• No results found

Inte bara inflytande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Inte bara inflytande"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Inte bara inflytande

Magnus Karlsson

Martin Börjeson

(2)

Om oss

Magnus Karlsson, docent i socialt arbete, Ersta Sköndal högskola.

Har studerat brukarorganisationer sedan 1997 och är bl.a. sakkunnig i Socialstyrelsens terminologiarbete kring brukare.

Martin Börjeson, docent i socialt arbete, Linköpings universitet. Har bl.a. varit chef och forskningsleda- re för FoU-Södertörn och sekrete- rare i Evidensbaserad praktik – till nytta för brukaren (SOU 2008:18).

(3)

Vem är brukare?

 Användare av i första hand de offentliga vård- och stödsystemen

 Anledning att uppmärksamma personer i

särskilt utsatta brukarpositioner

(4)

Brukarens sammanhang

 Konsument av en tjänst

 Medborgare i ett välfärdssamhälle

 I behov av en insats

 Med en särskild kunskap

 Like bland likar

(5)

Frågan på frammarsch?

Term Google, dec 2009 Google, feb 2013

Brukare 193000 696000

Patient 700000 532000

Brukarinflytande 48000 39000

Brukarmakt 530 3800

(6)

Makt och inflytande

 Det finns en alltid maktrelation mellan hjälpgivare och hjälpmottagare

 En delning av makt är krävande – och kanske inte alltid rimlig eller möjlig

 Inflytande som utlånad – men inte given –

makt?

(7)

Demokratiproblemet

 Alla medborgare i Sverige ska ha samma möjligheter att påverka vård- och

stödsystemen…

 … men brukare ska ändå ha särskilda möjligheter?

En lösning är inflytande på

tjänstemannanivå, men ingen makt på

politisk nivå

(8)

Betraktar vi ’politik’ …

… som en rationell teknik för att fatta beslut om samhälleliga angelägenheter där enskilda

medborgare förväntas medverka med det

gemensamma bästa för ögonen (och där de olika deltagarna antas ha samma förutsättningar att delta)

eller

… som organisation och/eller process; som en aktivitet där de enskildas medverkan bidrar till att

utforma olika handlingsalternativ respektive lösningar

(9)

Rätten att delta

”Politik handlar inte bara om fördelning av materiella nyttigheter och bördor, utan

också om ett offentligt erkännande av allas rätt att delta i det gemensamma”

Tone Alm Andreasson (2004) Brukermedvirking, politikk og velferdsstat, sid 454 (vår översättning)

(10)

Organiserat brukarinflytande – och enskilt

 Från kritiska brukarorganisationer till brukarenkäter och

brukarinflytandesamordnare?

 Vem representerar brukaren…

 … och vilken kunskapsgrund står denne

på?

(11)

Evidensbaserad praktik (EBP)

”en praktik som är baserad på en

sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertid samt bästa

tillgängliga kunskap”

(SOU 2008:18, sid. 22-23)

(12)

En möjlig nutid och framtid

1. Retorisk fas

beskrivning och motivering av brukarmakt

2. Representativ fas

införande av representation och nya arbetssätt

3. Integrativ fas

frågan inkluderas i praktikens vardag

4. Nyordning

brukarmakt är en naturlig del av praktiken

References

Related documents

In paper IV we present a density functional theory study of potential energy surfaces of charged and neutral copper, silver, and gold trimers with special emphasis on the

För det andra måste organisationen kunna erbjuda tillfällen till arbete där individen själv kan definiera sina omedelbara mål i förhållande till organisationens, och att

Att så få av vårdtagarna kom ihåg eller uppfattade omsorgsplanen som en överenskommelse behöver inte nödvändigtvis betyda att omsorgsplanen inte fungerar som ett verktyg för

En artikel tar upp reducerad arbetstid och är aktivt vald just på grund av detta men då för att undersöka hur reducerad arbetstid påverkar arbete och återhämtning, inte

Arbetar läraren i en organisation där strukturen och rutinerna är tydliga och där rektor och elevhälsa prioriterar kollegialt lärande, kompetensutveckling och

Sammantaget innebär det att Sveriges kunskap- och innovationssystem (AKIS) kännetecknas av att grundförutsättningarna är goda, samtidigt som utvecklingspotentialen är stor för att

17 Tabell A6-6 Största ojämnhet i tvärled, mätning med mätbil 17 Tabell A6-7 Kravnivåer för största ojämnhet i längs- och tvärled 19 Tabell A6-8 Största

60 Varför det är så få inskickade förslag relaterat till befolkningsmängd skulle kunna vara därför att även om möjligheten finns, är det inte något som alltid uppmuntras,