellan pojkar och flickor skulle åtgärdas
och helst tillintetgöras helt.
Precis som 1945 års handledning kritiserades även denna handledning ganska snart för sin tuffa inställning till de ungas sexualitet.15 Författaren Kristina Ahlmark-Michanek hävdade
exempelvis 1962 att man måste acceptera det faktum att ungdomar har samlag med varandra och anklagade samtidigt handledningen för att upprätthålla en felaktig sexmoral. Ahlmark-Michaneks och andra kritikers utspel mynnade år 1964 ut i en 10 år lång
”Utred-ning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervis”Utred-nings- och upplys”Utred-ningsarbete” som
år 1977 slutligen resulterade i en ny handledning som var mer anpassad till ungdomars levnadssätt och instruerade lärarna att anta en objektiv, saklig och allsidig ton.
I korta drag menade man att skolan hade som uppgift att ”väcka respekt för människans
egenvärde”, att undervisningen bör medverka till att fördomar kring könsroller,
jämställd-het, etnicitet, sexuell läggning och anstaltsbundna motarbetas och att skolan ska ”väcka
respekt för människolivets okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet”.
Denna föreskrift var liksom handledningen från år 1956 detaljerad men med skillnaden att den framför allt laddades med värderingar som än idag utgör en etisk grund för ämnet.16
13
Lex Hinke. I Nordisk Familjebok, Uggleupplagan 16. Lee – Luvua. [elektronisk version] (Stockholm: Nordisk familjeboks förlags AB, 1912) Hämtad 23 april 2011 från http://runeberg.org/nfbp/0183.html
14 Centerwall, 25ff.
På 1980-talet insåg man att även om handledningen blivit en bas för undervisningen, resul-terade användningen inte till det man hoppats på.
År 1994 sattes en ny läroplan i bruk; Lpo 94. Den till skillnad från tidigare handledningar nämnde nästan inte orden sex och samlevnad och de enda som plötsligt hade ett ansvar för att ämnet reglerades var rektorerna.
År 1995 publicerade Skolverket referensmaterialet Kärlek känns! Förstår du skrivet av sexualupplysaren och tillika ledamoten i RFSU:s förbundsstyrelse Erik Centerwall. Materialet byggde på erfarenheter från skolor; unga människors erfarenheter, övrigt upp-lysningsarbete men också psykologi, sociologi, etik, skönlitteratur och biologi. Materialet, som än idag är aktuellt, rekommenderar hur sex- och samlevnadsundervisning kan utföras snarare än föreskriver hur den faktiskt skall genomföras.17
2.2 Är svensk sex- och samlevnadsundervisning bra eller dålig?
Som man kan utläsa från ovanstående stycke har den svenska sex- och samlevnadsunder-visningen genomgått stora förändringar sedan den först implementerades som ett obligato-riskt moment i skolan. Ämnet har sedan länge accepterats som en nödvändig del av den svenska skolans arbete,18 och Centerwall menar att synen på ungas sexualitet har förflyttat
sig. Från att ha varit tabubelagt och fördömande försöker man idag ge elever positiva vär-deringar kring sexualitet och att de därmed också kan undvika dess negativa följder.19
Om man jämför den svenska sex- och samlevnadsundervisningen med andra länders, me-nar Centerwall att Sverige kommit långt när det gäller ämnets karaktär och innehåll – så långt att vi ofta ses som ett föregångsland.20
På många håll har undervisningen gått från att ha varit rent lärarledda lektioner framme vid katedern till mer utforskande och reflekterande undervisningsformer som exempelvis or-ganiserade samtal mellan lärare och elever.21 Undervisningen har förbättrats, men
forsk-ning visar samtidigt på att den kanske inte är så bra som man kan tro.
2.3 Kvalitetsgranskningen 1999
År 1999 genomförde Skolverket en kvalitetsgranskning där bland annat 51 grundskolor i 20 kommuner ingick. Granskningen visade på stora skillnader ”inte endast mellan skolor
utan också inom varje enskild skola”22 och man gjorde därför slutsatsen att elever ”har olika möjlighet att skaffa sig kunskaper om och få insikt, i sexualitet och samlevnad.”23
17 Centerwall, 10. 18 Centerwall, 5. 19 Centerwall, 21 och 97. 20 Centerwall, 5.
21 Skolverket Nationell Kvalitetsgranskning 1999 Rapport Nr 180 [elektronisk version] (Skolverket, 2000), 83. 22 Ibid., 52.
Enligt Centerwall kan en god samlevnadsundervisning påverka stämningen på en hel skola men för att det skall ske måste någon ta ansvaret för att det händer.24
I både Lpo 94 och SKOLFS 2010:37,25 den förordning som träder i kraft 1 juli i år, kan
man läsa att det är rektorn som ansvarar ”för att skolverksamheten inriktas på att nå de
nationella målen” och att ämnesövergripande kunskapsområden som jämställdhet, sex och
samlevnad ”integreras i undervisningen i olika ämnen … så att eleverna får möjlighet att
uppfatta större kunskapsområden som en helhet.”26
Enligt Lpo 94 måste också skolans verksamhet ”utvecklas så att den svarar mot uppställda
mål” men att ”detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.”27 I läroplanen står det med
andra ord vad som skall styras men det står inte hur det ska styras och i stödmaterialet för rektorerna nämns inte ens orden jämställdhet, sex eller samlevnad.28
Granskningen som följde upp undervisningen och dess styrning år 1999 visade att det brast på många punkter. Endast fyra rektorer på de utvalda 51 grundskolorna utövade styrning över ämnet och endast ett fåtal skolor hade formulerat några lokalt nedskrivna mål för sin sex- och samlevnadsundervisning.29
Man påvisade också att det ofta saknades både samordning, reglering av, dokumentation om, samt utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen och inspektörerna menade att detta i sin tur många gånger ledde till att lärare upplevde sin egen roll i undervisningen samt ämnets innehåll som både diffus och oklar.30
Vidare visade man att även om undervisning i utforskande och reflekterande samtalsform verkade vara något som blev allt vanligare förekom det fortfarande mest rent informativa framföranden. Utbildningsinspektörerna Agneta Nilsson och Birgitta Sandström som ge-nomförde vissa delar av granskningen 1999, ansåg att det som hindrade lärarna från att arbeta i samtalsgrupper, bland annat var lärarnas inställning, bristen på tid och ekonomiska resurser, alltför stora klasser, traditionella arbetssätt samt bristen på diskussioner kring arrangemanget och ämnets innehåll.31 Därtill såg man ett behov och en efterfrågan på
kompetensutveckling i ämnet, samtalsmetodik och olika undervisningsformer.32
24
Centerwall, 124. 25
Utbildningsdepartementet (2010, oktober 28) SKOLFS 2010:37 – Förordning för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [elektronisk version] (Regeringen, Utbildningsdepartementet)
26 Skolverket ”Mål och riktlinjer, Rektors ansvar” i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo
94 Baserad på SKOLFS 1994:1 [elektronisk version] (Stockholm: Fritzes, 1994), 16-17.
27 Skolverket ”Skolans värdegrund och uppdrag, Den enskilda skolans uppdrag” i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskole-klassen och fritidshemmet Lpo 94 Baserad på SKOLFS 1994:1 [elektronisk version] (Stockholm: Fritzes, 1994), 7.
28 Skolverket Rektors ansvar för uppföljning och målupplevelse – ett stödmaterial för rektorer och förskolechefer om att utveckla
verk-samheten [elektronisk version] (Skolverket)
29 Skolverket (2000)., 52. 30 Ibid.
2.4 Styrmedel och rekommendationer för en bättre sexualundervisning
Lärare har idag som uppgift att ta hänsyn till en rad olika saker i vår omvärld. Skolminister Ibrahim Baylan sa exempelvis i sitt invigningstal av RFSU:s kongress i Örebro våren 2005 att dagens undervisning särskilt bör lyfta fram ”frågor rörande jämställdhet, homo, bi och
transpersoner samt kränkande behandling” och att ”elevernas önskemål om en mer reflek-terande undervisning i sex och samlevnad … bör vägas in.”33
I en rapport som FN presenterade år 2010 anses det vara en mänsklig rättighet att få en mer allsidig och djupgående sexualundervisning. Man understryker att det är staten som bär ansvaret för att alla får sex- och samlevnadsundervisning i skolan, en undervisning som är allsidig, vetenskapligt baserad och icke diskriminerande.34
Som lärare kan det ibland vara svårt att nå fram till eleverna i ett klassrum därför är det, enligt Tina Kindeberg, viktigt att lärare kan ”skapa en tillitsfull och trovärdig relation med
eleverna.”35 Även Centerwall uttrycker detta, han menar att man lättare uppnår
ungdomar-nas engagemang om man som lärare ger ett trovärdigt intryck och om man tillåter sig vara personlig i sitt framförande, genom att exempelvis berätta anekdoter från sina egna tonår. Kindeberg anser att retorik och retorikträning bör vara en del av varje lärares arsenal och att man som lärare behöver ”träna minst lika mycket på att vara beredd, som att vara
för-beredd.”36 Hon fortsätter att klargöra vikten av ett kraftfullt logos, ethos och pathos, där en
lärare måste ”kunna argumentera för sitt ämne” (logos) bjuda ”på karaktär och
personlig-het” (ethos) samt klara av att ”känslomässigt beröra eleverna genom igenkännande och verkliga exempel” (pathos).37
Det historiska materialet och de egna erfarenheterna är, enligt Centerwall, också oerhört betydelsefulla när man vill ge liv åt sin undervisning, och om man individualiserar sin undervisning genom att hitta ämnen som berör och företeelser eleverna kan känna igen sig i, får man också ofta ett innehåll som fängslar eleverna då upplysningen kanske underlättar deras vardag.38
Den mest omvälvande och ibland mest destruktiva tiden i en människas liv utspelar sig ofta i tonåren. Det är pubertet, nyfikenhet, obekanta regioner och känslostormar och därför an-ser många att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad bör underlätta denna period.39
33 Skolverket (2005), 172.
34 Förenta Nationerna Report of the United Nations Special Rapporteur on the right to education [elektronisk version] (United Nations: Gerenal Assembly, 2010) Hämtad 11 maj 2011 från
Då dialogen anses vara en av de mest fördelaktiga metoderna till att nå fram till eleverna rekommenderar Centerwalls referensmaterial flera gånger att man som lärare lägger mer vikt på begreppet att samtala. Han skriver exempelvis att ”kunskapsområdet sexualitet och
samlevnad ger möjlighet för läraren att skapa dialoger med eleverna” och att man vid
samtalen kan se läraren både som en vägledare och som en källa till kunskap,40 och om
man har samtal om värderingsfrågor och identitet hjälper man inte bara eleverna i deras vardag, man skapar också ett samband mellan deras inre och yttre verklighet.41
3. Bakgrund – UR och RFSU:s samlevnadsprojekt
För att läsaren ska få en klar bild av materialet redogör detta kapitel för projektets inne-håll, delar och den debatt som uppstod i samband med lanseringen av filmen Sex på kar-tan.
I en artikel från år 2007 uttalar sig Hans Olsson, ansvarig för skolfrågor på RFSU, om att referensmaterialet Kärlek känns! Förstår du! är bra men ålderdomligt. Han riktar kritik mot Skolverket och menar att de måste börja arbeta mer långsiktigt och genomtänkt och kontinuerligt uppdatera, utvärdera och granska sexualundervisningen och dess material.42
Som forskning visat finns det både ett behov av och ett önskemål om mer sexualkunskaps-utbildade lärare, men i RFSU:s rapport från år 2004 kunde man läsa att det då endast var 6 % av Sveriges samtliga lärarstudenter som ens läst sex- och samlevnadskurser. Med den siffran drog man slutsatsen att väldigt ”få av alla nyutexaminerade lärare … har
kompe-tens att undervisa” i ämnet.43
Då både efterfrågan och behovet är och var så pass stort påbörjade UR i samarbete med RFSU för fem år sedan, det arbete som kom att kallas för Samlevnadsprojektet. Syftet med projektet var att producera ett bättre mer uppdaterat sex- och samlevnadsmaterial som kunde bistå högstadielärare i deras undervisning. Exempelvis är det enligt UR den danska tecknade filmen Sex – en bruksanvisning från år 1986 som de flesta lärare använder sig av idag.44
Själva samlevnadsprojektet introducerades genom SVT och UR den 17 januari i år, då man för första gången visade den tecknade filmen Sex på kartan som är en del av detta projekt. I samband med releasen startades dokumentärserien Sexualkunskap på SVT och flera radi-oprogram under titeln Sex, hångel och mys. Vidare i projektet skapade man även en teaser-låda och publicerades dokumentären Myten om mödomshinnan, boken Sexualkunskap, samt häftet Handledning till Sex på kartan.45 Detta material går att streama, ladda ner eller
beställa via UR och RFSU:s hemsidor.
42
Olsson, H (2007, januari 5) Svårt att tänka nytt med dammig kunskap. RFSU. Hämtad 5 maj 2011 från
http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Politik-och-debatt/Hans-Olssons-kommentarer/Kommentar-Svart-att-tanka-nytt-med-dammig-kunskap/
43 RFSU Kartläggning av Sex- och samlevnadsundervisningen på Sveriges lärarutbildningar [elektronisk version] (Stockholm: Riksför-bundet för sexuell upplysning, 2004), 15.
44 Bilaga 1, Kommunikationsplan för sex och samlevnadsprojektet
3.1 Projektets innehåll
Sex på kartan är en 28 minuter lång film som utspelar sig i ett skolbibliotek där fem elever,
Abdu, Melody, Kim, Hanna och William har samlats för frivillig läxhjälp i matte. När de väntar på att läraren Pia ska dyka upp träder plötsligt vikarien Jao fram. Han vill mycket hellre undervisa i sexualkunskap framför matematik.
Arbetet med filmen påbörjades redan år 2006 och är, förutom den första sexualkunskaps-filmen som tillverkats på 25 år också den handtecknade film som producerats av UR till-sammans med RFSU och finansierades med stöd av Allmänna arvsfonden.46 Enligt Erik
Fichtelius och Lena Lennerhed behöver sex- och samlevnadsundervisningen professional-iseras genom att man återkommande ger lärare faktakunskaper. På UR och RFSU tror man att filmen hjälper lärare och elever att få igång samtalen i klassrummet och menar att sam-tal om sexualitet hjälper ”unga att veta var deras egna – och andras – gränser går.”47
I framställandet av filmen hade UR och RFSU önskemål om att visualisera historien i en handgjord stil och då Eksjö animation sedan tidigare arbetat med ett liknande ämne var det dem de frågade när det gällde själva produktionen.48 Tillsammans baserade man en stor del
av innehållet på de frågor UR och RFSU fått från ungdomar men var också samtidigt tvungna att ta hänsyn till både tilltal, gestaltning, mänskliga rättigheter och den kunskap som varje ung anses behöva.49
Sex på kartan tar exempelvis upp relationer, känslor, lust, pubertet, könens delar och olika
namn, menstruation, onani, könssjukdomar, preventivmedel och homo-, bi- och transper-soner. Man får bland annat också se Jao rita upp en karta som visar vad sex, enligt ungdo-marna är, detaljerade bilder av kön och ett första sexuellt möte mellan två personer. Den sistnämnda var den scen som Eksjö animation upplevde som mest besvärlig att visualisera utan att trampa någon på tårna.50
När Eksjö animation skulle ta fram karaktärerna (Jao, Abdu, Melody, Kim, Kims mamma, Hanna och William) letade man, för att få ett så naturalistiskt uttryck som möjligt, efter verkliga personer som kunde stå modell för tecknarna. Modellerna för filmen valdes med omsorg, bland annat på grund av att man inte ville specificera vilka nationaliteter karaktä-rerna har.51 För att slutresultatet skulle bli så bra och trovärdigt som möjligt hade man
könsorganmöten där man diskuterade och visualiserade en mängd olika skisser och tekni-ker.
46 Bilaga 1, Kommunikationsplan för sex och samlevnadsprojektet
47 Hemlin, C (2011, januari 12) Premiär för storsatsning på sex. RFSU. Hämtad 29 april 2011 från http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Ottar-rapport/121-2011/Premiar-for-storsatsning-pa-sex-/
48 Ibid.
49 Fichtelius, E och Lennerhed, L (2011 januari 17) Erik Fichtelius: Våga prata om det. Aftonbladet Debatt. Hämtad 12 maj 2011 från http://www.aftonbladet.se/debatt/article8407292.ab
50 Hemlin, (2011).
I arbetet testades språk och detaljer på referensgrupper bestående av ungdomar. Vidare talade Eksjö animation mycket med RFSU:s ansvarige för skolfrågor, Hans Olsson och Annamaria Dahlöf, projektledare på UR:s Vuxenredaktion.52
Ett av kriterierna för att Sex på kartan överhuvudtaget skulle få ingå i UR:s utbud, var att man visade den på SVT, därmed var det genom den kanalen filmen först lanserades den 17 januari i år. Visningen resulterade i både ris och ros, och i ett nyhetsinslag från Småland-snytt berättar fem högstadieelever, efter att ha tittat på filmen att den både är lärorik, un-derhållande, rakt på sak och ett nödvändigt tillskott till det material som finns. De säger att det är viktigt att lärare inte helt förlitar sig på filmen utan har en diskussion om det man sett efteråt.53
Handledning till Sex på kartan är tänkt som just det namnet syftar på och innehåller, bland
mycket annat, metoder och undervisningsförslag lärare kan använda sig av i klassrummet. Den föreslår frågor som kan diskuteras i förhållande till det som visas i filmen Sex på
kar-tan samt viktiga saker lärare bör tänka på. Förutom ovanstående innehåller handledningen
även kopieringsunderlag samt tips på sajter, skolmaterial och övrigt metodmaterial. Då man i dagsläget kan ladda ner handledningen från UR:s hemsida, erbjuds även lärare att skicka in synpunkter eller förslag på hur man ideligen kan förbättra och revidera handled-ningen.54
Dokumentärserien Sexualkunskap handlar om en högstadieklass i Nynäshamn och är tänkt att användas som fortbildning för lärare. I den filmade serien som finns i åtta delar får titta-ren följa läratitta-ren Sanna och hennes åttondeklass under de veckor de har sex- och samlev-nadsundervisning. I programmen finns det även korta avsnitt från Sex på kartan och korta populärvetenskapliga reportage på cirka två minuter.55
Genom att se hur Sanna går tillväga i undervisningen kan man få tips på metoder och se hur både Sanna själv och vissa av ungdomarna ser på sexualkunskap samt hur de upplever skolan, undervisningen och fritiden. Sanna pratar ofta om vilka svårigheter lärare kan stäl-las inför och hur lätt det kan vara att ”kliva fel och landa i värderingar snarare än
kun-skap.”56 Exempelvis undrar hon hur man gör eller vad man svarar när frågor som vad
me-ningen med livet är kommer upp.
52 Hemlin, (2011). 53
Smålandsnytt (2011, februari 3) Sexfilm går hem hos unga. SVTplay. Hämtad 12 maj 2011 från http://svtplay.se/v/2315428/sexfilm_gar_hem_hos_unga
54 Foxhage, D Handledning till Sex på kartan, [elektronisk version] (Stockholm: Riksförbundet för Sexuell Upplysning, 2011), 4. 55 RFSU (2010, december 17) Dokumentärserie på tv: Sexualkunskap. RFSU Hämtad 12 maj 2011 från
Boken Sexualkunskap är skriven av Annamaria Dalöf och gavs även den ut i samband med att Sex på kartan och dokumentärserien Sexualkunskap lanserades. Boken är delvis en handledning som presenterar metoder lärare kan genomföra eller frågor som ungdomarna kan komma att ställa i undervisningen, men den största biten är dock den kunskap som boken förmedlar.
Man kan exempelvis läsa kapitel som behandlar kropp, kön, pubertet, homosexualitet, onani, orgasm, könssjukdomar, preventivmedel, kärlek och relationer. Boken lägger stor vikt vid att lärare och elever tillsammans hittar ett gemensamt språk som gör det möjligt att samtala om sex i skolan. Den ger även förslag på hur skolan kan utveckla arbetet med att minska fördomarna kring homo-, bi- och transpersoner.
För att öka medvetenheten om UR och RFSU:s sex- och samlevnadspaket valde man också att producera en så kallad teaserlåda. Lådan, som kallades När tar man fram kondomen? skickades i samband med lanseringen av Sex på kartan ut till rektorerna på Sveriges samt-liga högstadieskolor.
I lådan lade man kondomer, en kortlek med sex- och samlevnadsfrågor, informationsblad om UR och RFSU:s produktioner gällande ämnet, utdrag ur boken Sexualkunskap samt en DVD med smakprov från ämnesbaserade nyproduktioner.
UR:s vd Erik Fichtelius och RFSU:s ordförande Lena Lennerhed uppmanade rektorerna i en debattartikel på Aftonbladets hemsida att öppna lådan och ge deras lärare ”en möjlighet
att undervisa sina elever i sex och samlevnad på ett tryggt, öppet och bejakande vis.”57
3.2 Reaktioner mot Sex på kartan
Hans Olsson skriver att man på RFSU är ”överväldigade över den uppmärksamhet” som
Sex på kartan har fått och att de i stort sett bara fått positiva gensvar från elever, lärare,
bloggare, skribenter. Samtidigt har filmen fått utstå en hel del kritik.58
Strax efter att den visades första gången blev SVT anmälda både till granskningsnämnden och polisen.59 Polisanmälan gällde först barnpornografibrott men ändrades sedan till den
något föråldrade brottsrubriceringen förledande av ungdom. Anmälarna reagerade bland annat på att filmen visar två underåriga individer som har sex för första gången och att fil-men därför skulle vara för olämplig för att visas för högstadieelever.60
57
Fichtelius och Lennerhed, (2011).
58 Olsson, H (2011, februari 9) Sex på kartan. RFSU. Hämtad 12 maj 2011 från http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Politik-och-debatt/Hans-Olssons-kommentarer/Sex-pa-kartan/
59 Sörbring, K (2011, april 18) Tittarstorm om nya sexfilmen för barn. Expressen. Hämtad 12 maj 2011 från http://www.expressen.se/nyheter/1.2406460/tittarstorm-om-nya-sexfilmen-for-barn
Senare friades programmet i granskningsnämnden och justitiekanslern som tog över polis-anmälan bestämde sig för att inte inleda någon förundersökning.61
UR och RFSU bemötte kort därefter på denna reaktion via en debattartikel på SVT-Debatt och skrev bland annat att Sex på kartan handlar väldigt lite om ”sexualisering av
ungdo-mar … och väldigt mycket om att alla människor har rätt till kunskap om sin egen kropp”.
Vidare skrev man att filmen ”har ett mycket tydligt pedagogiskt syfte. Sexscenen i filmen
ska ge läraren möjlighet att stanna filmen och ställa frågor” samt att sexscenen fungerar
som ett underlag som elever och lärare kan prata kring utan att egna privata erfarenheter behöver yttras.62
Filmen väckte även starka reaktioner i kommentarsfält runtom på nätet. Enligt källor på UR (som vill vara anonyma i den här uppsatsen) har fyra vågor av reaktioner cirkulerat. Första vågen var av en starkt rasistisk karaktär som sedan möttes upp av den andra vågen; antirasistiska kommentarer. I den tredje vågen ifrågasatte man om sexualkunskap överhu-vudtaget är skolans ansvar och till sist var inläggen av en kristen karaktär. Bland de hund-ratusentals kommentarerna går det bland annat läsa:
Det är för sent att ångra sig när de vita människorna har blivit utplånade, för den genbanken får man aldrig tillbaka. Själv blir jag ursinnig när jag ser negrer ha sex med vita flickor, och det är av just den orsaken att dessa svart-‐arier inte ser detta som sex utan istället som ren dominans av den vita rasen.
Enligt UR rör det sig om högerextremister, som använt sig av kommentatorsfälten på ett systematiskt och strategiskt sätt.63 Hos skaparna till filmen, Eksjö animation, fick
säker-hetstänkandet höjas efter det att filmen premiärvisats. Filmstudion och tecknarna fick ex-empelvis ta emot hot via både mejl och brev. Filmskaparna själva säger att man kände ett obehag över hoten men med tiden gick känslan istället över till ilska. Men att de, liksom RFSU:s Hans Olsson, påpekade att de flesta reaktioner är och har varit positiva och det övervägande gensvaret är att filmen är bra.64
61
Granskningsnämnden (2011, mars 21) Beslut Dnr:11/00160 [elektronisk version] (Myndigheten för radio och tv) Hämtad 14 maj 2011 från http://www.radioochtv.se/Documents/Beslut/n%C3%A4mndens%20beslut/11-00160%20m.fl.%20Beslut.pdf
62 Birgersson Dahlberg, A. och Lennerhed, L. (2011, februari 3) UR och RFSU: Vi står för vår sexfilm. Svt Debatt. Hämtad 12 maj 2011 från http://svtdebatt.se/2011/02/ur-och-rfsu-vi-star-for-var-sexfilm/
63 Fichtelius, E. Bäcklander, C. och Birgersson Dahlberg, A. (2011, januari 26) Rasister på nätet försöker skrämma medier till tystnad.
4. Metod
I denna studie används ett kvalitativt förhållningssätt med en förklarande klassificering. Denna typ av forskning är intresserad av varför fenomen uppstår och de krafter och influ-enser som påverkar fenomen. Ett kvalitativt förhållningssätt ämnar sig som ett bra verktyg då man vill studera bakomliggande orsaker till beslut, attityder och beteenden. Då studien är inriktad på ett material som är relativt oprövat anser vi att mängden och typen av na-turliga data är för tunn. Därför fokuserar studien på en generativ datainsamling i form av djupintervjuer. Jane Ritchie och Jane Lewis bok ”Qualitative Research Practice – A Guide for Social Science Students and Researchers”65 ligger till grund för metodkapitlet.
Enligt boken finns det fyra klassificeringar av den kvalitativa forskningens funktioner:
• Den kontextuella beskriver formen eller naturen av vad som existerar.
• Den förklarande undersöker orsaker till eller förhållandet mellan vad som existerar. • Den utvärderande bedömer effektiviteten av det som existerar.
• Den generativa hjälper utvecklingen av teorier, strategier eller funktioner.66
Djupintervjuer med fokus på generativ data involverar återskapande och kräver ombear-betning och återberättande av attityder, övertygelser, beteenden och/eller andra fenomen. Detta gör man genom att erfarenheter, tankar, händelser etcetera blir mentalt återupp-byggda och återberättade av forskaren. Denna typ av data ger en inblick i individers egna perspektiv, deras tolkningar, övertygelser och beteenden.67
Även om en kvalitativ datainsamling inte innehåller för strukturerade frågor behöver man ändå genomföra en planering av intervjuns övergripande struktur. Forskare brukar dela upp kvalitativa intervjuer i två typer. Den ostrukturerade, icke-standardiserade intervjun innehåller en bred agenda och ska kartlägga de problem som ska utforskas. Den kan också variera åtskilligt mellan intervjutillfällena. Den semi-strukturerade eller standardiserade intervjun utförs, till skillnad från den ostrukturerade, på samma sätt varenda gång.68
Studi-ens primära metod är den ostrukturerade intervjun då vi anser att denna metodik bidrar till en levande, och innehållsrik empiri.
65
Jane Ritchie, och Jane Lewis Qualitative Research Practice - A Guide for Social Science Students and Researchers (London: Sage publications, 2003)
66 Ritchie och Lewis. Kap. 2 ”The Applications of Qualitative Methods to Social research”, 27. 67 Ibid., 36.
4.1 Djupintervjun som metod
Djupintervjun är originell på så sätt att den kombinerar struktur med flexibilitet samtidigt som den erbjuder en interaktivitet mellan forskaren och respondenten. Centralt i intervju-metodiken är att man intar ett renodlat fokus på person man intervjuar; forskaren lyssnar på det som sägs, ställer följdfrågor och låter respondenten tala fritt. På grund av dess öppna natur är denna metod en av de mest använda inom den kvalitativa forskningen.
En intervju ger forskaren chansen att få individers personliga perspektiv på saker, fenomen eller händelser. Metoden ämnar sig särskilt bra då man vill hitta förklaringar till djupt ro-tade fenomen, reaktioner på komplexa system och processer eller om man vill känna till respondenters erfarenheter.69 Den ostrukturerade intervjun kan liknas vid en konversation med syfte och kan hjälpa respondenten att prata om ämnen av känslig karaktär, att
forska-ren därmed kan rekognosera respondentens attityder och upplevelser70.
Det finns fyra olika typer av djupintervjuer. Den generativa djupintervjun ska exempelvis underlätta för respondenten att deras tankar, känslor och erfarenheter uppenbaras. Forska-ren har ingen passiv roll i intervjun utan försöker aktivt styra intervjun så att man i slutän-dan kan säkerställa att relevanta punkter är diskuterade och utforskade. Vid intervjutill-fället ska forskaren absolut inte influera svaren men ändå leda in respondenten i reflekte-rande tankebanor. Respondenten ska också ge fullkomliga svar och ta upp ämnen som är relevanta men som de direkt inte blivit frågade om. Genom att använda öppna frågor, de-monstrera intresse och aktivt uppmuntra respondenten att prata antyder forskaren att re-spondentens roll är att öppna upp och prata istället för att ge enkla svar.71
I boken rekommenderas forskaren att genomföra djupintervjuer ansikte mot ansikte med respondenten. Om detta inte är möjligt kan man göra intervjun via telefon. Problemet med telefonintervjuer är dock att forskaren kan missa exempelvis kroppsspråk, ansiktsuttryck eller gester. I övrigt bör intervjun spelas in. En forskare som enbart förlitar sig på att an-teckna respondentens svar kan bidra till att empirin ändras eller blir felaktig.
4.2 Att arbeta med en ämnesguide
En ämnesguide72 är en dokumentation över ämnen att undersöka och skall snarare ses som
ett verktyg för att styra intervjun än ett exakt recept för vad som skall diskuteras. Samtidigt som den fungerar som en slags agenda över intervjun hjälper den också forskaren att sys-tematiskt täcka in relevanta ämnen.
69 Ritchie och Lewis. Kap. 6 ”In-depth Interviews”, 141. 70 Ibid., 138.
71 Ibid., 141.
En ämnesguide kan struktureras upp på flera olika sätt. I dess enklaste form listas nyckel-ämnen upp som kommer att fungera som en minneslista för intervjun, i andra fall gör man den mer detaljrik.
För att undvika missförstånd är det viktigt att forskaren använder samma språk som re-spondenten. Därför bör punkterna i guiden vara formulerade på ett sådant neutralt sätt som möjligt att forskaren kan anpassa sig efter de språkval respondenten tar.
Punkterna bör bestå av ord eller fraser snarare än redan formulerade frågor. Om man ex-empelvis lämnar frågeformuleringar till själva intervjutillfället kan forskaren bidra mer aktivt och vara mer lyhörd till både situationen, konceptet eller till respondentens uttryck och språk. Att arbeta med en ämnesguide är många gånger väldigt tacksamt då den erbju-der flexibiliteten att söka efter det som respondenten uttrycker vara viktigt i förhållande till studiens syfte.73
4.3 Urval och etiska aspekter
Liksom i all forskning måste man även inom kvalitativ forskning göra ett urval. En kvalita-tiv ansats innebär ett icke-sannolikhetsurval som går ut på att, i förhållande till studiens syfte, avsiktligt välja ut enheter eller personer av en viss karaktär. Då det viktigaste inte är att urvalet är statistiskt representativt utan av det kännetecknar just en viss karaktär lämpar det sig ypperligt för studier med fokus på småskaliga intervjuer.74 Den här studiens fokus
ligger på högstadielärare som undervisar i sex- och samlevnad. Urvalsprocessen och tillvä-gagångssättet gick till enligt följande:
Då sex och samlevnad bland annat innefattar demokratiska, etiska, filosofiska, kulturella och religiösa aspekter är det ett ämne som berör många i samhället. Ur studien och sam-levnadsprojektets perspektiv kan grupperna: föräldrar, rektorer, lärare, elever, högre och ideella instanser och politiker vara intressanta för oss att undersöka. Projektet är till för lärare som främst undervisar inom sex och samlevnad för årskurs åtta. Därav inbegriper studiens population just högstadielärare.
Högstadielärare kan bättre än föräldrar, rektorer, elever, högre och ideella instanser och politiker, redogöra för hur dagens undervisning faktiskt ser ut. De kan bäst verbalisera de material, svårigheter och enkelheter som förekommer i undervisningssammanhang. Ef-tersom samlevnadsprojektet är tänkt och användas i sexualundervisning är det lärare som inom ämnet ingår i urvalet.
4.4 Tillvägagångssätt – Intervju
Via mejl75 och telefon kontaktades rektorer på 15 grundskolor inom Kalmar län, med
för-frågningen om kontaktuppgifter till lärare som passade in i urvalet. Vissa skolor avböjde att medverka direkt, med motiveringen brist på tid. I andra fall skedde ingen återkoppling trots upprepade försök. Försöken resulterade i två lärare som var villiga att ställa upp på intervju. Med ett alltför tunt material och brist på tid, kontaktades grundskolor i våra hem-kommuner. Detta resulterade i ytterligare två lärare. Även om den kvalitativa intervjume-todiken rekommenderar forskaren att genomföra intervjuer öga-mot-öga, omöjliggjorde det geografiska avståndet till de sistnämnda respondenterna, denna metod, istället genomför-des intervjuerna via telefon.
För att undanröja intervjuobjektens osäkerhet, utlovades anonymitet76 vid upprepade
till-fällen; vid första mejl- och telefonkontakt, samt före, under och efter intervjun. Anonymi-teten innebär i studiens fall att respondenten får ett fingerat namn och att varken skolan eller ortens namn nämns. Däremot redovisas kön, ålder och landskap, exempelvis Man, 37,
Skåne.
Vissa respondenter var till en början osäkra på om de hört talas om samlevnadsprojektet eller inte. På grund av tveksamheten sammanställdes ett dokument som kort redogjorde för samlevnadsprojektets innehåll. För att varje respondent skulle ha likvärdig kunskap inför intervjun, mejlades dokumentet till samtliga intervjuobjekt.77 Då studiens fokus ligger på
samlevnadsprojektet som en innovation har frågeställningarna fokuserat kring ett med-delande som kommuniceras, sprids, formar attityder och sätts i bruk.
Sex och samlevnad kan uppfattas som känsligt och privat i intervjusammanhang, men då det inte är respondenternas privatliv som diskuteras är vår förhoppning att ämnets svårig-heter kan överkommas.78
4.5 Tillvägagångssätt – Rapportering och analysering
Efter att intervjuerna genomförts transkriberades det inspelade materialet. På så vis om-vandlades innehållet till analyserbara representationer. Vid transkriberingen lades extra fokus på ämnesguidens79 kriterier, och de gånger en respondent tillförde iakttagelser som
föll inom ramen för studiens syfte, på så vis satte ämnesguiden standarden för kodningen
75
Bilaga 2, Mejlkontakt
76 Ritchie och Lewis. Kap. 3 ”Design Issues”, 67.
77 Bilaga 3, Inför intervju gällande UR & RFSU:s samlevnadsprojekt 78 Ritchie och Lewis. Kap. 4 ”In-depth Interviews”, 161.
av materialet. Vidare sammanfattades intervjuerna med talspråk för att få fram skiftningar i exempelvis uttal och pauser. 80
Det nedskrivna och transkriberade materialet delades sedan upp i kategorier och ämnen som liknande varandra. Genom att sortera och gruppera materialet skapades en bättre överblick på vad varje respondent sagt och vilka åsikter som delades respondenterna emel-lan. Uppdelning skedde i tre steg. Först markerades intressant data i transkriptionerna, detta fördes sedan in i ett ordbehandlingsprogram. Genom att sedan sortera och reducera ännu en gång, redigerade och summerades respondenternas utsagor till hanterbara citat och indirekta anföringar.81
I analysfasen tematiserades empirin med hjälp av Rogers beslutsprocessmodell.82 Modellen
innehåller alla de faser och faktorer som påverkar hur en individ får kunskap om, formar en attityd till och beslutar sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation. Med andra ord så tar den upp alla de saker som faller inom ramen för studiens syfte.
För att underlätta analysen genomarbetades varje del av beslutsprocessmodellen för sig. Vid bland annat övertalningsstadiet plockades de delar ur empirin ut som kunde appliceras på teorin, exempelvis sådant som visade på respondenternas upplevelser av innovationen.
80 Klaus Krippendorff, ”The Logic of Conten Analysis Designs” i Content Analysis – An introduction to Its Methodology (Califor-nia:Sage Publications, Inc, 2004), 83f.
5. Teori
Den teoretiska utgångspunkt uppsatsen tar avstamp i är Everett M. Rogers teorier kring diffusion (spridning) av innovationer. Då samlevnadsprojektet, i våra ögon, befinner sig i en intressant fas för att analyseras ur ett spridnings- och attitydperspektiv är denna teori relevant för studien. UR:s och RFSU:s samlevnadsprojekt är en ny innovation, därför fo-kuseras kapitlet på processen en individ går igenom när han/hon beslutar att adoptera eller förkasta en innovation eller en ny idé. Teorikapitlet baseras på Rogers bok ”Diffusion of innovations”, och därför kommer alla referenser hädanefter refereras till kapitel och sidhänvisning.
Rogers använder begrepp som ”adoption” och ”adopter” i sin teori. Adoption och adopter innebär i stora drag huruvida individen (adopteraren) väljer att anamma (adoptera) en in-novation eller inte. Eftersom det inte finns en korrekt översättning för dessa används be-greppen adoption och adopter/adopterare i kapitlet. Med socialt system83 menas individer,
informella grupper eller organisationer, som är engagerade i att lösa ett gemensamt mål. Inom det sociala systemet finns även överenskomna normer; mönster som definierar tole-rerbara beteenden och som fungerar som en guide för medlemmarna.
5.1 Diffusion och innovation
Diffusion är enligt Rogers den process där en innovation blir kommunicerad genom vissa kanaler över en viss tid, till olika medlemmar inom ett socialt system. Kommunikation i det här fallet är den process där individer delar och skapar information med varandra så att de kan nå en gemensam grund för att förstå – man skulle kunna likna det vid en tvåvägs kommunikation.
Diffusion är den typ av kommunikationsspridning som tar hänsyn till och intresserar sig för idéers nyhetsvärde. Ofta innebär nyheter en viss osäkerhet för att individen saknar kun-skap om innovationen. För att reducera denna osäkerhet behövs information om innovat-ionen.84 Diffusionsprocessens mest elementära form involverar följande:
• En innovation
• En individ eller andra som har erfarenhet av att använda innovationen • Andra individer som inte har information/erfarenhet av innovationen • En kommunikationskanal som sammanför dessa
En innovation är en idé, praktik eller ett objekt som uppfattas som ny av en individ eller en grupp. Med ny menas inte att innovationen behöver vara originell eller revolutionerande, det räcker med att den, i individens ögon, uppfattas som ny.85
Enligt Rogers finns det vissa kriterier som påverkar uppfattningen, diffusionen och adopt-ionen av en innovation, dessa är:
Förbättring och relativa fördelar innebär i korta drag att ju mer fördelar en mottagare upplever att en innovation har, desto snabbare kommer den att adopteras. Mottagare kan i dessa fall fråga sig om innovationen kan ersätta det som redan existerar och undra om in-novationen är bättre än det man använder idag. Förbättring och relativa fördelar mäter man exempelvis i termer som ekonomi, social status, komfort och tillfredställelse.
Kompabilitet hos en innovation är oerhört viktig. Det är då man som mottagare vill veta om innovationen går att implementera i det befintliga system man arbetar i. Det som spelar roll här är hur innovationen passar in på de befintliga värderingar, erfarenheter och behov som eventuella adopterare har. En idé som inte är kompatibel med ett socialt systems gäl-lande normer och värderingar, kommer att ha svårare att bli adopterad.
Komplexiteten hos en innovation anger i vilken grad mottagarna uppfattar innovationen som komplex, man vill helt enkelt veta om innovationen är lätt att ta till sig och sätta i bruk. Generellt kommer nya idéer, som är lättförståeliga, bli adopterade snabbare.
Testbarhet innebär om en innovation går att testköra innan implementering. Nya idéer som tillåts att bli testade, i ett inledande skede, kommer snabbare att bli adopterade. Inno-vationer som är testbara kommer att medföra mindre osäkerhet hos den individ som över-väger adoption. Testkörning innebär även att individer lär sig hur innovationen fungerar.
Observerbarhet betyder, i korta drag, hur snabbt man kan se resultaten av en innovations förväntande effekt. Ju enklare individer kan se innovationens resultat, desto lättare är det att adoptera den. En innovation som har testats och sen utvärderas blir påtaglig och stimu-lerar därmed till diskussioner kring idén. Diskussionerna kan sen bidra till en adoption.86
5.2 Typer av adopterare
Enligt Rogers går det att kategorisera olika typer av mottagare. Vanligtvis grundar sig ka-tegoriseringen på hur benägna mottagare är att anamma innovationer. Det som påverkar
graden av adoptionsbenägenhet är bland annat mottagares karaktär samt naturen av det sociala system individen är medlem av.
Rogers har identifierat fem stycken typer adopterare: innovatörer, tidiga adopterare, tidig
majoritet, sen majoritet och slutligen eftersläntrare.
Innovatörer är de första individerna att ta till sig en innovation. De karaktäriseras vanligtvis som unga, sociala, villiga att ta risker och har god kontakt med vetenskapliga källor. Till skillnad från innovatörerna har eftersläntrare, vanligtvis en motvilja mot förändringsagen-ter. De är de sista att anamma innovationer och tenderar att vara äldre, ha låg social status samt har vanligtvis endast kontakt med familj och vänner.87
Rogers tillägger att de som är i störst behov av nya idéers fördelar vanligtvis tillhör de sista att anamma innovationer medan de som minst behöver innovationen faktiskt är först att adoptera dem. Detta kallar han för The Innovativeness-Needs Paradox och kan leda till klyftor i sociala system.88
5.3 Opinionsledare och förändringsagenter
Rogers definierar opinionsledare som en individ som förmår påverka och influera andra individers attityder och beteenden. På grund av opinionsledarens status kan han/hon på-verka medlemmarna inom ett socialt system, vare sig de vill det eller ej. Opinionsbildare behöver inte nödvändigtvis vara högt uppsatta personer för att påverka, snarare är det deras status inom gruppen eller det sociala system dem verkar inom som påverkar.
Opinionsledarskapet förvärvas och upprätthålls genom individens tekniska kompetens, sociala tillgänglighet och dess anpassning till systemets normer. Forskning har visat att det vanligtvis är opinionsledaren som exponeras för extern kommunikation, och då opinions-ledaren är en viktig del av systems interpersonella kommunikation, är de därför också (im-plicit) en lämplig person att påverka då man vill sprida nyheter.
Till skillnad från opinionsledaren vill förändringsagenten medvetet få tilltänkta adopterare åt ett önskvärt håll. Det kan exempelvis handla om beslutet att adoptera eller förkasta en innovation. Beroende på vad saken gäller kan man hitta förändringsagenter både internt och externt. En intern förändringsagent kan vara en opinionsledare som vill påverka med-lemmarna medan en extern förändringsagent ofta vänder sig till ett systems opinionsledare som i sin tur påverkar medlemmarna inom sitt sociala nätverk.89
87 Rogers. Kap. 6 ”Attributes of Innovations and Their Rate of Adoption”, 248ff. 88 Rogers. Kap. 7 ”Innovativeness and Adopter Categories”, 263f.
5.4 Beslutsprocessen
Den process en individ går igenom från det att den först får kunskap om en innovation till dess att valet att adoptera eller förkasta innovationen tagits, kallas för ”innovationens
be-slutsprocess”. Enligt Rogers består denna process av en serie val och handlingar där en
individ eller organisation värderar idén och slutligen beslutar sig för huruvida den ska tas in i den befintliga verksamheten eller inte.
Hur lång tid det tar för en adopterare att besluta sig om adoption eller förkastning kan vari-era, det kan röra sig om dagar, månader eller till och med år. Tiden då ny idé ligger och ”jäser” i individens sinne kan ses som en mognadsfas med steg individens tar sig igenom. Processen består i synnerhet av att hantera den osäkerhet som finns inneboende i att fatta beslut kring nya idéer. Det är dock viktigt att påpeka att individers habitus och organisat-ioners redan gällande normer och sociala strukturer alltid påverkar beslutsprocessen. Med andra ord har en innovation alltid ett antal faktorer som den ska bemästra för att ens vara intressant för tilltänkta adopterare. Stegen innebär följande:
FIGUR 1 illustrerar den process en adopterare går genom när han/hon först får kunskap om, formar en
atti-tyd till och slutligen beslutar sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation.
Kunskap är enligt Rogers det stadium då en individ engagerar sig i att ta reda på informat-ion om lösning på ett problem eller informatinformat-ion om en innovatinformat-ion. Vid informatinformat-ionssök- informationssök-ning kring en innovation ställer individen frågor som; Vad innovationen innebär? Hur den fungerar? och varför den fungerar?
individ inte känner ett behov av en innovation brukar de heller inte utsätta sig för informat-ion kring den, detta kallas för selektiv exponering.90
I övertalningsfasen har individen erhållit kunskap om innovationen och ska nu forma an-tingen en positiv eller negativ attityd gentemot innovationen. Den mentala aktiviteten hos individen ligger på den affektiva nivån i det här stadiet. Det är här adopteraren skapar en generell känsla inför innovationen. Individen vill i övertalningsfasen få ett stöd i sin attityd gentemot innovationen och gör detta genom att väga för- och nackdelar, men också gå till personer som man anser kunna ge en tillförlitlig information. Dessa personer kan vara jäm-likar inom det egna systemet eller personer som har testat innovationen.91
Beslutsstadiet är den fas i beslutsprocessen då en individ engagerar sig i aktiviteter som leder till beslutet att antingen adoptera eller förkasta en innovation. Enligt Rogers finns det olika typer av beslut och dessa fungerar enligt följande:
• Om en individ inom ett socialt system eller en organisation beslutar sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation, kallas det för optional innovation-decisions. • Om samtliga medlemmar inom ett socialt system eller en organisation tillsammans
be-stämmer sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation kallas det för
collective innovation-decisions.
• Om en auktoritär individ med makt, status eller teknisk expertis inom ett socialt system eller en organisation beslutar sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation, kallas det för authority innovation-decisions I denna typ av beslutsprocess har de övriga medlemmarna väldigt lite eller inget att säga till om.
I beslutsprocessen bör man nämna att det finns två sätt som individer eller organisationer kan förkasta en innovation. Den aktiva förkastningen är då individer eller organisationer överväger en adoption och slutligen beslutar sig för att förkasta innovationen. Den andra förkastningen är passiv och innebär att individen aldrig ens övervägt en adoption av inno-vationen. I formella organisationer är det enligt Rogers vanligast med kollektiva eller auk-toritära beslut medan exempelvis beslutsprocesser hos bönder, konsumenter och egenföre-tagare bygger på mer frivilliga beslut.92
Implementation sker då en individ påbörjar användningen av en innovation. Individen vill nu veta vart det går att få tag på innovationen. Hur man använder den och om man stöter på problem hur dessa kan lösas. I detta stadie söker individen ofta aktivt efter information för att se om innovationen är någonting att ha. Rogers nämner att innovationer inte
90 Rogers. Kap. 5 ”The Innovation-Decision Process”, 164ff. 91 Rogers. Kap. 5 ”The Innovation-Decision Process”,169ff.
vändigtvis behöver adopteras i sin helhet eller användas som den är tänkt att användas. Adopterare är inte, som man tidigare trott, passiva mottagare utan de gör aktiva val utifrån sina egna behov och intressen. Detta stadie kallar Rogers för re-invention och kan uppstå vid implementationsstadiet för vissa innovationer, och för vissa adopterare. Implementat-ionsstadiet kan pågå under en lång tid men vanligtvis säger man att den slutförs då innovat-ionen har blivit en institutionaliserad och reglerad del av adopterarens organisation.93
I bekräftelsefasen önskar individen bekräftelse på att han/hon har tagit ett riktigt beslut i att antingen adoptera eller förkasta en innovation. I detta stadie vill individen försöka und-vika att hamna i konflikt med sig själv. Om individen stöter på information som är ofören-liga eller i konflikt med personens egna föreställningar kan det hända att man i detta sta-dium tar tillbaka redan fattade beslut. Viktigt att påpeka är att i likhet med alla andra mo-deller så är verkligheten inte linjär utan ovanstående stadier kan kastas om beroende på innovationen, situationen och/eller adopteraren.94
5.5 Rogers kommunikationsbegrepp
I spridningen av innovationer spelar kommunikation en stor roll. En källa kan, enligt Ro-gers, vara en individ, organisation, förening eller en institution som ger upphov till att ett meddelade om en innovation skapas. En kanal är genom det sätt som meddelandet färdas från källan till mottagare. Kanaler kan vara allt ifrån interpersonell-, grupp- till massmedial kommunikation: i boken tar Rogers upp skillnader mellan massmediala och interpersonella kanaler.
Medan massmedial kommunikation når en stor publik snabbt samt kan skapa kunskap och sprida information som leder till förändringar i attityder. Ger interpersonell kommunikat-ion ett tvåvägs utbyte av informatkommunikat-ion som är särskilt viktig då man vill övertyga en individ att adoptera en innovation.
En generalisering som Rogers föreslagit är att massmediala kanaler är viktigare vid kun-skapsstadiet och interpersonella kanaler är viktigare vid övertalnings- och bekräftelsesta-diet. 95
93 Rogers. Kap. 5 ”The Innovation-Decision Process”, 174ff. 94 Ibid.,184.
6. Empiri
Studien inriktar sig på vad de berörda lärarna har för inställning till samlevnadsprojektet. Först presenteras respondenterna kort. För att få en bild av respondenternas arbetssituat-ion och bakgrundsfaktorer som kan påverka deras beslutsprocess följer här en rapporte-ring av hur de ser på ämnet, deras arbetssätt och yrkesroll samt samlevnadsprojektets in-nehåll, avsändare och syfte.
6.1 Våra respondenter
Kvinna, 46, Småland är en matematik- och NO-lärare som har arbetat cirka 15 år som
lä-rare. Hon berättar att sexualkunskapen traditionellt läggs på lärare inom skolans naturori-enterande ämnen och att ämnet varierar mellan att vara inlagt som en fyra veckors kurs i årskurs åtta till att genomföras som ett ämnesövergripande tema.
Kvinna, 66, Västergötland har haft sexualkunskap sedan år 1970. Hon berättar att hon är
ensam biologilärare på sin skola och att hon har hand om anatomi och funktion medan SO-läraren har hand om samlevnadsbiten. Skolan arbetar vanligtvis sexualkunskap terminsvis i årskurs åtta.
Kvinna, 50, Lappland är en matte- fysik- och biologilärare som utbildade sig sent i livet
och har därför bara jobbat i sex år som lärare. Det är andra året hon undervisar i sex och samlevnad och har efter övertagandet tagit bort den klassiska katederundervisningen och istället lagt till kondomens historia, värderingsövningar och diskussioner.
Man, 47, Småland är en matte-, teknik- och biologilärare som har arbetat som lärare i
10-15 år. Skolan som han arbetar på har tre arbetslag varav biologiläraren i varje arbetslag sköter sex- och samlevnadsundervisningen.
6.2 Sex- och samlevnadsundervisning idag
I Kärlek känns! Förstår du skriver Centerwall att de flesta som undervisar i sex och sam-levnad beskriver ämnet som ett tacksamt och spännande område att lära ut då ämnet berör eleverna.96 Även respondenterna uttrycker en glädje då de; anser att det är roligt och
tack-samt med sexualkunskap för att eleverna många gånger faktiskt är intresserade och motive-rade att lära sig. Respondenterna berättar att eleverna många gånger längtar till undervis-ningen och att det emellanåt händer att elever, långt innan det faktiskt är dags för själva ämnet, frågar vad läraren ska gå igenom på sexualkunskapen.
Tre lärare vittnar om engagerade, nyfikna och framför allt aktiva ungdomar som ställer många frågor och att man som lärare måste vara lyhörd för det som sägs. Vissa gånger kan det nämligen komma upp ämnen som vissa elever upplever vara känsliga och då måste läraren vara försiktig med vad denne säger. Andra gånger kan fördomar komma upp rö-rande homosexualitet och kön och då måste läraren snabbt möta dessa och diskutera det som sägs. Samtliga anser att det är ett roligt ämne att undervisa i. Kvinna, 50, Lappland säger till exempelvis att:
Man får lära sig en hel del nytt som eleverna kan, som en annan inte kan. Ibland sitter man lite på läktaren när eleverna sätter igång, och man undrar vad dom pratar om. Det är kul men man måste vara lite påläst.
6.2.1 Lärarrollen
Lärarna har, även om de inte uttrycker det i ord, många krav på sig. Man, 47, Småland tycker att det är viktigt att man är trygg i sig själv och att man har några år på nacken, att man vågar visa känslor och på så sätt gör undervisningen mer levande. Ärlighet är en an-nan viktig del – att man till exempel vid tillfällen då man får frågor man inte kan svara på är ärlig och säger att man inte vet svaret, men att man däremot kan ta reda på det.
Kvinna, 46, Småland säger att det kan vara svårt de första gångerna man har sexualkunskap
eftersom man kanske inte vet hur man skiljer på rollen lärare och privatperson. Hon tilläg-ger att det är viktigt att man inte tillämpar sin egen erfarenhet på eleverna och att det är viktigt att läraren:
Inte bara fastnar i det rent biologiska, utan att eleverna får diskutera mycket. Att dom får känna att dom är på olika nivå och att dom är väldigt olika. Man måste dessutom låta alla få utrymme så att samtliga elever får ut något av undervisningen.
