Estetisk-filosofiska faktulteten
Jenny Stannisson
Social kompetens
- inte bara att vara trevlig och snäll
Social skills
- not just to be nice and kind
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 2010-06-01 Handledare: Hamid Asghari
Sammanfattning
Min undersökning grundar sig på att jag tycker att det finns ett problem på
Hantverksprogrammet frisör där jag idag jobbar som frisörlärare. Jag anser att det finns tydliga mål och ett stort kursurval där man fokuserar på hantverkskunskapen, men när det gäller den sociala kompetensen är målen otydliga och det finns idag inga kurser i ämnet.
Eftersom jag har 13 år i frisörbranschen och vet ungefär vad den kräver undrar jag var och hur undervisningen i social kompetens sker på Hantverksprogrammet frisör.
Syftet med den här undersökningen har därför varit att ta reda på hur några av mina kollegor uppfattar undervisning i social kompetens. De frågor jag har fokuserat på är vad dessa lärare anser att social kompetens är, hur de uppfattar sin undervisning i det och när de anser att undervisningen egentligen ska ske.
Det finns inte mycket litteratur i sammanhanget eftersom det är ett relativt outforskat område.
Jag har därför fokuserat på litteratur som dels behandlar social kompetens i allmänhet, dels avhandlingar och uppsatser som behandlar frisörutbildningens kvalitet.
Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Eftersom målen som berör social kompetens kan infogas i undervisningen i många ämnen, har jag valt att intervjua två kärn- och fyra karaktärsämneslärare. Intervjuerna har utgått från respondenternas egna tolkningar av social kompetens. Det har varit individuella intervjuer på ca 30 min.
I mitt resultat framgår att de flesta menar att social kompetens handlar om ett bra möte mellan människor och att kunna hantera olika situationer på ett bra sätt. Alla sex lärare uppfattar att social kompetens är viktigt att få med sig från skolan. Alla lärare utom en uppfattar att de undervisar i social kompetens. Det framgår dock tydligt att alla karaktärsämneslärare anser att frisöreleverna borde tränas i det på ett mer fokuserat och strukturerat sätt. Idag är
undervisningen i social kompetens i stor utsträckning baserad på lärarens goda vilja. Alla utom en tycker att tiden för det är otillräcklig och önskar ett ökat fokus. Den läraren som avviker tycker att det är bra som det är idag.
Efter att ha läst litteraturen och gjort några jämförelser med respondenternas svar, tolkar jag att litteraturen ger social kompetens en mycket djupare innebörd än den bild som
respondenterna spontant ger. Därför har jag valt att döpa mitt arbete till Social kompetens – inte bara att vara trevlig och snäll.
Arbetet med studien har givit mig mycket. Jag har idag fler tankar kring hur undervisning i social kompetens skulle kunna ske och med tanke på de otydliga målen kring social
kompetens anser jag att ett utvecklingsarbete bör ske.
Min studie skulle naturligtvis ha kunnat göras större för att kunna dra generella slutsatser. Jag kan bara uttala mig om de här lärarnas uppfattning där och då. Men eftersom studien har utförts på min arbetsplats har jag åtminstone fått mitt arbetslag att börja diskutera hur vi skulle kunna kvalitetssäkra vårt arbete.
Nyckelord
Socialkompetens, frisörbranschen, frisörlärare, Hantverksprogrammet.
Abstract
My study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressers
The purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be.
There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education.
I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject
teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes.
My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way. All six teachers
understand that social skills are important to get from school. All teachers except one perceive that they teach social skills. However, it is clear that all vocational teachers believe that the students should be trained in it in a more focused and structured way. Today the teaching of social skills is largely based on the teacher's good will. All but one find the time for it
inadequate and want a greater focus. The teacher who deviates thinks it is good as it is today.
After reading the literature and making some comparisons with the respondents' answers, I interpret that literature provides social skills a much deeper meaning than the picture the respondents spontaneously offer. I have therefore decided to rename my work Social skills - not just to be nice and kind.
This study has given me a lot. Today I have more thoughts on how the teaching of social skills could be done and given the unclear objectives of social skills; I believe that a development should take place.
My study could obviously have been done to a greater extent to be able to draw general conclusions. All I can say is about these teachers' perception at that specific time and
place. But because this study was conducted at my workplace, I at least have had my team to start discussing how we could assure the quality of our work.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
DISPOSITION ... 1
BAKGRUND ... 1
Hantverkskunskap ... 2
Service ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Service/social kompetens ... 4
SYFTE ... 4
FRÅGESTÄLLNING ... 5
LITTERATURGENOMGÅNG ... 5
Social kompetens begrepp ... 5
Social kompetens i andra kunskapssyner ... 6
Branschens behov ... 7
Undervisning i social kompetens ... 8
Frisörelevernas möte med branschen ... 10
Styrdokument ... 11
METOD ... 12
Kvalitativ intervjustudie ... 12
Datainsamlingsmetod ... 12
Urval ... 13
Genomförandet... 13
Etik ... 14
Undersökningens validitet och reliabilitet ... 14
RESULTAT ... 15
Presentation av lärarna som jag har intervjuat ... 15
Resultat av intervju med Anton ... 15
Resultat av intervju med Jonas ... 16
Resultat av intervju med Jacob ... 17
Resultat av intervju med Anders ... 18
Resultat av intervju med Ida ... 19
Resultat av intervju med Erik ... 20
RESULTAT SAMMANFATTNING ... 21
RESULTATDISKUSSION ... 23
Sammanfattande reflektioner ... 26
REFERENSER ... 29 Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3 ...
Inledning
Detta examensarbete behandlar hur sex olika lärare på hantverksprogrammet uppfattar
undervisning i social kompetens. För att kunna bli en bra frisör behöver man social kompetens säger frisörbranschen. En del hävdar till och med att den är viktigare än hantverkskunskapen (Calmtun,2008.s.4). Hur skolan och hantverksprogrammet ser på social kompetens och hur man ska förmedla den typen av kunskap framgår inte så tydligt i dagsläget enligt mina erfarenheter.
Disposition
Föreliggande rapport inleds med att jag i bakgrunden presenterar hur idén uppkom till den här undersökningen, vidare följer syftet och frågeställning. I litteraturgenomgången redogör jag för vad litteraturen säger att social kompetens är för något, varför är det viktigt med social kompetens, vad säger frisörbranschen, hur kan man undervisa i social kompetens och när ska man göra det? Metoden jag har valt i den här undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor. I metoddelen följer datainsamlingsmetoden, urval,
genomförandet undersökningens etik, samt undersökningens validitet och reliabilitet. I resultatet har jag valt att först presentera respondenterna var för sig för att få en större helhetssyn på vad varje individs egen uppfattning var. För att öka min undersöknings
tydlighet kommer jag att sammanfatta resultatet under en egen rubrik. I den resultatdiskussion som sedan följer diskuterar jag vad litteraturen, annan forskning och respondenterna säger.
Jag avslutar med en sammanfattande diskussion.
Bakgrund
Jag är frisör sedan tretton år tillbaka och har i tre års tid arbetat som frisörlärare på hantverksprogrammet i en kommunal skola. Hantverksprogrammet är en treårig
gymnasieutbildning där eleverna läser 80 veckor karaktärsämnen, 40 veckor kärnämnen samt har 15 veckors praktik, arbetsplats förlagd utbildning (APU).
Frisöreleverna på gymnasiet går under hantverksprogrammet och följer dessa kursmål. Yrken som också tillhör hantverksprogrammet är, florist, guldsmed, keramiker, låssmed, skomakare, skräddare, urmakare och båtbyggare. (Skolverket Hantverksprogrammet 2010-04-22)
Under min studietid på Karlstads universitet där jag läser till yrkeslärare – frisör, har jag flera gånger fått möjlighet att funderat över vad frisöryrket egentligen är och vilka kunskaper man bör ha med sig när man lämnar frisörutbildningen. I min bakgrund kommer jag att förklara varför jag har valt att titta närmre på social kompetens och frisörutbildningen på
hantverksprogrammet. Idén för denna undersökning fick jag av ett tidigare opublicerat arbete i yrkesdidaktiken som genomfördes under höstterminen - 09 på Karlstads universitet. Jag fick möjlighet att fundera över vad kärnan i frisöryrket är utifrån mina egna tankar och med hjälp av kurslitteratur. För en frisör och även för en frisörlärare krävs det att ständigt följa med i vad som händer i branschen på alla plan när det gäller nya tekniker, regler och modets olika växlingar. Jag reflekterade över det Cecilia Bjertoft skriver om i Dans en möjlighet för alla (2007) att det finns olika begrepp ”grundstenar” i ett yrke eller ämne och att som pedagog
måste man hitta sitt ämnes egna byggstenar. Cecilia Bjertoft beskriver dansen på det här sättet:
”Byggstenarna samarbetar konstant på olika sätt i dansandet och går egentligen inte att förstå som enskildheter, utan att man förlorar själva känslan av dans. Dansens kärna formas i den helhet som byggstenarna tillsammans utgör. Delarna är beroende av helheten och helheten av delarna. När texten talar om, att vi genom dans utforskar dessa centrala delar,[kropp, rum, tid, kraft och relation] separeras därför inte de andra delarna från momentet, utan den släpper bara medvetet fokuset från dem till förmån för den för tillfället valda byggstenen”. (Cecilia Bjertoft – DANS, En möjlighet för alla - 2004 sid 7)
Jag inser att det är viktigt att som lärare ställa sitt ämnes centrala begrepp mot varandra för att kunna hitta kärnan. Vi har inte hur lång tid som helst med våra elever, därför bör vi veta vad vi ska prioritera för att ge eleverna så mycket väsentlig kunskap som möjligt. Heedman och Johansson har gjort en intervjustudie om vilka kompetenser som frisörföretagare värdesätter vid nyanställning. (2009) En av deras frågeställningar var:
”Vad anser frisörbranschen vara viktiga kompetenser hos en frisör?” Svaret de kom fram till var:
”Vår undersökning visar att hantverksskickligheten är efterfrågad. Den sociala kompetensen ses som avgörande för att kunna behålla en kundkrets.” ( Hedman, Johansson, 2009 sid 15) Följdfrågan som väcktes var om skolan ger undervisning i alla delar som en blivande frisör behöver. ”Att kunna ett ämne är att bemästra de kunskapstyper som ingår i det.” (Arfwedson, Arfwedson, 2006 sid 247)
Hantverkskunskap
För att kunna bli frisör krävs kunskapen om hantverket i hur man skapar frisyrer och vilka verktyg som behövs för att nå önskat resultat. Först och främst kanske man tänker på
klippning, men hantverket består av många delar som en frisör måste kunna behärska, så som färgtekniker, färgteori, läggningsdesign, föning, uppsättningar, permanentrullning mm. När eleverna kommer till årskurs 1 måste frisörlärarna börja med att lära dem grunderna i hantverket. Bara en sådan sak som att hålla i saxen på ett korrekt sätt kräver en hel del träning. Sedan gäller det att steg för steg bygga vidare på grunderna i de olika momenten.
Detta är något som kräver mer ordning och struktur och det finns mycket rätt och fel.
Kunskapen eleverna tränar på här är techne - praktisk-produktiv kunskap. Den är produktiv för att den behandlar det kunnande som ligger i allt sådant som människan framställer, skapar och producerar (Gustavsson, 2004, sid 9)
Eleverna måste få lära sig varför de gör på ett visst sätt när de t.ex. klipper. Vad händer om de står på ett annat sätt eller håller fingrarna i en annan vinkel? Kommer det bli samma frisyr?
Det är inte förrän de kan grunderna som eleverna kan börja sätta ihop olika delar och på så sätt skapa egna kreationer. Jag har sett att elever som presterat bäst när det gäller själva hantverket och dess grunder behöver inte vara de som kan leverera mest när det kommer till att skapa kreativa frisyrer. En gemensam nämnare som finns mellan olika hantverk är att man har möjlighet att avlägga gesällbrev, för frisörer är det som ett yrkeskörkort. Gesällen är branschens egna prov och står utanför skolans regi. För att klara av det här provet krävs det mycket goda hantverkskunskaper. (Stiftelsen, Hantverk & utbildning) Gesällen ger oss frisörlärare riktlinjer i vilka grundläggande kunskaper i hantverket våra frisörer behöver ha med sig för att bli ”riktiga frisörer”.
Nya trender bygger ofta på tidigare modeepoker. Frisöryrket är ett yrke som följer trender till stor del men modet växlar mycket och ofta. Därför är det oerhört viktigt att eleverna får en bra grund att stå på när de går i skolan. Risken finns annars att man bara lärde sig trenderna som var moderna de tre åren eleven gick i skolan (G, Andersson, 2002). När man några år senare ska arbeta med trenderna som finns då kan man inte grundhantverket som krävs för att åstadkomma det nya. I programmålet för hantverksprogrammet står följande:
”Hantverkaren har ett ansvar för att förvalta ett kulturarv och ett bevarande av traditioner och kunnande. Samtidigt ligger hantverkets livskraft och styrka i förmågan till förändring och förnyelse.” (Skolverket, 2000)
Stefan Widqvist (lärare på Karlstads universitet) beskrev på en föreläsning 28/8 09 om att hitta vad som är viktigt i sitt ämne, att behålla traditionerna men också vad som måste förnyas i ämnet. Jag ser den kreativa delen i frisöryrket som den förnyande faktorn och
hantverkskunskapen som traditionen. Jag upplever att när man via kreativiteten skapar något nytt i sitt ämne kan vissa delar så småningom bli nya hantverkstekniker som bör bevaras och bli traditioner medan andra idéer försvinner.
Kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv; att se
verkligheten med nya ögon. (2010-03-29 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/kreativitet) Under de tre år som jag har arbetat som frisörlärare har jag uppfattat att kreativitet finns hos många elever redan från början. Ibland ser jag det redan de första veckorna i skolan. De kan ha en skaparglädje som är enorm. Det är de här eleverna som kan tycka att det blir jobbigt och svårt när det är dags att gå igenom hantverkets grunder, i och med att det finns så många regler att följa. Utmaningen ligger mycket hos mig som lärare hur man ska få dem att inse att ju mer de kan desto mer kan de åstadkomma, utan att de tappar skaparglädjen. Men lika mycket som eleverna måste träna på hantverket i sig måste de även träna på att skapa utifrån sin känsla och fantasi. Vissa elever tycker det är jättesvårt att vara kreativa och därför bör även dessa kunskaper tränas upp. I kreativiteten ligger andra begrepp som estetik, lekfullhet, fantasi och nyskapande. (Sandberg, 1997)
Service
service (engelska), åtgärd som utförs i syfte att betjäna kunder. Även kontroll och underhåll av t.ex. maskiner kan benämnas service. (2010-04-10 Nationalencyklopedin)
Service är en kunskap som alla hantverksyrken bör få med sig från skolan men jag tycker att frisörer behöver ha mer än servicekunskap. Jag resonerar på det viset att om man ska kunna arbeta som frisör, måste man även kunna ta hand om människor på ett djupare plan än vad service innebär. Som frisör berör man kunder fysiskt, då har man passerat en gräns
”integritetsgränsen” där det krävs ett större ansvar än att enbart ge kunden en bra service.
Jag tycker att det är ordet service som skolan pratar om då det gäller kursmål.
Det frisöreleverna måste träna på är praktisk klokhet.”Praktisk klokhet innebär i förstone förmågan att handla på ett sätt som skapar bättre mänskliga förhållanden, att göra rätt sak, vid rätt tillfälle, på rätt sätt.” (Gustavsson, 2004, sid 13)
Jag har som jag tidigare skrivit arbetat som frisör i 13 år och via diskussioner med kollegor upplever jag att det finns kunder som väljer att komma tillbaka till sin frisör även om hon/han
har gjort ett misstag när det gäller frisyren, eftersom kunden kände sig så väl omhändertagen av sin frisör. Medan en frisör som är mycket duktig på sitt hantverk men saknar
kundförståelse kan ha svårt att få kunden att känna sig tillfreds och därför ”tappar” kunden.
Det spelar ingen roll hur duktig en frisör än är på sitt hantverk, om man inte kan bemöta människor på ett individuellt och respektfullt sätt får man inga kunder. Gesällbrevet som jag nämnde tidigare är ett rent hantverks/teoriprov och säger ingenting om hur bra man är som frisör i det mänskliga mötet. Därför anser jag att det är viktigt att skolan ser till att eleverna får med sig denna jätteviktiga del. När man är sexton år och börjar gymnasiet är det inte säkert att man vet vad man ska bli när ”man blir stor”. Jag anser att även om man går ut
frisörutbildningen och har andra mål i livet än att arbeta som frisör så har eleven fått en bra utbildning som den kan ha användning av i hela livet. Att arbeta med sig själv, och få kunskap i hur man bemöter andra människor kommer man alltid att behöva.
Service/social kompetens
Efter att ha läst i kurslitteratur och olika uppsatser bland annat litteraturstudien – Vem får jobbet - som är skriven av Heedman och Johansson (2009). Calmtun examensarbete –
Problem förknippade med dagens rekryteringsvägar och dagens antagningsmetoder till frisör yrket (2008). Båda dessa arbeten var mycket intressanta att läsa. I dessa undersökningar framkommer det att social kompetens är det begrepp som branschen mest använder sig av medan service är det begrepp som hantverksprogrammet använder sig av i kursmålen
(Skolverket, 2000). Men begreppet social kompetens innefattar så pass mycket mer, t.ex. kan man se det som att service är en del av den sociala kompetensen.
Vi tror att det är bra att som elev lära sig se på social kompetens som ett redskap för att behålla sina kunder. Alla våra respondenter har talat om att en god kommunikation mellan frisör och kund är en viktig faktor för bra kundservice.” (Hedman, Johannson, 2009- sid 26)
Kommunikation är även den en stor del av den sociala kompetensen enligt Dahlkwist, (2002) Calmtun har gjort en kvalitativ intervjustudie där hon bland annat har kommit fram till:
”Branschen anser att en frisörs viktigaste förmåga är social kompetens, därnäst frisörteknik.”
(M Calmtun, 2008). I hantverksprogrammets kursbok hittar jag kurser och texter som tydligt påvisar att lärare ska utbilda i hantverkskunskap och kreativitet men inte när det gäller social kompetens. Service tas upp i kursboken men dock är det en liten del i förhållande till
hantverkskunskapen och kreativiteten Vilka som bäst vet hur det egentligen är, anser jag måste vara lärarna på hantverksprogrammet som undervisar frisöreleverna.
Jag undrar hur lärarna som arbetar med frisörelever uppfattar social kompetens och om de anser att de undervisar i det.
Syfte
Jag syftar till att i denna studie undersöka, ur ett didaktiskt perspektiv, lärares uppfattningar om undervisning i social kompetens på hantverksprogrammet frisör.
Frågeställning
Vad anser lärarna på hantverksprogrammet frisör att social kompetens är?
Hur uppfattar lärarna på hantverksprogrammet frisör sin undervisning i social kompetens?
När ska social kompetens undervisas enligt lärarna på hantverksprogrammet frisör?
Litteraturgenomgång
I detta arbete har jag att lutat mig emot en doktorsavhandling av Andersson, (2002) Den inre teatern i lärandet - en studie om kunskapsväxandet inom hantverk – Andersson har bland annat undersökt vilka kunskaper som behövs för att utöva hantverksyrket frisör. Det finns även en intervjustudie som jag tidigare har nämnt som är gjord av Carolina Heedman, Annika Johansson (2009) som heter Vem får jobbet? En intervjustudie om vilka kompetenser
frisörföretagare värdesätter vid nyanställning, och Maria Calmtun – Problem förknippade med dagens rekryteringsvägar och dagens antagningsmetoder till frisöryrket, (2008) som jag också har använt mig en del av. Böcker som jag berör i litteraturgenomgången är bland annat, Persson- Social kompetens- När individen, de andra och samhället möts, (2010) Persson är adjungerad professor i utbildningsvetenskap. Dahlkwist har skrivit en bok som heter Social kompetens – en utvecklings guide (2002) som är en lärobok baserad på forskningsresultat och olika teoretiska modeller. Jag har sedan valt att beröra andra kunskapssyner för att se om begreppet social kompetens passar in någonstans.
Social kompetens begrepp
Vad står begreppet social kompetens för egentligen? Matts Dahlkwist har skrivit om social kompetens och hur skolor skulle kunna arbeta med det i undervisningen Social kompetens en utvecklingsguide (Dahlkwist 2002). Han beskriver social kompetens så här:
att ha god initiativförmåga och att vara målinriktad
att ha god förmåga att effektivt kunna samarbeta i grupp, god förmåga att förhandla om meningsskiljaktigheter och att lösa tvister
att ha god förmåga att anpassa sig till nya krav och omständigheter och att kunna vända motgångar till något positivt- att vara flexibel
att äga ett gott självförtroende och målinriktning, samt god förmåga att fatta beslut även i svåra situationer
att snabbt kunna avläsa sina egna känslor och förstå hur andra människor tänker och känner i olika situationer, ”att kunna läsa av”- empirisk förmåga
att förstå och på rätt sätt kunna möta andra människors behov
att ha god förmåga att lyssna aktivt och att kunna kommunicera med andra
att ha god stresstålighet och självkontroll
att känna sig själv, sina egna starka och svaga sidor, samt ha förståelse för sina egna känslor och reaktioner och att vara tolerant mot oliktänkande människor, att överse med andras
”svagheter”
att ha en genomtänkt människosyn och etiska principer (Dahlkwist, 2002 sid 8)
Av dessa punkter som Dahlkwist nämner finns det många som jag anser inte är så enkla att ge kunskap i utan att ha en plan och struktur på hur det ska gå till.
Social kompetens menar Dahlkwist har blivit misstolkat och blir många gånger ett reducerat begrepp, att enbart se det som att vara smart, smidig och ha ytlig samarbetsförmåga. En annan misstolkning är att det skulle vara medfödda egenskaper som inte går att träna. Dahlkwist säger:
”Är alla dessa fina sociala egenskaper medfödda? Nej, långt där ifrån. Eftersom kompetens är något som vi förvärvar, något vi kan lära oss från vaggan till graven, har vi alla stora möjligheter att utveckla vår sociala kompetens, själva och tillsammans med andra i grupp. Likväl som vi talar om ”ett livslångt lärande” kan vi tala om ”en livslång utveckling av vår sociala kompetens”. Vi blir aldrig helt färdiga det är bara och sätta igång!” (Dahlkwist, 2002, sid 9)
För att kunna lära sig något behöver eleverna medvetandegöra sig om sin lärprocess. Bernt Gustavsson skriver i Vad är kunskap 2004, för att äga sin kunskap krävs det att inte bara få information om något utan måste få tid för att tolka och förstå informationen. Det är först då eleverna har gjort kunskapen till egen.
Jag kommer senare i litteraturgenomgången vidga mig i vad litteraturen säger om social kompetens, Dahlkwist tolkning tycker jag dock sammanfattar social kompetens väldigt bra och jag kommer vidare att använda mig av hans ”lista”.
Anders Persson(2010) menar att social kompetens i det snäva perspektivet kan ses som individens förmåga att anpassa sig till gruppen och samspela med andra människor, medan det större perspektivet handlar om individens relation till samhället. Social kompetens har blivit ett modeord som används flitigt i olika sammanhang. Seriös forskning hånar ofta sådana här modeord menar Persson (2010). Han tycker inte heller att det är så konstigt i och med att alla möjliga konsulter av olika slag marknadsför kurser i social kompetens som om det vore något som man kan lära sig på några få dagar. Person tror bestämt att intresset för social kompetens är större än så och att vi kommer att bevara detta uttryck i alla fall vad det står för.
I vårt moderna samhälle har detta begrepp uppkommit pga. att det numera finns en större avsaknad av empati i våra medmänskliga relationer. Persson refererar till HC Anderssen Kejsarens nya kläder och framställer denna klassiska saga som en gåta i social kompetens:
Kungen har råkat ut för två bluffmakare som utger sig för att vara vävare. De två
bluffmakarna säger att de har ett magiskt tyg som bara de som är kloka kan se, för de som är dumma eller oskickliga är tyget osynligt. Kungen låter dem sy upp kläder i detta tyg som han inte kan se.
”Dagen kommer då kejsaren ska visa upp sina nya kläder. Själv ser han dem inte men han vill ju inte låta någon få reda på att han är dum och går därför ut från staden iförd endast underkläder.
Alla häpnar dock inför hans vackra kläder och instämmer i utropen: - Gud, vad kejsarens nya kläder är makalösa!
Så kommer sagans upplösning med det lilla barnet som förvånat säger” men han har ju ingenting på sig!” Efter en stund ropar folket samma sak.
Nu är frågan: Ska vi anse att detta barn är socialt kompetent eller bör vi betrakta barnet som socialt inkompetent?” (Persson, 2010, sid 15)
Jag tycker det blir mycket intressant när man tänker på vad Persson menar. Barnet vågar säga vad han/hon tycker fast det är att gå emot gruppen, men när barnet säger sin
mening så får barnet med sig gruppen.
Social kompetens i andra kunskapssyner
B. Gustavsson förklarar i boken Vad är kunskap? (2004) om olika kunskapsteorier och hur man traditionellt har åtskilt lärdom kunnighet och klokhet på det här sättet. Lärdom har sitt
ursprung i högre utbildningar som universitet och högskolor, kunnighet brukar förknippas med hantverket medan klokheten kan hittas hos alla människor och samhällsskikt, vare sig det rör sig om klass, kön eller etniska grupper och åldrar. Det finns olika åsikter kring
åldersaspekten då många menar att en förutsättning för att kunna besitta praktisk klokhet är att ha lång livserfarenhet. Vidare förklarar Gustavsson att i det traditionella samhället vill man gärna förkroppsliga klokheten. Detsamma gäller när det kommer till social kompetens, att man misstolkar och gärna förknippar det med hur man är som person och att det inte går att träna sig i menar Dahlkwist (2002).
Gustavsson (2004) skriver att man kan förklara ”praktisk klok” genom att man utifrån bedömningar ska kunna veta vad som behöver göras vid unika tillfällen.
Dahlkwist (2002) ger ett exempel på hur han menar genom att relatera till en hantverkare i detta fall en båtbyggare (sid 102). Jag väljer att använda mig av ett frisörexempel. När man färgar hår, måste frisören kunna sitt hantverk, känna till vilka verktyg/produkter man ska använda och vilken kvalitet det är på kundens hår för att kunna utföra sitt arbete. Frisören hanterar då” tyst kunskap” som är både färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap. Men det finns många oväntade situationer som en frisör kan hamna i under arbetsprocessen. Om kunden under behandlingen får en allergisk reaktion och frisören måste avbryta
färgbehandlingen i förtid, har frisören många nya problem att lösa. Hur ska man ta hand om kunden som har ont och är upprörd över att hennes hår inte alls ser ut som hon har tänkt sig? I salongen sitter det fler kunder som bevittnar frisörens stressade situation. Nu måste frisören tänka ut hur hon rättar till håret så det ser bra ut utan att utsätta kunden för någon hälsorisk samt lugna honom/henne. Samtidigt behöver frisören försöka ordna för nästa kunds tid i och med att frisören nu blir sen med kunden som sitter i stolen.
Här behövs det ”praktisk klokhet”, med professionella överväganden. Desto mer frisören känner sig själv och vet hur hon/han handskas med stressade och krävande situationer, desto bättre går det. Har frisören även kompetens i att läsa av och förstå andra människor
underlättar det självklart situationen då frisören använder sig av rätt kommunikationssätt.
Gustavsson skriver att: ”En central sida av den praktiska klokheten är att den verkar i den mänskliga gemenskapen . En praktisk klok människa verkar inte bara för sig själv och sina egna intressen.” (Gustavsson, 2004, sid 227)Dessa ord stämmer också mycket väl in i vad både Dahlkwist och Persson säger att social kompetens bland annat innebär.
Branschens behov
Varför är det så viktigt med social kompetens? Persson (2010) menar att det är en kompetens som har uppkommit och blivit ett begrepp för att det verkar som om samhället saknar dessa egenskaper mer och mer. I platsannonser kan man nu för tiden i de flesta branscher se en stor efterfrågan av dessa egenskaper.
Frisörbranschen menar att det finns ett behov av frisörer som har kunskap i social kompetens.
En del frisörer hävdar i vissa fall att den sociala kompetensen till och med ibland är överordnad hantverkskunskapen. (Calmtun, 2008)
Hedman och Johansson (2009) bekräftar genom sin undersökning och dess resultat, min uppfattning att den sociala kompetensen är en stor del av vad frisöryrket handlar om.
”Vårt resultat visar att hantverksskicklighet, social kompetens och engagemang för yrket är kompetenser branschen efterfrågar. Branschen oroas av nyutbildade frisörers bristande salongserfarenhet. Den gymnasiala Frisörutbildningen är yrkesförberedande. Branschen skulle hellre se en utbildning som innehåller mer arbetsplatsförlagd praktik. Det som avgör vem som får
jobbet är i många fall den enskilde frisörens personlighet och hur väl denne fungerar tillsammans med övrig personal” (Hedman och Johansson, 2009, sammanfattningen)
Deras syfte med arbetet var att förstå vad frisörbranschen vill att nyutbildade frisörer skall ha för kompetenser och vad som krävs av utbildningen för att möjliggöra att kompetenserna uppnås. Utifrån intervjuer som de gjorde med frisörbranschen kom de bland annat fram till detta:
”De som talar om vikten av social kompetens har en inställning som kan kopplas ihop med teorierna om kommunikation som ett mediterande redskap. Att se en mästare arbeta, se denne kommunicera med sina kunder kan ge eleven en förståelse om varför den sociala kompetensen är viktig. En av respondenterna lyfte fram att det inte alltid är till den mest hantverksskicklige frisören på salongen flest kunder väljer att gå. Denne respondent menade att en frisör som har ett bra kundbemötande många gånger kan lyckas bättre än någon som kanske fokuserar mer på själva hantverket än på kunden som sitter i stolen framför sig. (Hedman och Johansson, 2009, sid 26)
Genom dessa resultat kan man förstå att social kompetens väger tungt hos arbetsgivarna och att lärare som undervisar frisörelever har ett stort ansvar att ge eleverna de verktyg som behövs för att de ska kunna få den helhet som behövs för att klara av sitt framtida yrke som frisör. Men det krävs att lärare på hantverksprogrammet – frisör måste vara medvetna om och hur de ger sina elever kunskap i social kompetens.
Gunilla Andersson är känd i frisörbranschen som en mycket skicklig frisör och pedagog. Hon skriver en hel del i sin doktorsavhandling om vikten av att äga social kompetens som frisör och att det är en stor del av yrkeskunnandet (Den inre teatern i lärandet, 2002)
•” Kunden kan hela tiden ha åsikter om arbetet. Kritik och förändrade önskemål framläggs kontinuerligt av kunden till frisören. Yrkesskickligheten känns direkt. Tvekan eller obeslutsamhet gör att kunden blir orolig och rädd. Snabba säkra tag ger å andra sidan en trygghet.
• Kunden upplever även frisörens sociala förmåga. Lyhördheten för när
det är rätt att vara tyst och när det är lämpligt att prata, är en del av frisörens yrkeskunnighet.
Samspelet mellan kund och frisör är förutom det rena hantverksutövandet mycket relevant för yrkeskunnandet hos frisörer”. (Andersson, 2002, sid 23-24)
Även Maria Calmtun har i sin undersökning kommit fram till att social kompetens är en väldigt viktig del av frisörernas kunskap. ”Branschen anser att en frisörs viktigaste förmåga är social kompetens, därnäst frisörteknik.” (Calmtun, 2008). Det verkar inte finnas någon tvekan då det handlar om att frisörer behöver enligt branschen kunskap i social kompetens.
Undervisning i social kompetens
Men hur kan man undervisa i social kompetens och ska lärarna på hantverksprogrammet göra det? I läroplanen 94 samt skollagen framgår det att skolan och människorna som vistas där ska arbeta för en god arbetsmiljö samt att eleverna ska fostras till självständiga, solidariska, ansvarstagande medmänniskor. Dessa begrepp ska genomsyra den svenska skolan (skolans kitt), det är en del av den svenska skolans värdegrund. Det finns kurser som försöker fånga tag i detta kitt, och skapa någon variant av utbildning som till viss del landar i den sociala kompetensens begrepp. Jag tänker då på kursen Livskunskap. Forskning som har gjorts kring kursen Livskunskap visar på olika resultat kring hur pass lyckad kursen är på skolorna. Jag
antar att det kan bero på att kursen ser så olika ut i uppläggen runt om i Sverige. Jag har läst två examensarbeten som båda handlar om kursen livskunskap. B. Liljeblad & L.
Paterson/Olander, Livskunskap – eget ämne eller pedagogisk grundsyn? (2006) och R.
Thörnqvist, Livskunskap - en lyckad utbildningsinsats? (2009) Livskunskap är inte en obligatorisk kurs. En del skolor erbjuder den inte alls medan andra skolor läser den som ett tillval eller som enskilt ämne . Undervisningen ser även olika ut beroende på var i landet man befinner sig men kärnan i kursen handlar oftast om fysisk och psykisk hälsa, sex och
samlevnad mm. (Thörnqvist, 2009)
En del lärare och skolor tycker att den sociala kompetensen behövs som ett enskilt ämne i skolan. Andra menar att det är något som ska genomsyra hela verksamheten. (Liljeblad &
Paterson/Olander, 2006)
Matts Dahlkwist skriver om att skolan bör göra sociala kompetensen mera målinriktad. Han refererar i sin text till Gillis Herlitz:
”Eventuellt kan man alltså tänka sig skolämnet social kompetens. Spontant tycker jag att dock att det finns bättre alternativ för skolans arbete och det är att snarare göra social kompetens till ett av skolans mål. Vid sidan av de självklara kunskapsmålen kan man alltså ha målet att ha uppnått någon form av social kompetens. Behandlar man frågan på det sättet innebär det att det inte endast är en lärares speciella ansvar att lägga upp studieplan och undervisa i ämnet. Ansvaret kommer att ligga på alla i skolans personal att bevaka och diskutera elevers beteenden. Inte endast lärare utan också matsals- och kökspersonal, vaktmästare, kansli personal, kurator med flera.”. (Dahlkwist 2002, sid 16)
På hantverksprogrammet där man undervisar frisörer finns det ingen enskild kurs där man arbetar med olika metoder för att ge elever kunskap i social kompetens. Men det finns vissa kursmål som är utspridda på olika kurser här och där men oftast är det andra kursmål som har större utrymme i kursen. (Hantverksprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer – skolverket, 2000)
Det finns många yrken som arbetar nära med andra människor. Jag tänker då t.ex. på omvårdnadsyrken. Omvårdnadsprogrammets programmål och kurser (Skolverket 2000) har många kurser som handlar om att ge elever mer kunskap i att möta människor. Här anser skolverket att dessa elever behöver få en bredare utbildning än vad styrdokumenten klarar av när det kommer till bemötande av människor. Visst finns det en skillnad mellan frisörer och blivande undersköterskor när det gäller vad man bör kunna om människan och dess beteende men frisörer har ingen kurs alls som handlar om bemötandet av människan.
En stor del av den sociala kompetensen bottnar i att kunna kommunicera med sina med människor. Både Persson (2002) och Dahlkwist, (2010) menar att blivande frisörer måste få träning i hur man bemöter olika typer av människor, ta reda på hur man fungerar i stressande situationer och på vilka sätt man t.ex. kan kommunicera vid en konflikt. Som jag tidigare skrev i bakgrunden tillhör frisöreleverna hantverksprogrammet och följer deras kursmål.
Yrken som även tillhör hantverksprogrammet är, florist, guldsmed, keramiker, låssmed, skomakare, skräddare, urmakare och båtbyggare. (Skolverket Hantverksprogrammet 2010-04- 22) Den stora skillnaden mellan dessa hantverksyrken är att frisörens arbetsmaterial sitter på en människa och kunden är under hela arbetsprocessen kvar hos hantverkaren. En guldsmed får en beställning på önskad produkt, vi säger en ring. Tillsammans med kunden kommer guldsmeden överens om hur ringen ska se ut i material och design. Detta skede stämmer väl överens med hur frisören arbetar men kunden som beställde en ring lämnar guldsmeden och hantverkaren får i godan ro skapa sitt hantverk utan kundens närvaro. Kunden kommer tillbaka först när ringen är klar. Det är det här som är den stora skillnaden! En frisör arbetar
under hela processen med kunden närvarande. Inte bara som en åskådare utan som mittpunkten av arbetet. Kunden är en frisörs material och måste ta hänsyn till att kunden under hela processen kan kommentera vad frisören gör och observera hur frisören beter sig.
Frisören berör också kunden fysiskt under tiden hon/han utför sitt hantverk. Detta kräver ett stort ansvar. Det är under den här processen som så mycket kan hända beroende på hur dynamiken mellan frisör och kund utspelar sig och miljön runt om dem men också historien, vad som har hänt innan kunden sätter sig i frisörstolen. Jag anser att det är i det här mötet med kunden det krävs mer komplex kunskap än vad service innebär. Eftersom alla dessa
hantverksyrken arbetar efter samma programbok upplever jag ett problem i och med att frisörerna har en aspekt till att tänka på nämligen den nära kontakten med människan i centrum.
Gunilla Andersson berättar i sin doktorsavhandlig Den inre teatern i lärandet, om hur viktigt det är att man får tid för reflektion tillsammans med eleverna. Gemensam feedback där man kan lyfta både motgångar och framgångar som har hänt under dagen. En av fördelarna kan vara när någon gör ett misstag så behöver inte alla göra om samma misstag. G. Anderson (2002) refererar i sin doktorsavhandling till Montaigne (1588) dialogseminariemetoden:
”Om eleverna tillåts reflektera över eventuella misstag, ges ett tillfälle till inlärning även i provsituationen. Idag upplevs misstag som katastrofala. Vi ser inte någon fördel i att göra misstag. Ändå är de flesta människor medvetna om att det är på misstagen vi lär oss. Detta är en paradox inom skola och arbetsliv. De som aldrig gör misstag kan vara de som undviker nya metoder. I fallstudierna påtalades att »experimentverkstäder« vore bra så att misstagen kan göras och diskuteras i grupp. Detta är en praktisk utveckling av dialogseminariemetoden inom praktiska yrken.” ( Andersson, 2002, sid 227)
Frisörelevernas möte med branschen
15 veckors APU (arbetsplats belagd utbildning) ska varje elev som går på
hantverksprogrammet göra under sina tre år på gymnasiet. Dessa veckor kommer
frisöreleverna ut på olika frisörsalonger för att se hur det fungerar i verkligheten och lära sig sitt blivande yrke från en handledare som kan ha nya kunskaper och idéer som inte eleven tidigare har sett. Här finns det stora möjligheter för en elev att utvecklas. Om en handledare har tid/ ger tid för eleven och både visar och berättar vad det är hon/han gör så utvecklas eleven garanterat. Här finns även möjligheten att se hur frisörerna på salongen använder sig av sin sociala kompetens.
Hur bemöts kunderna, hur klarar frisören att möta alla varianter av kunder och kollegor i stressade situationer samt, olika önskemål på frisyrer och knepiga behandlingar? En kund som blir arg för att frisyren inte blev som hon önskade kan klaga på frisören högt och tydligt inför övriga kunder i salongen. Om en frisör klarar sig igenom denna snårskog av utmaningar, besitter hon/han stor social kompetens. När eleven har sin APU på en salong ser eleven
”verkligheten” och hur viktigt det är att kunna bemöta olika människor och situationer.
Dahlkvists (2002) punkter som kännetecknar vad social kompetens innebär, är i detta fall mycket talande på vilka verktyg man behöver när man ska igenom den här snårskogen.
Gunilla Andersson skriver om ett exempel på hur tokigt det kan bli när skolans värld möter branschen. Hon berättar om en pojke Pelle som går på frisörutbildningen och är klassetta i frisörämnena och är väldigt omtyckt på skolan både av lärarna samt elever. När den här killen ska ut på sin första APU - plats stöter han på ett problem. Pia som är salongens ägare och även Pelles handledare ser fram emot den här dagen då Pelle ska komma. Pelles lärare hade
tidigare kontaktat salongen och berättat hur duktig han är samt vad hon skulle kunna förvänta sig av eleven. Den första dagen Pelle ska komma till salongen försover han sig och han kommer 15 min för sent. Pia har överseende med det här i och med att det är första dagen och alltså säger hon inget. Pia förklarar för Pelle att man använder sig av arbetskläder på den här salongen. Pelle vägrar att byta om då han har satt på sig det tuffaste han har för att passa in på salongen.
Pia låter det vara i och med att hon inte vill kritisera honom redan.
Under förmiddagen visar Pia var olika saker finns och hur det fungerar på salongen bl.a. hur tvättmaskinen fungerar . Efter som det är måndag och det ofta är lite lugnare på förmiddagen än på eftermiddagen så fixar frisörerna med sådant de annars inte hinner med, som t.ex.
beställningar och tvätt mm. Pelle är tyst, tycker Pia, men tror att han är blyg så här i början.
Klockan tolv får Pelle nog och säger att han inte tänker vara där något mer att han faktiskt ska bli frisör och inte städare!
Jag är faktiskt en av de duktigaste i klassen. Jag ska hitta en salong där jag får klippa och skapa häftiga frisyrer! Ni behandlar mig som en nybörjare!
Pia säger att hon hade tänkt visa honom en permanent efter lunch.
”Permanent har jag kunnat i två år. Det verkar inte som du fattar någonting!” (Andersson, 2002.
Berättelse på sid 178. Se bilaga 3)
Här berättar Andersson tydligt hur fel det kan bli med kunskapsöverföringen om den bara blir som olika moment i sig. Skulle frisöryrket enbart handla om att klippa tekniska frisyrer, färga eller rulla permanent, skulle man kunna lära sig bit för bit men yrket måste in i sin rätta miljö för att få helheten. Andersson frågar sig också om mästarens yrkesspråk kommer in i skolan eller om skolan skapar ett annat språk ”skolspråk”. Andersson ser en fara med detta då det blir ett för stort glapp för eleven mellan skolan och branschen. De flesta gymnasieskolor som har frisörutbildning har nu mera egna elevsalonger där de tar emot riktiga kunder för att försöka nå den verkliga salongsmiljön. Men Andersson ifrågasätter om den är tillräcklig som
undervisningsmiljö för att möta frisörernas verkliga arbetssituation.
Styrdokument
Läser man i lagen och styrdokumenten finner man på många olika ställen ord och begrepp som kan kopplas ihop med social kompetens. Här kan man se att skolan värnar om elevers arbetsmiljö och respekt mellan medmänniskor. Skollagen som står högst upp i skolans
hierarki berättar att alla som verkar inom skolan ska värna om demokratiska värderingar samt främja människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling”.(Lpf 94, 1 kap. 2 och 9 §)
”Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor”. (Lpf 94, Skolans uppdrag sid 5)
Jag upplever att man kan se på skolans styrdokument som ett kitt som fogar samman hela verksamheten. Men det kittet är något som alla elever på alla skolor ska få ta del av medan social kompetens som frisörbranschen efterfrågar anser jag är kopplat till frisöryrket och dess professionalism. Det finns ett kapitel i läroplanen 94 som heter Utbildningsval – arbete och
samhällsliv. I det kapitlet står det bland annat att skolan skall ha en nära samverkan med arbetslivet.
”Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen.”(Skolverket, 2008/2009 Gymnasieskolans regelbok sammanställd av L. Werner, sid 152)
När jag läser i hantverksprogrammets mål vad det säger om social kompetens, efter som det är där frisörutbildningen har sin identitet. Hittar jag under rubriken - Skolans ansvar fem punkter som berör det M. Dahlkwist tar upp som delar av vad social kompetens står för. (se bilaga 1) I programmålen finns det goda förutsättningar att arbeta med social kompetens och i
kursmålen anser jag att det finns vissa mål som är relaterade till social kompetens dock är de väldigt spridda i olika kurser. Utifrån kursmålen kan jag se en svårighet för läraren, att får en helhetssyn på kunskapen som ska förmedlas i social kompetens. Jag föreställer mig att det är viktigt för eleven att bli medveten om att vad det är som branschen efterfrågar, även att de får tid i sin utbildning för att träna och inhämta denna kompetens.
Metod
När jag började skriva detta arbete insåg jag snabbt att det finns många frågor som
kontinuerligt kommer upp i samband med ursprungsfrågan att svara på . Jag har valt att inte gå in på bedömningsfrågorna kring social kompetens. Jag utgår ifrån olika författares resultat och forskning på området av vad social kompetens är. Genom att avgränsa mig på det sättet, kan jag koncentrera mig på kärnan i mitt arbete där jag vill åt hur lärarna uppfattar att de undervisar i social kompetens. Jag har valt att titta på undersökningen ifrån ett lärarperspektiv.
Kvalitativ intervjustudie
För att ta reda på hur lärarna upplever att de undervisar i social kompetens valde jag att
använda mig av en kvalitativ intervjustudie som arbetsmetod. Till hjälp har jag haft Jan Trosts bok kvalitativa intervjuer (Uppsala, 2004). Anledningen var att jag ville få reda på vad var och en av lärarna tyckte och genom kvalitativa intervjuer får man oftast ett rikt material att arbeta med enligt Trost. Mitt syfte med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar och med en kvalitativ intervjustudie kände jag att jag skulle få en bättre helhetsbild av vad varje enskild respondent tycker än vad tillexempel en enkät skulle kunna ge mig. Jag har haft några grundfrågor som stöd för att inte sväva för långt utanför ämnet, halvstrukturerade frågor. (se bilaga 2)
Datainsamlingsmetod
För att veta vilken metod jag skulle använda mig av i arbetet sökte jag i olika kurslitteraturer.
Jag fastnade för Kvalitativ intervjustudie efter att ha läst Johansson och Svedner,
Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning, (1998). I den boken skriver de:
”Intervjuer speciellt kvalitativa, ger information som gör det möjligt att förstå elevens och barnets attityder, förkunskaper, värderingar och intressen resp. lärarens syn på undervisning,
förhållningssätt, målsättning och planering. Kort sagt intervjun ger, rätt använd, kunskap som är direkt översättbar till läraryrket.” (Johansson, Svedner, sid 43)
Enkätfrågor kommer inte ge mig samma nyanser i svaren som en intervju kan ge. Jag vill bara belysa hur lärarna själva uppfattar undervisning i social kompetens och jag tror att en intervju ger en större helhetssyn på ämnet. Enkätmetoden blir mer ett mätinstrument för statistik och svårt att fånga lärarnas uppfattning. För att inte tappa tråden och komma ifrån kärnan när jag intervjuade, valde jag att ha halvstrukturerade frågor. Utifrån dessa frågor skapade jag
följdfrågor på deras svar. Det blev som en ram för mig och inom den ramen fick intervjun sväva fritt. Innan jag började med mina intervjuer så gjorde jag en ”provintervju” med en lärare för att känna åt vilket håll svaren skulle hamna och om jag behövde ändra några frågor som jag inte kunde förutse innan. Ett exempel var att jag blev tvungen att be respondenterna förklara vad de ansåg att begreppet social kompetens står för annars fick jag inte grepp om huvudfrågan. Jag valde att intervjua med hjälp av diktafon för att jag kände att jag kunde vara mer engagerad i den intervjuades svar och på så sätt lättare skapa naturliga följdfrågor. Jag tror det ger en mer avslappnad miljö. Jag antecknade bara vissa stödord som kan vara till hjälp när man lyssnar av diktafonen. Jag har även tagit hjälp av Jan Trosts bok Kvalitativa
intervjuer 2009. När jag sammanställde resultatet valde jag att presentera varje enskild person för sig, Jag tyckte att det gav en större bild av respondentens egen uppfattning.
Urval
Jag har intervjuat lärare som undervisar frisörelever på hantverksprogrammet Jag har gjort intervjuer på en skola där hantverksprogrammet är ett stort program och har ca 150
frisörelever För att få ett större helhetsperspektiv valde jag att intervjua både ämneslärare och karaktärslärare efter som alla lärare har ett ansvar att ge eleverna en gedigen utbildning. Två ämneslärare som jag valt att intervjua har lite olika ämnen som samhällskunskap, religion, svenska och engelska. Dessa lärare har några kursmål i sina ämne som jag anser berör social kompetens. Jag intervjuade även fyra stycken frisörlärare. Totalt blev det sex lärare. Mina respondenter har en stor spridning i erfarenheten av lärarrollen. En del har arbetat väldigt länge medan en fortfarande läser till lärare men har arbetat som obehörig lärare i två år. Jag valde dessa lärare för att jag tyckte det skulle ge en mer spännande bild av mina respondenters svar. Mitt intresse ligger i varje enskild respondent då jag anser att jämförelsen mellan var och en inte är av största vikt, utan var och en av respondenternas tankar kring deras egen
uppfattning på undervisning i social kompetens är intressant. Jag skulle kunnat intervjua fler lärare men på grund av tidsaspekten och att detta arbete är ett examensarbete på grundnivå anser jag att det blir för stort att göra fler intervjuer.
Genomförandet
Jag kontaktade lärarna personligen och frågade om jag fick boka in en tid för en intervju med dem, samtidigt som jag berättade vad intervjun och mitt arbete skulle handla om. Under mars och april har jag haft intervjumöten inbokande. Alla möten har varit enskilda så att vi har kunnat prata ostört. Jag har använt mig av ryggradsfrågor men sedan låtit de intervjuade prata fritt. Jag har även fått tillåtelse av samtliga respondenter att få komma tillbaka och
komplettera mina intervjuer, om det skulle behövas. Intervjuerna har varierat lite i tid
beroende på vem jag intervjuade. Vissa var mer ”pratglada” än andra men ca en halvtimme varade intervjuerna.
Etik
Jag har läst forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetekaplig forskning.
(Vetenskapsrådet, 2002). För att skydda individer när man forskar måste man ta hänsyn till olika faktorer. Vetenskapsrådet har tagit fram fyra olika huvudkrav som jag har valt att följa i det här arbetet.
Informationskravet: Alla medverkande har fått veta att det är frivilligt att delta och kan när som helst avbryta sin medverkan. Jag har även berättat om vad deras uppgift är i mitt
examensarbete. De intervjuade har fått information om syftet med intervjun och arbetet.
Samtyckeskravet: Jag frågade alla mina respondenter innan jag bokade tid med dem om de ville vara med och delta i mitt examensarbete genom intervjuer. Alla respondenter har fått möjlighet att läsa det jag skrivit.
Konfidentialitetskravet: Skolan och lärarna är anonyma. Jag har använt mig av fiktiva namn för att man inte ska veta vem det är. I och med att min undersökning är baserad på ett stort hantverksprogram finns det människor som relativt lätt skulle kunna identifiera skolan och personalen som jag har intervjuat. Detta är mina respondenter medvetna om och jag har deras samtycke till detta arbete.
Nyttjandekravet: Insamlad data kommer inte att användas eller utlånas till obehöriga utan kommer enbart behandlas i syfte med detta arbete.
Undersökningens validitet och reliabilitet
Jag har försökt genom att lyssna och titta på ansiktsuttryck tolka mina respondenter så korrekt man kan göra då man gör en kvalitativ intervjustudie. Genom att ha lyssnat och tittat på ansiktsutryck och röstlägen när de har talat under intervjun, har jag försökt tolkat mina respondenter så rättvist som möjligt. I och med att jag inte är en rutinerad intervjuare har jag säkert missat saker och vissa följdfrågor som den vana intervjuaren skulle ha klarat av.
Jag upplevde mitt val av metod som både positiv och negativ. Kvalitativ intervju kändes mest naturlig i och med att man vill nå fram till det avslappnade samtalet mellan mig och
respondenten. Det svåra med den varianten av intervju upplevde jag att inte få komma med egna åsikter och tolkningar utan hålla följdfrågorna så neutrala som möjligt, samt att inte börja sammanfatta intervjuerna under tiden jag fortfarande intervjuade. Denna fälla skriver Jan Trost om i kvalitativa intervjuer(2005). Jag upplevde det skönt att ha några ryggradsfrågor att luta mig emot när jag intervjuade. Det gjorde att jag kunde hålla mig till ämnet. Det är annars lätt att glida i väg med samtalet när man uppmuntrar respondenterna att tala relativt fritt. En annan uppfattning jag har av mina intervjuer är att respondenterna reagerar lite annorlunda så fort bandspelaren sätter igång. Jag tror att de blev lite spända. Detta tror jag kan bero både på mig själv som också blev lite spänd samt att man koncentrerar sig på uppgiften.
(Trost, 2005) Mina tillfrågade respondenter hade en positiv inställning till min undersökning och tyckte det verkade intressant. Det underlättade för mig när jag åter behövde kontakta dem.
Under sammanställningen av intervjuerna kom jag på några fler frågor. Några av
respondenterna valde jag att komplettera med någon fråga. De fick läsa igenom mitt resultat sammanställningen av intervjun och själva säga om det var något de ville tillägga. (se t.ex.
Kvale, 1996) Däremot så säger Trost att det kan finnas en fara i att be respondenterna läsa igenom ens tolkning av intervjun. I det här fallet valde jag att bara visa sammanställningen och inte resultatdiskussionen. Anledningen var att det är lärarens uppfattning som jag vill åt i undersökningen. Genom att de får läsa igenom sin intervju så styrker det undersökningens trovärdighet. Detta underlättade även för mig då de intervjuade kunde komplettera med något som de ville tillägga eller som jag undrade över. (se t.ex. Kvale, 1996) På detta sätt styrker jag min undersökning då den handlar om lärare (på hantverksprogrammet som undervisar
frisörelever) och deras egen uppfattning.
Mitt val att använda en diktafon kände jag underlättade intervjun för min del, då jag tycker det är svårt att skriva samtidigt som jag lyssnar. Nu kunde jag koncentrera mig på vad den jag intervjuade faktiskt sa och på så sätt kunde jag ställa bättre följdfrågor. Nackdelen var när jag skulle sammanställa intervjuerna. Det tog en oerhörd lång tid att få ihop allt. Men en stor fördel med diktafonen var att man kunde gå tillbaka för att lyssna. Att höra säger mer än att läsa en text då man får in röstlägen som ger nyanserna i vad någon säger. Jag känner att jag måste vara ödmjuk till respondenternas svar, Jag har funderat och läst en hel del kring social kompetens i min process till detta arbete. När jag kommer för att intervjua lärarna så kan det ta en stund för dem att få en klar bild av vad de själva tycker och står för.
Resultat
Presentation av lärarna som jag har intervjuat
Anton är svensk- och engelsklärare på hantverksprogrammet sedan ett år tillbaka. Har även lärarbehörighet i filosofi.
Jonas har arbetat som frisörlärare sedan två år tillbaka och har tidigare även arbetat som svensklärare på en annan skola. Innan han blev lärare arbetade han sex år som frisör. Det är Jonas som bl.a. undervisar eleverna i skolans kundsalong.
Anders är frisörlärare sedan1983 och har även parallellt arbetat i frisörbranschen, arbetar även idag som arbetslagsledare. Tidigare har Anders arbetat som ämnesutvecklare.
Jacob är vikarierande frisörlärare sen två år tillbaka. Han arbetar halvtid som lärare och halvtid som frisör på sin egen frisörsalong. Jacob håller just nu på att utbilda sig till behörig lärare.
Erik har arbetat som frisörlärare sedan sex år tillbaka och är ämnesutvecklare i arbetslaget.
Ida arbetar som lärare med ämnen som samhällskunskap och religion. Hon har lång erfarenhet som lärare och har arbetat på hantverksprogrammet sedan början av nittiotalet.
Resultat av intervju med Anton
Anton anser att social kompetens är att kunna anpassa sig till sin omgivnings behov på ett empatiskt och professionellt sätt. Att kunna känna av andras behov. Anton tycker att det är A och O för blivande frisörer att kunna bemästra social kompetens. Om det fanns en frisör med
