Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande

46  Download (0)

Full text

(1)

Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande

Tillväxtanalys har studerat länder i Europa som bedöms vara innovativa i sitt sätt att hantera sina internationella relationer

avseende samspelet mellan handel och innovation. Schweiz är i hög grad decentraliserat och tanken att företag och forskare klarar sig bäst

Schweiz på hemmaplan och i fält

(2)

Dnr: 2015/033

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund

Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se

För ytterligare information kontakta: Magnus Lagerholm Telefon: 010 447 44 74

E-post: magnus.lagerholm@tillvaxtanalys.se

(3)

Förord

Tillväxtanalys fick under 2014 i uppdrag att göra en översikt och analys av vilka handels- och innovationspolitiska utmaningar och behov som finns i de för Sverige viktiga mark- naderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien. Uppdraget resulterade i fem land- rapporter som bland annat visar på behovet av anpassade erbjudanden och av att integrera handels- och innovationspolitiska insatser (Svar direkt 2014:18–22).

I ett tilläggsuppdrag har Näringsdepartementet bett Tillväxtanalys att undersöka hur andra länder organiserar och genomför sitt främjandearbete. Uppdraget innefattar att studera länder i Europa som bedöms vara innovativa i sitt sätt att hantera sina internationella relationer avseende samspelet mellan handel och innovation. Myndigheten ska dels studera vad dessa länder gör på hemmaplan men också vad de gör ”i fält” i tillväxtländerna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien (ej i Schweiz-rapporten) och på de mogna marknaderna i Japan och USA. Uppdraget har resulterat i fyra rapporter med utgångspunkt från länderna

Danmark, Tyskland, Nederländerna och Schweiz. I denna rapport är Schweiz i fokus.

Rapporten är skriven av Tillväxtanalys utlandskontor:

• Japan – Helena Tillborg

• Sydkorea – Niklas Z Kviselius, YoonJung Ku

• Kina – Christer Ljungwall, Daniel Ekström

• Indien – Andreas Muranyi-Scheutz, Peter Wennerholm

• USA – Andreas Larsson, Cecilia Palme

• Europa – Carl Jeding, Sophia Tannergård

Projektledare för uppdraget har varit Magnus Lagerholm, Tillväxtanalys Stockholm.

Stort tack till alla som varit involverade och tagit sig tid att ställa upp på intervjuer. Tack också till Sveriges ambassader som ställt upp på ett föredömligt sätt med sina kontakter.

Stockholm, juni 2015

Enrico Deiaco

Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys

(4)
(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 6

Summary ... 9

1 Inledning ... 12

1.1 Tillväxtanalys uppdrag ... 13

2 Schweiz strategier och organisation ... 15

2.1 Handelsstrategi ... 16

2.1.1 Strategi för handelsfrämjande ... 16

2.2 Innovationsstrategi ... 19

2.2.1 Strategi för internationella aktiviteter inom utbildning, forskning och innovation .. 20

2.3 Koppling mellan innovations- och handelsfrämjande ... 22

3 Schweiz i Japan ... 23

3.1 Dagligt arbete och organisation ... 23

3.2 Praktiska exempel ... 25

3.3 Relationer med hemmaorganisationen ... 26

3.4 Uppföljning och utvärdering ... 26

3.5 Framtidsutsikter ... 26

4 Schweiz i Sydkorea ... 27

4.1 Dagligt arbete och organisation ... 28

4.2 Praktiska exempel ... 30

4.3 Relation med hemmaorganisationen ... 30

4.4 Utvärdering av resultat ... 31

4.5 Framtidsutsikter ... 31

5 Schweiz i Kina ... 32

5.1 Handelsfrämjande ... 32

5.1.1 Frihandelsavtal med Kina ... 32

5.2 Innovations- och vetenskapsfrämjande ... 33

5.2.1 Utbildningsfrämjande ... 33

5.2.2 Forskningssamarbete mellan Schweiz och Kina ... 33

5.3 Koppling mellan innovations- och handelsfrämjande ... 34

5.4 Politisk dimension ... 34

6 Schweiz i Indien ... 35

6.1 Forsknings- och utbildningssamarbete ... 35

6.2 Schweiz representation i Indien ... 36

6.2.1 Swiss Business Hub ... 36

6.2.2 Swissnex ... 37

7 Schweiz i USA ... 40

7.1 Schweiz och USA – diplomati och ekonomi ... 40

7.2 Schweiz och schweiziska aktörer i USA ... 40

7.3 Swissnex – en plattform, en fysisk plats ... 41

8 Diskussion ... 43

(6)

Sammanfattning

Schweiz har ingen specifik strategi för samordning av handels- och innovationsfrämjande, det finns däremot en handelsstrategi och en internationell strategi för utbildning, forskning och innovation. Det är samma departement, men olika sekretariat som ytterst ansvarar för strategierna. I handelsstrategin finns ingen tydlig sammankoppling mellan handel och innovation. Tyngdpunkten ligger på frihandelsavtal och att säkra tillgången till utländska marknader, snarare än att aktivt hjälpa företag att sluta affärsavtal. I internationalise- ringsstrategin som behandlar innovationsfrämjande, ligger fokus på att underlätta rörlighet hos studenter och forskare, att underlätta för forsknings- och utbildningsinstitutioner att själva skapa nätverk samt att sprida en god bild av schweizisk utbildning och innovation.

Schweiz är i hög grad decentraliserat och tanken att företag och forskare klarar sig bäst själva om det finns tillräckligt bra ramverk är genomgående.

Det policyramverk som Schweiz jobbar utifrån påverkar både främjandets organisering och insatser. Schweiz starka decentralisering och tradition av begränsad statlig inblandning gör att främjandet till stor del drivs av näringslivets behov medan statens uppgift är att se till att det finns ett fungerande ramverk och minska handelshinder. Det yttersta ansvaret för strategierna ligger på departementet för ekonomi, utbildning och forskning och dess sekre- tariat för ekonomiska frågor (SECO) och sekretariatet för bildning, forskning och innova- tion (SBFI), men trots detta finns ingen gemensam strategi för innovations- och handels- främjandet.

På den organisatoriska nivån ger intervjuer med schweiziska företrädare svaret att sam- ordningen mellan områdena sker mer informellt, något som underlättas av Schweiz relativt små departement, där många funktioner rent fysiskt sitter nära varandra. Det finns även en interdepartemental arbetsgrupp som fungerar som en diskussionsplattform som följer upp och föreslår åtgärder för att innovationsstrategins målsättningar ska uppnås, i denna sitter inrikes-, utrikes-, och ekonomi, utbildnings och forskningsdepartementet. Det senare departementet ansvarar alltså för de delar som skulle kunna ingå i ett samspelande innova- tions- och handelsfrämjande, men tycks inte riktigt kunna utnyttja den organisatoriska samhörigheten för att ta fram och genomföra en mer holistisk strategi för främjandet.

Schweiz organiserar genomförandet av främjandet av innovation och handel på flera sätt.

För handelsfrämjandet använder SECO Switzerland Global Enterprise (S-GE), en icke- vinstdrivande organisation med en liknande funktion som Business Sweden på utländska marknader. S-GE har cirka 80 personer i sin utlandsorganisation kallad Swiss Business Hub (SBH) som har ansvaret att genomföra handels- och exportfrämjandet i utlandet.

Organisationen arbetar bland annat för att hjälpa företag att identifiera säljmöjligheter genom olika konsulttjänster och den primära målgruppen är små och medelstora företag.

2015 lägger man ett särskilt fokus på livsmedel, IKT och life science, men jobbar med alla branscher. S-GE arbetar även med att locka utländska investeringar till Schweiz.

För forsknings- och innovationsfrämjandet ligger den internationella strategin för utbild- ning, forskning och innovation som grund. SBFI ansvarar för genomförandet och organise- rar det genom 18 vetenskaps- och teknikkontor (STO) och sex Swissnex runt om i världen.

STO drivs i nära samarbete med den schweiziska utrikesförvaltningen och ambassadernas vetenskaps- och teknologiattachéer. Kontoren analyserar policyer inom vetenskap, högre utbildning och innovation, samt att stimulera samarbeten mellan Schweiz och de olika länderna inom dessa områden.

(7)

Swissnexkontoren är placerade i de områden Schweiz identifierat som världens mest innovativa: Boston, San Francisco, Singapore, Shanghai, Bengaluru och det senaste i Rio de Janeiro 2013. Swissnex ska främja samarbeten och utbyte inom vetenskap, högre utbildning, konst och innovation samt stödja FoU-baserade startup-företag. Kontoren erbjuder bland annat tillgång till nätverk men även uthyrning av arbetsplatser och olika typer av analyser. Swissnex bedöms av många andra europeiska länder som ”framgångs- modellen” för operativt främjande arbete i gränslandet mellan handel, högre utbildning, forskning och innovation. Även om Swissnexkontoren är ett statligt initiativ så står partners och donatorer för en stor del av finansieringen.

Swissnex och S-GE styrs av samma departement, detta verkar inte nämnvärt ha påverkat deras samordning på hemmaplan. Swissnex har en större handlingsfrihet och det finns en viss motvilja till att kopplas ihop allt för mycket med S-GE:s Swiss Business Hubs som är mer styrda i sin verksamhet. De två organisationerna delar dock ofta lokaler och det sker en löpande dialog och samordning på operationell nivå. Många av Swissnex tjänster är i princip kostnadsfria, men de företag som kommit in i en kommersiell etableringsprocess hänvisas vidare till SBH där tjänsterna är avgiftsbelagda. Swissnex och Swiss Business Hub kan i praktiken samordnat hjälpa enskilda företag att gå från innovationssamarbete till handel.

Ett flertal intressanta insatser från de olika länderna kan lyftas fram. Swissnex i Indien erbjuder schweiziska innovatörer, entreprenörer och små- och medelstora företag tre tjänster. ”On-boarding and initial handholding” som ger tillgång till Swissnex infra- struktur i Indien, marknadsinformation, logistik, enklare marknadsundersökningar och hjälp med bostad och rekrytering. ”Start-up Advisory” för att förstå marknaden ur ett startup-perspektiv, utveckla affärsmodellen och ta fram ett skarpare kommunikations- budskap gentemot exempelvis investerare och ”Access to information and network” som stödjer entreprenörer att etablera kontaktnätverk inklusive affärspartners, mentorer och acceleratorer.

Investeringsfrämjarna på SBH i Japan utgör en länk mellan japanska intressenter och de 26 kantonerna, genom att vara en ”one-stop shop” för att reducera komplexiteten för japanska investerare. De kantoner som kan möta de japanska intressenternas krav identifieras och får sedan själva presentera sina erbjudanden, till exempel vad gäller skattesatser och andra specifika förhållanden.

Schweiz samarbetar lokalt i Sydkorea genom STO med Tyskland och Österrike för att få kritisk massa i främjandet och öka synligheten i Sydkorea i syfte att lyfta fram nationerna som Europas mest framstående länder inom ingenjörsvetenskap och naturvetenskap.

Sino Swiss Science and Technology Cooperation (SSSTC) är ett samarbetsavtal inom forskning mellan sekretariatet för bildning, forskning och innovation på den schweiziska sidan, och Ministeriet för vetenskap och teknik (MoST) på den kinesiska sidan. Mellan år 2008–2012, har 36 gemensamma forskningsprojekt satts upp inom områdena förnybar energi, nanoteknik, biovetenskap, hållbar stadsutveckling och medicin.

Schweiz arbete i andra länder

Schweiz ses som ett innovativt land i Japan, och det är främst inom forskningsnära verk- samheter som läkemedel och kemi samt finmekanik som länderna har affärsutbyte.

Främjararbetet i Japan domineras av Swiss Business Hub som är affärsfrämjare, både av export till Japan och för investeringar till Schweiz. Organisationen kan ses som en ”one-

(8)

stop-shop” för japanska investerare gentemot de 26 kantonerna. Samarbete med veten- skaps- och teknikkontoret, STO, sker när man vill främja forskningssamarbete vid institut eller i företag mellan länderna. Samlokalisering av de två organisationerna vid ambassaden underlättar samarbete, men ambassadören själv spelar inte någon huvudroll i främjararbetet för innovation och handel.

På Schweiz ambassad i Sydkorea finns vetenskaps- och teknikkontoret (STO) Korea, etablerat 2012 efter ett bilateralt avtal inom forskning och teknik och Swiss Business Hub (SBH) Korea etablerat 2010. STO Koreas hemmaorganisation SBFI har sedan 2013 lagt mer vikt på innovationsfrågor, vilket inneburit fokus på tillämpad forskning, snarare än grundforskning i Sydkorea. STO och SBH har överlappande agendor och nätverk både i Schweiz och i Sydkorea. Kontoren samarbetar därför när det gäller kontaktförmedling mellan länderna. Både STO Korea och SBH Korea upplever sig ha en mycket hög grad av autonomi att välja fokusområden, och de flesta projekten initieras direkt av kontoren.

Schweiz gynnas av sitt frihandelsavtal med Kina. Avtalet har möjliggjorts tack vare att Schweiz står utanför EU, och det är mot länder inom EU som Schweiz fått sin största konkurrensfördel. Schweiz passiva främjarstrategi kan vara problematisk när landet ställs inför en så strategisk motpart som Kina. Främjandet av forskning, utbildning och innova- tion sker genom kontoret för vetenskap och teknik vid ambassaden i Peking såväl som genom Swissnex i Shanghai. Organisationerna arbetar nära varandra och kontoret i Peking agerar ibland under Swissnex namn. Vetenskapskontoret vid ambassaden stödjer även schweiziska universitet att få hög kvalitet på de studenter som söker sig till Schweiz.

Swissnex är etablerat i Indiens viktigaste innovationshubb Bengaluru och har byggt upp ett starkt nätverk av nyckelpersoner inom sina ansvarsområden. Tack vare detta har man kunnat etablera stabila kontakter med flera indiska universitet och skapa samarbetsavtal med schweiziska universitet, exempelvis åt University of Zürich. Swissnex har även utvecklat sina relationer med viktiga organisationer i Indien, exempelvis inkubatorer, samt förmedlat kontakter mellan schweiziska startup-bolag i Indien och redan etablerade schweiziska företag i Indien. I Indien finns även företagsfrämjande genom Swiss Business Hub vid generalkonsulatet i Mumbai, med medarbetare även vid ambassaden och general- konsulatet i Bengaluru.

I USA består det schweiziska främjandet av tre beståndsdelar, vetenskaps- och teknik- kontoret (STO), Swissnex och Swiss Business Hub USA. STO har som uppgift att bedriva forsknings- och innovationspolitisk bevakning, högnivåkontakter på offentlig nivå samt lyfta fram Schweiz som en framstående forskningsnation och samarbetspartner. Swissnex erbjuder kontorsplatser för innovatörer, forskare, entreprenörer och mentorskap för schwei- ziska nystartade teknik/innovationsföretag. Om schweiziska företag inte är inom Swissnex målgrupp förmedlar Swissnex kontakten vidare till Swiss Business Hub, som också bistår små och medelstora företag med diverse tjänster. Uppdelningen dem emellan är emellertid inte helt tydlig.

(9)

Summary

The interplay between innovation and trade promotion – Switzerland at home and abroad Switzerland has no specific strategy combining the coordination of trade and innovation promotion; instead there is a trading strategy and an international strategy for education, research and innovation. The same ministry, but various secretariats, is responsible for the strategies. There is no clear linkage between trade and innovation in the trade strategy. The trade strategy is focused on free trade agreements and access to foreign markets, rather than on actively assisting companies to conclude business deals. In the internationalization strategy, which deals with the promotion of innovation, focus is on facilitating the mobility of students and researchers, facilitating science and educational institutions, creating net- works, and spreading a good image of Swiss education and innovation. Switzerland is largely decentralized, with a general idea that the companies and scientists can fill their own needs the best if a good framework is at place.

The policy framework that Switzerland works by is affecting both the support organiza- tions and operations. Switzerland’s strong decentralization and tradition of limited govern- ment interference makes the promotion largely driven by business needs while the govern- ment’s task is to ensure that the framework is workable and reducing trade barriers. The responsibility for the strategies lies on the Department of Economic Affairs, Education and Research and its Secretariat for Economic Affairs (SECO) and the Secretariat for Educa- tion, Research and Innovation (SERI), but despite this, there is no common strategy of innovation and trade promotion.

At the organizational level, interviews with Swiss representatives say that the coordination between areas is done quite informally, which is eased by Switzerland’s relatively small departments, and that many functions are physically close to each other. An interministe- rial working group serves as a platform for discussion on how to achieve the goals in the innovation strategy. The Department of Economic Affairs, Education and Research is responsible for the policies which could be included in an interacting innovation and trade promotion strategy, but seems to not really be able to take advantage of the organizational structure to create and implement a more holistic approach to promotion.

Switzerland organizes the implementation of the promotion in a number of ways. For trade, SECO use Switzerland Global Enterprise (S-GE), a not-for-profit organization with a similar function as Business Sweden in foreign markets. S-GE has about 80 people in its international organization called Swiss Business Hub (SBH) which is responsible to implement the trade and export promotion abroad. The organization is working to help companies identify sales opportunities through a variety of consulting services and the primary target group is small and medium-sized enterprises. In 2015, they put a special focus on food, ICT and Life Science, but will work with any industry asking for their services. S-GE is also working to attract foreign investments to Switzerland.

For research and innovation promotion the international strategy for education, research and innovation forms the base. The Secretariat for Education, Research and Innovation (SERI) is responsible for the implementation and organizes it through 18 Science and Technology Offices (STO) and the six Swissnex around the world. STO is operated in close cooperation with the Swiss embassies. The offices will analyze policies in science,

(10)

higher education and innovation, as well as to stimulate cooperation between Switzerland and the countries in these areas.

Swissnex offices are placed in what Switzerland has identified as the world’s most innova- tive areas: Boston, San Francisco, Singapore, Shanghai, Bengaluru and Rio de Janeiro.

Swissnex promotes collaboration and exchange of science, higher education, art, innova- tion and support R&D-based startups. The offices include access to networks but also office space and different types of analyses. Swissnex is considered by many other Euro- pean countries as a “success model” for operational support work at the intersection of trade, higher education, research and innovation. Although Swissnex is a government initiative, partners and donors contribute a large part of the funding.

Swissnex and S-GE are governed by the same department, which does not seem to signifi- cantly influence their coordination at home. The two organizations often share locations and there is an ongoing dialogue and coordination at the operational level. Many of Swissnex’ services are free of cost, however companies that have entered into a commer- cial process are referred to SBH, where services come with a fee. Swissnex and Swiss Business Hub can help businesses move from innovation to trade.

A number of interesting efforts from the various countries can be highlighted. Swissnex in India offers Swiss innovators, entrepreneurs and small-and medium-sized enterprises (SME’s) three services. “On-boarding and initial handholding” providing access to infra- structure in India Swissnex, market intelligence, logistics, easier market research, help with housing and recruitment. “Start-up Advisory” helps to understand the market out of a startup perspective, developing the business model and a sharper communication message to investors and “Access to information and network” which supports entrepreneurs to establish a network of contacts including business partners, mentors and accelerators.

Investment promoters on SBH in Japan constitute a link between Japanese stakeholders and the 26 cantons, by being a “one-stop shop” to reduce complexity for Japanese investors. The cantons, which can meet the requirements of the Japanese investors, are identified and may then present their offers.

Switzerland cooperate locally in South Korea, through STO, with Germany and Austria to gain critical mass in promotion and to increase visibility in South Korea in order to high- light the nations as Europe’s most prominent countries in engineering and science.

Sino Swiss Science and Technology Cooperation (SSSTC) is an agreement on research between the Secretariat for education, research and innovation on the Swiss side, and the Ministry of science and technology (MoST) on the Chinese side. Between the years 2008–

2012, 36 joint research projects have been set up within the areas of renewable energy, nanotechnology, life sciences, sustainable urban development and medicine.

Switzerland abroad

Switzerland is seen as an innovative country in Japan, and it is primarily within the research on drugs, chemistry and precision engineering that the countries do business. The business promotion in Japan is dominated by Swiss Business Hub, including export to Japan and for investments to Switzerland. The organization is a “one-stop-shop” for Japanese investors vis-à-vis the 26 cantons. Cooperation with STO occurs when to promote collaborative research. Co-location of the two organizations at the Embassy facilitates collaboration, but the ambassador does not play a major role in the promotion of innovation and trade.

(11)

The Swiss Embassy in South Korea houses the Science and Technology Office Korea, established in 2012 after a bilateral agreement in the field of research and technology, and the Swiss Business Hub Korea established in 2010. STO has, in line with the wishes from SERI, put more emphasis on innovation issues, which means a focus on applied research, rather than basic research in South Korea. STO and SBH have overlapping agendas and networks both in Switzerland and in South Korea, the offices work together when it comes to matchmaking between the countries. Both STO Korea and SBH Korea experience having a very high level of autonomy to choose focus areas, and most projects are initiated directly by the offices.

Switzerland benefits from its free trade agreement with China. The agreement has been made possible thanks to the fact that Switzerland is outside of the European Union, and it is towards EU countries Switzerland has its competitive advantage. Switzerland’s passive promotion strategy can be problematic when the country faces such a strategic counterpart as China. The promotion of research, education and innovation is done through the Science and Technology Office at the Embassy in Beijing as well as by Swissnex in Shanghai. The organizations work closely together and the office in Beijing sometimes act as Swissnex.

STO at the Embassy also supports Swiss universities to get high quality on students going to Switzerland.

Swissnex is established in India’s most important innovation hub Bengaluru where it has built up a strong network of key individuals within their areas of responsibility. Swissnex has been able to establish strong contacts with several Indian universities and create cooperation agreemenst with Swiss universities, such as the University of Zurich, and to develop relationships with key organizations in India, such as incubators. Swissnex has also connected Swiss startup companies in India with established Swiss companies in India. Switzerland also has business promotion by Swiss Business Hub at the consulate general in Mumbai, with employees at the Embassy and at the consulate general in Bengaluru.

In the United States, the Swiss promotion is made up by three elements – the Science and Technology Office, Swissnex and Swiss Business Hub United States. STO is responsible for political coverage on research and innovation, high-level contacts at Government level as well as to promote Switzerland as a prominent research nation and cooperation partner.

Swissnex offers office space for innovators, researchers, entrepreneurs and mentors for Swiss start-up technology/innovation companies. If the company is not in the target group of Swissnex it is handed over to Swiss Business Hub, which also assists small and

medium-sized enterprises with various services. The division between the two is not entirely clear.

(12)

1 Inledning

Inledningskapitlet nedan återfinns i samtliga fyra rapporter med titeln ”Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande”, om hur europeiska länder organiserar och samman- kopplar dimensionerna handel och innovation i sitt främjandearbete.

Tillväxtanalys har tagit fram redogörelser för ett antal europeiska länders strategiska arbete med att sammanföra främjandet av innovation med främjandet av handel och export.

Studierna av andras länders strategier på ”hemmaplan” och praktiska arbete i ”fält” är nedslag i olika länders främjandesystems organisering, om strategiskt gjorda val och arbetet med att kombinera innovationsfrämjande med handelsfrämjande. En förhoppning med rapporterna, med utgångspunkt i länderna Danmark, Tyskland, Schweiz och Neder- länderna, är att de ska bidra till en övergripande förståelse, tjäna som inspiration och ge goda exempel från ländernas offentligt finansierade främjandearbete. I denna rapport studeras Schweiz arbete med handels- och innovationsfrämjande.

Förutsättningarna för internationella relationer är i förändring och konkurrensen gentemot andra länders strävan att stärka sin position i det ekonomiska systemet gör att sökandet efter ett effektivt sätt att säkra handels- och innovationsutbyte med andra länder är priori- terat. Vikten av att anpassa ett lands främjandeverksamhet beror inte minst på att de ekonomiska förhållandena snabbt förändras genom att basen för handel länder emellan allt mer tar sin utgångspunkt i kunskapsintensiva näringar och innovationer. Tillväxtländerna tar allt mer plats i världsekonomin och utgör en växande marknad för en liten, öppen och export- och kunskapsintensiv ekonomi som Sverige. För att Sverige ska hålla sin position i de globala värdekedjorna krävs väl utvecklade relationer med viktiga handels- och

samarbetspartners.

Tidigare biståndsländer har utvecklats till att mer och mer vara viktiga marknader och producenter av varor och tjänster. Indien och Kina, är växande exportmarknaderna för svenska företag. Samtidigt blir dessa länders FoU (forskning och utveckling) allt mer avancerad och bidrar till att forskningsfronten flyttas framåt, inte sällan tillsammans med västerländska samarbetspartners. Sveriges handels- och innovationsfrämjande står inför stora utmaningar i att svara upp emot de nya förutsättningarna för internationellt sam- arbete. Kina, Indien, Brasilien och Sydkorea expanderar inom många områden, medan Japan och USA är mogna ekonomier med sina utmaningar och har en längre historia med handels- och innovationssamarbete med Sverige. Länder som Japan och Sydkorea har dessutom ett stort behov att hantera sin allt starkare regionala granne Kina, som tar sig in på fler och fler delar av både ekonomin och forskningen och uppvisar en stark tillväxt.

Brasilien och Kina försöker ställa om till en innovationsbaserad ekonomi och Indien försöker diversifiera sin näringslivsstruktur men satsar även på att skapa arbetstillfällen för de miljoner indier som varje månad vill in på arbetsmarknaden, något som skapar en konkurrens med Kina om tillverkningsjobben.

Tillsammans med Danmark, Tyskland och Finland betecknas Sverige som en så kallad

”innovation leader” enligt EU:s Innovation Scoreboard. Sveriges hemmamarknad är dock liten så specialiserade kunskapsintensiva svenska företag expanderar utomlands för att få marknadsunderlag och skapa långsiktig tillväxt i landet. Detta gör att Sverige som land är beroende av sin innovationsförmåga och handel med andra länder för att skapa utrymme för välfärd och utveckling. En ofördelaktig geografisk lokalisering i förhållande till nya och växande centrum för ekonomisk aktivitet i Asien och på södra halvklotet medför att

(13)

svenska företag är i behov av gynnsamma villkor på dessa marknader. En del av denna problematik kan mildras genom ett fokuserat främjandearbete för att bibehålla och stärka svenskt näringsliv, konkurrenskraft genom utveckling av Sveriges roll i de globala värde- kedjorna och FoU-, handels- och innovationssamarbeten med andra länder. Därutöver är dessa länder viktiga exportmarknader.

Att förstå dessa länders samhällsutmaningar och politiska prioriteringar är viktiga ingångs- värden då Sveriges framtida strategier och handlingsplaner ska tas fram.1 De studerade europeiska länderna har på olika sätt hanterat dessa utmaningar och prioriteringar, något Sverige kan inspireras av. Det finns tecken på en alltför fragmenterad främjarverksamhet som kan vara problematisk för svenska företag och universitet/högskolor som söker sig utåt att navigera i och för mottagarländerna att hantera. Sveriges offentliga insatser inom främjandet har möjlighet att spela en viktig roll i de erbjudande som riktas till andra länder för att skapa relationer och viktiga samarbeten med andra länder för att få större avkastning även på icke-handelsorienterade aktiviteter som exempelvis forskning och innovation.

Sverige är dock inte ensamt om att ha en fragmentiserad främjarverksamhet. En översiktlig genomgång av de studerade europeiska ländernas främjandeverksamhet visar på en frag- mentering av huvudmän och insatser, en blandning av privata och statliga insatser som inte alltid är genomskådlig eller som en intervjuad person i ett av de studerade ländernas främjarsystem uttryckte det:

”Om ni lyckas reda ut hur vårt främjararbete är koordinerat i fält och hur allt hänger ihop får du hemskt gärna återkomma till mig, för jag har då inte lyckats förstå hur allt hänger ihop, om det ens gör det”.

1.1 Tillväxtanalys uppdrag

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått i uppdrag att under våren 2015 bistå Regeringskansliet i dess arbete med exportstrategin.2 Uppdraget innefattar att Tillväxtanalys studerar länder i Europa som bedöms vara innova- tiva i sitt sätt att hantera sina internationella relationer avseende samspelet mellan innova- tion och handel. Vad dessa länder gör på hemmaplan i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Schweiz samt vad de gör i "fält" i tillväxtländerna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien och på de mogna marknaderna i Japan och USA. Uppdraget har resulterat i fyra rapporter med utgångspunkt i de europeiska länderna.

Uppdraget är en fortsättning på det arbete Tillväxtanalys utförde åt Näringsdepartementet under 2014, då en en översikt och analys gjordes av utmaningar och behov i de för Sverige viktiga marknaderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien. Det uppdraget resulte- rade i fem landrapporter som var och en för sig visar på behovet av anpassade erbjudanden (se Svar direkt 2014:18–22). 3,4

Ett nästa steg för att hitta inspiration och goda exempel i det fortsatta svenska arbetet är att genomföra en internationell omvärldsbevakning i vilken Tillväxtanalys utreder vad andra

1 Se Svar direkt 2014:18-22, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-11-10- kina---mojligheter-for-sverige-i-granslandet-mellan-handel-och-innovation.html

2 N2014/4090/IS

3 Se Svar direkt 2014:18-22, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-11-10- kina---mojligheter-for-sverige-i-granslandet-mellan-handel-och-innovation.html

4 Tillväxtanalys har även genomfört ett uppdrag om hur utvärderingar av främjandeinsatser kan utvecklas, se Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering. Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer. Tillväxtanalys Rapport 2015:03

(14)

länder gjort för att brygga politikområdena innovation och handel i sin främjandeverksam- het. Då basen för handel länder emellan allt mer tar sin utgångspunkt i kunskapsintensiva näringar och innovationer är det angeläget att studera denna utvecklingsriktning.

Projektet syftar således till att bättre förstå internationaliseringsfrämjandet genom att studera strategier och organisationsmodeller i utvalda länder där handel och innovation sammanförts på ett framgångsrikt sätt. Målet med uppdraget är att understödja Regerings- kansliets arbete med främjandeinsatser, internationaliseringsstrategier och bidra till en diskussion kring hur dessa allt mer sammanflätade aktiviteter kan adresseras mer integrerat på sikt. Avsikten med rapporterna är att de ska ge en övergripande förståelse, tjäna som inspiration och ge goda exempel från ett antal länders offentligt finansierade främjande- arbete.

Några centrala frågor har varit:

• Vilken logik, argument och modell används för att sammanföra områdena handel och innovation?

• På vilket sätt har detta påverkat främjandet av innovation och handel ute i fält respektive i hemlandet?

• Vilka resultat går att visa på från respektive håll?

Fyra rapporter är framtagna med utgångspunkt i respektive europeiskt land. Tysklands, Danmarks, Schweiz och Nederländernas strategiska arbete på ”hemmaplan” och vad detta arbete får för konsekvenser för främjandeinsatserna i länderna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien, Japan och USA. Brasilien beskrivs ej i Schweizrapporten, men är med i de övriga.

Studierna har genomförts av Tillväxtanalys utlandskontor genom analyser av strategiska dokument och intervjuer med berörda personer i ländernas främjarverksamhet. Ramböll har bidragit med underlagsrapporter för de europeiska länderna i studien.

(15)

2 Schweiz strategier och organisation

Schweiz är en federal republik med en hög grad av decentralisering, de 26 kantonerna har egna regeringar, grundlagar och domstolar. Den schweiziska regeringen är federationens verkställande organ och bestämmer bland annat över landets utrikeshandel och delar av den högre utbildningen.5 Den schweiziska centrala förvaltningen består av sju departement med olika sekretariat knutna till sig.6 Det är dock viktigt att hålla i åtanke att de kantonala regeringarna har mycket stort inflytande, och också själva arbetar med främjandearbete av såväl handel som innovation.

I likhet med Sverige är Schweiz beroende av sin utrikeshandel och trots att senaste årens export har varit något lägre än normalt har man fortsatt växa på tillväxtmarknader, bland annat tack vare att efterfrågan på lyxvaror ökat.7 Totalt uppgår värdet av den schweiziska exporten till cirka 1,97 miljarder SEK (219 miljoner CHF), varav mer än häften går till EU-28.8 Runt 23 procent av exporten går till de sex länderna i denna studie (exklusive Hong-Kong). Över 70 procent av Schweiz import kommer från EU-28 och importen från de sex länderna i denna studie uppgår till cirka sex procent (exklusive Hong-Kong). Värdet av den totala importen är cirka 1,68 miljarder SEK (186 miljoner CHF) och den totala handeln mellan Schweiz och dessa länder är ökande.9 Schweiz är medlem i frihandels- sammanslutningen European Free Trade Association (EFTA) men står utanför det euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Schweiz har frihandelsavtal med Kina (2014), Sydkorea (2006) och Japan (2009). Det pågår förhandlingar med Indien och det finns ett samarbetsavtal mellan EFTA och MERCOSUR. Tyskland, Italien, Frankrike, Nederländerna och USA är de största exportmarknaderna (i fallande ordning).10 Schweiz anses vara ett av världens mest innovativa länder.11 En stor andel av FoU- satsningar sker inom privat sektor (cirka 70 procent av investeringar). En stor del av landets FoI-investeringar sker i läkemedelssektorn, 40 procent 2008.

Traditionellt är den Schweiziska synen på innovation- och exportfrämjande att det lämnas till näringslivet i så stor utsträckning som möjligt.12 Grundtanken är att Federationsrådet ska sätta ramverket och att olika aktörer sedan ska ha friheten att agera efter bästa förmåga.

Detta till trots så finns det dock vissa politiska främjarinitiativ, men handels- och innova- tionsstrategierna samordnas inte på något formellt plan.

De schweiziska aktörerna och strategierna för handel och innovation kan illustreras som nedan.

5 För 2013, siffror från världsbanken.

6 http://www.swissworld.org/de/politik/regierung_und_parlament/departemente/

7 http://www.oecd-ilibrary.org/docserver/download/1013171e.pdf?expires=1428491350&id=id&accname=

oid013866&checksum=154337E20FCA793F824DD696E9447E0B

8 Enligt den Schweiziska tullmyndigheten, Eidgenössische Zollverwaltung.

9 http://www.ezv.admin.ch/themen/04096/05228/index.html?lang=en

10 SECO: Bericht zur Aussenwirtschaftspolitik 2006 sowie Botschaften zu Wirtschaftsvereinbarungen. Kan laddas ner på: http://www.seco.admin.ch/dokumentation/publikation/00008/00101/index.html?lang=de

11 Hugo Hollanders and Nordine Es-Sadki: Innovation Union Scoreboard 2014, Maastricht Economic and Social Research Institute on Innovation and Technology år 2014, sidan 28

12 Aussenwirtschaftsbericht 2013, s. 1188

(16)

Figur 1 Det schweiziska främjarsystemet

En intressant organisatorisk mekanism är arbetsgruppen IDAG (Interdepartementale Arbeitsgruppe) som säkerställer informationsutbyte mellan de olika berörda departementen och fungerar som en informell diskussionsplattform för att följa upp och föreslå åtgärder för att innovationsstrategins målsättningar ska uppnås. I arbetsgruppen finns företrädare på operationell nivå från inrikesdepartementet (EDI), utrikesdepartementet (EDA) och näringsdepartementet (EVD). Inrikesdepartementet är ordförande för arbetsgruppen, och var fjärde år sker en avrapportering till Federationsrådet.

2.1 Handelsstrategi

Departementet för ekonomi, forskning och utbildning13 ansvarar ytterst för Schweiz federala policy för utrikeshandel samt för utbildnings- och forskningsfrågor.14 Det sekre- tariat som ansvarar för ekonomiska frågor, däribland handeln, är näringssekretariatet, SECO.15 SECO har i sin tur outsourcat en mycket stor del av sitt främjararbete till den privata organisationen Switzerland Global Enterprise (S-GE).

2.1.1 Strategi för handelsfrämjande

Den ursprungliga strategin för handelsfrämjande lanserades 2004.16 Strategin rör främst arbetet för näringssekretariatet (SECO) samt utrikessekretariatet och trots att strategin är över tio år gammal gäller dess grundläggande principer fortfarande. Strategin uppdateras dock löpande för att överensstämma med omvärldens förändring och utveckling. Exempel- vis utvecklades en strategi för BRIC-länderna år 2006 och 2011 uppdaterades strategin för att bättre kunna hantera stora omvälvningar i omvärlden.

Strategin är allmänt hållen och innehåller riktlinjer för hur näringssekretariatet (SECO) och utrikessekretariatet (EDA) ska arbeta för att förbättra förutsättningar för Schweiz och dess samarbetspartners. Ingen enskild aktör nämns i strategin, men strategin är viktig när de definierar uppdrag till Switzerland Global Enterprise (S-GE). Det finns inga specifika

13 Eidgenössische Departement für Wirtschaft, Bildung und Forschung eller Département fédéral de l'économie, de la formation et de la recherche

14 https://www.wbf.admin.ch/

15 Staatssekretariat für Wirtschaft eller Secrétariat d'Etat à l'économie: http://www.seco.admin.ch/

16Aussenwirtschaftsstrategie 2004 eller Stratégie de la politique économique 2004, finns tilgänglig:

http://www.seco.admin.ch/dokumentation/publikation/00008/00101/index.html?lang=de

(17)

handelsstrategier för Japan, Sydkorea eller USA. Däremot finns det klara målsättningar för hur handelsrelationerna med de övriga länderna i studien ska bedrivas.

Strategin från 2004 skrevs som ett svar på en ökande globalisering och lyfter att ökad import inte är ett hot mot Schweiz ekonomi utan snarare en tillgång som kan bidra till ökad konkurrenskraft hos schweiziska företag. I strategin slås det fast att Schweiz skulle tjäna på arbetsdelning med låglöneländer och att Schweiz skulle gynnas av att öppna upp sin mark- nad för tillväxtekonomier som Kina. Strategins övergripande mål handlar om att förbättra Schweiziska företags tillgång till utländska marknader och internationella regler för handel, förbättra policys för den nationella marknaden samt att bidra till den ekonomiska utvecklingen i partnerländer. Värt att notera är att strategin, förutom varor även omfattar tjänster och investeringar.

Fokusområde Syfte

Ekonomisk policy för utlandet i hemlandet

Att uppmuntra reformer som gör att hemmamarknaden utsätts för konkurrens kommer att gynna den egna ekonomin

Multilaterala avtal Att upprätta avtal med så många länder som möjligt och att arbeta för att detta görs på bästa sätt. Regeringen ska upprätta multilaterala avtal inom ramen för WTO

Konsekvent globalt ramverk

för handelsregler Att främja ett system där alla länder har samma rättigheter och ansvar, som samtidigt ska främja handel och vara hållbart

Utöka tillgängligheten till EU/EFTA

Att verka för borttagandet av alla handelshinder mellan Schweiz och EU- EFTA

Nätverk av samarbetsavtal Att bygga ett nätverk med utvalda partnerländer och upprätta frihandelsavtal med utvalda länder/grupper av länder. Urvalet baseras på ländernas nuvarande och förväntade ekonomiska betydelse Omfattande avtal Att verka för avtal som inkluderar mer än fri rörlighet av varor och

inkludera frågor som fri rörlighet av människor, immateriella rättigheter (IPR), tjänster och investeringar

Ekonomisk utveckling i

partnerländer Att verka för den ekonomiska utvecklingen i partnerländer genom ekonomiskt samarbete och medlemskap i internationella organisationer.

Tabell 1 Sammanfattning av handelsstrategins fokusområden

I den ursprungliga strategin görs en prioritering av länder att sluta frihandelsavtal med.

Prioriteringen är gjord på basis av ländernas förväntade ekonomiska styrka samt den nuvarande eller potentiella diskrimineringen i jämförelse med andra länders avtal. Ytter- ligare ett kriterium är ett lands villighet att ingå handelsavtal. Mot denna bakgrund identi- fierar strategin tre olika grupper av länder som prioriteras för bilaterala avtal (utöver de avtal som ryms inom ramen för WTO). Den första prioriterade gruppen är EU/EFTA- länder på grund av deras geografiska närhet till Schweiz. Den andra gruppen är icke- europeiska OECD-länder, där USA och Japan nämns som särskilt prioriterade. Sydkorea ingår även i denna grupp. Den tredje gruppen länder är ekonomier som anses bli betydelse- fulla i framtiden, nämligen Brasilien, Ryssland, Indien, och Kina (BRIC).

Uppdateringar av strategin

Varje år publicerar SECO en rapport som redogör för landets utveckling inom handels- relaterade frågor. År 2006 lanserades där nya riktlinjer för hur Schweiz ska samarbeta med BRIC och 2011 uppdaterades strategin mot bakgrund av den internationella finanskrisen.

I den rapport som drar upp riktlinjer för Schweiz arbete med BRIC går man igenom utma- ningar som Schweiz har i BRIC-länderna inom varor, tjänster, offentlig upphandling, IPR,

(18)

arbetsmarknad samt allmänna regler och lagar (exempelvis konkurrenslagstiftning och beskattning). Dessutom görs en analys av handelsrelationerna med varje och förslag på åtgärder. Nedan följer en sammanfattning av innehållet. En närmare genomgång av de landspecifika strategierna tas upp för respektive land.

I uppdateringen av strategin 201117 kvarstår det mesta, men Schweiz handel med EU, USA och Japan förutses minska i relativa termer, till förmån för nya växande ekonomier. Efter- som Doha-avtalet drog ut på tiden prioriterades dessutom bilaterala och multilaterala avtal.

Dessutom ska strategin vara anpassad för Schweiz starka valuta. I den uppdaterade strate- gin ligger fokus på två områden.

• Att stärka Schweiz ekonomiska ställning på den globala arenan. Detta ska åstad- kommas genom att regeringen verkar för att förbättra det internationella regelverket för utrikeshandeln genom ett mer aktivt deltagande i formella och informella fora, genom förbättrade bilaterala avtal med EU och genom att bygga på existerande avtal med stater utanför EU.

• Att fortsätta arbeta för ökad marknadstillgång för och ökad konkurrenskraft bland schweiziska företag. En observation är att det blivit svårare för schweiziska företag att verka utomlands. Genom att förbättra tillgången för utländska företag till den egna marknaden ska Schweiziska företag få bättre tillgång till utländska marknader.

I strategin lyfts en del utmaningar fram, bland annat att det finns ett nationellt motstånd mot omfattande reformer. Dessutom kan det vara problematiskt att Schweiz är ett så litet land, och att de därför inte är prioriterat för deras partnerländer att sluta handelsavtal med dem. För Schweiz egen del ses det dock som viktigt att bedriva en handelspolitik med många olika handelspartner för att minska risken för externa chocker.

I mars 2015 presenterade SECO en sammanställning av landets federala främjaraktiviteter.

Sammanställningen består av fyra delar och har ett fokus på nationella villkor: policy för SMF, turism, regioner och export/investeringar. De tre första områdena handlar om olika åtgärder för att skapa ett attraktivt företagsklimat. I den fjärde delen, som delvis handlar om att locka utländska företag och investerar till landet men också om exportfrämjande, framhålls S-GE som ett oerhört viktigt initiativ. Här nämns att den federala regeringens syfte är att underlätta för Schweiziska företag utomlands, att värna om schweiziska jobb i landet och att sprida kunskap om Schweiz fördelar.

Switzerland Global Enterprise (S-GE)

SECO och Utrikesdepartementet (EDA)18 tillsammans definierar uppdraget för Switzer- land Global Enterprise (S-GE), en icke-vinstdrivande organisation med en liknande funktion som Business Sweden på utländska marknader.19 Organisationen arbetar bland annat för att hjälpa företag att identifiera säljmöjligheter genom olika konsulttjänster och den primära målgruppen för S-GE är små och medelstora företag. I dagsläget lägger man ett särskilt fokus på livsmedel, IKT och Life Science även om man arbetar med alla branscher. Utöver exportfrämjande arbetar S-GE även med importfrämjande och med att locka utländska investeringar till Schweiz. Totalt arbetar cirka 60 personer på S-GE i

17 SECO: zur Aussenwirtschaftspolitik 2011 und Botschaften zu Wirtschaftsvereinbarungen sowie Bericht über zolltarifarische Massnahmen im Jahr 2011. Kan laddas ner från:

http://www.seco.admin.ch/dokumentation/publikation/00008/00101/index.html?lang=de

18 Eidgenössische Departement für auswärtige Angelegenheiten eller Le Département fédéral des affaires étrangères: https://www.eda.admin.ch/eda/de/home.html

19 Rambölls intervjuer med SECO, EDA och S-GE

(19)

Schweiz och 80 personer på utlandsorganisationen kallad Swiss Business Hub som har ansvar för att genomföra främjandet i utlandet.20

S-GE tilldelas fyråriga uppdrag som godkänns av det schweiziska parlamentet, dessutom har S-GE årliga exportstrategier som tas fram i samarbete med SECO och EDA. I dessa strategier fastslås vilka länder som ska stå i särskilt fokus och vilka tjänster som ska erbjudas. I praktiken har S-GE dock stor operationell autonomi. Även om staten ger råd är det organisationens styrgrupp, där SECO endast utsett ordföranden, som gör de slutliga prioriteringarna eftersom man anser att näringslivet vet bäst vilka sektorer som bäst behöver stöd.

S-GE outsourcar en del av sina tjänster till konsulter och har kataloger över pålitliga företag en potentiell exportör kan vända sig till. Det finns dessutom inskrivet i organisa- tionens instruktioner att man inte får utföra tjänster som redan utförs av en privat aktör, detta för att främja konkurrensen. Staten har inte satt några inkomstmål för S-GE eftersom man vill att organisationen ska agera i allmännyttans intresse, men styrelsen har trots det satt upp interna inkomstmål. De flesta tjänsterna är avgiftsbelagda, men en del saker är gratis som exempelvis generella marknadsundersökningar.

Utöver S-GE finns det även statliga satsningar på särskilda industrier som går via bransch- förbund, däribland medicinteknik och miljöteknik.21

2.2 Innovationsstrategi

Utbildning och forskning ses som ett prioriterat område inom schweizisk politik, delvis för att Schweiz ska kunna behålla sin position som ledande inom innovationsområdet. Ett tecken på detta är att anslagen till högre utbildning och forskning ska öka med cirka fyra procent mellan 2013 och 2016.22

Innovationsscenen i Schweiz är dock relativt liten, och det finns en hög grad av informellt informationsutbyte mellan myndigheter, vilket gör att man upplever det som mindre viktigt att i hög grad samordna systemets olika främjare. Vad gäller främjande anses dessutom det schweiziska varumärket vara mycket viktigt och tack vare dess styrka krävs inte alltför stora insatser för att främja innovations och forskningssamarbete. Däremot förs en diskus- sion om potentiella problem med utländska studenter som tar upp studieplatser i landet.

Inom utbildningsväsendet är det regeringen samt sekretariatet för bildning, forskning och innovation (SBFI)23 som ansvarar för genomförandet av den nationella strategin inom utbildning och forskning. Sekretariatet är underställt departementet för ekonomi, utbild- ning och forskning. SBFI ansvarar för Schweiz deltagande i internationella projekt, däri- bland Horizon 2020. Utanför Europa har SBFI sju olika program för forsknings- och innovationssamarbete med BRIC, USA, Japan och Sydkorea, dessa program genomförs av landets statliga universitet och högskolor.24

Trots att det finns en strategi för innovationsfrämjande finns inget explicit sektortsfokus, en stor del av federala forskningsanslagen går direkt till universiteten som själva beslutar

20 http://www.s-ge.com/de

21 SECO: Bericht zur Aussenwirtschaftspolitik 2013 und Botschaften zu Wirtschaftsvereinbarungen sowie Bericht über zolltarifarische Massnahmen im Jahr 2013, Bern 2014

22 Federationsrat Schweiz: Botschaft über die Förderung von Bildung, Forschung und Innovation in den Jahren 2013–2016, Zürich 22 februari 2012

23 Staatssekretariat für Bildung, Forschung und Innovation eller Le Secrétariat d’Etat à la formation, à la recherche et à l’innovation

24 Baseras på kontakter med olika personer på SBFI i mars 2015

(20)

om vilka områden de ska satsa på. En del av forskningsmedlen går dessutom till den fede- rala myndigheten för innovationsfrämjande, Kommissionen för teknik och innovation, CTI. CTI:s syfte är att främja schweizisk innovation genom att bistå i

kommersialiseringsfasen av forskning och utveckling. CTI erbjuder bland annat nystartade företag kostnadsfri coaching i fyra strukturerade steg. Utvalda företag blir ”CTI-märkta”, vilket kan ses som en symbol för kvalitet och trovärdighet vilket underlättar för företagen exempelvis när de söker kapital eller söker hjälp från exempelvis Swissnex.25 Ett annat initiativ är CTI Startup där man vägleder företag i processen från att verifiera en idé till att få igång sin försäljning på internationella marknader. Det finns en viss överlappning mellan CTI:s och S-GE:s arbete, i teorin ska företag gå från CTI till S-GE när de nått en viss nivå i sin utvecklingsprocess, men det finns inga tydliga riktlinjer för exakt hur detta ska ske.

2.2.1 Strategi för internationella aktiviteter inom utbildning, forskning och innovation

På uppdrag av regeringen presenterade det schweiziska inrikesdepartementet (EDI) en ny övergripande strategi för internationella aktiviteter inom utbildning, forskning och innova- tion år 2010.26 Strategins mål är att fortsätta vidareutveckla ett internationellt konkurrens- kraftigt utbildnings-, forsknings- och innovationssystem.

Inför framtagandet av strategin ansåg man att Schweiz måste fortsätta vara aktivt i program och internationella nätverk för att kunna fortsätta som internationellt ledande. Schweiz ska underlätta utbyte av utbildning samt verka för att Schweiziska utbildningar erkänns inter- nationellt. För att göra detta deltar man dels i multilaterala forskningsprogram, men man har även särskilda program för bilaterala samarbeten (tillväxtländer nämns här som särskilt viktiga), men man ska också understödja privata forsknings- utbildnings- och innovations- aktörers initiativ.

Att skapa och bibehålla internationella nätverk är en viktig del av strategin, och då särskilt partnerskap som bidrar till synergieffekter eller bidrar till lösningar på globala utmaningar.

Man vill även göra det lättare för institutionerna själva att bygga nätverk. I strategin nämns tre riktlinjer för detta.

1. Genom utbyte med andra forsknings- och innovationsaktörer stärks den egna posi- tionen. Prioriterat är att ingå partnerskap som skapar synergieffekter och/eller bidrar till att skapa lösningar på globala utmaningar och samtidigt skapar värde för Schweiz egna utbildnings-, forsknings- och innovationssystem

2. Stärka handlingsfriheten för institutionerna inom högre utbildning att själva bygga ut sina nätverk. För att förbättra ramvillkoren och mobiliteteten av personer ska stipen- dier, utbytesprogram och tidsbegränsade arbetstillstånd främjas i högre utsträckning 3. Bevara och förbättra styrkor inom det schweiziska utbildningssystemet

I strategin görs en prioritering av länder. Hög prioritet (europeiska länder samt Turkiet och Israel), medelprioritet (BRIC, USA och Japan) samt låg prioritet (övriga länder, däribland Sydkorea). Här kan även tilläggas att det i strategin nämns en viss oro över att Schweiz kan

25 http://www.ctistartup.ch/en

26 Stratégie internationale de la Confédération pour le domaine formation, recherche et innovation eller Internationale Strategie der Schweiz im Bereich Bildung, Forschung und Innovation

(21)

komma att tappa i konkurrenskraft på grund av sin åldrade befolkning, och att det är viktigt att möjliggöra rekrytering av ung arbetskraft.

Swissnex

SBFI finansierar Swissnex-nätverket, som innefattar de mindre Science and Technology Office (STO), som är en del av ambassaderna samt det större Swissnexkontoren. Syftet är att skapa ett stabilt nätverk mellan ett urval av universitet, forskningsinstitut och innova- tionsgrupperingar i Schweiz och de utvalda länderna. Fokus är på att stärka samarbete och utbyte inom vetenskap, högre utbildning, konst och innovation. Kontorets främsta upp- gifter är att analysera och rapportera om policyer inom vetenskap, högre utbildning och innovation, samt att stimulera samarbeten mellan Schweiz och de olika länderna inom dessa områden. Det finns totalt 18 STO i världen och sex Swissnexkontor som drivs av SBFI i nära samarbete med den schweiziska utrikesförvaltningen och ambassadernas vetenskaps- och teknologiattachéer.

Swissnex-kontoren är placerade i vad som identifieras som världens mest innovativa hubbar, Boston (som öppnade 2000), San Francisco (2003), Singapore (2004), Shanghai (2007), Bengaluru (2010) och Rio de Janeiro (2013). De senare etableringarna har medve- tet gjorts i tillväxtländer där kultur- och språkbarriärerna är större än i länder som exempel- vis Japan och Australien – där förövrigt också de schweiziska universiteten redan har bra relationer.

Även om Swissnex-kontoren är ett statligt initiativ så står partner och donatorer för en stor del av finansieringen. Man arbetar bland annat med att stärka Schweiz profil som kun- skapsnation, men även med att föra samman forskare, entreprenörer, policy-skapare och

”tankeledare” med nya idéer runt om i världen. Man vill även underlätta akademiska program, kunskapsutbyte, samtidigt som man ska hjälpa till i internationaliseringsproces- serna för schweiziska akademiska institutioner och företag. De olika kontoren erbjuder olika tjänster, men man erbjuder bland annat tillgång till nätverk men även uthyrning av arbetsplatser och olika typer av analyser.

En stor del av det schweiziska främjandet handlar om att locka till sig utländska investe- ringar och företag, och man har gått från att söka vitt och brett, till att speciellt söka efter innovativa, värdeskapande företag som kräver liten landmassa för sin verksamhet. Swiss- nex hjälper till med matchningen mellan ”smarta” företag och olika kantoner, delvis för att förbättra investeringsmöjligheterna men också för att förebygga skadlig intern konkurrens.

För just detta finns dock inte några särskilda landstrategier eftersom de olika kantonerna har sina egna utvecklingsstrategier för detta. De olika kantonerna har dessutom regionala sammanslutningar som, tillsammans med större företag, aktivt jobbar för att främja investeringar, Zürich har exempelvis representationer i såväl USA som Kina. Även här ligger tyngdpunkten på företag som ligger högt upp i värdekedjan, high-techföretag som bedriver forskning inom bland annat IKT, optik och medicinteknik ligger i fokus.

Swissnex och S-GE styrs som tidigare nämnts av samma departement sedan ett par år till- baka, men detta verkar inte nämnvärt ha påverkat deras samarbete. Swissnex har en större handlingsfrihet än S-GE, varför det där finns en viss motvilja till att kopplas ihop allt för mycket med dem. De två organisationerna sitter ofta bredvid varandra och i det sker en löpande dialog och samordning på en operationell nivå.

(22)

2.3 Koppling mellan innovations- och handelsfrämjande Det yttersta ansvaret för såväl handels- som exportfrämjande finns som tidigare nämnts hos departementet för ekonomi, utbildning och forskning. Trots det finns det ingen över- gripande schweizisk strategi för samordning av innovations- och handelsfrämjande, vilket kanske inte är så konstigt i ett land som dels är så pass decentraliserat samtidigt som det har en så stark tradition av begränsad statlig inblandning. Dessutom finns en uppfattning av att Schweiz är så litet, både geografiskt och populationsmässigt, att insatserna kräver mindre officiell samordning då olika myndigheter och organisationer ofta sitter vägg i vägg med varandra och ofta träffas. Det finns dock en stor flora av aktörer på olika nivåer, dels federal, men också på kanton och regional nivå, därtill uppmuntras privata främjar- initiativ för såväl handel som innovation.

Schweiz har ett starkt varumärke för såväl affärsklimat som utbildning och forskning. Det ses som viktigt att stärka den bilden samtidigt som man värnar om företags förutsättningar på hemmaplan. Detta är ett uttalat syfte inom såväl innovations- som handelsfrämjandet och är också en viktig komponent i landets arbete med (inåtgående) investeringsfrämjande.

Investeringsfrämjandet, som syftar till att locka såväl kapital som arbetstillfällen till

Schweiz, är fokuserat mot innovativa, kunskapsintensiva företag. För att locka till sig dessa krävs en god tillgång på kompetent personal och ett gott forsknings- och innovations- klimat, vilket kan bli problematiskt i framtiden när immigrationslagstiftningen skärps.

I handelsstrategierna gör inga tydliga sammankopplingar mellan handel och innovation.

Strategin och efterkommande strategier betonar dock att Schweiz konkurrenskraft är central och uttrycker att fri handel kommer att medföra att schweiziska företag måste bli mer effektiva allteftersom de utsätts för internationell konkurrens. Den internationella strategin för utbildning, forskning och innovation gör däremot en viss koppling mellan innovation och export. Strategin visar att det schweiziska näringslivet är beroende av högkvalificerad arbetskraft och slår fast att landets egen marknad är för liten för den egna produktionen av innovativa lösningar. För att kunna behålla sin internationella konkurrens- kraft måste utbildningsväsendet också ligga i framkant. Tanken är därmed att innovation behövs för Schweizisk export och att förbättrad innovation därmed kan bida till ökad export.

I praktiken finns det en del offentliga initiativ som delvis berör innovation och handel.

Staten stöder CTI Startup, ett initiativ för att coacha företag från idé till försäljning på internationella marknader. Swissnex arbetar främst med att understödja innovations- samarbete, men arbetar delvis med att stödja kunskapsintensiva schweiziska företag i utlandet. Troligtvis arbetar dessutom Swissnex och S-GE i praktiken samordnat eftersom de uppges ha goda kommunikationer sinsemellan, och detta kan då hjälpa enskilda företag gå från innovationssamarbete till handel.

(23)

3 Schweiz i Japan

Schweiz firade 150 års diplomatiska förbindelser med Japan förra året, vilket innebär att relationen är fyra år äldre än den mellan Sverige och Japan. På senare år har man tecknat flera avtal som underlättar för samarbete och handel mellan länderna, exempelvis avtal som hanterar dubbeltaxering (2010), socialförsäkring (2012) och frihandel (2009).

Japan är Schweiz tionde största exportmarknad, och exportvärdet drygt 50 miljarder kronor (6 miljarder CHF)27. De viktigaste industrisektorerna för export år 2014 var kemi och läke- medel (44 procent av exportvärdet), följt av klockor, precisionsinstrument och juveler (35 procent) samt maskin och elektronik (8,4 procent). Intresset för den japanska marknaden har ökat från schweiziska företag den senaste tiden, i och med att Europas ekonomi stagne- rat och man letar nya marknader.

Schweiz är känt i Japan som ett högteknologiskt och innovativt land, vilket främjar inve- steringar från japanska företag. Det geografiska läget och goda språkkunskaper värderas också högt. Samarbetsavtalen mellan Schweiz och EU gör arbetsmarknaden öppen och arbetskraft rörlig, vilket innebär att det finns god tillgång på välutbildad personal från andra EU-länder. Landet anses ha ett bra affärsklimat, även om vissa faktorer senaste året har bidragit till utveckling i motsatt riktning, exempelvis politik för restriktivare invand- ring och valuta frikopplad från euron. Enligt erfarenhet är japanska företag inte så känsliga för skattenivåer vid sina investeringsbeslut, så det ses inte som en avgörande faktor för investeringsviljan.

Ambassaden och Swiss Business Hub är de viktigaste nationella främjarorganisationerna för innovation och handel på plats i Japan vilket beskrivs i kommande avsnitt. Dessutom spelar de 26 kantoner som tillsammans bildar Schweiz en stor och aktiv roll i främjar- arbetet. Den höga graden av självständighet och självbestämmande för kantonerna, med exempelvis egna skattesatser, gör att de också konkurrerar sinsemellan för att locka investeringar till respektive kanton. Många av kantonerna har egna kontor utomlands, i länder med potentiella investerare, som komplement till de nationella aktörerna.

3.1 Dagligt arbete och organisation

Vid Schweiziska ambassaden finns, förutom ekonomisektionen, också ett kontor för vetenskap och teknik (Science & Technology Office, STO) samt Swiss Business Hub Japan (SBHJ).

SBHJ är den organisation som främst arbetar med handelsfrämjande på nationell nivå.

Även om organisationen sedan flera år rymmer både investerings- och exportfrämjande och har en gemensam chef, är det två tydliga avdelningar med olika organisation, uppdrag och affärsmodeller. Moderorganisationen Switzerland Global Enterprise (S-GE) i Zürich, Schweiz, är finansiär för verksamheten och mest engagerad i det konkreta arbetet inom SBHJ. Av finansieringen kommer en tredjedel från de olika kantonerna, och två tredjedelar från staten. Enligt uppgift är budgeten till kontoret i Japan ”generöst tilltagen” och begrän- sar inte verksamheten på något sätt. Detta konstateras tacksamt och skiljer sig från ambas- sadens stagnerade eller krympande budget.

27 Statistik från Swiss Business Hub för 2013

(24)

Förutom chefen för SBHJ, som är utsänd från Schweiz, finns totalt sex lokalanställda i organisationen, tre på export och tre på investeringsfrämjande.

Det huvudsakliga exportfrämjande arbetet sker genom konsultuppdrag för schweiziska företag som vill etablera sig eller växa i Japan. Exportfrämjarna vid SBHJ ser sig dock mer som projektledare och arbetar tillsammans med runt 30-40 fristående konsulter i Japan, ofta äldre personer med sälj- eller annan affärserfarenhet på den japanska marknaden.

Expertkonsulterna finns listade på organisationens hemsida, så att företag kan kontakta dem direkt. Experterna anlitas då det kommer beställningar på mer omfattande och specia- liserade marknadsrapporter. Andra uppdrag kan vara att arrangera program för besökande affärsdelegationer. SBHJ bistår ibland företag som stöter på handelshinder i Japan. Om det är relevant och bistår flera företag, också för framtiden, sker uppdraget kostnadsfritt för företagen, i annat fall faktureras det enskilda företaget.

En viktig del av SBHJ:s exportfrämjande arbete är informationsspridning och kontakt- skapande aktiviteter. Det sker genom nätverksträffar och event, samt genom organisa- tionens hemsida, där information om händelser och kortare rapporter publiceras. I Japan har man valt tre prioriterade branscher att bevaka där det finns matchning mellan hem- landets industri och en redan stor eller växande marknad i Japan; fordonsindustrin, hälsa och skönhet samt energiteknik och infrastruktur. Fordonsindustrin är i första hand relevant för komponenttillverkare, då Schweiz har flera nischade underleverantörer till den globala bilindustrin. Hälsa och skönhet innefattar så kallad functional food, hälsotillskott och kosmetika. Energiteknik och infrastruktur prioriteras med anledning av förestående av- regleringar av såväl el- som gasmarknaderna i Japan. För närvarande arbetar man också tätt tillsammans med sina tyskspråkiga grannar Tyskland och Österrike, för att undersöka affärsmöjligheter i samband med Tokyos arrangemang av sommar-OS år 2020.

Japan är utpekat som en prioriterad samarbetspart i handelsstrategin. På hemmaorganisa- tionen finns fyra personer som arbetar med investeringar, varav en ansvarig för Japan och Sydkorea. Det största arbetet med främjande ligger hos kantonerna. I Japan finns två kantoner representerade med egna kontor; Bern och Vaud, med Lausanne som största stad.

Investeringsfrämjarna inom SBHJ har rollen som länk mellan japanska intressenter och de 26 kantonerna, genom att vara en ”one-stop shop” och reducera komplexiteten för japanska investerare. I en tydlig process är första steget för SBHJ att lansera Schweiz i sin helhet som ett intressant land för investeringar från en japansk aktör. I nästa steg kartläggs beho- ven från investeraren, till exempel närhet till universitet eller internationell flygplats, och dokumenteras i en affärsplan. De kantoner som kan möta kraven identifieras, typiskt en handfull, och får sedan själva presentera sina erbjudanden, till exempel vad gäller skatte- satser och andra specifika förhållanden.

Investeringsfrämjande ställer krav på långa relationer med de japanska investerarna. Inled- ningsvis krävs att man kan möta funderingar genom att svara på frågor om tillgång på skolor för medföljande barn och vad man äter till frukost i Schweiz. Relationen förväntas också fortsätta, kanske i flera år efter det att investeringen är beslutad och uppdraget egent- ligen slutfört. Tjänsterna är avgiftsfria för de japanska investerarna.

Science and Technology Office (STO) finansieras av sekretariatet för bildning, forskning och innovation (SBFI). Det finns totalt 18 STO i världen, plus sex stycken större kontor, så kallade Swissnex. Kontorets främsta uppgifter är att analysera och rapportera om policyer inom vetenskap, högre utbildning och innovation, samt att stimulera samarbeten mellan Schweiz och Japan inom dessa områden. I vissa fall överlappar arbetet mellan STO och

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :