IKT inom den pedagogiska verksamheten Ur ett sociokulturellt perspektiv

LÄRARPROGRAMMET

IKT inom den pedagogiska verksamheten

Ur ett sociokulturellt perspektiv

Johanna Stjernsten Pontus Thernström

Litteraturstudie 15 hp Höstterminen 2011

Handledare: Ann-Christin Torpsten Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

I think there is a world market for maybe five computers.

-Thomas Watson, Ordförande för IBM, 1943 (Ordsprak.se)

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Litteraturstudie, 15 hp Lärarprogrammet Titel:

Författare: Johanna Stjernsten & Pontus Thernström Handledare: Ann-Christin Torpsten

Examinator: Mattias Lundin

KEYWORDS

Sociokulturellt, IKT, Artefakter, Interaktiv skrivtavla, Dator, Pedagogik

ABSTRAKT

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten.

Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången. Även lärarna behöver bli mer förtrogna med datorn för att kunna hjälpa eleverna i den mån som behövs. I studien framkommer det att i undervisningssammanhang använder lärare den interaktiva skrivtavlan, då detta underlättar och skapar bättre stämning i klassrummet. Även många elever ser positivt till den interaktiva skrivtavlan och menar att lektionerna blir lättare att förstå genom bilder och filmer som kan visas genom den.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

2 SYFTE ... 2

3 BAKGRUND ... 3

3.1 Lärstilar ... 3

3.2 IKT ... 3

4 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 5

4.1 Artefakter ... 5

5 METOD ... 7

5.1 Vetenskapsteoretisk grund ... 7

5.2 Vetenskapligt material ... 7

5.3 Avgränsningar ... 8

5.4 Presentation av artiklarna ... 9

5.5 Etiskt förhållningssätt ... 10

5.6 Metoddiskussion ... 10

5.7 Hur resultatet redovisas ... 10

6 RESULTAT ... 11

6.1 IKT ur ett elevaspekt ... 11

6.1.1 Som medierande artefakt ... 11

6.1.2 Interaktion genom datorn ... 12

6.1.3 Datorn i en pedagogisk verksamhet ... 12

6.1.4 Datorspel i skolan ... 13

6.2 IKT ur en läraraspekt ... 14

6.2.1 Datorn och internet ... 14

6.2.2 Interaktiv skrivtavla ... 14

6.2.3 IKT och lärarutbildningen ... 15

6.2.4 Kritik mot IKT ... 17

7 DISKUSSION ... 18

7.1 Elevaspekten ... 18

7.1.1 Pedagogisk programvara ... 18

7.1.2 Förtrogenhet med datorn ... 19

7.1.3 Datorn i samhället ... 20

7.2 Läraraspektet ... 20

7.2.1 Undervisning ... 20

7.2.2 Lärarutbildningen ... 21

7.2.3 Kritik ... 21

7.3 Pedagogiska implikationer ... 21

8 REFERENSLISTA ... 23

1 INTRODUKTION

I dagens svenska samhälle går det att hitta datorer och tekniska hjälpmedel nästan överallt. Vi blir mer och mer beroende av våra tekniska produkter vare sig det gäller i arbetslivet eller som underhållning i privatlivet. Tekniken påverkar våra liv oavsett om vi vill det eller inte. Nästan allting är digitaliserat och gamla hjälpmedel som böcker och tidningar kommer kanske vara ett minne blott. Den generation som växer upp idag kommer att växa in i det moderna IT samhället (Informationssamhället), de kommer att se de tekniska produkterna som självklarheter som för trettio år sedan var fiktion (Falkheimer, 2001). Vi tror att i framtiden kommer vi inte längre få välja om vi vill använda oss av teknik, utan detta kommer antagligen ses som en självklarhet i vår kommande arbetssituation. Utbildningsdepartementet (2011) menar att ett av skolans uppdrag är att förbereda eleverna för den verklighet de kommer att ställas inför efter skoltiden, samt att lära eleverna att kritiskt granska och tillämpa det stora informationsflödet. Vi tycker inte att skolan har följt med i den snabba utvecklingen som resten av samhället har gjort och detta kan i framtiden bli problematiskt.

Under vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) blev vi intresserade av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Båda såg hur användandet av framförallt datorer underlättade både för elevernas inlärning men också för lärarens undervisning. Vi såg till exempel en idrottslärare visa en filmsekvens från youtube.com, med övningar som läraren själv inte kunde visa. Hans hjälpmedel för att visa filmsekvensen var projektor, dator och internet. Detta gjorde att eleverna fick informationen både visuellt av klippet och auditivt av läraren. I en annan situation fick eleverna använda datorer till att självständigt söka information och använda ett ordbehandlingsprogram. Många av lärarna använda sig av så kallade interaktiva skrivtavlor, där de kunde visa internetsidor eller Powerpoint presentationer. Dock kunde vi hos lärare se påtagliga brister av användandet av IKT.

Det primära hjälpmedlet vi hade tänkte att fokusera på är IKT (Informations kommunikations teknik). I denna litteraturstudie kommer vi att använda IKT som ett samlingsnamn för alla tekniska artefakter, som finns i skolan. Detta kan vara tekniska artefakter som datorn och interaktiv skrivtavla. I denna studie kommer just datorn och den interaktiva skrivtavlan ligga i fokus. Vi ser många fördelar med IKT i skolan och vill därför ta reda på mer om hur detta används för att skapa en proximal utvecklingszon för eleverna. Vi vill även studera hur det kan utnyttjas av lärarna och vilka metoder som används i både svenska som internationella skolor.

2 SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av aktuell forskning konkretisera hur användningen av IKT ser ut i skolan. IKT har fått större utrymme i undervisningen idag, genom diverse hjälpmedel som till exempel datorer och interaktiva skrivtavlor. Vi ämnar fokusera på de tekniska artefakterna som finns tillgängliga och inte nödvändigtvis de traditionella artefakterna som böcker och pennor. Detta har framförallt hänt de senaste åren då teknologin har fått fäste i skolan. Fokus kommer att ligga på datorer och interaktiva skrivtavlor, sett ur en elev- och läraraspekt. Våra frågeställningar är följande:

- Vilka för- och nackdelar har IKT för pedagoger?

- Vilka för- och nackdelar har IKT för elever?

3 BAKGRUND

Nedan kommer vi ha en genomgång om olika begrepp och historik som kommer vara relevant för fortsatt text.

3.1 Lärstilar

I läroplanen för grundskolan (Utbildningsdepartementet, 2011) står det tydligt att skolan skall verka för att varje elev utifrån sina förutsättningar kan lära sig på bästa sätt. De menar att det finns fler än en väg att välja och att läraren och skolan alltid

skall försöka elevanpassa undervisningen så mycket det går.

Utbildningsdepartementet (2011) menar även att alla elever har olika förutsättningar för lärande och detta måste tas i beaktning. Carlsson (2008) skriver att det finns olika lärstilar som läraren bör ha i åtanke när den undervisar. Alltså olika sätt för elever att processa och ta till sig information. Vissa elever lär sig oftast bättre på ett eller annat sätt. Dessa är till exempel:

Taktil lärstil: Om eleven tycker mycket om att arbeta med händerna till exempel genom att rita, spela spel eller sitta vid datorn.

Kinestetisk lärstil: En kinestetisk elev lär bäst genom dramatisering, experiment med mera. Denna elev vill jobba med kroppen och testa sig fram.

Visuell lärstil: Genom film och se bilder och förklaringar lär sig denna elev bäst. Det handlar alltså om att ”lära genom att se”.

Auditiv lärstil: En elev som är auditiv vill gärna höra förklaringar, ord och musik för att lära sig. De gillar även att diskutera.

Carlsson (2008) fortsätter och säger att lärarna bör försöka integrera så många olika lärstilar i varje undervisningstillfälle det går. Om en lärare bara står och förmedlar massor av språklig information till eleverna kan vissa ha svårt att ta detta till sig. Då är det bättre att visa bilder, ljud, experiment etcetera, för att så många olika elever som möjligt skall kunna ta till sig informationen med sitt starkaste sinne.

3.2 IKT

IT (informationsteknik) och IKT (informations- och kommunikationsteknik) är två begrepp som enligt Nationalencyklopedin (2011) är ett samlingsnamn för de tekniska möjligheter som datorteknik och telekommunikation skapat. IT och IKT är en av de

viktigaste delarna för utvecklingen i samhället. Datorer gör det möjligt att snabbt hitta, lagra och bearbeta lagrad data som till exempel bilder, tal, text, ljud och video.

Detta medför att IKT har strukturerat om arbets- och samhällslivet, och där med även skolan (Riis, 2011).

De första stora projekten för att integrera IKT med skolan skedde i USA redan på 1960-talet. Då användes datorer till kalkylering och ordbehandling. Dock skulle det dröja ända till 1984 då vårriksdagen skulle besluta om svenska högstadieelever skulle få dataundervisning. En liknande satsning kom till gymnasieskolan cirka tre år senare. Under 90-talet satsade staten ännu mer på datorer i skolan, då skulle det finnas fler datorer samt bättre mjukvara för elever och lärare att ta del av. Detta medförde en ökning från tjugofem elever per dator 1993 till fem elever per dator år 1999 (Riis, 2011).

Huvudargumentet för datorernas plats i skolan har genom åren varierat. Under början av 80-talet framhölls dataundervisning som en byggsten för ett demokratiskt förhållande till teknik. I slutet av samma årtionde ändrades motivet till att vara en nödvändighet inför arbetslivet. Under 90-talet var skälet till datorer i skolan att det förbättrade lärandet, men detta argument fick snabbt läggas ned då konkreta bevis för detta saknades (Riis, 2011).

Sedan internet fick ett genombrott i mitten av 90-talet har kommunikativa delen av IKT ökat, vilket har medfört att eleverna i skolan har kunnat arbeta på ett mer självständigt vis i sin informationssökning och ordbehandling. Detta är i linje med det konstruktivistiska perspektivet som säger att elever själva skall forma sin kunskap (Riis, 2011).

För att förklara begreppet interaktiv skrivtavla närmare, betyder det att en dator är kopplad till en projektor. Projektorn i sin tur visar ”datorns skärm” på en stor tryckkänslig skärm. Genom den tryckkänsliga skärmen går det att kontrollera datorn med handen eller speciella pennor istället för att använda datormusen. Den interaktiva skrivtavlan är helt enkelt en stor skärm av en datorskärm som går att styra med handen. Fördelen är att alla i klassrummet kan ta del av vad som visas på skärmen då bilden blir betydligt större. Läraren kan visa olika internetsidor, Powerpoints, videos och även göra anteckningar som läraren sedan kan spara via dators hårddisk (Wall m.fl. 2005).

4 TEORETISKT PERSPEKTIV

Säljö (2000) säger att det som är speciellt med människan som art är att hon har en förmåga att lära sig, ta vara på sina erfarenheter och att använda de i framtida sammanhang. Han skriver att lärandet är någonting som äger rum både på individuell- samt på kollektiv nivå. Med kollektiv nivå menar Säljö (2000) företag, organisationer, samhället med mera.

Lidar (2010) har en definition av vad som menas med ett sociokulturellt perspektiv:

En central ambition i det sociokulturella perspektivet är att tydliggöra relationerna mellan individers handlingar och de kulturella, institutionella och historiska sammanhang där handlingar sker. (Lidar, 2010 sid 23)

Med det menar Lidar (2010) att allt det människor gör har någon förankring i kultur, i samhälle och i historien. Olika sociala konstruktioner kan betraktas eller betyda olika beroende på kontext och erfarenheter för just den enskilda individen.

Säljö (2005) säger att det är främst via språk och texter som vår förståelse för omvärlden breddas men det kan även vara genom andra personers reflektioner och tycken. Säljö (2000) menar att språket, texten och boken är verktyg som människan skapat för att kunna kommunicera med varandra och för att ta del av varandras kunskap. Att läsa och skriva är alltså grundläggande för att vi skall kunna lära oss nya saker. Förr var varje utbildad man, t.ex. en lagkunnig tvungen att hålla all kunskap i minnet och att via språket lära sina lärlingar detta. Säljö (2000) menar även att det nu för tiden finns all information man behöver nedskrivet och bevarat i bibliotek eller lättillgängligt i datorer. Boktryckarkonsten har alltså medfört radikala men positiva förändringar för vår kunskapsinhämtning. När fler böcker kunde tryckas och varje människa kunde ta del av skriftspråket blev man medierad kunskap via boken. Detta skapade för många människor en kunskap som var större än vad de i sitt yrke/vardag behövde.

Säljö (2005) skriver att böcker och statiska bilder har varit till stor hjälp för människans kunskapsinlärning. Men med dagens Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan kunskap hämtas på fler sätt än av en text och statisk bild. Med hjälp av modern IKT kan kunskapssökaren finna flera bilder, många olika instruktioner och texter samt mycket animerat och filmat material som hjälper kunskapssökaren att bredda sin bild av verkligheten.

4.1 Artefakter

Säljö (2005) kommer in på bland annat begreppet artefakt. En artefakt kan ses som ett fysiskt redskap till exempel en kniv, penna, datorer med mera, helt enkelt det som har konstruerats av oss människor. Det gör att vi har artefakter omkring oss hela tiden som vi kan ta hjälp av, antingen att de kan hjälpa oss i vårt arbetsliv eller fritid.

Dock finns det ytterligare en definition av artefakt, att det istället kan ses som ett språkligt redskap, eller ett bättre samlingsnamn är intellektuella redskap. Med de intellektuella redskapen kan vi människor kommunicera med varandra trots att vi har olika språk och symboler för att interagera med varandra. Emellertid påpekar Säljö (2005) att det blir en större sanning att se kulturella redskap som en blandning av både fysiska och intellektuella artefakter, just på grund att det blir lättare att förstå ett ting i rätt kontext. För människor ser annorlunda på ting och situationer utifrån den kulturen eller de erfarenheter vi bär med oss. En biologiforskare som observerar ett cellprov i ett mikroskop lär se detaljer och ha större förståelse för cellprovet än en människa som inte är insatt i biologi (Säljö, 2005).

Säljö (2005) skriver att med de artefakter som vi människor har runt omkring oss kan vi tolka omvärlden. Även våra erfarenheter hjälper oss att förstå och se kopplingar för att få en förståelse. När vi tolkar omvärlden med hjälp av olika artefakter, så kallas det mediering. Med mediering kan vi öka våra kunskaper inom nya område, men även få en större förståelse och se sammankopplingar än om vi inte hade de medierande redskapen. Begreppet mediering myntades av Vygotskij som ett sätt att försöka förstå inlärning bättre. Genom artefakter får vi stimuli till hjärnan som sedan kan tolka vad vi ska göra med artefakten. Dock ska det påpekas att artefakter bör sättas i en kulturell kontext, alla artefakter kommer inte att tolkas likadant hos alla människor. Tar vi ett exempel med en text som är skriven på svenska, alltså en intellektuell artefakt, texten kommer att förstås av den som kan det svenska språket.

Men den som inte kan behärska det svenska språket kommer inte att förstå innehållet, personen kommer antagligen att förstå att det är en text skriven på ett annat språk, men inte mycket mer (Säljö, 2005).

5 METOD

I detta avsnitt kommer vi gå igenom hur vi kom fram till vilka källor vi skulle använda oss av, även hur vi ska gå tillväga i litteraturstudien.

5.1 Vetenskapsteoretisk grund

En litteraturstudie omfattar en systematisk sökning av relevant litteratur som finns tillgänglig till ämnet. Den data som erhålls bör granskas för att sålla bort forskning som inte är kritisk granskad eller som är ej är publicerat i vetenskapliga tidskrifter.

Det som ska åstadkommas med den insamlade datan är att sammanställa detta till en konklusion (Forsberg & Wengström, 2010).

Vår litteraturstudie har som mål att ge en analys av det material som finns inom vårt valda ämne, detta brukar benämnas som en forskningsöversikt. Det vi vill åstadkomma är att få fram en bild av vad forskarvärlden säger, så att vi och andra kan tillämpa detta praktiskt i vår framtida yrkesroll. Backman (1996) säger att de vanligaste skälen till att göra en forskningsöversikt är att det saknas en klar överblick av området, men även att det behövs införas ett nytt perspektiv till ämnet. Detta är något vi tycker saknas inom ämnet IKT och pedagogik, därför vill vi belysa detta i vår litteraturstudie.

Vi kommer att fokusera på den kvalitativa ansatsen som utgår från människans subjektiva perspektiv. Därför är det av stor vikt när forskaren beskriver ett område bör vederbörande vara orienterad i den kulturella kontexten som den ämnar skriva om. I och med att forskaren tolkar verkligheten finns det alltid en risk för att forskaren har tolkat eller vinklat resultatet till sin fördel, detta måste vi ha i beaktning när vi läser olika studier. Det ska även påpekas att vi kan ha tendenser när vi framför vår diskussion i litteraturstudien, men vi försöker vara så objektiva som möjligt. I vår studie ämnar vi inte att göra någon statistisk analys, därför kommer vi inte att lägga någon tyngd vid denna ansats, dock kan vi inte garantera att våra källor inte använder kvantitativa metoder (Forsberg & Wengström, 2010).

5.2 Vetenskapligt material

För att kunna göra ett bra urval av forskningen som finns tillgänglig har vi valt att följa Forsberg & Wengströms (2010) steg i urvalsprocessen. Då vi sökt forskningsmaterial har vi använt oss av diverse databaser som behandlar både vetenskapliga artiklar och övriga publiceringar. De databaser som vi har använt oss av är DiVA, SwePub, LibHub, Libris, Avhandlingar.se, ERIC och Nationalencyklopedin. Trots att dessa databaser inte enbart behandlar vetenskapligt material, gick det att avgränsa sökningarna till enbart granskade artiklar och

avhandlingar. Då vet vi med största säkerhet att materialet som vi finner där går att använda i vår studie. Vi har även använt oss av Universitetsbibliotekets resurser och tillgångar för att kunna hitta tryckta publikationer.

När vi skulle välja artiklar letade vi efter material som var skrivet på svenska eller engelska. Vi har också valt att sortera våra sökningar efter relevans för vårt valda ämne och men även efter publicerings år. Genom att söka i Linnéuniversitetets bibliotekskatalog efter böcker fick vi fram en avhandling av Gunnarsson. Detta var den enda källan vi använde i bokform. I LibHub, som vi använt oss mest av, använde vi sökorden:

”Pupil* and ICT”,

”IT and undervisning*”,

”ICT and Education and Learning”

“Interactive whiteboard”

Alla dessa sökord gav oss många träffar, men genom att läsa titlar, keywords och abstracts valde vi ut våra artiklar. De artiklar vi hittade på LibHub var Solomonidou

& Tekos, Hammond, Bækkelund Jensen, Wall samt Ljung-Djärf. I SwePub sökte vi efter:

”Dator* and Elev*”

”Ungdomar* and Interaktion*”

5.3 Avgränsningar

Där var det viktigt att artikeln skulle finnas i fulltext, eftersom vi har ett tidsbegränsat arbete så var det viktigt att få tag i material som var tillgängligt direkt.

På detta sätt hittade vi Bellander samt Tyrén.

Enligt Forsberg & Wengström (2010) är det viktigt att bestämma olika kriterier för den data vi väljer. Vi har därför försökt att få fram forskning skriven senast år 2000, då IKT är ett område som ständigt utvecklas i och med ny teknik. För att få fram syftet med publikationerna har vi läst sammanfattningar eller abstracts, detta ger en bra överblick om vad de behandlar samt deras teoretiska perspektiv. Detta sparar tid för oss och gör att vi kan ta del av många fler artiklar och material än om vi skulle läsa hela artiklar. I följande avsnitt presenteras de artiklar vi valde.

5.4 Presentation av artiklarna

Nedan presenteras författarna, vad artikeln heter och kortfattat vad artikeln handlar om.

Bellander, Theres. (2010) Ungdomars dagliga interaktion -En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Skriver om ungdomars dagliga interaktion.

Bækkelund Jensen, Helle. (2003) Forandring af undervisningspraksis - hvordan brugere lærere IT i nærundervisningen? Skriver om hur lärare använder IKT och hur det har förändrat deras pedagogiska verksamhet.

Gunnarsson, Gunilla. (2007) Den laborativa klassrumsverksamhetens Interaktioner – En studie om vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Skriver om hur elever och lärare samarbetar med artefakter och hur de medierar.

Hammond, Michael. m.fl. (2011) How and why do student teachers use ICT? Skriver om hur och varför lärarstudenter i England använder sig av IKT.

Ljung-Djärf, Agneta. (2004) Spelet runt datorn, datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Skriver om hur förskoleelever använder IKT och vilka följder det kan få.

Ottestad, Geir. (2010) Innovative pedagogical practice with ICT in three Nordic countries – differences and similarities. Skriver om hur lärare och skolan i Norden arbetar med IKT.

Solomonidou, Christina. & Tekos, George. (2009) Constructivist Learning and Teaching of Optics Concepts Using ICT Tools in Greek Primary School: A Pilot Study. Skriver om hur barn får arbeta med pedagogiska datorprogram, vilket ger en djupare förståelse.

Thyrén, Lena (2007) Pedagogen, datorn och elevers informationssökning – perspektiv på IKT-användning i yngre skolbarns klassrum. Skriver om hur elever och lärare ställer sig till IKT.

Wall, Kate. m.fl. (2005). The visual helps me understand the complicated things:

pupil views of teaching and learning with interactive whiteboards. Skriver om hur elever och lärare använder och tycker om den interaktiva skrivtavlan.

5.5 Etiskt förhållningssätt

I vår litteraturstudie tänker vi hänvisa till all den fakta vi presenterar, vi tänker inte ta åt oss äran av någon annans arbete genom att plagiera. De slutsatser vi drar kommer baseras på det material vi har refererat till i resultatet. Det material vi får in kan vara vinklat i någon aspekt, men vi ska försöka få med båda sidorna av problemet, som vi tenderar till att presentera i resultat delen. Om det skulle förefalla etiska överträdande i de artiklar vi läst, kommer vi inte att välja att ta med dessa i vår litteraturstudie, då även vårt arbete skulle bli oetiskt. Våra artiklar har blivit kritiskt granskade innan de publicerats (Forsberg & Wengström, 2010).

5.6 Metoddiskussion

Urvalet av artiklar baseras på att det belyser vårt valda ämne, IKT. Genom att läsa abstrakt och titlar försökte vi finna svar på vår frågeställning. Om abstraktet och titeln kunde kopplas till vårt valda ämne valde vi ut den för vidare kontroll. Vid kontrollen fördjupade vi oss i artiklarna och på så vis kunde välja ut artiklar som var relevanta. Vid valet av artiklar försökte vi även få med internationella artiklar för att få en större bredd på arbetet. Dock har vi medvetet valt att ta med Gunnarssons (2008) och Bellanders (2010) artiklar som istället tar upp interaktion och artefakter som är en del av det sociokulturella perspektivet.

Vi har avsiktligt valt Carlsson (2008) och Utbildningsdepartementet (2011) trots att dessa inte är vetenskapliga texter. Dessa har dock betydelse för vår litteraturstudie då de ger bakgrundsfakta för att förstå resten av litteraturstudien.

5.7 Hur resultatet redovisas

Nedan presenteras resultatet av forskningen i två huvuddelar. Den första delen kommer att behandla IKT ur en elevaspekt och den andra delen IKT ur en läraraspekt, utgångspunkten är vårt syfte. Vi kommer att redovisa resultatet i kategorier med underkategorier eftersom källorna inte utgår ifrån samma perspektiv.

Huvudfokus kommer att ligga på IKT, men vi kommer även att behandla specifika delar ur IKT i underrubriker som datorn och den interaktiva skrivtavlan.

6 RESULTAT

Nedan redovisas resultatet av vårt material enligt punkt 5.5.

6.1 IKT ur en elevaspekt

Ljung-Djärf (2004) skriver att majoriteten av de svenska barnen som är födda på 90- talet har växt upp med att datorer är en självklarhet, både att äga och använda dagligen i hemmet. Huvudsyftet till varför barn använder datorer är på grund av alla de spel som finns tillgängliga till datorn. Spelen som används till datorn är framförallt till för underhållning och eventuellt lärande genom spelen ses som en bieffekt. Det finns många kritiker till utnyttjandet av datorn som en spelmaskin, speciellt av den äldre generationen, som anser att spelandet är bortkastad tid och att spelandet inte leder till något. Det går även att urskilja socioekonomiska skillnader när det gäller innehav av dator i familjen. Har inte familjen en dator, får inte barnet den naturliga tillgången till datorn för att bli förtrogen med datorn. För de familjer som innehar och tillåter att barnet använder datorn hemma, kommer den få ett försprång inom datoranvändningen i skolan. Detta kan leda till ökande klyftor i samhället då barn får olika möjligheter till lärande i skolan (Ljung-Djärf, 2004).

Fast att det finns kritik mot IKT och speciellt datorn i skolan, menar Ljung-Djärf (2004) att många forskare ställer sig positiva till att IKT införs i skolan. Detta genom att tekniken kommer att förändra skolan till att effektivisera arbetet för eleverna och det kommer att öka intaget av kunskapen till eleverna. Det kommer att bli positivt för hela skolgången för eleverna genom ökad införsel av IKT i skolan. Dock finns det motstridigheter till detta resonemang, som menar att tekniken inte kommer vara den revolutionära kraften, utan i praktiken kommer det att avta. Istället för att förändra skolans utbildning, kommer tekniken enbart att anpassa sig till den redan rådande verksamheten. Detta resonemang har till stor grund av att tekniken inte är utformad uttryckligen till den pedagogiska verksamheten, utan att skolan har fått anpassa sig efter tekniken (Ljung-Djärf 2004)

6.1.1 Som medierande artefakt

För att den medierande artefakten ska kunna tas i bruk och kunna fylla sitt fulla syfte bör eleverna ha god förtrogenhet om artefakten. Vet inte eleverna hur artefakten används eller till vilken nytta den innehar, blir det ett glapp i läroprocessen. Eleverna kan själva försöka lista ut vad som ska göras, men risken finns att de inte ser hela bilden av artefakten och innebörden. Därför är samarbete mellan elever vid artefakter nyttigt, då eleverna besitter olika erfarenheter och på så vis kan tolka och lära sig av varandra för att kunna nå fram till problemet (Gunnarsson, 2007). Enligt Ljung-Djärf (2004) kan detta resonemang kopplas till IKT användning, ska eleverna bli förtrogna

med till exempel en ny mjukvara, kan det hjälpa eleverna att få arbeta tillsammans för att kunna nå fram till ett optimalt resultat. Genom samarbete går det att få fler tolkningsalternativ till att fylla de glapp som bör fyllas i för att få full nytta av artefakten. Det är även viktigt att läraren försöker bidra till att fylla dessa glapp genom att ge sin syn på artefakten och dess funktioner. Detta kommer att bidra till en ökad förståelse för eleverna och eventuella misstolkningar kan hindras. När eleverna väl förstår artefakten kan den förmedla kunskap som den ämnar göra. Datorn kommer till exempel att förmedla intellektuella redskap, i form av språk och texter.

Detta kommer ske genom att eleverna läser eller skriver olika texter via datorn (Ljung-Djärf, 2004).

6.1.2 Interaktion genom datorn

Ljung-Djärf (2004) menar att det är genom datorn en stor del av interaktionen sker, när det gäller övningar som iscensätts av läraren. När elever arbetar vid datorn ökar kommunikationen med varandra, inte bara via datorn utan den reella kommunikationen. Den forskningen som stödjer detta har gjorts på både förskoleklasser och skolklasser i Sverige, där resultaten pekar på att genom datorn ökar både interaktionen och samarbetet mellan eleverna. Detta är i jämförelse med andra aktiviteter som till exempel pussel, rita med mera. Varför interaktionen med varandra ökar beskrivs som att när eleverna arbetar tillsammans med en dator behöver de hjälpa varandra mer för att lösa de problem de ställs inför, då båda/alla vill uppnå samma mål. Det hjälper också till att alla inblandande kan ta del av vad som sker genom datorskärmen, på så sätt kan alla bidra till problemlösningen (Ljung-Djärf, 2004). Den ökande interaktionen kan också tilldelas av de erfarenheter som eleverna besitter. Har de deltagande eleverna god kännedom om artefakten kommer interaktionen och samarbetet öka (Gunnarsson 2007). Samarbetet beror också på vilken sorts uppgift som bedrivs och om uppgiften är på en sådan nivå som gör det möjligt för eleverna att lösa den (Ljung-Djärf, 2004).

Bellanders (2010) resultat visar att mycket av interaktionen som sker mellan ungdomar förekommer framförallt genom datorn. Via datorn kan ungdomar kommunicera med hjälp av diverse chatt-program eller communities och oftast kommunicerar de med flera samtidigt. Även vid skolrelaterade arbete förekommer det kommunikation med hjälp av datorn, både till skolkamrater och till läraren.

6.1.3 Datorn i en pedagogisk verksamhet

Enligt Thyréns (2007) resultatet visar det att datorn i den pedagogiska verksamheten kan te sig olika, beroende på hur läraren lägger upp moment och vilken tillgång det finns på datorer på skolan. Får eleverna arbeta med datorerna, så bör de arbeta med mer öppna program, så som text, bildredigering och kalkylprogram. Dessa program stimulerar till att eleven aktivt måste arbeta med datorn och programmen och på så sätt utveckla sin kunskap. Genom ordbehandlingsprogram kan eleven själv

konstruera texter i sin egen takt, de kan även samarbeta med sina klasskamrater eller med pedagoger i ett socialt samspel, vilket gör datorn till ett bra redskap för läs- och skrivinlärning. Förutom dessa öppna program, finns också möjligheter till självständigt arbete genom internet. Genom internet måste eleven aktivt söka information och samtidigt göra överväganden om hur legitima källorna är som eleven hittar (Thyrén, 2007).

Enligt Solomonidou & Tekos (2009) är det framgångsrikt att använda sig av olika mjukvaror för att få eleverna mer engagerade i sitt arbete. Elever som fick jobba med datorprogram som var pedagogiskt utformade fick en djupare förståelse av olika fakta. Vilket tycktes ge verkliga resultat för elevens lärande, jämfört med klasskamrater som bara läste böcker och såg stillbilder. Dessutom fick eleverna använda sig av ett program som fick dem att reflektera och kritiskt granska olika händelser och olika fakta som programmet ansåg viktigt. Detta kräver att eleverna tänker och beräknar innan de kan ge sitt svar till datorn. Dessa pedagogiska program uppmuntrar eleverna till självständigt tänkande vilket var en faktor till varför experimentgruppen hade större förståelse för fenomenen än sina klasskamrater i kontrollgruppen. Eleverna vid datorn kunde också utan större problem genomföra, ändra och reflektera över experimentet om ljus samt kunde svara på frågor från programmet och lista ut vad som var rätt (Solomonidou & Tekos, 2009).

Solomonidou & Tekos (2009) fick fram ett resultat som på fler än en punkt pekar på att elever med IKT i sin undervisning fått större förståelse för arbetsområdet.

De skriver att de olika programvarorna skapar en mer visuell och engagerande presentation av arbetsområdet vilket gör att de flesta elever kan förstå på ett mer övergripande plan hur ljus rör sig och de kan genom bild, film och experiment se ljusets rörelse som mer än osynliga vågor.

6.1.4 Datorspel i skolan

Enligt Ljung-Djärf (2004) anser många att datorspelande är bortkastad tid och enbart är till för underhållning. Ljung-Djärf (2004) skriver istället att när elever använder datorspel får de en enkel introduktion till datorns värld. De kan lära sig datorns symbolspråk på ett motiverande sätt, just genom att barnen vill spela datorns spel. I och med att datorn blir mer central i samhället är det bra att barn redan vid tidig ålder förstår hur datorn fungerar. Thyrén (2007) visar i sin undersökning att många skolor använder sig av pedagogiska spel, vilket innebär att eleverna kan lära sig kunskap genom spelen. Dessa spel är i regel uppskattade av eleverna och används framförallt inom ämnena matematik och svenska. Spelen som Thyrén (2007) omnämner i sin undersökning är så kallade drillprogram och är oftast inriktade till lägre åldrar.

Drillprogram innebär att eleverna ska till exempel fylla i missade ord i meningar eller ge svar på enkla matematiska tal. Programmen är i de flesta fall utformade så att eleverna måste klara momentet genom att ge ett korrekt svar, för att gå vidare i spelet. Detta medför att eleverna strävar efter att komma längre i spelet, och på det viset lär sig eleverna mer. I Thyréns (2007) resultat framkommer det att de elever

som använde sig av datorspelen förstod ibland inte innebörden av spelen, och pedagogerna hade inte heller förklarat vad spelen skulle ha för mål. Detta medförde att många av eleverna klickade sig igenom spelen utan att riktigt förstå uppgifterna (Thyrén, 2007).

6.2 IKT ur en läraraspekt

I detta kapitel kommer vi att fokusera mer på lärare och deras användande av IKT, både hur de kan utnyttja artefakter men även kritik som framkommit från lärare.

6.2.1 Datorn och internet

I Bækkelund Jensen (2003) studie framkommer det att många lärare använder internet som informationskälla. Detta för att få uppdaterad fakta, eller fakta ur andra synvinklar till sitt undervisningsmaterial. Många lärare är positiva till detta att de enkelt och snabbt kan hitta fakta genom datorn. Dock menar en del av de tillfrågade lärarna att det oftast tar längre tid att planera sina lektioner på grund av den mängd fakta som finns tillgänglig. Innan var kunskapsinhämtningen begränsad till vad böckerna kunde återge, men med internet har det öppnat upp nya vägar för kunskap.

Genom datorn kan lärarna spara ned material som behövs inom yrket, som till exempel olika kursplaner eller dokument som berör eleverna. Detta medför att lärarna lättare kan utnyttja material, både genom att dela med sig till eleverna men även att kunna lättare få tillgång till informationen på annan plats än i skolan (Bækkelund Jensen, 2003).

6.2.2 Interaktiv skrivtavla

Wall m.fl. (2005) utgår framförallt från en klass som har använt sig av en interaktiv skrivtavla i ungefär ett år. Resultatet av studien visar att många elever var positiva till tavlorna, då de tyckte att det blev roligare, det hände mer i klassrummet vilket motiverade eleverna mer. Eleverna tyckte även att det var bra för att läraren kan lättare visa bilder eller filmer via tavlan, då de tycker att det är lättare att se än att höra när de försöker lära sig. Eleverna tyckte även att det blev roligare att göra egna presentationer genom den interaktiva skrivtavlan, både för de som framförde presentationen och de som observerade. Det som eleverna ansåg vara negativt med interaktiva skrivtavlorna var framförallt när det blev tekniska problem. Antingen att det hände något med datorn eller att projektorn felade. Detta medför att lektionen antingen får fördröjas till problemet är åtgärdat eller får lektionen planeras om (Wall, m.fl. 2005).

Bækkelund Jensen (2003) har tillfrågat flera lärare vad de tycker om den nya undervisningstekniken och hur och om de själva använder detta. Lärarna beskriver

att det är mycket som har förändrats i undervisningen de senaste åren. Det första är att de kunnat undervisa utan att basera allt på en bok. Böcker kan eleverna läsa själva. Det andra stora som har förändrats, är att teknologin har öppnat fler dörrar i lärarnas sätt att undervisa, kvaliteten i undervisningen är mycket bättre nu med tanke på hur de kan presentera sitt material. Hur lärarna presenterar sitt material kan variera genom den interaktiva skrivtavlan, många använder sig av att visa film, eller att visa olika hemsidor. Det finns en pedagogisk vinst med en undervisning som är uppbyggd med teknik. Lärarna tyckte att det var lättare att hålla en röd tråd och att komma ihåg vad de skall tala om. Det känns mer strukturerat vilket leder till att det är lätt att lägga till eller ta bort material från sin undervisning utan någon större ansträngning. Dessutom kan de elektroniska dokumenten och slidesen lätt sparas eller delas ut till elever som kan studera dessa hemma. En av lärarna som Bækkelund Jensen (2003) skriver om, tycker att arbetet är lättare nu när undervisningsmaterialet är portabelt. Då slipper lärarna dra med sig massa olika papper eller anteckningsböcker och det är lätt att flytta sig mellan olika lokaler.

6.2.3 IKT och lärarutbildningen

En artikel skriven av Hammond m.fl. (2011) beskriver vad brittiska lärarstudenter tycker om användning av IKT i skolan. Det visade sig klart och tydligt att de lärarstudenter som själva är uppväxta med datorer eller har ett starkt intresse för teknik är ofta de som tydligast förespråkar att IKT borde finnas med även i undervisningen. I en klass där lärarstudenter fått utbildning i hur interaktiva tavlor och IKT kan användas i skolan, förespråkade nästan alla att IKT borde vara en större del av undervisningen. Medan det i lärarutbildningar utan IKT utbildning inte ser det fullt lika viktigt. Hammond m.fl. (2011) skriver att detta är en fråga om vana och om ålder, då de yngre eleverna i större utsträckning verkade mer positiva än sina äldre klasskamrater. Även om män till en viss del, var lite mer intresserade av teknik och IKT än kvinnor. Lärarstudenterna verkar vilja arbeta med olika mjukvaruprogram som för dem kan underlätta arbetet. De uttryckte att de vill att läxor, dokument och lärplattformer skall finnas tillgängligt för eleverna och att allt då är samlat på ett och samma ställe. En klar majoritet av lärarstudenterna verkar se IKT som ett hjälpmedel för att nå ut till eleverna på ett känslomässigt och studiemässigt engagerande plan.

Hammond m.fl. (2011) har tillfrågat de olika lärarstudenterna vad de helst använder IKT till när det gäller deras undervisning. Enligt Hammonds tabell över lärarstudenters IKT-användning var det på grundskolan mest populärt att använda teknik så som dator och interaktiva tavlor för att spela spel som är specialutformade för undervisning. Det var också mycket populärt att låta eleverna spela spel som inte var utformade för att användas i undervisningen. Istället hade lärarna ett annat användningsområde för fritidsspelen som de ändå tyckte hade positiv inverkan på undervisningen. Notera dock att antalet lärare som använde sig av fritisspel minskade drastiskt vart efter att eleverna blev äldre. Resultatet av Hammonds tabell över lärarstudenters IKT-användning visas i nedanstående tabell.

Tabell 1: Hammonds tabell över lärarstudenters IKT-användning.

Table 3. Percentage of student teachers who use ICT for selected pupil activities in half or more of lessons (survey N=340)

Question: How frequently do you get pupils in your lesson to:

Early years

%

Primary

%

Secondary

%

All

% N

Play educational computer based games? 63.6 51.4 17.3 34.6 335

Use the internet? 34.1 27.5 20.4 24.6 337

Create products such as texts, films or presentations? 11.4 26.6 22.2 22.2 336

Use testing and revision programmes? 7.0 19.3 17.2 16.6 335

Play recreational computer based games? 50.0 11.9 6.7 14.1 336

Use VLE? 11.6 4.2 12.3 9.8 320

Data capture(e.g. data loggers, electronic microscopes)? 6.8 5.5 9.5 7.8 335

Use blogs, Wikis, or email discussion forums? 4.5 2.8 8.9 6.3 335

Use social networking sites such as Second Life or Facebook?

2.3 0.9 3.9 2.7 333

How frequently do you create online resources for students to access?

28.6 24.8 23.6 24.6 332

How frequently do you set homework which includes ICT?

9.5 20.4 36.7 27.8 320

ICT, information and communication technology; VLE, Virtual learning environment. Källa:

Hammond m.fl. (2011) sid 194

Tabellen visar att några av lärarstudenterna använde sig av VLE (Virtual learning environment), vilket är en lärplattform där scheman, läxor, chatt mellan elever, studentbloggar med mera. Det är som ett virtuellt klassrum mer eller mindre. Genom alla årskurser oavsett ålder på eleverna, så använde lärarstudenterna ofta internetresurser för att eleverna skall få tillgång till olika material. Hos de äldre eleverna valde 37.7% av de tillfrågade lärarstudenterna att ge ut läxor vilket krävde eller inkluderade IKT. Det är också vanligt genom alla årskurser att låta eleverna vara ute och själva använda internet. I vilket syfte framkommer dock inte (Hammond m.fl. 2011).

Ju äldre eleverna verkar bli, desto mer låter lärarna eleverna skapa sina egna presentationer, filmer och bilder som undervisningsmaterial. Detta är i de högre åldrarna ett av de vanligaste områdena för elevers IKT-användning. Här bland de äldre eleverna, var spelliknande undervisningsmaterial inte lika populärt, men istället var det ca 5% fler lärare som svarade att de använder sig av virtuella diskussionsforum, bloggar och liknande när eleverna skall få arbeta. De flesta lärare verkar anse att Facebook och Second life med flera inte är relevanta till skolans

uppgifter. Ändå så är det några lärare som använder sig av denna tjänst. Det verkade som att lärarna inte riktigt såg detta som ett material man kan basera sin undervisning på (Hammond m.fl. 2011).

6.2.4 Kritik mot IKT

Thyren (2007) visar i sin forskning att många lärare belyste problem med IKT användandet i skolan. Det som lärarna ansåg som det jobbigaste hindret är deras egen ovana av datorer i undervisningen. Deras egna erfarenheter och kunskaper om teknik är inte tillräckligt bra för att de skall kunna utforma bra lektioner baserade på IKT.

Även Ottestad (2010) skriver att det inte enbart är lärare i Sverige som känner att deras kompetens gällande IKT inte räcker till. När det kommer till lärare i Norge, Danmark och Finland har dessa stora krav på sig att använda IKT inom sin undervisning, dessa krav kommer både från politiska initiativ och skolledning. Även dessa lärare anser sig inte ha tillräcklig kompetens för att undervisa med hjälp av IKT eller att lära ut detta till eleverna. Thyrén (2007) skriver att de svenska lärarna också anser att de inte kan lösa problem som kan uppstå när de själva eller elever använder tekniken. Lärarna tycker också att det ofta uppstår problem när de skall använda datorerna, det kan vara allt från fel på internetuppkopplingen till att de inte ens kan logga in på datorn på grund av tekniska fel och då är det svårt för lärarna att lösa problemet.

Lärarna i Thyréns (2007) undersökning säger att barnens eget språk är ett hinder för användandet av IKT. Det är svårt för dem att självständigt forma sökord och hitta rätt fakta, då deras språkliga kunskaper inte räcker till. Det kan också bli ett problem när eleverna hittar sökresultat med ett avancerat språk eller när de råkar ta sig in på andra internetsidor eller program än just de hjälpmedel de skulle använda. Detta kräver att pedagogen hjälper eleven med sitt självständiga IKT-baserade arbete, så de i framtiden kan använda det utan hjälp. När eleverna blir lite äldre, då de fått en grundförståelse för IKT och de skapat ett mer utvecklat språk kan det självständiga arbetet fortskrida mer problemfritt (Thyrén, 2007).

7 DISKUSSION

I denna del kommer vi att diskutera den forskning vi har presenterat. Vi ska diskutera resultatet med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Upplägget kommer att vara snarlikt det som angavs i resultat delen, alltså att vi börjar med en elevaspekt och sedan går över till en läraraspekt.

7.1 Elevaspekten

Säljö (2005) skriver att det är med hjälp av våra erfarenheter av artefakter som vi kan tolka och förstå omvärlden. Gunnarsson (2007) säger att om eleven/barnet inte förstår vad artefakten går ut på kommer artefakten kommer inte någon information eller kunskap medieras. Artefakten måste sättas in i rätt kontext för att den ska kunna mediera på rätt sätt, därför behövs det förtrogenhet till artefakten (I detta fallet datorer) för att den ska kunna utnyttjas maximalt. För den som inte förstår eller behärskar artefakten uteblir mediering. Den kommer inte att förmedla någon information till användaren om användaren inte kan hantera den. Samma sak gäller för många andra artefakter som till exempel kan en person inte läsa är en bok tämligen överflödig. Gunnarsson (2007) kommer också in på att det är viktigt för pedagogen att hjälpa eleverna att komma till sin rätt vid artefakten, stöter de på problem med artefakten bör pedagogen kunna hjälpa dem.

7.1.1 Pedagogisk programvara

Både Thyrén (2007) och Ljung-Djärf (2004) forskning visar på att elever behöver träning för att bemästra datorns kulturella språk och därför bör användandet av dator ske i tidig ålder. Deras forskning visar även på att barn redan vid tidig ålder kan förstå hur datorn fungerar. Säljö (2005) håller med om detta och menar att ju tidigare eleverna får använda datorer, ju mer kan artefakten mediera till eleven. Detta på grund av barnets erfarenhet av datorn. Thyrén (2007) och Ljung-Djärf (2004) fortsätter och säger att om barnen får tillgång till en dator redan vid tidig ålder kommer det att gynna barnets skolgång. Detta är något som även Utbildningsdepartementet (2011) är i linje med, att skolan ska styra eleverna till att klara livet efter skolan och då behöver eleverna förståelse för datorn. Datorn kommer att användas mycket i övrig skolgång, vilket forskning från bland annat Ljung-Djärf (2004), Thyrén (2007) och Solomonidou & Tekos (2009) visar på. Thyrén (2007) och Ljung-Djärf (2004) skriver att elever som använder datorspel i skolan lär sig förstå datorn och lättare kan orientera sig med artefakten och därmed får ut mer av sitt arbete, än en elev som ofta inte arbetar med datorn. Spelen motiverar även eleverna till att använda datorn, just för att eleverna tycker det är roligt. Det är något som de flesta känner igen, det är inte många som vill göra något som är tråkigt och ointressant. Därför gäller det att locka eleverna att börja använda datorn som i sin tur lockar dem till lärandesituationer och ny kunskap. Thyrén (2007) visar även att det

finns lärandespel, spel som kommer ge eleven kunskap. För att eleven ska kunna lära sig något av spelen gäller det att läraren eller pedagogen kan förmedla vad spelet har för syfte och vad det går ut på. Annars kan eleverna missa poängen med spelet och inte lära sig något.

Solomonidou & Tekos (2009) skriver att ett bra program för elever att arbeta med ofta använder sig av olika moment så som filmer, experiment, ljudeffekter, frågor med mera. Detta är för att eleverna skall få en större helhetssyn på vad ämnet de lär sig om. Om eleverna sedan får samarbeta vid datorn som Ljung-Djärf (2004) och Solomonidou & Tekos (2009) skriver, så är även detta en främjande del av undervisningen. Att diskutera, förklara och tala kräver att eleven reflekterar och återger fakta, vilket ger fördjupade kunskaper jämfört med bara läsning eller föreläsning. Som Solomonidou & Tekos (2009) beskriver kommer eleverna i kontakt med många olika moment i sitt arbete vid datorn. Detta går att koppla till Carlssons (2008) lärstilar. Om eleverna till exempel får arbeta med experiment på datorn kan både den visuella och den kinestetiska biten komma in. Får eleven själv skapa och rita är det den taktila lärstilen. Är det samtidigt ljud, musik, diskussioner och tal går det att koppla till den auditiva stilen. Datorn kan alltså erbjuda många olika lärstilar och verka för alla elever, även om de lär sig bäst på olika sätt.

7.1.2 Förtrogenhet med datorn

Genom att eleverna blir förtrogna med datorn genom till exempel spel, kommer det att bli lättare för övriga användningsområden. Thyréns (2007) forskning visar, att eleverna självständigt får använda datorn till ordbehandlingsprogram och själva får söka fakta via internet. Är eleverna förtrogna med datorn kommer inte själva datorn stå i vägen för vad den kommer förmedla. Vet inte eleven hur den ska få tag i fakta eller använda program uteblir inlärningen. Men är eleven förtrogen med datorn öppnar det upp större möjligheter till kunskap än vad läroböckerna kan ge, detta sker framförallt genom texten som förmedlas. Detta är i linje med det sociokulturella perspektivet, att eleverna lär sig via texter (Säljö, 2005). Samtidigt visar Ljung-Djärf (2004) att den fysiska kommunikationen ökar vid samarbetsövningar genom datorn.

Bellanders (2010) forskning visar också att mycket kommunikation sker via datorn fast de har kommit upp i högre åldrar (gymnasienivå). Sett ur ett sociokulturellt perspektiv, fås kunskap genom det talade språket. Kommunicerar barn och ungdomar mer via en dator tycker vi att det är positivt, att det kan både främja samarbete som en utveckling för eleverna. Att elever hjälper varandra och samarbetar kan kopplas till det sociala perspektivet (Hrastinski, 2009). Vidare menar Hrastinski (2009) att pedagogerna bör underhålla de sociala relationerna, på så vis kommer detta utveckla eleverna. Både Ljung-Djärfs (2004) och Bellanders (2010) forskning visar på interaktionen ökar betydligt via datorn.

7.1.3 Datorn i samhället

Som vi tidigare konstaterat i denna litteraturstudie används datorn som artefakt i skolmiljö. Som Ljung-Djärf (2004) tar upp i sin doktorsavhandling används datorn och IKT redan så tidigt som i förskolan. Detta kommer eleverna ha stor nytta av senare i livet då de behöver kunna utnyttja datorn, både vad gäller i skolan som i arbetslivet. Det är även bra för de barn som inte har tillgång till en dator hemma, som kan bero på olika skäl. Därför är det viktigt att reducera klyftorna i samhället genom att alla barn får tillgång så tidigt som möjligt i skolan.

7.2 Läraraspektet

Vad det går att utröna från forskningsresultatet ställer sig lärarna positiva till användandet av IKT i skolan enligt Bækkelund Jensen (2003) och Wall m.fl. (2005).

Bækkelund Jensens (2003) forskning visar på att lärare använder datorn och internet till att finna fakta utanför läroboken. Detta skulle inbringa större kvalitet till lektionerna för läroböckerna är begränsade. Är läroboken något år gammal, är det bra att kunna hitta uppdaterad fakta på ett smidigt sätt. För i och med att Thyréns (2007) forskning visar att eleverna hämtar information från internet, behöver också lärarna göra det. För det blir antagligen inte roliga lektioner om eleverna vet att det är gammal fakta och att de kan hitta fakta som är mer uppdaterad än den som läraren lär ut. Bækkelund Jensen (2003) kommer även in på att det underlättar för lärarna att mycket mer är portabelt och det är lättare att sända ut information, både till sig själva och eleverna. Det underlättar för läraren att enkelt kunna ta med sig en dator med all information än att ta med sig en massa papper. Läraren behöver egentligen inte ens ta med sig datorn, utan kan transportera informationen på andra sätt. Det är även bra att eleverna snabbt kan få information som läraren vill dela med sig.

7.2.1 Undervisning

I undervisning sammanhang visar bland annat Wall m.fl. (2005) att det går att använda en interaktiv skrivtavla. Under Walls m.fl. (2005) forskning har det framkommit positiv kritik till användandet av den interaktiva skrivtavlan. Det underlättar för läraren genom att det enkelt går att visa bilder och filmer, och samtidigt går det att aktivt diskutera bilderna eller filmerna med hela klassen då alla kan ta del av vad som visas. Detta går att koppla till det sociokulturella perspektivet, om dialogen ökar, ökar även lärandet för eleverna. Genom den interaktiva skrivtavlan ser vi att det går lättare att tillgodose de olika lärstilarna. Genom bilder och filmer får eleverna det visuella, genom diskussionen får eleverna den auditiva lärstilen. Många av de tillfrågade eleverna i Walls m.fl. (2005) undersökning var positiva till den interaktiva skrivtavlan, då de menade att det blev roligare och att det händer mer i klassrummet. Bækkelund Jensen (2003) menar också att det blir lättare för läraren att hålla en röd tråd under lektionen, det blir lättare att strukturera upp lektionen.

7.2.2 Lärarutbildningen

I Hammonds m.fl. (2011) forskning påvisar att många av lärarstudenterna vill införa mer IKT i skolan. De vill både ha mer IKT i undervisningen men också att eleverna ska använda IKT mer. Lärarstudenterna menar att IKT kan hjälpa eleverna. Är läraren intresserad av IKT kommer det förhoppningsvis avspeglas på eleverna, att de kommer ta det mer allvarligt, men även kunna hjälpa eleverna mer om läraren är insatt i tekniken som används. Är läraren inte tillräckligt insatt i tekniken finns det risk att Thyréns (2007) exempel upprepar sig. Thyrén (2007) visade i sin forskning att pedagogerna inte kunde hjälpa eleverna vid utövande av datorspel, detta kan förhindras om läraren är tillräckligt insatt. Då många av Hammonds (2011) respondenter ansåg att interaktiva skrivtavlor var värdefullt för den pedagogiska verksamheten. Detta kan tolkas som en positiv utveckling då många av Walls m.fl.

(2005) elever också ansåg att interaktiva skrivtavlor var bra.

7.2.3 Kritik

Den kritiken som framkommit från bland annat Thyrén (2007) och Ottestad (2010) är framförallt när tekniken brister vilket gör att lärarna inte kan framföra sin lektion på det sätt läraren hade tänkt sig. Både lärare och elever blir lidande av detta visar Wall m.fl. (2005). Är stor del av lektionen baserade på tekniska hjälpmedel, till exempel om läraren väljer att använda den interaktiva skrivtavlan och sedan låter eleverna arbeta vid datorerna. Skulle då internet plötsligt sluta fungera kan möjligen många moment av lektionen inte genomföras. Händer detta ofta gör det antagligen att läraren tappar förtroende för IKT och kanske slutar använda IKT. Men som Ottestad (2010) visar i sin forskning kommer det påtryckningar från högre instanser om att lärarna ska använda IKT i skolan, vilket gör att lärarna kommer i kläm. För att läraren ska kunna lära ut måste den vara säker på att genomföra lektionen på ett pedagogiskt sätt. Kan den inte förlita sig på tekniken, måste läraren hela tiden ha en reservplan utifall att tekniken brister. Sedan finns även problemet som Thyrén (2007) tar upp angående bristen på kunskap av IKT från lärare. För kan inte läraren använda eller förstå tekniken som används kommer det att gå ut över eleverna. Frågar eleverna om något som berör datorn, bör läraren kunna hjälpa dem med detta.

7.3 Pedagogiska implikationer

I studien framgår det att många inom den pedagogiska verksamheten är positiva till användning av IKT. Många lärare ser användning av IKT som att det underlättar deras arbete och ger mer kvalitet till lektionerna. Dock gäller det att lärarna blir förtrogna med datorn men även resten av IKT-användningen för att det ska kunna öka elevernas förståelse. Genom att lärarna blir förtrogna med, speciellt datorn, gör det att de lättare kan hjälpa eleverna med problem som kan uppstå vid datorn. Men som denna studie har visat så använder sig även barn vid tidig ålder dator i skolan.

Detta ser vi som en positiv utveckling, blir eleverna förtrogna med datorn i ett tidigt skede av livet kommer själva artefakten datorn inte stå i vägen för deras inlärning.

Resultatet sa också att det fanns missnöje bland lärare samt elever, rådande den bristande tekniken, att det kan strula med de elektriska artefakterna. Detta har vi full förståelse för att detta är ett störande moment i den pedagogiska verksamheten.

Läraren blir lidande då den måste planera om lektionen om till exempel den interaktiva skrivtavlan slutar fungera. Eleverna blir drabbade genom att de får vänta och lektionstid går till spillo. Men detta tror vi kommer att ändras i framtiden med bättre tekniska produkter och rutiner vid användandet av dem. Detta tror vi kommer ske för att många företag ser att skolor väljer att använda pedagogiska produkter och väljer att satsa mer på dessa. Får även lärarna större förtrogenhet med datorer och interaktiva skrivtavlor kommer det att bli lättare för lärarna att rätta till de fel som uppstår till exempel problem med inloggning, ihopkoppling av enheter med mera.

Detta kommer att gynna både läraren i fråga men även eleverna.

Det som vi ser som kritik mot IKT-användandet i skolan är bristen på resurser i skolan. Skulle alla elever haft tillgång till en dator skulle det ökat möjligheterna för eleverna att bli helt förtrogna med datorerna. Även för lärarna skulle det ha underlättat då de inte behöver vara beroende av datorsalar eller datorvagnar för att kunna bedriva sina lektioner på det sättet de vill. Läraren blir inte lika begränsad till vilka uppgifter som eleverna ska göra om alla elever skulle ha en dator. Uppgifterna skulle kunna baseras på pedagogiska program, men även till självständigt arbete. När eleven jobbar självständigt vid datorn behöver eleven inte vara lika beroende av läraren, och att de med källkritiskt tillvägagångssätt snabbt hitta relevant och uppdaterad fakta till sina arbeten.

Det som vi tror kommer att vara nästa steg i utvecklingen av IKT i skolan är att det kommer ske en större sammankoppling mellan elever och lärare. Med sammankoppling menar vi att under ett lektionstillfälle kan läraren koppla samman alla elevers datorer till sin egen för att bedriva till exempel uppgifter och prov.

Genom datorn får läraren större möjligheter att utforma sina uppgifter eller prov.

Vissa sorts prov, som 1,X,2 – frågor, kommer att kunna rättas direkt av datorn. Detta kommer underlätta för läraren och eleverna får svaren omgående. Inte nog med att proven kommer ske genom datorn så kommer mycket av kontakten med eleverna ske genom läroplattformer. Eleverna kommer att kunna spara sitt skolmaterial där och de flesta uppgifter kommer ske elektroniskt. Vi tror att detta kommer prägla hela skolgången. Detta kommer att underlätta för föräldrarna, som lättare kan ha uppsikt över sitt barns skolgång. Föräldrarna kommer att kunna gå in genom läroplattformen för att titta på sitt barns betyg, schema och portfolio (elevens samlade arbete).

Ännu längre fram i tiden tror vi att simulation kommer vara någonting för skolan.

Tänk om eleverna kunde förflytta sig direkt till 14 juli 1789 och stormningen av Bastiljen eller till en fjärran exotisk miljö och studera dess djurliv. Detta kommer att ge en helhetsupplevelse, då vi räknar med att simulationen kommer att ge både en ljud och en tredimensionell upplevelse som bejakar många lärstilar.

8 REFERENSLISTA

Bellander, T. (2010) Ungdomars dagliga interaktion -En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Uppsala, Institutionen för nordiska språk

Bækkelund Jensen, H. (2003) Forandring af undervisningspraksis - hvordan brugere lærere IT i nærundervisningen?”Tidsskriftet for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse”

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/unev/article/view/5000 Hämtad: 2011-11-15

Carlsson, M. (2008) Lärstilar – Om praktiskt arbete med olika lärstilar. Skolportens numrerade artikelserie för utveckling i skolan. Artikel nummer 8/2008.

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=31igO Hämtad: 2011-11-07

Falkheimer, J. (2001) Medier och kommunikation – en introduktion. Lund, Studentlitteratur

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010) Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm, Natur & Kultur

Gunnarsson, G. (2007) Den laborativa klassrumsverksamhetens Interaktioner – En studie om vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Studies in Science and Technology Education. No 24

Hammond, M., Reynolds, L. & Ingram, J. (2011) How and why do student teachers use ICT? Journal of Computer Assisted Learning. Volym 27, nr 3

Hrastinski, S. (2009) Nätbaserad utbildning – en introduktion. Lund, Studentlitteratur

Ljung-Djärf, A. (2004) Spelet runt datorn, datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Malmö Högskola

Lidar, M. (2010) Erfarenheter och sociokulturella resurser – analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning. Uppsala universitet

Ordsprak.se http://www.ordsprak.se/kalla.asp?kalla=Thomas%20Watson Hämtad 2011-11-29

Ottestad, G. (2010) Innovative pedagogical practice with ICT in three Nordic countries – differences and similarities. Journal of computer assisted learning.

Volym 26, nr 6. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365- 2729.2010.00376.x/pdf Hämtad 2011-11-14

Riis, U. (2011) Datorstödd undervisning I Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/lang/datorst%C3%B6dd-undervisning?i_h_word=ikt Hämtad: 2011-11-07

Solomonidou, C. & Tekos, G. (2009) Constructivist Learning and Teaching of Optics Concepts Using ICT Tools in Greek Primary School: A Pilot Study.

Journal of Science Education and Technology, volym 18, nr 5

Säljö, R. (2005) Lärande & kulturella redskap – om läroprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm Nordstedts förlag

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Nordstedts

Thyrén, L. (2007) Pedagogen, datorn och elevers informationssökning – perspektiv på IKT-användning i yngre skolbarns klassrum. Projektrapport från

institutionen för pedagogik. Nr 2:2007

http://bada.hb.se/bitstream/2320/2269/1/Nr%202%20%202007%20Pedagogen

%2c%20dator.pdf Hämtad: 2011-11-16

Utbildningsdepartementet (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm, Skolverket

Wall, K. m.fl. (2005). The visual helps me understand the complicated things”: pupil views of teaching and learning with interactive whiteboards. British Journal of Educational Technology s. 851-867, nr. 5 september 2005 volym 36.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-8535.2005.00508.x/pdf Hämtad: 2011-11-15

Åkerlund, D. (2008) Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund, Studentlitteratur