Institutionen för samhällsvetenskap
VT -08
PS5313
2008-06-03
Health Locus of Control och Impulsivitet i relation till träning
- en studie om universitetsstudenters träningsbeteende
Daniel Nilsson 760702 (willard.76@hotmail.com) Richard Stödberg 791121 (rstlb02@student.vxu.se)
Handledare: Andrejs Ozolins
Examinator: Abdul Mohammed
Abstract
There are many aspects which must be taken into consideration when studying individuals’
need of exercise. The study investigates if impulsivity and Health Locus of Control affect the continuity of physical practise. The main presumption was that individuals with high
impulsivity, high Powerful Others and high Chance Health Locus of Control, would have a significantly harder time to maintain a continuous physical activity. The survey used two standardized tests to measure impulsivity and Health Locus of Control and in order to be able to measure the insensitivity and the periodicity of physical exercise, a test was developed by the authors. 164 students, 84 female and 80 male, from Växjö University and Kalmar
University College participated. The results showed no correlation between impulsivity and Health Locus of Control. A correlation between periodicity and individuals with high Internal Health Locus of Control was discovered.
Keyword: Health Locus of Control, Impulsivity, Periodicity
Det finns många variabler som påverkar hur vi tränar. Studien försökte svara på om variablerna impulsivitet och Health Locus of Control påverkade kontinuiteten i träningen.
Grundföreställningen var att individer med hög impulsivitet och med hög extern, det vill säga Powerful Others och Chance Health Locus of Control, skulle ha haft det svårare att bibehålla en kontinuerlig träning. Val av metod blev en enkätkonstruktion där två standardiserade formulär till impulsivitet och Health Locus of Control användes. För att kunna mäta intensitet och periodicitet i den fysiska aktiviteten skapades ett eget konstruerat formulär. 164 studenter vid Växjö universitet och Kalmar högskola tillfrågades, varav 84 var kvinnor och 80 var män.
Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan impulsivitet och Health Locus of Control. Samband hittades mellan periodicitet och individer med hög Internal Health Locus of Control.
Nyckelord:Health Locus of Control, impulsivitet, periodicitet
Introduktion
Vad är det som kan ha betydelse för att vi ska vilja träna kontinuerligt? Två
personlighetsvariabler som vi tror kan ha betydelse för hur individer tränar är Health Locus of Control och impulsivitet, det senare där individen väljer att ta beslut utifrån sina impulser och Health Locus of Control hur personen tar ansvar för sitt beteende. Varför vi väljer att träna på ett diskontinuerligt sätt är fascinerande eftersom kontinuerlig träning kanske vore att föredra för ett sunt fysiskt aktivt liv. Det som vi önskar studera är således om individens sätt att träna har något samband med impulsivitet och Health Locus of Control. Vad vi tror ligger till grund för individens val huruvida träningen blir kontinuerlig eller diskontinuerlig är att beslutet troligtvis utgår från vårt arv, miljö och personlighet. Undersökningen inriktar sig på
individens personlighet och vad i denna personlighet som bidrar till valet av diskontinuerlig eller kontinuerlig träning. Studiens syfte är sålunda att försöka hitta variabler som förklarar individers val att träna diskontinuerligt eller att träna kontinuerligt. Skillnaden mellan
diskontinuerlig träning och kontinuerlig är att det senare innebär att en individ väljer att träna regelbundet och denne avser att upprätthålla en jämn nivå över en längre tid. Den
oregelbundna tränaren har en variation i sin aktivitet, det vill säga tränar hårt för att sedan nästan helt eller helt upphöra med träningen.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är ett svårdefinierat begrepp. World Health Organisation (WHO) har presenterat en definition (1997) där fysisk aktivitet är all form av rörelse i vardagslivet, arbetet och på fritiden inklusive träning och idrottsaktiviteter. Statens folkhälsoinstitut (2002) har skapat en annan definition av fysisk aktivitet. Definitionen för fysisk aktivitet innefattar alla typer av rörelser som ger ökad energiförbrukning. Med fysisk aktivitet avses en
organiserad träning med avsikt att öka välbefinnandet för individen. Enligt FYSS (2008, s 38) är rekommendationen när det gäller fysisk aktivitet att ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utövar och ökar den dagliga mängden eller intensiteten.”
Impulsivitet
Impulsivitet kan beskrivas som att individen har ett starkt behov av snabb belöning. Tiden det tar för individen att fatta ett specifikt beslut är då kraftigt reducerad, vilket bidrar till att eftertänksamheten kring ett fattat beslut inte alla gånger finns där. Impulsivitet är inte begränsad till en specifik grupp människor, utan alla människor har ett visst mått av impulsivitet inom sig. Under olika delar av livet kan en tillsynes logiskt tänkande och eftertänksam person uppvisa ett impulsivt beslutsfattande där logik och konsekvenser av beslutet inte tas med bland beräkningarna. Människor kan även vara mer impulsiva i vissa situationer än i med andra. Exempel på dessa är sexuellt beteende, drickande av alkohol och pengaspendering (Kelly, 2005).
Två impulsivitetsstilar som kan tänkas påverka viljan till att börja träna, är den passivt impulsiva och den passivt undergivna. Den passivt impulsiva individen har svårt för att stå emot frestelsen. Personen i fråga har bestämt sig innan att han eller hon till exempel inte ska köpa något onyttigt i affären men väl där så blir det ett onyttigt köp i alla fall. Den passivt undergivna individen överdriver ofta den externa Locus of Control påverkan på sitt liv, när det i själva verket handlar om att individen har tappat intresse för sitt tidigare tagna beslut.
Locus of Control beskrivs mer ingående under Locus of Control. Impulsiviteten finns där och trots att de har lovat sig själv och andra att de till exempel inte ska gå och spela bort sina pengar gör de detta i alla fall och motiveringen är att ”de kände för det” eller ”att de fick lust att göra det”. De passivt undergivna är de personer som anser att de tvingas till att göra något.
De blir ofta förvånade när andra påpekar varför de inte löste problemet på annat sätt eftersom de passivt undergivna sällan eller aldrig är medvetna om att det fanns andra val med i bilden.
Personer som tillhör denna stil anses vara de som är bäst på att planera sin vardag även om det är en mycket vag planering (Shapiro, 1999).
Ett tänkbart scenario med personer som tillhör den passivt impulsiva stilen är att träningen kanske aldrig startar eftersom individen har blivit förförd av annat såsom spel, mat eller droger. Frestelsen har helt enkel blivit för stor för dem och tagit över. För den passivt undergivne kan de externa krafterna möjligen få individen till att börja träna eftersom om någon säger åt personen i fråga kanske denne ser det som det enda alternativet och därför börjar med att träna.
Locus of Control
Julian Rotter (1966) utvecklade begreppet Locus of Control. Den kontroll som i många fall människor har visar olika möjligheter, mål, resultat och framgångar.
Rotter antog att varje individ mer eller mindre förfogar över en individuell tro om förmågan att själv kunna styra över skeenden som sker i hennes liv: ”An expectancy concerning the degree of personal control we have in our lives” (Passer & Smith, 2004 s. 444). Varje människa har sitt eget sätt att se på sin egen, eller andras inverkan på vissa händelseförlopp och detta synsätt kan i många fall spela en viktig roll i vårt dagliga liv. Rotter utvecklade en skala I-E (Internal – External) i vilken man kunde finna huruvida personen ifråga ansågs ha en mer intern alternativt extern Locus of Control. Påståenden listades och individen kryssade för de som bäst stämde överens med dennes uppfattning. På så vis kunde alternativen räknas samman och avläsas på en kontrollskala och därefter poängsättas (Dreikurs, 2000). Människor med en högre intern kontroll anser sig själva vara betydelsefulla för händelser som sker. De anser sig vara medverkande i situationer som exempelvis studier och jobb, beslutsfattande, relationer och hälsoutveckling (Dreikurs, 2000). De gör ofta stora uppoffringar och ser själva till att problem blir åtgärdade (Kowalski & Westen, 2005). Individer som anser att yttre omständigheter avgör händelser i dennes vardag besitter en mer extern kontroll (Rydén &
Stenström, 2004). Det kan exempelvis vara ödet, Gud, religion eller betydelsefulla andra (Rotter, 1966). De anser inte att de har en egen inblandning i händelseförlopp såsom de med intern Locus of Control, utan bortser helt från sin egen inverkan. De ser sig mer som offer och förlitar sig oftast på andra människor (Meyers, 2007).
Ett gemensamt mål för de flesta människor är att på bästa möjliga sätt finna en väg till välmående. Vad som får oss att uppleva detta tillstånd är givetvis varierande från en individ till en annan, så också vägen dit. En direkt koppling till detta kan vara den studie som
presenteras i Rydén och Stenström (2004) där stor vikt läggs vid hur individen själv uppfattar sin egen inverkan. Ännu en gång speglas den viktiga bit där det till stor del handlar just om individens egen tro och dennes egen syn på hur hon själv kan styra över sitt liv. Ofta finns anknytningar mellan god självkänsla och en hög självskattad positiv uppfattning gällande ett flertal olika samband hos individer med Internal Locus of Control (Rotter, 1966).
Vid för stor Internal Locus of Control kan individen ta sig själv på alldeles för stort allvar och vid exempelvis behandling av sjukdomar kan detta få svåra konsekvenser. Patienten litar helt
och hållet på sin egen förmåga och risken finns att patienten inte lyssnar på läkaren eller andra viktiga föreskrifter som ges. De personer med en mer extern kontroll får även de en hel del negativa effekter då de ofta helt förlitar sig på läkare och mediciner och helt bortser från sin egen roll (Rydén & Stenström, 2004). Dessa personer är helt enkelt mindre självständiga och blir på så sätt mer beroende av andra (Meyers, 2007).
Health Locus of Control
År 1973 utvecklade Levenson, Locus of Control genom att dela upp den externa Locus of Control i två faktorer. Powerful Others Health Locus of Control syftar på att individen anser att kontrollen ligger i andras händer. Chance Health Locus of Control är när individen tror mer på att allt som händer runt omkring denne sker av en slump och kan ej påverkas
(Levenson, 1973). Det skedde en vidareutveckling av Locus of Control-skalan, vars innehåll fick en multidimensionell prägel med flera delskalor. Wallston och Wallston vidareutvecklade Levensons skala och skapade därmed Multidimensional Health Locus of Control (Lefcourt, 1982). I en studie gjord med studenter visade det sig att individer med en hög intern Locus of Control hade en bättre träningsmoral och var mer benägna att träna regelbundet jämfört med de andra som hade en hög extern Locus of Control det vill säga Chance och Powerful others.
Dessa visade ett mindre intresse för att bedriva en regelbunden fysisk aktivitet (Steptoe &
Wardle, 2001).
Ytterligare en studie som är gjord av Seeman och Seeman (1983) visade att individer med en hög Internal Health Locus of Control visade en större vilja att vara mer informerade om kunskap som berör deras hälsa. En individ med hög Internal Locus of Control hade en mer preventiv hållning när det gällde den egna hälsan, det vill säga individen var medveten om vad som var bra för hälsan, dessutom upplevde de mer interna individerna sin hälsa som bättre, jämfört med de mer externa individerna (Seeman & Seeman, 1983). I en undersökning som Bennett, Murphy, Norman, & Smith (1997) studerades individers motionsvanor och resultatet visade att individer med en hög Internal Locus of Control aktiverade sig mer på fritiden än de med en låg Internal Locus of Control. Resultatet visade därmed att individer med en hög Internal Locus of Control således hade en större medvetenhet gällande sin egen hälsa (Bennet, et al., 1997).
Ozolins & Stenström (2003) har utformat delskalorna Internal, Powerful Others och Chance Health Locus of Control till åtta olika kombinationer. Dessa åtta kombinationer benämns som följande:
- Pure Internal (hög Internal, låg Powerful Others, låg Chance)
- Pure Powerful others (låg Internal, hög Powerful Others, låg Chance) - Pure Chance (låg Internal, låg Powerful Others, hög Chance)
- Double External (låg Internal, hög Powerful Others, hög Chance) - Believer in Control (hög Internal, hög Powerful Others, låg Chance)
- Type VI går ej att kategorisera (hög Internal, låg Powerful Others, hög Chance) - Ja-sägare (höga värden på alla delskalor)
- Nej-sägare (låga värden på alla delskalor)
Hypoteser
Med tanke på den tidigare empirin har vi formulerat följande hypoteser:
- H1 Det finns samband mellan impulsivitet och Health Locus of Control.
- H2 Personer med hög impulsivitet, låg grad av Internal, hög grad av Powerful Others samt en hög grad av Chance control i Health Locus of Control har en mindre
benägenhet att kunna upprätthålla en kontinuerlig träning.
- H3 Personer med låg impulsivitet, hög grad av Internal, låg en grad av Powerful Others samt en låg grad av Chance control i Health Locus of Control har en bättre förmåga att kunna upprätthålla en kontinuerlig träning.
- H4 Personer med en hög kontinuerlig träning har en hög Internal Health Locus of Control och individer med en låg kontinuerlig träning har en hög Powerful Others- samt en hög Chance Health Locus of Control.
Metod
Deltagare
Under april 2008 tillfrågades 164 studerande från två högskolor i sydöstra Sverige, om sina aktivitetsvanor, grad av impulsivitet och Health Locus of Control. Åldersspannet sträckte sig från 19 år till 51 år med ett medelvärde på 24 år (SD=4,5). I studien deltog 84 kvinnor (51%) och 80 män (49%).
Mätinstrument
Enkäten bestod av 29 frågor som indelades i de olika kategorierna intensitet, periodicitet, impulsivitet samt Health Locus of Control. I den första delen av enkäten ombads individerna att uppskatta sin fysiska aktivitet under det föregående året 2007. Studenterna uppmanades fylla i en siffra för varje årstid (vinter, vår, sommar och höst). Skalan sträckte sig från 1 till 5 där 1 var ”tränade inte alls” och där 5 var ”tränade mycket intensivt” (se bilaga). Siffrorna adderades vilket skapade en så kallad intensitetspoäng. Periodiciteten, det vill säga
individernas träning i termen av kontinuitet, räknades fram genom skillnaderna mellan de olika årstiderna. Exempelvis kunde en individ fylla i siffran 5 under vintern, siffran 4 på våren, siffran 3 på sommaren och siffran 4 på hösten. Periodiciteten blir således 5 – 4=1 mellan vinter och vår, 4 – 3=1 mellan våren och sommaren och 3 – 4= -1 mellan sommaren och hösten. Även om det sista svaret blir negativt så behandlas det som om det vore positivt, det vill säga -1 blir i detta fall 1. Det var skillnader mellan perioder som eftersöktes så alla tal blev absoluta värden, det vill säga alla blev positiva. Summan av de 3 talen 1+1+1 blir således Periodicitet 3.
I den andra delen av enkäten besvarades frågor som handlar om impulsivitet. Formuläret var standardiserat och framtaget av Karolinska institutet (KSP). Exempelvis kunde en
impulsivitetsfråga se ut på följande vis ”Jag tar livet lätt.”. Formuläret innehöll tio items där svarsalternativen 1-4 fanns, där 1 motsvarade Stämmer inte alls och där 4 motsvarar Stämmer precis. Under bearbetningen skulle svaren till frågorna två och fem inverteras. Impulsivitet delades in i dikotomer. 0-24 klassificerades som låg impulsivitet och 25-36 motsvarade hög impulsivitet.
I den tredje delen av enkäten svarade studenterna på hur de såg på sin hälsa och vem som de ansåg kunna påverka hälsan mest. Wallston och Wallston (1982) skapade (MHLoC)
Multidimensional Health Locus of Control. Testet är indelat i tre olika delskalor; Powerful Others, Chance och Internal där varje delskala innehåller sex frågor. Exempelvis kunde en fråga på Internal Health Locus of Control vara ” Jag kan påverka min egen hälsa”. En fråga som svarade på Powerful Others Health Locus of Control såg ut på följande vis ” Min familj betyder mycket för om jag skall vara frisk eller sjuk” och för Chance Health Locus of Control kunde frågan ta formen av ”Min goda hälsa beror mest på tur”. Instrumentet består av 18 items där studenterna ska ta ställning till vilka svarsalternativ som passade bäst in på dem.
Skalan har intervallet 1-6 där siffra 1 är tar helt avstånd och siffra 6 instämmer helt. Höga poäng på Internal Health Locus of Control visar att individen har en stor tilltro på sin förmåga att kunna påverka sin egen hälsa. Höga poäng i Powerful Others Health Locus of Control visar att individen liter mer på andras kunskap än sin egen gällande hälsofrågor. Höga poäng i Chance Health Locus of Control visar att individen tror på ödet eller turen när det gäller frågor som rör den egna hälsan.
För att kunna svara på H2 och H3 omkonstruerades svaren i Health Locus of Control - frågorna. Beroende på hur många poäng respektive individ fick i de olika delskalorna (Internal, Powerful Others och Chance), för att individer med karaktäristika passade H2 och H3 lättare ska kunna hittas. De delades in i dikotomer vid medianen. Medianen för Internal Health Locus of Control var 24, vilket gjorde att 0-24 fick den låg interna (1) och 25-34 fick den hög interna (2). Powerful Others Health Locus of Control hade medianen 19 vilket medförde att 0-18 fick siffran 1 och 19-29 fick siffran 2. Medianen för Chance Locus of Control var 17 och därigenom fick alla siffran 1 som befann sig mellan 0-16 och de personer som var mellan 17-29 fick således siffran 2.
Procedur
Urvalet av individer till studien skedde på bekvämlighetsgrunder. Studenter tillfrågades i biblioteken på två högskolor där datainsamlingen. Enkäter delades ut efter att de tillfrågade hade accepterat att deltaga i undersökningen. Det blev inget bortfall. Undersökningsledarna befann sig nära ifall respondenterna hade frågor att ställa. Undersökningsledarna intygade också muntligt att all data skulle behandlas anonymt och konfidentiellt och att respondenterna fick avbryta när de ville.
Resultat
Deskriptiv data för studien presenteras nedan. Intensitetspoängen sträckte sig mellan 4 till 20 poäng vilket tabellen visar. Periodiciteten hade hypotetiskt möjliga utfall från 0 till 12 poäng.
Impulsiviteten möjliga utfall kunde ha varit mellan 10 och 40 poäng. Lägsta respektive högsta poängen för delskalorna till Health Locus of Control sträckte sig mellan 6 till 36.
Tabell 1. Deskriptiv data för Intensitet, Periodicitet, Impulsivitet, Health Locus of Control (Internal, Powerful Others och Chance) samt ålder.
I hypotes 1 (H1) efterfrågades det efter ett samband mellan impulsivitet och Health Locus of Control. Korrelationen mellan impulsivitet och Internal Health Locus of Control visade ett icke signifikant samband (r= -.048, df=161, p=.603). Korrelationen mellan impulsivitet och Health Locus of Control Powerful Others visade inte heller på något signifikant samband (r=.012, df=161, p=.882). Sambandet mellan impulsivitet och Chance Health Locus of Control var inte heller signifikant (r=.125, df=161, p=.112).
Testet som användes för att besvara H2 och H3 var ett envägs-ANOVA. Beroende variabel var periodicitet och oberoende variabler var impulsivitet (dikotomiserad) samt de åtta kombinationerna av Health Locus of Control. Antagandet att individer med hög impulsivitet och en hög grad av Powerful Others samt en hög grad av Chance i Health Locus of Control har en mindre benägenhet att kunna upprätthålla en kontinuerlig träning och där personer med låg impulsivitet, hög grad av Internal, låg en grad av Powerful Others samt en låg grad av Chance control i Health Locus of Control hade en bättre förmåga att kunna upprätthålla en kontinuerlig träning saknade signifikant samband (F=.901, df=7, p=.507).
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
Intensitet 164 4 20 12,49 3,65
Periodicitet 164 0 7 2,70 1,74
Impulsivitet 164 14 36 24,13 4,25
HLoC Internal 164 13 34 24,38 3,85
HLoC Powerful
Others 164 8 29 18,52 4,32
HLoC Chance 164 6 29 16,27 4,87
Ålder 164 19 51 24,14 4,50
Valid N
(listwise) 164
Tabell 2. Korrelation mellan periodicitet och HLoC
Periodicitet,
summa HLoC Internal Pearson
Correlation -,185(*)
Sig. (2-tailed) ,018
N 164
HLoC Powerful Others
Pearson
Correlation -,083
Sig. (2-tailed) ,293
N 164
HLoC Chance Pearson
Correlation ,094
Sig. (2-tailed) ,233
N 164
Antagandet i H4 var att personer med en låg periodicitet har en hög Internal Health Locus of Control och individer med en hög periodicitet har en hög Powerful Others- samt en hög Chance Health Locus of Control. Tre korrelationer gjordes (tabell 2) och resultatet visade ett signifikant samband mellan låg periodicitet och hög Internal Health Locus of Control. Det visade sig ej finnas några samband för frågorna om individer med hög periodicitet har hög Powerful Others och hög Chance Health Locus of Control.
Tabell 3. Redovisning av mellangruppsskillnader
Sum of
Squares df Mean
Square F Sig.
Between
Groups 3,825 7 ,546 1,026 ,415
Within
Groups 83,053 156 ,532
Vinter-Vår
Total 86,878 163
Between
Groups 16,463 7 2,352 2,556 ,016
Within
Groups 143,513 156 ,920
Vår-Sommar
Total 159,976 163
Between
Groups 4,222 7 ,603 ,835 ,560
Within
Groups 112,626 156 ,722
Sommar-Höst
Total 116,848 163
Andra resultat som uppdagades var intensitetsskillnader mellan årstiderna (tabell 3). Testet som användes var Envägs-ANOVA. Beroende variabel var förändringen i träningsintensitet
vinter/vår, vår/sommar och sommar/höst och oberoende variabler var de åtta kombinationerna av Health Locus of Control (LoCGroup). ES för Vinter-Vår .04, ES för Vår-Sommar .10 och ES för Sommar-Höst .04
Figur 1. Skillnader i träningsintensitet för samtliga individer (2007).
Nästa steg var att ta reda på var skillnaderna fanns. Testet som användes var envägs-ANOVA där beroende variabel var träningsintensiteten för varje årstid (vinter, vår, sommar och höst) och oberoende variabel var de åtta kombinationerna av Health Locus of Control (LoCGroup).
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, under vintern (F=.751, df=7, p=.629) ES = .03 och ej heller för grupperna under våren (F=1.170, df=7, p=.323) med ES = .04.
Signifikanta skillnader hittades för sommaren (F=2.09, df=7, p=.048) med ES = .09 samt för hösten (F=2.26, df=7, p=.032) och ES = .09. Post hoc testet utfördes för att hitta var
skillnaderna fanns mellan grupperna och där visade det sig att grupp Pure Chance (låg Internal, låg Powerful Others och hög Chance) och Pure Internal (hög Internal, låg Powerful Others och låg Chance) hade en signifikant skillnad under sommaren (p=.019). Under hösten påträffades en signifikant skillnad (p=.049) mellan samma grupper. De signifikanta
skillnaderna mellan grupperna under sommaren och hösten betydde att Pure Internal-individer behöll samma höga nivå under sommaren och hösten medan Pure Chance-individer hade en signifikant lägre intensitet. Nedan visas deskriptiv data (tabell 4) över intensitetsskillnaderna mellan de olika Health of Locus kombinationerna.
Tabell4. Träningsintensitet för varje kombination av Health Locus of Control fördelat över alla årstider.
LocGrupp 1-
8 Vinter Vår Sommar Höst
Mean 2,9 3,3 2,7 2,9
N 18 18 18 18
Nej-sägare
Std.
Deviation ,9 1 1,1 ,9
Mean 3,2 3,5 2,2 3
N 24 24 24 24
Pure Chance
Std.
Deviation 1,1 1,1 1,2 1,3
Mean 3,3 3,6 2,6 2,9
N 30 30 30 30
Double External
Std.
Deviation 1,2 1 1,3 1,2
Mean 3,5 3,9 3,3 3,9
N 26 26 26 26
Pure Internal
Std.
Deviation 1,3 1 1,2 1,1
Mean 2,9 3,3 3 3,2
N 23 23 23 23
Believer in Control
Std.
Deviation 1,4 1,3 1,1 1,2
Mean 3,1 3,2 3,2 3,5
N 10 10 10 10
Typ VI går ej att
kategorisera Std.
Deviation 1,4 1 ,9 1,3
Mean 3,1 3,2 2,9 3
N 17 17 17 17
Ja-sägare
Std.
Deviation 1,2 1,3 ,9 1,1
Mean 2,8 3,1 2,9 2,8
N 16 16 16 16
Pure Powerful
Others Std.
Deviation 1,3 1,2 1,1 1,3
Diskussion
Utgångspunkten för studien var att försöka hitta samband mellan impulsivitet, periodicitet och Health Locus of Control. Vi antog att personligheten skulle ha en påverkan på hur intensivt individen väljer att träna samt hur kontinuerlig träningen var. Grundtanken var att personer som tränade mycket kontinuerligt skulle vara mindre impulsiva och uppvisa en högre Internal Health Locus of Control. Resultaten kom att visa en delvis annan bild av vårt antagande, såsom i H1 där sambandet inte kunde verifieras, H1 falsifierades. En konsekvens av
falsifieringen av H1 ledde till att H2 och H3 likaså falsifierades eftersom att grundkravet i H1 uteblev. En spekulation kring varför de resultaten uteblev kan vara att oberoende vilken eller
vilka av delskalorna man tillhörde (Internal, Powerful Others eller Chance) spelade det inte någon roll för impulsiviteten, eftersom individer kunde både träna kontinuerligt och vara impulsiva samt vara diskontinuerliga i sin träning och samtidigt ha låga impulsivitetspoäng.
Sambandet mellan hög impulsivitet och hög Chance Health Locus of Control och
diskontinuerlig träning var förvisso icke signifikant men det pekade mot en bestämd riktning:
Höga poäng i Chance Health Locus of Control påverkar individens vilja till att träna kontinuerligt negativt. Antagandet att impulsivitet och Health Locus of Control skulle ha något gemensamt har dock inte kunnat bekräftas.
I hypotes 4 antog vi att personer med en låg periodicitet, det vill säga individer som bedrev kontinuerlig träning, hade en hög Internal Health Locus of Control. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan periodicitet och Internal Health Locus of Control. Detta kan också styrkas från tidigare gjorda undersökningar, däribland Steptoe och Wardle (2001) studie där individer med höga poäng i Internal Health Locus of Control hade en större benägenhet att hålla sin kropp i god form. Seeman och Seeman (1983) hittade ett samband mellan individer som hade höga poäng i Internal Health Locus of Control och viljan att hålla sig informerad med kunskap som berörde deras hälsa. Den andra delen av H4 antog vi att individer som utövade en mer diskontinuerlig träning, det vill säga träning som ej hade en jämn frekvens över ett helt år, hade höga poäng i Powerful Others och Chance Health Locus of Control. Enligt studien gjord av Steptoe och Wardle (2001) skulle personer med höga poäng i Powerful Others och Chance Health Locus of Control, uppvisa en sämre
träningsmoral och mindre intresse till regelbunden träning. Denna studie kunde inte bekräfta detta. En förklaring till varför vi inte fick signifikanta resultat skulle kunna vara att data i studien kunde ha varit i minsta laget (låg power) jämfört med Steptoe och Wardle. Deras studie innefattade n=7115 studenter från 18 europeiska länder jämfört med den här studien (n=164 svenska studenter).
Andra resultat som hittades var vi fann en signifikant skillnad i intensitet under övergången från våren till sommaren. En möjlig förklaring av resultatet skulle kunna vara att skillnaderna mellan grupperna följer intensitetskurvan och således följer den grundläggande uppfattningen, det vill säga att träningsintensiteten sjunker under sommaren vi har haft om
intensitetsförändringar under ett helt år. Detta grundar vi på den klimatförändring Sverige får under sommaren. Semestertider handlar generellt sett om att ta det lugnt och ladda batterierna och träning hamnar inte i första rummet.
Nästa steg blev således att leta efter mellan vilka grupper skillnaderna fanns. Resultatet visade att två grupper med motsatsförhållande till varandra var signifikant skilda åt. Grupp 1-2-2 (Double External) hade mycket lägre träningsintensitet än deras motsatsgrupp 2-1-1 (Pure Internal) och det kom inte som en överraskning för oss med tanke på den tidigare forskningen.
Resultatet visade att personer med en hög Internal Health Locus of Control var bättre på att bibehålla intensiteten över en längre tid jämför med de individer som saknar en stark Internal Health Locus of Control. Gruppen Pure Internal tänkte mer långsiktigt än Double External.
Double External kan vara mer beroende av sin omgivning och därför kan det vara troligare att dessa personer påverkas till att sluta med träningen.
Reliabiliteten i enkäterna är hög då det var standardiserade formulär förutom vår
egenkonstruerade fråga beträffande intensitet och periodicitet. På frågan om hur mycket de hade tränat under förra året (2007) ombads de att svara på den egenkonstruerade frågan angående intensitet och periodicitet. Utvärderingen av pilotstudien (n=20) visade att de
tillfrågade hade förstått frågan samt att de även hade förstått hur de skulle fylla i på ett korrekt sätt, det vill säga svara på alla frågor i enkäten. Även om impulsivitets- och Health Locus of Control-formulären har varit erkända sedan länge, så fanns det en del frågor som inte riktigt gick i linje med det som frågades efter. Impulsivitetsformuläret, skapat av Karolinska Institutet, kan inte riktigt kopplas till träning utan har en allmän inriktning till impulsivitet.
Frågan var således om ett bättre anpassat formulär till träning kanske hade varit att föredra.
Exempel på frågor skulle kunna vara ”Väljer du aktivitet efter vad som är populärt för
stunden?” och ”Provar du på många nya träningsformer?” Health Locus of Control-formuläret var delvis kopplat till sjukhusfrågor och hur individen resonerar i samband med dem.
Frågorna hade en stark sjukdomsprägel vilket kanske inte gjorde det mest optimala för studien. Frågorna skulle förmodligen ha kunnat vara mer relevanta om en starkare koppling till fysisk aktivitet istället för sjukdom gjordes. Exempel på detta skulle kunna vara en konstruktion av en så kallad ”Training Locus of Control”.
Faktorer som kan ha påverkat den externa reliabiliteten skulle kunna ha varit enkätens ifyllnadsförfarande. Samtliga enkäter fylldes i av studenter på två bibliotek. Studenterna var själva upptagna med diverse studieaktiviteter vilket kan ha gjort att de inte läste frågorna ordentligt. Studenternas sinnesstämning kan givetvis ha påverkat resultatet och faktorer såsom
stress, trötthet eller kanske överexponering av enkätifyllande, vilket kan ha gjort det blev ett slentrianmässigt ifyllande.
Den interna validiteten kan ha påverkats av att frågorna inte förståtts korrekt. Risken att respondenterna har tolkat frågorna fel bör alltid tas i beaktning när data sammanställs. Ett av formulären ställde frågan om hur deras fysiska aktivitet såg ut föregående år. Här i ligger ett problem, eftersom individen ombads uppskatta sin egna fysiska träning från förra året. De kan ha funnits svårigheter att minnas tillbaka så långt hur träningen såg ut. Ytterligare en faktor som måste tas i beaktande var att respondenterna endast ombads att svara på hur träningen såg ut för dem under 2007. Möjligtvis hade en tydligare bild kunnas ge om respondenterna hade svarat för ytterligare ett år av fysisk aktivitet, men vilket förmodligen skulle ha krävt att respondenterna skrivit kontinuerligt i en träningsdagbok. Generaliserbarheten till andra kategorier, såsom pensionärer, skolbarn eller medelålders mödrar skulle troligtvis inte vara lämplig, eftersom inriktningen var mot studenter med åldersintervallet 20-30 år och därmed inte skulle kunna vara representativ för resten av Sveriges befolkning.
Det finns olika infallsvinklar för den framtida forskningen att undersöka. En av dessa skulle kunna vara vad som får personer att sluta träna. Frågor kring varför en del individer väljer att sluta träna är intressant inte bara ur ett samhällsperspektiv men även ur ett individperspektiv.
Det kan vara bra att få kunskap i vad som påverkar individer till att fatta beslutet att sluta med sin träning. Ytterligare en infallsvinkel är att undersöka individer som har höga poäng i Internal Health Locus of Control, höga poäng i impulsivitet och hög kontinuitet i sin träning.
Det skulle vara intressant att veta vad det är för sorts träningsmetoder de använder sig av, till exempel om de tränar i grupp, individuellt eller i vilken typ av gren. En spekulation skulle kunna vara att dessa individer utövar extremsporter. Anledningen tror vi vara att de jagar adrenalinkickar och är väldigt självgående. De tränar kontinuerligt under hela året eftersom vi tror att de inte kan sitta still en längre tid.
Referenser
Bennett, P., Murphy, L.M., Norman, P., & Smith, C. (1997). Health locus of control and leisuretime exercise. Personality and Individual Differences, 23, 769-774.
Dreikurs Ferguson, E. (2000) Motivation: A Biosocial and Cognitive Integration of Motivation and Emotion. Oxford University Press Inc.
FYSS (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling [www.] Hämtat från http://www.fyss.se/. Hämtat 27 april 2008
Lefcourt, H. (1982). Locus of control – current trends in theory and research. Hillsdale, NJ:
Lawrence Erlbaum.
Levenson, H. (1973). Multidimensional locus of control in psychiatric patients. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 41, 397-404.
Kelly, G.A. (2005). The Psychology of Personal Constructs – Volume one: Theory och personality, London: Routledge
Kowalski, R & Westen, D. (2005). Psychology, 4th edition. New York: John Wiley & sons Inc.
Lazarus, R-S & Folkman, S. (1984). Stress, Apprasial and Coping, Springer Publishing Inc.
Meyers, D-G. (2007) Socialpsychology 9th edition, New York: The McGraw-Hill Companies Inc.
Passer, M.W. & Smith, R.E. (2004). Psychology – The Science of Mind an Behavior, 2nd edition, New York: McGraw-Hill.
Ozolins, A.R., & Stenström, U. (2003). Validation of Health Locus of Control patterns in swedish adolescents. Adolescence, 152 (38), 651-657
Rotter, J.B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological Monographs: General & Applied, 80 (1), 1-28.
Rydén, O. & Stenström, U. (2004). Hälsopsykologi – psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom, andra upplagan. Falköping: Elanders Gummessons
Seeman, M., & Seeman, T.E. (1983). Health behavior and personal autonomy: a longitudinal study of the sense of control in illness. Journal of Health and Social Behavior. 24, 144-160.
Shapiro, D. (1999). Neurotic Styles 2nd edition USA: Basic Books
Statens Folkhälsoinstitut (2002). Kallings, L., Lamming, P., Strandell, A., & Tranquist, J. Sätt Sverige i rörelse 2001 - Redovisning och erfarenheter. Stockholm: Folkhälsoinstitutets distribution
Steptoe, A., & Wardle, J. (2001). Locus of control and health behaviour revisited: A
multivariate analysis of young adults from 18 countries. British Journal of Psychology, 92 (4), 659-672.
Wallston, K.A., & Wallston, B.S. (1982). The construct of health locus of control. In G. S, Sanders & J, Suls (Eds.). Social Psychology of Health and Illness (pp. 65-95). Hillsdale, New Jersey: Erlbaum.
WHO, (1997). Physical activity [www]. Hämtat från
http://www.who.int/topics/physical_activity/en/. Hämtat 28 april 2008.
Inbjudan till deltagande
Syftet med denna enkät är att vi önskar få en större inblick i hur din fysiska aktivitet ser ut och hur du agerar i vardagliga förhållanden. Enkäten innehåller frågor och påståenden att svara på.
Det kommer att ta ca 20 minuter att svara på frågorna. Svaren bearbetas sedan statistiskt.
Deltagandet är givetvis frivilligt och du kan avbryta när du vill utan att behöva motivera det.
Du och dina svar kommer att vara helt anonyma och konfidentiella.
Dina svar kommer att utvärderas av oss och redovisning sker till vid ett slutseminarium.
Vissa frågor kommer du kanske att uppleva som upprepningar och ovanliga men vi ser gärna att du besvarar dem lika förutsättningslöst som de övriga frågorna. Hoppa inte över någon fråga. Din medverkan är av största betydelse för undersökningen.
Har du några frågor eller funderingar kan du i så fall nå oss via mejladresserna nedan.
Tack på förhand!
Daniel Nilsson, dnitw08@student.vxu.se Richard Stödberg, rstlb02@student.vxu.se
Studenter, Växjö Universitet
Handledare: Andrejs Ozolins, fil.dr.
Ditt kön: Man Kvinna Din ålder: ... år
Frågorna nedan handlar om hur ofta och hur jämn din träning är. Vad vi menar med
träning/fysisk aktivitet (T/FA) är fysiskt ansträngande arbete och/eller organiserad traditionell fysisk träning i klubb, förening eller organisation och/eller, med syfte att motionera, ex. cykla, promenera, fritidsarbeta i trädgård, eller annat som varar 30 minuter eller mer per tillfälle.
Skatta med en siffra (1-5) hur intensivt du tränade (se ovan) under olika perioder under förra året (2007), där:
1 – Tränade/FA inte alls 2 – Tränade/FA måttligt
3 – Tränade/FA med viss intensitet 4 – Tränade/FA ganska intensivt 5 – Tränade/FA mycket intensivt
Markera med en siffra i varje ruta:
--- ______________________________________ _______________________________
VINTER VÅR SOMMAR HÖST
DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV
