Beslutsunderlag för Skebos framtida
bilflotta
Emil Sundin
Högskoleingenjör, Energiteknik 2016
Luleå tekniska universitet
Institutionen för teknikvetenskap och matematik
BESLUTSUNDERLAG FÖR SKEBOS
FRAMTIDA BILFLOTTA
av Emil Sundin
Institutionen för teknikvetenskap och matematik 27-05-16
i
Förord
Denna rapport har utförts som sista moment i Högskole-Ingenjörs-examen inom Energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet i Skellefteå. Arbetet är på 15 högskolepoäng. Arbetet har gjorts i uppdrag av Allmännyttiga Skelleftebostäder (SKEBO). Uppdraget bestod i att utreda hur mycket CO2 samt kostnader som finns att spara angående deras bilflotta. Även undersöka vad som företaget ska satsa på i bil- och bränsle-väg för en hållbar och ekonomisk bilflotta.
Uppdraget bestod också i att analysera vilken effekt som de relativt ny installerade elektriska körjournalerna har haft på företagets bilkörning.
Jag vill utbringa ett tack till alla de som vart delaktiga i projektet och gjort det möjligt att slutföra. Detta medför Patrik Sundberg, Avdelningschef energi, teknik och miljö Skebo som har startat projektet och som fungerat som hjälpande hand under projektets gång. Kent Ek, personalansvarig Skebo, för hjälp med insamling av data samt kontakt med de alla bovärdar som använder bilarna. Och ett sista ”Tack” till alla de bovärdar som varit mycket hjälpsamma med att ta fram data från bilarna och som haft tålamod med mig och mina mail i jakten på all information som jag behövt.
ii
Sammanfattning
Skellefteå allmännyttiga bostadsbolag (SKEBO) äger och förvaltar idag omkring 5500st lägenheter i och utanför Skellefteå. I och med att staden växer så växer även företaget, då trycket på bostäder ökar. Företaget har ca 60 anställda varav ca 26 av dem arbetar som bovärdar och tekniker som ser till att företagets fastigheter hålls i ett gott skick. Denna personal använder sig utav bilar för att köra runt till deras fastigheter för att utföra olika jobb och reparationer. Bilflottan som företaget har består av 26 bilar varav sex är elbilar, sex är biogasbilar, fem är bensinbilar och nio är dieselbilar. Ingen inom företaget har utfört närmre analys på vilken av de biltyper som de har idag som är det bästa alternativet att fortsätta köpa in vid framtida bilinköp. Därför så var det intressant att utreda deras bilflotta med bilarnas kostnader och utsläpp som utgångspunkt, detta för att ge Skebos ledning beslutsunderlag för framtida bilanvändande och typ av bilinköp.
I rapporten så har kostnaderna som ingår i deras bilanvändande analyserats. I detta så ingår bränslekostnad, skatt, försäkring och jämförelse av inköpspriser i nuvärden. Efter
sammanställning av dessa kostnader så resulterade det i en total kostnad på ca 400 000kr per år för deras bilflotta. Fördelningen av denna summa för respektive biltyp har gjorts genom att dela upp den beroende på drivmedelskostnad per antal körda km, då detta gav de mest jämförbara siffrorna. Denna fördelning gav att el-bilarna i dagsläget var det dyraste alternativet för företaget på 3,36kr/km medan biogas var det billigaste alternativet på
1,74kr/km. Mellan dessa kostnader hamnade bensin och dieselkostnaden. Anledningen till att el-bilarna påvisades vara det dyraste alternativet under 2015 grundas i att de har en hög batterihyra i kombination med kortast körda sträcka.
För att erhålla påverkan ur ekologisk synvinkel så har utsläpp beräknats som WTW-utsläpp av koldioxidekvivalenter under 2015. Detta innebär att alla utsläpp som bilarna och bränslena bidrar med ifrån att det tillverkas tills att det förbränts i motorn kommer med och resultatet redovisas i antal kg koldioxidekvivalenter som bilarna stått för under 2015. Här
konstaterades snabbt att el-bilarna var det absolut miljövänligaste drivmedlet med nära 0 kg CO2 ekvivalenter utsläppta under 2015. Detta då under förutsättning att elen som bilen laddats med producerats av Skellefteå Kraft eller av el ifrån den ”nordiska mixen”.
Vid ett eventuellt byte av de bensin- och diesel-drivna bilarna till el och biogas så skulle detta innebära en minskad årskostnad och minskade utsläpp per år ifall el/biogasbilarna används på samma sätt som idag. Besparingen här skulle ligga mellan 42 000 och 50 000kr per år och mellan ca 35-43 ton per år beroende på ifall bytet skedde till biogas respektive el.
Mitt eget råd till Skebo är att i fortsättningen köpa in el och biogasbilar beroende på hur lång medelkörsträckan är för den som ska komma att använda bilen. För de med kortare
körsträckor rekommenderas biogasbilar och de med längre elbilar.
iii
Abstract
Skellefteå charitable housing company (SKEBO) owns and manages about 5500 residents in and outside of Skellefteå. As the inner-city is growing the company also grows as a result of the increasing pressure on apartments. The company has about 60 employees, about 30 of the work as caretakers to make sure the residents are kept in good shape. The caretakers use cars to drive around to their residents to preform jobs. The car fleet that the company owns consists of 26 cars, six of which are electric, six biogases, five petrol fuelled and nine of them are diesels. No one in the company has looked closer into which of the automotive types that’s the best alternative to keep purchase in the future. Therefor I choose to write a report that investigates their auto motives with their costs of money and carbon dioxide in order to provide the company’s management with the information they need about which is the smartest option.
Most costs for the car use is included in the report such as fuel costs, taxes and insurance costs. After a summation of these costs the result landed at about 400000SEK a year. The distribution of these costs has been done by dividing the sum of each fuel by the driven distance. This is to make the numbers between the fuels comparable. The comparison showed that the electric car had been the most expensive during 2015 with 3.36kr/km while cars that used biogas had the lowest cost of them with 1,74kr/km. The reason that the electric cars was so expensive during 2015 is the fact that they had a fixed battery rent cost that was high. In combination with the shortest average distance during 2015 it makes them the most expensive.
From an ecological point of view, the resulting CO2 emissions of the cars have been calculated as WTW-emissions during 2015. This means, all the emissions that the cars and the fuels stand for from production to combustion and the result is in kg of CO2 equivalents emitted. The winner here was by far the electric cars with totally 0 to 2564kg emitted during 2015. However, this is only true if the cars where fuelled with power from Skellefteå Kraft or with power from the “Nordic mix” which has a low share use of fossil fuel.
At a potential change of the petrol and diesel cars it would decrease the yearly cost in both money and carbon dioxide. The savings here would be between 42 and 50 000kr per year and between about 35-43 tons per year, depending on whether the change was made into biogas or electricity
My own advice to Skebo is to buy electricity and/or biogas cars in the future, depending on how long the average mileage is for the person who will be using the car.This means electricity cars for those who drives a lot and biogas for the ones who has short average mileage.
iv
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Mål ... 1
1.4 Avgränsningar ... 1
2 Teori ... 2
2.1 Bensin... 2
2.1.1 Tillverkning ... 3
2.1.2 Utsläpp från bilkörning ... 3
2.2 Diesel ... 4
2.2.1 Tillverkning ... 4
2.2.2 Utsläpp ... 4
2.2.3 ACP-Diesel ... 5
2.3 Biogas... 6
2.4 El ... 6
3 Metod ... 8
3.1 Datainsamling ... 8
3.2 Experimentell uppställning. ... 8
4 Resultat ... 9
4.1 Miljö & Ekonomi ... 9
4.1.1 Bensin ... 9
4.1.2 Diesel ... 9
4.1.3 Biogas ... 10
4.1.4 El ... 11
4.2 Ekonomi ... 12
4.2.1 Bränslekostnad ... 12
4.2.3 Försäkring & Skatt ... 13
4.2.4 Total kostnad ... 13
4.3 Effekt av gps-trackers ... 14
5 Diskussion och slutsatser ... 15
v
5.1 Miljö ... 15
5.1.2 Effekt av GPS-trackers. ... 18
5.2 Ekonomi ... 19
5.3 Fortsatt arbete ... 22
Referenser ... 23
1
1 Inledning
Bostadsföretaget Skebo startades 1965 och är Skellefteås största bostadsföretag. Idag äger och förvaltar de omkring 5500 lägenheter i Skellefteå-området. År 2015 så hade företaget ett finansiellt resultat på 371mkr. Företaget har omkring 60 anställda varav 26 använder bil i sitt dagliga arbete för åka ut till bostäderna och se till att hyresgästerna är nöjda genom olika underhållande åtgärder i beståndet. I dagsläget så använder Skebos bilar 4 olika drivmedel:
bensin, diesel, biogas och el. Då inga utredningar har gjorts kring bilanvändandet eller drivmedlen så har därför inga slutsatser dragits om vilket av alternativen som är det bästa ur ett miljömedvetet, ekonomiskt och socialt perspektiv. Skebo kommer inom en snar framtid förnya vissa bilar ur bilflottan och vill därför ha underlag för vilket av alternativen som de har idag som är de bästa sett utifrån dessa aspekter. Man har under 2013 installerat elektroniska körjournaler i deras bilar. I samband med att innerstaden växer så växer även Skebo, därmed så är företaget just nu i ett expansivt skede där utökning av bilflotta finns på agendan.
1.2 Syfte
Arbetet har i syfte att avgöra vilken av företaget Skebos bilmodeller som är mest hållbar ur ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Vidare kommer jag att analysera vilken effekt som gps-trackerna har haft på bilarnas bränsleförbrukning och bilkörning. Slutligen kartläggs vad som går att spara i pengar och i CO2-utsläpp gällande deras bil-flotta.
1.3 Mål
En rapport som ger beslutsunderlag för bolagets ledning om vilka av deras bilmodeller som är bäst ur ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och som de ska fortsätta att köpa in.
1.4 Avgränsningar
Avgränsning har gjorts kring de sociala aspekterna om bilarna, vilken bil som förarna tycker är den bästa. Detta för att det skulle vara tämligen svårt att få fram ett vetenskapligt resultat kring detta inom ramen för detta examensarbete.
Den miljöpåverkan som bilarna har bortsett från CO2-utsläpp såsom mätning av partiklar kommer inte att tas med i resultatet beroende på examensarbetets begränsande omfattning och skulle helt enkelt kräva för stor arbetsinsats.
Utsläpp orsakat från produktionen eller vid skrotning/återanvädning av bilarna kommer inte att tas med i rapporten, detta kommer att ses som att alla bilmodeller har liknande påverkan.
Då Skebo har en policy att ingen av de som använder bilarna ska kunna pekas ut att köra mycket eller köra ohållbart. Därför kommer bilarnas data att beräknas i sin helhet tillsammans med medelvärden av alla. Hur mycket som bilarna induviduellt kört kommer inte att
presenteras i rapporten. Detta har ej ansetts som viktigt som underlag för inköp av nya bilar.
2
2 Teori
Skebo har idag 26 bilar som används dagligen. Dessa bilar drivs av fyra olika drivmedel (Tabell 1).
Tabell 1. Kördata avseende Skebos bilmodeller.
Bilmodell Opel
Combo
Skoda Yeti
VW Caddy Renault Kangoo
Renault Kagoo ZTE
Antal 8 1 6 5 6
Drivmeldel Diesel Diesel Biogas Bensin El
Årsmodell 2007,2008
och 2009
2012 2010,2011,2015 2001,2003,2004 2014
Bränsleförbrukning blandad [l/10mil]
5,4 4,6 5,7 5,4 -
Bränsleförbrukning stads [l/10mil]
6,8 5,2 7,8 - -
Bränsleförbrukning landväg [l/10mil]
4,6 4,2 4,6 - -
CO2-utsläpp [g/km] 148 140 157 140 -
Då skillnaden på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp mellan årsmodellerna är mycket liten har den uteslutits och ett medelvärde använts istället.
Alla bilarna inom Skebo blev under 2013 utrustade med en elektronisk körjournal som helt enkelt loggar hur mycket som körts under varje resa för att underlätta och spara tid för de som använder bilarna. (Sundberg, 2016)
2.1 Bensin
Bensin är ett samlingsnamn för många olika typer av lösningsmedel framställt ifrån råolja.
Bensin är en blandning av ett hundratal olika kolväten som varierar beroende på vilket ändamål som bensinen har. Som drivmedel finns det även en del variationer på bensinen, detta bland annat beroende på vilket oktantal som den har. Oktantalet på bensinen anger hur tryck och värmetålig den är. Detta används för att hålla rätt tändningstemperatur i motorn och för att motverka knackningar som uppstår då bensinen har ett för lågt oktantal jämtemot vad bilen är bäst lämpad till. Genom att använda högre oktantal så kan bilens bränsleförbrukning minskas. (SPBI, 2016)
Bensinen som finns på mackar i dag har även andra tillsatser för att göra den optimal för dagens bensinmotorer. Detta kan vara lösningsmedel som minskar risken för beläggningar i motorn eller tillsatser som gör att bensinen håller längre tidsmässigt. (SPBI, 2016)
Bensinens energiinnehåll varierar stort beroende på var det kommer ifrån och vilken sort det är. Den vanligaste 95oktaniga bensinen som säljs idag har som medelvärde ett energiinnehåll på 9100 kWh/m. (SPBI, 2016, Gröna bilister, 2015).
3
2.1.1 Tillverkning
Råoljan som pumpas ut jordskorpan används sällan som den är, oljan genomgår en
raffineringsprocess för att frånskilja de olika produkterna. I raffineringen så värms oljan upp till olika temperaturer som gör att de lätta kolväteprodukterna förångas och stiger som en gas medan de tyngre oljorna ansamlas vid botten. Vid raffineringen så kan endast omkring 25 % av råoljan förångas till bensin. Detta är ett stort problem för oljebolagen då efterfrågan på bensin är mycket hög. För att kunna tillgodose behovet av bensin genomgår råoljan ytterligare förädling för att få ut så mycket av önskade produkter som möjligt. Detta görs med metoder som kallas för termisk krackning, katalytisk krackning eller hydro-krackning. Vid denna process så släpps en hel del växthusgaser ut. Tillgången på råolja, som är ett fossilt bränsle och som tar tusentals till miljontals år att skapas naturligt, minskar hela tiden och kommer ifall vi fortsätter använda den som vi gör idag att ta slut inom en inte allt för avlägsen tid.
2.1.2 Utsläpp från bilkörning
Utsläpp från bilar är ett av de största miljöproblem som vi står inför idag. Transportsektorn står för ca en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av CO2. Dock så har denna andel minskat sedan 1990-talet då våra bilar blir alltmer energieffektiva och miljövänliga. Figur 1 beskriver hur våra utsläpp av växthusgaser har sett ut sedan 1990 ifrån alla sektorer, där de blå staplarna visar utsläpp orsakat av transport sektorn. (Naturvårdsverket, 2016)
Figur 1. Utsläpp av växthusgaser angivet som koldioxid-ekvivalenter per år och sektor.
Bilden hämtad från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A- O/Vaxthusgaser--nationella-utslapp/
När det gäller CO2-utsläpp ifrån bilar så talar man om WTT-utsläpp, TTW-utsläpp och WTW-utsläpp. WTT står för ”Well to tank” och syftar på de utsläpp som orsakas av drivmedlet till det kommer till bilens tank. Det vill säga tillverkning och distribution. TTW står för ”Tank to Wheel” och syftar på det utsläpp som bilen släpper ut när man kör under en
4
viss period. Lägger man ihop dessa utsläpp så får man WTW-utsläppet (”Wheel to Wheel”) som då blir ett mått på hur mycket CO2-utsläpp som ett specifikt bränsle står för från att det producerats till att det har förbränts i bilens motor. För att beräkna en bils utsläpp av
klimatgaser under en viss tidsperiod så måste man därför ha med hur många liter bränsle som bilen har använts sig utav, körsträcka och bilmodell blir därför irrelevant vid dessa
beräkningar. (Williamson, 2013), (Augustin, 2014) 𝑊𝑇𝑊 = (𝑊𝑇𝑇 + 𝑇𝑇𝑊)[𝐶𝑂2 𝑒𝑘𝑣
𝑙𝑖𝑡𝑒𝑟 ]
CO2-utsläpp orsakat under specifik period = 𝑊𝑇𝑊 ∗ 𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑎𝑡 𝑏𝑟ä𝑛𝑠𝑙𝑒
Där förbrukat bränsle är hur många liter bränsle som förbrukats under tidsperioden.
Vid angivning av bilars utsläpp så används CO2 ekvivalenter. Detta är ett mått på hur mycket en viss växthusgas anses motsvara i CO2 utsläpp. Exempelvis så motsvarar 1kg metangas 25kg CO2 ekvivalenter, då metan påverkar växthuseffekten mer än vad koldioxid gör. Detta innebär att alla utsläpp kommer med i resultatet. För bilar med förbränningsmotor så innebär detta att även kväveoxider, kolväten och ozon för att nämna några kommer med i
beräkningarna. Dock så anger detta inte någonting om de andra miljöpåverkningar som bilarna har, såsom att de river upp partiklar ifrån vägar och gummidäck. (Naturvårdsverket, 2016)
Bensin har ett WTT-utsläpp på ca 0,39kg CO2ekv/l, detta innebär att det släpps ut
växthusgaser motsvarande 0,39kg CO2 vid tillverkning av 1 liter bensin. (Robert Edwards, 2014). TTW-utsläppen varierar beroende på hur mycket bränsle som bilen konsumerar. Efter att man lagt till alla växthusgaserna så kommer slutsiffran hamna på omkring 2,36 kg CO2
ekvivalenter per liter använd bensin. Då skillnaden på utsläpp mellan de olika fordonen i Skebos bilflotta är mycket liten så kommer färdiga WTW-värden användas som beror på vilket drivmedel som används (Gröna bilister, 2015) (Robert Edwards, 2014). Detta resulterar i ett WTW utsläpp på ca 2,75kg /liter.
2.2 Diesel
Dieselolja, i folkmun kallat för diesel används idag i 9 av Skebos bilar, se figur 1. Diesel har ett energiinnehåll på 9800 kWh/m3. Det vill säga ett något högre energiinnehåll än vad bensin har (se avsnitt 2.1). Största skillnaden mellan diesel och bensin är antändningen i motorn. I en diesel motor så antänds dieseln genom att en luft-dieselblandnings tryck ökas tills att denna självantänder. I bensinmotorn så sker antändningen genom tändstiftet som tänder blandningen med en gnista. (Gröna bilister, 2015) (SPBI, 2016)
2.2.1 Tillverkning
Diesel tillverkas likt bensin genom raffinering av råolja. Till skillnad ifrån bensin så tillverkas diesel av de tyngre produkterna som hamnar närmare botten på destillationstornetunder raffineringsprocessen vilket gör diesel till ett mer komplext bränsle. (SPBI, 2016)
2.2.2 Utsläpp
Produktionen och distributionen, alltså WTT utsläppen av diesel står för ca 0,35 kg CO2
ekvivalenter per producerad liter diesel. (Robert Edwards, 2014). Förbränningen av diesel i motorn eller mer exakt TTW-utsläppet ligger på ca 2,54 kg CO2 ekvivalenter per liter förbränd diesel, vilket ger dieselns totala utsläpp (WTW) 2,89 kg CO2ekv/liter. (Robert Edwards, 2014) Dvs en något högre totalkonsumtion än den som redovisas för bensin (se avsnitt 2.1.2).
5
2.2.3 ACP-Diesel
ACP i namnet står för Active Cleaning Power, detta är en diesel med tillsättning av adaptivet ACP. Denna tillsats kan ha en motverkande effekt på beläggningar som kan bildas i motorns insprutnings system vid användning av vanlig diesel. De beläggningar som kan bli i
insprutningssystemet gör att motorns effekt minskas och att bränsleförbrukningen höjs. Då bilmotorns effekt höjs så innebär detta även att bränslet i motorn får en mer fullständig förbränning. Detta kan i sin tur leda till minskade utsläpp. (Preem, 2016)
6
2.3 Biogas
Biogas är ett drivmedel som tillverkas utav organiskt material. Vid tillverkningen av biogas så låter man organiska produkter såsom hushållssopor brytas ned i en syrefri miljö. Denna nedbrytning sker tills att bara slutprodukten är kvar vilken består metan och koldioxid samt en bottenåterstod sk rötslam. Denna gas har många användningsområden, bland annat vid
tillverkning av el och värme. Efter en förädlingsprocess av gasen så kan den även användas som bränsle till förbränningsmotorer. (Biogasportalen, 2016)
Eftersom biogas tillverkas av organiskt material så är det ett förnybart bränsle vars nettoutsläpp av CO2 vid användning är i princip noll. Dock så har biogasen ett visst CO2
utsläpp vid dess tillverkning som bidrar till att biogas användarnas utsläpp inte hamnar på noll. Exakta värden på detta är näst intill omöjligt att få fram då produktionsprocessen ser olika ut beroende på var biogasen tillverkas. Generellt sett så kan man säga ca 1,1kg
CO2ekv/kg biogas är ett medelvärde för WTW-utsläppen, främst orsakat av de metanutsläpp som biogasbilarna står för. I Skellefteå så använder man till stor del stadens hushålls sopor för att tillverka biogasen. Detta medför att WTT-utsläppen för biogasen som används på samma ort som det produceras är något lägre än WTT värdet generellt då distributionen blir mer CO2- effektiv. (Biogasportalen, 2016)
Biogasbilarna räknas som miljöbilar, därför så har de en lägre skattekostnad än vad bensin och dieselbilarna har. Biogas-bilarna har dock fortfarande ett skattetillägg som varierar beroende på bilens utsläpp av växthusgaser.
2.4 El
Elbilar har en eller flera elmotorer som drivs utav el som kommer ifrån de många batterier som finns i bilen. Batterierna laddas helt enkelt genom att koppla in bilen till ett vanligt strömuttag, 2 eller 3 fas beroende på hur snabbt laddningen önskas ske. Strömmen ifrån batterierna driver elmotorn/motorerna som driver bilen. (Miljöfordon, 2016)
Elbilar har inga direkta utsläpp när de körs, därför hamnar elbilarnas TTW mycket nära noll.
Detta innebär att de är det bästa alternativet ur miljösynpunkt i alla fall under förutsättningen att produktionen av elen som den tankas med har medfört mindre utsläpp än vad
bränsleproduktion och förbränning av fossila bränslen medför. De utsläpp som elbilarna räknas bidra med är utsläppen vid tillverkningen av den el som bilarna tankas med. Detta skulle innebära ca 0,085 kg CO2/kWh ifall bilen tankades med el av den ”nordiska mixen”.
(Miljöfordon, 2016). El-bilarna som används inom förtaget tar sig ca 4,25km per använd kWh. I detta fall så har Skebo el-avtal med Skellefteå Kraft och enligt Skellefteå Krafts hemsida genererar förtagets el-tillverkning noll kg CO2/kWh. (Skellefteå Kraft, 2016) Men eftersom utsläpp självklart förekommer även hos Skellefteå Kraft, fastän de är låga, så används därför värdet ifrån den nordiska mixen (Miljöfordon, 2016) (Skellefteå Kraft, 2016) Elbilar är generellt sett dyrare än vad bensin och diesel bilar är, detta då man betalar en hel del för de alla batterier som finns i bilen. Då batterierna tillverkas av den relativt dyra metallen Litium så anses även batterierna ha ett bra andrahandsvärde. Vissa bilförsäljare väljer att sälja bilarna utan batterikostnaden men då tillkommer istället på en månadshyra på de batterier som kommer att sitta i bilen. (Sundberg, 2016)
Litiumet i batterierna ses idag som en miljöfråga i sig. Litiumet som bryts får stora sociala och miljö-konsekvenser i närområdet såsom vattenförgiftning och giftigt avfall. Detta då
7
tillgångarna på metallen främst finns i Chile och Bolivia som är fattiga länder med dålig infrastruktur och låg kunskap om miljöaspekterna kring brytningen. I och med ett ökat behov av batterierna i bilar osv, så ökar behovet av litium. Det som behövs i framtiden är ett effektivare sätt att kunna återvinna metallen för ett framtida hållbart litiumbrytande och användande. (Zacune, 2016)
Då elbilarna i sig inte släpper ut någon växthusgas och är en miljöbil så har dessa en låg skattekostnad.
8
3 Metod
För att kunna avgöra vilken av företaget Skebos bilmodeller som är mest hållbar ur ekologiskt och ekonomiskt perspektiv samt beräkna effekten av gps-trackers så har Microsoft Excel används flitigt. Data som tagits fram har summerats, analyserats och plottats. För att beräkna CO2- utsläpp så har värden på TTW och WTW-utsläpp tagits ifrån energimyndigheten och svenska petroleum (SPBI, 2016). För ekonomiska beräkningar på hur det ser ut för företaget i dagsläget så har inga räntor, värdeminskningar eller nuvärden tagits till hänsyn. Vid ett eventuellt inköp så har nuvärden använts.
För att utföra projektet så har kontakt med många andrahandparter såsom biogasanläggningen, besiktningar haft en betydande roll.
Microsoft Excel 2013 för att analysera mätresultaten och plotta mätdata.
3.1 Datainsamling
För att kunna få ut ett resultat av bränsleförbrukning och emission av CO2 så var det första steget att samla in data om företagets bilkörning. Detta innefattade att:
Gå igenom företagets alla bränslefakturor under 2015 för att kunna se hur mycket bränsle som använts under 2015 samt avgöra hur mycket detta bränsle kostat.
Försäkringspapper på alla bilarna för att få fram försäkringskostnad.
Skattefakturor för att få fram hur mycket skatt företaget betalar på bilarna.
Bilarna på företaget har besiktigats på Opus bilprovning. Opus mailade alla besiktningsprotokoll som de hade att tillgå på de bilar som analyserades, detta var protokoll ifrån 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016.
Info om antal körda mil under 2015 har tagits ut genom företagets elektroniska körjournal Telliq. Detta gjordes genom att skicka ut mail till var och en av förarna till bilarna ifråga. Förarna fick instruktion till hur man gick tillväga genom Telliq för att ta fram de tillfrågade uppgifterna. Dessa uppgifter mailades sedan som svar till mig.
3.2 Experimentell uppställning.
För att få en bild av hur mycket effekt som företagets 6 elbilar använder sig utav så gjordes en mätning av elförbrukning. Denna genomfördes med hjälp av elförbrukningsmätaren El- bilarna laddades fulla utan att använda elförbrukningsmätaren. Därefter så kördes bilarna som vanligt fram till nästa laddning då mätning av elförbrukningen under laddning gjordes
Mätarställning på bilen antecknandes både före användningen av bilarna och efter mätningen av elförbrukningen.
9
4 Resultat
4.1 Miljö & Ekonomi
Vid beräkningar av bilarnas CO2 utsläpp så används det av tillverkaren angivnavärdet på bränslets WTW utsläpp multiplicerat med dess förbrukning i antal liter. Detta ger oss bilarnas utsläpp från att råoljan tas ur marken till att bensinen/dieseln/biogasen eller elen har
förbrukats.
Sammanslagning av de alla bilarna och drivmedel ger följande data för 2015.
Totalt antal körda kilometer under 2015: 188599km
Totalt antal CO2-ekvivalenter utsläppta under 2015: 50240kg
Totalt använda kWh under: 198070kWh
4.1.1 Bensin
Sammanställning av insamlad data kring bensinbilarna kan ses i tabell 2.
Tabell 2 visar de totalt antal körda km av bensinbilar under 2015
Fordon Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Summa
Antal km
4930 13250 8475 6477 14560 47692
Total bensinkostnad för dessa bilar under 2015 var 68967kr enligt bränslefakturor. Totalt tankade liter bensin under 2015 var 5388liter. Genomsnittsförbrukningen hos bensinbilarna hamnar med detta på 1,13L/mil. WTW-värde*liter bränsle = 5388L*2,76 kg
CO2ekvivalenter/L = 14873kg CO2 ekvivalenter utsläppta från de 5 bensinbilarna under 2015.
CO2 ekvivalenter delat på antal körda kilometer blir ca 0,31kg CO2 ekvivalenter /km.
Med medelvärdet på energiinnehållet hos bensin på 9,1 kWh/L så har dessa bilar förbrukat:
9,1𝑘𝑊ℎ/𝐿 ∗ 6107 𝐿 = 55573 𝑘𝑊ℎ under 2015 vilket resulterar i en genomsnittlig energiförbrukning på 1,165kWh/km.
4.1.2 Diesel
Efter sammanställning av insamlad data kring dieselbilarna så fastställdes följande tabell (Tabell 3).
Tabell 3 visar de totalt antal körda km av dieselbilar under 2015
Fordon Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Bil 7 Bil 8 Bil 9 Summa Antal
km
4970 3520,5 5240 6546 3800 4683 8890 8466 35070 81185,5
Total dieselkostnad för dessa nio bilar under 2015 var 131266kr enligt bränslefakturor. Totalt tankade liter diesel under 2015 var 10680 liter. Genomsnittsförbrukningen hos dieselbilarna hamnar med detta på 1,31L/mil. WTW-värde diesel * liter diesel = 10680L * 2,84kg CO2
ekvivalenter/L = 30333,24kg CO2 ekvivalenter utsläppta från de 9 dieselbilarna under 2015.
CO2 ekvivalenter delat på antal körda kilometer blir ca 0,37kg CO2 ekvivalenter /km.
Med medelvärdet på energiinnehållet hos diesel på 9,8 kWh/L så har dessa bilar förbrukat:
10
9,8𝑘𝑊ℎ ∗ 11436 𝐿 = 112072 𝑘𝑊ℎ under 2015 vilket resulterar i 1,38kWh/km i genomsnittlig energiförbrukning.
4.1.3 Biogas
Efter sammanställning av insamlad data kring biogasbilarna så fastställdes följande.
Tabell 4 visar de totalt antal körda km av biogasbilar under 2015
Fordon Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Summa
Antal km 6243 8037,6 4580 3764 4052 6490 33166
Total biogaskostnad för dessa bilar under 2015 var 33114kr enligt bränslefakturor. Totalt tankade kg biogas under 2015 var 2397kg. Genomsnittsförbrukningen hos biogasbilarna hamnar med detta på 0,72kg/mil. WTW-värde*liter bränsle = 2397kg*1,1 kg
CO2ekvivalenter/kg = 2636,7 kg CO2 ekvivalenter utsläppta från de 6 biogasbilarna under 2015. CO2 ekvivalenter delat på antal körda kilometer blir ca 0,0795kg CO2 ekvivalenter /km.
Med medelvärdet på energiinnehållet hos biogas på 10,09 kWh/kg så har dessa bilar förbrukat:
10,09𝑘𝑊ℎ/𝑘𝑔 ∗ 2397 𝑘𝑔 = 24185 𝑘𝑊ℎ under 2015 vilket resulterar i en genomsnittlig energiförbrukning på 0,73kWh/km.
11
4.1.4 El
Sammanställning av insamlad data kring elbilarna kan ses i tabell 5 och 6.
Tabell 5 visar de totalt antal körda km av elbilar under 2015
Fordon Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Summa
Antal km 4450 4080 3796,9 2873 6624,4 4732 26556,3
Total kostnad för batterihyra under 2015 = 4550kr/mån ∗ 12mån = 54600kr.
Tabell 6 visar resultatet av energiförbrukningsmätningen som gjordes på elbilarna.
Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6
Körsträcka [km] 94 156 - 30,7 87 112
Energiförbrukning [kWh]
20,8 35,7 - 7,64 26,1 26,3
kWh/km 0,22 0,23 0,24 0,3 0,23
Genomsnittsförbrukningen hos elbilarna gav enligt energiförbrukningsmätningen en medelsförbrukning på 0,235kWh/km. Detta ger ett ungefärligt värde på elbilarnas årsförbrukning: 0,235𝑘𝑊ℎ/𝑘𝑚 ∗ 26556,3𝑘𝑚 = 6240,73kWh under 2015.
WTW-värde för el tas enligt den nordiska el-mixen som ligger på 0,085kg CO2 ekvivalenter / kWh. Elbilarnas WTW-utsläpp av CO2 ekvivalenter blir då: 6240,73𝑘𝑊ℎ ∗
0,085𝑘𝑔 𝐶𝑂2𝑒𝑘𝑣/𝑘𝑊ℎ = 530𝑘𝑔 𝐶𝑂2𝑒𝑘𝑣 under 2015.
CO2 ekvivalenter delat på antal körda kilometer blir ca 0,0199kg CO2 ekvivalenter /km.
12
4.2 Ekonomi
4.2.1 Inköpskostnad
Tabell 7 visar inköpspriser för bilarna tagna ifrån tillverkarna då inga papper ifrån inköp fanns kvar att tillgå.
Tabell 7. Inköpspriser på de bilar som Skebo innehar.
Biltyp Rekommenderat inköpspris [kr]
Opel Combo 1.3cdti 2007-2009 17912
Skoda Yeti 244500
VW CADDY 236000
Renault Kangoo Express Z.T 203000
Renault Kangoo 154000
4.2.2 Bränslekostnad
Den totala bränslekostnaden för de olika drivmedlen har sammanställts via bränslefakturor från 2015 (Tabell 8). För mer detaljerad beskrivning av bränslekostnader se bilaga 1.
Tabell 8. Sammanställning utav alla tankningar av respektive drivmedel (2015).
Drivmedel Bränslekostnad [kr] Körda km [km] Kostnad per
kilometer [kr/km]
Diesel 131266 81185,4 1,62
Bensin 68967 47692 1,44
Biogas 33114 33166 0,99
Efter sammanställning av alla batterihyresfakturor från de 6 elbilarna så hamnar den totala batterihyreskostnaden på 68250 kr. Hos elbilen ingår även kostnaden för den el som
förbrukas. Totala förbrukningen av el ligger på ca 6240kWh, då man tar medelsförbrukningen multiplicerat med antal körda km. Med genomsnittspriset 28öre/kWh från Skellefteåkraft blir kostnaden för elen som bilarna dragit 1747,2kr. Detta ger att strömkostnaden ligger på 0,0658kr/km. Summan av batterihyran och elen utslaget på den körda sträckan av nämnda bilar blir: 68250+1747,2𝑘𝑟
26556𝑘𝑚 = 2,63𝑘𝑟/𝑘𝑚.
13
4.2.3 Försäkring & Skatt
Utöver drivmedelskostnaden så tillkommer skatt och försäkringskostnader (Tabell 9). Dessa kostnader har bestämts genom skatt & försäkringsfakturor på bilarna.
Tabell 9. Skatt och försäkringskostnader för de olika drivmedlen under 2015.
Drivmedel Bensin Diesel Biogas El
Skatt [kr/år] 1720 ∗ 5
= 8600
1278 ∗ 7 + (3319 ∗ 1) = 12265
915*6=5490 60*6=360
Försäkring (kr) 3189*5 3189*9 3189*6 3189*6
Summa (kr) 24545 40966 24624 19494
Då försäkringskostnader är lika för alla bilar kommer detta inte att inverka på positivt eller negativt vid kostnadsberäkningen på någon utav bilarna.
4.2.4 Total kostnad
Sammanställning av skatt, bränsle & försäkringskostnader under 2015 med körning av bilarna kan ses i Tabell 10. Den totala kostnaden för bilarna blev 413000 kr.
Tabell 10. Kostnader för Skebos fordonstyper.
Drivmedel Bensin Diesel Biogas El
Bränsle (kr) 68967 131266 33114 70000
Skatt (kr) 8600 12265 5490 360
Försäkring (kr)
15945 28701 19131 19131
Summa (kr) 93512 172232 57735 89491
Per bil (kr/km) 18702 19136 9622,5 14915
Körd sträcka (km)
47692 81185 33166 26556
Per kilometer (kr/km)
1,96 2,12 1,74 3,36
14
4.3 Effekt av gps-trackers
Sammanställning av mätarställningar mellan 2012 och 2013 på två av Skebos bilar utfördes.
Medelsträckan körda av dessa två bilar under 2012 var 7569 km. För resterande år så kan körsträckan för dessa bilar ses i tabell 11.
Tabell 11. Genomsnittliga körsträckan per år för bilar utrustade med gps-trackers.
År Medelsträcka per år (km)
2013 6546
2014 6071
2015 5698
15
5 Diskussion och slutsatser
5.1 Miljö
Ur ekologisk synvinkel så kan man snabbt konstatera att det vinnande konceptet här är de elektriska bilarna med sina näst intill obefintliga utsläpp av koldioxid och andra avgaser (Figur 2). Detta kan dock variera beroende på var ifrån strömmen som man laddar bilen med kommer ifrån. I Skebos fall laddar man med ström ifrån Skellefteå Kraft vars största del kommer ifrån vattenkraft. En del av strömmen från Skellefteå kraft kommer även ifrån kärnkraft vilket medför kärnavfall som konsekvens, detta måste tas i åtanke för att dra en slutsats som gynnar målet mot en hållbar framtid.
Hade man istället tankat elbilarna med ström ifrån, låt säga kolkraft så hade situationen sett annorlunda ut. Då kan elbilarna till och med varit det sämsta alternativet.
Figur 2. Staplarna visar hur mycket CO2 ekvivalenter som släpps ut per kilometer ifrån de olika drivmedlen, på det sätt som bilarna körs på idag. Här kommer elen ifrån den ”nordiska el-mixen”.
Detta visar på att diesel och bensin bilarna är de som klart släpper ut mest koldioxid. Jämför man med biogas-bilarna så släpper bensin-bilarna ut nästan 80% mer CO2 ekvivalenter än vad biogasbilarna gör och fortfarande så har vi diesel-bilarna som släpper ut än mer. Detta då dieselbilarna både förbrukat mer bränsle och har ett högre WTW-värde än vad bensinbilarna har. Ifall man antar att diesel- och bensin-bilarna skulle bytas ut mot biogas-bilar så skulle detta innebära en minskning av CO2 drastiskt. Besparingen i CO2 beräknas genom att räkna de av bensin och dieselbilarna körda km som om de vore körda av biogasbilarsom finns i företaget idag. Besparingen av CO2 ekvivalenter med dessa antaganden kan ses i Figur 3.
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45
Bensin Diesel Biogas El
KG CO2EKV/KM
DRIVMEDEL
kg CO
2ekv -utsläppta per km
16
Figur 3. Besparingarna som skulle göras i kg koldioxid per år ifall ett byte från bensin/diesel till biogas skulle göras.
Besparingen av CO2 ifall man bytte ut de fem bensin-bilarna till biogasbilarna ligger på ca 11 ton koldioxid-ekvivalenter, och på ca 24 ton ifall man bytte ut de 9 dieselbilarna.
Detta gör att för varje bensinbil som företaget väljer att byta ut så skulle det innebära en CO2- besparing på omkring 2,2 ton per år. Varje diesel-bil som byts ut till biogas-bil skulle
innebära en CO2 besparing på närmare 2,6 ton per år. Ifall bytet istället gjordes mot elbilar skulle detta innebära ytligare besparing på ca 500 respektive 570kg CO2 för de olika drivmedlen.
En osäkerhet med detta resultat kan vara att den diesel som har tankats enligt fakturorna för var och en av bilarna kan ha gått åt till något annat än bil körning, vilket kan vara en förklaring till den höga dieselförbrukningen på ca 1,2 L/mil. Andra osäkerheter på
bränsleförbrukningen ges av att allt bränsle som tankats under 2015 har tagits med, detta kan innebära att bensin som blev tankad under året inte blev förbrukad under året, dvs en
fulltankning i slutet av december resulterar i att större delen av bränslet kom att förbrukas i Januari 2016.
Biogasen som används tillverkas i Skellefteå. Detta gör att distributionskostnaden av CO2 – utsläpp för biogasen minskar jämfört med ställen där biogasen tillverkas längre bort. Detta nämns då det medför att den biogas som används i Skellefteå är bättre än biogas som används där distribution av bränslet medför större miljökonsekvenser. Beräkning av WTW är baserat på ett genomsnitt från olika biogasanläggningar. Värdet på WTW-utsläpp som används i beräkningarna behöverintestämma helt överens med det egentliga WTW-värdet för CO2- utsläpp när biogasen används på samma ort som den tillverkas. I detta sammanhang så betyder det troligtvis att det faktiska WTW-värdet för biogas är lägre än det som använts för beräkningarna i rapporten. (Biogasportalen, 2016)
Ifall man endast fokuserar på de utsläpp som drivmedlen står för så skulle enligt resultatet det självklara valet för företaget vara el-bilarna då dessa nästan inte bidrar med några utsläpp alls.
Det som kan diskuteras här är det faktum att hänsyn till variationer i produktionen av bilarna inte tagits. För att ta med dessa aspekter så skulle en ”livs-cykel analys” behöva göras för att kunna avgöra ifall produktionen av någon av bilarna ”tär” på vår planet mer än de andra. El-
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
Bensin Diesel
Besparing i kg CO2 vid byte till biogas
Utsläpp vid byte tillBiogas Dagens utsläpp
17
bilarna som har sina litium-batterier kan ha stor inverkan på elbilens livscykelkostnad ifall de ej återvinns på ett adekvat sätt. Detta gör, enligt egen åsikt att el-bilarna tappar sitt försprång i CO2-utsläpp gentemot CO2 biogasbilarna vad avser bilarnas miljöpåverkan.
Energiförbrukningen för bilar med förbränningsmotorer beskrivs på sidorna 9-11 i detta arbete.
Figur 4. Energiförbrukning för bilarna i kWh/km.
Skillnaden mellan energiförbrukningen hos elbilarna och bilarna som drivs med förbränningsbränslena är stor (Figur 4.) Detta eftersom motorerna fungerar helt olika.
Energiförbrukningen för elbilarna är betydligt mindre än bilarna med förbränningsmotorer där biogasbilarna ligger närmast i energiförbrukning, detta då du har fler moment med förlust i energiomvandlingen och bör därför ej jämföras på detta vis. Dvs en betydligt mer effektiv motor kan ses hos de alternativa bränslena.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6
Bensin Diesel Biogas El
Energiförbrukning [kWh/km]
Energiförbrukning [kWh/km]
18
5.1.2 Effekt av GPS-trackers.
Figur 5 visar hur medelkörsträcka per år mätt med GPS-tracker har sett ut med de data som fanns att tillgå.
Figur 5. Medelkörsträcka för bilarna med gps-tracker sett från 2012 till 2015.
Då info om bilarnas körning innan 2012 var reviderad och bilbesiktningarna inte hade mycket info om detta så kan därför ingen säker slutats dras för tiden innan 2012. För de två bilarna med gps-tracker så har den årliga körsträckan minskat sedan de installerade de elektroniska körjournalerna. Dock så visar Figur 5 endast medelkörsträckan för två av bilarna under 2012 då detta var den enda data som fanns. Vilket medför en stor osäkerhet i dragna slutsatser baserade på resultatet.
Ifall installationen av de elektroniska körjournalerna resulterat i en minskning av
körsträckorna så kan detta bero på att man som förare är mer medveten om att företaget har
”koll” på hur man kör och vägval.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
2012 2013 2014 2015
Medelkörsträcka [km]
Medel körsträcka per bil
19
5.2 Ekonomi
Företagets totala kostnader för de i rapporten medtagna fordonen uppgick till ca 400 000 kr.
Här kan man dela upp det på olika sätt. Delar man bara upp kostnaderna per bränsle så betalarna man mest för diesel, detta endast på grund av att man har flest utav dessa bilar.
Delas summan per bil så kommer man att utlämna den körda sträckan vilket resulterar i att dieselbilarna som har den längsta medelkörsträckan per år kommer att bli dyrast. För att kunna dra mer adekvata slutsatser kring detta så divideras därför den totala kostnaden med antal körda kilometer av vartdera drivmedlet. Figur 6, visar den totala kostnadsfördelningen per kilometer för de olika drivmedlen. Data i figuren inkluderar även skatt och
försäkringskostnader.
Figur 6. Totala kostnaden för vartdera drivmedlet per kilometer. Här är skatt och försäkrings kostnader medtagna.
Här kan man konstatera att el-bilarna blir det dyraste alternativet med dagens körsträckor. Det man inte kan se här är det faktum att den kostnad som man betalar i batterihyra för el-bilarna är konstant och inte varierar beroende på hur långt som man kört. Dessutom att kostnaden för elen den laddas med är mycket låg i detta sammanhang. Då hyran för batterierna är relativt hög så gör detta i kombination med lägsta medelkörsträckorna att el bilarnas
kilometerkostnad blir högst av de fyra alternativen (se tabell 10, kapitel 4.2.4). Skulle man däremot haft samma medelkörstacka/år som bensin-bilarna så skulle detta sänka
kilometerkostnaden på el-bilarna. Vilket innebär att elbilarna skulle vara det billigaste alternativet. Här kan man även diskutera ifall det skulle vara lönsamt för företaget att köpa in el-bilar som inkluderar batterikostnaden i inköpspriset.
En frågeställning är vad ett byte från bensin och diesel till biogas eller el skulle betyda. För att undersöka detta räknades den körda sträckan av fossilt drivna bilar om som om de vore körda med biogas eller var eldrivna. Årskostnaden vid sådana byten kan ses i Figur 7.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
Bensin Diesel Biogas El
Total kostnad per kilometer
20
Besparingarna vid sådana byten skulle se ut som följande, byte från bensin till biogas skulle medföra en besparing på 22 öre per körd kilometer och vid byte från diesel till biogas skulle man spara 38 öre per kilometer.
Figur 7, Kostnad per år om fossilt drivna bilar behålls i jämförelse med vad årskostnaden skulle bli ifall de byttes ut mot el eller biogas.
I diagrammet kan man se att ett byte till el skulle innebära mer besparingar för företaget än vad ett byte till biogasbilar skulle innebära. Vid byte av de nio dieselbilarna till biogas skulle årskostnaden för Skebo minskas med 31000kr och ifall bytet var till el skulle kostnaden minskas med 32000kr. Byte av de fem bensinbilarna skulle spara in omkring 10000 kr ifall de byttes till biogas och 17254 kr om de byts ut mot el.
Sammanställning av de fossila bränslenas kostnader och utsläpp i jämförelse med kostnader och utsläpp vid ett byte till biogas presenteras i Tabell 12.
Tabell 12. Skillnaden i årskostnad och årligt utsläpp vid ett byte till biogasbilar.
Idag Vid byte till biogas
Sparat per år Sparat per år och bil
Kostnad [kr] 266 000 224 000 42 000 3 000
Utsläpp [kg CO2- ekv]
45 206 10 245 34 961 2 500
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 200000
Biogas-Diesel Biogas-Bensin El-Diesel El-Bensin
Kronor
Skillnad i årskostnad vid byte
Kostnad vid byte Kostnad idag
21
Sammanställning av de fossila bränslenas kostnader och utsläpp i jämförelse med kostnader och utsläpp vid ett byte till el kan ses i Tabell 13.
Tabell 13. Skillnaden i årskostnad och årligt utsläpp vid ett byte till elbilar.
Idag Vid byte till el Sparat per år Sparat per år och bil
Kostnad [kr] 266 000 216 000 50 000 3570
Utsläpp [kg CO2- ekv]
45 206 2564/0 42 642 3045
Här har ingen hänsyn tagits till de inköpskostnader som bytet skulle innebära. Ifall dessa tas med i beräkningarna så kommer det naturligt bästa ekonomiska alternativet vara att behålla de bilar som de har idag så länge håller. Detta eftersom inköpspriset på motsvarande bensinbilar är 80-50 tusen kronor billigare än vad inköpspriset på biogas och elbilarna är. Detta innebär sålunda att byte till ny bil alltid kommer innebära en kostnad och ingen vinst. Därför beräknas nuvärdet av de olika inköpen för att se vilket inköp av bilmodell som i dagsläget skulle ge den lägsta kostnaden på en 10-årsperiod. Resultat av beräkningar av nuvärdet på investeringar av nya bilar med de körsträckor som man har idag kan ses i tabell 14. Här har 6% kalkylränta används och perioden är satt till 10 år.
Tabell 14. Nuvärden på inköp av respektive bil med olika drivmedel.
Inköp Bensin Diesel Biogas El
Nuvärde 6%
ränta och 10 år
-198992kr -219865kr -214832kr -224499kr
Här påvisas att den största förlusten görs genom att införskaffa en elbil och det mest
ekonomiska inköpet skulle vara en bensinbil under en 10års period med samma körsträckor.
Här har restvärdet på bilarna uteslutits då dessa uppskattas vara ungefär lika. Ifall företaget istället köpt in bilar där batterierna ingick istället för att hyra dessa så skulle detta ge ett lägre nuvärdes-belopp då man kommer undan den månadskostnaden. Restvärdet på en sådan elbil skulle även vara högre då man äger batterierna som finns i den. Då byte av bilar är ett måste med tiden så resonerar jag att, då skillnaderna i nuvärdena är så små bör man investera i biogas eller elbilar. Resonemanget ligger i minskningen av utsläppen av CO2 och att det är troligt att då fler bilar omsätts så kommer den årligt återkommande kostnaden att bli mindre och därigenom kommer skillnaden i nuvärdet mot bensinbilarna att jämnas ut. Inga
beräkningar har gjorts i detta avseende.
22
Sammanfattningsvis så kan man se att i dagens samhälle där vi strävar mot en hållbar framtid så skulle jag själv avråda ifrån fortsatta inköp av fossildrivna bilar. Detta både då resultaten i rapporten mycket pekar på både ekonomiska och ekologiska fördelar. I och med att bilarnas årliga körsträckor varierar så stort så skulle en absolut rekommendation vara att ha en varierad bilflotta där de biogasdrivna bilarna används i sammanhang där de årliga
körsträckorna är mindre och el-bilar i ett sammanhang där körsträckorna är längre. Detta då el-bilarnas bränslekostnad är så gott som oberoende av körsträckan med det låga priset på el.
Ifall man redan nu innan ett byte av bilar vill bli snäppet miljövänligare, trots en något högre kostnad så kan företagets alla dieselbilar tanka ACP-diesel som möjligen skulle kunna dra ner förbrukningen av fossila drivmedel. Man kan även på en bensinbil testa med ett bränsle som har högre oktantal som även detta kan minska förbrukningen, då med ett högre CO2 utsläpp som kostnad.
5.3 Fortsatt arbete
Fortsatt arbete kring detta jobb skulle vara att gå in djupare i detaljer kring deras bilkörning.
Detta medför att studera vilka områden som man kör mest bil för att kunna fördela de bilar som finns inom företaget på ekonomiskt och ekologiskt strategiskt sätt, alltså el-bilarna där man kör mest och biogasbilarna där man kör minst. Man kan även forska djupare på andra miljöaspekter än bara utsläppen ifrån bilarna, till exempel brytningen av Litium, hur skadlig är denna, eller att kolla upp om ACP-dieseln fungerar och vilken effekt den har och om den påverkar motorns livlängd som en del bilförsäljare påpekar.
23
Referenser
Augustin, S. (2014). The Electric Cars, Hybrids and Plug-in hybrids Handbook. CPSIA.
Biogasportalen. (den 22 Maj 2016). Produktion. Hämtat från Biogasportalen.se:
http://www.biogasportalen.se/
Gröna bilister. (den 18 Maj 2015). Drivmedelsfakta 2015. Hämtat från gronabilister.se:
gronabilister.se
Miljöfordon. (den 14 Maj 2016). Så fungerar elbil. Hämtat från miljofordon.se:
http://www.miljofordon.se/fordon/sa-fungerar-elbil
Naturvårdsverket. (den 18 Maj 2016). Nationella utsläpp och upptag av väthusgaser. Hämtat från Naturvårdsverket.se: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A- O/Vaxthusgaser--nationella-utslapp/
Opel. (den 17 Maj 2016). Opel.se. Hämtat från Opel.se:
https://www.opel.se/content/dam/Opel/Europe/sweden/hq/sv/04_Owner/02_Manuals/
Manual_Combo_2011_sv.pdf
Preem. (den 18 Maj 2016). ACP-Diesel. Hämtat från Preem:
https://preem.se/privat/drivmedel/diesel/diesel1/
Renault. (den 18 Maj 2016). renaultusa.com. Hämtat från DriversManuals.
Robert Edwards, H. H.-F. (2014). JEC Well-to-Wheels ANALYSIS. European Comission, Joint Reserch Center.
Skellefteå Kraft. (den 15 Maj 2016). skekraft.se. Hämtat från Ursprungsmärkt El:
https://www.skekraft.se/privat/elavtal/ursprungsmarkt-el/
Skoda. (den 18 Maj 2016). www.skoda.se. Hämtat från Broschyr Yeti.
SPBI. (den 12 Maj 2016). Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Hämtat från www.spbi.se.
Sundberg, P. (Maj 2016). Avd chef energi,miljö teknik Skebo. (E. Sundin, Intervjuare) Williamson, S. S. (2013). Energy Management Strategies for Electric and Plug-in Hybrid
Electric Vehicles. Springer Science & Business Media.
Volkswagen. (den 18 Maj 2016). volkswagentransportbilar.se. Hämtat från Caddy Skåp.
Zacune, J. (Maj 2016). foeeurope.org. Hämtat från Factsheet Lituim.
24
Bilaga 1
. Lista på företagets bilar, detta med körsträcka 2015 och mätarställningar.BIL ÅR BRÄNSLE
KÖRDA KM 2015
MÄTARSTÄLLNING (KM) 2012
2013 (KM)
2014
(KM) 2015(KM)
OPEL COMBO 2007 ACP-DIESEL 4970 39883 45554
OPEL COMBO 2007 Diesel 3520,5 43738 48806 52799 57014
2008 Diesel 5240 20600 32822
OPEL COMBO 2008 Diesel 6546 43201 50217
OPEL COMBO 2008 Diesel Slutat 29219
OPEL COMBO 2007 Diesel 3800 38170 43311 48261
OPEL COMBO 2007 Diesel 4683 33638 39562 44560
OPEL COMBO 2008 Diesel Slutat 85004 90014
OPEL COMBO 2007 Diesel Garage 49340 56076 63251
OPEL COMBO 2009 Diesel 8890 47643 67812
OPEL COMBO 2008 Diesel 8466 39777 48433 57211
SKODA YETI 2012 Diesel 35070
VW CADDY 2015 Biogas 6243
VW CADDY 2010 Biogas 8037,6 29285
VW CADDY 2010 Biogas 4580 21454
VW CADDY 2011 Biogas 3764
VW CADDY 2011 Biogas 4052 16341
VW CADDY 2011 Biogas 6490
Renault
Kangoo 2001 Bensin Garage 46057 54427 65019
Renault
Kangoo 2001 Bensin Garage 43356 46090 49641
Renault
Kangoo 2003 Bensin 4930 28176 31299 33932
Renault
Kangoo 2004 Bensin 13250 116279 131350 140564 149778
Renault
Kangoo 2004 Bensin Slutat 60992 66710 71758
Renault
Kangoo 2004 Bensin 8475,2 39241 44395 52225
Renault
Kangoo 2004 Bensin 6477,3
Renault
Kangoo 2004 Bensin 14560 135983 153319 172481
Renault
Kangoo 2014 EL 4450
Renault
Kangoo 2013 EL 4080
Renault 2014 EL 3796,9
Renault 2014 EL 2873
Renault 2014 EL 6624,4
Renault 2014 EL 4732
25
Bilaga 2
. Sammanställning av bränslefakturor, skatt och försäkring.Bensin Liter Kr/L Kr ex Diesel Liter Kr ex Kr/L
Jan Jan 927,03 8944,94 9,649
466,88 9,372 4375,59 230,96 2184,76 9,4595
78,46 9,313 730,7 39,18 380,83 9,72
Feb 37,63 10,168 382,62 Feb 178,56 1760,28 9,8582 622,35 10,072 6268,34 695,5 7067,41 10,162
7,52 10,072 75,74 43,63 425,84 9,7603
Mars 70,42 10,324 727 77,87 812,9 10,439 7,52 10,432 78,45 Mars 158,95 1611,66 10,139 518,65 10,473 5431,94 39,43 413,23 10,48 April 38,02 10,512 399,66 624,09 6460,22 10,351 555,29 10,865 6033,44 42,6 423,96 9,9521 15,09 10,712 161,65 April 103,84 1042,69 10,041
Maj 7,5 10,384 77,88 42,9 457,02 10,653
116,47 10,724 1249,04 627,86 6537,56 10,412 562,39 10,946 6156,07 89,47 945,73 10,57 juni 581,15 10,963 6371,33 Maj 46,24 482 10,424 79,81 10,777 860,13 335,32 3461 10,321 14,61 11,088 161,99 1022,11 10824 10,59 Juli 56,21 10,903 612,85 juni 115,46 1197 10,367 323,22 11,032 3565,61 1068 11071,63 10,367 Augusti 135,75 10,453 1419,05 367,93 3729,28 10,136 555,06 10,358 5749,15 39,36 396,44 10,072 Sept 74,26 9,9918 741,99 Juli 361,83 3587,48 9,9148 15,21 9,8928 150,47 1209 12375,08 10,236 607,19 9,9576 6046,15 Augusti 316,04 2988,34 9,4556 okt 75,53 9,7809 738,75 1188 11592,61 9,7581
7,48 9,8316 73,54 85,26 819,99 9,6175
496,41 9,7252 4827,71 Sept 308,48 2929,73 9,4973 nov 68,46 9,823 672,48 82,94 810,29 9,7696
473,26 9,8741 4673 43,72 415 9,4922
dec 35,54 8,888 315,88 912 8894,77 9,753 594,24 9,6789 5751,6 okt 212,67 1978,85 9,3048 7297,58 12,798 55173,8 22,74 215,58 9,4802
42,28 394,95 9,3413
118,88 1139,13 9,5822
811,81 7778,09 9,5812
nov 187,8 1757,39 9,3578
423,94 4062,1 9,5818
41,34 384,96 9,312
dec 125,65 1098,92 8,7459
668,24 6019,47 9,0079
42,82 367,92 8,5922
170,67 1563,58 9,1614
11435,9 105013 9,838
26 Försäkringskostnad Bensin
(kr)
Diesel (kr)
Biogas
(kr) El (kr) 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 3189 15945 3189 3189 3189 3189 19134 19134 3189 3189 28782
Skatt Bensin Diesel Biogas El
1720 1278 915 60
1720 1278 915 60
1720 1278 915 60
1720 1278 915 60
1720 1278 915 60
8600 1278 915
1278 5490 60
1278 360
1278
11502
