Förväntningar och stabiliseringspolitik Förväntningar och stabiliseringspolitik

Full text

(1)

Blanchard kapitel 16-17 Blanchard kapitel 16-17

Förväntningar och stabiliseringspolitik Förväntningar och stabiliseringspolitik

 Förväntningarnas roll för konsumtion och Förväntningarnas roll för konsumtion och investering.

investering.

 Förväntningar i IS-LM modellen. Förväntningar i IS-LM modellen.

 Mer om stabiliseringspolitik. Mer om stabiliseringspolitik.

(2)

Konsumtion Konsumtion

16-1

 Modern teori för vad som Modern teori för vad som bestämmer konsumtionen bestämmer konsumtionen

började utvecklas på 50-talet.

började utvecklas på 50-talet.

 Milton Friedman – Milton Friedman –

permanentinkomstteorin permanentinkomstteorin

 Franco Modigliani – Franco Modigliani – livscykelteorin.

livscykelteorin.

(3)

Den förutseende konsumenten Den förutseende konsumenten

 Om en konsument har tillgång till en perfekt kapitalmarknad bestäms ett hushålls Om en konsument har tillgång till en perfekt kapitalmarknad bestäms ett hushålls konsumtionsutrymme av den

konsumtionsutrymme av den totala förmögenheten totala förmögenheten ((total wealthtotal wealth) som består av:) som består av:

Finansiell och real förmögenhet Finansiell och real förmögenhet WWFF + W + WHH ((nonhuman wealth)nonhuman wealth), dvs. summan av finansiell , dvs. summan av finansiell förmögenhet och fasta egendomar (hus/lägenhet) minus eventuella skulder.

förmögenhet och fasta egendomar (hus/lägenhet) minus eventuella skulder.

Hennes humankapital (human Hennes humankapital (human wealth), dvs. summan av alla (diskonterade till realräntan r  i - ) nutida och framtida arbetsinkomster och bidrag

 Om en konsumenten är perfekt förutseende har tillgång till en perfekt Om en konsumenten är perfekt förutseende har tillgång till en perfekt kapitalmarknad borde den totala förmögenheten, inte den nuvarande kapitalmarknad borde den totala förmögenheten, inte den nuvarande inkomsten, bestämma konsumtionsnivån.

inkomsten, bestämma konsumtionsnivån.

 Ofta antas att konsumenten önskar en jämn konsumtion (räntan är lika Ofta antas att konsumenten önskar en jämn konsumtion (räntan är lika med individens diskonteringränta). Vid konstant ränta är

med individens diskonteringränta). Vid konstant ränta är C C

tt

= rW = rW

tt

är den är den högsta konsumtion som kan hållas för evigt om inte skulden ska

högsta konsumtion som kan hållas för evigt om inte skulden ska

explodera. Man lever på (den implicita) avkastningen av sitt kapital, men explodera. Man lever på (den implicita) avkastningen av sitt kapital, men äter inte av det.

äter inte av det.

 

 

T

i i

E i t e

i H t

t F

t

t

r

T W Y

W W

0

1

 

t

t

C W

C

(4)

Ett räkneexempel Ett räkneexempel

 Antag att nuvarande arbetsinkomst inkomst är Antag att nuvarande arbetsinkomst inkomst är Y Y

LtLt

. . I framtiden I framtiden förväntas en konstant arbetsinkomst

förväntas en konstant arbetsinkomst Y Y

LLe e

och konstanta räntor och konstanta räntor r r . .

 Värdet på humankapitalet är då Värdet på humankapitalet är då

 

 

2

1

1 1 ...

1

e e

L L

H Lt

e L

Lt s

s e Lt L

Y Y

V Y

r r

Y Y

r Y Y

r

   

 

 

 

 Humankapitalet ökar i Humankapitalet ökar i Y Y och och Y Y

ee

men minskar i men minskar i r. r.

(5)

Konsumtionsteori Konsumtionsteori

 Permanentinkomsthypotesen och livscykelteorin säger att en konsument Permanentinkomsthypotesen och livscykelteorin säger att en konsument väljer en konsumtion så att, givet förmögenhet och framtida inkomster, väljer en konsumtion så att, givet förmögenhet och framtida inkomster, konsumtionen kan hållas ungefär konstant över hela

konsumtionen kan hållas ungefär konstant över hela planeringshorisonten.

planeringshorisonten.

 Enligt teorin ska då Enligt teorin ska då

Individer som förväntar sig ökande inkomster låna.Individer som förväntar sig ökande inkomster låna.

Individer som förväntar sig fallande inkomster spara. Individer som förväntar sig fallande inkomster spara.

 Teorin bygger på Teorin bygger på

rationella individer,rationella individer,

tillgång till kapitalmarknader där de kan låna eller spara så mycket de vill till tillgång till kapitalmarknader där de kan låna eller spara så mycket de vill till samma ränta för in och utlåning,

samma ränta för in och utlåning,

Ingen osäkerhet.Ingen osäkerhet.

 Mer realistiska antaganden om osäkerhet, imperfekt rationalitet och Mer realistiska antaganden om osäkerhet, imperfekt rationalitet och imperfekta kapitalmarknader leder till att nuvarande inkomster får större imperfekta kapitalmarknader leder till att nuvarande inkomster får större betydelse

betydelse C

t

C (total förmögenhet ,

t

Y

Lt

T

t

)

(6)

Inkomst, förväntningar och konsumtion Inkomst, förväntningar och konsumtion

 Som vi sett påverkar förväntningarna konsumtionen på Som vi sett påverkar förväntningarna konsumtionen på flera sätt. Förändrade förväntningar om framtida

flera sätt. Förändrade förväntningar om framtida

 inkomster, inkomster,

 realräntor (ränta – inflation) och realräntor (ränta – inflation) och

 transfereringar (skatter och bidrag) transfereringar (skatter och bidrag)

förändrar humankapitalet och därmed konsumtionen.

förändrar humankapitalet och därmed konsumtionen.

 Förändrade förväntningar om framtida räntor, vinster mm Förändrade förväntningar om framtida räntor, vinster mm påverkar värdet av den finansiella och reala

påverkar värdet av den finansiella och reala förmögenheten och därmed konsumtionen.

förmögenheten och därmed konsumtionen.

 Detta kallas ibland psykologi, men är ju fullständigt Detta kallas ibland psykologi, men är ju fullständigt

(7)

Slutsatser Slutsatser

 Konsumtionen påverkas normalt mindre än 1 till 1 av Konsumtionen påverkas normalt mindre än 1 till 1 av förändrad inkomst (marginell konsumtionsbenägenhet förändrad inkomst (marginell konsumtionsbenägenhet mindre än 1).

mindre än 1).

 Temporära inkomstförändringar, t.ex, vid normala ned- eller Temporära inkomstförändringar, t.ex, vid normala ned- eller uppgångar i konjunkturen leder till konsumtionsförändringar uppgångar i konjunkturen leder till konsumtionsförändringar

som är mindre än inkomstförändringarna.

som är mindre än inkomstförändringarna.

 Ju mer permanent in inkomstförändring kan antas vara desto Ju mer permanent in inkomstförändring kan antas vara desto mer bör den påverka konsumtionen.

mer bör den påverka konsumtionen.

 En helt permanent inkomstförändring kan förväntas påverka En helt permanent inkomstförändring kan förväntas påverka konsumtionen ungefär 1 till 1.

konsumtionen ungefär 1 till 1.

 Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att inkomsten förändras om förväntningarna förändras.

inkomsten förändras om förväntningarna förändras.

(8)

Investeringar Investeringar

 Framåtblickande företag med tillgång till välfungerande Framåtblickande företag med tillgång till välfungerande

kapitalmarknader investerar om investeringsvaran generar mer kapitalmarknader investerar om investeringsvaran generar mer vinster under sin livstid än vad den kostar.

vinster under sin livstid än vad den kostar.

 Med andra ord: Är nuvärdet av vinsterna högre än priset? Med andra ord: Är nuvärdet av vinsterna högre än priset?

 En maskin deprecierar, förlorar produktionskapacitet (eller kräver En maskin deprecierar, förlorar produktionskapacitet (eller kräver mer servicekostnader) över tiden.

mer servicekostnader) över tiden.

 Låt oss igen anta en konstant deprecieringstakt, Låt oss igen anta en konstant deprecieringstakt,   , som mäter hur , som mäter hur stor del av produktiviteten (användbarheten) en maskin förlorar stor del av produktiviteten (användbarheten) en maskin förlorar per år.

per år.

 Rimliga värden för Rimliga värden för   är mellan 4 och 15% för maskiner och är mellan 4 och 15% för maskiner och mellan 2 och 4% för byggnader.

mellan 2 och 4% för byggnader.

(9)

Nuvärde av vinst Nuvärde av vinst

 Låt Låt  

ttee

beteckna förväntad vinst per enhet kapital (per maskin) i tidpunkten t. beteckna förväntad vinst per enhet kapital (per maskin) i tidpunkten t.

 Antag att en maskin installeras i tidpunkt t Antag att en maskin installeras i tidpunkt t för att generera sin första vinst i för att generera sin första vinst i tidpunkt

tidpunkt t+ t+1. 1.

I tidpunkt t+I tidpunkt t+1 är den förväntade vinsten 1 är den förväntade vinsten eet+t+1.1.

I tidpunkt t+2 I tidpunkt t+2 finns (1-finns (1-) enheter kvar så den förväntade vinsten blir då (1-) enheter kvar så den förväntade vinsten blir då (1-) ) eet+2.t+2.

I tidpunkt t+3I tidpunkt t+3, finns (1-, finns (1-) ) 22 enheter kvar och den förväntade vinsten blir (1- enheter kvar och den förväntade vinsten blir (1-))22  eet+3.t+3.

I tidpunkt t+sI tidpunkt t+s är den förväntade vinsten (1- är den förväntade vinsten (1-))s-1s-1eet+s.t+s.

 Nuvärdet av vinsten sett från tidpunkt Nuvärdet av vinsten sett från tidpunkt t, betecknat t, betecknat V V

t t

, , blir då den diskonterade blir då den diskonterade summan av alla dessa vinstflöden

summan av alla dessa vinstflöden

         

2

1 2 3

1 1 2

1 1 1

1 1 1 1 1 1

e e e

t t t

t e e e

t t t

t t t

V r r r r r r

 

 

      

     

 Om vi nu tänker på Om vi nu tänker på  

ttee

som den genomsnittliga vinsten per maskin i hela som den genomsnittliga vinsten per maskin i hela ekonomin så är det rimligt att anta att investeringarna ökar i nuvärdet av ekonomin så är det rimligt att anta att investeringarna ökar i nuvärdet av dessa vinster

dessa vinster

( )

t t

II V

(10)

A enkelt specialfall A enkelt specialfall

 Antag att framtida vinster och räntor förväntas vara som idag, dvs Antag att framtida vinster och räntor förväntas vara som idag, dvs

 

eet+st+s

= =  

tt

. .

 Då får vi Då får vi

2

2 3

1 (1 ) (1 )

1 (1 ) (1 )

t t t t

t

V r r r

r

 

 

      

  

 

 Diskonterade nuvärdet av vinsterna ökar i vinsten per period och Diskonterade nuvärdet av vinsterna ökar i vinsten per period och minskar i räntan.

minskar i räntan.

 Eftersom investeringarna ökar i nuvärdet kommer dessa att öka i Eftersom investeringarna ökar i nuvärdet kommer dessa att öka i vinsten och minska i räntan.

vinsten och minska i räntan.

(11)

Lönsamhet och Cash Flow Lönsamhet och Cash Flow

Lönsamhet Lönsamhet ( ( Profitability Profitability ) avser den diskonterade ) avser den diskonterade nuvärdet av den förväntade vinsten i förhållande till nuvärdet av den förväntade vinsten i förhållande till anskaffningspriset på kapitalet.

anskaffningspriset på kapitalet.

Löpande inkomster Löpande inkomster eller eller Cash flow Cash flow avser den avser den nuvarande vinsten eller den löpande flödet av nuvarande vinsten eller den löpande flödet av inkomster.

inkomster.

 Dessa faktorer tenderar att samvariera. Dessa faktorer tenderar att samvariera.

(12)

Nuvarande respektive förväntade vinster Nuvarande respektive förväntade vinster

 Som vi sett påverkas investeringarna av förväntade framtida Som vi sett påverkas investeringarna av förväntade framtida vinster. I praktiken påverkar dock också löpande vinster

vinster. I praktiken påverkar dock också löpande vinster

investeringsnivån (jämför resonemanget on konsumtion ovan). Vi investeringsnivån (jämför resonemanget on konsumtion ovan). Vi skriver det som (lite annorlunda notation jfr m Blanchard)

skriver det som (lite annorlunda notation jfr m Blanchard)

( (

e

), )

t t t

II V

  ( ,  + )

 Varför? Varför?

 En förklaring är att företagen inte har tillgång till perfekta En förklaring är att företagen inte har tillgång till perfekta kapitalmarknader. Enklare och billigare att investera egna kapitalmarknader. Enklare och billigare att investera egna vinstmedel än att låna på kapitalmarknaden, t.ex. på

vinstmedel än att låna på kapitalmarknaden, t.ex. på

grund av asymmetrisk information.

(13)

Investeringar och Vinster Investeringar och Vinster

Förändringar i Förändringar i vinstnivå och vinstnivå och

investeringsnivå i investeringsnivå i USA, 1960-2000 USA, 1960-2000

Observation:

Löpande vinster och

investeringar tenderar

att samvariera.

(14)

Investeringar och aktiemarknaden Investeringar och aktiemarknaden

 Enligt den så kallade Tobins Enligt den så kallade Tobins q q modellen finns det ett modellen finns det ett nära samband mellan aktiemarknaden och

nära samband mellan aktiemarknaden och investeringsnivån.

investeringsnivån.

 Logiken i Tobins resonemang är följande: Logiken i Tobins resonemang är följande:

 Aktiepriset talar om hur mycket marknaden värderar redan Aktiepriset talar om hur mycket marknaden värderar redan installerat kapital i företaget. Hur mycket vinster kapitalet installerat kapital i företaget. Hur mycket vinster kapitalet

förväntas generera i framtiden.

förväntas generera i framtiden.

 Om aktiepriset är högre än inköpspriset för kapital bör Om aktiepriset är högre än inköpspriset för kapital bör företaget investera, annars inte.

företaget investera, annars inte.

 Kvoten mellan värdet av total aktiestock och Kvoten mellan värdet av total aktiestock och återanskaffningspriset på kapitalet kallas

återanskaffningspriset på kapitalet kallas Tobins q. Tobins q.

 Högt Tobins q bör leda till höga investeringar och Högt Tobins q bör leda till höga investeringar och vice vice

(15)

Investeringar och Tobins q.

Investeringar och Tobins q.

Tobins q och Tobins q och

investeringar i USA – investeringar i USA – Årliga förändringar, Årliga förändringar, 1960-1999

1960-1999

Observation: Tobins q och investeringsflödet tenderar att samvariera – röra sig åt samma håll.

Aktieprisförändringar

kommer före investerings- förändringarna.

Årlig förändring i Tobins q laggad ett år (högra skalan)

Årlig förändring i investeringsflödet (vänstra

skalan)

(16)

Konsumtionens och Investeringarnas Konsumtionens och Investeringarnas

variabilitet (volatilitet) variabilitet (volatilitet)

 Investeringarna är mer volatila än konsumtionen. Investeringarna är mer volatila än konsumtionen.

Konsumenterna tenderar att öka konsumtionen mindre Konsumenterna tenderar att öka konsumtionen mindre

än ett-till-ett när inkomsten går upp. Investeringarna å än ett-till-ett när inkomsten går upp. Investeringarna å

andra sidan, kan öka mer än ett-till-ett när försäljningen andra sidan, kan öka mer än ett-till-ett när försäljningen

ökar.

ökar.

 Konsumtionen är en större del av aggregerade Konsumtionen är en större del av aggregerade efterfrågan än investeringarna.

efterfrågan än investeringarna.

 Konsumtion och investeringar samvarierar för det Konsumtion och investeringar samvarierar för det mesta. De båda komponenterna bidrar ungefär lika mesta. De båda komponenterna bidrar ungefär lika

mycket till fluktuationer i aggregerade efterfrågan och mycket till fluktuationer i aggregerade efterfrågan och

produktionen över tiden.

produktionen över tiden.

(17)

Konsumtionens och Konsumtionens och

investeringarnas volatilitet investeringarnas volatilitet

Procentu<ell Procentu<ell förändring i förändring i

konsumtion och konsumtion och

investeringar sedan investeringar sedan 1960 1960

Observation: Mätt

som procentuella

förändri<<ngar är

variabiliteten betydligt

större för investeringar

än för konsumtion.

(18)

Förväntningar, konsumtion och Förväntningar, konsumtion och

investeringar investeringar

17-1

Framtida inkomst efter skatt Framtida Realräntor

Framtida vinster efter skatt Framtida utdelningar

Framtida Realräntor

Framtida nominella räntor

Förväntningar Förmögenhetsvärden Beslut

Nuvärde av framtida Förmögenhet i form av

humankapital (human wealth)

Finansiell förmögenhet

Aktier Obligationer

Konsumtion

(19)

En förväntningsutvidgad IS-LM-modell En förväntningsutvidgad IS-LM-modell

 Konsumtions- och investeringsbeslut beror på förväntningar om framtiden. Konsumtions- och investeringsbeslut beror på förväntningar om framtiden.

Låt oss försöka formalisera detta.

Låt oss försöka formalisera detta.

I vår tidigare varumarknadsjämvikt påverkade räntan i I vår tidigare varumarknadsjämvikt påverkade räntan i aggregerad aggregerad efterfrågan via investeringarna. I en mer realistisk modell med flera efterfrågan via investeringarna. I en mer realistisk modell med flera perioder är det realräntan

perioder är det realräntan r r   i - i -  

ee

som påverkar investeringarna som påverkar investeringarna. .

Investeringarna beror också på framtida räntor, en ökning av räntan Investeringarna beror också på framtida räntor, en ökning av räntan minskar investeringarna mer om också förväntade framtida räntor minskar investeringarna mer om också förväntade framtida räntor ökar.

ökar.

På samma sätt beror både investeringar och privat konsumtionen på På samma sätt beror både investeringar och privat konsumtionen på såväl produktionen/inkomsten idag som i framtiden.

såväl produktionen/inkomsten idag som i framtiden.

Vår tidigare IS Vår tidigare IS (varumarknadsjämvikt för en sluten ekonomi) sa att (varumarknadsjämvikt för en sluten ekonomi) sa att Y = C+ I + G.

Y = C+ I + G.

Låt oss definiera aggregerad (privat) efterfrågan Låt oss definiera aggregerad (privat) efterfrågan

A(.) A (.)   C C (.) (.) + I + I (.), (.) , där (.) betyder att variabeln beror på något ännu där (.) betyder att variabeln beror på något ännu ospecificerat.

ospecificerat.

Vi kan då skriva IS- Vi kan då skriva IS-relation som relation som Y = Y = A A (.) + (.) + G. G.

Låt oss nu diskutera vad som ska ersätta punkterna i A(.). Låt oss nu diskutera vad som ska ersätta punkterna i A(.).

(20)

Förväntningar i

Förväntningar i IS- IS- relationen relationen

 Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden. Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden.

 Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag och Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag och i framtiden.

i framtiden.

 Vi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfrågan Vi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfrågan

YA Y ( , T r Y , , ' , '

e

T

e

r ' )

e

G (    , , + ,   , )

där Y’ där Y’

ee

, T’ , T’

ee

, r’ , r’

ee

är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta.

ränta.

eller '

e

A

Y Y   

eller '

e

A

T T   

 Tecknen indikerar hur efterfrågan förändras när respektive argument Tecknen indikerar hur efterfrågan förändras när respektive argument förändras.

förändras.

(21)

Förväntningar i

Förväntningar i IS- IS- relationen relationen

Den nya IS-kurvan Den nya IS-kurvan

Givet konstanta förväntningarna om framtida räntor och

produktion/inkomst, så leder en minskning i den reala räntan idag till en ökning i investeringarna och därmed i dagens produktion.

( , , , ' , ' ' )

e e e

YA Y T r Y T rG

(    , , + ,  ,  )

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

, ' '

e e

IS T T r

' , Y

e

G

Slutsats:

IS-kurvan är nedåtlutande som tidigare.

(22)

Förväntningar i

Förväntningar i IS- IS- relationen relationen

 IS—kurvan är brantare än tidigare. Med andra IS—kurvan är brantare än tidigare. Med andra ord, en sänkning av räntan i innevarande

ord, en sänkning av räntan i innevarande period ganska liten effekt på

period ganska liten effekt på produktion/inkomst. Varför?

produktion/inkomst. Varför?

1. 1. IS kurvan är ritad för IS kurvan är ritad för givna givna (konstanta) förväntningar. (konstanta) förväntningar.

Att bara ändra räntan i innevarande period har då Att bara ändra räntan i innevarande period har då

små effekter på investeringarna.

små effekter på investeringarna.

2. 2. Multiplikatorn är liten eftersom om enbart inkomsten Multiplikatorn är liten eftersom om enbart inkomsten i innevarande period ökar så ökar inte konsumtionen i innevarande period ökar så ökar inte konsumtionen

särskilt mycket.

särskilt mycket.

(23)

Skift i förväntningarna Skift i förväntningarna

Den nya IS-kurvan Den nya IS-kurvan

Förändrade förväntningar om framtida produktion/inkomst, skatter och/eller räntor påverkar efterfrågan redan idag.

( , , , ' , ' ' )

e e e

YA Y T r Y T rG

(    , , + ,  ,  )

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

, ' '

e e

IS T T r

' , Y

e

G

Slutsats:

En ökning i förväntade framtida skatter eller i förväntade framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänster.

En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar IS- kurvan till höger.

Effekten av skift i T och G är som tidigare.

(24)

LM LM – kurvan med förväntningar – kurvan med förväntningar

LM - LM - kurvan påverkas inte alls av att vi inkluderar kurvan påverkas inte alls av att vi inkluderar förväntningar i modellen. Varför?

förväntningar i modellen. Varför?

 Alternativkostnaden av att hålla pengar i plånboken beror Alternativkostnaden av att hålla pengar i plånboken beror bara på

bara på dagen ränta, inte framtida räntor. dagen ränta, inte framtida räntor.

 Efterfrågan på pengar beror bara på dagens Efterfrågan på pengar beror bara på dagens transaktionsbehov, inte framtida.

transaktionsbehov, inte framtida.

M

PY L i ( )

 Men, i Men, i LM-kurvan LM-kurvan ingår den nominella räntan, inte den ingår den nominella räntan, inte den

reala. Inflation ökar alternativkostnaden av att hålla

reala. Inflation ökar alternativkostnaden av att hålla

pengar, även om realräntan inte skulle påverkas.

(25)

Penningpolitik med förväntningar Penningpolitik med förväntningar

 En ökning av penningmängden En ökning av penningmängden minskar minskar dagens nominalränta,

dagens nominalränta, i i . Hur mycket realräntan . Hur mycket realräntan r r faller beror på: faller beror på:

 Hur aktörerna på de finansiella marknaderna Hur aktörerna på de finansiella marknaderna förändrar sina förväntningar om inflationen.

förändrar sina förväntningar om inflationen.

 En ökning av penningmängden kan också En ökning av penningmängden kan också

påverka förväntningar om framtida realräntor.

påverka förväntningar om framtida realräntor.

Hur, beror på:

Hur, beror på:

 Hur aktörerna ändrar sina förväntningar om Hur aktörerna ändrar sina förväntningar om framtida nominalräntor och framtida inflation.

framtida nominalräntor och framtida inflation.

π

e

r = - i r'

e

= - i'

e

π '

e

(26)

IS-LM med förväntningar IS-LM med förväntningar

Den nya IS-LM-modellen Den nya IS-LM-modellen LM-kurvan är densamma som tidigare och alltså uppåtlutande och IS- kurvan är nedåtlutande.

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

IS

LM

Slutsats:

Där IS och LM kurvorna

korsar varandra är både

varumarknaden och

penning-marknaden i

jämvikt.

(27)

Penningpolitik med oförändrade Penningpolitik med oförändrade

förväntningar förväntningar

Vad händer med Vad händer med

produktion och ränta produktion och ränta om om M M ökar utan att ökar utan att förväntningarna förväntningarna ändras?

ändras?

Slutsats:

Eftersom IS-kurvan är brant blir effekten på produktion liten.

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

IS

LM

M ökar

Y0 Y1

(28)

Penningpolitik med förändrade Penningpolitik med förändrade

förväntningar förväntningar

Vad händer om den Vad händer om den sänkta räntan leder till sänkta räntan leder till förväntningar om lägre förväntningar om lägre räntor och högre

räntor och högre

produktion i framtiden?

produktion i framtiden?

IS-kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta faller och/eller förväntad framtida produktion/inkomst ökar.

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

IS

LM

Y0 Y1

Y’

e

ökar, r’

e

minskar

IS

M ökar

Slutsats:

Effekten på produktion

(29)

Rationella förväntningar Rationella förväntningar

 När individerna i en modell har förväntningar som är När individerna i en modell har förväntningar som är framåtblickande och som stämmer med vad som i framåtblickande och som stämmer med vad som i genomsnitt händer i modellen kallas det

genomsnitt händer i modellen kallas det rationella rationella förväntningar

förväntningar ( ( rational expectations). rational expectations ).

 T.ex. om modellen säger att när riksbanken ökar T.ex. om modellen säger att när riksbanken ökar

penningmängden så stiger framtida produktion, så ska penningmängden så stiger framtida produktion, så ska

individerna inse detta i sin förväntningsbildning.

individerna inse detta i sin förväntningsbildning.

 Ett krav på att modellen ska hänga samman logiskt. Ett krav på att modellen ska hänga samman logiskt.

 Rationella förväntningar är rimlig utgångspunkt även om den Rationella förväntningar är rimlig utgångspunkt även om den kanske inte alltid stämmer exakt. Ett bättre alternativ är svårt kanske inte alltid stämmer exakt. Ett bättre alternativ är svårt

att hitta.

att hitta.

(30)

Rationella förväntningar i Makroteorin Rationella förväntningar i Makroteorin

 Fram till 1970-talet modellerades oftast Fram till 1970-talet modellerades oftast förväntningar som:

förväntningar som:

 Exogena, sk. Exogena, sk. Animal spirits. Animal spirits. Enligt Keynes var Enligt Keynes var förväntningarna viktiga för ekonomiska utfall men förväntningarna viktiga för ekonomiska utfall men

de förklarades inte i modellerna.

de förklarades inte i modellerna.

 Bakåtblickande ( Bakåtblickande ( adaptive adaptive ) eller konstanta. ) eller konstanta.

 Antaget att individerna har rationella Antaget att individerna har rationella

förväntningar är nu det allra vanligaste och förväntningar är nu det allra vanligaste och

införandet av detta i makroekonomisk teori är införandet av detta i makroekonomisk teori är

en av de viktigaste förändringarna under de

en av de viktigaste förändringarna under de

(31)

Finanspolitisk med förväntningar Finanspolitisk med förväntningar

 På På kort kort sikt har vi i tidigare föreläsningar sett sikt har vi i tidigare föreläsningar sett att en minskning av offentliga sektorns

att en minskning av offentliga sektorns budgetunderskott leder till ett fall i

budgetunderskott leder till ett fall i produktionen.

produktionen.

 På På medellång medellång sikt har vi också sett att effekten sikt har vi också sett att effekten på produktionen försvinner, men räntan går

på produktionen försvinner, men räntan går ner och investeringarna går upp.

ner och investeringarna går upp.

 På På lång lång sikt leder högre investeringar till en sikt leder högre investeringar till en större kapitalstock och därmed till

större kapitalstock och därmed till högre högre produktion.

produktion.

(32)

Finanspolitisk med förväntningar Finanspolitisk med förväntningar

 En minskning av budgetunderskottet bör leda till att En minskning av budgetunderskottet bör leda till att förväntningar om

förväntningar om

 lägre räntor, lägre räntor,

 mer investingerar och mer investingerar och

 högre framtida produktion/inkomst. högre framtida produktion/inkomst.

 Detta en positiv effekt på dagens produktion genom att Detta en positiv effekt på dagens produktion genom att det ökar konsumtion och investeringar.

det ökar konsumtion och investeringar.

 När regeringen minskar budget underskottet får vi När regeringen minskar budget underskottet får vi därmed två effekter,

därmed två effekter,

 Ökningen i T Ökningen i T och/eller minskningen i och/eller minskningen i G G skiftar skiftar IS- IS- kurvan till kurvan till vänster.

vänster.

 De mer positiva förväntningarna om framtiden skiftar De mer positiva förväntningarna om framtiden skiftar IS- IS-

(33)

Direkta effekter av en Direkta effekter av en finanspolitisk sanering finanspolitisk sanering

Vad händer med Vad händer med

produktionen efter en produktionen efter en

finanspolitisk sanering?

finanspolitisk sanering?

Slutsats:

Om förväntningarna om framtiden förändras när budgeten förstärks är det inte säkert att de direkta negativa

effekterna dominerar.

Produktionen kan faktiskt öka och

arbetslösheten falla!

Produktion i innevarande period, Y

Ränta innevarande period, r

IS

LM

Y’e ökar, r’e minskar T ökar, Gminskar

(34)

När fungerar finanspolitisk expansion När fungerar finanspolitisk expansion

stimulerande?

stimulerande?

 Sänkta skatter och ökade transfereringar kan Sänkta skatter och ökade transfereringar kan leda till förväntningar om högre skatter

leda till förväntningar om högre skatter

och/eller lägre transfereringar i framtiden.

och/eller lägre transfereringar i framtiden.

 Under vissa omständigheter kan dessa Under vissa omständigheter kan dessa

effekter helt ta ut varandra o konsumtionen effekter helt ta ut varandra o konsumtionen

påverkas inte alls. Detta kallas

påverkas inte alls. Detta kallas Ricardiansk Ricardiansk Ekvivalens.

Ekvivalens.

 I praktiken har vi dock normalt inte fullständig I praktiken har vi dock normalt inte fullständig Ricardiansk ekvivalens. Varför?

Ricardiansk ekvivalens. Varför?

(35)

När fungerar finanspolitisk expansion När fungerar finanspolitisk expansion

stimulerande?:2 stimulerande?:2

 Verkar i data som ökade budgetunderskott och Verkar i data som ökade budgetunderskott och högre offentlig konsumtion

högre offentlig konsumtion INTE INTE stimulerar stimulerar efterfrågan om statsskulden är för stor och efterfrågan om statsskulden är för stor och

budgetunderskottet för stort.

budgetunderskottet för stort.

 Trolig orsak är att osäkerheten och Trolig orsak är att osäkerheten och

förväntningar om framtida åtstramningar förväntningar om framtida åtstramningar

förstärks.

förstärks.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :