• No results found

Sjuksköterskans upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sjuksköterskans upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård."

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Sjuksköterskans upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård.

En allmän litteraturöversikt

Filip Håkansson Vincent Håkansson

Handledare: Markus Hjelm

Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari, 2021

(2)

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad januari, 2021

Sjuksköterskans upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård.

En allmän litteraturöversikt

Filip Håkansson Vincent Håkansson

Sammanfattning

Bakgrund: För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om de olika kärnkompetenserna som ligger till grund för omvårdnaden. Det här arbetet fokuserar på kärnkompetensen säker vård. Patientsäkerheten är en viktig del i vården för sjuksköterskan och när den brister kan det uppstå vårdskador och ett lidande för patienten. Katie Eriksson beskriver detta som ett

vårdlidande. Vårdlidande kan uppstå av utebliven eller felaktig vård. Många sjuksköterskor runt om i världen har rapporterat att de upplever en för hög arbetsbelastning på arbetet vilket i sin tur eventuellt kan påverka patientsäkerheten.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.

Metod: Allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Studien baserades på tio tycken vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån Fribergs metod.

Resultat: Studien resulterade i två stycken huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. Huvudkategorierna var: En belastad organisation och Ohållbar

arbetssituation. Huvudkategorin En belastad organisation med underkategorier: Brist på personal och Brist på fysiska resurser. Huvudkategorin Ohållbar arbetssituation med underkategorierna: Oförutsägbar arbetssituation, Fysisk och mental påverkan, Tidsbrist, Bristande omvårdnad och Bristande social interaktion.

Slutsats: Arbetets resultat visade att sjuksköterskeorganisationen är för belastad genom bland annat brist på personal och brist på material. Sjuksköterskorna upplevde att de blev missnöjda med sitt arbete när arbetsbelastningen var hög och vissa ville byta arbetsplats. Det framkom även att arbetsbelastningen ledde till ett flertal hälsoproblem både psykiskt och fysiskt vilket i sin tur påverkade patienterna negativt. Tidsbrist upplevdes av många sjuksköterskor också påverka patienternas säkerhet.

Nyckelord: arbetsbelastning, patientsäkerhet, slutenvård, sjuksköterskor, säker vård, upplevelser.

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 3 

Inledning 4 

Bakgrund 4 

Säker vård 4 

Bristande patientsäkerhet 6 

Sjuksköterskors arbetsbelastning 7 

Katie Erikssons teori om lidande i vården 8 

Vårdlidande 8 

Problemformulering 9 

Syfte 10 

Metod 10 

Design 10 

Urval 10 

Datainsamling 11 

Kvalitetsgranskning 12 

Dataanalys 13 

Etiskt övervägande 14 

Resultat 15 

En belastad organisation 16 

Brist på personal 16 

Brist på fysiska resurser 17 

Ohållbar arbetssituation 18 

Oförutsägbar arbetssituation 18 

Fysisk och mental påverkan 19 

Tidsbrist 20 

Bristande omvårdnad 21 

Bristande social interaktion 22 

Diskussion 23 

Metoddiskussion 23 

Resultatdiskussion 27 

Förslag på fortsatt forskning 30 

Kliniska implikationer 30 

(4)

Slutsats 30 

Självständighet 31 

Referenser 33 

Bilaga 1 Databassökningar 38 

Bilaga 2 Granskningsprotokoll 40 

Bilaga 3 Artikelöversikt 39 

Bilaga 4: Exempel på dataanalys 46 

(5)

4

Inledning

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) är patienternas säkerhet och trygghet en stor del i den legitimerade sjuksköterskans profession. Trots det skriver World Health Organisation (WHO, 2017) att cirka tio procent av alla sjukhusbesök resulterar i en vårdskada varje år. Det motsvarar att cirka 42,7 miljoner personer får någon typ av vårdskada runt om i världen. En vårdskada definieras av Patientsäkerhetslagen (2010:659) som att patienten upplevt ett lidande antingen fysiskt eller psykiskt av vården som kunde ha undvikits. Sveriges

kommuner och landsting (SKL, 2018) visar på att cirka åtta procent av alla patienter drabbas av en vårdskada, vilket motsvarar cirka 110 000 patienter per år.

Enligt Socialstyrelsen (2018) har antalet vårdplatser minskat mellan 2013 till 2018 och överbeläggningar ökat inom somatisk vård samtidigt som behovet av legitimerade

sjuksköterskor blivit större. Samtidigt beskriver Socialstyrelsen (2020) att utvecklingen av antalet nya legitimerade sjuksköterskor de senaste fem åren är oförändrad. Det innebär att antalet patienter per varje enskild sjuksköterska har ökat och att sjuksköterskor har fått en ökad arbetsbelastning. Xu et al. (2018) har studerat ämnet och beskriver att den höga

arbetsbelastningen innebär negativa konsekvenser för sjuksköterskan och patienten. Källberg et al. (2017) bekräftar att det kan få negativa konsekvenser för patientens säkerhet. Den här studien kommer att fokusera på att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.

Bakgrund

Säker vård

En viktig del i sjuksköterskans profession handlar om att ha kunskap om och följa

sjuksköterskans sex kärnkompetenser som är: säker vård, informatik, förbättringskunskap, personcentrerad vård, samverkan i team och evidensbaserad vård (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2017). Kärnkompetenserna är sex olika kompetenser framarbetade av Institute of Medicine of the National Academies (IOM) samt Quality and Safety Education for Nurses (QSEN). Syftet med kärnkompetenserna beskriver Leksell och Lepp (2017) var att utveckla strategier för en kvalitetssäkrad och uppdaterad sjuksköterskeutbildning runt om i

(6)

5 världen som stämmer överens med 21:a århundradets sjukvård. QSEN (2012) definierar kärnkompetensen informatik som att använda information och teknologi för att

kommunicera, hantera kunskap, minska fel och misstag samt för att stödja beslutsfattande.

QSEN (2012) skriver vidare att kärnkompetensen personcentrerad vård innebär att kunna se patienten framför sjukdomen, att arbeta tillsammans med patienten i olika beslutsfattande och respektera patientens olika behov. Kärnkompetensen samverkan i team beskrivs som att kunna arbeta effektivt inom olika instanser och team för att uppnå god kvalité på vården.

Kärnkompetensen förbättringskunskap beskrivs som användning av data för att övervaka resultat av vårdprocesser och att använda förbättringsmetoder för att öka kvaliteten på

vården. Kärnkompetensen evidensbaserad vård beskriver QSEN (2012) som att arbeta utifrån bästa möjliga bevisade och kvalitetssäkrade metoder för att uppnå en god och säker vård.

I aktuell studie är säker vård den kärnkompetens som är i fokus. Ödegård (2017) skriver att en viktig del för att kunna bedriva en god och säker vård är att ha kunskap och kännedom om vad begreppet innebär, vilka skyldigheter och rättigheter som finns samt vilka risker det finns för att den säkra vården ska brista. Ödegård (2017) skriver vidare att ett kontinuerligt arbete för att minimera riskerna behövs, att ett gott samarbete mellan vårdpersonal och andra vårdinstanser behövs samt att arbetet ska genomsyras av ett etiskt förhållningssätt. Ödegård fortsätter med att säker vård eller patientsäkerhet innebär att genom evidensbaserade metoder uppnå en god och säker vård utan vårdskador. QSEN (2012) definierar kärnkompetensen säker vård som att arbeta för att minimera risker för skador på patient och vårdgivare genom både effektiva system och individuell prestation och kunskap. Det kan uppnås genom att exempelvis diskutera de olika nationella regler och ramverk som finns för att främja patientsäkerheten. På så sätt kan den egna verksamheten analysera vad som kan förbättras och implementera det i verksamheten. Likt det här beskriver QSEN (2012) även att processer och metoder som används för att identifiera olika risker mot patientsäkerheten bör analyseras och eventuellt utvecklas. QSEN (2012) beskriver också vikten av en öppen kommunikation mellan varandra i vårdteamet och att observera och rapportera felaktigheter samt risker och faror i vården. QSEN (2012) fortsätter med att beskriva att de mänskliga faktorerna kan påverka säkerheten i vården. Det kan handla om olika arbetsförhållanden som påverkar vårdpersonalen prestation samt vårdgivarens skick och välmående. Källberg et al. (2017) identifierade att det fanns svårigheter att bedriva en patientsäker verksamhet på grund av många olika svårdefinierade risker mot patientsäkerheten. Vidare såg de även ett behov av att utbilda personal för att lättare kunna identifiera olika risker mot säkerheten samt att åtgärder

(7)

6 mot de olika riskerna behövs. Källberg et al. (2017) konkluderar att en hög arbetsbelastning är en risk som om riskerar att fortsätta att äventyra patientsäkerheten om inga förändringar görs.

Bristande patientsäkerhet

Enligt WHO (2017) är patientsäkerhet en grundläggande del av vården. WHO (2017) definierar patientsäkerhet som en vårdskada som kan undvikas. Socialstyrelsen (2020) definierar patientsäkerhet på ett liknande sätt genom att skriva “patientsäkerhet handlar om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdsåtgärder eller på grund av att vården inte genomför de åtgärder som behövs med hänsyn till patientens tillstånd”

(Socialstyrelsen, 2020, första stycket). Patientsäkerhetslagen (2010:659) beskriver att

patientsäkerhet är skydd mot vårdskada. Vidare förklaras vårdskada som när patienten får ett lidande som kunde undvikas ifall adekvata åtgärder hade satts in vid kontakt med hälso- och sjukvård. Med lidande menar WHO (2017) en kroppslig eller psykisk skada och/eller

sjukdom eller i värsta fall dödsfall. WHO (2017) fortsätter med att en bristande

patientsäkerhet leder till att patienten drabbas av skada av vårdandet. Det kan vara i form av skador, permanenta skador och i värsta fall död. Det sker en bristande patientsäkerhet över allt i världen. En av tio patienter får vårdskada där cirka 50% av fallen skulle kunna

förebyggas. Runt om i världen är det cirka 421 miljoner sjukhusbesök där cirka 42,7 miljoner besök resulterar i någon typ av vårdskada. Dock så orsakas två tredjedelar av vårdskadorna i låg och medelinkomstländerna. En studie som gjorts i England visar att det inkommit

rapporter av vårdskada var 35:te sekund (WHO, 2017). Även Sveriges kommuner och

Landsting (SKL, 2018) bekräftar att det är det cirka åtta procent som drabbas av en vårdskada vilket motsvarar cirka 110 000 vårdtillfällen per år, 45% av dessa vårdtillfällen leder till en längre sjukhusvistelse i genomsnitt 7,6 dygn. Det är även 1400 patienter som avlider där vårdskada har varit en bidragande faktor samt 2800 stycken fall där patienter har fått bestående skador.

Enligt WHO (2017) går en biljon US dollar åt för kostnader till patienter och familjer där patienter har fått permanenta skador eller bortgång av patienten. I de fall anhörig har förlorat en person är det dock svårt att påvisa hur mycket pengar som lagts på psykologiska resurser. I vissa länder går det åt mellan 6–9 miljarder US dollar till medicinska åtgärder, vårdrelaterade infektioner, funktionsförhindrade för att patientsäkerheten har varit bristfällig. I USA gjordes

(8)

7 en satsning på att förebygga och säkra vården som resulterade besparingar med cirka 28 miljarder Us dollar på sjukhus mellan 2010 och 2015 (WHO, 2017).

I länder med väl utvecklad sjukvård är den största orsaken till bristande patientsäkerhet medicinska brister och vårdrelaterade infektioner (VRI). Länder med lägre utvecklad sjukvård är det största orsakerna till brist i patientsäkerheten underbemanning, bristande hygien samt utebliven vård (WHO, 2017). De vanligaste säkerhetsmissarna görs vid

kirurgiska ingrepp 27%, läkemedelsfel 18,3% och hälsa och våldsrelaterade infektioner 12,2

%. Det ska dock kommas ihåg att det förekommer ett mörkertal då det inte är alla sjukhus rapporterar in missar och felen som begås (WHO, 2017). En studie där sjuksköterskor i Kina visade att 47,8% rapporterade att omvårdnadsåtgärder uteblev minst en gång i veckan. Det var även 5,9% som uppgav att de inte hann med alla omvårdnadsåtgärder och där av uteblev omvårdnadsåtgärder nästan varje dag eller till och med varje dag (Du et al., 2020). En studie som gjordes på 300 sjukhus i nio länder i Europa visade att sjuksköterskor inte hann med sina omvårdnadsåtgärder och därav uteblev vård på grund av underbemanning. Det här ledde till att flera patienter fick vårdskador och ökade risken att dö efter enkla kirurgiska ingrepp (Ball et al., 2018). Xu et al. (2018) kom fram till att cirka sex av tolv omvårdnadsuppgifter

kvarstod på grund av tidsbrist. Samma studie tillägger även att två femtedelar av 1529 sjuksköterskor upplevde utbrändhet.

Sjuksköterskors arbetsbelastning

Arbetsmiljöverket (2019) beskriver begreppet arbetsbelastning som belastning i arbetet i form av olika uppgifter: tidspress, tunga fysiska uppgifter och psykisk press. En ohälsosam

arbetsbelastning är en alldeles för hög arbetsbelastning där kraven på personen är större än resurserna under en längre tid samt när tillräcklig tid till återhämtning inte finns. För

sjuksköterskan kan den höga arbetsbelastningen till exempel handla om oklara förväntningar på arbetsinsatsen, krävande kontakter med patienter och närstående, krav som uppkommer av IT-system, långa arbetstider, lite vila och för stort antal patienter.

Arbetsmiljöverket (2019) fortsätter beskriva att en för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika utmattningssymtom som dessutom har ökat de senaste tio åren. Olika

utmattningssymtom kan till exempel vara koncentrationssvårigheter, nedsatt minne, magont, trötthet, lättirriterad, svårigheter med planering, utmattning och hjärtklappning. Detta är ett stort problem som även innebär en ökning i sjukskrivningar och som sjuksköterska kan detta

(9)

8 innebära många negativa konsekvenser. Holden et al. (2011) menar på att det finns olika typer av arbetsbelastningar hos vårdpersonal och att sjuksköterskan upplever dessa på olika sätt. De olika typerna av arbetsbelastning påverkas bland annat av långa arbetspass och tunga arbetsuppgifter. Holden et al. (2011) anger vidare att både patientsäkerheten och

sjuksköterskans mående påverkas av för hög arbetsbelastning. En studie av Carlesi et al.

(2017) undersöker sjuksköterskans höga arbetsbelastning relaterat till bristande patientsäkerhet, denna gång på ett sjukhus i Chile. I studien framkommer det att

sjuksköterskans arbetsbelastning inte påverkar patientsäkerheten eller ligger till grund för att vårdskador inträffar. Både Carlesi et al. (2017) och Holden et al. (2011) beskriver dock att ämnet behöver forskas vidare på för att påvisa tydligare samband mellan hög arbetsbelastning och bristande arbetsbelastning.

Katie Erikssons teori om lidande i vården

Enligt Eriksson (1994) måste vårdpersonal kunna de grundläggande utgångspunkterna i vårdarbetet för att förhindra lidande hos patienten. En av de grundläggande utgångspunkterna är säker vård. Eriksson (1994) fortsätter med att det finns tre olika former av lidande inom vården: sjukdomslidande som beskrivs som lidande av sjukdom och behandling, livslidande som upplevs till det unika livet och vårdlidande som upplevs vid vårdsituationen.

När det finns en bristande patientsäkerhet kan det skapas ett vårdlidande för patienten. Därav har denna studie valt att fokusera på vårdlidande.

Vårdlidande

Vårdlidande är ett lidande som är skapat av vårdandet eller utebliven vård. Vårdlidande kan delas in i fyra olika kategorier, kränkning av patientens värdighet, fördömelse och straff, maktutövning och utebliven vård eller icke-vård (Eriksson, 1994).

Enligt Eriksson (1994) är en kränkning av patientens värdighet den vanligaste orsaken till vårdlidande. Kränkning av en patient är att ta ifrån hen att vara en hel människa, vilket leder till att hen inte kan använda sig av sina inre hälsoresurser. Hur kränkning av patientens värdighet sker i vården är både konkreta genom att sjukvårdspersonalen exempelvis

nonchalerar patienten eller slarvar att skydda patienten vid vårdåtgärder som vid intima delar eller personliga frågor. Kränkning kan också vara mer abstrakt genom att personen inte ses som en människa eller att patienten inte får vara delaktig i vården samt att personalen inte har ett etiskt förhållningssätt Eriksson (1994) fortsätter med att en av vårdens uppgift är att

(10)

9 patienten ska känna att hen har kvar sin värdighet och att vården ska förhindra alla former av kränkning.

Fördömelse grundar sig i att det är vårdpersonalen som har kunskapen och ska därför bedöma vad som är rätt eller fel i vården för patienten. Även att patienten har rätt att bestämma över sin egen vård. Personalen kan där av bilda sig en uppfattning av hur en ideal patienten ska vara. Alla patienter som inte uppfyller de kraven kan känna av en fördömelse av personalen.

Fördömelse och straff kommer ofta gemensamt vilket kan leda till nonchalans från personalens sida. Ett exempel är att personalen inte orkar samtala med patienter som personalen uppfattar som jobbiga eller besvärliga (Eriksson, 1994).

Enligt Eriksson (1994) så finns negativ maktutövning i vården. Den som blir utsatt för

maktutövning kommer känna ett lidande i form av maktlöshet. Det kan vara antingen indirekt eller direkt maktutövning, exempelvis att patientens åsikter inte tas på allvar. Det kan också vara så att vårdpersonalen tvingar patienter till handlingar de inte orkar eller klarar av. En orsak till att vårdpersonalen inte vill ta in patientens åsikter är att personalen vill hålla sig till sina rutiner.

Utebliven vård kan bero på att sjukvårdspersonalen inte har den kompetensen som krävs för att se vad patienten behöver. Utebliven vård kan också vara att sjukvårdspersonalen slarvar men det kan också vara medveten vanvård. Eriksson (1994) anger att utebliven vård är en kränkning mot patientens värdighet och/eller ett sätt att utöva makt över en maktlös person.

Problemformulering

Sjuksköterskans höga arbetsbelastning är ett stort problem överallt i världen. Det är ett problem som får flera negativa konsekvenser för både sjuksköterskor, patienter och samhället. Ball et al. (2018) visade att det höga trycket på sjuksköterskor och

underbemanningen på sjukhus ledde till att många patienter drabbas av vårdskador och att patienternas risk att dö efter kirurgiska ingrepp ökade. Sjuksköterskans höga arbetsbelastning är därför ett stort problem för patientsäkerheten. World Health Organisation (2017) och SKL (2018) beskriver att vårdskador på patienter och konsekvenserna av ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor kostar samhället avsevärt mycket extra pengar både i Sverige och

internationellt. Det betyder att den höga arbetsbelastningen för sjuksköterskor även är ett problem för samhället. Holden et al. (2011) påtalar att en hög arbetsbelastning för

(11)

10 sjuksköterskor kan leda till minskad arbetstillfredsställelse, utbrändhet och brister i

arbetsuppgifter.

Den höga arbetsbelastningen för sjuksköterskor innebär även ett stort problem i omvårdnaden då olika omvårdnadsåtgärder missas helt eller utförs felaktigt om sjuksköterskorna som bedriver vården är trötta, utbrända och stressade. Det kan innebära ett ytterligare lidande eller till och med död för patienten (SKL, 2018). Källberg et al. (2017) beskriver det här som ett växande problem runt om i världen och menar att det behövs fler studier i området för att kunna uppmärksamma problemet och för att åtgärder ska kunna vidtas. Därför är det av vikt att i denna studie sammanställa forskning och beskriva sjuksköterskornas upplevelser av hur den höga arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten inom somatisk slutenvård.

Syfte

Beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.

Metod

Design

I studien valdes en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats enligt Fribergs (2017) metod. Artiklarna som ingår i studien granskades och analyserades. Enligt Friberg (2017) görs det för att upprätthålla en så hög kvalitet som möjligt. Artiklarna som användes i studien hade en kvalitativ ansats för att få fram upplevelsen av sjuksköterskor. Kvalitativ forskning innebär mer djupgående information kring ett fenomen kring människors olika upplevelser, förväntningar eller behov (Segesten, 2017). Vald design anses därför lämplig i denna studie då syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.

Urval

Utifrån arbetets syfte identifierades inklusions- och exklusionskriterier för att kunna söka fram relevanta artiklar. Inklusionskriterierna var följande: artiklarna måste kunna svara på arbetets syfte. Sjuksköterskeperspektivet måste också finnas med eftersom syftet är att

(12)

11 undersöka sjuksköterskornas upplevelser. Andra inklusionskriterier är att artiklarna ska vara kvalitativa eller med en mixad metod där det går lätt att särskilja delen av resultatet som är baserat på upplevelser och använt sig av kvalitativ metod. Studiernas kontext behöver vara inom somatisk sluten vård. Det här kriteriet behövs för att lättare hitta artiklar som kan besvara syftet som var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser inom somatisk slutenvård.

Exklusionskriterier är följande: artiklar där kontexten är inom något annat än somatisk slutenvård som till exempel primärvård. Artiklar som enbart fokuserar på andra professioners upplevelser istället för sjuksköterskans.

Avgränsningar som är med i våra sökningar på de olika databaserna är som följer. På PubMed är sökningarna begränsade till artiklar från de senaste 10 åren, journal article samt enbart artiklar på engelska eftersom vi ansåg att det finns för stor risk för misstolkningar vid översättning av artiklar på något annat språk. Begränsningarna i databasen Cumulative Index for Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL) är även där artiklar från de senaste 10 åren, artiklar på engelska samt artiklar som är peer reviewed. Peer reviewed är enligt

Östlundh (2017) ett sätt att säkerställa att artiklarna är vetenskapliga då de innan publicering blivit granskade av ämnesexperter.

Datainsamling

I den här studien valdes databaserna CINAHL och PubMed att användas för att göra litteratursökning. Östlundh (2017) beskriver att CINAHL är en databas som innehåller omvårdnadsvetenskapliga artiklar. PubMed innehåller framförallt medicinska artiklar men också omvårdnadsrelaterade artiklar (Östlundh, 2017). Denna studie har fokuserat på omvårdnad vilket gör att dessa två databaserna är lämpliga för denna studie.

De sökorden som användes utgick från syftet. Orden översattes från svenska till engelska med Medical Subject Headings för att få fram tillförlitliga ämnesord. I databasen PubMed användes MESH - termer som ämnesord och i CINAHL utgick ämnesorden från CINAHL Subject Headings. De ämnesorden som användes som Mesh -termer i databasen PubMed var: Attitude of Health Personnel, Nursing, Nurses, Patient Safety, Medical Errors, Workload och Hospitals. Förutom ämnesorden användes även fritext orden: Perceptions, Perception, Experiences, Experience, Attitudes, Attitude, nurse, nurses, nursing, nursing care, nursing staff, patient safety, medical error, patient harm, treatment errors, workload och Hospitals (Bilaga 1). I CINAHL fick endel av ämnesorden göras om då CINAHL inte använder sig av

(13)

12 Mesh-termer utan har en motsvarighet som är CINAHL Subjekt Headings. I CINAHL

användes ämnesorden: Nursing Care, nursing staff hospital, quality of nursing care, Patient Safety Treatment errors, Attitude of Health Personnel, Workload , Nurse-Patient Ratio och Hospitals. Ämnesorden kompletterades med fritext orden: Nurse, nursing, nursing care, nursing staff, patient safety, patient harm, medical errors, Perceptions, Perception, Experiences, Experience, Attitude, Attitudes, Workload och Hospitals (Bilaga 1).

För att få fram artiklarna användes boolesk söklogik för att kombinera söktermerna. Vid bildandet av olika sökblock användes OR för att få en utökad sökning. När sökblocken hade bildats så användes booleska termen AND mellan de olika sök blocken för att göra sökningen mer specifik. Öhstlund (2017) beskriver att genom att använda sig av de boolesk söklogik så kan sökningen bli mer specifik efter syftet.

Samtliga artiklar som söktes fram i det här arbetet lästes på titelnivå. Enligt Friberg (2017) är det bra för att skapa sig en helhetsbild av sökningen (Friberg 2017). Sökningen i CINAHL gav 94 träffar därefter bedömdes 78 stycken artiklar vara relevanta utifrån

inklusionskriterierna. De 78 artiklarnas abstrakt lästes igenom och 66 av de artiklarna exkluderades. De återstående tolv valdes att läsas i fulltext varav fem artiklar valdes att användas till resultatet. I PubMed fick sökningen 68 träffar. Artiklarna lästes igenom på titelnivå och 43 stycken artiklar exkluderades. Efter detta lästes kvarstående 25 artiklarnas abstrakt igenom och 17 artiklar exkluderades. De åtta kvarstående artiklarna bedömdes att läsas i fulltext och efter det så bedömdes fem artiklar att användas till resultatet. Sökningarna finns presenterade i bilaga 1.

Kvalitetsgranskning

Det är av stor vikt att kvalitetsgranska artiklar som ska analyseras för att se att artiklarna som används har en god och hög kvalité. För att gå vidare till en dataanalys behövs en

kvalitetsgranskning göras. Till denna litteraturöversikt användes ett granskningsprotokoll från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) (Bilaga 2). Detta granskningsprotokoll har valdes eftersom det är utformat för att kvalitetsgranska kvalitativa artiklar och samtliga artiklar i resultatet är med kvalitativ ansats.

Protokollet innehåller ett visst antal frågor som handlar om artiklarnas innehåll och uppbyggnad. Artiklarna genomgicks därefter var för sig och frågorna från

(14)

13 kvalitetsgranskningen besvarades. Svaret “ja” genererade ett poäng och svaren “vet ej” eller

“nej” genererade noll poäng. Efter alla frågor var besvarade beräknades totalpoängen och summan räknades sedan om i procent för att avgöra vilken kvalitet artikeln hade. De olika graderna artikeln kunde ha var: hög kvalitet (80–100 %), medelhög kvalitet (70–79 %) samt låg kvalitet (60-69 %). När kvalitetsgranskningen var gjord resulterade detta i att sex stycken artiklar fick hög kvalitet medan fyra stycken artiklar fick medelhög kvalitet. En artikel valdes att exkluderas eftersom artikeln använde en kvantitativ ansats där författarna testade olika hypoteser. Övriga artiklar inkluderades vilket innebar att tio stycken artiklar ingick i dataanalysen (Bilaga 3).

Dataanalys

Analysmetoden som användes baserades på Fribergs (2017) analysmetod för en allmän litteraturöversikt och dess fyra steg (figur 1).

Figur 1. Översikt av dataanalys inspirerad av Friberg (2017).

I första steget i analysen så lästes de tio artiklarna som valdes ut vid datainsamlingen ett flertal gånger av båda författarna. Efter det så sammanfattades artiklarnas resultat var för sig i ett dokument. Enligt Friberg (2017) är det ett viktigt steg att läsa artiklarna flera gånger för

(15)

14 att uppfatta artiklarna och dess innehåll. Friberg fortsätter och skriver att vid sammanfattning är det viktigt att behålla artikelns innebörd.

Nästa steg i analysen är dokumentation av artiklarna i en översiktstabell. Detta gjordes med rubrikerna: Författare/år/land, Titel, Metod/urval, Syfte, resultat och kvalité (Bilaga

3). Enligt Friberg (2017) görs detta steg för att kunna skapa sig bästa förutsättning att få en översikt och struktur på materialet.

De tredje steget i analysen är att definiera likheter och skillnader i de tio olika artiklarna som valts ut. Det som ska definieras enligt Friberg (2017) är likheter och/eller skillnader i

teoretiska utgångspunkter, metoddelen, analysen och syften för att senare gå vidare till att se skillnader och likheter i resultatet (Friberg 2017). För att se sambanden mellan de olika artiklarna användes dokumentet från tidigare analyssteg med artikelsammanfattningarna.

Genom att färglägga meningar med likheter och skillnader i de olika artiklarna kunde samband ses tydligare.

I det sista steget i analysen gjordes en sammanställning och kategorisering med relevanta områden av de olika artiklarna. Enligt Friberg (2017) ger detta en större förståelse för området som är valt och helheten. (Friberg 2017). Steget gjordes genom att skriva ihop de olika likheter och skillnader som hittades i steget innan. För att senare kunna kategoriseras i diskussion mellan författarna. Huvudkategorier som framkom var en belastad organisation och ohållbar arbetssituation samt två respektive fem underkategorier.

Etiskt övervägande

Helsingforsdeklarationen är ett dokument med etiska riktlinjer om hur humanforskning bör gå till. Riktlinjerna behandlar bland annat att fördelar med forskningen ska kunna väga tyngre än nackdelar och att deltagarna i forskningen inte ska ta skada eller bli kränkta på något sätt (World Medical Association, 2018). Helsingforsdeklarationen nämner också att forskning bör gå igenom en etikprövning innan den får publiceras någonstans. Båda författarna till detta arbete har gjort en kvalitetsbedömning av artiklarna som används i resultatet. Författarna kom fram till att alla utom en artikel antingen för en etisk diskussion i texten eller har blivit

godkända av en etisk kommitté. Sandman och Kjellström (2013) anger att om forskning blivit godkänd av en etisk kommitté säkerställer det att studien gjorts etiskt korrekt och med respekt för människovärdet.

(16)

15 Kvalitetsgranskningen har gjorts separat med hjälp av en färdig mall där sedan båda

författarna diskuterat resultatet för att komma överens om kvaliteten på artiklarna. Andra etiska principer som följs i det här arbetet är bland annat autonomiprincipen,

godhetsprincipen och rättviseprincipen (Sandman och Kjellström, 2013). Sandman och Kjellström (2013) beskriver att de olika principerna arbetar för att skydda sårbara grupper, behandla personer likvärdigt, minimera risker, väga risker och nytta, skydda konfidentialitet, respektera privatliv samt värna om informerat samtycke.

Den här studien har även följt forskningsprocessens alla steg och metoden har dokumenterats och redovisats noggrant. Sandman och Kjellström (2013) beskriver också en del etiska villkor att följa vid forskning och de är att studien ska vara av god vetenskaplig kvalitet, den ska handla om värdefulla frågor och den ska genomföras på ett etiskt sätt. Hanteringen av artiklarna i detta arbete har därför inte heller särbehandlas och artiklarna har gemensamt översatts noggrant för att undvika misstolkning.

Resultat

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård. Resultatet kunde sedan delas upp i två huvudkategorier som utformades med hjälp av analysen; En belastad

organisation och ohållbar arbetssituation. Därefter delas huvudkategorier in i underkategorier;

brist på personal, brist på fysiska resurser och oförutsägbar arbetssituation, fysisk och mental påverkan, tidsbrist, bristande omvårdnad, bristande social interaktion (Figur 2).

(17)

16 Figur 2. Huvudkategorier och underkategorier.

En belastad organisation

I den här kategorin framkom det att organisationen är belastad med brist på personal och brist på fysiska resurser. Bristen på personal gjorde att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde arbeta så patientsäkerhet som de ville då de var tvungna att stressa igenom arbetet och fanns då risk för fel i omvårdnadsåtgärderna. Bristen på fysiska resurser upplevdes av

sjuksköterskorna då det inte fanns tillräckligt material, rum eller riktiga sängar till patienterna vilket resulterade i trycksår och utebliven eller sen vård.

Brist på personal

Sjuksköterskorna uppgav att de upplevde att brist på personal var en av de vanligaste

orsakerna till att de inte kunde arbeta patientsäkert (Mousavi-Roknabadi et al., 2018, Rivaz et al., 2017, Johansen, 2014 & Oliveira et al., 2015). Sjuksköterskan angav att de inte brukar hinna med alla patienter, vilket resulterade i att en del av patienterna fick gå hem och komma tillbaka en annan dag. Det här resulterade även i att patienternas tillstånd kunde ha förvärrats (Johansen, 2014). Sjuksköterskorna upplevde att otillräcklig personal och en hög

arbetsbelastning hotade patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Sjuksköterskor upplevde att den höga arbetsbelastningen, med många patienter per sjuksköterska och tidspress ledde till

Huvudkategori:  

En belastad  orginisation

Underkategori: 

Brist på personal

Underkategori: 

Brist på fysiska  resuser 

Huvudkategori: 

Ohållbar  arbetssituation 

Underkategori: 

Oförutsägbar  arbetssituation 

Underkategori: 

Fysisk och mental  påverkan

Underkategori: 

Tidsbrist 

Underkategori: 

Bristande  omvårdnad 

Underkategori: 

Bristande social  interaktion 

(18)

17 att de kände sig tvungna att stressa igenom arbetet och arbeta så fort de kunde. De beskrev vidare att detta främst handlade om när sjuksköterskan hade sju till åtta patienter själv (Rivaz et al., 2017).

“In general wards, the proportion of nurse to patient is one to seven. A nurse who is in charge of seven or eight patients has to work fast. She wants to work fast, and her safety may be endangered. Her concentration may drop, and she may needle herself. It can also affect the quality of care” (Rivaz et al., 2017, s. 2.)

Sjuksköterskorna upplevde även att ledningen enbart tittar på siffror och beräknar behovet av personal utifrån det. Ledningen vet inte hur verkligheten ser ut. Sjuksköterskorna upplevde att mer personal behövdes. De upplevde även att ledningen inte bryr sig om personalen och fokuserar bara på patienterna och pengar (Johansen, 2014).

Brist på fysiska resurser

Enligt Oliveira et al. (2015) upplevde sjuksköterskor att sjukvårdsmaterialet inte räcker till när det är mycket överbeläggningar. Det bekräftar även Eriksson et al. (2018) där flera sjuksköterskor upplevde att bristen på rum och material gjorde att det var svårt att bibehålla patientenssäkerheten. En sjuksköterska berättade att patientens integritet äventyrades både genom konversationer men också under omvårdnadsåtgärder när patienten är tvungen att ligga ute i korridoren eftersom alla rummen är upptagna av andra patienter. Sjuksköterskorna beskrev även att det äventyrade patientsäkerheten genom att många av patienterna var

tvungna att använda samma toalett vilket kunde leda till en smittspridning av olika infektioner exempelvis diarréer eller kräkningar. Sjuksköterskorna fortsatte med att de upplevde att det var svårt att upprätthålla den basala omvårdnaden då det fanns en brist på viktig utrustning för att mobilisera patienter samt avlastningskuddar som skulle användas för att ändra positionen hos de immobiliserande patienterna. Bårarna som användes när sängarna tog slut ansågs som samla, hårda, obekväma och ökade risken för trycksår på patienterna (Eriksson et al., 2018). Sjuksköterskorna upplevde även att arbetsbelastningen påverkades och förvärrades av dålig fysisk miljö, dålig utrustning och hala golv (Mousavi-Roknabadi et al., 2018). Session et al. (2019) bekräftade att sjuksköterskor upplevde att det är viktigt med smarta och säkra tekniska system för att minska medicinska fel som till exempel datorer för snabb tillgång till information, protokoll eller medicineringsinformation. Det här beskrev sjuksköterskor ökade deras förmåga att fatta beslut. Även varningar från datorn om exempelvis bedömningar som behövde göras innan medicinering underlättade för

(19)

18 patientsäkerheten (Session et al., 2019). Enligt Eriksson et al. (2018) upplevde sjuksköterskor att miljön var bullrig och stressig vilket påverkade patienterna negativt särskilt patienter som redan var förvirrade och oroliga. En sjuksköterska berättade att de var tvungna att flytta omkring patienter på avdelningen för att få plats med nya patienter i mer kritiskt tillstånd. Det gjorde att vissa patienter fick ligga på mindre bevakade platser och ifall patientens tillstånd blev sämre så tog de längre tid för personalen att upptäcka försämringarna (Eriksson et al., 2018).

En sjuksköterska uttalade om hur överbeläggningarna och bristen på material påverkade patientsäkerheten:

“First of all, we only have x number of beds with a call bell, for exempel, so there are a lot of patients who I feel are in need of a bell.. that don’t have one.” (Eriksson et al., 2018, s. 10).

Ohållbar arbetssituation

I denna kategori framkom att arbetsuppgifter ofta svänger och varierar, vilket kunde upplevas som stressigt och som en bidragande faktor till den ökade arbetsbelastningen. Stressen och tidsbristen upplevdes av många sjuksköterskor som frustrerande och som en stor påverkan på patientsäkerheten. Vidare framkom det även att den höga arbetsbelastningen eventuellt kunde leda till både psykiska och fysiska konsekvenser för sjuksköterskan som i sin tur kunde gå ut över patienternas säkerhet.

Oförutsägbar arbetssituation

Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplevde missnöje med sitt arbete när uppgifterna kunde ändras fort, oförutsägbarheten var stor och arbetsbelastningen var hög. De upplevde att nya sjuksköterskor hade svårare för detta än sjuksköterskor som hade längre erfarenhet. De beskrev att de sjuksköterskor som hade längre erfarenhet var mer vana vid det stressiga arbetet men samtidigt beskrev de att även dem kunde få svårigheter och missnöje ibland (Van Bogaert et al., 2017).

Even experienced teams have difficulties to deal with al these changes. Young staff nurses are more open to changes but we had one young staff nurse, she left us after only 4 months assigned to our unit because of too many changes (Nurse manager interviewee 10) (Van Bogaert et al., 2017, s. 8).

(20)

19 Vidare uppgav en av sjuksköterskorna att den otillräckliga bemanningen och bristen på personal leder till missnöje med sitt arbete. Sjuksköterskan fortsatte berätta att det ofta är roligt att arbeta extra men att det ibland kan bli för mycket och att hen kände sig utnyttjad.

Samma deltagare fortsatte med att beskriva att den tunga arbetsbelastningen, tråkiga arbetsmiljön och svårigheten att kunna be om lediga dagar leder till en psykisk utmattning hos personalen och en tendens till frånvaro. Vidare beskrevs detta också leda till att

personalen tar mindre ansvar i arbetet och att de visar mindre engagemang. Det här i sin tur beskrevs leda till minskad glädje på arbetet och att det tvingar sjuksköterskorna till att sjukskriva sig för att få några dagar ledigt (Rivaz et al., 2017).

Resultatet visade även att sjuksköterskorna hade för många patienter per antal sjuksköterska och att de upplevde detta som väldigt stressigt. En av sjuksköterskorna upplevde också att det ledde till en ökad arbetsbelastning och patientomsättning. Sjuksköterskan fortsätter med att hon varit mycket missnöjd med sin arbetsplats och ska därför söka sig till ett annat sjukhus.

Sjuksköterskorna beskrev också att den höga arbetsbelastningen kan leda till en överdriven trötthet och en minskad produktivitet. En annan av sjuksköterskorna berättade om ett annat sjukhus där arbetsbelastningen var hög och skiften var många vilket lett till en trötthet där det inte finns någon ork till att slutföra sina uppgifter. Vissa andra sjuksköterskor upplevde att en för hög arbetsbelastning också kunde leda till att sjuksköterskan till slut blir utbränd (Rivaz et al., 2017).

Fysisk och mental påverkan

Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att kunna prata av sig och ventilera till chefer och medarbetare för att hantera den höga arbetsbelastningen. De fortsatte med att berätta att de dock hade svårt för detta på grund av tidsbristen. Det kunde leda till att personalen fick ett dåligt temperament, att de kunde ta ut sin ilska på sina medarbetare och att de kunde bli defensiva. En av sjuksköterskorna berättade att de hela tiden försöker undvika irritationer.

Sjuksköterskorna fortsatte med att beskriva det här som en ond cirkel på arbetsplatsen och att arbetsbelastningen är oacceptabel när teamet börjar lida av det och teamarbetet präglas av den onda cirkeln (Van Bogaert et al., 2017).

Sjuksköterskorna beskrev också konsekvenserna av deras långvariga, höga arbetsbelastning.

Fysiska konsekvenser sjuksköterskorna hade drabbats av var minskad effektivitet i arbetet, trötthet, huvudvärk, sårbarhet för sjukdomar och impotens. Mentala konsekvenser de

(21)

20 drabbats av var en känsla av misslyckande, rastlöshet, frustration, negativitet, kräsenhet, depressiva symtom, utbrändhet samt ledsamhet i arbetet och privat (Van Bogaert et al., 2017). En sjuksköterska upplevde att den största utmaningen med arbetet och orsaken till bristande patientsäkerhet var tröttheten och de långa arbetsdagarna (Oliveira et al., 2015).

Sjuksköterskorna upplevde att kraven på att möta både patienternas förväntningar och ledningens förväntningar var för stora vilket de upplevde skapade känslor av otillräcklighet och frustration i gruppen. Sjuksköterskorna beskriver att stresståligheten är bra för en själv, bra för medarbetarna, för patienterna, för sjukhuset och bra för samhället (Van Bogaert et al., 2017).

Dynamiska patienthändelser är snabba och oväntade förändringar i patientens kliniska status som leder till mycket plötsliga förändringar i arbetsbelastningen och snabba

personaländringar. Sjuksköterskorna beskrev att dessa dynamiska patienthändelser har stor påverkan på arbetsbelastningen och att detta kan leda till olika konsekvenser för

sjuksköterskan. Sjuksköterskorna upplevde känslor som stress, trötthet, frustration och utbrändhet samt även en minskad trivsel på grund av oförmåga att ta hand om patienter (Moore et al., 2016).

“The professionals' tiredness and the long workday, I think these are the biggest difficulties for patient safety” (Oliveira et al., 2015, s. 106).

Tidsbrist

Resultatet visade att den höga arbetsbelastningen äventyrade patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna beskrev riskerna och konsekvenserna av en hög arbetsbelastning och många antal patienter per enskild sjuksköterska. Sjuksköterskorna upplevde att om de var tvungna att ta hand om för många patienter själva, kunde det leda till minskad säkerhet för både sjuksköterskan och patienten. De fortsatte beskriva att

koncentrationen kunde sjunka och olyckor som exempelvis stickskador kunde ske. Det här upplevde sjuksköterskorna påverkade vårdkvaliteten (Rivaz et al., 2017).

Vidare förklarade sjuksköterskorna att en hög arbetsbelastning inte bara påverkar sjuksköterskan utan även påverkar patienten. De beskrev att den höga stressen och

arbetsbelastningen gjorde att sjuksköterskan fick mindre tid och möjlighet att fokusera på patienten samt att de var mindre uppmärksamma på patientens status och kliniska tecken (Van Bogaert et al., 2017). Detta stärker även Silva et al. (2018) genom att beskriva att den höga arbetsbelastningen gör att sjuksköterskorna inte hann med att kontrollera till alla

(22)

21 patienterna. Detta kunde exempelvis handla om att inte hinna titta till deras hudkostym, vilket kunde resulterade i fler vårdskador.

Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de är stressade och har mycket som ska göras på arbetet. De upplevde också att patienterna är medvetna om detta eftersom patienterna sagt att sjuksköterskorna springer överallt så det fanns ingen mening med att försöka integrera med dem. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna håller tillbaka med sina frågor för att inte störa sjuksköterskorna eller uppehålla dem. Sjuksköterskorna fortsatte berätta att det eventuellt kunde förbättras om det fanns möjlighet till att bjuda in patienterna till att ställa frågor eller genom att sitta ner en stund och prata med patienten (Bishop och Macdonald, 2017).

“Sometimes some of my co-workers are only busy with writing notes and preparing

documents. Moreover, nurses are more involved with non-nursing tasks. I have to carry out side tasks, which causes disruption and a gap in the care I provide. These are causes of burnout” (Rivaz et al., 2017, s. 2).

Bristande omvårdnad

I resultatet framkom det att förseningar i vårdandet påverkar förhållandet till patienten och att patienten blev lidande då de ibland inte fick den vård de borde ha fått. Sjuksköterskorna uppgav att några vanliga missar i omvårdnaden var misstag i medicineringen, utebliven patientundervisning och missad basal omvårdnad (Moore et al., 2016). Detta stärker

(Eriksson et al., 2018) då sjuksköterskorna upplevde en skuld och en skam gentemot patienter och anhöriga då de inte kunnat ge ordentlig omvårdnad vilket i sin tur ledde till att personalen blev missnöjda med sitt arbete. En av sjuksköterskorna uttryckte:

“It is terrible that the patient has to sustain a care‐related injury because we can′t meet the need… and that′s really not the idea, that we should do… so you do your best, kind of, and hope that it is enough” (Eriksson et al., 2018, s. 10).

Sjuksköterskorna uppgav att olika patientsäkerhetsaspekter som exempelvis kontroll av ID, förebyggande av fall och förebyggande av infektioner är dagliga bekymmer för

sjuksköterskan. De fortsatte med de upplevde att arbetsbelastningen kunde påverka de olika säkerhetsaspekterna, att det kunde påverka vårdkvaliteten och att det på så sätt påverkade patientsäkerheten. Enligt Mousavi-Roknabadi et al. (2018) uppgav sjuksköterskor att den tunga arbetsbelastningen, med hektiska arbetsscheman leder till medicinska fel.

(23)

22 Sjuksköterskorna upplevde också att risken att göra medicinska fel och skada patienten ökade med ju högre arbetsbelastning de hade.

Bristande social interaktion

Resultatet visade att den största konsekvensen för patienten var bristen på den sociala interaktionen. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att de hela tiden behövde sätta prioriteringar för att hinna med och att det hela tiden var möjligheterna till en social interaktion med patienterna som prioriterades bort. De fortsatte med att beskriva arbetsbelastningen även ledde till vissa bortprioriteringar av andra arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder (Van Bogaert et al., 2017; Olivera et al. 2015).

Resultatet visade även att andra faktorer om blev lidande var kommunikationen med patienterna, information till patienterna om deras diagnostik och behandling samt

patienternas frågor och bekymmer som inte besvarades. En av sjuksköterskorna beskrev:

“Often you are focussed not enough to your patients and overlook important changes; often we overlook early clinical signs (staff nurses interviewee 6)” (Van Bogaert et al., 2017, s.

10).

Vidare uppgav sjuksköterskorna att ett hinder som uppstod på grund av en hög

arbetsbelastning var sjuksköterskans förmåga att integrera med patienten och utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Sjuksköterskorna uppgav även att de gärna hade velat spendera mer tid med patienterna för att göra ett bättre arbete men att det sällan finns möjlighet till det eftersom arbetsbelastningen är hög och tiden är knapp (Bishop och Macdonald, 2017).

Sjuksköterskor uppgav att ledningen hade genomfört program som visar hur lång tid patienter behöver vänta för att få en läkartid. Dock var dessa tider orimliga och skapade orealistiska förväntningar hos patienter vilket skapade konflikter mellan patienter och sjuksköterskor.

Konflikterna upplevdes av sjuksköterskorna ta tid och fokus från att vårda och skapade en dålig relation mellan personal och patient. Sjuksköterskorna uppgav även att en irritation då det är de som får ta konflikterna när det är ledningens fel (Johansen, 2014).

(24)

23

Diskussion

Metoddiskussion

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård. Designen som valdes på arbetet var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på Fribergs (2017) metod. Den valda metoden användes för att kunna skapa en översiktsbeskrivning av vårt valda omvårdnadsproblem vilket ansågs passa studien. Friberg (2017) beskriver att vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats kan ingå i

litteraturöversikten. I denna studien valdes artiklar med kvantitativ ansats för att beskriva bakgrunden och artiklar med kvalitativ ansats eller artiklar med en mixad metod till resultatet.

Artiklar med kvalitativ ansats valdes av författarna eftersom syftet var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av valt fenomen. Olsson och Sörensen (2011) beskriver artiklar med kvalitativ ansats som mer djupgående artiklar med ett holistiskt perspektiv som fokuserar på att undersöka bland annat människans känslor, erfarenheter och upplevelser.

Därför ansågs denna typen av artiklar lämpligast till denna studie då samtliga resultat var framtagna av intervjuer och detta gav en djupare förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av arbetsbelastningen och hur det påverkar patientsäkerheten. Olsson och Sörensen (2011) beskriver också att intervjuer syftar på att nå kunskap om den undersökta personens värld och hur personens olika uppfattningar eller upplevelser av omvärlden. Detta anses vara positivt för att kunna besvara syftet i studien. För att kunna använda sig av artiklar med en mixad metod ansågs det vara viktigt att lätt kunna särskilja delen av resultatet som är baserad på upplevelser och som har använt sig av en kvalitativ metod.

En styrka med arbetet kan vara att författarna noggrant beskrivit metodens olika delar:

design, urval, datainsamling och dataanalys för att läsaren tydligt ska kunna följa studiens tillvägagångssätt. Författarna i studien har även använt sig av två olika databaser för sökning av vetenskapliga artiklar vilket kan vara en fördel för tillförlitligheten i arbetet. Det här medför att mängden artiklar som söktes fram breddas och chansen att hitta relevanta artiklar till arbetet ökar. De databaser som användes var CINAHL och PubMed som Östlundh (2017) beskriver innehåller information inom omvårdnad och medicin. Henricsson (2017) beskriver att tillförlitligheten i ett arbete ökar när författarna använder flera databaser vid sökningen av artiklar. En styrka med studien kan då vara att flera databaser använts till artikelsökningen.

(25)

24 Att just dessa två databaser användes kan vara en styrka för arbetet då det ökar chansen att hitta relevanta artiklar inom ämnet som kan besvara arbetets syfte. Vid val av arbetets olika sökord användes svenska MeSH för att korrekt kunna översätta ord och termer som sedan kan sökas på i databaserna. Svenska MeSH står för Medical Subject Headings och är ett

översättningsprogram till telefon eller dator som kan underlätta vid sökandet efter

vetenskapliga artiklar. Programmet översätter olika medicinska ord och termer från svenska till engelska för att författaren sedan ska kunna ta dessa vidare till de olika valda databaserna (Karolinska Institutet, u.å). Genom att använda sig av Svenska MeSH medför det att

översättningen av valda sökord blir korrekt utförd vilket är en fördel för studien. Vid sökning av vetenskaplig forskning har författarna kombinerat fritextord och MeSH termer/Subject Headings för att hitta fler relevanta artiklar. Kjellström (2017) beskriver att det finns en risk för feltolkningar vid översättning av texter från olika språk samt att det kan förekomma ej korrekta bedömningar av texterna. Därav kan det vara en nackdel för denna studie att samtliga artiklar översatts från engelska till svenska.

Friberg (2017) beskriver inklusions- och exklusionskriterier som något nödvändig för att exkludera och inkludera olika ord, saker eller grupper i studien. Valda inklusionskriterier för aktuell studie var att valda artiklar ska kunna svara på syftet, bestå av en kvalitativ eller mixad metod och handla om sjuksköterskans upplevelser. Exklusionskriterier var artiklar där kontexten var något annat än vård inom somatisk slutenvård eller artiklar med enbart andra professioners upplevelser. Avgränsningar var artiklar från de senaste tio åren,

tidskriftsartiklar, peer reviewed och artiklar på engelska. Dessa valda inklusion- och exklusionskriterier samt avgränsningar stärker studien då det säkerställer att så relevant forskning som möjligt hittas. Det kan dock ha funnits relevanta artiklar från tidigare tidsperiod som sorterades bort vilket kan ses som en svaghet. Författarna gjorde en

bedömning av att artiklar från de tio senaste åren var mer intressant och relevant i relation till arbetets syfte vilket kan ses som en styrka. Detta eftersom syftet var att ta reda på

sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.

Sjuksköterskans upplevelser kan förändras genom tid och arbetsförhållanden samt

arbetsbelastning kan ha sett annorlunda ut för 20 år sedan än idag. Östlundh (2017) påtalar att det kan vara positivt att begränsa artiklarnas språk till engelska för att minska risken för missförstånd vid översättning av texterna. Östlundh (2017) fortsätter med att det inte är någon

(26)

25 bra idé att begränsa artiklarna till att bara vara skrivna på svenska eftersom få vetenskapligt material är skrivet på svenska. Östlundh (2017) anger även att peer reviewed innebär att artiklarna är granskade av särskilda ämnesexperter innan publicering vilket säkerställer att artikeln är vetenskaplig. Detta är en styrka med studien eftersom samtliga inkluderade artiklar är skrivna på engelska och peer reviewed. Vid sökning av vetenskaplig forskning fanns det först en svårighet att hitta relevanta artiklar och för att lyckas med detta fick vissa sökblock ändras och sättas ihop på andra sätt. Det totala antalet artiklar som inkluderades i resultatet var tio stycken artiklar. Nio av artiklarna var med kvalitativ ansats och en med mixad metod där författarna lätt kunde särskilja delen av resultatet som var skriven med kvalitativ metod.

Det kan ses som en styrka för arbetet att sökningarna resulterade ett i stort antal relevanta artiklar där tio stycken kunde inkluderas i resultatet.

Artiklarna som inkluderades i studiens resultat är genomförda på olika sjukhus runt om i världen. Artiklarna var från Belgien, Kina, Iran, Kanada, Schweiz, USA, Brasilien och Sverige. Eftersom syftet inte var specificerat till en viss världsdel eller ett visst land kan det här ses som en styrka i studien eftersom detta kan öka resultatets överförbarhet, dock med hänsyn till det begränsade antalet studier. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver begreppet överförbarhet som till vilken grad resultatet kan överföras till andra grupper, kontexter eller situationer. Vårdkulturen i andra länder kan se olika ut och författarna till arbetet är medveten om att detta kan påverka resultatet.

När artiklarna skulle sammanställas och resultatet skulle skrivas användes Fribergs (2017) analysmetod för en allmän litteraturöversikt. I dataanalysens första steg läste båda författarna igenom artiklarna var och en flera gånger och sammanställde sedan detta enskilt i var sitt dokument. Materialet diskuterades sedan gemensamt för att komma överens om det relevanta materialet från artiklarna. Detta beskriver Friberg (2017) kan fungera som en validering av att allt väsentligt har uppfattats. Detta kan vara en styrka i arbetet då insamlandet av data gjorts noggrant. Friberg skriver vidare att i nästa steg ska informationen skrivas in i en

översiktstabell för att lättare strukturera upp informationen och få läsaren att lättare följa med i analysprocessen. Här valde författarna att hämta inspiration av Fribergs (2017) exempel på en översiktstabell och sedan utveckla detta till en egen tabell med egna rubriker. Rubrikerna i översiktstabellen som skrevs fram var författare/år/land, titel, metod/urval, syfte, resultat samt kvalitet (se bilaga 3). Författarna ansåg att denna utformning av översiktstabell var lätt att följa, bra strukturerad och tydlig vilket kan ses som en styrka i arbetet.

(27)

26 I tredje steget anger Friberg (2017) att författarna ska identifiera likheter och skillnader mellan de utvalda artiklarna. Detta gjordes också enskilt av författarna för att sedan

tillsammans komma överens om de likheter och skillnader som identifierats. Det kan ses som en styrka i arbetet eftersom det blev noggrant utfört och risken för feltolkningar av studierna minskar. Författarna uppfattade att de flesta utvalda artiklarna var lika i teoretiska

utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt, analysgång och syften då alla studier utom en var skriven med en kvalitativ ansats. Vissa studier hade skillnader i framför allt urvalet av deltagare då vissa inte bara hade sjuksköterskor med i studien. Det gjorde det svårare för författarna att verkligen särskilja de olika professionernas upplevelser vilket kan ses som en svaghet i studien. Författarna uppfattade att samtliga artiklars resultat var samstämmiga då alla studier beskrev att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan och patientsäkerheten på något sätt. Det kan vara en styrka för arbetet att många studier liknar varandra. Det här steget påtalar Friberg (2017) leder in på nästa steg som handlar om att sammanställa materialet under lämpliga teman eller kategorier. Att komma fram till rätt kategorier och lämpliga underkategorier uppfattades vara svårt. Det fanns mycket material att sortera mellan och många lämpliga eventuella kategorier. Författarna kom sedan överens om två

huvudkategorier med två respektive fem underkategorier som kunde täcka in materialet för att svara på arbetets syfte.

Vid kvalitetsgranskningen av de aktuella artiklarna valde författarna att en och en genomföra granskningen utifrån det valda protokollet för att sedan tillsammans enas om en kvalitétsgrad av artikeln. Detta säkerställer att båda författarna är enade om artikelns kvalitet och att inget missuppfattats. Mårtensson och Fridlund (2017) påtalar att det är viktigt att beskriva vilka olika kvalitetsgrader eller gränser det finns i granskningen för att läsaren tydligt ska kunna följa detta. En styrka med studien kan vara att samtliga artiklar i arbetet har en medelhög eller hög kvalitet och artiklar av låg kvalitet exkluderades. Denna studie följer de etiska

principerna eftersom inga nya intervjuer görs och ingen ny data samlas in. Med detta arbete finns det även väldigt få risker och författarna anser att nyttan av arbetet överväger riskerna.

Författarna anser också att inga personer eller grupper behandlas olika eller utsätts för fara.

En svaghet med arbetet kan vara att samtliga artiklar inte har med en etisk diskussion vilket var ett önskemål av författarna. Av tio artiklar är det en artikel som inte har med detta men en bedömning gjordes att ändå inkludera artikeln då den innehöll mycket relevant information och var granskad av ämnesexperter. En annan svaghet med studien kan vara att vissa frågor i

(28)

27 kvalitetgranskningsprotokollet var svåra att besvara eller inte relevanta för bedömningen av artiklarna. Vidare kan en svaghet i arbetet vara att vissa artiklar innehåller fler deltagare än enbart sjuksköterskor. Artiklarna har av författarna ändå valts att tas med eftersom

upplevelserna ändå handlar om sjuksköterskornas upplevelser. Vissa inkluderade studier i resultatet innehåller både sjuksköterskans och chefernas upplevelser. I aktuell studie har endast sjuksköterskornas upplevelser behandlats och inte sjuksköterskor med arbetsledande funktion eller chefer.

Resultatet i en allmän litteraturöversikt beskriver Friberg (2017) ska bestå av en

sammanställning av flera olika vetenskapliga artiklars resultat för att skapa en översikt av det valda fenomenet. Författarna till ett sådant arbete ska alltså vara objektiva och inte lägga till sina egna tankar och värderingar i resultatet. Friberg (2017) fortsätter beskriva att det finns en risk för selektivt urval vid sökning och val av vetenskapliga artiklar där forskaren väljer artiklar som passar den egna ståndpunkten. I denna studien har författarna varit objektiva och resultatet har presenterats neutralt där författarna distanserade sig från egna tolkningar och förförståelse. Författarna har även undvikit selektivt urval då studien genomförts systematiskt utifrån Fribergs (2017) metod och processen är tydligt beskriven. Detta är en styrka i arbetet då det ökar tillförlitligheten och trovärdigheten av resultatet. Författarna har även valt att använda flera olika citat från de inkluderade artiklarna för att tydligare besvara syftet och stärka trovärdigheten i arbetet.

Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård. I resultatet framkom det två centrala fynd en belastad organisation och en ohållbar arbetssituation.

I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en belastad organisation i form av bristen på personal och bristen på fysiska resurser var en stor utmaning till att bedriva en patientsäker vård. Detta bekräftas av Coetzee et al. (2013) ett sjukhus med mera vårdpersonal per patient gör att säkerheten för patienterna blir högre. Det här bekräftas även av Driscoll et al. (2018) som skriver att en högre bemanningsnivå är associerad med minskad dödlighet, minskat läkemedelsfel, minskning av infektioner och mer patienter som får behandling.

Sjuksköterskorna i resultatet upplevde att de var tvungna att ta hand om för många patienter själva, vilket kunde leda till minskad säkerhet för både sjuksköterskan och patienten. Ball et

(29)

28 al. (2018) bekräftar att sjuksköterskor som är tvungna att ta hand om många patienter

samtidigt kan inte slutföra alla omvårdnadsåtgärder vilket ofta resulterar i en vårdskada. Det framgick även att sjuksköterskorna i resultatet upplevde att de inte hade tillräckligt med fysiska resurser exempelvis sängplatser som gjorde att patienter fick ligga ute i korridoren, sjuksköterskorna upplevde då att integriteten var svår att bibehålla. Sjuksköterskorna kände att de inte kunde leverera en säker vård men också missnöje och utmattning. Dos Santos Alves et al. (2016) anger att sjuksköterskor med goda arbetsförhållanden och kontroll över sin arbetsmiljö känner lägre nivåer av emotionell utmattning och högre arbetsglädje. Eriksson (1994) menar att en av sjuksköterskornas uppgift är att skydda patienten mot alla former av kränkning. Eriksson (1994) fortsätter att kränkning förekommer i olika former exempelvis genom att vårdpersonalen slarvar att skydda patienten när personlig information ska lämnas ut. Det resulterar i ett vårdlidande. Det här ämnet tas upp av sjuksköterskorna i resultatet som uppgav att de inte kunde skydda patientens personliga information på grund av brist på rum.

Ett ytterligare centralt fynd som framkom var en ohållbar arbetssituation i form av fysisk och mental påverkan, tidsbrist och brist på social interaktion. Sjuksköterskor upplevde både fysisk och mental påverkan som trötthet, frustration, irritation, ledsamhet både på jobbet och privat. Sjuksköterskor i resultatet fortsatte sedan beskriva att de även kände sig utbrända eller var på väg till utbrändhet. Arbetsmiljöverket (2019) bekräftar att en för högarbetsbelastning leder till olika utmattning symtom som trötthet och lättirritation. Sjuksköterskorna i resultatet upplevde även att den höga arbetsbelastningen gjorde att de kände en minskad

arbetstillfredsställande miljö. Sjuksköterskorna i resultatet kände att de blev utnyttjade, hade tråkiga arbetsmiljöer och kunde inte ta ledigt vilket ledde till psykisk utmattning.

Sjuksköterskorna kände även att de ville söka sig till andra arbetsplatser. Coetzee et al.

(2013) bekräftar att sjuksköterskor är utbrända och känner att de vill lämna sjukhusen på grund av missnöjdhet. Dos Santos Alves et al. (2016) anger att sjuksköterskor som har högre autonomi och goda arbetsförhållanden känner lägre nivåer av emotionell utmattning, högre arbetsglädje och mindre avsikt att lämna. Holden et al. (2012) bekräftar att en hög

arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående och att patientsäkerheten påverkas av arbetsbelastningen. Carlesi et al. (2017) menar dock på att patientsäkerheten inte påverkas av höga arbetsbelastning. Även Wlep, Meier och Manser (2015) beskriver att patientsäkerheten inte påverkas av arbetsbelastningen. De fortsätter dock med att emotionell utmattning av sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten (Wlep, Meier & Manser, 2015). I den här studies resultat beskrev sjuksköterskorna att den höga arbetsbelastningen och deras känslor

(30)

29 påverkade dem genom en minskad effektivitet, oförmåga att ta hand om patienter, trötthet, sämre ork till att slutföra sina uppgifter samt tendens till frånvaro som ledde till medicinska fel. Eriksson (1994) beskriver att utebliven vård kan leda till vårdlidande exempelvis när personalen slarvar att inte göra omvårdnadsåtgärderna. Eriksson (1994) fortsätter med att utebliven vård kan också vara att vårdpersonalen medvetet inte ger den vård som de vet krävs. Sjuksköterskorna i resultatet beskrev att de inte hade någon ork till att göra klart sina omvårdnadsuppgifter. Det tyder på att de visste att de behövde göra mer men inte orkade på grund av den höga arbetsbelastningen.

Det framkom att sjuksköterskor upplevde att tidsbristen gjorde att de kände en stress över att inte hinna med sina omvårdnadsuppgifter. Strum et al. (2019) bekräftar att en hög

arbetsbelastning är förknippad med att vårdpersonal känner en arbetsrelaterad stress. Strum et al. (2019) fortsätter med att det påverkar vårdpersonalens välbefinnande och patientens vård.

Cho et al. (2016) beskriver att sjuksköterskor har en tidsbrist och att sjuksköterskor inte hinner med sina omvårdnadsuppgifter. Det bekräftas även av Ball et al. (2018) genom att sjuksköterskorna missar vissa omvårdnadsuppgifter på grund av tidspress vilket ökar risken för vårdskador. I resultatet framkom det att hög arbetsbelastning och tidsbrist innebar att sjuksköterskorna fick prioritera bort olika omvårdnadsåtgärder, vilket upplevdes ha negativt påverka patientsäkerheten. Även Liu et al. (2018) bekräftar att omvårdnadsuppgifter blir ogjorda varje dag på grund av tidsbrist. Eriksson (1994) beskriva att ifall sjukvårdspersonal inte vårdar patienten så skapas ett vårdlidande. En utebliven vård ses som en kränkning mot patienten. Eriksson (1994) menar att genom att kränka en människa är att ta ifrån personen möjligheten att vara en hel människa som gör att hen inte kan använda sig av sina inre hälsoresurser.

I studiens resultat framkom det att sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning vilket medförde en brist på social interaktion med patienten. Cho et al. (2016) bekräftar att de vanligaste som prioriteras bort är att prata och undervisa patienter och närstående, utveckla vårdplaner och dokumentera på ett adekvat sätt. Resultatet bekräftade detta genom att sjuksköterskor upplevde att de var tvungna att prioritera bort undervisning av patienten, kommunikation med patienter och anhöriga. Sjuksköterskorna beskrev dock även att de skulle vilja ha mer tid till det patientnära arbetet. Ball et al. (2014) bekräftar att omvårdnad som inte blir av är tröstande av patienter eller kommunikation med patienterna samt

utbildning av egenvård. Eriksson (1994) skriver att sjuksköterskor i vården utför

References

Related documents

the coating is comparable to that of EVOH, 6 which is typically used in high oxygen barrier pro- 21  .

Sju utav åtta elever anser att slöjan representerar/är en symbol för religionen, att den representerar vilken religion personen tillhör samt att den tillhör deras klädsel. Annika,

För att kunna bryta upp från missbruket har det varit viktigt för våra informanter att ha fungerande relationer till betydelsefulla personer som de på olika sätt fått stöd

Skissfasen blev därför ganska begränsad i form och uttryck och många skisser blev ganska lika (se fig 21). Den slutliga formen var inspirerad av två droppar som möts i en

De bergbultar som utvärderades efter åtta års korrosionsprovning hade varit utsatta för ett vatten med en låg vattenomsättning, vilket hade inneburit att framför allt pH-värdet

Collectively owned traffic information company Traffic information expert Male Face-to-face Public train company Head of traffic management Male Face-to-face Regional public

Även tittningen har en ökad risk för churn för samtliga abonnemang i ordningen där den lägsta ökande risken finns för de abonnenter som har abonnemangstyp 4 som sitt

Detta kan då leda till ett vårdlidande för patienten, där vården inte utgår från patientens livsvärld och behov (Dahlberg & Segesten, 2010; Wiklund,