• No results found

Översiktsplan Skurups kommun 2035 SAMRÅDSREDOGÖRELSE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Översiktsplan Skurups kommun 2035 SAMRÅDSREDOGÖRELSE"

Copied!
128
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Översiktsplan

Skurups kommun 2035

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 4 5 6 7

42 52 56 79 82 88 94 Sammanfattning

Samrådet

Mellan samråd och granskning

Sammanfattning - förändringar inför granskning

Statliga myndigheter

Kommunala, mellankommunala och regionala organ

Ledningsägare

Företag och föreningar Byalag

Politiska partier och organ Grannkommuner

Övriga

(3)

Sedan den gällande översiktsplanen antogs 2009 har mycket förändrats både i Skurups kommun och i omvärlden och lika- så har flera av översiktsplanens strategiska frågor förändrats. I september 2018 beslutade därför kommunfullmäktige (KF § 379 / 2018-09-24) att den gällande översiktsplanen från 2009 skulle revideras och att den skulle göras för samtliga kapitel.

En bärande del i kommunens vision för år 2030 är utveckling av nya boendemiljöer och därmed skapande av förutsättningar för att nå befolkningsökningsmålet om 18 000 invånare. Översikts- planen utgår från visionen, men har ett planeringsperspektiv som sträcker sig till år 2035. För att nå visionen utgår översiktspla- nen från fyra prioriterade inriktningar för en hållbar utveckling av Skurups kommun:

• Attraktiva och trygga livsmiljöer

• Nära till natur och rekreation

• Goda kommunikationer

• Levande hav och attraktivt kustområde

SAMMANFATTNING

(4)

SAMRÅDET

I december 2020 beslutade samhällsbyggnadsberedningen (SBB § 68 / 2020-12-08) att Översikts- plan för Skurups kommun 2035 skulle skickas ut på samråd. Planförslaget har varit utställt för samråd under perioden 11 januari – 8 mars 2021.

I plan- och bygglagen, PBL, 3 kap § 11 (2010:900) står angivet att:

”Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska inne- hålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget.”

INBJUDAN TILL SAMRÅD - EXTERN KOMMUNIKATION

Myndigheter, invånare och verksamma inom kommunen samt övriga berörda har getts möjligt till dialog under samrådstiden. Underrättelse om samråd har funnits på kommunens hemsida, kung- jorts i Ystads Allehanda samt Skånska Dagbladet och i den kommunala digitala tidskriften Inblick.

Planhandlingarna har funnits tillgängliga digitalt på kommunens hemsida. På grund av den rådan- de pandemin har det ej funnits utskrivna förslag att tillgå på kommunens bibliotek. Ett utskrivet förslag skickades ut vid beställning.

Via länken skurup.se/oversiktsplan har planförslaget hållits tillgängligt, tillsammans med informa- tion om processen, tidplan och aktuella mötesinbjudningar. Likaså har information och aktuella mötesinbjudningar funnits i den kommunala digitala tidskriften Inblick som finns att tillgå på sku- rup.se/inblick.

FÖREDRAG OCH PRESENTATIONER

Under samrådet har tjänstemän hållit en digital presentation för Skurups Näringslivsråd. Denna spelades in och har därefter funnits tillgänglig på facebook.com/HybridState. Digitala föredrag har under samrådstiden hållits för olika tjänstemannagrupper och politiska sammansättningar.

Ett digitalt informationsmöte hölls även via Teams för alla som ville lyssna. Tjänstemän presente- rade planförslaget och svarade sedan tillsammans med politiker på de frågor som inkommit före samt under mötet.

INTERN KOMMUNIKATION

Det är viktigt med den interna avstämningen och kommunikationen för att alla kommunens förvalt- ningar ska stå bakom översiktsplanen. Under arbetsprocessen har avstämningar med represen- tanter från samtliga förvaltningar skett.

(5)

MELLAN SAMRÅD OCH GRANSKNING

Efter att översiktsplanens samrådstid avslutades har planförslaget bearbetats. Mellan samrådet och utställningen har kommunen gjort justeringar, kompletteringar och förtydliganden i förslaget.

Förändringarna är bland annat gjorda utifrån inkomna synpunkter under samrådet från exempelvis statliga myndigheter, grannkommuner, föreningar, byalag och privatpersoner. Förändringar i över- siktsplanen är också gjorda utifrån den fortsatta interna dialogen om hur Skurup ska utvecklas, förvaltas, nyttjas och skyddas tillsammans med kommunens förvaltningar och den politiska styr- gruppen.

INKOMNA YTTRANDEN

Under samrådstiden 11 januari – 8 mars 2021 har 64 yttranden inkommit, varav 29 av dessa var från privatpersoner. I samrådsredogörelsen besvaras de inkomna yttrandena. Yttrandena besva- ras var för sig och svaren kan återfinnas på flera ställen i samrådsutlåtandet.

Samtliga yttranden, samt eventuella tillhörande bilagor, finns i kommunens diariesystem.

(6)

SAMMANFATTNING -

FÖRÄNDRINGAR INFÖR GRANSKNING

Synpunkterna som framfördes under samrådet har föranlett ett antal för- ändringar i förslag till översiktsplan 2035. Dessa sammanfattas nedan.

• En tydligare koppling till kommunens antagna bostadsförsörjningsrikt- linjer har gjorts. Antalet bostäder som föreslås i planförslaget har revide- rats från cirka 3500 till cirka 2500. En utförligare uträkning har gjorts för att komma fram till hur många bostäder varje exploateringsområde kan komma att inrymma fram till år 2035.

• En noggrannare avvägning vad gäller ytterligare mark för verksam- heter har gjorts inför granskningen. Skurups kommun är i en situation där mer mark för verksamheter är nödvändig inom de närmsta åren. När alternativa lokaliseringar vägts mot varandra har det mynnat ut i den lösning som föreslås i förslag till översiktsplan 2035.

• För några av de riksintressen som finns i kommunen har noggran- nare avvägningar gjorts och utvecklade resonemang har förts in i över- siktsplanen.

• Inför granskningen har del 5 kompletterats med sociala konsekven- ser. Här presenteras nu vilka kopplingar planförslaget har till exempelvis barnkonventionen och folkhälsan.

• Del 2, markanvändning, har kompletterats med ett avsnitt som be- handlar olika frågor inom hälsa och säkerhet för att ge vägledning i hur dessa frågor ska hanteras vid kommande prövningar.

• Inför granskningen har avsnittet om vindkraft, både på land och till havs, reviderats. I översiktsplanen har kommunen nu pekat ut riksintres- se för vindbruk på relevanta kartor.

(7)

STATLIGA MYNDIGHETER

LÄNSSTYRELSEN

Skurups kommun har remitterat förslag till ny översiktsplan Skurups kommun 2035 – Platsen för det goda livet, här hänvisad till som ÖP2035. Länsstyrelsen och kommun har haft planmöten inför framtagandet av förslaget och Länsstyrelsen välkomnar fortsatt dialog. Översiktsplanens tidshori- sont är fram till år 2035. Kommunen anger att ÖP2035 är avsedd att ersätta samtliga nu gällande fördjupningar av översiktsplanen.

Av ÖP2035 framgår att kommunen har ett högt befolkningsmål med 18 000 invånare till år 2030, jämfört med dagens drygt 16 000 invånare. Utifrån den här målsättningen och kommunens vision redovisas i ÖP2035 fyra stycken utvecklingsinriktningar; Attraktiva och trygga livsmiljöer; Nära till natur och rekreation; Goda kommunikationer och Levande hav och attraktivt kustområde. Föresla- gen utbyggnad fokuserar till orterna Skurup, Rydsgård, Skivarp och Abbekås.

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Enligt 3 kap. 10 § Plan- och bygglagen (PBL) ska länsstyrelsen under samrådet särskilt:

1. ta till vara och samordna statens intressen,

2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. PBL som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vat- tenområden,

3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnor- mer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB,

4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och

5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Nedan följer en summering av det som översiktsplanen ska uppfylla enligt gällande lagstiftning;

Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunen ska i planen redovisa sin be- dömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. PBL ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintres- sen enligt 3 och 4 kap. MB anges särskilt. Vidare ska det i planen redovisas hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella AKTUELLA LAGRUM

(8)

Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.

Om en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte ska göras, ska kom- munen i översiktsplanen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Krävs en sådan strate- gisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Länsstyrelsen är positiv till att kommunen inleder med att göra en redovisning av vad som har genomförts sedan nu gällande översiktsplan antogs 2009. Vidare är Länsstyrelsen positiv till hur ÖP2035 på olika vis hanterar hela kommunens yta, t. ex. genom riktlinjer för olika geografiska områden. Däremot är avvägningen mellan allmänna intressen, såväl generellt som inom de olika geografiska områdena, ofta otydlig. Det är också svårt att utläsa och få en överblick av vilka hän- synstaganden och åtgärder som behöver fångas upp i kommande prövningar och planläggning.

Detta gäller både på en övergripande nivå och för redovisade delområden. Detta bör enligt Läns- styrelsen kunna göras tydligare.

Länsstyrelsen konstaterar att den omfattning av oexploaterad mark som föreslås tas i anspråk för bostäder inte står i proportion till kommunens bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen menar att planhandlingen sammantaget innebär en överplanering och att den inte tydligt redovisar ett fak- tiskt behov av att ta mark i anspråk för nya bostäder. Även behovet av att ta ny mark i anspråk för verksamheter och infrastruktur behöver motiveras.

Länsstyrelsen anser att ÖP2035 inför granskningen framförallt behöver kompletteras och utveck- las utifrån följande fokusfrågor;

• Ge vägledning för hur intressekonflikter mellan allmänna intressen som uppstår inom utpekade utbyggnadsområden ska hanteras vid kommande prövningar.

• Ge vägledning för hur aspekter som rör hälsa och säkerhet ska hanteras vid kommande pröv- ningar.

• Utveckla vägledningen för hur riksintressen ska tillgodoses utifrån föreslagen mark- och vatte- nanvändning.

• Utveckla redovisningen vad gäller risk för översvämning samt eventuella behov av åtgärder.

• Tydliggöra vilka frågor som varit aktuella i den mellankommunala samordningen, och slutsatser- na av denna.

• Tydliggöra vad som utgör markanspråk för att möta upp kommunens bostadsförsörjningsan- svar. Motivera och konsekvensbeskriva utbyggnad på oexploaterad mark utifrån vad som har förutsättningar att genomföras under planperioden.

LÄNSSTYRELSENS YTTRANDE I SAMMANFATTNING

Riksintressen

Planering i eller i anslutning till ett riksintresse måste ske med utgångspunkt i de värden som riks- intresset representerar. Riksintressena och deras värdebeskrivning anger förutsättningarna för vad som är möjligt att göra på platsen. Översiktsplanen ska ge översiktlig vägledning för efterkomman- de beslut och tillståndsprövning och ange hur riksintressena ska tillgodoses, dvs hur den mark- och vattenanvändning som föreslås kan genomföras utan påtaglig skada på riksintresset värden LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER

(9)

Kommentar:

Del 4 riksintressen har förtydligats avseende vad som är riksintressets värdebeskrivning och vad som är kommunens egen tolkning av värdena.

Det framgår av översiktsplanen att viss möjlighet till ny bebyggelse finns inom områden för Sam- manhållen bostadsbebyggelse, men även inom Landsbygd och Areella näringar. Om tanken är att utbyggnad ska ske stegvis genom bygglov, menar Länsstyrelsen att kommunen behöver ge stöd till kommande bygglovsprövning genom att förtydliga sina riktlinjer i översiktsplanen för bebyggel- se utanför planlagt område. Det gäller t. ex. Havberg som berörs av N87 Backlandskapet söder om Romeleåsen, Västra Vemmenhög och Västra Vemmenhög som berörs av Östra Vemmenhög – Västra Vemmenhög – Tullstorp – Dybäck [M144]. Det gäller även inom riksintresse för högexplo- aterad kust.

Sammantaget behöver ÖP2035 utvecklas och förtydligas avseende konsekvenserna av ÖP2035:s genomförande och hur riksintressena ska kunna tillgodoses. Utöver de ovan nämnda synpunkter- na som gäller för samtliga berörda riksintresse lämnas här några områdesspecifika kommentarer;

Riksintresse för det rörliga friluftslivet och turismen (4 kap 2§ MB)

Kommunen nämner i sitt ställningstagande för riksintresset enbart Havberg. Länsstyrelsen kon- staterar att även Janstorp och Slimminge, där viss ny bebyggelse också bedöms möjlig, berörs av riksintresset.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har förtydligats med att även Janstorp och Slimminge berörs av riksintresset för det rörliga friluftslivet.

Länsstyrelsen är positiv till kommunens ansats i ÖP2035 i hanteringen av riksintressena. Kom- munen har i sin bedömning av påverkan på flertalet riksintressen utöver att utgå från värdebe- skrivningen relaterat till föreslagen mark- och vattenanvändning på ett tydligt vis. Länsstyrelsen uppmuntrar kommunen att fördjupa och tillämpa detta angreppssätt för samtliga redovisade rik- sintressen. Kommunen bör även förtydliga vilka textavsnitt som är hämtade direkt ur respektive riksintresses värdebeskrivning/funktionsbeskrivning, samt vilka delar som utgör kommunens egen tolkning av riksintressevärdena.

Riksintresse för högexploaterad kust (4 kap 4§ MB)

Länsstyrelsen konstaterar att riksintresset är mycket sparsamt beskrivet i ÖP2035, samt att be- skrivningen inte är helt korrekt. Länsstyrelsen kan inte heller utläsa bakgrunden till kommunens bedömning att föreslagen förtätning av befintliga bebyggelseområden inte skadar riksintressets värden. Riksintresseområdet är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvär- den som finns i området. Enligt regeringens proposition (1985/86:3) med förslag till lag om hus- hållning med naturresurser mm anges att syftet med riksintresset för kustzonen är att ”skydda de förhållandevis begränsade kustavsnitt som är någorlunda oexploaterade och har stora värden med

(10)

Kommentar:

Texten om hur föreslagen översiktsplan bedöms påverka riksintresse för högexploaterad kust har skrivits om i sin helhet och innehåller nu en fördjupad bedömning av hur förslaget påver- kar riksintresset, samt ett resonemang om att de föreslagna utvecklingsområdena omfattas av undantagsregeln i 4 kap. 1 § andra stycket MB.

Riksintresse för naturvården (3 kap 6§ MB)

Gällande Bingsmarken N89 vill Länsstyrelsen framföra att någon översyn av riksintressets värden och avgränsning inte är aktuell i nuläget.

Kommentar:

Texten har ändrats och kommunen föreslår inte längre någon översyn av riksintressets av- gränsning.

på utformningen av anläggningar måste ställas så att de t. ex. kan anpassas till landskapsbilden och de värden som finns i kulturmiljön i övrigt. Riksintresset berör en stor del av kommunens yta och Länsstyrelsen saknar kommunens bedömning av hur riksintresset tillgodoses.

Länsstyrelsen konstaterar att det av handlingarna inte framgår om de föreslagna utbyggnadsom- råden som berörs av riksintresset bedöms omfattas av undantagsregeln 4 kap. 1 § andra stycket MB. Det vill säga vilka föreslagna utbyggnadsområden som kommunen bedömer utgör utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Enligt prop. 1985/86:3 menas en sådan utveckling omfatta förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till normal befolk- ningsutveckling, förändringar i bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning etc. Kommunen behöver redogöra för sin bedömning av att utveckling av dessa områden är av sådan karaktär att de kan omfattas av undantagsregeln. Länsstyrelsen menar att kommunen måste göra en bedömning separat för varje utbyggnadsområde. Exempelvis har Läns- styrelsen svårt att se hur föreslagen bebyggelse i Abbekås kan uppfylla kraven för undantagsre- geln. Om kommunen vill hänvisa till undantagsregeln i 4 kap. 1 § andra stycket MB, menar Läns- styrelsen att detta tydligt måste framgå av ÖP2035.

Om undantagsregeln inte kan tillämpas ska bebyggelseutveckling då prövas utifrån vad genomför- andet av planförslaget innebär för de samlade natur- och kulturvärden inom riksintresseområdet för högexploaterad kust enligt 4 kap. 4 MB. I en sådan redovisning behöver bedömningar även gö- ras i ett större sammanhang och utgå från de värden som finns i området i sin helhet, landskapliga samband samt med beaktande av kumulativa effekter. Det senare gäller också för den utveckling med möjlighet till viss bebyggelse inom Sammanhållen bostadsbebyggelse, Landsbygd och Areel- la näringar.

Riksintresse för friluftslivet (3 kap 6§ MB)

Kommunen berörs av riksintresseanspråk FM 13 Romeleåsen med Skrylleområdet och FM 17 Kuststräckan Trelleborg-Abbekås-Sandhammaren-Mälarhusen-Simrishamn. Länsstyrelsen kan av

(11)

hur riksintresset ska tillgodoses inom hela riksintresseområdet, inte enbart inom Bingsmarken.

Kommentar:

Texterna om hur föreslagen översiktsplan bedöms påverka riksintresse för friluftslivet, har skri- vits om i sin helhet.

Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap 6§ MB)

Länsstyrelsen har under år 2020 påbörjat en översyn av samtliga Skånes riksintressen för kultur- miljövården. Projektet sträcker sig fram till 2025, riksintressena Skurups kyrkby [M 155], Svane- holm [M152] samt Sjörup - Charlottenlund - Snårestad [M158] behandlas inom den första etappen.

Ett underlagsmaterial håller på att tas fram av upphandlade konsulter i skrivande stund. Länssty- relsen avser har ett förslag framme för kommunikation med kommunen i årsskiftet 2021/2022.

Generellt vill Länsstyrelsen framföra att kommunens förslag till nya riksintresseavgränsningar är svåra att tolka på varje geografisk plats då de har dragits med grov pensel och på en mer schema- tisk karta.

Skurups kyrkby [M155]

Länsstyrelsen godtar inte kommunens förslag till ny avgränsning då Länsstyrelsen anser att riksin- tresset behöver ses över i sin helhet i dialog med Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen delar dä- remot kommunens uppfattning om att befintlig avgränsning av riksintresset Skurups kyrkby [M155]

inte är relevant då den inte speglar de värden som nämns i riksintressets motiv och uttryckstext.

Kommentar:

Kommunen föreslår en ny riksintresseavgränsning som enbart innefattar värdena som be- skrivs i den befintliga värdetexten för Skurups kyrkby samt lämningarna efter Skuderups borg, men inte resterande nyare bebyggelse i Skurups centrum. Förslaget till ny avgränsning av rik- sintresset är att ses som ett första utkast och förändringar kan komma att ske inför antagandet av förslag till översiktsplan om Länsstyrelsens nya förslag hunnits kommuniceras till Skurups kommun innan antagandet.

Svaneholm [M152]

Länsstyrelsen godtar inte kommunens förslag till ny avgränsning. Även om Länsstyrelsen ser att det är möjligt att exkludera vissa delar som ligger inom nuvarande verksamhetsområde kan riksin- tresset samtidigt behöva utökas på andra platser för att inkludera de riksintressanta aspekterna av Svaneholms historia. Vidare dialog kommer att föras med kommunen i samband med riksintresse- översynen.

Eftersom framtida utbyggnadsplaner kan komma att påverka placering och utformning av den del av det Västra industriområdet som är aktuell inom planperioden vill Länsstyrelsen vara tydlig med att det inte är lämpligt att Västra industriområdet utvecklas väster ut. Länsstyrelsen ser stor risk för att etablering av industri väster om den avgränsande vägen (förbifarten) kommer att innebära påtaglig skada på riksintresset. Istället är det viktigt att verksamhetsområdet avslutas på ett sådant

(12)

Kommentar:

Texten har ändrats inför granskningen så att kommunen inte längre föreslår en ny geografisk avgränsning. Kommunen vidhåller dock att en översyn bör göras och att det kan bli aktuellt att lyfta ur de delar av riksintresseavgränsningen som utgör handelsplats och verksamhetsområ- de så att en mer lämplig avgränsning kan göras.

Sjörup - Charlottenlund - Snårestad [M158]

Länsstyrelsen godtar inte kommunens förslag till ny avgränsning av riksintresset. Kommunen framför att området är en del av tätorten Abbekås som redan är ianspråktaget och riksintresset inte bör hindra en tätortsutveckling samt att kommunen anser att det flacka slotts- och kustlandskapet, som motiveras i riks-intressets beskrivning, inte går att urskilja i denna del. De delar som kommu- nen vill exkludera är en del av kustlandskapet och tillhör ett fornlämningsrikt område som speglar den förhistoriska bruknings- och bosättningskontinuitet som nämns i riksintresset. Eftersom Läns- styrelsen arbetar med att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för riksintresseområdet kommer Länsstyrelsen ha kommunens ställningstagande i beaktande när riksintressets aktualitet ses över.

Länsstyrelsen menar att det finns utrymme för förtätning även inom ett riksintresse, men detta måste göras med hänsyn till de riksintressanta värdena. Kommunen har inte redovisat vilken typ av exploatering som avses inom Abbekås. Det finns inte heller några riktlinjer för exploaterings- grad, volymer och utformning. Länsstyrelsen kan i nuläget därför inte ta ställning till riksintresse- frågan, och uppmanar kommunen att komplettera med detta inför granskningen av ÖP2035.

Kommentar:

Texten har ändrats inför granskningen så att kommunen inte längre föreslår en ny geografisk avgränsning. Kommunen vidhåller dock att en översyn bör göras. Förändringar i text och karta avseende riksintresset kan komma att ske inför antagandet av förslag till översiktsplan om Länsstyrelsens nya förslag till värdebeskrivning och avgränsning har hunnit kommuniceras till Skurups kommun innan antagandet.

Riksintresse anläggningar för energiproduktion (3 kap 8§ MB)

Kommunen har i ÖP2035 valt att inte redovisa riksintresse för vindbruk, med hänvisning till att riks- intresseanspråket inte tillgodosetts i Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplan. Förslaget till havsplan för Östersjön är ännu inte beslutat av regeringen. Riksintresseanspråket för vindbruk gäller alltjämt enligt beslut av Energimyndigheten. Enligt 3 kap. 4 § PBL ska riksintressen redovi- sas i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser därmed att riksintresset ska redovisas i översiktsplanen likt övriga riksintressen.

Kommentar:

Riksintresseanspråket för vindbruk har lagts till i text och på kartorna över anspråk i havet.

(13)

Riksintresse anläggningar för kommunikation (3 kap 8§ MB)

Länsstyrelsen menar att kommunen bör redovisa riksintressena för kommunikation på samma nivå när det gäller de generella och specifika funktionsbeskrivningarna.

Kommunen anger för Ystadbanan att kommunen avser att värna riksintresset. Länsstyrelsen efter- lyser hur kommunen avser att tillgodose riksintresset i förhållande till föreslagna utbyggnadsområ- den i anslutning till järnvägen, i Skurup och Rydsgård.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats avseende hur kommunen avser att tillgodose riksintresset i förhållande till föreslagna utbyggnadsområden.

Gällande Sturupspendeln menar Länsstyrelsen att framtida riksintresse järnväg inte utgör ett riks- intresse i den mening som avses enligt 3 kap. 8 § MB.

Kommentar:

Texten om Sturupspendeln stryks ur delen som behandlar riksintressen. Kommunen anser dock att det är viktigt att ta höjd för en framtida utbyggnad av Sturupspendeln.

Riksintresse för totalförsvaret militära del (3 kap 9§ MB)

I kommunen finns inga riksintressen för totalförsvarets militära del som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan de riksintressen som inte redovisas öppet framförallt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt såsom master och vindkraftverk. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det inne- bär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Detta bör framgå av ÖP 2035.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med uppgifter om att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten.

Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer för vatten

Av ÖP2035 framgår att kommunens arbete med att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vat- ten följs byggs kring årlig rapportering till Vattenmyndigheten i enlighet med deras åtgärdsprogram.

Därutöver pågår projekt med att både återskapa samt nyanlägga våtmarker, dels för att reglera flödena till vattendragen, dels för att rena vattnet. Kommunen deltar också i Tullstorpsåprojektet där ett 90-tal markägare längs ån har engagerat sig för att få ett friskare vattendrag och större biologisk mångfald. Länsstyrelsen konstaterar att det i ÖP2035 inte föreslås någon ny bebyggelse

(14)

Av konsekvensbeskrivningen i ÖP2035 framgår att två utbyggnadsområden i Rydsgård, Ski- varpsån norra och Skivarpsån södra, bedöms kunna påverka statusen för Skivarpsån eftersom andelen hårdgjord yta ökar. Vidare framgår att krav kommer ställas på att fördröjning och rening av vattnet innan det når ån. Samma sak gäller för områdena Örmölla i Abbekås. På liknande sätt efterlyser Länsstyrelsen en mer samlad bild av åtgärder i planen för befintliga verksamheter samt hur vägledningar för eventuell tillkommande bebyggelse kan bidra till att miljökvalitetsnormerna kan följas. En sådan bild relaterad till redovisade vattenförekomster eller till landskapets karaktärs- områden underlättar förståelsen för var påverkan är som störst och var åtgärder kan sättas in för att vattenkvaliteten ska kunna förbättras i yt- och grundvatten. Källor som kommunen kan påverka såsom reningsverk och enskilda avlopp vars samlade effekt i nuläget påverkar vattenförekomster kan exempelvis synliggöras.

Kommentar:

I arbetet med översiktsplanen har det identifierats ett behov av en policy för hur Skurups kom- mun ska hantera ökade mängder dagvatten, konsekvenserna av dessa samt en analys över var riskerna finns. En analys av hur recipienterna påverkas och hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas är också lämpligt att genomföra. Skurups kommun har idag inget sådant dokument, men arbetar kontinuerligt med dagvattenfrågorna.

Kommunens vattentäkter saknar idag ett långsiktigt skydd i form av vattenskyddsområden. Enligt ÖP2035 kommer kommunen att ansluta sig till Sydvatten, vilket kommer innebära utredning av om kommunens grundvattenborror som nödvattentäkter eller inte. Detta kan medföra att det kom- mer upprättas vattenskyddsområden för de befintliga vattenborrorna. Länsstyrelsen vill i sam- manhanget påtala att vore fördelaktigt om kommunen i ÖP2035 också redovisar markanspråk för kommande skyddsområden och ger vägledning om vilken markanvändning som kan vara lämplig respektive inte lämplig inom dessa områden.

Kommentar:

Markanspråk för eventuella kommande vattenskyddsområden kommer att behandlas i det fortlöpande arbetet med översiktsplanen men kommer förmodligen inte att bli klart förrän efter översiktsplanens antagande. Frågan kommer därför att behandlas i en framtida revidering av översiktsplanen.

Kommunen har tagit fram en VA-policy där kommunen satt upp de prioriteringar som ska styra kommunens planering kring vatten- och avloppsfrågor. I planförslaget påpekas att i samtliga or- ter och byar där utbyggnad föreslås finns tillgång till VA eller att det planeras för en utbyggnad av VA-nätet. Länsstyrelsen vill betona att de orter som idag är beroende av utbyggnad av kommunala spillvattensystem är olämpliga att exploatera innan VA-systemen är på plats med hänsyn till miljö- kvalitetsnormerna för vatten.

(15)

Kommentar:

Prioriteringsordningen mellan de orter och byar där kommunalt verksamhetsområde ska ska- pas bestäms utifrån kommunens VA-policy och samtliga kommer att ha kommunalt VA inom ett par år. Ingen större utbyggnad planeras innan VA-systemen är plats.

Risk för översvämning och erosion Stigande hav erosion

Kommunen har i en kustförvaltningsplan identifierat vilka risker som finns längs med kusten från höjda havsnivåer - erosion och översvämning. Sammanfattat föreslår kommunen inga nya om- råden med bostadsbebyggelse söder om Kustvägen i ÖP2035 och ingen ny bostadsbebyggelse under +3m över havsnivån med anledning av risken för erosion och översvämning. Kopplat till kustförvaltningsplanen påpekar kommunen också att nästa steg blir att ta fram en åtgärdsplan.

När ny bebyggelse och infrastruktur planeras är det enligt Länsstyrelsens uppfattning rimligt att ta höjd för ett längre tidsperspektiv än år 2100 eftersom havsnivåerna kommer att fortsätta stiga.

Under 2019 har IPCC också tagit fram scenarier för stigande medelvattennivå fram till år 2300.

Det är också viktigt att ha med sig att IPCC:s klimatscenarier inte kan betraktas som värsta sce- nario. Exempelvis anger amerikanska Noaa att det är 17% sannolikhet att havets medelvattennivå kan stiga mer än 1 m fram till år 2100 enligt klimatscenario RCP 8,5. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att lokaliseringsprövningen tar hänsyn till nämnda scenarier för havsnivåer samt till kom- binationseffekter av vinduppstuvning, vågpåverkan, vattennivåer i vattendrag, och regnhändelser.

Länsstyrelsen anser utifrån detta att förslaget om att inte tillåta nya bostäder på mark som ligger lägre än +3 meter över havet inte är tillräckligt.

Den vägledning som kommunen redovisar är öppen för tolkning då den både hänvisar till dimensi- onerade tillfälliga havsnivåer som bebyggelsen ska anpassas till men också hänvisar till marknivån + 3 m där ny bebyggelse ska undvikas. För att underlätta tillämpning är ett annat alternativ att på karta markera de områden där marken inte är lämplig för bebyggelse utifrån kommunens kriterier.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i frågan om lägsta tillåtna marknivå för bostads- byggnation, marknivån +3 meter kvarstår men vid lovprövning i områden som ligger mellan +3 och +4 meter över havet ska markens lämplighet/grundläggningsnivån utredas.

Länsstyrelsen menar att kommunen med sin kustförvaltningsplan tagit fram goda underlag gäl- lande risk för ras, skred och erosion, men efterlyser en tydligare vägledning. Bland ställningsta- ganden lyfter kommunen behovet om att ta generella beslut om vilken typ av områden man avser skydda respektive inte skydda och ta fram en åtgärdsplan för att besluta om vilka kuststräckor som är mest utsatta och vilka åtgärder som krävs och ska prioriteras för dessa områden. Länssty- relsen efterlyser en tydlig vägledning på karta som visar vilka som är de största riskområdena och att markanspråk markeras som behövs för framtida klimatanpassningsåtgärder.

Länsstyrelsen ser ett behov av en vägledning om hur kommunen ska hantera byggrätter inom befintliga detaljplaner inom riskområden. När detaljplaners genomförandetid har gått ut har kom-

(16)

Kommentar:

Kommunen kommer att se över frågan i ett senare skede.

Övriga områden

Som kommunen påpekar löper området norr om Kustvägen i Bingsmarken risk att översvämmas vid mer extrema väderhändelser. Utloppet av Skateholmsån belyser också komplexiteten i kombi- nationseffekter; stigande havsnivå, höga flöden i vattendrag och skyfall. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens förslag att låta ett område bli naturreservat för att kunna fungera som en mång- funktionell yta som kan svämmas över vid skyfall.

Det framgår av ÖP2035 att det t. ex. inom Skurups tätort finns flera ytor som riskerar att över- svämmas vid ett 100-årsregn. Vidare framgår det att kommunen ser över möjligheten att anlägga fler fördröjningsmagasin och mångfunktionella ytor inom de planerade områdena med mång- funktionell bebyggelse. Kommunen behöver inom ramen för översiktsplanen avgöra om marken är lämplig för bebyggelse inom samtliga områden där ny och ändrad markanvändning föreslås.

Frågan är betydligt svårare att hantera i enskilda detaljplaner. I sammanhanget är det även viktigt att bedöma eventuellt markbehov för att kunna hantera översvämningsrisken idag och framöver.

Dessa områden bör redovisas i översiktsplanens markanvändningskarta.

Kommentar:

Kommunen ser ett behov av att ta fram ett dokument kring dagvattenhantering och detta kom- mer i ett senare skede. Kommunen bedömer dock att områdena som pekats ut för mångfunk- tionell bebyggelse är lämpliga för ändamålet.

I sammanhanget vill Länsstyrelsen lyfta två områden som kan utgöra en risk ur översvämnings- synpunkt. Östra industriområdet i Skurup, som planeras att utökas, och verksamhetsområdet Gamla Sockerbruket i Skivarp, som planeras inrymma fler verksamheter, innehåller lågpunkter och berörs av båtnadsområde. Det senare ligger också i ett avrinningsområde till Skivarpsån och innehåller lågpunkter och är delvis beläget inom ett båtnadsområde. En ökad exploatering kan innebära större andel hårdgjorda ytor vilket i sin tur bidrar till ökad översvämningsrisk i och med ökad frekvens flödestoppar om inte kompensation sker, exempelvis med fördröjningsfunktioner som våtmarksyta.

Kommentar:

Vad gäller östra industriområdet är översvämningsrisken noga studerad och där föreslås att cirka 9000 m2 mark i det aktuella detaljplaneområdets sydvästra del avsätts för natur och dagvattenfördröjning. Här kommer även finnas möjlighet för rekreation. I föreslaget naturområ- de är marken naturligt sank och vattenfylls därför lättare vid stora regnmassor. Området anses således som lämpligt för att integrera dagvattenhanteringslösningar i form av ett fördröjnings- magasin. Det kommer även att föreslås ett fördröjningsmagasin i det befintliga naturområdet i det aktuella planområdets nordöstra del. Detta naturområde föreslås i aktuellt planförslag vara

(17)

Dagvattenhantering

I ÖP2035 föreslås dagvattenhanteringen vid planering av nya områden (med mångfunktionell be- byggelse) ske genom lokalt omhändertagande. Länsstyrelsen menar att kommunen inför gransk- ningen av ÖP2035 behöver klargöra vad man avser med lokalt omhändertagande. Länsstyrelsen vill i sammanhanget påminna om att det inom verksamhetsområde för dagvatten inte är möjligt att i detaljplan ställa krav på lokalt omhändertagande. Lokalt omhändertagande måste därför ske frivilligt. För att kunna säkerställa att kommande planläggning kan genomföras utan risk för över- svämning och för att kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten kan det vara lämpligt att i plan- förslaget redovisa vilka ytor för hantering av vatten som behövs för genomförandet av planförsla- get.

Kommentar:

Dagvattenhanteringen vid planering av nya områden (med mångfunktionell bebyggelse) ska inte ske genom lokalt omhändertagande, utan det är en felskrivning som har rättats till inför granskningen. Kommunen arbetar med att fördröja vattnet inom de olika planområdena och avsätter mark för detta i detaljplanerna.

Hälsa och säkerhet Miljöfarliga verksamheter

Länsstyrelsen saknar i ÖP2035 en redovisning av var de miljöfarliga verksamheterna i kommu- nen är lokaliserade, hur verksamheternas omgivningspåverkan ser ut idag och på sikt samt vilka intressekonflikter som kan uppstå. Olika verksamheter har olika omgivningspåverkan och riskbild.

Utan en sådan redovisning går det av ÖP2035 inte att utläsa var det eventuellt skulle kunna upp- stå konflikter mellan befintliga verksamheter och nytillkommande bebyggelse.

Länsstyrelsen menar att kommunen måste vara tydlig i sin långsiktiga planering gentemot idag existerande verksamheter. Bolagens eventuella framtida expansion och verksamhetsutveckling kan försvåras eller till och med förhindras om bostäder, skolor och annan störningskänslig mar- kanvändning placeras fel i förhållande till befintliga verksamheter. Om kommunen tar ställning för en omvandling eller förändring som är av betydelse för verksamheternas utveckling bör det tydligt framgå.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i fråga om miljöfarliga verksamheter och deras omgivningspåverkan.

Risk och sårbarhet

Kommunen bör i översiktsplanen redovisa en samlad bild av riskerna inom kommunen. Ett strate- giskt ställningstagande i översiktsplanen ger långsiktighet i kommunens riskhantering och riskvär- dering och utgör ett bra stöd för att hantera riskfrågor i kommande detaljplaner, bygglov och övriga tillståndsärenden. En sådan redovisning kan med fördel ta utgångspunkt i kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA). I RSA:an anges risker och vilka delar inom kommunen som kan beaktas/

(18)

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i fråga om risk och sårbarhet, men ytterligare analyser behöver göras.

Föroreningar

Områden som innehåller markföroreningar framgår inte av handlingarna. Dessa frågor kan kom- ma att få konsekvenser för möjligheten att genomföra ÖP2035. Enligt Länsstyrelsens databas EBH-stödet finns det 77 stycken potentiellt förorenade objekt i Skurups kommun. Två av dessa är tilldelade riskklass 2, stor risk. Det ena riskklass 2-objektet är en f.d. kemtvätt på Västergatan 8 i Skurup och den andra är Stängselfabriken i Rydsgård. Nio stycken objekt har tilldelats riskklass 3, måttlig risk, och resterande objekt är riskklass 4-objekt, liten risk. Man får även ta i beaktande att det inte är säkert att alla potentiellt förorenade områden är kända genom Länsstyrelsens inven- teringsarbete. Länsstyrelsen rekommenderar att områden med risk för föroreningar redovisas på karta samt ger vägledning för hur man avser att hantera frågan i kommande prövningar.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i fråga om potentiellt förorenade objekt, så kall- lade EBH-objekt.

Farligt gods

Länsstyrelsen menar att handlingarna bör kompletteras med vägledning för hur kommunen avser att hantera de riskfrågor som är kopplade till transporter av farligt gods. Länsstyrelsen konstate- rar att även om riskfrågan är som störst vid de vägar som ingår i det utpekade vägnätet för farligt gods så bör kommunen uppmärksamma att farligt gods också kan gå på vägar utanför det utpe- kade nätet, då det kan finnas målpunkter för transporterna. Detta är viktigt att uppmärksamma i lovgivning och detaljplaneläggning.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i fråga om farligt gods.

Buller

Länsstyrelsen saknar i handlingarna redovisning av om det finns bullerutsatta områden både inom befintlig bebyggelse samt för föreslagen bebyggelse. Vidare konstaterar Länsstyrelsen att ny bebyggelse t. ex. föreslås i anslutning till väg och järnväg. Länsstyrelsen menar att det tydligt bör framgå var det finns en bullerproblematik och hur kommunen avser att hantera detta vid komman- de planläggning och lovgivning. Om det finns behov av att avsätta markområden för bullerskydd bör detta framgå av handlingarna.

(19)

Kommentar:

Kommunen har de senaste åren planerat flera områden i kollektivtrafiknära lägen och är med- veten om bullersituationen, framförallt utmed järnvägen. Värdet av att utveckla och bebygga kollektivtrafiknära lägen väger tungt trots att det kan vara förenat med intressekonflikter i form av buller. Bullerproblematiken har i samtliga fall gått att lösa på bra sätt och bullerskydd har placerats på kvartersmark. Kommunen föreslår flera utbyggnadsområden i anslutning till järn- vägen, både i Skurup och i Rydsgård. Genom att bygga nya bostäder i anslutning till befintlig kollektivtrafik kan tillgängligheten till kollektiva färdmedel stärkas och investeringar i befintliga system användas maximalt eftersom det inte är möjligt att kollektivtrafikförsörja en alltför ut- spridd bebyggelse. Samtidigt skapas ett större befolkningsunderlag som kan ge ett mer attrak- tivt kollektivtrafikutbud.

Strandskydd

Länsstyrelsen konstaterar att strandskyddsgränserna är illustrerade på kartorna till respektive ort under avsnittet Sammanhängande bostadsbebyggelse utom på kartan till Bingsmarken. Läns- styrelsen menar att ÖP2035 med fördel också hade kunnat redovisa en samlad karta för strand- skyddsgränserna inom hela kommun, i anslutning till den generella texten om strandskydd.

Det framgår av ÖP2035 att två utbyggnadsområden i Rydsgård, Skivarpsån södra och Skivarpsån norra, innehar strandområden som omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen vill mot bakgrund av detta påminna om strandskyddsbestämmelserna. I en detaljplan får kommunen upphäva strand- skydd enligt 7 kap miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintres- set. Länsstyrelsen har skyldighet att i samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i strid med 7 kap. 18 c-g §§ miljöbalken. Länsstyrelsen ska också pröva kommunens beslut att upphäva strand- skyddet i en detaljplan om det befaras att strandskyddet upphävs i strid med gällande bestämmel- ser. Det är endast själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet som regleras i plan- och bygglagen. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i 7 kap.

miljöbalken.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats och innehåller inför granskningen även en samlad karta över strandskyddsgränserna inom hela kommunen.

Samordning mellan kommuner

Kommunen har på ett överskådligt vis i text beskrivet vilka frågor som kommunen ser som viktiga i den mellankommunala samordningen. Länsstyrelsen menar att kommunen med fördel även skulle kunna synliggöra detta i en karta/illustration. Samt ytterligare synliggöra om någon av den mark- eller vattenanvändning som föreslås i ÖP2035 kräver mellankommunal samordning.

Kommentar:

Texten har kompletterats med en karta över mellankommunala intressen.

(20)

Översiktsplanens koppling till nationella och regionala mål, planer och program Översiktsplanen ska redovisa hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna över- siktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Av ÖP2035 framgår att nationella mål för miljö, klimat och folkhälsa utgjort ett underlag i framtagandet av översiktsplanen. Länsstyrelsen konstaterar att ÖP2035 har bäring på fler mål än de som nämns t. ex. de nationella friluftspolitiska målen. Fler relevanta nationella och regionala mål, planer och program nämns under respektive sakområde fortsättningsvis. Länsstyrelsen uppmanar kommunen att i handlingarna synliggöra hur ÖP2035 tar hänsyn till sådana mål, planer och program som kommunen bedömer har betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

LÄNSSTYRELSENS RÅD

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med information om kopplingen till fler mål, planer och program som kan ha betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Behov av mark för bostäder, verksamheter och ny infrastruktur Behov av mark för bostäder

Länsstyrelsen påminner om kopplingen mellan Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörj- ningsansvar, BFL, och PBL. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse i PBL (2 kap. 3 § 5 punkt PBL). Enligt 4 § BFL ska kommunens riktlinjer för bostadsför- sörjningen vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § 5 punkt PBL. Riktlinjerna för bostads- försörjningen ska därmed vara ett underlag för att kunna motivera varför ny mark tas i anspråk i bland annat översiktsplaneringen.

Länsstyrelsen konstaterar att det saknas koppling mellan riktlinjerna för bostadsförsörjning från 2018 och planförslaget. Länsstyrelsen konstaterar att planförslaget redovisar ett behov av 100 nya bostäder per år eller 1 500 nya bostäder till 2035. Det grundas på en prognos utifrån önskad be- folkningsutveckling och inte en faktisk befolknings- eller hushållsprognos. Planförslaget redovisar dock cirka 3 500 nya bostäder. Kommunen menar att den stora bufferten behövs med anledning av markägande, produktionstakt och konjunktursvängningar.

Länsstyrelsen menar att planhandlingen innebär en överplanering. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att förtydliga det verkliga behovet av nya bostäder till nästa skede i planprocessen. Vi påminner även om vårt yttrande i samrådet över riktlinjerna för bostadsförsörjning 2018 (dnr 405- 9925-18). Av yttrandet framgår att Länsstyrelsen menar att det behov som kommunen redovisar på 100 bostäder årligen redan väsentligt överskrider det demografiskt framräknade behovet (be- räknat av Länsstyrelsen år 2015: 54/58 bostäder årligen 2015–2030).

Länsstyrelsen menar att också befintlig planberedskap (byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner) måste redovisas och vägas in för att det ska vara möjligt att relatera behovet av bostäder och mark som behöver tas i anspråk för bostäder (oexploaterad eller förtätningsbar mark).

(21)

Kommentar:

Kommunens förslag till översiktsplan är i hög grad kopplad till riktlinjerna för bostadsförsörj- ning från år 2018, särskilt i frågan om att förespråka en överplanering. Kommunen har dock gjort en mer noggrann beräkning av tillkommande bostäder och det rör sig snarare om 2500 nya bostäder än 3500 i förslaget till översiktsplan. Skurups kommun har en vision om att bli 18 000 invånare år 2030. Det är ett ambitiöst befolkningsmål, som är högre än den historiska framskrivningen, men de senaste årens befolkningstillväxt har trots det varit i linje med kom- munens mål. Kommunen växer betydligt fortare än vad det demografiskt framräknade behovet visade på (beräknat av Länsstyrelsen år 2015: 54/58 bostäder årligen 2015–2030). År 2020 färdigställdes 140 nya bostäder i kommunen.

Behov av mark för verksamheter

Länsstyrelsen saknar i ÖP2035 kommunens bedömning av hur det faktiska behovet av mark för verksamheter ser ut. Ett antal nya verksamhetsområden pekas ut, företrädesvis på oexploaterad mark. Länsstyrelsen saknar också kommunens bedömning av vilken typ av verksamheter som det finns behov av att hitta ny mark för. Länsstyrelsen råder kommunen att tydliggöra detta i gransk- ningshandlingen.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med uppgifter om vilken typ av verksamheter det rör sig om.

Behov av mark för infrastruktur

I ÖP2035 föreslås, samt framförs önskemål, om ett antal nya infrastrukturobjekt. Det framgår inte av ÖP2035 vilka objekt som finns med i den nuvarande nationella eller regionala transportinfra- strukturplanen med tillhörande cykelvägsplan för 2018–2029. Länsstyrelsen menar att det tydligt bör framgå i översiktsplanen vilka objekt som finns med i nuvarande investeringsplaner och vilka som är kommunens önskemål. Utpekade sträckor i den gällande regionala cykelvägsplanen är Bösarp-Skivarp och Skivarp-Abbekås. I övrigt finns inga namngivna objekt inom kommunen i den nuvarande nationella eller regionala transportinfrastrukturplanen 2018–2029.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med uppgifter om vilket skede förslagen befinner sig i.

Det framgår vidare inte av ÖP2035 om ny infrastruktur är motiverad enligt fyrstegsmetoden. Även nya cykelvägar bör motiveras utifrån denna princip. När det gäller statlig infrastruktur brukar detta göras i en åtgärdsvalsstudie. Fyrstegsprincipen utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn. På så sätt prövas bästa möjliga åtgärder för att lösa problem eller brister i transportsystemet. Ett sådant förhållningssätt, i jämförelse med att i första hand planera

(22)

Länsstyrelsen menar ny infrastruktur som utgör förutsättning för ny bebyggelse inom planperioden också bör vara finansierad inom planperioden genom kommunal eller statlig finansiering. Utgångs- punkt kan vara att sådan infrastruktur redovisas i markanvändningskartan, medan ny infrastruktur som inte har finansiering inom planperioden kan redovisas som en övergripande strategi.

Kommentar:

Kommunen anser att all föreslagen ny infrastruktur är motiverad och bör finnas med på mar- kanvändningskartan.

Ianspråktagande av oexploaterad mark, jordbruksmark

Det ligger i Länsstyrelsen uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag. Detta har bl. a.

inneburit ett tydligt ställningstagande för en begränsad exploatering av jordbruksmark, samt ett mer effektivt utnyttjande av den mark som ändå exploateras. Hushållning med Skånes mark-och vattenresurser och Hållbara transporter i Skåne är två av de fem största utmaningarna för miljöar- betet i länet (Skånska åtgärder för miljömålen, Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2016–2020 (Länsstyrelsen Skåne 2016:16).

Länsstyrelsen anser att handlingarna inte tillräckligt motiverar behovet av att ta jordbruksmark i anspråk relaterat till bestämmelserna i miljöbalken. I ÖP2035 anges att en utbyggnad av befintliga tätorter och byar som har ett tydligt mål om att möta bostadsförsörjningens behov bedöms vara ett sådant samhällsintresse som kan ske på brukningsvärd jordbruksmark. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning mot bakgrund av den stora planeringsbuffert förslagen utbyggnad i ÖP2035 utgör (ser mer under rubriken Behov av mark för bostäder ovan). Länsstyrelsen rekom- menderar att kommunens ställningstagande och motiv tydligare beskrivs i översiktsplanen. Vidare bör det tydligare framgå hur kommunen avser att bebygga och använda den oexploaterade mark som man anser är motiverad att ta i anspråk så att de kan ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Det framgår t.ex. inte av ÖP2035 hur många bostäder de utpekade markanspråken förväntas inne- hålla för respektive ort. Vilket är särskilt angeläget att redovisa då ett stort antal utbyggnadsområ- den föreslås på oexploaterad mark.

Kommentar:

Kommunen har gjort en mer noggrann beräkning av tillkommande bostäder samt hur många av dessa som föreslås på jordbruksmark och kompletterat förslaget till översiktsplan.

Hållbara transporter

Länsstyrelsen menar att det hade varit värdefullt om kommunen hade definierat de goda kollektiv- trafiklägena. I sammanhanget vill Länsstyrelsen lyfta att avståndet till en hållplats inte är den enda parametern som avgör om kollektivtrafiken är attraktiv. Ny bebyggelse bör placeras i goda kollek- tivtrafiklägen, både avseende turtäthet och närhet till hållplats, restidskvot bil/kollektivtrafik samt med tillgång till service. Det är positivt att ÖP2035 prioriterar utbyggnad i stationsorterna Skurup och Rydsgård, vilket innebär ökade möjligheter för hållbara transporter. Samtidigt befarar Länssty- relsen att flertalet utbyggnadsområden i Abbekås och Skivarp snarare riskerar att öka bilberoen-

(23)

Kommentar:

Hela Skurup och Rydsgård är i stationsnära lägen, vilket också står beskrivet i text. En sådan karta anses därför vara överflödig.

Länsstyrelsen kan av ÖP2035 inte heller utläsa någon nulägesanalys av trafiksituationen och den belastning som utvecklingen kan medföra och vilka strategier som kan behövas för att kompense- ra för den ökande belastningen.

För att belysa de goda kollektivtrafiklägena menar Länsstyrelsen att det vore värdefullt att se dessa områden markerade på karta genom en GIS-analys av verkligt avstånd för gång- och cykel- trafiken till hållplatslägena. Med en sådan analys som underlag ges möjlighet att styra mot förtät- ning och utbyggnader i befintliga stationsnära läge. Detta medför en effektivare användning av befintlig infrastruktur och möjligheter till förbättrad tågtrafik i orterna genom ökat resandeunderlag.

Det främjar ett hållbart transportsystem genom att minska bilberoendet, då det förbättrar förut- sättningarna för resande med kollektivtrafik, gång- och cykel, i enlighet med det transportpolitiska funktionsmålet.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med en nulägesanalys av trafiksituationen och den belastning som utvecklingen kan medföra.

Social hållbarhet

Länsstyrelsen menar att det inte tydligt framgår av planförslaget hur sociala aspekter har beaktats.

En social konsekvensbedömning skulle kunna utgöra ett värdefullt stöd för att identifiera viktiga sociala aspekter som behöver beaktas i planarbetet och en hjälp för att bedöma om förslaget stöd- jer en utveckling mot en mer socialt hållbar kommun. Planförslaget skulle gynnas av ett tydligare socialt hållbarhetsperspektiv.

Länsstyrelsen ser positivt på att ÖP2035 hänvisar till de globala målen och det nationella folkhäl- somålet som ett viktigt underlag för framtagandet av översiktsplanen. Samtidigt är det svårt att föl- ja hur hänsyn till dessa mål har tagits i planen. Fler mål som är viktiga relaterat till social hållbarhet är de jämställdhetspolitiska målen, mål för integrationspolitiken, mål för demokrati och mänskliga rättigheter, barnrättspolitiska mål och mål för funktionshinderpolitiken. Även barnkonventionen är en viktig grund för att säkerställa att barns och ungas rättigheter tas hänsyn till i översiktsplanen.

Beslut om hur mark ska användas grundlägger många villkor som styr vår vardag. Mot bakgrund av det är det av vikt att synliggöra och analysera hur kommuninvånarnas situation ser ut idag, bl.

a. i förhållande till de mål som nämns ovan. Det hade kunnat tydliggöra vilka som är kommunens största utmaningar idag gällande den sociala hållbarheten. Ett sätt att göra det är att använda könsuppdelad statistik som synliggör olika gruppers levnadsmönster och livsvillkor, vilket utgör ett viktigt underlag för beslut och prioriteringar. I Länsstyrelsens Vägledning för jämställd fysisk pla- nering finns fördjupade råd och en processuppdelad checklista med frågor som har bäring på de jämställdhetspolitiska delmålen.

(24)

och understryker betydelsen av naturområden som är tillgängliga för alla, har hög kvalitet och ligger nära. Friluftslivet är en viktig resurs för att möta våra stora folkhälsoutmaningar (tex. stilla- sittande, ensamhet och psykisk ohälsa) och har betydelse för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper.

Det är betydelsefullt att dialog har förts med kommunens invånare, näringsliv, politiker, tjänste- personer och andra berörda. Det framgår dock inte tydligt vilkas behov och rättigheter som repre- senterades i samtal och medborgardialoger. Grupper som riskerar att inte få sin rättigheter tillgo- dosedda, exempelvis personer med funktionsnedsättning, kan behöva nås på andra sätt än de traditionella dialogformerna.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med information om hur planförslaget förhåller sig till social hållbarhet.

Klimatanpassning

Länsstyrelsen menar att ÖP2035, i avsnittet om klimatanpassning, beskriver de viktigaste riskerna och utmaningarna i förhållande till förväntade klimatförändringar. Kommunen redovisar också sitt ansvar att ta hänsyn till klimatrisker vid ny bebyggelse. Länsstyrelsen saknar resonemang kring klimatrelaterade effekter kring värme, exempelvis värmeböljor och urbana värmeöar.

Hänsyn till kulturmiljövärden

Länsstyrelsen vill föra fram att det finns mycket höga kulturvärden så väl i Skurups stadskärna som i det anslutande ensskifteslandskapet som behöver tas hänsyn till i kommande detaljplane- ring.

Det är mycket positivt att kommunen menar att kulturhistoriska spår i landskapet ska bevaras i största möjliga utsträckning och att Mackleans enskifteslandskap ska värnas i planeringssam- manhang. Det hade varit önskvärt med ett resonemang om hur kommunen ser att utbyggnaden av förbifarten samt exploateringsområdena i östra delen av Skurup påverkar enskifteslandskapets värden.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats med ett kort resonemang kring förbifartens even- tuella påverkan på enskifteslandskapet. Det är dock en fråga som behöver studeras närmare i en kommande planprocess.

Arkeologi och fornlämningar

Som framgår av ÖP2035 så är kommunen rik på fornlämningar, och att fornlämningar i första hand ska bevaras. Länsstyrelsen kan konstatera att flertalet föreslagna utbyggnadsområden kommer att påverka fornlämningar, både kända och okända, vilket bör förtydligas i ÖP2035. Kommunen ligger i en fornlämningstät trakt av Skåne och antalet okända fornlämningar är sannolikt större till antalet

(25)

Kommentar:

Kommunen har en tät dialog med Länsstyrelsen i alla detaljplaneprocesser i fråga om fornläm- ningssituationen.

Hänsyn till naturvärden

Länsstyrelsen ser positivt på att ÖP2035 har ett genomgående stort fokus på natur och friluftsliv.

Samtidigt menar Länsstyrelsen att kommunens naturmiljövärden kan synliggöras ytterligare.

Kommentar:

Kommunen instämmer, men i dagsläget finns inga nya inventeringar och liknande att tillgå.

finns goda skäl att anta att exploateringsområdet innehåller under mark dolda, ej registrerade forn- lämningar. Med större markområde menas vanligen mer än 1 hektar.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskyddsområdena finns illustrerade på karta, men det saknas beskrivande text till områdena. Under avsnittet Sammanhängande bebyggelse saknas illustration av landskapsbilds- skyddsområdet på kartan till Mossbystrand.

Det framgår av ÖP2035 att ett utbyggnadsområde i Abbekås, Örmölla1:31, område 8b omfattas av landskapsbildskydd. Länsstyrelsen vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på land- skapsbildsskyddsbestämmelserna. Enligt förordnandet om landskapsbildsskydd från den 27 okto- ber 1966 är det bland annat förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd utföra uppföra nybyggnad.

Enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken gäller de tidigare landskapsbildsskyddsförordnan- dena fortfarande.

Kommentar:

Förslaget till översiktsplan har kompletterats i fråga om landskapsbildskyddet. Kommunens ställningstagande är dock att det rör sig om utveckling av befintlig by/ort.

Biotopskydd, skyddade arter och artskyddsförordningen

ÖP2035 bör kompletteras med information och beskrivning vad gäller artskyddsförordningen och de generella biotopskyddsområdena. Kommunen bör även uppmärksamma på att förslagna ut- byggnadsområden kan komma att beröra generella biotopskyddsområden samt hotade arter som är skyddade genom artskyddsförordningen.

Länsstyrelsen vill även uppmärksamma kommunen på att förslagna nya utbyggnadsområden, eventuellt kan komma att beröra generella biotopskyddsområden. Till exempel föreslagna utbygg- nadsområden i Skurups tätort, område 1a - Väster om Skivarpsvägen och område 4 - Söder om

(26)

Kommentar:

Tackar för informationen och ska beakta det i arbetet med detaljplanerna.

Naturvårdsstrategi för Skåne och grön infrastruktur

Länsstyrelsen vill i sammanhanget lyfta några av de underlag rörande naturmiljövärden som finns på regional nivå, vilka kan fungera som underlag till översiktsplanen. I juni 2015 antogs Vägen till biologiskt rikare Skåne – Naturvårdsstrategi för Skåne. Strategin lyfter fram vikten av att skydda de värdefullaste områdena och att öka hänsynen i vardagslandskapet. De åtgärder som krävs för ge- nomförandet av strategin redovisas i den regionala Handlingsplanen för grön infrastruktur i Skåne som består av en kunskapsdel ”Grön infrastruktur i Skåne - nulägesbeskrivning 2020” med kartor samt en åtgärdsdel ”Insatsområden för grön infrastruktur 2019–2030. Aktuell period; 2019–2022”.

Havsområdet

Länsstyrelsen konstaterar att föreslagen användning inom havsområdet är förenlig med Havs- och vattenmyndigheten, HaVs, förslag till statlig havsplan för Östersjön. Regeringen beslutar om havs- planer under våren 2021. Statliga havsplaner kommer tillsammans med kommunala översiktspla- ner att vara vägledande för prövning av ärenden enligt förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. Preciseringen av innehållet i kommunens föreslagna vattenanvändning kompletterar den statliga havsplanen. Länsstyrelsen råder kommunen att i ÖP2035 förtydliga hur avgränsningen av användningen Vatten – riksintresse friluftsliv gjorts, då den inte helt ser ut att stämma överens med riksintressegränsen. Länsstyrelsen råder också kommunen att synliggöra att havsområdet berörs av riksintresse för högexploaterad kust, samt att naturreservatet Mossby- strand även omfattar ett havsområde.

Kommentar:

Avgränsningarna har rättats till inför granskningen.

Energiproduktion

Det övergripande målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målsättningen till år 2040 är att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar. En ökad elproduktion från förnybara energikällor är därmed ett nationellt intresse som behöver tillgång till mark- och vattenområden inom ramen för den fysiska planeringen. Vindkraften kommer sannolikt att stå för en står del av elproduktionen på 2040-talet. I ett elsystem med stor andel vindkraft är det av stor vikt att vindkraften är jämnt utspridd över hela landet för en trygg och robust elförsörjning.

melse.

Utöver att uppmärksamma att föreslagna utbyggnadsområden kan beröra skyddade arter har kommunen i sin översiktsplanering också möjlighet att på en övergripande nivå arbeta framåtsyf- tande gällande de skyddade arterna. I rapporten ”Kommunala ansvarsarter” framgår vilka arter där det har stor betydelse om riktade åtgärder görs i just Skurups kommun.

(27)

Kommentar:

Inför granskningen har avsnittet om vindkraft, både på land och till havs, reviderats. I över- siktsplanen har kommunen nu pekat ut riksintresse för vindbruk på relevanta kartor.

Materialförsörjning och masshantering

Byggande av bostäder och infrastruktur medför både behov av material samt ger upphov till schaktmassor. Länsstyrelsen vill uppmuntra kommunen att i ÖP 2021 lyfta frågor om materialför- sörjning och masshantering. Materialförsörjning berör bl. a. hållbara transporter, miljömål samt det mellankommunala samarbetet. Detta är en utmaning för flera kommuner i Skåne då lämpligt mate- rial behöver transporteras långa vägar, vilket har stor påverkan på miljön. Två aspekter som un- derlättar hantering av massor som uppstår till följd av att exploatering är dels att ha en övergripan- de massbalans över de planerade områdena, samt peka ut lämpliga områden för masshantering.

Genom att ta med dessa frågor tidigt skapar kommunen bättre förutsättningar för ökat återbruk, hantering och transporter av material och massor.

linje med de energipolitiska målen. Länsstyrelsen uppmuntrar kommunen att ta del av den natio- nella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad och det planeringsunderlag som tagits fram inom detta arbete. Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad (energimyndigheten.se)

Kommentar:

Tackar för förslaget och har det i åtanke inför det framtida arbetet.

Konsekvensbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning

Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.

Utöver miljökonsekvensbeskrivningen saknar Länsstyrelsen en beskrivning av översiktsplanens övriga konsekvenser.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Länsstyrelsen är positiv till att kommunen gjort en tydlig alternativredovisning i form av nollalter- nativ och två ytterligare alternativ utöver planförslaget. Däremot har Länsstyrelsen svårt att utläsa kommunens motiv till valet av planalternativet. Utan information om t. ex. hur många bostäder som det finns utrymme för i de olika delområdena inom respektive alternativ, blir det svårt att jämföra planförslaget med t. ex. alternativet tätare tätort. Detsamma gäller påverkan på jordbruksmark.

Där det hade varit värdefullt om varje alternativ redogjorde för hur stora ytor jordbruksmark som föreslås tas i anspråk. Redovisningen av planförslagets påverkan tenderar också att innehålla mer av kommunens argumentation för att ta jordbruksmark i anspråk, snarare än att beskriva planför- slagets konsekvenser. Länsstyrelsen ser att identifieringen, beskrivningen och bedömningen av de betydande miljöeffekter kan fördjupas.

Utöver de aspekter som kommunen identifierat där planförslaget kan ge betydande miljöeffekter, menar Länsstyrelsen att även planens påverkan på kulturmiljö är relevant att bedöma. Detta gäller dels inverkan på riksintressen för kulturmiljövården och dels planförslagets påverkan på lokala

(28)

Kommentar:

Tackar för råden och ändrar inför granskningen.

TRAFIKVERKET

Trafikverket har tagit emot samrådshandlingarna för Skurups översiktsplan 2035. Kommunen har en hög målsättning och ambition med att växa med 100 bostäder per år fram till 2030. Det kräver en stor anpassning när det gäller behov utan service, skolor och kollektivtrafik. Att nyttja befintlig infrastruktur och satsa på förtätning i stationsnära läge bidrar till ett hållbart resande. Trafikverket anser att kommunen bör ta fram en trafikstrategi för att fastslå hur trafiksystemet i kommunen ska utformas för att stötta samhällsutvecklingen i riktning mot kommunens mål.

Kommunen pekar ut ett flertal utbyggnadsområden i tätorterna. Vid all typ av exploatering och utveckling längs med statlig infrastruktur ska Trafikverkets generella skyddsavstånd hållas. För allmänna vägar gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter från vägområdet. Länssty- relsen har för vissa beslutat om utökat byggnadsfritt avstånd, där 50 meter gäller för E65 samt 30 meter för väg 9. På sidan 77 skriver kommunen ”Vid nybyggnation längs byvägarna bör husen pla- ceras nära vägarna för att passa in i bymiljön”. Detta strider direkt mot Trafikverkets uppfattning av bebyggelse längs med statlig väg och texten bör därmed justeras för att anpassas till Trafikverkets krav på trafiksäkerhet och framtida utbyggnadsplaner av infrastrukturen.

Kommentar:

Kommunen föreslår ingen ny bebyggelse närmare än 50 meter från E65. Byarna har ofta en struktur där bebyggelsen är placerad nära vägen, vid en komplettering av bebyggelsen i by- arna ska detta ske på ett sätt som både är trafiksäkert och som passar in i bymiljön. Kommu- nens ställningstagande är att det är möjligt att tillgodose båda intressena.

Länsstyrelsen konstaterar att MKB: n bl. a. saknar en sammanfattning av planens innehåll, dess huvudsakliga syfte samt en sammanfattning. Länsstyrelsen råder kommunen att inför granskning- en säkerställa att MKB: n innehåller samtliga delar enligt 6 kap. 11 § MB.

Övrig rådgivning - planteknik Länsstyrelsen råder kommunen att:

• Tydliggöra i markanvändningskartorna för respektive ort vad som utgör pågående, utvecklad eller ändrad användning.

• Se över informationen för respektive utbyggnadsområde gällande vilka intressen/hänsyn som berör respektive område, t. ex. gällande strandskydd och riksintressen, då den skiljer sig åt för oli- ka delområden. En redovisning för respektive område tydliggör vilka frågor som kan vara aktuella i kommande prövningar.

• Se över rubriksättning för kapitel Riksintressen, LIS och andra värden, då LIS-områden inte är aktuella i ÖP2035.

• Se över listan över riksintresse på s 129, då samtliga punkter i listan inte utgör riksintresse.

References

Related documents

Skapa ett formellt samråd kring framtida byggfrågor, där vanliga medborgare som känner ansvar för samhället får möjlighet att framlägga synpunkter och kanske påverka

Skurups kommun ansvarar för inackorderingsbidrag till elever i gymnasieskolan med undantag för elever som går på folkhögskola eller fristående skola. Ansökan som gäller dessa

För att kunna uppnå en mer hållbar trafiksituation, både i Skurups tätort och i Skurups kommun, krävs det att omfat­. tande trafikutredningar görs de

12 Tillhör kommunfullmäk ges beslut §197 2009-10-26 För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera.. de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker

Samhällsbyggnadsberedningen beslutar att skicka förslag till detaljplan för fastigheten Dybäck 46:5 – Hörte hamn på samråd. Sammanfattning

Kommunstyrelsen i Melleruds kommun beslutar att avge yttrande över samrådsremissen - Ny översiktsplan för Dals-Eds kommun nu – 2035 enligt föreliggande förslag.. Sammanfattning

Föreningen förordar det i samrådshandlingen föreslagna alternativ 1 angående vindkraft i kommunen, det vill säga att inte peka ut några områden särskilt avsedda för vindkraft,

Genom att utveckla mål och strategier för ett håll- bart Värmdö kan kommunen vara motor i omställ- ningen till ett hållbart samhälle.. Värmdö kommun kan genom arbete med Agenda