• No results found

Meddelandeärenden Finns även tillgängliga hos sekreteraren. 1.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Meddelandeärenden Finns även tillgängliga hos sekreteraren. 1."

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Meddelandeärenden

Finns även tillgängliga hos sekreteraren.

1. KS § 218 2021-10-01, Delårsrapport 2:2021 för Strängnäs kommun

2. KF § 202, 2021-09-27, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, fastställande av 2022 års budget

3. KF § 208, 2021-09-27, Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19.

4. KF § 205, 2021-09-27, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun 5. SU § 144, 2021-10-14 Sammanträdesplanering för socialutskottet 2022 6. Beslutsärenden i socialutskottet 2021-09-23 §§ 123-136

7. Beslutsärenden i socialutskottet 2021-10-14 §§ 137-144

(2)

KS § 218 D.nr. KS/2021:40-042

Delårsrapport 2:2021 för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. godkänna delårsrapport 2 2021, daterad 24 september 2021,

2. bevilja socialnämnden budgettillskott för 2021 med 3 950 000 kronor för ökade kostnader. Finansiering av tillskottet sker genom att överföra medel från skatteprognosreserven.

Yrkanden

David Aronsson (V) yrkar ändring på attsats 1 enligt följande:

1. godkänna delårsrapport 2 2021, daterad 24 september 2021, med ändringen att måluppfyllnad för Invånare - demokrati samt Samhälle ändras till “Delvis uppfyllt”.

Maria Nerby (C) och Jan Rudengren (L) yrkar bifall till David Aronssons (V) ändringsyrkande.

Maria Nerby (C) och David Aronsson (V) yrkar bifall till attsats 2 i liggande förslag.

Magnus Stuart (M) och Torbjörn Johansson (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer bifall mot avslag till David Aronssons (V) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår ändringsyrkandet.

Ordföranden ställer bifall mot avslag till attsats 1 enligt liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller attsats 1.

Ordförande ställer bifall mot avslag till attsats 2 enligt liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller attsats 2.

Beskrivning av ärendet

Delårsrapport 2 är den andra avrapporteringen till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti 2021 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en helhetsbedömning om god ekonomisk hushållning bedöms uppnås i Strängnäs kommunkoncern för helåret 2021.

(3)

Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och den förväntade effekten av genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året.

I kommunfullmäktiges mål finns en årlig ambition men också en långsiktig strävan mot det framtida tillstånd som kommunens vision och önskade läge 2030 beskriver. Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms fyra mål, Samhälle,

Medarbetare, Ekonomi samt Invånarmålet som handlar om demokrati, bli helt uppfyllda. Invånarmålet rörande välfärdstjänster av god kvalitet bedöms bli delvis uppfyllt.

Utifrån en helhetsbedömning av verksamhetsresultat, finansiella nyckeltal samt en fortsatt målmedveten styrning av verksamhet och ekonomi bedöms Strängnäs kommun sammantaget uppnå god ekonomisk hushållning för helåret 2021.

Nedan framgår bedömning av måluppfyllnad vid helåret.

Perspektiv Mål Mål-

bedömning Invånare Demokratin är levande och inkluderande. Invånare,

företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i

kommunens utveckling.

Uppfyllt

Invånare I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god

kvalitet som utgår från invånarnas behov. Delvis uppfyllt Samhälle Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva

arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som

vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

Uppfyllt

Medarbetare Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utvecklas och skapar

moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

Uppfyllt

Ekonomi Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi använder våra resurser effektivt och

ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.

Uppfyllt

Coronapandemin fortsätter att starkt påverka kommunens verksamheter, tjänster och service. Pandemin har inneburit en framtida osäkerhet, krishantering, nya rutiner och förändrade prioriteringar. I och med de rådande restriktionerna har verksamheterna fått tänka nytt och ställa om. Bland annat har omställningen till digitala arbetssätt varit mycket påtaglig.

(4)

Kommunkoncernens resultat per augusti uppgår till 246,9 miljoner kronor, en ökning med 34,6 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år.

Ökningen beror främst på högre resultat för kommunen med 30,8 miljoner kronor. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 157,6 miljoner kronor. Det positiva resultatet är en förutsättning för att kunna självfinansiera stora delar av investeringarna.

Kommunens resultat för perioden uppgår till 196,3 miljoner kronor, vilket motsvarar ett överskott med 110 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Helårsprognosen är ett överskott med 108,8 miljoner kronor vilket motsvarar 4,7 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Helårsprognosen enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning (KS/2019:355) beräknas till 133,4 miljoner kronor. Kostnader som täcks av tidigare års överskott och reserverade fondmedel (medel avsatt i det egna kapitalet) har då avräknats.

Resultatet motsvarar 5,7 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag.

Huvudorsaken till kommunens prognostiserade överskott är högre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat och lägre kostnader för nämndernas verksamheter.

Nämnderna prognostiserar med ett förväntat överskott med totalt 9,2 miljoner kronor, vilket är en förbättrad prognos jämfört med senaste prognos i rapporten per sista maj. Alla nämnder förutom socialnämnden prognostiserar ett överskott för året. Helårsprognosen för socialnämnden, med en budget i balans, är under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslag om budgettillskott till nämnden för att täcka ett annars prognos- tiserat underskott på 4,0 miljoner kronor. Tillskottet är för att finansiera ökade kostnader till följd av coronapandemin.

Kommunkoncernens investeringar för perioden uppgår till 256,6 miljoner

kronor, varav 238,5 miljoner kronor är egenfinansierade. Investeringsvolymen är högre än föregående år. Merparten av investeringar har genomförts av SEVAB.

Prognosen för kommunkoncernens investeringar uppgår till 507,4 miljoner kronor, varav 474,3 miljoner kronor är egenfinansierade.

Kommunens investeringsbudget 2021 uppgår till 95,6 miljoner kronor. Till och med augusti har investeringar genomförts till motsvarande 55,1 miljoner kronor, varav 37,4 miljoner kronor är egenfinansierade investeringar. Investerings- prognosen för 2021 visar ett utfall på 81,9 miljoner kronor för egenfinansierade investeringar, vilket är inom ramen för årets budget samt av kommunfullmäktige godkänd överförd budget från 2020 motsvarande 27,5 miljoner kronor. De stora investeringarna beräknas ske inom teknik- och fritidsnämnden med 41,6 miljoner kronor, varav cirka 24,5 miljoner kronor i anläggningar som exempelvis asfalts- investeringar. På grund av förseningar av olika anledningar, så som förseningar till följd av global leveransproblematik, kommer vissa investeringar inte att

(5)

genomföras som planerat under 2021. Därmed beräknas 39,9 miljoner kronor i nuläget inte förbrukas under året.

Strängnäs kommunkoncerns soliditet inklusive pensionsåtaganande har under året stärkts och uppgår nu till 23,4 procent. Soliditeten har stärkts till följd av positiva resultat och en hög grad av självfinansiering av investeringarna i

kommunen och SFAB koncernen. Prognosen är att soliditeten beräknas uppgå till 21,9 procent vid årets slut.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Det tillfälliga budgettillskottet till socialnämnden för ökade kostnader finansieras genom att överföra medel från skatteprognosreserven.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Delårsrapport 2 2021 Strängnäs kommun, 2021-09-17 Rapport, Delårsrapport 2 2021 för Strängnäs kommun, 2021-09-24 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Teknik- och fritidsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Kommunrevisionen

(6)

KF § 202 Dnr KS/2021:370-106 Samordningsförbundet RAR i Sörmland, fastställande av 2022 års budget

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. fastställa 2022 års budget för samordningsförbundet RAR i Sörmland på 16 000 000 kronor, med Strängnäs kommuns andel 493 567 kronor, 2. finansiering sker inom socialnämndens budget.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir kommunfullmäktiges beslut.

Beskrivning av ärendet

Samordningsförbundet RAR (RAR står för rehabilitering aktivering med gemensamma resurser) har beslutat att hos kommunerna i länet, Region Sörmland samt staten, hemställa om fastställande av 2022 års budget på 16 miljoner kronor, varav Strängnäs kommuns andel utgör 12,34 procent, vilket innebär 493 567 kronor. Beloppet är 6 538 kr högre för Strängnäs kommuns del jämfört med år 2021.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Kostnaden belastar socialnämndens rambudget där medel avsatts.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inte några övriga konsekvenser.

Uppföljning

Budgeten för samordningsförbundet RAR följs upp inom ramen för den ordinarie ekonomiska uppföljningsprocessen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 182, 2021-09-01, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, fastställande av 2022 års budget

Tjänsteutlåtande, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, fastställande av 2022 års budget, 2021-08-10

Skrivelse, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, fastställande av 2022 års budget, 2021-06-01

Beslutet skickas till

Samordningsförbundet RAR i Sörmland Socialnämnden för kännedom

(7)

KF § 208 Dnr KS/2021:417-003 Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. upphäva beslut fattat av kommunfullmäktige den 24 maj 2021, § 90, på grund av att den föreskriftsrätt som beslutet vilade på numera är upphävd.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2021 § 90, att utifrån i det beslutet beskrivna förutsättningar, ge kommunstyrelsen rätt att utfärda föreskrifter om förbud att vistas på särskilt angiven plats, vid påtaglig risk för trängsel, med stöd av 8 kap 1 § förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19,

Åttonde kapitlet i nyssnämnd förordning har sedan den 15 juli 2021 upphört att gälla, enligt förordning (2021:812) om ändring i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Mot den bakgrunden har ingen i kommunen längre rätt att utfärda föreskrifter vid särskild risk för trängsel, i syfte att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Därför föreslås det att beslutet att delegera till kommunstyrelsen att utfärda förskrifter på området upphävs.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 190, 2021-09-01, Upphävande av delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19

Tjänsteutlåtande, Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt, 2021-07- 16

(8)

Protokollsutdrag, KS § 105 2021-04-28 Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19

Protokollsutdrag, KF § 90, 2021-05-24, Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen, för kännedom

Teknik- och fritidsnämnden, för kännedom Kulturnämnden, för kännedom

Socialnämnden, för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, för kännedom Barn- och utbildningsnämnden, för kännedom

Valnämnden, för kännedom

(9)

KF § 205 Dnr KS/2021:387-003 Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. anta förslag till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, daterat 2021-06-15.

Yrkanden

Kenneth Larsson (M), Monica Lindell Rylén (S), Catharina De Geer (KD), Roger Steen (C) och Jacob Högfeldt (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir kommunfullmäktiges beslut.

Beskrivning av ärendet

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Alla ska känna trygghet i att de livsmedel och måltider som kommunen erbjuder har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, livs-

medelshygien och miljön där måltiden intas håller god kvalitet.

Den offentliga måltiden är en väsentlig faktor i kommunens arbete med Agenda 2030. Det är viktigt att mat produceras, hanteras och konsumeras hänsynsfullt så minsta möjliga negativa miljöpåverkan uppnås. Miljö- och klimatsmarta val tillsammans med smaker för öga och mun i ett inkluderande sammanhang och trivsam miljö ger möjlighet att verkligen njuta av mat tillsammans. Detta främjar goda och hållbara matvanor och ger bättre matlust för alla – gammal som ung och de däremellan.

Remissrundan och inkomna yttranden

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsen, Strängnäs Fastighets AB, SEVAB, Rådet för seniorfrågor, Rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) samt via en öppen remiss på kommunens webbsida.

Totalt har 23 yttranden inkommit varav 14 yttranden via öppen remiss som hölls digitalt via kommunens externa webbsida i stället. Detta ersatte en fysisk

medborgardialog på grund av rådande pandemi. Se sammanställningen i sin helhet i bilaga 1.

Några exempel på yttranden som inkluderats i nya versionen av Måltids- programmet är:

(10)

• specialanpassad kost ska även kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som också ska ligga till grund för personcentrerad vård och omsorg.

• i den del som tar upp platsen där barn, unga och brukare äter har inkluderats förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta men också att få tillräckligt med tid i schemat för att äta.

• yttrande om vikten av att inte behöva sitta ensam och äta har tagits in i programmet ”vikten av den sociala samvaron som främjar

näringsintaget”.

• tydligare koppling till klimatlöftet där matsvinn och matens klimatpåverkan är viktiga faktorer.

• viltkött tas med som bra miljöval jämte lokalproducerat och säsongsbetonad mat.

• att ha som mål att ekologisk konsumtion uppgår till minst 60 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på vald metod för att uppnå målen i programmet. I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun står att varje verksamhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan kopplat till programmet och i dessa ska åtgärder konkretiseras och ekonomiska konsekvenser beskrivas.

Övriga konsekvenser

För att ge verksamheten möjlighet att fortsätta utöka och utveckla de kontakter med det lokala näringslivet som redan är i full gång, samt ge den politiska organisationen möjlighet att styra inriktningen på det arbetet, är det viktigt att definiera vad närproducerat eller lokalproducerat betyder och att få en politisk definition av det. Programmet föreslår en definition som tagits fram och beslutats av Eskilstuna kommun under 2020 och som diskuterats i Måltidsgruppen för Fyra Mälarstäder. Definitionen ger möjlighet att knyta kontakter med lokala och regionala producenter och ett brett utbud av råvaror som produceras i östra Mellansverige. Det är också en fördel att grannkommuner tillämpar samma definition, så att jämförelser och samverkan bättre kan ske med samma målsättning för ögonen.

Den föreslagna definitionen av nära mat är: Råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Miljökonsekvenser

Se mer om Agenda 2030 i avsnittet ovan.

(11)

Folkhälsa (social hållbarhet)

Programmet och arbetet utifrån detta förväntas bidra positivt till

folkhälsan och social hållbarhet i kommunen. Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos

kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

Medborgardialog har genomförts delvis men inte alls i den omfattning som var planerat i och med pågående pandemi. Mer om tillvägagångssätt och deltagare finns att läsa i Bilaga 1 Process, framtagande av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Jämställdhetskonsekvenser

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller livets alla områden som t.ex.

makt, inflytande, ekonomi, utbildning, arbete, fritid.

Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till försämrad jämställdhet för kommunens medborgare.

Tillgänglighetskonsekvenser

Programmet tar hänsyn till tillgänglighet och säkerhet för alla. Bland annat beskrivs att Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola samt att specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. För barn med

neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Vad gäller måltiderna i vård och omsorg beskrivs i programmet vikten av anpassat näringsinnehåll och att kost anpassas för att förebygga ohälsa.

Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice.

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

Barnkonsekvenser

I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i

matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

(12)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp utan snarare tvärt om.

Vid framtagande av programmet har dialog förts med olika grupper av barn och unga men inte i den omfattning som var planerat. Ingen barnkonsekvensanalys har gjorts men programmet är delvis baserat på forskning om barns hälsa och dialog med barn har förts. Vidare bör barnens perspektiv fortsatt undersökas i samband med framtagande av respektive handlingsplan kopplat till programmet.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

− Agenda 2030

− Barnkonventionen

− Sveriges nationella livsmedelsstrategi

− Livsmedelsverkets råd för bra måltider

− Socialstyrelsens rekommendationer

− Skollag

− Läroplan

− Flerårsplan 2021 – 2023

− Barn- och ungdomsstrategin

− Klimat- och energiplan

− Idrottspolitiska programmet

− Avfallsplan Uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 186, 2021-09-01, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Protokollsutdrag, TFN § 50, 2021-06-15, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Tjänsteutlåtande, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26 Styrdokument, Måltidspolitiskt program, 2021-06-15

Bilaga, Sammanställning av inkomna remissynpunkter - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen för kännedom

Teknik- och fritidsnämnden för kännedom Barn- och utbildningsnämnden för kännedom Socialnämnden för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden for kännedom

(13)

Kulturnämnden för kännedom Rådet för seniorfrågor för kännedom

Rådet för funktionshinderfrågor för kännedom

Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) för kännedom

(14)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

2021-2024

(15)

1. Inledning ... 3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ... 3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? ... 4

1.3 Ansvar och uppföljning ... 5

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ... 6

Goda måltider ... 6

Integrerade måltider ... 6

Trivsam måltidsmiljö ... 7

Näringsriktig mat ... 7

Säker mat ... 7

Miljösmart mat...8

2.1 Andra styrdokument ... 9

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ... 9

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ... 9

3.2 Måltider inom vård och omsorg ... 11

Måltider inom ordinärt boende ... 13

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ... 14

4. Centrala begrepp och definitioner ... 14

(16)

Beslutad när: 2021-09-27, § 205,

Beslutad av Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2021:387-003

Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (Gst/2011:71)

Gäller för: Strängnäs kommunkoncern

Gäller fr o m: 2021-10-05

Gäller t o m: Tills vidare med revidering enligt nedan

Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret

Uppföljning: Årligen genom Strängnäs kommuns styrmodell, revideras en gång per mandatperiod

1. Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet är ett övergripande och politiskt styrdokument.

Syftet med programmet är långsiktig och hållbar utveckling av mat och måltider i Strängnäs kommun. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter engagemang och insatser från alla berörda parter.

Det måltidspolitiska programmet tar sin utgångspunkt i kommunens arbete med folkhälsa och hållbar utveckling. Mat och måltider berör alla och är en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. I kommunens vision kan vi läsa

tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen

Visionen för måltiderna är att med fokus på folkhälsan skapa vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla kan känna trygghet i att maten har rätt näringsinnehåll samt att råvaror och livsmedelshygien håller hög kvalitet.

Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa ur ett livslångt perspektiv. Måltiden är en grundläggande del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer.

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.

Måltiden är ett tydligt exempel på hur hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang. Genomförandet av Agenda 2030 för globalt hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17

(17)

som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar. Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Mat och måltider är centrala för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas.

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som minimerar belastningen på klimat och miljö. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är ett långsiktigt arbete och kräver samverkan. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när hela kommunkoncernen gör en gemensam ansträngning.

Det Måltidspolitiska programmet ska stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt

näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla som beslutar om, hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förtroendevalda,

förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst, boendestöd, socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser.

Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med

måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare med flera.

Programmet ska användas i planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till ett aktivt utbyte mellan dessa och kommunens verksamheter.

(18)

1.3 Ansvar och uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Måltidsservice ansvarar för genomförande av revidering. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs. Programmets innebörd och viljeriktning ska beaktas och integreras vid framtagande av flerårsplan, nämndernas

verksamhetsplaner och bolagens affärsplaner för att sedan kunna omsättas i praktisk handling i varje enskild verksamhet. Uppföljning av uppdrag och aktiviteter kopplade till det måltidspolitiska programmet integreras i ordinarie styrmodell och sker årligen i samband med verksamhetsuppföljningar delår 1, delår 2 och årsberättelse. Måltidsservice ska ses som en källa till kunskap och stöd när mål ska omarbetas och revideras för samtliga nivåer i vår styrmodell.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassade måltider.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisation som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera måltiderna i varje verksamhet. Ett horisontellt

samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där invånaren står i centrum, är nödvändigt. Måltidsservice fungerar som den sammanhållande länken mellan övriga verksamheter och förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där råvaror och produkter köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll,

råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

(19)

fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av det måltidspolitiska programmet för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen, integrerat i styrmodellen. En viktig del av genomförande och ett komplement till uppföljningen av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller inköpsenheten).

Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör mat och måltider till en integrerad del av kärnverksamheten.

(20)

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att

matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig

fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, tillsynsmyndigheter, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning. Med en god dialog mellan ansvariga och handläggare på miljöenheten främjas arbetet med en god inomhusmiljö.

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.

Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är

utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök ger bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och matlagningen sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om anpassade måltider i samråd med berörd verksamhet. Anpassade måltider av andra skäl hanteras enligt avsnitt 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem samt avsnitt 3.2 Måltider i vård och omsorg.

(21)

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,

producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten. För livsmedelsproducenter i kommunen är det viktigt att näringslivsinriktad kommunal service och tjänster är tydliga och fungerar.

Med mat och måltider bidrar Strängnäs kommun till Fyra Mälarstäders gemensamma klimatlöfte.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är:

• Successivt höjda krav på fossilfria transporter, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Minst hälften av antalet upphandlade artiklar ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning. Andelen ekologiskt i kronor av inköpta livsmedel ska vara 60 % år 2024.

• God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.

• För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

• Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

• Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.

• Genom inköp och menyplanering minskas klimatpåverkan på inköpta livsmedel till hållbara nivåer utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Inköp av lokalt skjutet och hanterat viltkött ökar.

• Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

• Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.

• Inköp och utbud säsongsanpassas.

• Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

(22)

2.1 Andra styrdokument

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Livsmedelslagstiftning och föreskrifter i EU och Sverige Sveriges nationella livsmedelsstrategi

Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategi Klimat- och energiplan Idrottspolitiskt program Kulturpolitiskt program Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.

Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritidshem baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundläggs våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera

beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att

måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till mat och motion. Elever i skolan uppmuntras till fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

(23)

kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som

komplement till skollunchen. Elever i grundskolan kan erbjudas en enkel frukost som inledning på skoldagen. På alla platser och vid alla tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Alla barn i förskola och skola har

tillräckligt med tid avsatt för att kunna äta i lugn och ro. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen.

Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder

måltidssituationen som ett arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet i förskola och skola. Genom kollegialt lärande bidrar olika yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att det är trevligt för både barn och vuxna att äta där. Lokalerna ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

(24)

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Strängnäs kommun tillämpar Kost och Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer ingår anpassning av måltiden som en del av skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Alla anpassade måltider genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa, vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om specialkost och anpassade måltider fattas av Måltidsservice på delegation av Barn- och

utbildningsnämnden.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som barnens kunskap inom området. Delaktighet i

skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skolmåltiden minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.

Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.

Omsorgstagare inom Strängnäs kommuns vård och omsorg ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande och medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.

Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga

undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Näringsfattig mat och för litet matintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.

(25)

energibehov är minst lika högt som tidigare. Därför ska maten innehålla mycket näring i små portioner. Lite och ofta är ledorden. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och mat och måltider anpassas för att förebygga ohälsa.

Vid behov erbjuds anpassade måltider, till exempel näringsberikad,

energiberikad, konsistensanpassad eller på annat sätt anpassad till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassade måltider sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av anpassade måltider utreds och beslutas av legitimerad personal med dietistkompetens i samråd med ansvarig sjuksköterska och Måltidsservice. Etiska och religiösa behov tillgodoses när det är praktiskt möjligt. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena över dygnet.

För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och omsorgstagare i vård och omsorg har möjlighet att äta sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i tillvaron. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är

möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.

Måltiderna i vård och omsorg utgör ett värdefullt verktyg i verksamhetens

uppdrag kring livskvalitet för alla omsorgstagare. Väl fungerande och integrerade måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre omsorgstagare ska normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och en del av omvårdnaden, där

medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Dietist, undersköterskor, sjuksköterskor,

(26)

måltidsombud, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för omsorgstagaren värdefull måltid oavsett boendeform.

Den plats där omsorgstagare äter utformas så att det är trevligt att äta där.

Kommunens lokaler ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla omsorgstagare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och omsorgstagare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.

Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.

Måltider inom ordinärt boende

Vård- och omsorg riktas alltmer till det egna hemmet. Det är därför viktigt att förebyggande, hälsofrämjande insatser kan erbjudas som bidrar till att människor ges förutsättningar till att kunna bo kvar i ordinärt boende med bibehållen god hälsa. Måltiden fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet och det är viktigt att måltiden uppfyller de kriterier på näringsriktighet och regelbundenhet som socialstyrelsen förespråkar, oavsett boendeform för omsorgstagaren. Inom ordinärt boende är mat och måltider samt sociala insatser en del av de

biståndsbedömda insatser som omsorgstagare ansöker om. Det är önskvärt att hemtjänstinsatserna, efter biståndsbeslut och i samråd med omsorgstagaren, är planerade så att flera huvudmål och mellanmål kan serveras utspridda över dygnet. Medarbetare inom ordinärt boende behöver stödja och motivera omsorgstagare i att köpa in och äta näringsriktig mat fördelad under dygnet.

Rätten att besluta om inköp och val av måltider ligger hos omsorgstagaren.

Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit, hälsa och näringsintag för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.

(27)

På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.

På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.

På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.

Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.

4. Centrala begrepp och definitioner

Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Anpassade måltider – måltid som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.

Brukarråd – en grupp personer som företräder människor som kommer i

kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller personer med funktionsvariation.

FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.

Hållbar utveckling – Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Härlagat – mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.

Integrerat – process som leder till att skilda enheter förenas.

Klimatsmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.

(28)

Kost, mat – den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.

Kvalitet – värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation,

menyplanering, presentation med mera.

Mat lagad från grunden – mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.

Miljösmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.

Måltid – mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.

Måltidskultur – måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.

Närproducerat/lokalt – råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Omsorgsmåltid –innebär att medarbetare deltar i måltiden med omsorgstagarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).

Pedagogisk måltid – innebär att skolpersonal äter tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.

Restaurang, matsal – ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.

Specialkost – kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.

Säsongsanpassad, säsongsbetonad – mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Konserverad och fryst mat är ett sätt att äta säsongsanpassat. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året. Att äta

säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det

(29)

exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.

Verksamhet – exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.

(30)

SU § 144 SN/2021:521 - 036

Sammanträdesplanering för socialutskottet 2022

Beslut

Socialutskottet beslutar att

1. utskottet sammanträder med cirka 21 dagars mellanrum. Datum för utskottets ordinarie sammanträden 2022 är 13 januari, 3 februari, 24 februari, 17 mars, 7 april, 28 april, 19 maj, 9 juni, 30 juni, 21 juli, 11 augusti, 1 september, 22 september, 13 oktober, 3 november, 24 november, 15 december,

2. ordinarie sammanträden börjar klockan 09.00 med avslut senast 11.00, 3. sammanträdeslokal ska vara Nicander i kommunhuset då den lokalen ur

säkerhetssynpunkt uppfyller kraven på utskottets behov av möjlighet till utrymning och larm.

Beskrivning av ärendet

Socialutskottet ska enligt Allmänt nämndreglemente för Strängnäs kommun 22 § besluta om dag och tid för dess sammanträden. Förslag på

sammanträdesplanering för socialutskottet 2022 har tagits fram av socialkontoret i samråd med utskottets ordinarie ledamöter och berörda enhetschefer.

Vid behov kallas socialutskottet till extrainsatta sammanträden över året utöver ordinarie sammanträdesplanering.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till Socialnämnden

References

Related documents

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen..

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden,

införa förmånscykel som personalförmån för tillsvidareanställda medarbetare i Strängnäs kommun med start våren 2022,. upphandla avtal

Ämne: VB: Fwd: svar på brev Från: Monica Lindell Rylén Till: E-post Kulturnämnden Mottaget: 2021-11-22 12:05:45 För reg.

KF 72 2021-04-26 Motion från David Aronsson (V) och Yvonne Knuutinen (V) om god ordning bland alla nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden

KF § 90, 2021-05-24 Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19. Reglemente för nämnden för

Socialnämnden

Äldreomsorgens utvecklingsprogram har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Teknik- och