Känsla av sammanhang
En studie kring äldre ensamboendes välmående
Författare: Handledare:
Johanna Brard Barbro Wadensten
Lisa Sundeson Examinator:
Sofia Wilhelmsson Birgitta Edlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Vt-2009
SAMMANFATTNING
Inledning Denna studie behandlar Aaron Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. KASAM kan beskrivas som en teori om hur människan upplever sin tillvaro och baseras på tre nyckelbegrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Syfte: Studien har som syfte att undersöka en grupp äldre ( >80 år) ensamboende kvinnor och män för att se hur stor andel av dem som skattar ett högt KASAM. Studien ämnar utforska vilka faktorer som bidrar till att äldre har ett starkt KASAM samt öka förståelsen för hur dessa faktorer, rent konkret, kan ta sig uttryck i en människas liv.
Metod: Enkätundersökning ( KASAM-formuläret) samt intervjuer.
Resultat: Av 59 utdelade enkäter besvarades 10 enkäter fullständigt. Av de 10 personer som besvarade enkäterna var 50 % kvinnor och 50 % män. Av dessa tio skattade tre personer ( 30%) ett högt KASAM (>160p). Utifrån enkätsvaren valdes 6 personer med högst skattat KASAM ut för att delta i intervjuer. Dessa informanter hade mellan 132 och 177 KASAM- poäng. Intervjuernas innehåll analyserades och utmynnade i sju olika subkategorier bestående av gemensamma faktorer som bidragit till ett starkt KASAM.
Subkategorierna var Relationer, Uppväxtförhållanden, Tro, Förutsättningar, Karriär, Sysselsättning och Upplevelser. Subkategorierna återknöts sedan till de tre nyckelbegreppen; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Slutsats: Antalet besvarade enkäter var oväntat lågt och resultatet får tillämpas som ett exempel på tillvägagångssättets betydelse för resultatet. Däremot bedöms intervjudelens resultat som överförbart till praktiken, i arbetet med äldre inom hälso- och sjukvården.
Resultatet visar hur hälsofrämjande faktorer kan ta sig i uttryck i äldre människors liv.
Detta möjliggör att sjuksköterskan har lättare att tillvarata och uppmärksamma sådana faktorer och därmed jobba utifrån ett salutogenetiskt perspektiv
Nyckelord: KASAM; Äldre; Ensamboende
ABSTRACT
Introduction: This study is based on Aantonovskys SOC-theory; Sense of Coherence.
SOC can be described as a theory which describes how a person experience her existence and the theory is based on three key expressions; comprehensibility, manageability and meaningfulness.
Aim: The aim of the study is to examine a group of elderly (>80 years) men and women who live alone to investigate how many percent of the group that estimate a high value of SOC. The study aims to investigate which factors contribute to the fact that a person achieve a high value of SOC and increase the understanding about how these factors concretely can appear in a persons life.
Methods: Questionnaire (SOC scale) and Interviews.
Results: Out of 59 questionnaires, 10 were answered completely. The 10 answers were represented equally of 50 % women and 50% men. Three persons out of ten (30%) estimated a high SOC (>160p). From the answered questionnaires, the 6 representatives with the highest estimated SOC were chosen for participating in interviews. The chosen people hade an estimated SOC-value between 132 and 177 points. The content from the interviews were analyzed and seven different subcategories were found consisting of common factors that had contributed to a high value of SOC. The subcategories were;
relations, childhood, belief, conditions, career, occupation and experiences. Afterwards the subcategories were re-established to the three key-expressions; comprehensibility, manageability and meaningfulness.
Conclusions: The number of answered questionnaires in the investigation was unexpected very low and therefore the result is only to be applied as an example of the meaning that the procedure have for the result. However the result from the interviews is to be considered as possible to transmit into the work with elderly in healthcare. The result shows how factors that contribute to good health can be expressed in elderly peoples life. This makes it easier for the nurse to take care of and illuminate these factors and to work from a salutogenetic perspective.
Keywords: SOC, Elderly, Living alone
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING………1
1.1. Patogenes och Salutogenes………..2
1.2. Hälsa; dikotomi eller kontinuum?...2
1.3. KASAM; Känsla av sammanhang………..3
1.4. Begriplighet………...3
1.5. Hanterbarhet……….4
1.6. Meningsfullhet………..4
1.7. KASAM inom rimliga gränser………4
1.8. Att mäta KASAM………...5
1.9. Problemformulering………...6
1.10. Syfte………..6
1.11.Frågeställningar………6
2. METOD………7
2.1. Design……….7
2.2. Undersökningsgrupp och urval..……...………..7
2.3. Datatinsamlingsmetod………..7
2.4. Tillvägagångssätt………..….8
2.5. Dataanalys………...9
2.6. Etiska aspekter………9
3. RESULTAT………10
3.1. Enkäter………10
3.2. Intervjuer……….11
3.3. Begriplighet………...11
3.4. Hanterbarhet……….12
Uppväxtförhållande……….12
Relationer……….12
Förutsättningar………..……...13
Tro………...…….14
3.5. Meningsfullhet……….. …14
Karriär………...14
Sysselsättning……….15
Upplevelser………....15
4. DISKUSSION……….……..16
4.1 Huvudresultat……….……...16
4.2 Resultatdiskussion………..17
4.3 Metoddiskussion……….…..19
5. SLUTSATS………..……21
6. FRAMTIDA FORSKNING……….22
7. REFERENSER……….23
BILAGOR……….25
Bilaga 1: KASAM-fomuläret………..……25
Bilaga 2: Intervjuguide………29
Bilaga 3: Brev till enhetschef………..30
Bilaga 4: Brev till informant……….…..32
Bilaga 5: Exempel på innehållsanalys………34
Bilaga 6: Övergripande innehållsanalys……….35
1. INLEDNING
Sverige har störst antal ålderpensionärer i världen och antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren (Wålinder, 2007). Medellivslängden ökar och i framtiden kommer allt fler svenskar att avlida i mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för kroppsliga och själsliga problem, där fysiska och psykiska påfrestningar blir allt jobbigare att stå emot. Hög ålder är den starkaste riskfaktorn för svår sjukdom och död och följaktligen för en högre sjukvårdskonsumtion (Larsson & Rundgren, 2003). Bland de ”äldre” äldre över 80 år är åldersförändringarna mer uttalade, de åldersrelaterade sjukdomarna vanligare och behovet av hjälp ökar. ”Äldre” äldre är de främsta konsumenterna av den sjukvård som produceras.
I Hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf (2 § 1982:763) går det att läsa att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Vad god hälsa och välmående innebär är däremot någonting högst subjektivt och således omöjligt att formulera i ett allmängiltigt begrepp. Hälsa beskrivs ofta som ett tillstånd där såväl fysiska, psykiska och sociala faktorer har betydelse för individens välmående. Personer med svåra sjukdomar behöver trots allt inte uppleva ohälsa om de psykosociala faktorerna uppväger (Hanson, 2004). Det är här någonstans denna studie kommer in, i syfte att öka förståelsen för vilka psykosociala faktorer som stärker människans hälsa. Äldre människor utgör som nämnt den största patientgruppen inom vården och löper högst risk för att drabbas av hälsofarliga påfrestningar, så som sjukdom och ensamhet. Eftersom det åldersbetingade fysiska sjukdomsförloppet ofta inte går att bota är det av stor betydelse att jobba med hälsa på ett flerdimensionellt plan, i syfte att stärka de hälsofrämjande psykosociala faktorer som gör att patienten kan hantera påfrestningar bättre.
Frågan om hur människan kan hantera påfrestningar samtidigt som denne bibehåller sin hälsa
ställde sig Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. Som svar utformade han
teorin om KASAM, känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). Teorin bygger på tre
nyckelbegrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky såg KASAM som
en av grundförutsättningarna i bibehållandet av en god hälsa. KASAM-teorin formades
utifrån Antonovskys nydanande syn på hälsa, då han valde att se hälsa utifrån ett
salutogenetiskt perspektiv, vilket utgår från vilka resurser och egenskaper som håller människan frisk.
1.1 Patogenes och Salutogenes
Då hälsa beskrivs utifrån ett så kallat sjukdomssynsätt, patogenetik, är det sjukdomen eller ohälsan som står i fokus och som väljs att studeras. Patogenes handlar om att identifiera och förklara de faktorer som är sjukdomsalstrande, det vill säga patogena. Patogenesen beskriver sjukdomen, dess symtom samt vad som orsakar den. Inom det patogenetiska synsättet är hälsa detsamma som avsaknaden av sjukdom (Antonovsky, 2005).
Det salutogenetiska synsättet kan, i motsats till det patogenetiska, beskrivas som ett hälsosynsätt (Hansson, 2004). Här ses hälsa som något mer svårdefinierat än endast frånvaro av sjukdom och det inriktar sig istället att försöka förklara varför människor, trots påfrestningar, kan bibehålla en god hälsa. Det salutogenetiska synsättet inriktar sig på att beskriva vilka faktorer som bidrar till en förbättrad hälsa. Det salutogenetiska och det patogenetiska perspektivet kan i teorin förklaras som två separata teser men i praktiken bör de ses som två processer som kompletterar varandra. Båda processerna är hela tiden närvarande i och utgör en kamp mellan sjukdomsalstrande och hälsofrämjande faktorer.
1.2 Hälsa; dikotomi eller kontinuum?
Som nämnts tidigare och som beskrivits i Hansons bok hälsopromotion i arbetslivet (2004) finns flera synsätt på hälsa. Hälsa kan både betraktas som ett dikotomt begrepp eller ses som ett kontinuum. Ett dikotomt perspektiv innebär, i likhet med det patogenetiska, att hälsa betraktas utifrån ett sjukdomssynsätt, det vill säga att hälsa är likställt med att inte vara sjuk.
Sjukdom bestäms av läkarens diagnos och kliniska tester, vilket avgör vem som klassificeras
som sjuk eller inte. Inom det dikotoma synsättet finns således bara två ställningar, frisk eller
sjuk, och det kan därför benämnas som ett ”antingen - eller” fenomen. Utifrån ett annat
perspektiv kan hälsa betraktas som ett kontinuum, det vill säga två motsatta poler där den ena
utgörs av hälsa och den andra av ohälsa och varje individ befinner sig vid varje tillfälle
någonstans på detta kontinuum. Antonovsky (2005) valde att betrakta begreppet hälsa utifrån
det sistnämnda perspektivet (Hanson, 2004). Han menade att individen befinner sig i ett läge
på detta kontinuum och sedan kan olika förutsättningar och händelser verka så att individen
rör sig mot den ena eller den andra polen. Antonovsky ansåg att det är omöjligt att beskriva
bild av verkligheten. En individ betraktas på så sätt som sjuk trots att det endast är en liten del av henne som inte fungerar. Synsättet på hälsa som ett kontinuum torde således ge en mer verklighetsanpassad beskrivning av fenomenet. Antonovsky belyste även det faktum att även den som är svårt sjuk är i någon bemärkelse frisk, vilket betyder att så länge det finns spår av liv i oss så existerar det fortfarande fragment av hälsa.
1.3 KASAM; Känsla av sammanhang
Utifrån sitt synsätt på hälsa utformade så Antonovsky begreppet ”känsla av sammanhang”
(KASAM) som ett svar på hur människan bibehåller sin hälsa och vad som påverkar individen att röra sig mot den friska polen på det kontinuum som utgör individens mående (Antonovsky, 2005). KASAM kan således beskrivas som de faktorer i form av förutsättningar eller resurser som får individen att hålla sig närmare kontinuets pol av hälsa trots att det finns krafter som drar åt motsatt håll. KASAM består av tre nyckelbegrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka alla tre står i relation till varandra. Om alla dessa tre komponenter har starka värden hos en individ bedöms hon ha ett strakt KASAM och troligtvis även en god hälsa.
Antonovsky definierar KASAM som följande:
”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre oh yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang”
(Antonovsky, 2005)
1.4 Begriplighet
Med begriplighet menar Antonovsky (2005) att en människa har förmågan att göra saker
gripbara genom förnuftighet och kognitiv förmåga. Exempel på detta kan vara att ta till sig
information som något strukturerat och tydligt snarare att den upplevs som kaotiskt
svårbegriplig. Med begriplighet menas även att individen kan förutse påfrestningar, eller
åtminstone kan förklara dessa om de uppstår oväntat. En människa med hög begriplighet
förmår att göra svåra påfrestningar som död och krig gripbara. En människa med hög
begriplighet upplever det som inträffar under livet som erfarenheter och utmaningar som är
värda att ta sig an. En människa med ett lågt KASAM, där komponenten begriplighet är svag, kommer i stället att se påfrestningar och olyckliga händelser som ständigt återkommande, en slags otursförföljelse. Personen ser sig själv som en olycksfågel som alltid kommer förföljas av olycka i stället för att ha en positiv syn till det fortsatta livet.
1.5 Hanterbarhet
Hanterbarhet innebär att människan upplever sig ha resurser till förfogande för att kunna bemöta påfrestningar (Antonovsky, 2005). Det betyder att människan upplever att dessa resurser är under hennes egen kontroll eller att de kontrolleras av någon annan som hon känner tillit till, exempelvis en nära anhörig eller en högre instans. En människa med hög känsla av hanterbarhet tros känna att hon själv kan påverka sin livssituation och att hon inte känner sig som ett ”offer för omständigheterna”.
1.6 Meningsfullhet
Meningsfullhet, menar Antonovsky (2005), är den viktigaste av de tre komponenterna och innebär att en människa upplever att livet har en mening, att de krav som ställs på individen känns som utmaningar och värda att engagera sig i. Meningsfullheten leder således till motivation. Individer med hög meningsfullhet känner att de har någonting i livet som betyder särskilt mycket för dem, vilket gör att påfrestningar blir värda att utmana och bekämpa.
1.7 KASAM inom rimliga gränser
Antonovsky (2005) har beskrivit KASAM som ett sätt att uppleva och bemästra sin omvärld
och att människor med ett starkt KASAM har en livssyn som genomsyras av de tre beskrivna
nyckelbegreppen (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Dock understryker han att
det finns områden i en människas liv som inte innefattas av denna livssyn, det vill säga att en
människa sätter upp gränser för vad hon innefattar inom dessa ramar. Det som sedan hamnar
utanför gränserna är för henne inte betydelsefullt (Antonovsky, 2005). Detta kan vara en
viktig aspekt att belysa då innebörden av gränser betyder att allt i livet inte behöver ses som
begripligt, hanterbart eller meningsfullt. Det vore snarare märkligt om en människa betraktade
precis allt i sin omgivning på detta sätt. Det som Antonovsky menar är betydelsefullt är att
människan har vissa områden i livet som upplevs som viktiga. Han beskriver även begreppet
med gränser som ett sätt för personer med ett starkt KASAM att behålla en strukturerad
omgivning på grund av att man kan anpassa sin omvärld efter var gränserna dras. Känner
personen att ett område i livet börjar bli mindre begripligt och hanterbart går det att begränsa vad som läggs vikt på inom detta område.
1.8 Att mäta KASAM
För att mäta KASAM och på så sätt pröva sin huvudhypotes; att KASAM har ett kausalt samband med hälsotillståndet, utformade Antonovsky ett standardiserat frågeformulär med 29 frågor som har sin utgångspunkt i de tre nyckelbegreppen, se bilaga 1. Erhålls ett sammantaget högt poäng på det besvarade frågeformuläret bedöms individen ha ett starkt KASAM. Antonovsky skriver år 1987 att det inte finns någon manual för tolkning om hur KASAM-poängen ska graderas (Antonovsky, 2005). Det generella genomsnittet av det totala KASAM-värdet har däremot visat sig vara runt 140 poäng (Fok, Chair & Lopez, 2005). Ett starkt KASAM har följaktligen visat sig vara över 160 poäng samt ett svagt KASAM under 120 poäng. Antonovsky (2005) betonar dock att det finns en skillnad mellan ett starkt KASAM och ett ”falskt för högt” KASAM. Det anses inte naturligt att en individ skulle nå högsta poäng inom varje komponent på KASAM, då en person inte har möjlighet att förstå precis allt som händer i livet och att det inte kan vara troligt att se en lösning på precis alla problem som uppstår (Antonovksy, 2005). Enligt Antonovsky kan risken med falska värden lösas genom att eliminera de enkätsvar med högst KASAM-poäng utan att undersökningen påverkas.
Antonovskys teori om betydelsen av känsla av sammanhang för människans psykosociala
hälsa är väl beprövad i forskning inom såväl psykiatrisk omvårdnad som socialmedicin. I en
studie av Chimich och Nekolaichuk (2004) undersöks sambandet mellan depression, integritet
och hoppfullhet hos äldre i psykiatrisk vård. Resultatet visar att icke depressiva patienter
upplever en större känsla av sammanhang, mer hoppfullhet och ökad livsglädje än de
patienter som led av depression. I en studie från Åland av Eriksson, Lindström och Lilja
(2007) undersöktes bland annat förekomsten av depression på Åland och dess samband med
KASAM. Resultatet från studien visar att desto starkare KASAM en person har, desto bättre
är dennes hälsa. En litteraturöversikt från 2005 (Flensborg-Madsen, Ventegodt & Merrick,
2005) visar att KASAM har ett starkt samband med psykologiska aspekter, inkluderat stress
och beteendemönster. Däremot menade artikelförfattarna att studerade undersökningar inte
har kunnat visa på något starkt samband mellan KASAM och fysisk hälsa. Samtidigt redogör
samma artikel för att de flesta studier som tidigare prövat Antonovskys hypotes, har undersökt
sambandet mellan KASAM och psykisk hälsa. Detta framkommer även i vår
litteratursökning, där få studier går att finna om sambandet mellan fysisk hälsa och KASAM, samtidigt som studier genomförda utifrån en psykosocial aspekt är många.
1.9 Problemformulering
I sitt arbete möter sjuksköterskan ofta äldre som har utsatts för den typ av påfrestningar som kan leda till ökad ohälsa och minskat välmående. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning står det att sjuksköterskan bör ha förmågan att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer (Socialstyrelsen, 2005). Vidare säger kompetensbeskrivningen att sjuksköterskan bör ha förmågan att tillvarata det friska hos patienten. Dessvärre utgår hälso- och sjukvården allt för ofta från ett patogenetiskt synsätt, där fokus ligger på faktorer som orsakar sjukdom. Således bör synsättet inom hälso- och sjukvården i större utsträckning präglas av det salutogenetiska perspektivet, i syfte att skapa en möjlighet till att styra patienten mot hälsokontinuets friska pol (Antonovsky, 2005). En förutsättning för att uppnå detta är dock att sjuksköterskan kan identifiera och uppmärksamma hälsofrämjande faktorer. Däremot är det inte alltid så lätt att veta hur dessa faktorer tar sig i uttryck i patienters tillvaro och livsberättelse, vilket i sin tur leder till svårigheter att tillvarata det friska hos patienten.
1.10 Syfte
Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i Antonovskys KASAM-teori, undersöka en grupp äldre kvinnor och män med starkt KASAM samt utröna vilka faktorer som har bidragit till detta. Vidare är studien tänkt att öka förståelsen för hur dessa faktorer rent konkret kan ta sig uttryck i en människas liv.
1.11 Frågeställningar
För att besvara studiens syfte formuleras följande frågeställningar:
Hur stor andel av den undersökta gruppen skattar ett starkt KASAM?
Vilka faktorer har påverkat människor till att nå ett starkt KASAM? Hur har dessa
faktorer tagit sig i uttryck?
2. METOD
2.1 Design
Explorativ studie med både kvantitativ och kvalitativ metod (Polit & Beck, 2004).
2.2 Undersökningsgrupp och Urval
Urvalet ämnade till att identifiera relevanta personer för studiens syfte. Inklusionskriterier för studien var att informanterna skulle vara ensamboende över 80 år som bedömdes adekvata i den mån att de kunde förstå och svara på ett frågeformulär samt genomföra en intervju. De sex informanter som uppnådde starkast KASAM valdes ut för att delta i intervjuer.
2.3 Datainsamlingsmetod
Data samlades in med hjälp av 59 frågeformulär och sex semistrukturerade intervjuer.
Frågeformuläret bestod av Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (2005), se bilaga 1.
Livsfrågeformuläret KASAM är ett standardiserat frågeformulär för att mäta känslan av sammanhang. Formuläret är sjuskaligt och innehåller 29 frågor varav elva handlar om begriplighet, tio om hanterbarhet och åtta om meningsfullhet. Frågorna syftar till att informanten ska självskatta hur väl ett påstående eller en fråga stämmer in på den egna uppfattningen om sig själv och sin syn på livet. Med hänvisning till Antonovskys sista stycke i kapitel fyra, Hälsans Mysterium (2005) valdes formuläret att användas som ett pålitligt instrument för att pröva den salutogenetiska hypotesen.
Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide med givna teman som
informanterna själva fick utveckla (Kvale, 1997). De teman som valts ut bestod av områden
som är relevanta för en människans livsberättelse och därmed också betydande i utvecklingen
av dennes KASAM (Antonovsky, 2005). Dessa teman återfinns i bilaga 2. Intervjuguiden
användes dock endast som ett stöd och intervjuernas innehåll styrdes till största del av
informanterna själva. Denna intervjumetod utgick från antagandet att informanterna väljer att
berätta om vad som har varit och är betydelsefullt i deras liv. Enligt Antonovsky anses
personer med ett starkt KASAM självmant prata om områden i livet som är viktiga för dem
och vilka de känslomässigt engagerar sig i (Antonovsky, 2005 ).
2.4 Tillvägagångssätt
Studien genomfördes under våren 2009 på ett serviceboende i Stockholms kommun.
Enhetschef för boendet tillfrågades om tillstånd för att få genomföra studien, se bilaga 3. På basis av skriftlig och muntlig information om studiens syfte och tillvägagångssätt godkändes genomförandet. Informanterna valdes ut i samråd med biträdande enhetschef vilket resulterade i 59 lämpliga informanter. Med hjälp av personalen på serviceboendet delades ett informationsbrev, se bilaga 4, tillsammans med frågeformulär, se bilaga 1 ut till informanterna. På grund av tidsbrist fick informanterna endast ett fåtal dagar på sig att svara på frågeformuläret. Ett övervägande gjordes att skicka ut ett påminnelsebrev men på grund av studiens upplägg, där intervjuernas urval var beroende av enkätstudiens resultat, blev det tvunget att avstå från detta. Om ett påminnelsebrev hade skickats ut samtidigt som intervjuundersökningen påbörjats fanns risken att fler frågeformulär med högre KASAM- poäng än de som redan valts ut skulle framkomma. Detta skulle således resultera i ett missvisande urval.
För att kunna behandla informationen konfidentiellt numrerades enkäterna från 1 till 59. Den biträdande enhetschefen tog emot de numrerade enkäterna och kopplade varje nummer till en enskild boende. Detta garanterade att de boendes identitet inte kunde identifieras till dess att den boende besvarat enkäten och därmed valt att delta i enkätstudien. Därefter summerades varje frågeformulärs KASAM-poäng för att identifiera de formulär med högst poäng.
Enhetschefen kontaktades åter för att få ta del av de utvalda informanternas personuppgifter, som i sin tur kontaktade informanterna för ett godkännande av detta. Slutligen kunde informanterna kontaktas utan att personligt data röjdes.
De informanter som valdes ut till intervjustudien, kontaktades via telefon då de tillfrågades om deltagande. Tid och plats bestämdes i samråd med informanterna. Intervjuerna genomfördes i informanternas hem och varje inspelad intervju tog mellan 30 till 40 minuter.
Varje intervju inleddes med en kort förklaring av studiens syfte och informanten ombads,
efter att ha givit sitt samtycke, att därefter berätta om sitt liv. Innan inspelningen av intervjun
påbörjades, tillfrågades informanten om tillstånd till att samtalet spelades in. Samtliga tre
studenter var närvarande vid intervjuerna, detta för att öka tolkningens trovärdighet då
informanternas utsagor ges möjlighet att diskuteras utifrån olika uppfattningar. Intervjuerna
transkriberades slutligen innan dataanalysen påbörjades.
2.5 Dataanalys
Frågeformulären bearbetades och graden av KASAM hos informanterna beräknades (Antonovsky, 2005). Som tidigare nämnts summerades varje frågeformulärs poäng och jämfördes med formulärets teoretiska variationsvidd där den lägsta möjliga poängen är 29 och den högsta 203. Enkäternas resultat överfördes i SPSS, där medelvärdet i ålder och KASAM- poäng beräknades.
Innehållsanalys av de transkriberade intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans principer för kvalitativ innehållsanalys (2004). De menar att en huvudfråga vid tillämpning av kvalitativ innehållsanalys är att bestämma huruvida analysen bör fokusera på ett manifest eller latent budskap. En analys med ett manifest fokus innebär att koncentrationen ligger på vad som uppenbart och uttryckligen sägs av informanten. En analys som däremot koncentrerar sig på den underliggande meningen och som därmed innefattar ett tolkningsmoment beskrivs som latent. I denna studie undersöks både det manifesta och det latenta budskapet men tyngdpunkten ligger på den latenta delen. Syfte med detta är att kunna analysera resultatet i relation till Antonovskys teori och det salutogenetiska perspektivet, vilket hade blivit problematiskt med enbart en manifest innehållsanalys. Transkriberingarna genomlästes upprepade gånger i syfte att lyfta fram meningsbärande enheter, vilka utgjordes av citat, se bilaga 5. Meningsenheterna kondenserades därefter för att sedan omformas till koder (Graneheim & Lundman, 2004). Genom att forma koder kunde innehållet analyseras ur ett nytt perspektiv. Koderna grupperades utifrån gemensamma ämnesområden. Dessa områden formulerade olika subkategorier. Subkategorierna delades slutligen in under kategorierna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket motsvarar KASAM-teorins huvudkomponenter, se bilaga 6. Detta för att möjliggöra ytterligare en nivå i innehållsanalysen, att relatera informanternas livsberättelser till Antonovskys teori om betydelsen av KASAM för en god hälsa.
2.6 Etiska aspekter
Intervjuerna genomfördes i enlighet med forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2008). För att möjliggöra informerat samtycke gavs både skriftligt och muntligt information om studiens syfte och villkor.
Självfallet var det helt frivilligt att delta i studien och informanterna kunde när som helst
avbryta sitt deltagande. Data som samlades in har behandlats konfidentiellt under arbetets gång
och det finns ingen möjlighet att koppla informationen till den enskilde informanten. Det
inspelade materialet har förvarats inlåst och har inte delgivits någon obehörig. Vid studiens slut raderas inspelat material. Informationen har endast använts för studiens syfte.
3. RESULTAT
3.1 Enkäter
Femtionio enkäter delades ut till ensamboende i egen lägenhet på ett serviceboende utanför Stockholm. Av de 59 utdelade enkäterna återlämnades 14 stycken. Fyra av dessa var ofullständigt ifyllda och valdes därför bort. Detta resulterar i en svarsfrekvens på endast 10 enkäter (16,9 %) och ett bortfall på 49 enkäter (83,1 %) Av de tio personer som besvarat enkäten var 50 % män och 50 % kvinnor. Resultatet av de besvarade enkäterna redovisas i tabellen nedan.
Tabell 1. Deltagarnas ålder och KASAM-poäng
Antal deltagare Lägsta värde Högsta värde Medelvärde
Ålder 10 82 98 87,10
KASAM-poäng 10 101 203 149,2
Av tabellen går det att utläsa att deltagaren med högst skattat KASAM hade 203 poäng medan deltagaren med lägst KASAM skattade 101 poäng på frågeformuläret. Utifrån svaren på enkätundersökningen besvaras studiens första frågeställning, vars syfte är att undersöka hur stor andel av den undersökta gruppen som har ett starkt skattat KASAM. För att besvara frågeställningen måste dock gränsvärden för ett starkt KASAM bestämmas. Den teoretiskt möjliga variationsvidden på KASAM är 29-203 poäng. Som tidigare nämnt skattar en frisk människa i genomsnitt ett KASAM på 140 poäng (Fok et al, 2005). Ett starkt KASAM sägs vara över 160 poäng samt ett svagt KASAM under 120. Av tio erhållna enkätsvar skattade tre deltagare ett starkt KASAM (>160). Andelen undersökta deltagare som skattar ett högt KASAM kan således redovisas till 30 %. En deltagare skattade ett lågt KASAM (< 120).
Enkätsvaren användes sedan som instrument i urvalet till intervjustudien, där sex deltagare
med starkast KASAM tillfrågades om de ville delta i en uppföljande intervju. En deltagare
med högst KASAM-poäng exkluderades dock på grund av att denne hade skattat högsta
tänkbara poäng på KASAM (203 p) och därav misstänktes ha ett ”falskt” för högt värde. Av de återstående deltagarna valdes de sex med högst skattat KASAM ut för att delta i intervjuer.
3.2 Intervjuer
Av de tio informanter som deltog i enkätstudien, valdes de sex med högst KASAM-poäng ut för att intervjuas angående deras livsberättelser, där de fick berätta om sina liv med tyngdpunkt på vad de ansåg som betydelsefullt och meningsfullt. Dessa informanter hade mellan 132 och 177 KASAM-poäng.
Intervjuernas innehåll baserades på antagandet att informanterna självmant väljer att berätta om vad som har varit och är betydelsefullt i deras liv. Innehållsanalysen resulterade i de sju subkategorierna; relationer, uppväxtförhållanden, tro, förutsättningar, karriär, sysselsättning och upplevelser. Dessa subkategorier sorterades sedan in i tre kategorier som utgjordes av de tre huvudkomponenterna i KASAM-begreppet; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, se bilaga 6 för en översikt av innehållsanalysen. Resultatet presenteras utifrån kategorierna och under respektive kategori beskrivs informanternas berättelser utifrån subkategorierna.
3.3 Begriplighet
Innehållsanalysen resulterade som nämnts i sju subkategorier, relationer, uppväxtförhållanden, tro, förutsättningar, karriär, sysselsättning och upplevelser vilka avsågs delas in i de redan förutbestämda kategorierna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Ingen av subkategorierna kunde direkt placeras in under begreppet begriplighet.
Begriplighetskomponenten är snarare en slags hållning som genomsyrar individens livssyn och därav ingenting som vanligtvis uttrycks med ord i en livsberättelse (Antonovsky, 2005).
Under intervjuerna visade samtliga informanter en förmåga att tänka logiskt och förnuftigt om
det som hände eller hade hänt dem. Alla upplevde sig ha genomgått påfrestningar som varit
svåra för dem men trots detta kunde de uppskatta sin fortsatta tillvaro och inte se framtiden
som något negativt och olycksdrabbat. Med andra ord tappade de inte tron på att positiva
saker kunde hända, trots att de utsatts för mycket negativt. Samtliga intervjuare var eniga om
att denna optimistiska attityd var en återkommande komponent i informanternas sätt att
uttrycka sig och tala.
3.4 Hanterbarhet
Uppväxtförhållanden
Informanterna har vuxit upp under olika ekonomiska förhållanden, på olika platser i Sverige och i olika familjestrukturer. Trots olikheter uppfattas alla informanter som positiva till sin uppväxt. En informant beskriver uttryckligen en uppväxt med små ekonomiska resurser där få möjligheter gavs till annat än det nödvändigaste. En annan informant beskriver att även han har växt upp under relativt enkla förhållanden utan rinnande vatten inne och utan bekvämligheter. För båda dessa informanter tycktes högre studier vara uteslutna beroende på ekonomiska otillräckligheter och de började i stället att arbeta i unga år. För två andra informanter tycktes det vara en självklarhet att kunna fortsätta till högre studier, vilket de också gjorde. Däremot är det svårt att säga att detta endast skulle bero på ekonomiska resurser under uppväxten, men det spelar troligtvis en stor roll under den aktuella tiden.
De flesta informanter har haft syskon. En informant påstår att uppväxten i en stor syskonskala har påverkat hans syn på livet och menar att det hade varit annorlunda om han hade varit ensam. Den informant som saknade syskon upplevde detta som tråkigt men verkade däremot tycka att hennes tillkomna stora släkt med barn och många barnbarn kompenserade avsaknaden av en stor familj under uppväxten. Flera informanter har fortfarande god kontakt med sina syskon som fortfarande är i livet.
Relationer
Här berättade informanterna om familjeförhållanden, närstående, vänner och bekanta.
Alla informanter har varit gifta eller haft ett längre betydelsefullt förhållande men lever nu ensamma sedan deras partner har gått bort. Två av informanterna beskriver uttryckligen förlusten av sin partner som en av de största sorgerna eller jobbigaste perioderna i livet.
Alla informanter har barn och barnbarn, några har till och med barnbarnsbarn. De flesta tycks ha god kontakt med barnen, vilket de upplever som trygghetsingivande och betydelsefullt. I stort känns släkten som något viktigt för de intervjuade. De flesta informanter bor även nära sina barn och barnbarn, vilket ger dem möjlighet att ses ofta.
Vänner betraktas som något värdefullt av informanterna men de flesta berättar att många av
vänner som finns kvar. Även om de inte bor i närheten ser de till att ringa eller hälsa på så ofta de kan. Flera informanter träffar någon nära vän minst en gång i veckan. En informant beskriver vikten av kamratskap:
”Och det är ju fantastiskt viktigt i livet att man har kamrater runt omkring sig som fortfarande efter sen att man gått i pension umgås och på det viset så har man fina kontakter”
Många av informanterna har skaffat sig nya bekanta på boendet som de träffar regelbundet.
Däremot uttrycker flera informanter att de saknar gemenskap med övriga boende på servicehuset och menar att de föredrar att sitta ensamma hemma än att umgås med boende som de ändå inte känner något utbyte med.
Förutsättningar
Med förutsättningar åsyftas informanternas självskattade hälsa och vilket hjälpbehov de har i vardagen. Subkategorin kom även att inkludera ekonomiska förutsättningar då en av informanterna belyser detta.
Två av informanterna har ett relativt stort behov av hjälp och hjälpmedel, så som hjälp i och ur säng samt på- och avklädning. Båda dessa informanter får regelbundet hjälp av sjukgymnast i syfte att rehabiliteras och de var målinriktade på en fysisk återhämtning, vilket de även upplevde att de successivt uppnådde. En av dessa berättar om en god vilja och betonar vikten av motivation till att ha en aktiv tillvaro trots ett hjälpbehov. Flera informanter har hjälp med ett fåtal sysslor så som städning och tvätt men klarar sig i övrigt på egen hand, vilket de också verkar vara tacksamma för. En informant har ingen hjälp alls av personalen på boendet men känner trygghet av att det finns personal på plats om något skulle inträffa.
Samtliga informanter tog upp trygghetslarmet som en garanti för att det alltid finns hjälp, vilket verkade vara en viktig faktor till att de kände sig trygga.
Flera av informanterna rapporterade om hur de har eller har haft en allvarlig åkomma som påverkat deras fysiska hälsa men som de accepterat som en del av livets gång och som inte tycktes påverka deras aktuella självskattade hälsa i större utsträckning.
”Ja o ja jag har varit frisk, ja jag har ju astma men det grejar man ju med sprej… Oh sen min rygg är ju slut. Det är ju därför jag måste gå med rullator och sådär men det är OK men jag får kortison och då klarar jag mig ett tag… och så får jag Alvedon, för jag tar ju Waran, jag hade ju en propp i lungan för
sju år sedan och då fick jag Waran och jag är så glad att jag har Waran för läkarna har sagt att Varan det är den bästa hjärtmedicinen, och dom där proverna gör mig ingenting…”
Tro
Religion är ett ämne vilket endast har belysts av en informant, där denna haft en stark tro och stort engagemang i religionen. Informanten berättar om hur tron förändrat och påverkat henne som människa samt blivit ett sätt för henne att hantera tillvaron.
”Det ledde till att jag sedan konverterade till katolicismen, 1988. Det betydde ett nytt liv för mig. Det säger mina barn också att jag blev helt annorlunda efter detta. Det har gjort att jag känner mig väldigt trygg.
”
3.5 Meningsfullhet
Karriär
Vad det gäller utbildningsgrad skiljer det sig mellan informanterna. Alla informanter har gått i folkskolan. Två av informanterna har en akademisk utbildning motsvarande högskolenivå eller högre. Övriga informanter har fått en mer intern och praktisk utbildning inom sitt yrke.
Här kan det vara värt att nämna att under 1920- och 1930- talet kostade den högre skolan, Högre Allmänna Läroverket, pengar och därför kom de flesta elever från goda ekonomiska uppväxtförhållanden. Däremot kunde vissa begåvade elever få en så kallad friplats och behövde därför inte betala.
Alla informanter har berättat om sitt arbete som en viktig del av livet och uttrycker en glädje och stolthet förknippat med sitt yrke. En informant har arbetat som skötare inom psykiatrin;
en som lärare och adjunkt; en inom flygvapnet; en som flygtekniker; en arbetade på försäkringskassan och sedan med sitt och sin mans egna företag; slutligen arbetade en informant som ingenjör. Nästan alla informanter har haft olika anställningar i sitt yrkesliv men samtliga har stannat längst där de har trivts bäst. Flera informanter uttryckte att de hade haft det bästa jobbet de kunde tänka sig.
Oavsätt grad av utbildning och yrke, verkar alla informanter känna tillfredställelse med sitt
yrkesval. De flesta informanter beskriver en slags karriärsstege där de har arbetat sig upp till
sin slutliga position. Informanterna förklarar också hur denna stege inte endast handlar om anställningarna i sig utan även om en personlig utvecklig där yrket bidragit och stimulerat till nya perspektiv och intressant kunskap. En informant menar att han genom sitt arbete har lärt sig mycket om livet genom att jobba i team.
Sysselsättning
Samtliga informanter beskriver att de har en sysselsättning eller ett engagemang i sin vardag.
Flera informanter är engagerade i olika råd eller intressegrupper på boendet. Två informanter är med i förtroenderådet, ett råd som för de boendes talan inför ledningen. Där har de bland annat möjligheten att påverka beslut som tas gällande boendet. En annan informant är med i styrelsen på boendet. En informant berättar exempelvis att hon brukar gå på bokstund som anordnas en gång i veckan där en arbetsterapeut har högläsning. En annan informant går på boendets bingo varje måndag.
Nästan alla informanter ägnar sig åt motion på ett eller annat sätt. Flera informanter deltog i boendets gymnastik och utnyttjade friskvårdcentret. De som behövde fick även hjälp från sjugymnast. De flesta informanterna tycktes vara aktiva med promenader och några tog sig regelbundet ifrån boendet för miljöombyte eller för speciella aktiviteter. En informant berättade att han åkte i väg för att spela bordtennis, ett intresse som han ägnat sig åt sedan han var barn. Flera informanter deltog i återkommande träffar boende emellan, där de på eget initiativtagande ägnade sig åt gemensamma intressen. En informant beskrev hur han och några andra boende träffades en gång i veckan för att fika och lyssna på klassisk musik. Trots att flera informanter spenderade mycket tid för sig själva i lägenheten, så ansåg de ändå att de hade mycket att sysselsätta sig med. Exempelvis läste de mycket, löste korsord och såg på TV. En informant berättade även att han spelade bridge på datorn.
Upplevelser
Alla informanter har rest mycket under livet, både privat samt inom yrket. Resornas omfattning och syfte har varierat men oavsett har informanterna upplevt detta som mycket intressant och givande. Flera informanter har bott utomlands under längre perioder.
Exempelvis berättar en informant att han, via sitt jobb som flygtekniker, har varit stationerad i
både Rom och Rio de Janeiro. En annan informant har rest runt i Nordamerika under en
längre period för att studera skolväsendet, vilket hon beskrev som väldigt betydelsefull då hon
fick många nya erfarenheter. En annan informant fick möjlighet att resa mycket genom att hennes man jobbade för ett stort flygbolag och resorna beskrev hon som värdefulla:
”[…] så vi har ju rest väldigt mycket.” [---] ”Vi har varit i Irland och Skottland och det var ju helt underbart.” [---] ”då fick vi en resa så vi flög till New York så åkte vi buss genom Washington och hela Canada runt. Det kostade inte så mycket… Han var ju ingen högavlönad och inte jag heller så att…
Men resorna var ju väldigt värdefulla att ha. Och pojkarna fick ju åka också.”
En annan av informanterna har arbetat som au pair i Frankrike och då bott i både Bretagne och Paris. En informant förklarar att han inte längre reser utomlands men åker däremot ofta för att hälsa på släktingar runt om i Sverige.
4. DISKUSSION
4.1 Huvudresultat
Dagens hälso- och sjukvård betraktar patienten allt för ofta ur ett patogenetiskt perspektiv, där fokus endast läggs på sjukdomsalstrande faktorer. Sociologen Aaron Antonovsky menar att patienten bör ses utifrån ett salutogenetiskt perspektiv, där tonvikten i stället läggs på hälsofrämjande faktorer i patientens liv (Antonovsky, 2005). Här är det viktigt att vårdpersonalen beaktar hela patienten med dess livsberättelse och livssituation. Enligt Antonovskys teori är graden av KASAM, känsla av sammanhang, en slags indikator på mängden sådana faktorer som finns en persons liv. Syftet med studien var dels att undersöka hur stor andel av den undersökta gruppen som skattar ett starkt KASAM och dels utröna vilka faktorer som bidragit till detta. Resultatet visar att 30 % av de erhållna enkätsvaren visar ett starkt KASAM. Vidare resulterar intervjuundersökningen i subkategorierna relationer, uppväxtförhållanden, tro, förutsättningar, karriär, sysselsättning och upplevelser.
Subkategorierna återknöts sedan till de tre nyckelbegreppen; begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet.
Livet är svårt och smärtsamt för oss alla på olika sätt och ingen människa är tillfreds eller lycklig i svåra perioder. Personer med starkt KASAM mår inte bättre än andra i sådana situationer, däremot har de förmågan att ”göra det bästa av situationen” och se sammanhangen trots det svåra (Antonovsky, 2005). Antonovsky menar att dessa personer kan ta fasta på vad som är positivt i det negativa; vad som gör livet värt att fortsätta och engagera sin kraft i. De har med andra ord en hög förmåga att hantera utmaningar. Detta bekräftas i studiens resultat, där samtliga informanter hade en optimistisk attityd till framtiden, trots att de upplevt många motgångar.
Antonovsky (2005) påstår att kopplingen mellan KASAM och hälsa handlar om hur personen upplever sig själv och sitt eget sätt att fungera och möta olika situationer i livet, snarare än att hälsa och välbefinnande utgörs av ett ”gott” liv med positiva och glädjefulla upplevelser. Här är det viktigt att ha förståelse för de olika aspekterna på begreppet välbefinnande. Som studiens resultat visar, präglas informanternas livsberättelser av en positiv och optimistisk attityd gentemot omvärlden. Trots sjukdom och sorg har dessa KASAM-starka personer framhållit en hoppfullhet inför framtiden. Eriksson et al. (2007) och Flensborg-Madsen et al.
(2005) menar att desto starkare KASAM en person har, desto bättre är dennes hälsa. Däremot berör studierna endast den psykiska hälsan. Resultatet av vår studie visar att välbefinnande och fysisk hälsa inte nödvändigtvis behöver hänga samman.
Hanterbarhet innebär inte hur bra en individ är på att hantera problem utan däremot innebär det i vilket grad man upplever sig ha resurser, med vilkas hjälp man kan möta de krav som ställs i livet. Studiens resultat visar att sådana resurser kan ta sig i uttryck i relationer, uppväxtförhållanden, tro och förutsättningar att klara vardagen. Samtliga informanter upplevde att de kunde påverka sin tillvaro och att de inte kände sig styrda av andra, trots att flera av dem behövde hjälp i det dagliga livet. Detta menar Antonovsky är en viktig del i KASAM-begreppets hanterbarhetskomponent (2005). När andra bestämmer allting åt oss och vi inte har något att säga till om reduceras vi till objekt. En värld som upplevs som opåverkbar kommer att upplevas som en värld utan mening.
Meningsfullhet är en komponent i KASAM-begreppet som tydligt uttrycktes av
informanterna. Subkategorierna bestod av karriär, sysselsättning och upplevelser. Detta var
samtalsämnen som tillägnades stor del av intervjuerna och betydelsen av dessa ämnen var
uppenbar. Antonovsky menar att meningsfullhet fungerar som en drivkraft genom livet som
driver individen framåt. Ett intressant resultat från studien var att samtliga informanter hade rest mycket, vilket visade sig vara oerhört viktigt för dem.
Som tidigare nämnts visar samtliga informanter en attityd till problem och sjukdom som
genomsyras av en stark begriplighet. Som resultatet visade kunde ingen av subkategorierna
direkt placeras in under begreppet begriplighet. Detta har troligen sin grund i att de sex
intervjuade informanterna har ett högt skattat KASAM. Begriplighetskomponenten hos
personer med starkt KASAM genomsyrar snarare hela deras livssyn och präglar därmed deras
attityd gentemot påfrestningar. Begreppet begriplighet handlar om hur individen upplever
tillvaron och de prövningar som drabbar denne. De intervjuade informanterna upplevs alla ha
genomgått påfrestningar som varit svåra men att de trots detta kan se sin fortsatta tillvaro ur
ett optimistiskt perspektiv. Att begreppet begriplighet inte uttrycks på samma sätt som de
andra komponenterna visar även att de tre begreppen inte kan analyseras vart och ett för sig
utan att de alla står i relation till varandra (Antonovsky, 2005).
4.3 Metoddiskussion
Metoddiskussionen syftar till att redogöra för metodvalets fördelar och brister samt söka svara på om studiens kvalitet hade ökat om den genomförts på ett annorlunda sätt.
Enkätstudien
I den enkätbaserade delen av studien delades 59 enkäter ut och endast tio av dessa besvarades, vilket var en oväntat låg svarsfrekvens. Här kan det diskuteras huruvida svarsfrekvensen hade ökat om tillvägagångssättet sett annorlunda ut; svaret på detta är förmodligen ja.
För det första var tiden för att besvara enkäterna otillräcklig, när informanterna endast hade några få dagar på sig. Då målgruppen var gamla människor behöver vissa av dem förmodligen hjälp med att läsa och fylla i sådana enkäter, vilket innebär att de måste vänta på någon annan som kan ge dem denna hjälp innan de kan besvara enkäterna. I Eriksson och Lindströms studie från 2005, där KASAM-formulärets validitet undersöktes, rapporterade alla de intervjuade att de hade svårigheter med att svara på frågorna. När de endast tilldelades ett fåtal dagar minskade möjligheten att få hjälp och enkäterna blev obesvarade. Följaktligen hade längre svarstid eventuellt bidragit till högre svarsfrekvens.
Den korta svarstiden berodde på problem med kontakter när önskad målgrupp skulle identifieras och nås. Då studien initialt syftade till att nå hemmaboende äldre, tillfrågades flertalet hemtjänstgrupper om tillstånd om att använda hemtjänsten som en ”kanal” till dessa personer. Många var dessvärre skeptiska till detta och menade att de inte hade tid. Här kan även frågan ställas om studiens syfte och genomförande kunde ha presenterats på ett annorlunda sätt, då ansvariga för hemtjänstgrupper verkade tro att studiens genomförande skulle vara tidskrävande för dem. Resultatet blev att de ansvariga inom hemtjänsten som hade kontaktats svarade nej till ett genomförande av studien och en ändring av tillvägagångssättet blev nödvändig; i stället för att vända sig till hemtjänsten, kontaktades serviceboenden. Detta svårarbetade motstånd bidrog till att tiden rann i väg och när en målgrupp slutligen kunde nås, fanns inte möjlighet till en längre svarstid än vad som gavs.
Vad gäller presentation av studiens syfte kan frågan ställas om detta kunde ha gjorts
annorlunda även för den önskade målgruppen. Om studiens tidsram hade varit vidare, kunde
en eventuell muntlig prestation ha möjliggjorts för att förtydliga studiens syfte. Exempel
kunde en kortare föreläsning om Antonovskys teori om KASAM och det salutogenetiska
perspektivet på hälsa ha hållits i serviceboendets gemensamma lokaler. Endast en kortare skiftlig presentation kanske inte är tillräcklig för att väcka intresse hos personer som säkerligen får många liknande förfrågningar om deltagande i studier hemskickade.
Vidare är det av värde att diskutera tillvägagångssättets betydelse för beroendet mellan studiens två delar. I informationsbrevet som följer enkätstudien, se bilaga 4, ges även information om att vissa informanter kommer att tillfrågas om deltagande i intervju. Kanske kan denna information ha ”avskräckt” personer från att delta i enkätstudien i tron om att de även var tvungna att delta i en intervju. I efterhand hade beroendet mellan de två delstudierna inte behövts presenterats i förhand, med tanken att öka svarsfrekvensen i den första delstudien. Med andra ord kunde de två delstudierna ha utförts mer oberoende av varandra.
Vad gäller enkätstudiens resultat och tillförlitlighet, kan det vara intressant att fråga sig hur det hade sett ut om enkäterna hade lämnats ut på nytt vid ett senare tillfälle till samma personer. Hade svaren sett likadana ut eller är en sådan form av självskattning beroende på informantens dagsform? Här kommer svårigheten i att skilja på aktuell hälsa/känsla och bestående livsinställning fram och huruvida detta påverkar resultatets validitet. Vidare har självskattning som metod vissa problematiska aspekter, med risken att uppskattningen inte är
”korrekt” och resultera i ett falskt för högt/lågt KASAM (Antonovsky, 2005). Samtidigt är det ingen annan än personen själv som kan veta hur just han eller hon känner och upplever sin omvärld.
Intervjustudien
Intervjustudien syftade till att exemplifiera och tydliggöra ett starkt KASAM utifrån
informanternas livsberättelser. Medan enkäterna undersökte informanternas självskattade
KASAM, möjliggjorde intervjustudien tolkningar av latenta budskap, där de tre
komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet sökte utrönas. Här kommer
tolkningsfrågan in som ett ständigt ifrågasatt moment i en vetenskaplig studie. Hur resultatet
tolkas styrs alltid i någon mån av intervjuarnas subjektivitet (Haglund, 2008). Då intervjuaren
ofta omedvetet jobbar selektivt, är risken stor för att styra intervjuns resultat. Här kan fördelen
med att vara flera intervjuare betonas, då risken för den subjektiva tolkningen minskar och
möjlighet till att diskutera olika tolkningar ges.
Intervjuerna var semistrukturerade vilket i det här fallet innebar att de utgick från förutbestämda teman men att tonvikt lades på informantens egna berättelser. På grund av intervjuarnas ovana i intervjuteknik, var det svårt att veta vad en sådan metod skulle ge i praktiken. I efterhand kan frågan ställas huruvida intervjuerna skulle ha varit mer strukturerade, då de ibland hade en tendens att ”sväva iväg” till, för syftet, aningen irrelevanta utläggningar. Samtidigt grundades metodvalet på ett antagande om att de teman som informanterna själva valde att berätta om och fästa mycket uppmärksamhet vid, också var de teman som för dem hade haft störst betydelse. Som nämndes i inledningen, menar Antonovsky att personer med ett starkt KASAM självmant pratar om områden i livet som är viktiga för dem (Antonovsky, 2005). En förutbestämd gränsdragning och styrning i allt för hög grad kunde ha påverkat informanternas egna, på något sätt, avgränsade tolkning av omvärlden. Detta skulle i sin tur ha bidragit till ett missvisande resultat.
Sammanfattningsvis fick studien anpassas till allt för snäva tidsramar i stället för att, som önskvärt, låta den ta sin tid. Detta bidrog följaktligen till brister i resultatet. Vidare är studien beroende av grupper som inte är helt lätta att vända sig till rent metodiskt; risken ökar med stigande ålder för att målgruppen inte ska orka delta i en sådan studie. Samtidigt lider ansvarig personal inom hemtjänst och på serviceboenden allt för ofta av tidbrist, vilket har gjort att de hellre avstått från att delta i studien.
5. SLUTSATS
Resultatet av denna studie visar att en tredjedel av den undersökta gruppen skattade ett starkt
KASAM. Vidare illustrerade intervjuerna hälsofrämjande faktorer som bidragit till ett starkt
KASAM hos informanterna, vilka utgjordes av relationer, uppväxtförhållanden, tro, karriär,
sysselsättning samt upplevelser. Antalet besvarade enkäter var dock oväntat lågt och resultatet
får tillämpas som ett exempel på tillvägagångssättets betydelse för resultatet, snarare än att
användas som ett stöd för att en tredjedel av den äldre befolkningen skattar ett starkt
KASAM. Däremot bedöms intervjudelens resultat som överförbart till praktiken, i arbetet
med äldre inom hälso- och sjukvården. Resultatet visar hur hälsofrämjande faktorer kan ta sig
i uttryck i äldre människors liv. Detta möjliggör att sjuksköterskan har lättare att tillvarata och
uppmärksamma sådana faktorer och därmed jobba utifrån ett salutogenetiskt perspektiv. Det
salutogenetiska perspektivet kan således praktiseras genom att ta sig tid att lyssna till patientens livsberättelse.
6. FRAMTIDA FORSKNING
För att kunna tillvarata det friska hos patienten är det salutogenetiska perspektivet nödvändigt.
Således bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa. Denna studie
visar exempel på sådana faktorer hos personer med ett starkt KASAM. Emellertid är studien
väldigt liten och resultatet baseras på ett bristfälligt deltagande. I framtiden behövs därför fler
och mer omfattande studier i detta ämne. Vidare skulle det vara av intresse för
sjuksköterskeprofessionen att studera sambandet mellan ett högt KASAM och den fysiska
hälsan.
7. REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (M. Elfstadius). Stockholm: Natur & Kultur.
(Unraveling the mystery of health publicerad 1987).
Chimich, WT. & Nekolaichuk, CL. (2004). Exploring the links between depression, integrity, and hope in the elderly. The Canadian Journal of Psychiatry 49(7), 428-33.
Eriksson, M., & Lindström, B. (2005) Validity of Antonovsky´s sense of coherence scale: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health; 59:460- 466
Eriksson, M., Lindström, B. & Lilja, J. (2007). A sense of coherence and health.
Salutogenesis in a societal context: Åland, a special case? Journal of Epidemiology and Community Health 61, 684–688.
Flensborg- Madsen, T. Ventegodt, S. & Merrick, J.(2005). Sense of Coherence and Physical Health. A Review of Previous Findings. The Scientific World Journal 5, 665-673
Fok, S., Chair, S., Lopez, V. (2005) Sense of coherence, coping and quality of life following a critical illnes. Journal of Advanced Nursing; 49(2): 173-81
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today 24, 105 -112.
Haglund, K. Forskningsmetod – intervju [föreläsning]. (2008-12-08). Instutitionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri. Uppsala.
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) hämtat från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?
nid=3911&bet=1982:763. Utfärdad 1982
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2003). Geriatriska sjukdomar. (2. Uppl). Lund:
Studentlitteratur.
Polit, DF. & Beck, CT. (2004). Nursing research: principles and methods. Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins
Socialstyrelsen. (2005). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-250CDC-420A- B8B42AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. CODEX: Regler och riktlinjer för forskning. Från
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Wålider, Jan. (2007). Depression hos äldre. Hämtad 19 Januari, 2009. Sjukvårdsrådgivningen
SVR AB. Från http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=25935.
Bilaga 1: KASAM-formuläret
Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer i det som står under 1, så ringa in 1:an; om du instämmer i det som står under 7, så ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga.
B O 1.När du talar med människor, har du då en känsla av att de förstår dig?
1 2 3 4 5 6 7
har aldrig den Har alltid den
känslan känslan
H 2.När du har varit tvungen att göra någonting som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla att det
1 2 3 4 5 6 7
kommer säkert kommer säkert att
inte att bli gjort bli gjort
B 3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från de som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem?
1 2 3 4 5 6 7
tycker att
de är främlingar känner dem
mycket väl M O 4. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig?
1 2 3 4 5 6 7
mycket sällan eller mycket ofta
aldrig
B O 5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer du trodde du kände väl?
1 2 3 4 5 6 7
har aldrig hänt har ofta hänt
H O 6. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?
1 2 3 4 5 6 7
har aldrig hänt mycket ofta
M O 7. Livet är:
1 2 3 4 5 6 7
alltigenom intressant fullständigt
enahanda
M 8. Hittills har ditt liv:
1 2 3 4 5 6 7
helt saknat genomgående haft
mål och mening mål och mening
H 9. Känner du dig orättvist behandlad?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig B 10. De senaste tio åren har ditt liv varit:
1 2 3 4 5 6 7
fullt av för- helt förutsägbart
ändringar utan utan över-
att du visste raskande
vad som skulle förändringar
hända härnäst
M O 11. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara:
1 2 3 4 5 6 7
helt fullkomligt
fascinerande urtråkiga
B 12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig H O 13. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet?
1 2 3 4 5 6 7
det går alltid att det finns ingen
finna en lösning på lösning på
livets svårigheter livets svårigheter
M O 14. När du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du:
1 2 3 4 5 6 7
känner frågar dig själv
hur härligt varför du över det är
att leva huvud taget finns
B 15. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen:
1 2 3 4 5 6 7
alltid förvirrande fullständigt solklar
och svår att finna
M O 16. Är dina dagliga sysslor en källa till:
1 2 3 4 5 6 7
glädje och djup smärta och
tillfredställelse leda
B 17. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara:
fullt av helt förutsägbart
förändringar utan och utan över-
att du vet vad som raskande
händer här näst förändringar
H 18. När något otrevligt hände tidigare brukade du:
1 2 3 4 5 6 7
älta det om säga
och om igen »Det var de«t
och sedan gå vidare
B 19. Har du mycket motstridiga känslor och tankar?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig H O 20. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods:
1 2 3 4 5 6 7
kommer du säkert kommer det säkert
att fortsätta att att hända något
känna dig väl till som förstör den
mods goda känslan
B 21. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig M 22. Du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara:
1 2 3 4 5 6 7
helt utan mål fyllt av mål
och mening och mening
H O 23. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan räkna med?
1 2 3 4 5 6 7
det är du det tvivlar
säker på du på
B 24. Händer det att du har en känsla av att du inte exakt vet vad som håller på att hända?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig H O 25. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en »olycksfågel«.
1 2 3 4 5 6 7
aldrig mycket ofta
B 26. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att:
1 2 3 4 5 6 7
du över- eller du såg saken i
undervärderade dess rätta
dess betydelse proportion
H O 27. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga områden av ditt liv, har du då en känsla av att:
1 2 3 4 5 6 7
du alltid kommer du inte kommer
att lyckas att lyckas
övervinna övervinna
svårigheterna svårigheterna
M 28. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv:
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig H 29. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera?
1 2 3 4 5 6 7
mycket ofta mycket
sällan/aldrig
