This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/
Tomten kommer inte till alla
Några fakta att kontemplera under helgerna medan vi vilar oss efter att ha lagt 43 miljarder kronor på julfirande.
Mindre än fyra procent av de 225 rikaste människornas förmögenheter skulle kunna förse hela jordens befolkning med grundläggande skolutbildning, hälsovård, tillräckligt med mat, rent vatten och säkra avloppssystem. Av dessa 225 är 60 amerikaner. Deras sammanlagda förmögenhet är lika stor som årsinkomsten för de fattigaste 47 procenten av världens befolkning. De tre rikaste personerna i världen har tillgångar som är större än de 48 minst utvecklade ländernas sammanlagda BNP.
Den rikaste femtedelen av världens befolkning konsumerar 86 procent av alla varor och tjänster medan den fattigaste femtedelen konsumerar endast 1,3 procent. Det genomsnittliga afrikanska hushållet konsumerar idag 20 procent mindre än det gjorde för 25 år sedan.
Den rikaste femtedelen äter upp 45 procent av allt kött och all fisk, använder 58 procent av all energi och 84 procent av allt papper, äger 87 procent av alla fordon och 74 procent av alla telefoner. Sverige har 739 telefonlinjer per 1000 invånare medan exempelvis Sydafrika har 111, Namibia 64, Zimbabwe 22 och Lesotho 10.
Amerikaner lägger årligen ner åtta miljarder dollar på kosmetika, vilket är två miljarder mer än vad som behövs för att förse varje människa på jorden med grundläggande skolgång. I Europa äter vi glass för 11 miljarder dollar per år, två miljarder mer än kostnaden för att förse hela världens befolkning med vatten och avlopp.
Amerikaner och européer lägger ner 17 miljarder dollar årligen på hund-och kattmat, 4 miljarder mer än vad som behövs läggas till befintlig sjukvård för att alla i världen ska få tillgång till sådan. Av de 4,4 miljarder människor som bor i Syd saknar närmare tre
fjärdedelar tillgång till fungerande avloppssystem, en tredjedel har inte tillgång till rent vatten, en fjärdedel har inte goda bostäder och en femtedel har ingen tillgång alls till modern
hälsovård.
För en månad sedan vädjade FN om tre miljarder dollar för nästa år för barn, kvinnor och gamla i 21 krisområden runt om i världen. 17 av dessa ligger i Afrika. Utsikterna att få dessa pengar är inte lysande: förra årets vädjan uppfylldes bara till två tredjedelar. Men den siffran är missvisande, det var inte två tredjedelar av alla krisområden som fick stöd. De 2,2 miljarder som söktes för Irak uppfylldes till 91 procent medan exempelvis stödet för Burundi bara blev 28 och för Liberia 24 procent.
Det är FN:s generalsekreterare Kofi Annan som presenterat alla dessa siffror.
– Det handlar inte om välgörenhet utan om rättigheter, säger han. Ingen ska behöva dö för att man saknar mat och medicin som samtidigt finns i överflöd på andra ställen. Människor som drabbats av katastrofer har rätt att få sina basbehov tillgodsedda. Den som kan ge hjälp har inte bara ett moralisk ansvar att ge nöd-och livsuppehållande stöd utan även en humanitär förpliktelse att göra detta enligt internationella lagar om mänskliga rättigheter.
– En värld där miljontals människor lever i yttersta armod trots ökande globalt välstånd, är inte en säker värld. Genom att ge bistånd nu kan man undvika framtida konflikter. Den summa vi vädjar om här motsvarar inte mer än ett par koppar kaffe för varje invånare i givarländerna.
Kerstin Bjurman
