Den mänskliga arbetskraften
- Tjänstemän, flyktingar och arbetsmarknad i Sverige under andra världskriget
Mattias Dorrian
Masterprogrammet i historia Magisteruppsats 15 HP VT 2015
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Abstract
The Swedish refugee policy during the 1930’s and during the beginning of the Second World War can be described as restrictive. In the year 1939 the number of refugees in Sweden was about 4 000. By the year 1945 the number was approximately 200 000. The responsibility for the reception of the refugees was mainly the governments. Since the late 1920’s, Swedish politics where largely formed by the Social Democratic party’s idea of the welfare state. Central to this idea and embodied in society was labour as almost a moral obligation. This thesis examines the relationship between the refugees, government bodies and the labour market policies in Sweden during the years for the Second World War. The purpose is to explore the government’s labour markets bodies’ relationship to refugees and labour by studying the government’s state officials.
How was this relationship organized? Much of the previous research in the related area has focused on the government’s bodies rather than their state officials. Therefor this thesis adds a new perspective to this research area. The main questions of interest are how the labour market government bodies and their state officials where organized, and the challenges they were put before in the meeting with the refugees.
A hypothesis for the thesis is that refugee reception and labour market politics are linked. A natural step in the reception of refugees is for government bodies to mediate them to the labour market. Refugees tend over time to transfer to labourers. A sociological theoretical approach in the thesis is that the individual is subordinated to the governing structure. In this regard, the state officials are to be seen as acting agents through the governing structure. Hence, two following questions regarding their autonomy in this structure are interesting: where the state officials to be regarded as agents acting out the policies directed to them? Where they also able to form policies? The primary source material consists of memorandums, reports and
correspondence written by state officials. The research methodology is qualitative.
The thesis results show that much of the government bodies’ work was made up by compromise and the ability to adapt to the current circumstances, dictated by the war. The state officials also seem to have been able to, in smaller cases, form policies. But mainly their actions should be regarded as part of a collective larger formative element (“formativt moment”) - the war itself dictated their options and formed Swedish labour market policies. The thesis also points to new areas of research. Could the same research model be applied on other, for example neutral, countries during the same period?
Keywords: The Second World War, refugee reception, refugees, labour market policies, state officials
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Problemformulering ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
2. Forskningsläget och tidigare forskning ... 6
3. Avgränsningar och källmaterial ... 12
3.1 Avgränsningar och utelämnade perspektiv ... 12
3.2 Arkivet som historisk källa ... 13
3.3 Statens arbetsmarknadskommissions arkiv ... 13
3.3.1 Arbetsförmedlingsbyråns arkiv ... 14
3.3.2 Centralkontorets arkiv ... 15
3.3.3 Utlänningssektionens arkiv ... 15
4. Teoretiska utgångspunkter och metod ... 16
4.1 Teoretisk föreställningsram ... 16
4.2 Metod ... 18
5. Perspektiv och disposition ... 18
5.2 Perspektiv på konstruktionen av ”flyktingen” ... 19
5.3 Disposition ... 20
6. Bakgrund ... 20
6.1 Det arbetsmarknadspolitiska läget ... 20
6.2 Flyktinggrupper i Sverige 1930 - 1945 ... 22
6.3 Flyktinggruppernas arbetsmarknad ... 24
7. Undersökningen ... 25
7.1 SAK:s organisation: från arbetslöshetskommission till centralt styrande arbetsmarknadsorgan ... 25
7.2 De lokala myndigheternas utmaning: organisatoriska förändringar ... 28
7.3 Tjänstemännens utmaning: att ordna med lämpligt arbete ... 34
8. Avslutande diskussion ... 41
9. Litteratur- och källförteckning ... 44
9.1 Litteratur ... 44
9.2 Periodica ... 45
9.3 Film ... 45
9.4 Källor ... 46
9.4.1 Otryckta källor ... 46
9.4.2 Tryckta källor ... 46
9.4.3 Internet ... 46
1. Inledning
En eftermiddag hösten 2012 befann jag mig på universitetsbiblioteket i Umeå och läste Mikael Byströms då nyutkomna bok Utmaningen: den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar i andra världskrigets tid (2012). Mikael var min handledare när jag våren 2008 skrev min
kandidatuppsats i historia. Ämnet som uppsatsen behandlade var flyktingmottagning i Sverige under andra världskriget. Hur såg det ut för flyktingar som kom till Sverige under denna period?
Hur bemöttes flyktingarna av myndigheterna? Hur såg vardagen ut i flyktinglägren? Med dessa breda frågor skissade jag fram en bild av hur ett så kallat öppet flyktinglägers dagliga verksamhet var organiserad. Lägret hette Rosöga, beläget nära Strängnäs, och var verksamt under andra världskrigets senare del. Syftet var att beskriva den praktiska flyktingmottagningsprocessen i Sverige under andra världskriget med Rosöga som fallstudie.
Åter till universitetsbiblioteket i Umeå. Bläddrandes i boken upptäckte jag till min glädje att Mikael i en fotnot hänvisade till min uppsats. Ett nyintresse för mitt tidigare
uppsatsämne väcktes. Flyktingar i Sverige under andra världskriget – vad mer finns att undersöka? Våren 2015 började jag skissa på en magisteruppsats. Redan en dryg vecka efter Rosöga öppnande inrättades där en arbetsförmedling. Tjänstemännen vid de lokala
arbetsförmedlande organen kom tidigt i kontakt med flyktingarna. De kan därmed beskrivas som den direkta länken mellan flyktingen och arbetsmarknaden. Arbetskraftsbehovet i landet var stort och många av flyktingarna fick därför någon form av anställning på olika platser i landet. Arbetet sågs ofta som något temporärt då de flesta förväntades återvända hem efter kriget. Oavsett så blev många flyktingar köpare av det arbete som den svenska arbetsmarknaden sålde. Inom den nutida politiska debatten kopplas arbetsmarknadsfrågor och flyktingmottagningen ofta samman.1 Att från politiskt håll betona kopplingen mellan flykting- och arbetsmarknadspolitik gjordes alltså under andra världskriget och görs så även idag. Sett i ljuset av en nutida kontext och ur ett
historiskt perspektiv är det därmed relevant att studera flyktingars relation till arbetsmarknaden i Sverige under andra världskriget.
1 I sin regeringsförklaring 2006 beskrev den borgerliga statsminister Fredrik Reinfeldt arbete som en av de ”bästa vägarna till integration”1 Begreppet ”arbetslinjen” har sedan präglat den arbetsmarknadspolitiska debatten, från både borgerligt och socialdemokratiskt håll. I december 2010 infördes den så kallade etableringsreformen som en indirekt följd av den borgerliga regeringsförklaringen 2006. Genom etableringsreformen skulle ansvaret mellan kommuner, arbetsförmedlingen och andra myndigheter förtydligas genom en ökad samverkan. Syftet med genomförandet av reformen var att underlätta för nyanlända att etablera sig genom anskaffning av arbete. Den nu sittande
socialdemokratiskt ledda regeringen har en enhet för integration placerad under arbetsmarknadsdepartementet, http://www.regeringen.se/sveriges-regering/arbetsmarknadsdepartementet/organisation/, 2015-07-23, kl. 13:01.
1.1 Problemformulering
År 1939 befann sig omkring 4000 flyktingar i Sverige. I slutet av april 1945 var siffran uppemot 200 000.2 Sverige som mottagarland av flyktingar och senare invandrare startar under denna period. Landet som tidigare hade varit ett emigrationsland börjar nu bli ett immigrationsland.
Ansvaret för det praktiska mottagandet låg främst hos statliga myndigheter vilka arbetade på uppdrag av staten.3 Uppdraget utfördes under en tid då Sverige och dess förvaltning var präglat av ett världskrig. Man kan här tala om en tid av kris. Kristidsförvaltningen skulle hantera stora marknads-omställningar bland den inhemska befolkningen och förbereda åtgärder för
mottagande av en ny utländsk arbetskraft. Organiserandet utgjordes till stor del av olika flexibla ad hoc-lösningar. Redan etablerade förvaltningsorganisationer ålades nya uppgifter att lösa.
Arbetsdelningen mellan olika organ kom att förtydligas: när ett organs arbete var avslutat flyttades ansvar vidare till nästa organ.4 Organisatoriskt knöt kristidsförvaltningen ”den
övergripande förvaltningen till de större, centrala organen, medan det praktiska arbetet fördes ut till organ på lägre förvaltningsnivå.”5 Myndigheter på lokal nivå kom därmed att ansvara för arbetsförmedlandet. Under andra världskriget framträdde också en för Sverige helt ny politisk modell med en tydligt reglerad arbetsmarknad.6
De nyanlända flyktingarna kom tidigt i kontakt med lokala arbetsförmedlingar vid flyktingförläggningarna.7 Förläggningen med tillhörande myndigheter och tjänstemän ansvarade för att organisera arbetsförmedlingen. Arbete kan därmed betraktas som en viktig aktivitet till flyktingmottagningsprocessen under kristidsförvaltningen. Relationen mellan mottagande av flykting och arbetsmarknad kan ur ett historiskt perspektiv betraktas vara två aktiviteter
tillhörande samma process - flyktingmottagningsprocessen. Tidigare flyktingforskning har utgått från bland annat lagstiftningens påverkan och enskilda flyktinggruppers perspektiv.8 I denna undersökning vill jag anlägga ett annat perspektiv: den lokala tjänstemännens. De olika lokala arbetsförmedlingsorganen med dess tjänstemän var länken mellan flyktingen som löntagare och arbetsmarknaden. Vilka attityder gav de lokala tjänstemännens uttryck för?
2 Byström, Mikael, Utmaningen: den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar i andra världskrigets tid, (Lund 2012), s. 11.
3 Även andra aktörer och organisationer organiserade flyktingmottagande. Dessa preciseras närmare på s. 12-13.
4 Byströms tolkning av Lennart Fribergs redogörelse av kristidsförvaltningen. Byström, Utmaningen (2012), s. 33.
5 Byström, Utmaningen (2012), s. 33.
6 Overud, Johanna, I beredskap med Fru Lojal: behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget, (Stockholm 2005) s. 13.
7 Byström, Utmaningen (2012), s. 41.
8 Forskningsläge och tidigare forskning preciseras närmare på s. 8.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det jag vill undersöka i denna uppsats är hur tjänstemän inom statliga arbetsförmedlingsorgan handlade och agerade i frågor rörande flyktingar och arbete. Det övergripande syftet blir därmed att undersöka hur staten som aktör organiserade arbetsförmedlingen av flyktingar genom att studera myndigheternas tjänstemän på en lokal nivå. Med lokal nivå menas de tjänstemän som mötte flyktingarna vid arbetsförmedlingsorganen. Som statliga tjänstemän kan de i detta sammanhang också betraktas som representativa handlande agenter för ett statligt aktörsskap på en central nivå.
Tillvägagångssättet blir genom att undersöka promemorior, rapporter och korrespondens upprättad av de statliga tjänstemännen inom dessa arbetsförmedlingsorgan. Hur beskrev tjänstemännen mötet med flyktingen? Vad skrev tjänstemän i sina rapporter? Vilka utmaningar och problem ställdes de inför? Vilken roll verkar tjänstemännen ha haft? Svaret på dessa frågor kan bidra med ytterligare perspektiv på flyktingmottagning och arbetsmarknaden. Metoden består av kvalitativ textanalys. För att rama in undersökningen ställs följande övergripande
frågeställningar:
• Hur var myndigheterna organiserade? Vilken roll hade tjänstemännen inom denna organisation?
• Vilka organisatoriska utmaningar ställdes de lokala arbetsförmedlande organen inför?
• Vilka utmaningar ställdes de lokala tjänstemännen inför i mötet med flyktingen?
2. Forskningsläget och tidigare forskning
Flyktingforskningen under andra världskriget i Sverige har generellt tenderat att utgå från två olika fokusområden. Det första har utgjorts av lagstiftningens påverkan och agerande mot
flyktingars, med inriktning mot främst judiska flyktingar, möjlighet att söka skydd i Sverige. Detta första fokusområde kan benämnas som en mottagaraspekt. Det andra fokusområdet har utgjorts av det som hände flyktingar i Sverige och kan benämnas som en behandlingsaspekt. Till viss del har forskningen även utgjorts av ett mer syntetiserat angreppssätt mellan dessa två.9 Forskningen med fokus kring behandlingsaspekten har undersökt hur enskilda flyktinggrupper uppfattades
9 Gällande det första fokusområdet hänvisar Byström till Lindberg, Hans, Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936-1941, (Stockholm 1973), Levine, Paul A., From indifference to activism: Swedish diplomacy and the Holocaust, 1938-1944, (Uppsala 1998) och Kvist Geverts, Karin, Ett främmande element i nationen: svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938-1944, (Uppsala 2008). Gällande mottagar- och behandlingsaspekten hänvisar Byström till Byström, Mikael, En broder, gäst och parasit: uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942- 1947 (Stockholm 2006). Byström, Utmaningen (2012), s. 17.
och behandlades. Detta kan i sin tur belysas ur två perspektiv: Sveriges perspektiv (som land) och enskilda flyktinggruppers perspektiv.10 Denna uppsats position kan beskrivas som placerad inom behandlingsaspekten utifrån tjänstemännens perspektiv.
Andra världskriget ledde till att samhället i stort blev mer kontrollerat genom ökade regleringar. Lennart Friberg diskuterar i sin avhandling Styre i kristid – studier i
krisförvaltningens organisation och struktur 1939-1945 om hur det väldiga ”förvaltningsmaskineriet”11 som byggdes upp under denna period hanterade och organiserade dessa ökade regleringar.
Begreppet ”kris” är i avhandlingen centralt. Huvudfrågan Friberg ställer sig är hur ”hela denna regleringsapparat administrativt fungerade”12. Han utgår från ett makroperspektiv med syftet att återge helheten kring hur förvaltningsorganen fungerade (till skillnad från exempelvis ett mer partikulärt angreppssätt med fallstudier som exempel). Ett led i avhandlingens uttalade
forskningsuppgift är att ”beskriva mönstret i de administrativa egenskaper, som statsmakter och myndigheter försåg krisorganen med […]”13. Krisorganen beskrivs i olika nivåer utifrån om de var redan existerande eller som nytillkomna för att beskriva detta mönster. Nivåbeskrivningarna av krisorganen är intressant för uppsatsens undersökning. Avhandlingen väldigt teknisk. En stor del av resultaten presenteras i olika processkartor. Ändå bör den nämnas i detta sammanhang då Fribergs resultat citeras i mycket av senare forskning.
Avhandlingen är knuten till det större forskningsprojektet Sverige under andra
världskriget (SUAV). Projektet utfördes på 1970-talet vid Stockholms universitet och syftade till att belysa Sveriges roll under kriget.14 En annan forskare knuten till SUAV var bland andra Klas Åmark. I ett senare forskningsprojekt om kriget med fokus på Sveriges relation med Nazityskland ur en moralisk synpunkt bidrog Klas Åmark med monografin Att bo med granne med ondskan:
Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen (2011). Boken ägnar ett kapitel åt den
10 För forskning gällande hur enskilda flyktinggrupper uppfattades och behandlades ur Sveriges perspektiv hänvisar Byström till Berge, Anders, Flyktingpolitik i stormakts skugga: Sverige och de sovjetryska flyktingarna under andra världskriget, (Uppsala 1992), Olsson, Lars, På tröskeln till folkhemmet: baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget, (Lund 1995), Horgby, Björn, Dom där:
främlingsfientligheten och arbetarkulturen i Norrköping 1890-1960(Stockholm 1996), Nordlund, Sven, '"Kriget är slut. Nu kan ni återvända hem!": judiska flyktingar på svensk arbetsmarknad 1933-1945', Historisk tidskrift (Stockholm)., 1999 (119), s. [3]-29, 1999. För forskning gällande enskilda flyktinggruppers perspektiv hänvisar Byström till Grimnes, Ole Kristian, Et flyktningesamfunn vokser fram: nordmenn i Sverige 1940-45 (Oslo 1969), Uggla, Andrzej Nils, I nordlig hamn:
polacker i Sverige under andra världskriget(Uppsala 1997), Thor, Malin, Hechaluz - en rörelse i tid och rum: tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943 (Växjö 2005), Svanberg, Johan, Arbetets relationer och etniska dimensioner:
Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska stålpressnings AB i Olofström 1945-1952 (Växjö 2010). Byström, Utmaningen (2012), s. 17.
11 Friberg, Lennart, Styre i kristid: studier i krisförvaltningens organisation och struktur 1939-1945 (Stockholm 1973), s. 12.
12 Friberg, Lennart, Styre i kristid (1973), s. 12.
13 Friberg, Lennart, Styre i kristid (1973), s. 12.
14 Projektet mynnade ut i ett 20-tal avhandlingar med fokus på främst utrikes-, säkerhets-, militär-, och politiska frågor. Endast en kom att behandla flyktingfrågor. Byström, Mikael, When the State Stepped into the Arena: The Swedish Welfare State, Refugees and Immigrants 1930s–50s, Journal of Contemporary History, 2014, Vol.49 (3), pp.599-621, s.
602.
svenska flyktingpolitiken. Redogörelsen är kronologiskt övergripande för den politiska
utvecklingen och över de olika flyktinggrupperna. Som relativt ny forskning bidrar boken ändå i denna undersökning med kontext och kompletterande fakta kring krigsläget i stort.
I sin avhandling Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen – statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget undersöker Nina Almgren
arbetsmarknadsfrågor under andra världskriget ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka förhållandet mellan kvinnorörelsen och kvinnliga aktörers påverkan på stat och
arbetsmarknadspolitik kring åren 1939-1947.15 Som kvinnliga aktörer nämns bland andra kvinnliga sakkunniga placerade inom Statens arbetsmarknadskommission (SAK). Som teoretisk utgångspunkt utgår hon bland från ett aktörsinriktat perspektiv och det begrepp statsvetaren Bo Rothstein kallar ”formativa moment.”16 Detta innefattar krislägen som sätter normala sociala och ekonomiska förhållanden ur spel vilket möjliggör för aktörer att påverka den politiska
utformningen. Almgren knyter an till Lennart Fribergs forskning i detta sammanhang: Friberg menar att under beredskapstiden möjliggjordes konsensuspolitiken där samhället i stort blev mer mottagligt för förändring. Ett resultat blev då att ”ideologiska föreställningar” och ”institutionella trögheter” löstes upp.17 Intressanta frågor i detta sammanhang blir om aktörens påverkan på den politiska utformningen. Kunde lokala tjänstemän ha inflytande uppåt centralt i organisationen?
Möjliggjorde kristiden ett förskjutet aktörsskap?
”Kan andra världskriget ses som en pådrivare av arbetsmarknadspolitiska händelser för kvinnor i Sverige, d.v.s. avsatte kriget permanenta spår för kvinnors position på
arbetsmarknaden?”18. Frågan är ställd i Johanna Overuds avhandling I beredskap med fru lojal – behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget. Avhandlingens syfte är att studera relationen mellan krigshotet, beredskapssituationen och dess påverkan på kvinnlig
arbetskraftsinförsel som ersatte den inkallade manliga. Frågan om ett förskjutet aktörsskap diskuteras därmed även här. Ledde kriget till att kvinnor fick ett större inflytande?
Genusperspektivet är i undersökningen framträdande och med fokus på den inhemska kvinnliga arbetskraftens roll. Centralt studieobjekt i avhandlingens undersökning är SAK. Gällande SAK som aktör skriver Overud att ”[f]rån SAK struktureras sedan det centrala kontaktnätet till
kvinnoorganisationerna, samt till arbetsgivare och fackliga organisationer. [Avhandlingens studie]
är alltså inte begränsad till den reguljära konstellationen på arbetsmarknaden, d.v.s. stat – arbetsgivare – fack.” Overud redogör för ett bredare nät av olika aktörer där SAK är ”spindeln i
15 Almgren, Nina, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget (Umeå 2006), s. 3.
16 Almgren, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen (2006), s. 6.
17 Almgren, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen (2006), s. 7.
18 Overud, I beredskap med fru lojal (2005), s. 25.
aktörsnätet” med huvuduppgift att ”reglera arbetskraftens användning.”19 Ett intressant resultat som avhandlingen påvisar är att socialdemokratin som aktör stärkte sitt grepp om
arbetsmarknadspolitiken genom kristidsstyrets organisation.20 Värt att nämna i sammanhanget är att denna uppsats undersökning är avgränsad till SAK som aktör. Därmed är konstellationen av aktörerna arbetsgivare och fack utelämnad.
Flyktingforskning med fokus på tjänstemän på en handläggande lokal nivå under andra världskriget är det mig veterligen ett relativt outforskat område. Anders Berges berör detta område genom sin teoretiska utgångspunkt i sin studie om sovjetiska flyktingar i Sverige under andra världskriget. Den utgörs av att det mellan lagstiftningen på styrande nivå och tillämpningen av lagstiftningen på administrativ nivå fanns ett vakuum. Genom detta vakuum fick enskilda tjänstemän ett handlingsutrymme att själva tolka och praktisera lagstiftning. Forskare har utifrån Berges teoretiska ramverk diskuterat kring huruvida den egentliga makten över flyktingpolitiken låg hos staten eller hos de enskilda tjänstemännen.21 Den här uppsatsen syftar till att undersöka staten som aktör med dess tjänstemän som handlande agenter. Berges teori väcker här två intressanta frågor: är tjänstemännen att betrakta som passiva handläggare vilka endast utförde ett bestämt uppdrag? Eller tolkade och utförde tjänstemän uppdraget med ett relativt fritt
handlingsutrymme? Källkritiskt är det dock svårt att ge ett bestämt svar på frågan om hur pass betydande enskilda tjänstemäns inflytande var på det faktiska utfallet av statens flykting- och arbetsförmedlingsperspektiv. Det är heller inte denna uppsats syfte att söka på den frågan. Ändå är denna teoretiska idé betydelsefull att belysa i betraktandet av hur tjänstemän inom myndigheter vid andra världskrigets tid har handlat och agerat.
I sin avhandling En broder, gäst och parasit (2006) analyserar historikern Mikael Byström den allmänna debatten kring flyktingmottagande i Sverige under kriget. En huvudfråga analysen utgår ifrån är hur antalet flyktingar kunde öka från ett tiotusental år 1941 till uppemot tvåhundratusen vid slutet av kriget år 1945. En av huvudteserna han driver är att det fanns en
”nordisk broderskapstanke”, där Sverige såg mottagandet av danska och norska flyktingar som ett nödvändigt ansvar. Den diskursiva konstruktionen av nordiska flyktingar diskuteras och analyseras mot andra grupper, som balter och danska judiska flyktingar. Idén om en nordisk broderskapstanke är intressant att beakta i analysen av källmaterialet i denna undersökning då många av flyktingar var från Norge, Danmark och Estland.22
19 Overud, I beredskap med fru lojal (2005), s. 29.
20 Overud, I beredskap med fru lojal (2005), s. 217.
21 Byströms tolkning av Berges teori. Byström, Utmaningen (2012), s. 19.
22 Intressant i sammanhanget är att Klas Åmark var avhandlingshandledare.
Byström har i en stor del av sin forskning behandlat flyktingmottagningen i Sverige under andra världskriget.23 I boken Utmaningen: den svenska välfärdsstatens möte med flyktingar i andra världskrigets tid utgår han från att Sveriges utveckling som invandringsland löper parallellt med den svenska välfärdsstatens framväxt. Han beskriver hur två rörelser utvecklas i Sverige från ca 1930 till 1960. Den ena är att Sverige går från socialhjälpsstat (ca 1930) till välfärdsstat (ca 1960) och den andra att Sverige parallellt går från ett icke-invandringsland (ca 1930 – 1945) till ett
invandringsland (ca 1945 – 1960). Boken utgår från punkten där dessa två rörelser möts: hur handlade den svenska välfärdsstaten när Sverige blev ett invandringsland?24 I boken undersöks hur flyktingmottagandet under andra världskriget lagt grunden till invandringspolitik som påverkat välfärdens framväxt. En övergripande fråga boken söker svar på är hur mötet mellan flykting och Sverige som mottagarland såg ut. En del av detta möte utgjordes av utplacering av flyktingar på arbetsmarknaden. Syftet är dels att redogöra för vilka arbeten flyktingar erbjöds, dess villkor, rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden, samt om ansvariga myndigheter såg problem eller fördelar med flyktingar på arbetsmarknaden.25
Relevant för denna uppsats är bokens teoretiska perspektiv kring bland annat detta möte, det diskursiva skapandet av flyktingen och teoretiska angreppssätt på flyktingforskning under andra världskriget med fokus på arbetsmarknadsfrågor. Källmaterialet i boken utgörs till stor del av SAK med underliggande sektioner. 26 Ett av de mer intressanta
undersökningsområdena i boken är gällande frågan om det var myndigheterna eller
tjänstemännen som på en administrativ nivå formade politiken.27 Tre möjliga svar presenteras: (1) enligt traditionell politisk historieskrivning genomförde departementen det som regering och riksdag beslutat. (2) Flyktingfrågorna styrdes av den politiska ledningen men att myndigheter och tjänstemän hade eget handlingsutrymme att agera och tolka politikernas beslut. (3) Enskilda tjänstemän med inflytande inom centrala myndigheter påverkade och formade politiken. Byström menar att svaret på dessa frågor inom välfärdsstatsforskning är ”både och” – myndighetens och tjänstemannens inflytande har varierat och sett olika ut över tid.28
”En enstaka tidskriftsartikel från 1945 om de baltiska flyktingarna som möjlig arbetskraftsreserv gjorde mig uppmärksam på hur flyktingpolitiken, vid sidan av andra aspekter,
23 Se bland annat Byström, En broder, gäst och parasit (Stockholm 2006); Byström, Utmaningen (2012); Byström, Mikael
& Frohnert, Pär, Reaching a State of Hope: Refugees, immigrants and the swedish welfare state, 1930–2000, (Lund 2014).
24 Byström, Utmaningen (2012), s. 12.
25 Byström, Utmaningen (2012), s. 48.
26 Gällande SAK:s arkiv på Riksarkivet (RA) har Byström undersökt Arbetsförmedlingsbyrån (AFB); serie B III;
volym 1 och 4 och serie Ö III; volym 3, 8 och 9; Arbetsförmedling för flyktingar (AFF), Centralkontoret (CK); serie B I; volym 1 och 4 och serie E I; volym 4-6 och 12; Utlänningssektionen (US); serie E Ia; volym 1-3, 12-17, 19-20, 39, 44-46 och 67; serie F I; volym 5. Byström, Utmaningen (2012), s. 326.
27 Byström, Utmaningen (2012), s. 213.
28 Byström, Utmaningen (2012), s. 213f.
också var en del av arbetskraftspolitiken under andra världskriget.”29 Citatet är från förordet till arbetarhistorikern Lars Olssons bok På tröskeln till folkhemmet från år 1995. Syftet med boken är att
”fördjupa den arbetshistoriska forskningen” och att ”ge en bild av flyktingens vardagshistoria.”30 Fokus är riktat kring baltiska flyktingar som anlände år 1944 och som arbetade inom jordbruket.
Han diskuterar bland annat kring deras betydelse som arbetskraftsreserv och kring vilka attityder de bemöttes av utifrån en etnisk diskurs. En slutsats han drar är, kort sammanfattat, att krigets flyktingpolitik blev efterkrigstidens arbetsmarknadspolitik.31
Inom flykting- och invandrarforskning med fokusområde från ca 1950 har tjänstemannens roll avhandlats. Anna-Maria Marekovic beskriver i sin avhandling Från
invandrarbyrå till flyktingmottagning om hur flyktingströmmen ändrades mot 1960-talet. Från att ha bestått av flyktingar från norden blev arbetskraftsinvandring från Sydeuropa vanligt. Samtidigt ändrades attityden: flyktingens tillfälliga uppehälle och krav på assimilation ersattes med invandring som något permanent utan krav på assimilation. Hon tar upp flera för denna studie intressanta perspektiv. Ett sådant är forskning gällande invandrarpolitiskt arbete på
kommunalnivå med fokus på yrkesgrupperna som arbetar inom detta område. Yrkesgrupperna utgörs av socialsekreterare, tolkar, konsulenter, informatörer med fler. En studie hon nämner inom detta område tar bland annat upp ”tjänstemännens handlingsmöjligheter i mötet med flyktingklienterna.”32 Området består bland annat av roller och konflikter inom det kommunala mottagningsarbetet. Konflikterna innehåller där en dold etnisk dimension där det diskuteras huruvida tjänstemannens ”kulturkompetens” eller ”socialarbetarkompetens” är viktigast.33 I sin avhandling Bakom välfärdsstatens dörrar (2003) knyter statsvetaren Isabelle Schierenbeck an till detta område. Hon undersöker ”frontlinjebyråkratiers” handlingsutrymme gentemot
”invandrarklienter” med intervjuer som empiri. Fokus ligger på relationen mellan tjänsteman och klient (invandrare) före organisatoriska faktorer. En slutsats hon drar är att tjänstemännen
”utnyttjar det handlingsutrymme de har i relation till myndighetens regelverk.”34 En konsekvens blir då att tjänstemännens uppfattning om invandraren som ”bärare av ’kulturella attribut’”
påverkar handläggning och bemötandet med invandraren. Invandraren får därmed inte det
29 Olsson, Lars, På tröskeln till folkhemmet: baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget (Lund 1995) s. 7.
30 Olsson, På tröskeln till folkhemmet, s. 8.
31 Olsson, På tröskeln till folkhemmet, s. 162 ff.
32 Sarstrand Marekovic, Anna-Maria, Från invandrarbyrå till flyktingmottagning: fyrtio års arbete med invandrare och flyktingar på kommunal nivå (Lund 2011) s. 75.
33 Sarstrand Marekovic, Från invandrarbyrå till flyktingmottagning (2011), s. 75.
34 Marekovic tolkning av Schierenbecks resultat. Sarstrand Marekovic, Från invandrarbyrå till flyktingmottagning (2011), s.
76.
bemötande den har rätt till och en rättsosäkerhet uppstår.35 Hur denna rättsosäkerhet uttrycker sig nämner inte Marekovic. Oavsett så är resultaten gällande tjänstemännens handlingsutrymme intressanta att beakta vid läsning av denna undersökning.
Övrig litteratur har notats där den använts.
3. Avgränsningar och källmaterial
You got to record the facts, analyse, get to the how and the why and then present your conclusions. Deal?36
3.1 Avgränsningar och utelämnade perspektiv
Denna undersökning fokuserar på arbetsförmedlingsfrågor under andra världskriget. SAK var det statliga organ med ansvar för dessa frågor. Därmed utgör SAK:s arkiv, med tillhörande
undersektioner, källmaterialet och avgränsning för denna undersökning.37 Undersökningen startar från ungefär år 1940 då de första stora flyktinggrupperna under kriget anlände till Sverige. Den avslutas kring krigsslutet år 1945. Till viss del utgörs undersökningens källmaterial av statliga offentliga utredningar (SOU). Det fanns även andra aktörer som kom i kontakt med flyktingar och arbetsmarknadspolitik under den berörda perioden. Av utrymmesskäl har dessa utelämnats ur undersökningen. Ändå följer här en kortare redogörelse av dessa.
Fram till 1944 var Socialstyrelsen38 (SoS) den myndighet som hade det
övergripande ansvaret gällande flyktingar. 1944 övertog SUK ansvaret. SUK bildades i juli 1944 och ansvarade för ”utlänningsfrågor”, vilket bland annat innefattade flyktingmottagning.39 I och med naziregimens makttillträde i Tyskland upprättades olika privata flyktingkommittéer i Sverige för att organisera flyktingmottagandet därifrån. Bland andra tog mosaiska (judiska) församlingar emot judiska flyktingar, arbetarrörelsens flyktinghjälp tog emot socialdemokratiska och
35 Marekovic tolkning av Schierenbecks resultat. Sarstrand Marekovic, Från invandrarbyrå till flyktingmottagning (2011), s.
s. 76.
36 Astronauten och utforskaren Cooper till sin 12-åriga dotter på temat vetenskap i filmen Interstellar (2014).
37 I Byström Utmaningen (2012) utgör utvalda delar av SAK: s arkiv med underavdelningar och Flyktingnämndens arkiv källmaterialet. Valet av SAK motiverar Byström med att undersökningen syftar till att undersöka
arbetsmarknadsfrågor.
38 Socialstyrelsen var under denna period ett ämbetsverk tillhörande Socialdepartementet med ansvar för
”arbetarfrågor”. Overud, I beredskap med fru lojal (2005), s. 51.
39 SUK upprättades 1944 som centralt ansvarig utlänningsmyndighet. Inom dess organisation låg tre
ansvarsområden: (1) den yttre utlänningskontrollen och utlänningens rätt att ha anställning, (2) övervaka utlänningar som sågs som svårhanterliga ur säkerhetssynpunkt och (3) bedriva förläggningsverksamhet och omhändertagande av utlänningar. Sarstrand Marekovic, Från invandrarbyrå till flyktingmottagning (2011), s. 34. SUK berörde därmed till viss del arbetsmarknadsfrågor.
”fackföreningsflyktingar” och kommunistiska flyktingar stöddes av Röda hjälpen.40 I oktober år 1941 startade Statens flyktingnämnd, vilken hade till uppgift att vara ett stöd till de olika
flyktingkommittéerna och fungerade som ”en institution för kuratorsverksamhet bland flyktingarna.”41
3.2 Arkivet som historisk källa
Begreppet ”arkiv” kan ha flera olika innebörd beroende på läsare och sammanhang. Det kan vara synonymt med ett fysiskt förvaringsutrymme. Det kan vara något åldringsbeständigt. Det kan vara ett samlingsbegrepp för dokument upprättat och sparat av en person, organisation eller myndighet. Gemensamt är att det som samlas in och hamnar i arkiv inte gör det av en slump. Det sker ett selektivt urval gällande vad som ska bevaras och vad som kan slängas – eller på
arkivterminologi - gallras. Arkivets innehåll berättar en berättelse vilken filtrerats genom den person eller organisation – på arkivterminologi arkivbildaren - som upprättat arkivet.
Arkivbildningens tendens är också ett resultat av personens, organisationens eller landets juridiska eller godtyckliga slutsatser om vad som ska bevaras. Ett myndighetsarkiv speglar hur dess organisation såg ut baserat på uppdraget myndigheten ålagts från staten. Således speglar en myndighets arkivbildning ett vad en kan kalla för ett ovanifrånperspektiv. Samtidigt kan ett
myndighetsarkiv innehålla handlingar – eller dokument - inkomna eller upprättade från flera olika håll. Det kan vara en promemoria upprättad av en tjänsteman eller en skrivelse skriven av en flykting. Arkivet som sådant kan alltså spegla makt uppifrån men samtidigt innehålla individuella attityder och åsikter från vad som kan beskrivas som ett perspektiv underifrån. Ändå är en myndighets arkivbildning främst att betrakta som insamlad, upprättad och bevarad för att spegla en makt uppifrån.
3.3 Statens arbetsmarknadskommissions arkiv
SAK var ett statligt organ med skiftande ansvar för arbetsmarknadspolitiken i Sverige under åren 1940 – 1948. SAK:s uttalade huvuduppgift ”var att följa förhållandena på arbetsmarknaden såväl i fråga om arbetslöshet som brist på arbetskraft och att föreslå åtgärder för att underlätta en utjämning.”42 Om en gör en sökning på ”Statens arbetsmarknadskommission” i Riksarkivets
40 SOU 1945:1, s. 113.
41 SOU 1945:1, s. 117.
42http://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=Utl%c3%a4nningssektionen&EndastDigitaliserat=false&Begra nsaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f152&tab=post&Face
nationella arkivdatabas (NAD) på internet dyker ett myller av olika enheter, byråer, avdelningar och sektioner upp.43 Samtliga av dessa undersektioner var ordnade under SAK som central myndighet, men med olika uppdrag och ansvarsområden. Totalt rör sig SAK:s arkiv i mängden handlingar mätt om 279 hyllmeter.44 För den oinsatta i måttet hyllmeter så rör sig detta om väldigt stora mängder dokument. Att göra ett källkritiskt motiverat val som avgränsning för vilka undersektioner som ska väljas för denna undersökning är en nödvändighet.
Enligt arkivvetenskaplig modell så är de olika undersektionerna i NAD ordnade som egna delarkivbildare med egna serier och volymer. SAK:s arbetsförmedlingsbyrå, SAK:s centralkontor och SAK:s utlänningssektion är tre sådana undersektioner. De ansvarade för arbetsförmedlingen under olika perioder och deras verksamheter överlappade varandras. Omorganiseringen speglar också kristidsförvaltningens föränderlighet. En naturlig ingång till undersökningen blir därmed dessa tre arkiv. Här följer en kortare sammanfattning över deras organisationshistorik.
3.3.1 Arbetsförmedlingsbyråns arkiv
Arbetsförmedlingsbyrån (AFB) startade sin verksamhet 1940 med uppdraget att bland annat förmedla tjänstemän, ungdomar, studenter, lärare, musiker och flyktingar i arbete. I juni 1941 inrättades en arbetsförmedling i Öreryd, underställd länsarbetsnämnden i Jönköping, med särskilt ansvar för norska flyktingar. I takt med att allt fler flyktingar sökte sig till Sverige öppnades flera liknande arbetsförmedlingar runt om i landet på olika orter. AFB:s centralkontor för dessa arbetsförmedlingar placerades i Stockholm. I december 1943 fördes centralkontorets verksamhet över till en särskild utlänningssektion (se nedan) underställd SAK:s AFB.45
AFB:s arkiv är omfattande med stora serier. Som avgränsning för undersökningen kommer främst promemorior (PM) att studeras. Deras rubriksättning följer ett gemensamt mönster där det tydligt framkommer vilket ämne de behandlar. Rubriksättningen har underlättat vid identifierandet av PM-handlingar som berört den här undersökningens frågeställningar.
Genom att kategorisera rubrikerna har jag filtrerat fram vilka PM som berör flyktingar och arbetsförmedling. PM som varit av intresse har sedan använts i undersökningen (att använda
ttState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fHome%2fArkivsok&vol=n%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder, 2015-03-25, kl. 16:34.
43http://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=Utl%c3%a4nningssektionen&EndastDigitaliserat=false&Begra nsaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f420275&tab=post&F acettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fHome%2fArkivsok&vol=n%2cn, 2015-03-25, kl. 17:08.
44http://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=Utl%c3%a4nningssektionen&EndastDigitaliserat=false&Begra nsaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f420275&tab=post&F acettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fHome%2fArkivsok&vol=n%2cn, 2015-03-25, kl. 17:00.
45http://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=Utl%c3%a4nningssektionen&EndastDigitaliserat=false&Begra nsaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f152&tab=post&Face ttState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fHome%2fArkivsok&vol=n%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder, 2015-03-25, kl. 17:18.
samtliga skulle varit tidsödande och för omfattande för denna undersöknings storlek). Dock går det inte att utesluta att frågor rörande förmedlandet av flyktingar även kan vara placerade under andra rubriker. Rubriksättningen behöver inte betyda att exempelvis att ett PM som behandlar en specifik arbetsmarknadssektor inte även till viss del behandlar flyktingars roll inom just den sektorn. Ändå har rubriksättningarna utgjort huvudledsnöre i sammanställandet av AF:s källmaterial. Viktigt att understryka gällande PM-handlingarna är att de inte innehåller
undertecknade beslut. Istället innehåller de ingående beskrivningar över tjänstemännens attityder gällande vad som sågs som betydelsefullt att poängtera för vad myndigheten borde prioritera i sin organisering.46
3.3.2 Centralkontorets arkiv
SAK:s centralkontor (CK) var verksamt åren 1941 – 1943. Under den här tiden samlade centralkontoret bland annat in rapporter från olika lokala kontor med verksamhetsuppgifter gällande arbetsförmedling av flyktingar. Arbetsförmedlingsbyråns PM-handlingarna, tillsammans med centralkontorets rapporter, bidrar i undersökningen till att ge en bild kring hur
myndigheternas arbete organiserades.47
3.3.3 Utlänningssektionens arkiv
Från 1943 övertog SAK:s utlänningssektion (US) centralkontorets uppgifter. US arkiv är innehållsrikt. Förutom olika typer och in- och utgående rapporter innehåller det flera
innehållsrika serier med in och- utgående korrespondens gällande arbetsförmedlingsfrågor. Det rör sig bland annat om skrivelser från US till andra myndigheter. Mer intressant är att
korrespondensserierna även innehåller handskrivna brev från flyktingar. Dessa är varierade i sin utformning och i sitt innehåll. Förfrågningar om anställningens former, lön och arbetsort är dock vanligast förekommande. Värt att nämna är att majoriteten av skrivelserna från flyktingarna var skrivna av män.48 Korrespondensen som helhet speglar de behov som länsarbetsnämnderna och nyanlända gav uttryck för. I undersökning har främst skrivelser från tjänstemän undersökts.49
46 Som urval har följande volymer ur AFB:s arkiv undersökts: RA; SAK; AFB; BIV:1,2,3 (åren 1941 – 1945).
47 Som urval har följande volymer ur CK: s arkiv undersökts: RA; SAK; AFF; CK; EII:1,2 (år 1942).
48 Byström, Utmaningen (2012) s. 83.
49 Som urval har följande volymer ur US arkiv undersökts: RA; SAK; US; EIa:1, 2 (år 1944); EIIb:1 (år 1945).
4. Teoretiska utgångspunkter och metod
4.1 Teoretisk föreställningsram
Men make history, but they do not make it just as they please; they do not make it under circumstances chosen by themselves, but under circumstances directly encountered, given, and transmitted from the past.50
Att studera förmedlande av flyktingar i arbete är i förlängningen att studera relationen mellan samhälle och individ. Relationen mellan sociala strukturer och dess påverkan på människan som aktör har en central plats inom historievetenskapen och sociologin.51 Strukturens roll kan i detta sammanhang betraktas från två positioner. Den första är individualistisk och betraktar samhället som formad av individuella aktörers handlande. Den andra är strukturalistisk eller deterministisk och betraktar samhället som ett system av relationer som formar hur individuella aktörer kan handla.52 I citatet ovan sammanfattas den dualistiska problematiken mellan dessa två perspektiv:
människan är en aktör i egenskap av historisk varelse men är samtidigt beroende av ett ofrivilligt historiskt sammanhang vilket påverkar omständigheterna inom vilket en kan agera. Inom denna dualistiska problematik finns också ett maktperspektiv som är värt att belysa med några ord.
Uppsatsen syftar som nämnt till att undersöka staten som aktör, vilken även denna är ofrivilligt stöpt i sitt strukturella sammanhang. Aktören (staten) ska i detta sammanhang betraktas som utövare av makt. Samtidigt består staten av mindre aktörer, eller agenter, såsom tjänstemän, vilka också äger makt. Den som drabbas av makten, vare sig det är aktören eller agenten som utövar den, är i detta sammanhang alltid flyktingen.
Relationen mellan social struktur och individ består också av vad som kan
beskrivas som ett avstånd. Ur en sociologisk ståndpunkt kan den beskrivas som ett socialt avstånd, ett begrepp myntat av sociologen Zygmunt Bauman. Ur en sociologisk-moralisk diskurs beskriver han avståndet som ett alternativ till en mer moraliskt bunden närhet. En konsekvens av avståndet är när det moraliska förhållandet upphör: ”Ansvaret tystas när närheten undergrävs; det kan tillslut ersättas av motvilja när väl medmänniskosubjekten är omvandlat till en Annan.”53 Den yttersta
50 Citat av Karl Marx på temat om struktur och aktör. MacRaild, Donald M. & Taylor, Avram, Social theory and social history (Hampshire 2004), s. 81.
51 MacRaild & Taylor, Social theory and social history (Hampshire 2004), s. 81.
52 Dessa är två breda perspektiv gällande relationen mellan struktur och aktör. Vidare finns, särskilt inom sociologin, flera perspektiv. Karl Marx och strukturella marxister (bland andra Louise Althusser och Emile Durkheim) och funktionalister (bland andra Talcott Parssons) kan beskrivas som strukturalister. Max Weber och Georg Simmel bland andra kan beskrivas som mer aktörsorienterade teoretiker. MacRaild & Taylor, Social theory and social history (Hampshire 2004), s. 82.
53 Bauman, Zygmunt, Auschwitz och det moderna samhället, (Göteborg 1994), s. 252.
konsekvensen av ett sådant avstånd är Förintelsen, möjliggjort genom ”det moderna, rationella samhällets teknologiska och byråkratiska landvinningar.”54 Om man återgår till begreppet socialt avstånd innan dess yttersta konsekvens så är det intressant att betrakta inom kontexten av en byråkratisk organisation. När en förvaltningsbyråkrati rationaliseras (och därmed avmoraliseras) – hur påverkar det attityderna hos personerna verkande inom en sådan organisation? Geografiska avstånd mellan centralt placerade och lokalt placerade organ är faktorer vilka kan antas ha påverkat och format individers attityder.
Att reflexivt blotta sin utgångspunkt är, i min mening, ett grundläggande led i historikerns uppgift att ”försöka sätta parantes kring sig själv och sin egen ’kunskap’ så att ens egna värderingar inte överskuggar analysen.”55 Historikern är alltid beroende av sin omvärld, sociala förutsättningar, förutbestämda uppfattningar etc. En historievetenskaplig undersökning är därför alltid ett direkt resultat av historikern. Detta betyder dock inte att en undersökningens innehåll är mindre sann eller ovetenskaplig. Snarare ska det tolkas som att ”[…]
historieforskningen är en dialog mellan två sorters betydelser – historikerns och dokumentets.”56 Dokumentets (eller källmaterialets) existens är i sig inte oberoende av historikerns existens – ett rättsprotokoll från Nürnbergrättegångarna eller en pergamentrulle upprättad för två tusen år sedan är lika sann (i egenskap av sin existens) idag som när den skrevs. Givetvis går det att betrakta ett dokument på flera olika sätt. Däremot är det historikern med den vetenskapliga metoden som verktyg, som verifierar, bearbetar och belyser dokumentets tendens eller äkthet inom en historievetenskaplig kontext eller diskurs. Undersökningen är därmed alltid beroende av dels premisserna och dels historikerns förmåga att föra denna vetenskapliga ”dialog” med
dokumentet. Historikern skapar därmed ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett avsnitt av världen).”57 Detta bestämda avsnitt kan betraktas som ett historievetenskapligt diakront narrativ – att historikern sammanfogar en historiekultur i en narrativ struktur.58 Själv-reflexivitet,
vetenskaplig dialog och en narrativ inramning av världen kan sammanfattas som existerande inom en vetenskaplig men över tid tolkningsföränderlig diskurs.
Ett teoretiskt antagande för undersökningen är att relationen mellan mottagande av flykting och arbetsmarknad är två aktiviteter tillhörande flyktingmottagningsprocessen. Detta antagande tillsammans med den teoretiska föreställningsramen är giltiga i hur jag format undersökningen och analyserat källmaterialet.
54 Bauman, Auschwitz och det moderna samhället (1994), s. 252.
55 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod (Lund 2000), s. 28.
56 Evans, Richard J., Till historiens försvar, (Stockholm 2000), s. 118.
57 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod (2000), s.7.
58 Aronsson, Peter, 'Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden’, Historisk tidskrift (Stockholm), 2002 (122):2, [s. 189-208], s. 190.
4.2 Metod
Uppsatsens undersökning är kvalitativ och består av text. Text är i sig alltid ett föremål för tolkning och det finns flera olika sätt att tolka en text på. Med text avses i detta sammanhang tryckt text i bokform såväl som text i en mer byråkratisk form (exempelvis en myndighets promemorior, rapporter och skrivelser). Gällande kvalitativ textanalys och utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt kan texten tolkas ”utifrån text som helhet och helheten utifrån delarna.”59 Innehållet i en text, menar jag, är i regel kontextbunden av textens sammanhang och narration. Den bör därmed tolkas därefter. En mer specifik tolkningstyp kan vara riktad mot textens betydelse när den producerades. Här går det att tala om tre perspektiv: (1) talhandling. Ett första steget är att identifiera vad för slags talhandling som utförts när texten producerades. Detta kräver en förståelse kring hur textens samtida produktion av talhandlingar i stort såg ut. Ett andra steg är genrekännedom. Är texten en vetenskaplig rapport, statistik, satir, etc.? Och vad brukar författare till denna typ av text vilja få fram med sin text? (2) Förståelse och tolkning av texten utifrån författarens argumentation och språk. Detta innefattar att inte göra anakronistiska tolkningar av äldre språkbruk och vokabulär. (3) Kontextkännedom. Kontexten ska inte ses som avgörande för det som uttrycks i en text. Istället hjälper en ökad kontextkännedom till att påvisa inom vilka ramar tolkningar kan göras.60 Eftersom rapporter och korrespondens har en tydlig avsändare och mottagare är det alltid viktigt att blottlägga meningen med textens uppkomst. Vad syftar rapporten eller skrivelsen till? Finns det någon dold agenda med det som står? Sådana frågor har varit grundläggande källkritiska verktyg vid läsning av källmaterialet.
5. Perspektiv och disposition
5.1 Perspektiv på forskning om flyktingmottagning och arbetsmarknad
Inom forskningen av flyktingmottagning under andra världskriget kan tre perspektiv nämnas: (1) En institutionell politisk nivå. Fokus ligger här på handläggande myndigheter och deras organisation.
(2) En praktiknivå med fokus på mötet mellan myndigheter och migranter. (3) En diskursiv nivå,
59 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, (Lund 2005), s. 25.
60 Sammanfattning av idéhistorikern Quentin Skinners teorier kring texttolkning. Bergström & Boréus, Textens mening och makt (2005), s. 27.
