• No results found

Att vårda en person med HIV eller AIDS: En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att vårda en person med HIV eller AIDS: En litteraturöversikt"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att vårda en person med HIV eller AIDS

En litteraturöversikt

Matilda Edberg

Omvårdnad GR (C) Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/VT2021 Handledare: Britt Bäckström Examinator: Annika Kjällman-Alm Kurskod: OM095G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Personer som får beskedet att de är HIV- smittade upplever ofta en känsla av chock.

Många känner även sorg och ilska. Många smittade är rädda att berätta om sin sjukdom för vänner och familj. HIV är en sjukdom som är väldigt stigmatiserad, vilket har gjort att sjuksköterskor känner sig rädda och osäkra när de ska möta och vårda en patient med HIV/AIDS Syfte: Belysa

sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med HIV eller AIDS. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design.

Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Fribergs granskningsfrågor. Den kvalitativa analysen genomfördes med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman och de kvantitativa artiklarna analyserades med inspiration av en integrativ översikt av Friberg. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har både positiva och negativa inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS.

Det framkommer att det finns ett samband mellan sjuksköterskors kunskap och erfarenheter till HIV/AIDS och deras inställningar till patienterna. Resultatet visar även vilka upplevda utmaningar det finns med vårdandet av patienter med HIV/AIDS. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Travelbees omvårdnadsteori samt mot vetenskapliga artiklar som stärker det som framkommit i resultatet Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har en god självinsikt till sina inställningar och hur detta kan påverka deras yrkesprofession.

Nyckelord: AIDS, Erfarenhet, HIV, Inställningar, kunskap, Sjuksköterska

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion………3

Bakgrund……….3

Humant immunbristvirus (HIV)………..3

Att leva med HIV/AIDS ... 3

Omvårdnad vid HIV/AIDS ... 4

Omvårdnadsteori ... 5

Problemformulering………..6

Syfte………..6

Metod………...7

Design………...7

Inklusions- och exklusionskriterier... 7

Litteratursökning ... 7

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 8

Analys ... 8

Etiska överväganden………10

Resultat... 10

Kvalitativt resultat... 10

Sjuksköterskor erfarenheter och inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS ... 11

Kunskap och erfarenheters inverkan på vårdandet………12

Upplevda utmaningar i vårdandet………13

Kvantitativt resultat……….14

Positiva och negativa inställningar till HIV/AIDS………..15

Negativa inställningar………...15

Positiva inställningar……….15

Kunskap och erfarenheter………...15

Diskussion……….16

Metoddiskussion………16

Resultatdiskussion………...19

Slutsats………...21

Referenser……….23 Bilagor

Bilaga 1 Översikt över artikelsökningar Bilaga 2 Översikt av inkluderade artiklar Bilaga 3 Datareduktionstabell

(4)

Introduktion

I slutet av 2019 levde 38 miljoner människor med HIV i världen. Ca 33 miljoner människor beräknas ha dött av HIV/AIDS (HIV eller AIDS) från att det upptäcktes år 1983 och fram tills idag (WHO, 2020).

Rädslan för HIV/AIDS är stor och många som söker vård upplever att de blir diskriminerade och annorlunda behandlade i vården. Sjuksköterskan kan i sitt omvårdnadsansvar möta patienter med HIV/AIDS och det är viktigt i mötet att patientens värdighet bibehålls.

Bakgrund

Humant immunbristvirus (HIV) och Acquired immunodeficiency syndrome (AIDS)

Humant immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som attackerar immunsystemet. Immunsystemet hjälper kroppen att reagera vid en infektion. Viruset infekterar immunsystemets celler genom att försämra deras funktioner. Eftersom viruset försämrar immunförsvaret är HIV-smittade personer mer mottagliga för infektioner och har svårare att bekämpa dessa. HIV kan överföras sexuellt eller via kontakt med blod från en HIV- infekterad person. HIV går inte att bota och när sjukdomen först upptäcktes ledde den till döden. Idag finns det medicin som bromsar förloppet och sjukdomen går att leva med (WHO, 2020). En obehandlad HIV gör så att immunförsvaret tillslut blir för svagt för att kunna bekämpa infektioner och sjukdomar. Obehandlad HIV utvecklas till Acquired

immunodeficiency syndrome (AIDS) vilket betyder att immunförsvaret är helt utslaget och saknar motståndskraft mot antigener och HIV har nått sitt slutstadium. AIDS gör att de smittade kan drabbas av andra sjukdomar och är ett dödligt sjukdomstillstånd (Jallow m.fl., 2015).

Att leva med HIV/AIDS

Personer som får beskedet att de är HIV- smittade upplever ofta en känsla av chock. Många känner även sorg och ilska. Fysiska besvär som yrsel kan också förekomma. Det ansågs även negativt ifall vårdpersonalen uppträdde känslosamt och visade negativa känslor i samband med ett negativt besked (Hult m.fl., 2009). Att leva med HIV/AIDS kan kännas skamfyllt. Många smittade är rädda att berätta om sin sjukdom för vänner och familj. Personer med HIV/AIDS vittnade även om hur deras relationer påverkades. Många som berättade om sin sjukdom blev lämnade av sina partners och en del avstod helt från sexuella relationer av rädsla för att smitta vidare (Ho m.fl., 2010). Då många inte ville berätta om sin sjukdom för vänner och familj blev stöd från sjukvårdspersonal extra viktig för de

(5)

smittade (Pierre m.fl., 2017). Personer med HIV har dock upplevt diskriminering från

sjukvårdspersonal, då de haft negativa inställningar och fördomar kring HIV (Gagnon, 2015). Att ha erfarenhet av att ha blivit behandlad annorlunda ökar tron på att förvänta sig det i framtida möten med vården. Förväntningar kan också uppstå via hörsägner från andra som blivit diskriminerade.

Personer med HIV världen över har rapporterat att ha upplevt och förväntat sig HIV-relaterat stigmatisering i vårdmiljöer; som till exempel onödig fysisk distansering och undvikande (Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007). Stigmatisering är en process inom ett maktförhållande, där en grupp människor generaliseras och ges en oönskad social stämpling som kan orsaka minskad

självuppskattning, lidande och skam hos de drabbade (Kostić m.fl., 2016),

I en studie av Mo och Ng (2017) beskrevs det att en person med HIV inte fick äta med de andra patienterna på grund av sjuksköterskornas rädsla för att andra patienter skulle smittas. De HIV- smittade upplevde att det fanns stora brister i kunskapen om HIV och hur sjukdomen verkade. Detta ledde till att de smittade kände sig ännu värre och skamfyllda. Många valde att isolera sig av rädsla och skam (Mo & Ng, 2017). En patient ska kunna förvänta sig ett bra bemötande, men ändå så förväntar sig patienter med HIV/AIDS att bli behandlade annorlunda. Deltagarna förklarade att stigmatisering inom hälso- och sjukvård är särskilt tråkigt med tanke på att en patient ska kunna förvänta sig att vårdgivarna ska agera respektfullt och bry sig om alla patienters hälsa och

välbefinnande (Rice m.fl., 2019). HIV-smittade personers befarade förväntningar om hur de ska bli bemötta av omvärlden kan göra att de inte berättar om sin sjukdom eller söker vård. HIV-relaterad stigmatisering blir då ett hinder mot att förebygga och behandla personer med HIV/AIDS (Katz m.fl., 2013).

Omvårdnad vid HIV/AIDS och sjuksköterskans roll

De etiska koderna för sjuksköterskor är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet och erbjuder vård till enskilda personer, familjer och allmänheten. Omvårdnaden är riktad mot patientens upplevelser och behov i det dagliga livet, vilket innebär psykosocial, fysisk, kulturell och andlig dimension.

Sjuksköterskan ska ha kompetens i att både utföra omvårdnadsuppgifter och att skapa ett förtroende till patienten. Sjuksköterskans kompetens omfattar ett helhetsperspektiv på patientens situation, vilket är en förutsättning för god omvårdnad (International Council of Nurses [ICN], 2012).

När en patient söker vård måste sjuksköterskan förstå att patienten är i ett beroendetillstånd.

Sjuksköterskan behöver ta ansvar för att patienten upplever ett respektfullt bemötande av vården

(6)

(Öresland & Lützén, 2014). I vårdandet av patienter med HIV/AIDS är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse i att samband med sjukdomsförloppet kan känslomässiga förändringar ske hos patienten. Att ha förståelse om detta är behövligt för att kunna ge bästa möjliga vård till patienten (Perret & Biley, 2013). Sjuksköterskor bör ha den kunskap om HIV som krävs för att kunna ge en säker omvårdnad till dessa patienter (Thornton, 2017). En ökad kunskap om sjukdomen bland sjuksköterskor kan leda till mer positiva inställningar till patienter med HIV/AIDS (Walusimbi &

Okonsky, 2004).

Många personer med HIV/AIDS, framför allt de som är långt gångna i sin sjukdom, löper större risk för att drabbas av infektioner eftersom immunförsvaret är försämrat. Vid omvårdnad av dessa personer är det viktigt som sjuksköterska att jobba på ett hygieniskt sätt och använda tillgänglig skyddsutrustning. Det är viktigt att förklara för personen varför det görs så att den inte tror att det handlar om diskriminering. Personer med HIV/AIDS är ofta en återkommande patient inom sjukvården. En anledning till detta är att de kan missköta sin medicinering och får andra infektioner som förvärrar sjukdomen. Som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tid och förklara för personen om vikten av att ta sin medicin mot HIV/AIDS och vad som kan ske om personen slarvar (Moraes Zepeda m.fl., 2019).

Omvårdnadsteori

Travelbees mellanmänskliga relationsteori

Travelbees omvårdnadsteori grundar sig på omvårdnadens mellanmänskliga relationer, vilket innebär att först måste sjuksköterskan förstå vad som händer i mötet mellan patient och sjuksköterska (Travelbee, 1971, s. 26). Målet med relationer mellan människor uppnås efter att individerna

genomgått de fem interaktionsfaserna, ”Det första mötet, framväxt av identiteter, empati, sympati och ömsesidig förståelse och kontakt”. Att bevara denna relation är grunden för att hjälpa en person med sjukdom att finna mening (Travelbee, 1971, s. 165). Det är viktigt som sjuksköterska ha en god kontakt med patienten, vilket också är grunden till en god omvårdnad. (Travelbee, 1971, s. 7). Meningen med mellanmänskliga relationer i vården är att sjuksköterskan ska både gällande individer och familjer hjälpa till att hantera och förebygga sjukdom och lidande, samt om möjligheten finns, försöka att skapa en meningsfullhet (Travelbee, 1971, s. 16). Travelbee anser att kommunikationen är

sjuksköterskans viktigaste redskap för att patienten ska kunna förstå och handskas med sitt lidande.

Sjuksköterskan ska ha självinsikt samt förmåga att tolka sina egna och andras handlingar (Travelbee, 1971, s. 19). Travelbee beskriver att det inte finns personer som har en inställning där dömande tankar

(7)

tendenser till att döma andra för deras beteende. Inställningarna och dömandet av människor i sin omgivning kan också påverka relationen mellan sjuksköterska och patient. Att det finns en risk att sjuksköterskor dömer sina patienter kan leda till negativa inställningar (Travelbee, 1971, s. 140).

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge hopp och att i största möjliga mån förhindra att hopplöshet uppkommer, genom att vara tillgänglig och villig att hjälpa och stötta patienten (Travelbee, 1971, s. 82).

Problemformulering

En sjuksköterska kommer någon gång att möta en patient smittad med HIV/AIDS. En sjukdom som än idag är stigmatiserad och bemöts med rädsla. Smittade patienter kan särbehandlas och bli dåligt bemötta av vårdpersonal. Alla människor har rätt till ett gott bemötande i vården. Patienter med HIV/AIDS ska bemötas och behandlas med samma respekt och rättigheter som alla andra patienter.

En ökad kunskap om hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden och bemötandet av HIV/AIDS- smittade patienter är av intresse, då möjligheten till att utveckla omvårdnaden av denna patientgrupp ökar samt att sjuksköterskan kan få en bättre förståelse av sin omvårdnadsroll.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med HIV eller AIDS.

Frågeställning

Vad är sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med HIV eller AIDS?

Metod

Design

Metoden som använts för arbetet är en litteraturöversikt. En litteraturöversikt kan beskrivas som en sammanställning av befintlig forskning som kortfattat behandlar ett valt område eller problem utifrån ett systematiskt, strukturerat eller kritiskt sätt (Polit och Beck, 2016, s. 733). En litteraturöversikt kan användas när det är relevant att få en överblick över vad som redan forskats på (Friberg, 2017, s. 142–

143). I denna litteraturöversikt har en översikt skapats om ett område inom omvårdnad med inriktning på erfarenheter av och upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS bland

(8)

sjuksköterskor samt vad deras inställningar är till vårdandet. Litteraturöversikten visar hur detta område studerats tidigare med ett resultat som är byggt på aktuella kvalitativa och kvantitativa studier. En induktiv ansats valdes till denna litteraturöversikt. Genom att observera mönster eller associationer bland olika fenomen, kunde slutsatser dras utifrån dessa observationer (Polit & Beck, 2017, s. 81).

Inklusions- och Exklusionskriterier

Inklusionskriterierna specificerade vilka egenskaper populationen hade för att vara relevanta och ingå i litteraturöversikten och exklusionskriterierna bestämmer vilka egenskaper populationen inte ska ha (Polit & Beck, 2017, s. 250). Artiklar som har inkluderas skulle svara på studiens syfte, vara utgivna mellan 2011-2021 och vara skrivna på engelska. De inkluderade artiklarna skulle vara originalartiklar som granskats och publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Inkluderade artiklar kunde vara av både kvantitativ eller kvalitativ design och vara beskrivna ur allmänsjuksköterskans perspektiv.

Inkluderade artiklar ska innehålla sjuksköterskor erfarenheter och inställningar till att vårda personer med HIV eller AIDS där patienterna är vuxna personer. Artiklar som handlade om barn eller var utifrån specialistsjuksköterskors perspektiv exkluderades. Artiklar som inkluderades skulle bedömas ha mellanhög eller hög kvalitet i kvalitetsgranskningen. Inkluderade artiklar skulle ha fört ett etiskt resonemang. Var patienterna vårdades hade ingen betydelse samt ingen geografisk begräsning användes.

Litteratursökning

Databaserna som har används för artikelsökning är Cinahl och PubMed. Vid sökningen i databaserna av artiklar användes fritextsök, ämnesord, MeSH och Cinahl Headings. Booleska termer användes för att få fram bra träffar. Den booleska termen AND användes mellan sökord för att få med dem i samma sökning och den booleska termen OR användes tex, när synonymer förekommer som tex experience OR perception. Den booleska termen OR användes för att få en bredare sökning av ämnet (Östlund, 2017, s. 72–73). I sökningen användes fritextsök som ‘nurses in hiv care’ och ‘nursing care’

och ämnesord som ‘experience’, ‘attitudes’, ‘perception’ Cinahl Headings som ‘acquired immunodeficiency syndrome’ och ‘human immunodeficiency virus’ samt MeSH-termer som

‘acquired immunodeficiency syndrome’ och ´HIV´. Vid samtliga sökningar användes

avgränsningarna engelskt språk, 10 år (2011-2021) och abstrakt tillgängligt. I Cinahl användes även avgränsningen peer reviewed, vilket användes för att vara säker på att artiklarna hade publicerats i en vetenskapligt granskad tidskrift. Samtliga artiklar kontrollerades även att de var granskade i

Ulrichweb. Artikelsökningen redovisas i en tabell, (se bilaga 1).

(9)

Urval, relevansbedömning och kvalitetsbedömning

En urvalsprocess skedde i fyra steg. Först gjordes en relevansbedömning där artiklarnas titel lästes och om den var relevant utifrån syftet blev nästa steg att abstraktet lästes. Om abstraktet ansågs stämma överens med syftet och inklusionskriterier, lästes hela artikeln och om artikeln fortfarande ansågs vara relevant genomfördes det sista steget som var kvalitetsgranskning för att se om artiklarna gick att använda. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades med utgång från Fribergs (2017, s. 187-188) granskningsfrågor för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna granskades utifrån ett poängsystem med 13 frågor för de kvantitativa artiklarna och 14 frågor för de kvalitativa.

Varje fråga som artikeln besvarade gav ett poäng och artiklarna fick låg, medelhög eller hög kvalitet, (se tabell 1.) Artiklar med låg kvalitet exkluderades. Denna granskning gav en tydligare bild av artikelns kvalitet. En översikt av de valda artiklarna sammanställdes i en tabell, (se bilaga 2).

Tabell 1. Översikt av kvalitetspoäng Kvalitet Kvalitativa

artiklar

Kvantitativa artiklar

Låg 0-8 poäng 0-7 poäng

Medelhög 9-11 poäng 8-10 poäng Hög 12-14 poäng 11-13 poäng

Analys

De kvalitativa artiklarna lästes igenom flera gånger för att få en helhetsbild av innehållet. Artiklarnas resultat lästes sedan igenom noggrant för att sålla bort information som inte besvarade

litteraturstudiens syfte. En innehållsanalys gjordes av Graneheim och Lundman (2004), där

meningsbärande enheter identifierades och markerades med färgpennor. Meningsbärande enheter är meningar, ord eller stycken som är kopplade till varandra genom sammanhang och innehåll

(Graneheim & Lundman, 2004). De meningsbärande enheterna skrevs in i en tabell på originalspråket engelska som sedan översattes till svenska. De svenska meningarna kondenserades i sin tur till kortare meningar. Kondensering innebär att texten förkortas utan att tappa den centrala innebörden (Graneheim & Lundman, 2004). De kondenserade meningarna bildade koder. Koderna analyserades och det kunde därefter bilda kategorier, (se tabell 2).

(10)

Tabell 2. Exempel Kvalitativ innehållsanalys Meningsenheter Översättning till

svenska Kondenserade meningskoder

Kod Subkategori Kategorier

Nurses had the opportunity to interact in meaningful ways with patients and families and felt appreciated for their knowledge and skills.

Sjuksköterskor fick möjlighet att på ett meningsfullt sätt interagera med patienter och familjer och kände

uppskattning för sina kunskaper och färdigheter.

Sjuksköterskorna uppskattade sina kunskap och färdigheter.

Kunskap och färdigheter.

Sjuksköterskors erfarenheter och inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS

.

” we are here for a patient and we have to nurse them in totality irrespective of race, color, creed, or their medical conditions. We have to nurse them equally”

Vi är här för en patient och vi måste vårda dem i sin helhet oavsett ras, hudfärg, tro eller deras medicinska tillstånd. Vi måste vårda dem lika.

Vårda patienter lika oavsett ras, hudfärg, tro eller medicinskt tillstånd.

Vårda patienter lika.

Kunskap och erfarenheters inverkan på vårdandet

Education is definitely the biggest thing for hiring because people are scared, so we need to be teaching them that it´s nothing to be scared of.

Utbildning är definitivt det viktigaste för att anställa eftersom människor är rädda, så vi måste lära dem att det inte är något att vara rädd för.

Utbildning är viktigast för anställning, för att lära sig att de inte behöver vara rädda.

Utbildning för att minska rädsla

About half of the participants mentioned stigma as a significant challenge to disclosure, and subsequently the provision of nursing care.

Cirka hälften av deltagarna nämnde stigma som en betydande utmaning för att avslöja och därefter tillhandahålla omvårdnad.

Stigma är en utmaning för avslöjandet och sedan tillhandahålla omvårdnad

Stigma utmanar omvårdnaden

Upplevda utmaningar i vårdandet

Caring for sick people over time can be stressful for staff.

Att vårda sjuka personer kan över tid vara stressande för personalen.

Vårda sjuka personer kan bara stressande.

Stressigt att vårda

De kvantitativa artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten analyserades med inspiration av en integrativ översikt av Friberg (2017, s. 148–150). Analysen utfördes i fyra steg. Det första steget var att läsa igenom artiklarna noggrant, sammanfatta och reducera data. I steg två skapades en översikt av all data genom en översiktstabell (se bilaga 3). I steg tre gjordes jämförelser av artiklarnas data för att hitta likheter och skillnader. Likheter var att samtliga studier svarade mot litteraturöversiktens syfte samt frågeställning. En annan likhet var att samtliga deltagare i alla studier var allmänsjuksköterskor

(11)

och jobbade på sjukhus. Skillnader var att alla studier var utförda i olika länder, där en av studierna saknade P- värde. I steg fyra drogs slutsatser och data sorterades och slutligen kunde kategorier och subkategorier framkomma, (se tabell 4).

Etiska överväganden

Etisk forskning innebär bland annat att vetenskapliga artiklar dels måste få godkänt av en etisk kommitté, samt att deltagarna i forskningsstudien skulle medverka av fri vilja och kunna avsluta sitt deltagande när de ville (Kjellström, 2017, s. 57–60). Artiklar som har inkluderats i litteraturöversikten har fört ett etiskt resonemang. Vid översättning av artiklar från engelska till svenska har ett engelsk- svenskt lexikon använts för att minska risken för missförstånd och feltolkningar. Under

analysprocessen togs det hänsyn till att den egna förförståelsen inom ämnet inte skulle påverka resultatet och att resultatet skulle skrivas med opartiskhet och återges korrekt.

Resultat

Resultatet i denna litteraturöversikt grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar, varav 10 är kvalitativa och 5 är kvantitativa. Studierna är utförda i Kanada, Ryssland, Jordanien, Sydafrika, Uganda, Brasilien, Jamaica, Barbados, Indonesien, Kenya, Thailand och Turkiet.

Kvalitativt resultat

I det kvalitativa resultatet framkom det att sjuksköterskor uttryckte glädje till vårdandet av patienter med HIV/AIDS, men de visade även negativa inställningar till vårdandet. I resultatet framkom även utmaningar med vårdandet samt att sjuksköterskors inställningar beror på deras kunskap om HIV/AIDS. Resultatet presenteras under två kategorier och en subkategori, (se tabell 3).

Tabell 3. Översikt av kvalitativa kategorier Subkategorier Kategorier

Kunskap och erfarenheters inverkan på vårdandet

Sjuksköterskors erfarenheter och inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS.

Upplevda utmaningar i vårdandet

(12)

Sjuksköterskors erfarenheter och inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS Många sjuksköterskor som vårdade HIV-smittade patienter upplevde en känsla av glädje inför vårdandet av patienten (Puplampu m.fl., 2014). Sjuksköterskorna kände glädje i att de kunde hjälpa patienter med HIV/AIDS att hantera sin sjukdom, vilket förbättrade samtidigt patienternas liv (Bam &

Naidoo, 2014). Sjuksköterskan kunde ofta dela den glädje de hade tillsammans med patienten (Puplampu m.fl., 2014).

Sjuksköterskor visade sig vara villiga att vårda patienter med HIV oavsett om de hade tidigare erfarenhet av HIV eller inte. Det spelade ingen roll vilken avdelning som sjuksköterskorna arbetade på, för de kunde uppleva att de antingen var förberedda eller oförberedda att vårda patienter med HIV oavsett erfarenhet (Bam & Naidoo, 2014; Harrowing, 2011). Sjuksköterskorna ansåg att oavsett ursprung, hudfärg eller medicinsk diagnos, så ska alla patienter behandlas lika. Patienterna förtjänar vård och omsorg utförd av professionella sjuksköterskor som inte är dömande. Sjuksköterskorna ville visa vikten av att behandla patienterna med respekt och visa värdighet, samt att sjuksköterskorna hade en förmåga att i sitt bemötande visa empati till patienterna oavsett om de har HIV eller inte (Mill m.fl., 2013). Flera sjuksköterskor såg HIV-smittade patienter som vilken patient som helst och bemötte patienterna med respekt (Bam & Naidoo, 2014).

Trots att många sjuksköterskor hade positiva inställningar, så visade det sig att patienter med HIV ibland fick sämre omvårdnad och omhändertagande. Sjuksköterskor berättade att omvårdnaden kunde vara så dålig att de kunde se vilka patienter som hade HIV bara genom att komma in på avdelningen. HIV-positiva patienter kunde ligga ensamma i ett hörn och det syntes att det inte hade varit någon inne hos patienterna på ett tag, då soptunnorna var fulla och det stod matbrickor kvar på rummen. Sjuksköterskor kunde ofta vara extra försiktiga när de visste att en patient hade HIV, där användning av handskar samt genomförandet av omvårdnadsprocedurer var de vanligaste försiktighetsåtgärderna (Mill m.fl., 2013). Sjuksköterskor visar en vilja till att utföra olika omvårdnadsåtgärder till patienter med HIV med ett mål att sjuksköterskorna ska ta hänsyn till patientens vårdbehov och att patienten ska få den vård den behöver. Trots detta, så finns det sjuksköterskor som inte vill vårda patienter med HIV. Det visar sig att de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskorna har lättast att utföra är att hjälpa patienterna med påklädning, byta sängkläder samt mata patienterna. Åtgärder som de hade svårast att ta sig an var att duscha patienterna samt torka upp uppkastning och avföring (Mill m.fl., 2013).

(13)

Kunskap och erfarenheters inverkan på vårdandet

Det fanns ett samband mellan sjuksköterskans erfarenhet och kunskap av HIV/AIDS och inställningar som de hade till patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskor kände sig tillfreds när de kunde ge en god vård tack vare sin kunskap. Kunskap som de inhämtat från vetenskapliga fakta samt ett patientnära arbete (Puplampu m.fl., 2014). Sjuksköterskor som hade en HIV-smittad närstående upplevde att de hade en ökad kunskap och förståelse till sjukdomen och dess smittspridning och de kände att de hade en ökad vilja att vårda personer med HIV (Bam & Naidoo, 2014; Campbell, 2011).

Vissa sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap om HIV och AIDS, vilket ledde till att de kände en osäkerhet i mötet med patienten samt i hanteringen av läkemedel. Att

sjuksköterskorna kände att de inte hade kunskap ledde till brister i självförtroendet och resulterade i känslor som ångest och rädsla (Dos Santos & Tosoli Gomes, 2013).

Sjuksköterskor med mindre erfarenhet av att vårda patienter med HIV upplevde ett missnöje av brist på information och utbildning om sjukdomen. Sjuksköterskors kunskap om HIV påverkade deras känslor. De sjuksköterskor som saknade erfarenhet av att vårda patienter med HIV upplevde en rädsla av att vårda och de kände att de behövde mer kunskap. Sjuksköterskorna kände att de inte kunde uttrycka rädslan som de upplevde vid vårdandet av patienter med HIV, vilket gjorde att de ibland höll avstånd till patienterna. Hos de sjuksköterskor som hade mer kunskap om HIV skapades känslor som glädje. En ökad kunskap visade sig kunna motverka känslor som sårbarhet, hopplöshet och rädsla hos sjuksköterskorna (Campbell, 2011; dos Santos m.fl., 2014; Harrowing, 2011).

Genom att förbättra sin kunskap ledde till att sjuksköterskorna kände en stolthet i att kunna hjälpa patienterna. Med god kunskap följde också möjligheten att kunna informera och utbilda allmänheten om HIV vilket gjorde att sjuksköterskorna fick en känsla av tillfredsställelse (Harrowing, 2011). När sjuksköterskorna hade mer erfarenhet i vårdande av patienter med HIV/AIDS och avancerad kunskap upplevde de att de kunde ge vård av god kvalité, samt att de kände att de kunde utbilda patienten på ett adekvat sätt och öka patientens kunskap och förståelse om sin sjukdom (Abe m.fl., 2014; Bam &

Naidoo, 2014).

Sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att öka sina kunskaper om vårdandet till patienter med HIV/AIDS, då sjuksköterskors erfarenheter av vårdandet av patienter med HIV blev annorlunda efter de fått ökad kunskap (Bam & Naidoo, 2014; Campbell, 2011; dos Santos & Tosoli Gomes, 2013; dos

(14)

Santos m.fl., 2014; Harrowning, 2011). Sjuksköterskorna uppskattade den kunskap som gjorde det möjligt att samspela med patienter och närstående på ett mer meningsfullt sätt (Harrowing, 2011).

Flera sjuksköterskor såg HIV-smittade patienter som vilken patient som helst och bemötte patienterna med respekt (Bam & Naidoo, 2014). Sjuksköterskorna menade att mer kunskap skulle avspeglas i det dagliga arbetet och bidra till att stärka den professionella autonomin hos sjuksköterskorna, minska rädsla, samt förbättra vårdens kvalitet. Sjuksköterskorna menade att bristen på kunskap berodde på brister i deras utbildning samt att det inte fanns bra och pålitlig information om HIV (dos Santos &

Tosoli Gomes, 2013).

Upplevda utmaningar i vårdandet

Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vid vård av patienter med HIV tillförde utmaningar (Campbell, 2011; dos Santos m.fl., 2014; Harrowing, 2011). De hade erfarenhet av att ökning av antal patienter som hade ett krävande vårdbehov påverkade risken för att bli utarbetad. När patienterna ställde höga krav på vårdandet kunde sjuksköterskorna uppleva att de kunde förlora sitt lugn (Bam & Naidoo, 2014; dos Santos m.fl., 2014; Harrowing, 2011).

En studie beskrev att personalbristen skapade en arbetsbörda som var “överväldigande” och att brist på rum gjorde det svårare att ha samtal med patienterna (Mabelane m.fl., 2016). Det var också stor brist på hygienmaterial, vilket innebar att sjuksköterskorna ofta fick återanvända skyddsutrustning, samt avstå från att använda skyddsutrustning (Nderitu m.fl., 2015). Att sjuksköterskorna inte hade tillgång till mycket skyddsutrustning och var tvungna att vara sparsamma med den utrustning de hade ökade risken för att sjuksköterskorna kunde bli smittade. Detta ledde till en känsla av rädsla från sjuksköterskorna (Campbell, 2011). Flera sjuksköterskor beskrev hur arbetsbördan samt tids-och resursbristen var en stor källa till utbrändhet och samarbetssvårigheter mellan kollegor (Nderitu m.fl., 2015). Sjuksköterskor använde flera strategier för att kunna hantera arbetsbördan. De strävade efter att ha en bra kontakt med patienterna och lärde sig att delegera ut arbetsuppgifter för att få mer tid till värdefulla samtal med patienterna (Harrowing, 2011).

Sjuksköterskor som kunde jobba på ett säkert sätt och hade bra tillgång till skyddsutrustning hade inga erfarenheter av rädsla. De sjuksköterskor som hade erfarenhet av att vårda patienter med HIV kände sällan att de behövde använda extra säkerhetsåtgärder, för oavsett om patienterna hade HIV eller inte, så ansåg de patienterna som vilken patient som helst (Bam & Naidoo, 2014; Harrowing, 2011). Att vårda patienter med HIV upplevdes som ansträngande, känslosamt och skrämmande.

(15)

tvungna att använda sig av personliga strategier för att hantera jobbet. Sjuksköterskor hade börjat acceptera att död relaterat till HIV är en del av det verkliga livet för personer med HIV (Bam &

Naidoo, 2014). Många sjuksköterskor hade i olika situationer känt sig ansvariga för patienters död, vilket ledde till känslor av hopplöshet, maktlöshet och skuld. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna och samhället skyllde bristerna i vården på sjuksköterskorna, vilket ledde till att dessa känslorna blev starkare (Harrowing, 2011).

Att det finns ett problem med stigmatisering av HIV-smittade patienter påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete (Puplampu m.fl., 2014). Personer som fått besked om att de har smittats med HIV ville ofta inte att deras familj och närstående skulle få reda på det. Att patienterna inte ville berätta om sin sjukdom gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ge den bästa vården för patienterna, eftersom familjen ofta är med patienten på sjukhusbesöken. Sjuksköterskan behövde på grund av detta hitta genvägar i vårdandet för att kunna ta hänsyn till patientens önskemål att hålla deras diagnos hemlig.

Något som kunde bli en utmaning för sjuksköterskan, som i detta fall med medicinutdelning,

eftersom det skulle göras i hemlighet utan att patientens familj märkte något. Sjuksköterskorna kände att de kom i kläm mellan patienterna och deras familjer, då familjen inte kunde förstå varför patienten var sjuk (Mill m.fl., 2013).

Kvantitativt resultat

I det kvantitativa resultatet framkom positiva och negativa inställningar från sjuksköterskor.

Resultatet visade att det finns en kunskapsbrist bland sjuksköterskor och att det kan leda till negativa inställningar. Det framkom att sjuksköterskor med mer erfarenhet och kunskap hade en mer positiv inställning till vårdandet av patienter med HIV/AIDS. Resultatet presenteras under två kategorier samt två subkategorier, (se tabell 4).

Tabell 4. Översikt av kvantitativa kategorier Subkategorier Kategorier

Negativa inställningar Sjuksköterskors positiva och negativa inställningar till HIV/AIDS Positiva inställningar

Sjuksköterskors kunskap om HIV/AIDS

(16)

Sjuksköterskors positiva och negativa inställningar till HIV/AIDS

Negativa inställningar

Sjuksköterskor visade sig ha negativa inställningar mot personer med HIV (Waluyo m.fl., 2015).

Mer än två tredjedelar (84,3%) av sjuksköterskorna (n=922) visade en negativ inställning till patienter med HIV/AIDS, där många hade en negativ inställning mot att ha direkt fysisk kontakt med

patienterna (97%) och till utbildningen som de fått gällande HIV och AIDS (72,9%) (Hassan &

Wahsheh, 2011). Av sjuksköterskorna (n=218) ansåg 112 (51%) av dem att patienter med HIV var ansvariga för sin egen sjukdom, för sjukdomen var till följd av deras riskfyllda beteende. Det visade sig också att 11 stycken (5,1%) av sjuksköterskorna ansåg att vårda HIV-smittade patienter var ett slöseri på resurser (Huq m.fl., 2019). Av sjuksköterskorna (n=922) visade många en rädsla för att bli smittad (75,2%). På en skala 1–10, så visade det sig att 884 (96,2%) av sjuksköterskorna rankade sin rädsla av att få HIV/AIDS som sju eller högre (Hassan & Wahsheh, 2011).

Positiva inställningar

Inställningarna kunde vara positiva. Bland sjuksköterskorna (n=218) ansåg 169 (77,52%) av dem att HIV-smittade patienter förtjänade att bli behandlade med respekt och att deras värdighet bibehålls (Huq m.fl., 2019). Att trivas på arbetsplatsen och ha empati för patienter med HIV/AIDS hade en positiv inverkan på sjuksköterskornas inställning och deras sätt att vårda, samt att sjuksköterskorna kände sig mer tillfreds på jobbet (Hamama m.fl., 2014).

Sjuksköterskors kunskap om HIV/AIDS

Det visade sig att det fanns en kunskapsbrist om HIV och AIDS hos sjuksköterskorna. I en studie fyllde sjuksköterskor (n=922) i en enkät och det visade sig att den främsta källan till sjuksköterskornas kunskap om HIV/AIDS var från internet följt av information från kollegor och vänner (Hassan &

Wahsheh, 2011). Kunskapsbrist kunde leda till högre stigmatisering bland sjuksköterskor. Det visade sig att sjuksköterskor med en vidareutbildning hade lägre stigmatisering mot personer med HIV än andra sjuksköterskor (Waluyo m.fl., 2015). Sjuksköterskor som hade en utbildning av HIV och AIDS visade sig ha en mer positiv inställning till patienterna (Akgun Kostak m.fl., 2012; Huq m.fl., 2019).

Utbildningsnivån var signifikant (P < 0,001) associerad med den kunskap som sjuksköterskorna (n=218) hade om HIV och AIDS (Huq m.fl., 2019). Det visade sig genom användning av AIDS Attitude Scale (AAS) att en ökad kunskapsnivå bland sjuksköterskor hade ett signifikant samband (P < 0,05) med en mer positiv inställning till att vårda patienter med HIV/AIDS (Akgun Kostak m.fl., 2012).

(17)

Det visade sig att sjuksköterskor som vårdade HIV/AIDS patienter dagligen hade en mer positiv inställning än de som vårdade HIV/AIDS patienter mer sällan. En anledning till detta var att de sjuksköterskor som vårdade dessa patienter dagligen hade specifik kunskap om HIV som lett till att de har fått rätt information om sjukdomen. Att de hade mer kunskap ledde till mer positiva

inställningar från sjuksköterskorna (Hamama m.fl., 2014).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt genomfördes i arbetet, som ger en översikt av kunskapsläget över ett område inom omvårdnad (Friberg, 2017, s. 141). I litteraturöversikten undersöktes forskning kring ämnet omvårdnad utifrån syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med HIV eller AIDS samt frågeställningen om vad sjuksköterskors inställningar är till att vårda patienter med HIV eller AIDS. I översikten har 15 artiklar använts som var av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom att använda en induktiv ansats.

Användning av induktiv ansats ansågs vara en fördel, för enligt Polit och Beck (2017, s. 81) bygger ansatsen på observationer av mönster eller associationer bland olika fenomen och av dessa observationer dras sedan slutsatser.

Att använda en litteraturöversikt som metod kan ses som styrka, då den visar det aktuella kunskapsläget inom området (Friberg, 2017, s. 141). En sammanställning av tidigare forskning har gjorts i översikten för att få en helhet av kunskapsläget samt vilken vidare forskning som behöver göras. En svaghet med metoden är att ingen ny kunskap framkommer, utan resultatet i arbetet stöds av tidigare forskning. Då syftet i litteraturöversikten var relativt brett formulerat, så kunde det leda till ett omfattande resultat, vilket sågs som en styrka, då det kunde bidra till variationer av

sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av och inställningar till att vårda personer med HIV eller AIDS.

För att ingå i litteraturöversikten skulle artiklarna vara beskrivna ur allmänsjuksköterskans perspektiv samt belysa sjuksköterskors erfarenheter av och inställningar till att vårda personer med HIV eller AIDS. Ingen specifik vårdplats eller geografisk begränsning användes, vilken resulterade i fler sökresultat. Artiklarna till litteraturöversikten skulle ha fört ett etiskt resonemang, samt att kvaliteten på artiklarna skulle vara antingen hög eller medelhög. Att samtliga artiklar hade fört ett etiskt

(18)

resonemang ansågs styrka validiteten i litteraturöversikten, då hänsyn till forskningsetiken hade antagits, vilket i sin tur visar att forskarna inte har tagit för höga risker på deltagarnas bekostnad för att nå sitt resultat, samt att det minimerar risken att personer som deltagit i studien har farit illa (Polit

& Beck, 2017, s. 142, 151). Validitet är ett koncept som i stort sett berör sundhet i studiens bevis, det vill säga om resultaten är opartiska och välgrundade (Polit & Beck, 2017, s. 161). Resonemanget kring medelkvaliteten på artiklarna var att de brister som framgick under granskningen inte hade en avgörande påverkan på kvaliteten i sin helhet. Kvalitetsgranskningen genomfördes noga med hjälp av Fribergs (2017, s. 187-188) granskningsfrågor.

Sökningen av artiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa databaser valdes att användas då relevant forskning fanns. Cinahl har sitt fokus på artiklar inom omvårdnad för

vårdpersonal medans PubMed har medicinsk vårdvetenskap som fokusområde (Östlund, 2017, s. 72–

73). Att sökningar gjordes i både Cinahl och PubMed kunde ses som en fördel eftersom en

kombination av databaser bedömdes stärka litteraturöversiktens trovärdighet (Polit & Beck, 2017, s.

92-95). Trovärdighet innebär förtroendet för sanningen i insamlade data samt tolkningar av data (Polit

& Beck, 2017, s. 559). Sökningarna gav många relevanta träffar, där många av dem var användbara och som svarade på litteraturöversiktens syfte. En avgränsning som användes i sökningarna i Cinahl var peer reviewed. Med peer reviewed menas att valda artiklar från databasen Cinahl är granskade av ämnesexperter innan de publicerats (Polit & Beck, 2017, s. 693). Samtliga artiklar genomgick

granskning i Ulrichweb, vilket är en databas som kontrollerar om tidskriften som publicerat artikeln har genomgått en peer review-process. Att samtliga artiklar genomgått en peer review-process ansågs stärka litteraturöversiktens trovärdighet.

De kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. En innehållsanalys är en metod som används för att på ett systematiskt sätt analysera texter (Polit & Beck, 2017, s. 537). Ett exempel på analysen av de kvalitativa artiklarna gjordes och lades in under

litteraturöversikten analysdel. Detta anses stärka trovärdigheten till tillvägagångsättet av analysen. De kvantitativa artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2017, s. 150) integrativa översikt. Vid användning av en integrativ översikt dras det slutsatser från studier, dessa slutsatser kommer sedan att kombineras och analyseras (Friberg, 2017, s. 150-151). Analysmetoderna bedöms vara relevanta och trovärdiga, vilket visar sig stärka validiteten i litteraturöversikten.

Ingen av studierna i litteraturöversiktens resultat var utförda i Sverige, vilket kan sänka

överförbarheten. Överförbarheten ansågs uppnås i litteraturöversikten, för trots att studier som är

(19)

inkluderade i litteraturöversiktens resultat var från olika delar av världen, så ansågs resultatet vara överförbart till förhållanden i Sverige, eftersom olika inställningar, rädsla och låg kunskap bland sjuksköterskor också finns i Sverige. Överförbarhet betyder i vilken utsträckning som resultatet gäller inom andra grupper eller omgivningar. Forskarna borde tydligt presentera studiens inklusions- och exklusionskriterier, sammanhang, urval, hur data hämtades och hur analysprocessen utvecklades (Polit & Beck,2017, s. 560). Ett tydligt genomförande av metoden samt analysprocessen för

litteraturöversikten presenterades, vilket kan styrka kontrollen av litteraturöversiktens validitet samt reliabilitet (Polit & Beck, 2017, s. 6). Reliabilitet avser noggrannhet och konsekvens av information som erhållits i en studie. Termen är oftast associerad med de metoder som används för att mäta variabler (Polit & Beck, 2017, s. 160).

Litteraturöversiktens syfte var från början att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med HIV/AIDS, men det upptäckte senare i arbetet att betydelsen av det engelska ordet ’experience’

kan översättas både till upplevelser och erfarenheter. Detta ledde till att syftet ändrades till erfarenheter och upplevelser istället för upplevelser. Det lades också till en frågeställning om

sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med HIV/AIDS, för att många artiklar innehöll det engelska ordet ’attitudes’, som kan översättas till både attityder och inställningar. Begreppet

inställningar valdes, då det kändes mest relevant till ämnet. Att denna ändring hände sent i arbetet kan ses som en svaghet och därför lästes artiklarna flera gånger. Ändringen kan också ses som en styrka då vissa artiklar beskrev dessa fenomen utifrån det ändrade syftet, vilket i sin tur gjorde att användningen av dessa artiklar blev större. Ändringen gjorde att arbetet blev mer strukturerat då artiklar som tidigare inte känts användbara belyste fenomenen och kunde användas i

litteraturöversikten. Att fler artiklar kunde användas kan bidra till en högre trovärdighet, vilket bedöms stärka validiteten i litteraturöversiktens resultat.

Att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar i litteraturöversikten kan vara bra, eftersom metoderna kompletterar varandra. Det finns fördelar med att både använda kvantitativa och kvalitativa data, som att berika forskningens innehåll samt för att få en förbättrad validitet (Polit &

Beck, 2017, s. 578). Detta kan bidra till en högre trovärdighet i litteraturöversiktens resultat, eftersom artiklarnas resultat presenteras på olika sätt utifrån de olika metoderna. Användningen av både kvantitativa och kvalitativa artiklar i litteraturstudien kan då ses som en styrka.

Att många av studierna var utförda i utvecklingsländer, med åtta artiklar från länder i Afrika, en från Jamaica, en från Indonesien, en från Jordanien och två från Brasilien kan ses som en svaghet. Trots att utgångspunkterna i dessa länder är annorlunda jämfört med Sverige, så ansågs det inte spela någon

(20)

roll att så många av artiklarna kom från dessa länder, då landet i sig inte berör sjuksköterskans erfarenheter, upplevelser och inställningar. De erfarenheter, upplevelser och inställningar som framkom finns mest i länder där personer med HIV/AIDS vårdas, vilket ledde till att många artiklar i litteraturöversikten resultat utfördes i dessa länder.

Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens resultat syftar på sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS samt deras inställningar till vårdandet. I resultatet framkom det att erfarenheter, inställningar och kunskap har ett starkt samband, som i sin tur har stor inverkan på sjuksköterskors vårdande av patienter med HIV/AIDS. Det framkom att sjuksköterskor uttryckte glädje till vårdandet, då patienternas liv förbättrades i samband med att sjuksköterskor hjälpte patienter med HIV/AIDS att hantera sin sjukdom. De visade även negativa inställningar till

vårdandet, då de vägrade att utföra vissa åtgärder eller använde viss skyddsutrustning vid vårdandet av patienter med HIV/AIDS. I resultatet framkom även utmaningar med vårdandet av patienter med HIV/AIDS på grund av stigmatisering av sjukdomen och brist på personal och utrustning, samt att det finns en rädsla och osäkerhet bland sjuksköterskor som beror på bristande kunskap om sjukdomen.

I litteraturöversiktens resultat framkommer positiva tankar och känslor, där sjuksköterskor känner stor meningsfullhet och glädje inför vårdandet av patienter med HIV/AIDS. Författaren till litteraturöversikten upplever att en sjuksköterska ska se varje patient som unik och se personen bakom diagnosen, vilket kan kopplas till Travelbee (1971, s.134) som belyser vikten av att en sjuksköterska ska kunna se det unika i personen som vi inom vården kallar för patient.

Det framkommer även i översiktens resultat negativa inställningar till patienter med HIV/AIDS bland sjuksköterskor. Det visar sig att sjuksköterskor vägrade att vårda och utföra vissa

omvårdnadsåtgärder till denna patientgrupp och att de visar en extra försiktighet i vårdandet och använder viss skyddsutrustning vid vård av patienter med HIV/AIDS på ett annorlunda sätt än vad de gör med andra patienter. Detta styrks av Askarian m.fl. (2006) som visar att sjuksköterskor motvilligt skulle vilja sköta omvårdnaden av en patient med HIV. Det fanns även sjuksköterskor som nämnde att de skulle vilja bli omplacerade om de skulle bli tvungna att ta hand om en patient med HIV/AIDS. Ishimaru m.fl. (2018) visar att viljan att vårda patienter med blodsmittor kan kopplas till

(21)

sjuksköterskornas självförtroende i smittskydd. Sjuksköterskor som kände sig mer självsäkra i hur de ska skydda sig mot blodsmittor var också mer villiga till att vårda patienter med blodsmittor.

I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de hade brist på personal, material och tid, vilket ledde till en ökad arbetsbelastning och stress. Sjuksköterskorna kände att de arbetade i motvind och upplevde att de ofta låg några steg efter. Det kan utifrån Travelbee (1971, s. 165) och hennes mellanmänskliga relationsteori resulteras i att resursbrist kunde leda till att sjuksköterskorna inte kunde genomgå de fem stegen tillsammans med patienterna. Travelbee menar att den sista fasen, ömsesidig förståelse och kontakt, är den fas där tilltron växer fram. Sjuksköterskorna bör tillsammans med patienterna genomgå alla fem stegen för att bygga upp en optimal mellanmänsklig relation.

Nkhata m.fl. (2016) beskriver att resurserna kan avgöra den vård som de HIV-smittade patienterna erbjuds. Att arbeta i en arbetsmiljö där antalet patienter ökar och antalet sjuksköterskor minskar, kan leda till att sjuksköterskorna tappar motivation. Sjuksköterskorna upplever då en utmaning i det vårdande mötet. Resursbristen kan även leda till att patienternas vård äventyras.

Hur sjuksköterskor agerar i vårdandet av HIV/AIDS patienter påverkar om patienten får med sig goda erfarenheter från vården. Stutterheim m.fl. (2014) beskriver att för de flesta personer med HIV/AIDS har de diskriminerande händelserna relaterat till sin sjukdom inträffat inom hälso- och sjukvården (Stutterheim m.fl., 2014). HIV är en sjukdom som är väldigt stigmatiserad, vilket har gjort att sjuksköterskor känner sig rädda och osäkra när de ska möta och vårda en patient med HIV.

Bristande kunskap och rädsla för att bli smittad kan vara till grund för detta. Inställningar är något som alla människor har och det har visats att inställningar hos sjuksköterskor kan vara förknippat

med den stigma och diskriminering som finns mot patienter med HIV/AIDS (Mockiene m.fl., 2010).

Litteraturöversiktens resultat visar att bristfällande kunskap kan leda till en osäkerhet hos

sjuksköterskor samt att rädslan för att bli smittad ökar. Att förbättra kunskapen om HIV och AIDS bland sjuksköterskor kan resulterar till mer positiva inställningar till vårdandet av patienter med HIV/AIDS samt att den upplevda rädslan minskar och sjuksköterskorna blir mer säkra på

omvårdnaden. Detta styrks av Osemwenkha och Fadiymu (2007), som beskriver att nivån av kunskap hos sjuksköterskor har visat sig varit jämförbara till deras inställning till att vårda patienter med HIV/AIDS. HIV är en sjukdom som under många år visats vara en sjukdom där många

sjuksköterskors inställningar är negativa. Walusimbi och Okonsky (2004) beskriver att om en sjuksköterska har goda kunskaper om HIV/AIDS ökar samtidigt deras kunskapsläge om sjukdomen, vilket leder till att deras inställningar till denna patientgrupp blir mycket mer positiv. Pisal m.fl. (2007)

(22)

visar att kunskap och utbildning är viktiga redskap för att kunna bemöta HIV-smittade patienter på optimalt sätt. Vidare visas att kunskapen också är av står betydelse för att kunna ge lika god vård till patienter med HIV som till andra patientgrupper.

Att kunskap om sjukdomen har visats sig vara till grund för kunna ge den bästa vården till dessa patienter och att som sjuksköterska kunna möta dem med respekt kan kopplas till Travelbee (1971, s.

129), som belyser att det är viktigt att sjuksköterskan bär på den kunskap och insikt som behövs för att kunna förstå och identifiera patientens behov (Travelbee, 1971, s. 129). Det är viktigt att sjuksköterskor erbjuder en möjlighet för patienter att uttrycka sina tankar och känslor utan att ha fördomar.

Det är därför viktigt att som sjuksköterska visa förståelse i mötet med HIV/AIDS patienter.

Enligt Herder och Agardh (2019) präglas en god relation av pålitlighet, vänlighet, en välkomnande miljö samt att visa empati till patienten. Detta kan leda till att patienter med HIV känner sig välkomna och trygga i vården.

Trots att kunskapsläget idag om HIV och AIDS behöver förbättras har en stor förbättring redan skett sedan sjukdomen upptäcktes. Detta visar en studie av Newman m.fl. (2013) som beskriver

omvårdnaden under 80–90-talet. En fanns en enorm stigmatisering och det beskrivs att alla var livrädda. Stora fanns utmaningar med att få hjälp från andra vårdinstanser. Om patienten behövde opereras eller behandlas på nåt sätt, var det ingen som ville hjälpa till. Många ansåg att det var onödigt att göra dessa insatser för någon som ändå skulle dö.

Författaren till litteraturöversikten anser att inställningar, känslor och tankar hos sjuksköterskor är en stor orsak till den stigmatisering som finns för patienter med HIV/AIDS. Detta stärks av Travelbee (1971, s. 32) som beskriver att sjuksköterskors tankar påverkar sjuksköterskors omvårdnad samt hur den utförs. Det visar även sjuksköterskor syn på en person med sjukdom samt hur det kommer att reflekteras in i omvårdanden för denna patientgrupp.

Slutsats

För en god omvårdnad vid HIV/AIDS krävs en bra relation mellan sjuksköterska och patient.

Att möta och vårda patienter med en HIV/AIDS kan göra att sjuksköterskor känner sig osäkra, vilket i sin tur kan leda till negativa inställningar. Bristande kunskap om HIV/AIDS visar sig bland

sjuksköterskor och kunskapsbrist medför också en osäkerhet samt rädsla hos sjuksköterskor. Trots

(23)

effektiv medicin är rädslan för HIV och AIDS stor och många som söker vård upplever att de blir diskriminerade i vården och behandlade som en andra klassens medborgare. Eftersom det finns stigmatisering kring sjukdomen, finns ofta också personliga känslor, tankar och värderingar. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har en god självinsikt till sina inställningar och hur detta kan påverka deras yrkesprofession. Fortsatt forskning inom ämnet är aktuellt och viktigt för att kunna belysa sjuksköterskornas inställningar till HIV/AIDS samt hur deras inställningar påverkar omvårdnaden och bemötandet till patienterna.

(24)

Referenser

* = Ingår i resultatet

*Abe, M., Turale, S., Klunklin, A., & Supamanee, T. (2014). Community health nurses' HIV health promotion and education programmes: a qualitative study. International nursing review, 61(4), 515–524. https://doi.org/10.1111/inr.12140

*Akgun Kostak, M., Unsar, S., Kurt, S., & Erol, O. (2012). Attitudes of Turkish midwives and nurses working at hospitals towards people living with human immunodeficiency virus/acquired immune deficiency syndrome. International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons, Inc.), 18(5), 437–444. https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2012.02062.x

Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P., & Assadian, O. (2006). Knowledge about HIV Infection and Attitude of Nursing Staff toward Patients with AIDS in Iran. Infection Control and Hospital Epidemiology, 27(1), 48-53.

*Bam, N. E., & Naidoo, J. R. (2014). Nurses experiences in palliative care of terminally-ill HIV patients in a level 1 district hospital. Curationis, 37(1), 1–9. https://doi.org/10.4102/curationis.v37i1.1238

*Campbell L. M. (2011). Experiences of nurses practising home-based palliative care in a rural South African setting. International journal of palliative nursing, 17(12), 593–598.

https://doi.org/10.12968/ijpn.2011.17.12.593

*dos Santos, É. I., Gomes, A. M. T., de Oliveira, D. C., Marques, S. C., & Bernardes, M. M. R. (2014).

Challenges and confrontations in care by nurses: a study of social representations. Online Brazilian Journal of Nursing, 13(2), 203–214. https://doi.org/10.5935/1676-4285.20144365

*dos Santos, É. I., & Tosoli Gomes, A. M. (2013). Vulnerability, empowerment and knowledge: nurses’

memories and representations concerning care. Acta Paulista de Enfermagem, 26(5), 492–498.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. ( s.141–152). Studentlitteratur.

Gagnon M. (2015). Re-thinking HIV-Related Stigma in Health Care Settings: A Qualitative Study. The Journal of the Association of Nurses in AIDS Care : JANAC, 26(6), 703–719.

https://doi.org/10.1016/j.jana.2015.07.005

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

https://doi.org/10.1016/j.medt.2003.10.001

*Hamama, L., Tartakovsky, E., Eroshina, K., Patrakov, E., Golubkova, A., Bogushevich, J., & Shardina, L. (2014). Nurses’ job satisfaction and attitudes towards people living with HIV/ AIDS in Russia. International Nursing Review, 61(1), 131–139. https://doi.org/10.1111/inr.12074

(25)

*Harrowing, J. N. (2011). Compassion Practice by Ugandan Nurses Who Provide HIV Care. Online Journal of Issues in Nursing, 16(1), 1. https://doi.org/10.3912/OJIN.Vol16No01Man05

*Hassan, Z. M., & Wahsheh, M. A. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32(12), 774–784. https://doi.org/10.3109/01612840.2011.610562

Herder, T. & Agardh, A. (2019). Navigating between rules and reality: a qualitative study of HIV positive MSM’s experiences of communication at HIV clinics in Sweden about the rules of conduct and infectiousness. AIDS Care 31(2), 1-7.

https://doi.org/10.1080/09540121.2019.1566590

Ho, C., Twinn S., & Cheng, KKF. (2010). Quality of life constructs of Chinese people living with HIV/AIDS. Psychology, Health & Medicine, 15(2), 210–219.

https://doi.org/10.1080/13548501003623948

*Huq, K. A. T. M. E., Moriyama, M., Harris, E. E., Shirin, H., & Rahman, M. M. (2019). Evaluation of Nurses’ Knowledge and Attitude toward HIV-Infected Patients in Barbados. Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 18, N.PAG.

https://doi.org/10.1177/2325958219880592

International Council of Nurses. (2012). THE ICN CODE OF ETHICS FOR NURSES.

Hämtad 4 December, 2020, från International Council of Nurses:

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline- files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

Ishimaru, T., Wada, K., Artphorn, S. & Smith, D. (2018). Willingness to care for blood-borne virus- infected patients in Thailand. Occupational Medicine 68(3), 192–198

https://doi.org/10.1093/occmed/kqy040

Jallow, A., Ljunggren, G., Wändell, P., & Carlsson, A. C. (2015). Prevalence, incidence, mortality and co-morbidities amongst human immunodeficiency virus (HIV) patients in Stockholm County, Sweden – The Greater Stockholm HIV Cohort Study. AIDS Care, 27(2), 142–149.

https://doi.org/10.1080/09540121.2014.963012

Katz, I. T., Ryu, A. E., Onuegbu, A. G., Psaros, C., Weiser, S. D., Bangsberg, D. R., & Tsai, A. C. (2013).

Impact of HIV-related stigma on treatment adherence: systematic review and meta-synthesis.

Journal of the International AIDS Society, 16(3 Suppl 2), 18640.

https://doi.org/10.7448/IAS.16.3.18640

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 57–60). Studentlitteratur.

Kostić, M., Kocić, B., & Tiodorović, B. (2016). Stigmatization and discrimination of patients with chronic hepatitis C. Vojnosanitetski Pregled, 73(12), 1116–1124.

https://doi.org/10.2298/VSP150511135K

(26)

Langius-Eklöf A, Lidman K, & Wredling R. (2009). Health-related quality of life in relation to sense of coherence in a Swedish group of HIV-infected patients over a two-year follow-up. AIDS Patient Care & STDs, 23(1), 59–64. https://doi.org/10.1089/apc.2008.0076

*Mabelane, T., Marincowitz, G., Ogunbanjo, G., & Govender, I. (2016). Factors affecting the implementation of nurse-initiated antiretroviral treatment in primary health care clinics of Limpopo Province, South Africa. South African Family Practice, 58(1), 9–12. https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1080/20786190.2015.1114704

*Mill, J., Harrowing, J., Rae, T., Richter, S., Minnie, K., Mbalinda, S., & Hepburn-Brown, C. (2013).

Stigma in AIDS Nursing Care in Sub-Saharan Africa and the Caribbean. Qualitative Health Research, 23(8), 1066–1078. https://doi.org/10.1177/1049732313494019

Mo, P. K. H., & Ng, C. T. Y. (2017). Stigmatization among people living with HIV in Hong

Kong: A qualitative study. Health Expectations, 20(5), 943–951. https://doi.org/10.1111/hex.12535

Mockiene, V., Suominen, T., Välimäki, M., & Razbadauskas, A. (2010). Impact of intervention programs on nurses' knowledge, attitudes, and willingness to take care of patients with human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome: a descriptive review. Medicina (Kaunas, Lithuania), 46(3), 159–168.

Moraes Zepeda, K. G., Miranda da Silva, M., Leitão dos Santos, D. C., Barroso Gaspar, R., & Amorim Corrêa Trotte, L. (2019). Management of nursing care in HIV/AIDS from a

palliative and hospital perspective. Revista Brasileira de Enfermagem, 72(5), 1243-1250.

https://doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0431

*Nderitu, E. W., Mill, J., & Richter, S. (2015). The Experience of Ugandan Nurses in the Practice of Universal Precautions. JANAC: Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 26(5), 625–638.

https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1016/j.jana.2014.10.003

Newman, C.E., Reynolds, R., Gray, R., Canavan, P., De Wit, J., McMurchie, M., … Kidd, M.R. (2013).

Surviving an epidemic: Australian GPs On caring for people with HIV and AIDS in the early years. AUSTRALIAN FAMILY PHYSICIAN, 40(10), 734-738.

Nygren, B., Aléx, L., Jonsén, E., Gustafson, Y., Norberg, A., & Lundman, B. (2005).

Resilience, sense of coherence, purpose in life and self-transcendence in relation to perceived physical and mental health among the oldest old. Aging & mental health, 9(4), 354–362.

https://doi.org/10.1080/1360500114415

Osemwenkha S, & Fadiyimu GF. (2007). Knowledge and attitude towards HIV/AIDS pandemic- implication for the nation: a case study of University College Hospital, Ibadan, Oyo State. West African Journal of Nursing, 18(2), 89–93.

Perrett, S. E., & Biley, F. C. (2013). A Roy model study of adapting to being HIV positive. Nursing science quarterly, 26(4), 337–343. https://doi.org/10.1177/0894318413500310

(27)

Pierre, S., Riviera, V., Jean, C. P., Louis, M. J. J., Reif, L. K., Severe, P., Rouzier, V.,

Johnson, W. D., Pape, J. W., Fitzgerald, D. W., McNairy, M. L., & Boutin-Foster, C. (2017). Live with the disease like you used to before you knew you were infected: A qualitative study among 10-year survivors living with HIV in Haiti. AIDS Patient Care & STDs, 31(3), 145–151.

https://doi.org/10.1089/apc.2016.0192

Pisal, H., Sutar, S., Sastry, J., Kapadia-Kundu, N., Joshi, A., Leslie, M., … Shankar, A. V. (2007) Nurses’

health education program in India increases HIV knowledge and reduces fear. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care 18(6), 2007, 32-4. https://doi.org/10.1016/j.jana.2007.06.002 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice.

(10th ed.). Wolters Kluwer.

*Puplampu, G. L., Olson, K., Ogilvie, L., & Mayan, M. (2014). Attracting and retaining nurses in HIV care. The Journal of the Association of Nurses in AIDS Care : JANAC, 25(3), 253–261.

https://doi.org/10.1016/j.jana.2013.01.002

Rice, W. S., Turan, B., Fletcher, F. E., Nápoles, T. M., Walcott, M., Batchelder, A., Kempf, M-

C., Konkle-Parker, D. J., Wilson, T. E., Tien, P. C., Wingood, G. M., Neilands, T. B., Johnson, M.

O., Weiser, S. D., & Turan, J. M. (2019). A mixed methods study of anticipated and

experienced stigma in health care settings among women living with HIV in the United States.

AIDS Patient Care & STDs, 33(4), 184-195. https://doi.org/10.1089/apc.2018.0282

Rintamaki, L. S., Scott, A. M., Kosenko, K. A., & Jensen, R. E. (2007). Male patient perceptions of HIV stigma in health care contexts. AIDS patient care and STDs, 21(12), 956–969.

https://doi.org/10.1089/apc.2006.0154

Stutterheim, S.E., Sicking, L., Brands, R., Baas, I., Roberts, H., van Brakel ,W.H., … Bos, AE.R. (2014).

Patient and Provider Perspectives on HIV and HIV-Related Stigma in Dutch Health Care Settings. AIDS PATIENT CARE and STDs, 28(12), 652-665.

https://doi.org/10.1089/apc.2014.0226

Thornton J. (2017). Transforming HIV care across Africa. Nursing standard (Royal College of Nursing (Great Britain) : 1987), 31(32), 22–24. https://doi.org/10.7748/ns.31.32.22.s23

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. uppl.). F. A.: Davis.

Walusimbi, M., & Okonsky, J. G. (2004). Knowledge and attitude of nurses caring for patients with HIV/AIDS in Uganda. Applied nursing research : ANR, 17(2), 92–99.

https://doi.org/10.1016/j.apnr.2004.02.005

*Waluyo, A., Culbert, G. J., Levy, J., & Norr, K. F. (2015). Understanding HIV-related Stigma Among Indonesian Nurses. JANAC: Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 26(1), 69–80.

https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1016/j.jana.2014.03.001

WHO. (2020). HIV/AIDS. Hämtad 9 december, 2020, från WHO: https://www.who.int/news-room/q-a- detail/hiv-aids

Östlund, L. (2017). Informationssökning. I A. Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 61–79). Studentlitteratur.

(28)
(29)

Bilaga 1. Översikt av artikelsökningar

Datum Databas

sökord Avgränsningar Antal relevanta träffar

Urval* 1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artikel

2021-02-05 Cinahl

(MH "Human

Immunodeficiency Virus") OR (MH "Acquired

Immunodeficiency Syndrome") ) AND nursing care AND (experiences OR perceptions OR attitudes)

English, 2011-2021, Peer reviewed, Abstract available

32 13 8 5 2 1 Bam och Naidoo (2014)

2021-02-11 Cinahl

nurses in hiv care AND

(experiences OR perceptions OR attitudes)

English, 2011-2021, Peer reviewed, Abstract available

358

45

29

15

10

10

Abe m.fl., (2014) Nderitu m.fl., (2015) Campbell, (2011) dos Santos m.fl. (2014) dos Santos & Tosoli Gomes (2013)

Harrowing (2011) Akgun Kostac m.fl. (2012) Mabelane m.fl., (2016) Waluyo m.fl. (2015) Hassan & Wahsheh (2011) 2021-02-08

PubMed

(("Acquired Immunodeficiency Syndrome"[Mesh]) OR

"HIV"[Mesh] ) AND (nursing care)) AND (experiences OR perceptions OR attitudes))

English, 2011-2021, Abstract available

174

20

8

0

0

0

2021-02-10 PubMed

((nurses in hiv care) AND (nursing care)) AND

(experiences OR perceptions OR attitudes)

English, 2011-2021, Abstract available

289

32

12

9

5

4 Hamama m.fl. (2014) Puplampu m.fl. (2014) Mill m.fl. (2013) Huq m.fl. (2019)

*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.

References

Related documents

Vi är två studenter vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping som just nu skriver vår magisteruppsats. Ämnet vi har valt är den svenska koden för bolagsstyrning och

Even if we in our theoretical framework and empirical findings have shown that cultural aspects such as language, values and rituals are the main reasons why people do

Kvinnan på bilden definieras som en ”babe” och värderingen av detta ord utgörs inte bara av att det är en kvinna i Nellytexten utan också av de övriga attribut och resurser

I denna del sammanfattas bildanalysen av de två läroböckerna. Sammanfattningen är en övergripande diskussion och följer därmed ej formen som de tidigare analyserna skett på, utan

Enligt Farkell-Bååthe (2000) ska läraren försöka använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel: när han/hon ska göra arbetsuppgifter, i olika ämnen som datorn ska användas

Artiklarna spänner över ett brett fält och innehål- ler utvärdering av metoder, intervjuer av barn och föräldrar, utvärdering av nya arbetssätt, implementering, register

Studien har också gett mig en ökad förståelse av vilka huvudräkningsstrategier eleverna i studien upplevde enkla och svåra samt vilka strategier som kan behöva prioriteras

Specialpedagogik i ämnet Idrott och hälsa kan ske inom ramen för ordinarie undervisning genom inkludering, vilket innebär att den ordinarie undervisningen anpassas efter