”Arkitekturcentralen - Att undersöka genom att vara”

(1)

Maria Fredriksson,

Elsa Smeds, Hanna Syrén

Handledare: Anders Wilhelmson, Professor, Tor Lindstrand, Universitetslektor Erik Wingquist, Universitetsadjunkt

Examinator: Anders Johansson, Prodekan

Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp

5 june 2014

”Arkitekturcentralen -

Att undersöka genom att vara”

(2)

Arkitekturcentralen - Sökandet efter en samtida institution för arkitektur eller att undersöka genom att vara.

/ arkitektur / dialog / makt / stadsplanering / minne / demokrati / institution / människor / förändringar i staden / arkitektens roll / samtal / stockholm / trauma / diskurs / resiliens

Arbetet tar sitt avstamp i en förvirring och frustration över vår framtida yrkesroll, bristen på samtal om arkitektur och staden och en alltmer ekonomistisk syn på stadsbyggande. Vi ville lära oss mer om processerna bakom stadens utveckling.

Vårt svar på detta var att starta en ny institution för arkitektur i Stockholm. Vi döpte den till Arkitekturcen- tralen. Vi ville undersöka hur en samtida institution för arkitektur skulle kunna fungera genom att vara den, och testa oss fram. Bara genom att testa kan man närma sig ett svar. Detta genererar i sin tur nya frågeställningar.

Arkitekturcentralen verkar för att lyfta fram arkitekturen till en plats där den kan spela roll. Arkitekturen - både den befintliga och den planerade är en stor del av vår vardag. Det är det hårda och ibland mjuka som vi går runt i varje dag. Det byggda men också mellan- rummen. Husen vi bor i, butikslokalen vi handlar vår mat i, tunnelbanestationen där vi väntar varje morgon.

Men det är inte så lätt att prata om arkitektur. Vad spelar arkitekturen för roll i människors liv? Vad har och kan arkitekten ha för roll i formandet av staden?

vi ville testa vi ville bygga vi ville leka

vi ville hålla på med arkitekturens väsen vi ville visa att arkitektur är kul, och omger oss vi ville hitta vårt språk

vi ville verka i skala 1:1

vi gillar arkitektur, men inte alltid hur det utövas vi känner dimridåer mellan oss och världen

vi känner att vi inte tar ansvar, och inte får bestämma vi vill nå ut till andra än de redan insatta

vi vill producera alternativ vi har vår nyfikenhet vi har vår vilja att delta

vi har vår tro på att vi kan bidra med något Bakgrund

Vi, Hanna, Elsa och Maria arbetade tillsammans i ett projekt på Arkitekturskolan under våren 2012 där vi ritade ett arkitekturcenter på Skeppsbron i Stockholm.

Det var en tillfällig byggnad bestående enbart av material från byggvaruhuset Bauhaus. Arkitekturcentret var framförallt en designuppgift men vi la också mycket tid på att formulera ett program för ett samtida arkitekturcenter. Vi tog tillfället i akt att fundera över vilka befintliga institutioner för arkitektur som finns och hur de fungerar, och vad vi tycker fattas.

Med detta i bagaget ville vi i examensarbetet fokusera än mer på innehållet och på vad en samtida institution för arkitektur i Stockholm skulle kunna vara. Så vi valde helt enkelt att starta en sådan institution för att kunna testa

oss fram och generera nya frågor genom att vara.

Vårt arbete har till stor del varit en serie tester och ett sökande efter vad vi tycker är viktigt och vad vi tycker saknas i arkitekturdiskursen. Istället för att rita/bygga ett hus har vi byggt en verksamhet. Vi var tidigt inne på att bygga något i skala 1:1, att äntligen få göra “på riktigt”.

Vi insåg dock ganska fort att det mest relevanta för detta projekt var att testa institutionen i 1:1, d.v.s. att sätta ig- ång och vara Arkitekturcentralen.

Projektet har haft lite olika faser:

1. Först etablerade vi vårt kontor (ett kontorsrum på plan 5 på Arkitekturskolan) som ett experimentlabb där vi testade en rad olika aktiviteter och undersökte olika teman. Se Boksalong (diskutera arkitektur och stads- byggnad, öva på att prata om arkitektur, bjuda in fler i samtalet), Den paranoida baren (en workshop om vår kollektiva bild av vem som bestämmer i arkitekturstock- holm) och Dukat för samtal (en regisserad delkritik för årskurs fyra i vår studio på Arkitekturskolan som under- söker samtalet och kritiksituation).

Vi kartlade även möjliga roller, kanaler, målgrupper, finansieringsvägar etc. som vi kunde ta. Vi besökte en rad olika typer av samtal om arkitektur och staden, på olika platser i Stockholm och med olika arrangörer, för att bilda oss en djupare uppfattning om det pågående samtalets former och innehåll.

Vi skaffade genast en hemsida, ett Instagramkonto och en facebooksida.

2. I nästa fas gav vi oss ut på stan för att prata med folk.

Vi fokuserade samtalen kring några platser stadda i förändring för att lära oss mer om stadsutvecklingen, planeringsprocesserna och medborgarnas roll i detta. Vi intervjuade både allmänheten och personer som arbetar med de specifika projekten. Se Månadens Trauma (lyfta förändringar i staden, informera, prata med inblandade, makt/demokrati), intervjuer från Medborgarplatsen, intervjuer från Trekanten, intervjuer Arkitekturskolan, intervjuer Erik Olsson/Eva Lindberg/Linda Palo och Christoffer Carlander, Stadsbyggnadskontoret.

3. Den tredje fasen var en producerande fas där vi kanaliserade det tidigare arbetet i sammanställningar som andra skulle kunna ta del av. Vi har arbetat med en broschyr på temat demokrati och förståelse; Hur kan jag vara med och påverka utvecklingen av min stad? (en broschyr som på ett enkelt och tilltalande sätt beskriver processerna och förklarar viktiga ord/termer som används i planeringen av staden). Broschyren kommer bland annat att distribueras med Arkitekturskolans tidning Skalan i september 2014. Se också Karta över arkitektursamtal i Stockholm (en kartläggning över (fysiska) platser där det förs samtal om arkitektur och staden, belysa var samtal förs och var de inte förs, ge vikt åt samtalet om arkitektur och stadsbyggnad.)

4. I fas fyra byggde vi en prototyp på ett mobilt rum som kan användas på olika sätt. Detta för att testa vad de rumsliga förutsättningarna ger och hur de får oss att in- teragera med människor på ett annat sätt. En film på hur det mobila rummet byggs upp till ett “biktbås”. visades

INTRO

Hej! Under våren 2014 drev vi Arkitekturcentralen som vårt examensarbete. Det var en intensiv vår som spretade åt många håll, och som slutpresentation sam- manställde vi mycket av vårt arbete i en utställning i det kontorsrum vi suttit och arbetat i under terminen.

Utställningen var öppen hela examensveckan. Där kunde man läsa texter som vi skrivit och som vi läst, se filmer och lyssna på intervjuer vi gjort. Det som kommer här nedan är texterna från utställningen.

Det mesta av vårt material finns även på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se

(3)

på utställningen och går att se på hemsidan.

5. Vi har under projektets gång läst och skrivit mycket text. I den femte reflekterande fasen har vi skrivit än mer och försökt samla ihop vårt arbete som ju tagit många olika vägar. Vi har skrivit om ämnen och teman som kanske inte varit vårt huvudfokus, men som på olika sätt genomsyrar vårt arbete. Det handlar om makt, demokrati och medborgardialog, resiliens, arkitektens roll, utbildningen etc.

Arkitekturcentralen avslutas inte i och med examen- sarbetets slut utan är tänkt att fortsätta för mer info se www.arkitekturcentralen.se

Brett angreppsätt, öppen process och kommunikation Vi har anlagt ett väldigt brett angreppssätt och det har med naturen medfört att vi inte kunnat driva en specifik linje så långt som vi kanske hade velat. Men det kändes mest relevant att pröva så mycket som möjligt, både av verktyg, metoder, kanaler, roller och förhållningssätt.

Som generell metod har vi velat göra saker på ett sätt så att de betyder något, både för oss men helst också för andra. Därför gör vi en boksalong av vårt läsande, en workshopbar av vår maktkartläggning, publicerar intervjuer på vår hemsida etc.

Vi vill även vara öppna i vår process, vilket kräver en hel del dokumentation. Vårt Instagramkonto har på det sättet fungerat som en öppen processdagbok. Att kom- mentera allt vi gör har varit viktigt, både för att faktiskt formulera oss och för att inte ta för givet att läsaren har samma förförståelse. Arkitekturcentralens mottagare

är inte bara arkitekter, utan kanske framförallt allmän- heten.

Vi som arkitekter

Vi är arkitekter men i detta projekt har vi inte i första hand sysslat med arkitektur, i meningen att rita en byggnad. Samtidigt har vi verkat som arkitekter i det sätt vi relaterat till våra frågor och teman, och på så vis belyst hur arkitektrollen skulle kunna utvidgas och i vissa fall redan har utvidgats. Vi tänker att arkitekter kan ha en förmåga att se både delar och helheter, en känsla för att medla mellan olika intressen, även ekonomiska, och en vilja att lösa saker på strukturnivå.

Utbildning och yrkesroll

Arkitekturskolan är ett kunskapsproducerande institution med ganska svaga strukturer för att föra vidare kunskap mellan studenter, eller möjligheter att bygga vidare på andras kunskap. Den teoretiska delen av utbildningen tar liten plats, att läsa och att skriva om arkitektur är inte ett självklart inslag i utbildningen och därmed blir även samtalet om arkitektur och stadsbyggnad lidande.

Ett kanske ännu större problem är det faktum att skolan håller sig inom sina betongväggar och att kopplingen till staden och dess medborgare men även till yrkeslivet är liten. Man kan se att det för varje termin blir allt fler exa- mensarbeten som inte är klassiska designprojekt, och där många berör liknande teman som detta examensarbete, som en kommentar till en arkitektroll i gungning.

Både genom de många lunchsamtalen och "handlednin- garna" med medstudenter, men också i resultatet av den

aktivitet vi gjorde med ett ”biktbås” i skolans entré, där studenter fick gå in och lätta sitt hjärta om känslorna in- för utbildningen och det kommande yrkeslivet, kan man höra en frustration inför den framtida yrkesrollen.

Vi tycker väldigt mycket om arkitektur. Men vi tycker kanske inte lika mycket om hur arkitektur ofta bedrivs.

Vi vill på ett ödmjukt men envist sätt ställa frågor om arkitekturens roll i staden och arkitekters roll i arkitekturen. Vi vill vara en röst i debatten och verka för en ökad debatt, både i kvalitet och omfång. Ett samtal om arkitekturen och staden som intresserar fler än de när- mast sörjande, och därigenom också i förlängningen påverka processerna för hur staden planeras och byggs.

Mer information finns på vår hemsida www.arkitektur- centralen.se, facebook/arkitekturcentralen och insta- gram/arkitekturcentralen.

(4)

Våra undersökningar har haft institutionen som grund och hela tiden ifrågasatts i förhållande till denna. Vi valde att kalla det institution för att ge tyngd både utåt och inåt. Vi har hela tiden velat förhålla oss till verkli- gheten och arbeta inom ramen för den samt med tanken på en bred publik. Ett citat som har följt oss är detta av Charles Esche (ur Att göra skillnad, Catharina Gabriels- son, 2007)

"Det möjliga, i den bemärkelsen, är helt enkelt att tän- ka annorlunda eller att föreställa sig saker på ett annat sätt. Inom den globala kapitalismens totalitära struktur måste ett sådant tänkande, och sådana projekt, äga rum på insidan av de befintliga systemen. Vi måste använda de material, redskap och språk som finns tillhanda på ett meningsfyllt sätt som samtidigt motsätter sig en omedel- bar förståelse."

Inom ramen för vårt examensarbete har vi analyserat behovet av en arkitekturinstitution i Stockholm; dragit upp riktlinjer och visat med exempel hur denna institu-

tion skulle kunna fungera. Så här har vi formulerat hur en programförklaring skulle kunna se ut:

Arkitekturcentralen verkar för att lyfta fram arkitekturen till en plats där den kan spela roll.

Vi drivs av en tro på att staden kan och bör utvecklas tillsammans med medborgarna och att den då blir bättre.

Vi tror att arkitekten har en viktig roll i detta. Vi:

- Identifierar samtida frågeställningar inom arkitektur och stadsplanering

- Undersöker nya metoder för att förmedla kunskap om och diskutera arkitektur och staden. Arbetar med nya former för kommunikation.

- Kommenterar arkitekturdebatten på ett lekfullt och in- bjudande sätt. Analyserar pågående processer och föres- lår nya tillvägagångssätt för dessa.

- Undersöker och belyser relationen människa, stad, arkitektur.

- Funderar på arkitekturens roll i staden och arkitektens roll i arkitekturen

Vi ser institutionen som dynamisk och flexibel över tid. Visionen och målen med institutionen kan därmed förändras och påverkas av kontexten. Arkitekturcen- tralens resa är tänkt att fortsätta efter detta examensarbete. Vi har redan bestämt nästa boksalong, ska åka till Almedalen och blanda oss in i valkarusellen. Dessu- tom funderar vi på hur vi ska göra något på skolan med den kunskap vi samlat på oss om medborgarnas roll i stadsutvecklingen och hur vi arkitekter kan förhålla oss till det.

För att en verksamhet ska bli livskraftig på sikt krävs resurser. En fast lokal skulle antagligen underlätta, då väggarna får bära en del av identiteten. Med en lokal skulle det inte heller bli lika knutet till oss som personer, och folk skulle kunna komma och gå genom organisa- tionen lättare.

Ekonomiskt har vi under detta halvår haft ganska stora resurser om man ser till: tre heltider, gratis lokaler, gratis kvalificerad handledning etc, och så kan ju det inte fortsätta. Man kan se lite olika varianter av Arkitektur-

centralens framtid: ideell basis, konsultverksamhet (t.ex.

mot staden, byggherrar, exploaterar, eller grupper som vill påverka), finansiering genom stöd och stipendier, ett arkitektkontor i det utvidgade fältet, ett galleri med ut- ställningsverksamhet, eller att finnas genom olika typer av sammarbeten.

INSTITUTION

bild: workshop fält

(5)

14-01-23 Samtalsforum för Stock- holmare om Stockholm, denna gång om kafékul- tren. Arr: Stockholms Stad + studenter från JMK. Gäster Martin Rör- by mfl. På Stockholms Stadsbibliotek.

14-01-15 Föreläsning med Gröndals Intresseför- ening, samling mot förslag om nybyggna- tion. På Gröndals bib- liotek.

+ 14-02-03 True freedom can only be collective. Semina- rium om Lina Bo Bardi med anledning av ut- ställning. Flera kortare anföranden + panelsamtal.

14-01-31 Filmvisning ISO av Uglycute på Moderna Museet. Efterföljande samtal och senare bar.

14-02-13 Organising Discour- se, öppen föreläsning på Konstfack, del av kurs. Dougald Hine, Tor Lindstrand, Sarah Degerhammar och Maryam Fanni.

14-02-22 Helena Mattsson, Mei- ke Schalk och Sara Brolund de Carvalho presenterar Aktion Ar- kiv i Tensta.

14-03-14 Så ökar vi (bo)stads- byggandet enligt Mil- jöpartiet. Utfrågning av MP, Emma Jonsteg moderator, Ola An- dersson kommenterar.

14-03-31 Så ökar vi (bo)stads- byggandet enligt Mo- deraterna. Utfrågning av M, Emma Jonsteg moderator, Ola An- dersson kommenterar.

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

SAMTAL: WORKSHOP

SAMTAL: OM EN BOK

SAMTAL: INTERVJU

SAMTAL: DELKRITIK

SAMTAL: KONTOR

SAMTAL: MINGEL

KLOCKHUSET MEDBORGARHUSET

BLASIEHOLMEN

ARKITEKTURSKOLAN

TREKANTEN

OLIKA TYPER AV SAMTAL HAR FÖRTS INNE PÅ ARKITEKTURCENTRALENS KONTOR.

MINGEL: OVÄNTAT SAMTAL WORKSHOP: RIKTAT SAMTAL

OM EN BOK: ICKE-HIERARKISKT SAMTAL INTERVJU: FRÅGA-SVAR-SAMTAL DELKRITIK: REGISSERAT GRUPPSAMTAL KONTOR: TRIANGELSAMTAL

Samtal är ett utbyte av information mellan två eller flera människor.

14-03-19 Seminarieserie inför stipen- dium för konst/arkitektur- samarbete. Moderator Per Hasselberg, gäster Helena Mattsson, Meike Schalk och Catharina Gabrielsson.

14-04-02 Alternative practices #2.

Kvinnors Byggforum ar- rangerar panelsamtal i Uglycutes lokaler. Mode- rator Helena Mattsson.

Gäster bl.a. Elin Strand Ruin, Petra Gipp

14-04-07 Release av utställ- ningen Ett hus blir till på Kulturhuset. Sam- tal med representan- ter från byggbran- schen.

14-04-10 Samrådsmöte på SBK om ett nytt bostadhus i Johanneshov.

14-04-09 Release av Henrik Ner- lunds rapport ”Renäs- sans för den borgerli- ga stadsplaneringen”.

Samtal med Per Wirtén, Erika Wörman, arkitekt

14-05-13 Invigning av SBKs dia- logpaviljong. Regina Ke- vius klipper band.

14-05-14 Visning av Leonie Geisendorfs radhus- område i Bagarmos- sen. Stina Hagelqvist guidar.

BESÖKTA SAMTAL

kartläggning av besökta arkitektursamtal; för att ta förstå hur samtalet förs och vad som fattas har det varit viktigt att besöka föreläsningar, möten, seminarium etc

(6)

(7)

Varför är det så svårt att prata om arkitektur? Varför hal- tar kommunikationen mellan staden och medborgarna så till den grad att folk blir missnöjda och krossar poli- tikernas fönster? Varför måste planarkitekten ta taxi hem från samrådsmötet? Hur kan lövgrodan bli den viktigaste spelaren när staden förändras? Hur pratar vi arkitekter om arkitektur med de som inte är insatta i ämnet? Vad svarar du när din farmor frågar vad du jobbar med? Vad svarar du när din kompis undrar varför arkitekter inte ritar fina hus som de gamla på Östermalm?

Man kan se staden som frusen ideologi i form av arkitektur, och det som påverkar ideologin är samtalet. Det är i stadsskalan som samtalet om arkitektur blir än vikti- gare. Under projektets gång har vi hela tiden kommit tillbaks till samtalet både i våra mer interna aktiviteter på vårt kontor men också om samtalet och dess roll i stadsutvecklingen. Vi har som tidigare beskrivits arbetat med kommunikation, ton och språkbruk till tänkta mål- grupper. Vi har också lyssnat efter de samtal som förs och de samtal som inte förs, samt undersökt tillgängli- gheten till samtalet. Vi har gjort flertalet intervjuer för att prata om arkitektur och staden på olika sätt.

“Samtal är ett utbyte av information mellan två eller flera människor. Beroende på vilka som samtalet förs emellan, så kan samtalsstilen variera. När ett visst syfte önskas

uppnås med samtalet så kan argumentation vara en viktig del och samtalet kan ses som en form av retorik. Samtalet kan också vara en intervjuteknik och används också som en lugn form för att få fram fakta som vid psykoterapi eller kuratorbesök. Ett samtal med intensivare meningsut- byte mellan deltagarna kallas vanligen diskussion.”

Wikipedia

Det finns ju många olika typer av samtal; samtal mellan två personer, samtal i grupp kring ett ämne (boksalong), organiserade samtal, kritiksituationen, lunchsamtal.

Det handlar också om det större samtalet om stadens utveckling, vem som är med i samtalet och hur det förs.

Vi tycker att det är viktigt att prata om arkitektur och staden. Som sagt... man kan se staden som frusen ideologi i form av arkitektur, och det som påverkar ideologin är samtalet.

De organiserade samtalen:

Vi har besökt en stort antal organiserade samtal - semi- narier, föreläsningar och paneldebatter - med olika avs- ändare så som arkitektur- och konstinstitutioner, bran- schorganisationer och intresseföreningar. Men också samrådsmöten, stadsdelsnämndsmöten och medbor- garmöten.

I den första kategorin har vi märkt att samtalet fungerar som bäst när det finns en tydlig agenda hos talarna, när åsikter ställs mot varandra. Problem uppstår när moder- atorn inte är tillräckligt insatt i ämnet eller inte tillräck- ligt förberedd. Problem uppstår också när gästerna inte har förstått sin roll i samtalet eller känner sig ifrågasatta.

På samrådsmöten kan känslor vara ett problem. Folk känner sig ofta överkörda, underinformerade, inte lyss- nade på och upplever att deras tankar inte har någon vikt.

Vare sig det stämmer eller inte så är det tidskrävande och inte konstruktivt för stadens utveckling. Missnöjda medborgare kan få långt gående konsekvenser.

Samtalen på skolan/kontoret:

På ett sätt pratar vi konstant om arkitektur på Arkitek- turskolan. Men på ett annat sätt är vi ganska dåliga på att prata om arkitektur. Kanske är det framförallt samtalet i det utvidgade arkitekturfältet som brister.

Vi har under våren övat på olika typer av samtal. På t.ex.

boksalongen, där framför allt andra arkitektstudenter och arkitekter har deltagit, är det ett fokuserat samtal, där alla deltagare är mer eller mindre pålästa om äm- net. Det blir mindre personligt än t.ex. ett samtal under lunchen i skolan. Det är nyttigt att prata om arkitektur och staden när man har en bok/författares ståndpunkt att förhålla sig till.

Vi har också pratat med andra exjobbare om deras och vårt projekt. Ju mer man pratar om det man gör desto lättare är det. Projektet skapas när man formulerar sig om det - samtalets makt…

Kritiksituationerna på Arkitekturskolan är något vi fun- derat mycket på under åren. Skulle de inte kunna fungera mer som ett samtal där fler är delaktiga? Vi testade en lite annorlunda kritiksituation vid 4ornas (i vår studio) delkritik i mars. Dukat för samtal, där vi möblerade vårt kontor och satte upp några regler för att försöka upp- muntra till större deltagande och bättre samtal mellan elever och lärare. Därför valde vi att ha vår presentation för juryn som ett samtal där vi satt runt ett bord, vi tre studenter och de tre jurymedlemmarna.

Vi tycker att det är viktigt att prata om arkitektur och staden. Som sagt... man kan se staden som frusen ideologi i form av arkitektur, och det som påverkar ideologin är samtalet.

ovan: samtal på vårt kontor

SAMTAL