• No results found

E45/70 Genom Mora Färnäs kvarn – Hansjonsgatan, Gång- och cykelväg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "E45/70 Genom Mora Färnäs kvarn – Hansjonsgatan, Gång- och cykelväg"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING

E45/70 Genom Mora

Färnäs kvarn – Hansjonsgatan, Gång- och cykelväg

Mora kommun, Dalarnas Län

Vägplan: 2015-12-01

Projektnummer: 144779

(2)

2

Trafikverket

Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning, E45/70 Genom Mora, Färnäs kvarn – Hansjonsgatan, Gång- och cykelväg

Författare: Emil Marklund, EQC Mitt Dokumentdatum: 2015-12-01

Kontaktperson: Åsa Bergqvist, Trafikverket Region Mitt Uppdragsansvarig konsult: Anna Broberg, EQC Mälardalen Miljöansvarig konsult: Benny Movarp UK EQC Mitt

Foto: EQC, om inget annat anges

TMALL 0095 Mall samdsunderlag v.2.0

(3)

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 5

2. BAKGRUND, MOTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 7

2.1. Projektets bakgrund och syfte 7

2.2. Projektets mål 7

2.3. Åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen 8

2.4. Samband med andra projekt 9

2.5. Planläggningsprocessen 9

2.6. Förutsättningar 10

2.7. Gällande planer och program 11

2.8. Avgränsningar 13

3. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING 15

3.1. Tidigare utredningar och beslut 15

3.2. Undersökta alternativa sträckningar 15

3.3. Vägplanens utformning 15

4. KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET 21

4.1. Trafiktekniska konsekvenser 21

4.2. Miljökonsekvenser 22

4.3. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 29

5. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 31

5.1. Formell hantering 31

(4)

4

5.3. Fastighetsägare 32

5.4. Finansiering 32

6. KÄLLOR 33

Bilaga

1. Översiktsplan, natur- och kulturmiljövärden

(5)

1. Sammanfattning

Denna plan- och miljöbeskrivning, med tillhörande plankarta och bilagor, utgör vägplan för byggnation för Färnäs kvarn - Hansjonsgatan, gång- och cykelväg. Vägplanen är en del av projektet E45/70 genomfart Mora i Dalarnas län, kapacitetshöjande åtgärder. Åtgärderna syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten.

Syftet med en vägplan är att:

• ge väghållaren tillstånd att bygga gång- och cykelvägen,

• ge möjlighet till markåtkomst samt

• reglera väghållningsansvaret, det vill säga slå fast vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.

Trafiksäkerheten och framkomligheten för de oskyddade trafikanterna är idag låg, mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan. En separerad gång- och cykelförbindelse saknas och de oskyddade trafikanterna är hänvisade till vägrenen på väg 951 för att sedan fortsätta på Vållgatan, Smedgärdsvägen och därefter Hansjonsgatan. Det finns ett behov av att bygga en gång- och cykelväg för att öka trafiksäkerheten och att knyta samman gång- och cykelvägen mellan Mora och Färnäs.

För att öka trafiksäkerheten på väg 951 planeras också två nya hastighetsdämpande åtgärder i samband med två stycken busshållplatser s.k. timglas. Standarden på fyra stycken busshållplatser utmed väg 951 kommer också att tillgänglighetsanpassas för funktionshindrade. Stikågatans anslutning mot väg 951 flyttas i sida för att den hastighetsdämpande åtgärden ska få en lämplig plats utmed väg 951. Tillåten hastighet är 40km/tim. Hastighetsbegränsningen blir oförändrad.

Diskussioner om gång- och cykelvägen, belysningen och passage över väg 951 avseende utformning har förts vid samråd. Synpunkterna från samrådsprocessen har tagits in i arbetet med vägplanen och miljöbeskrivningen. Avvägningar har också gjorts mot samhällsekonomiska intressen och möjligheterna att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer, transportpolitiska mål samt uppställda projektmål.

Det mest positiva ur folkhälsosynpunkt med projektet bedöms vara att trafiksäkerheten och möjligheterna till vardagsmotion för oskyddade trafikanter ökar när de lokala cykelmöjligheterna avsevärt förbättras.

Det har inte genomförts en specifik förstudie för dessa åtgärder, men är utpekad i rapporten

”Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter”.

Länsstyrelsen i Dalarnas län tog beslut, under 2015, att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbeskrivning har därför upprättats till vägplanen för detta projekt. Miljöbeskrivningen ingår som en integrerad del i denna plan- och miljöbeskrivning.

(6)

6

Negativt ur miljösynpunkt bedöms vara intrången i det nationella odlingslandskapet, som måste göras för att rymma gång- och cykelvägen.

Ur miljösynpunkt är den största vinsten med projektet att gång- och cykeltrafik kan ersätta en del av de korta bilresorna i närområdet, som är positivt framförallt ur klimatsynpunkt.

(7)

2. Bakgrund, motiv och förutsättningar

2.1. Projektets bakgrund och syfte

Trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter är idag låg, mellan sträckan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan. Det finns en gång- och cykelväg från Mora som slutar i Färnäs kvarn (den västra änden) på norra sidan av väg 951.

Dock saknas det en gång- och cykelväg som separerar oskyddade trafikanter och fordonstrafiken på rubricerad sträcka.

Figur 1 – Översikts över projektområdet

Syftet med projektet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter genom att anlägga en ny gång- och cykelväg parallellt norr om väg 951, se figur 1 ovan.

Genom att binda samman befintliga småvägar, Vållgatan och Smedgärdsvägen blir det möjligt för oskyddade trafikanter att gå och cykla separat från trafiken på väg 951 mellan Färnäs kvarn-Hansjonsgatan. Vägplan tas fram på sträckan Färnäs kvarn-Vållgatan.

2.2. Projektets mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i landet.

Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden:

Funktionsmålet

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.

(8)

8

grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad folkhälsa.

2.2.1. Projektmål

Följande mål finns för projektet:

• Ökad säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter

• Förbättra tillgängligheten mellan målpunkter

Det ingår också i vägplaneringen att uppfylla gällande miljömål och miljökvalitetsnormer samt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, se avsnittet ”4 Konsekvenser av vägförslaget”.

2.3. Åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen

Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som innebär att möjliga åtgärder för förbättringar i transportsystemet prövas stegvis i fyra steg:

1. Tänk om

Det första steget handlar först och främst om att överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

4. Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

En förenklad åtgärdsvalsstudie har genomförts enligt fyrstegsprincipen för detta projekt:

Steg 1 och 2 - Det finns inga tekniskt eller ekonomiskt rimliga åtgärder som uppfyller målen avseende trafiksäkerhet och framkomlighet.

Steg 3 och 4 - Gång- och cykelväg längs sträckan uppfyller målen avseende trafiksäkerhet och framkomlighet.

(9)

2.4. Samband med andra projekt

I samband med detta projekt tar Mora kommun fram och utreder för en passage över Hansjonsgatan från Smedgärnsvägen till skolan.

2.5. Planläggningsprocessen

Planläggningsprocessen regleras av bestämmelser i väglagen och miljöbalken. När en vägplan tas fram sker inledningsvis en avgränsning av området som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets effekter beskrivs. Avvägningar mellan olika allmänna intressen sker och ett samrådsunderlag tas fram. Med samrådsunderlaget som grund beslutar länsstyrelsen om genomförande av projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken.

Enligt väglagen behövs numer miljökonsekvensbeskrivning, MKB, endast i sådana vägprojekt som av länsstyrelsen har bedömts kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan. För vägplaner utan betydande miljöpåverkan är det tillräckligt att planen innehåller ”uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön”, det vill säga en

”miljöbeskrivning”, vilket är aktuellt för detta projekt.

Planläggningen blir sedan successivt alltmer detaljerad och avvägningar görs även mellan allmänna och enskilda intressen. Under hela planläggningsprocessen sker samråd.

Planen med miljöbeskrivning utformas och benämns samrådshandling. Det färdiga förslaget ställs sedan ut för granskning. Planhandlingen benämns då granskningshandling.

I sista delen av planläggningsprocessen benämns planhandlingen fastställelsehandling och skicka till Trafikverket i Borlänge för fastställelseprövning. När överklagningstiden för fastställelsebeslutet har passerat (och beslutet inte har överklagats) så vinner beslutet laga kraft och vägplanen börjar gälla.

Arbetet med vägplanen förutsätter samordning med den kommunala fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. I områden som omfattas av detaljplan kan ett vägprojekt medföra behov av ändring av gällande detaljplaner eller upprättande av nya.

(10)

10

2.6. Förutsättningar

2.6.1. Områdesbeskrivning

Färnäs by ligger i en sydvästlig sluttning mot Siljan. Området är flackt med åkermarker koncentrerade i nordost- och sydväst om byn. Odlingslandskapet i nordost är småskaligt och av ålderdomlig karaktär. I denna del av Färnäs finns många åkerrenar, odlingssträngar och träd eller träddungar. Även i den södra delen av byn förekommer odlingsrösen.

Inom projektområdet dominerar jordarten morän. I de västligaste delarna av området förekommer områden som innehåller jordarten postglacial sand.

Det finns en befintlig gång- och cykelväg i den västra änden av projektområdet, som ligger på norra sidan av väg 951, se bild 1.

Bild 1 – Befintlig gång- och cykelväg i Färnäs kvarn.

Bild 2 – Utfarter utmed väg 951

Utmed väg 951 finns det fastigheter med direktutfarter på ömse sidor. Ett antal anslutande vägar på ömse sidor ansluter väg 951 från större områden med bostadsbebyggelse., se bild 2.

De viktigaste målpunkterna i den västra änden av Mora kommun utgörs av centrala Mora. I Färnäs by finns det en mer koncentrerad bebyggelse, men också skola, Färnäs skola.

2.6.2. Riksintressen

Inom projektområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken, se figur 2. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet och ska skyddas så långt det är möjligt mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet.

Riksintresse för kulturmiljövården (MB 3 kap 6 §): Riksintresset innehåller en tätbebyggd by med osedvanlig storlek. Månghussystemet och den kringliggande gårdsbilden är fortfarande i stor utsträckning bevarad. Öppet odlingslandskap finns kvar söder och norr om by kärnan, medan östra och sydvästra delen har exploaterats för spridd villabebyggelse.

Riksintresse för friluftslivet (MB 3 kap 6 §) samt riksintresse kust – turism och friluftsliv (MB 4 kap 2 §): Riksintressena innehåller en tilltalande landskapsbild, intresseväckande natur och kultur, god framkomlighet och det finns etablerad friluftslivsverksamhet.

(11)

Figur 2– Riksintressen inom området.

2.7. Gällande planer och program

Figur 3 visar en översiktlig bild över berörda planer inom området.

Figur 3 – Detaljplaner som berörs av vägförslaget

(12)

12

I tabell 1 nedan redovisas de kommunala planerna som berörs av projektet. Under samråd har kommunen bedömt att de avvikelser som projektet gör från detaljplanerna är mindre avvikelser, projektet strider inte mot detaljplanerna på betydande sätt.

Gällande plan Antagen Kommun Kommentar

Stadsplan 063 för område vid Kvarnen i Norra Färnäs.

November 1970

Mora kommun

Förslaget till vägplan tar mark i anspråk som är markerad som prickmark och betecknat U-område i anspråk.

Påverkan bedöms som en mindre avvikelse.

Stadsplan 094 för Ingeråkern m.m. i Färnäs by

Februari 1975

Mora kommun

Förslaget till vägplan tar mark i anspråk som är markerad som prickmark och betecknat U-område i anspråk.

Påverkan bedöms som en mindre avvikelse.

Stadsplan 118 för Hjortsåkern m.m.

Färnäs by

Februari 1978

Mora kommun

Förslaget till vägplan tar mark i anspråk som är markerad som prickmark och betecknat U-område i anspråk. En yta är område för transformator.

Påverkan bedöms som en mindre avvikelse.

Detaljplan 232 för del av Ingeråkern m.m. i Färnäs.

Maj 1994 Mora kommun

Förslaget till vägplan tar mark i anspråk som är markerad som prickmark och betecknat U-område i anspråk.

Påverkan bedöms som en mindre avvikelse.

(13)

Översiktsplan/ko mmunplan för Mora kommun. I denna finns flera strategier på kommunikationss pråket, bland annat föreslås extra satsning på cykeltrafiken.

Juli 2006 Mora kommun

Gällande plan är förenlig med förslaget till vägplan.

Tabell 1. Berörda kommunala planer.

2.8. Avgränsningar

2.8.1. Tidsmässig avgränsning

Tidsmässigt avgränsas beskrivningarna av konsekvenserna till att omfatta byggskedet samt tiden fram till och med 25 år efter öppnandet av den nya gång- och cykelvägen. Den bortre tidshorisonten för denna plan- och miljöbeskrivning är därmed år 2040.

2.8.2. Geografisk Avgränsning

Plan- och miljöbeskrivningen omfattar området närmast väg 951 på sträckan mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan, Mora kommun.

2.8.3. Avgränsning i sak

Avgränsningarna av projektets miljöpåverkan i sak, har skett med utgångspunkt i insamlat underlag från databaser och vid platsbesök samt med hänsyn tagen till information och synpunkter som har framkommit vid de genomförda samråden.

Miljöaspekter som har bedömts vara extra viktiga att belysa är följande:

• Människors hälsa och säkerhet

• Kulturmiljö

• Naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv

• Mark/Förorenade områden

• Vatten

Motiven till varför dessa miljöaspekter är viktiga att belysa beskrivs nedan:

Människors hälsa och säkerhet: De olika trafikslagen är inte separerade utmed sträckan idag, vilket ger en osäker trafikmiljö särskilt för oskyddade trafikanter.

Kulturmiljö: Dessa frågor redovisas eftersom ett riksintresseområde för kulturmiljön berörs av den planerade gång- och cykelvägen.

(14)

14

Naturmiljö: I den västra delen av projektområdet finns en björkallé, som ligger på den södra sidan av 951. De rödlistade arterna rosenfink, storspov och busksångare finns inom projektområdet.

Rekreation och friluftsliv: Dessa frågor redovisas eftersom riksintresseområde för friluftsliv samt turism och friluftslivet berörs av den planerade gång- och cykelvägen.

Mark/Förorenade områden: Resultat från genomförd miljöteknisk markundersökning visar förhöjda halter av PAH intill en fastighet. Tidigare har en bensinstation bedrivits vid platsen.

Det finns även förhöjda halter av bly i dike.

Avfalls- och resursfrågor bedöms bli tillräckligt belysta genom att de tas upp i avsnittet om miljöpåverkan i byggskedet samt genom att de behandlas i avsnittet om uppfyllelse av

miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Vatten: Åkerdiken finns inom projektet samt att nya trummor och dräneringsledningar kommer anläggas

Vissa frågor behandlas inte i denna plan- och miljöbeskrivning eller beskrivs endast översiktligt. Nedan anges i korthet motiven för denna avgränsning:

Landskapsbildsfrågor: Landskapet bedöms inte förändras på ett påtagligt sätt. Det kommer inte behandlas vidare i plan- och miljöbeskrivningen.

Trafikbuller kopplat till infrastrukturanläggningen på väg 951 påverkar boende inom området. Byggandet av ny gång- och cykelväg som ingår i projektet bedöms inte mer än marginellt påverka den framtida bullersituationen i området. Buller lyfts därför inte upp som en fråga specifikt för detta projekt. Kartläggning av buller för att uppfylla miljökvalitetsnormer för buller är inte aktuellt vid den trafikmängd som förekommer på aktuellt avsnitt.

Projektet kommer inte beröra vattenområden som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Dessa miljökvalitetsnormer redovisas därför inte i plan- och miljöbeskrivningen.

Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet bedöms uppfyllas idag i projektområdet och möjligheterna att uppfylla dessa framöver bedöms inte påverkas vid genomförande av projektet. Miljökvalitetsnormer för luft behandlas därför inte ytterligare.

2.8.4. Synpunkter som rör avgränsningar

Nedan sammanfattas de synpunkter som har framkommit vid genomförda samråd och som berör innehåll och omfattning avseende miljöbeskrivningen i planen. För samrådsredogörelse avseende projekt i sin helhet hänvisas till samrådsredogörelsen.

Under samråden lyftes det fram att många fordonstrafikanter inte håller hastighetsbegränsningen och att det måste till en lösning för detta.

Merparten av synpunkterna har gått att tillgodose, dock har det varit svårt att tillgodose önskemålet om att placera gång- och cykelvägen på den södra sidan om väg 951.

(15)

3. Den planerade vägens lokalisering och utformning

3.1. Tidigare utredningar och beslut

Tidigare utredningar och beslut som tagits fram för projektet:

Samrådsunderlag har tagits fram. Handlingen är daterad juli 2015.

Länsstyrelsen har fattat beslut enligt miljöbalken att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

3.2. Undersökta alternativa sträckningar

I samband med projekteringen av gång- och cykelvägen har en alternativ sträckning undersökts söder om väg 951 samt placering av hastighetsdämpande åtgärder utmed sträckan. Att placera gång- och cykelvägen på den södra sidan innebär konflikt med björkallén som finns i väst i projektområdet. Bostadshus är ligger närmre vägen jämfört med på den norra sidan och eftersom det är sydsluttning skulle det innebära mer fyll (jordmassor).

Befintliga ledningar och belysningsstolpar ligger längs med den södra sidan. Att placera gång- och cykelvägen söder om vägen blir mindre kostnadseffektivt.

Miljöfrågorna har inte varit alternativskiljande när det gäller de alternativa vägsträckningarna.

3.3. Vägplanens utformning

Figur 4 – Visar koppling mellan vägplan samt enskild väg Vållgatan.

På väg 951, mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan, föreslås en cirka 890 meter lång gång- och cykelväg som separerar oskyddade trafikanter från fordonstrafiken, se figur 4. Två stycken hastighetsdämpande åtgärder, s.k. timglas, anläggs i samband med busshållplatsernas nya utformning. Timglasen medger två stycken säkra passager för oskyddade trafikanter över väg 951. Dessutom föreslås ett antal in- och utfarter stängas utmed sträckan. Utfarten från Stikågatan föreslås flyttas.

(16)

16

Tabell 2. Vägplanens omfattning. Beskriver enligt nedan typ av åtgärd.

De enskilda vägarna ingår inte i fastställelsebeslutet.

3.3.1. Trafik

Väg 951 genom Färnäs by har en skyltad hastighet på 40km/tim. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppgår till 3690 fordon/dygn, varav 170 är tung trafik. Enligt prognos ökar ÅDT:en år 2040 till ca 4460 fordon/dygn, varav ca 270 tung trafik. Under maj-augusti (sommarmånaderna) ökar trafiken avsevärt på vägnätet.

Under perioden 2003 – 2015 har tre trafikolyckor polisrapporterats mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan. En olycka mellan fotgängare och motorfordon på vägen med skadepåföljden måttlig skada, en olycka när motorfordon korsade vägen med lindrig skada som utfall och en singelolycka fotgängare inträffade på vägen med måttliga skador som utfall.

3.3.2. Kollektivtrafik

Planen omfattar tre busshållplatslägen. Endast ett fåtal är utformade med separat bussficka och väderskydd. Merparten av dem har endast en stolpe i vägrenen. Följande busshållplatser, vid sektion km 0/155 – 0/189 och 0/784 – 0/820, föreslås utformas med s.k. timglas.

Anledningen till placeringen av timglasen är att få passagerna över 951 i samband med de större anslutande vägarna från den södra sidan. Befintliga busshållplatser vid km 0/540 föreslås tas bort med anledningen att avståndet mellan busshållplatserna blir alldeles för kort.

Beslutet har tagits i samråd med Dalatrafik.

3.3.3. Typsektioner

Vägbredden är ca 7,5 m varav körfälten är 3,75m med en vägren på 0,25 m på större delen av sträckan. Vid km 0/525 – 0/550 blir vägbanebredden cirka 7 m varav körfälten är 3,5 m bred med en vägren på 0,25 m.

Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd

Slitlager Anmärkning

Gång- och cykelväg

0/000- 0/890

890m 3m Belagd Allmän väg

Busshållplats 0/170 32m 3,25m Belagd Allmän väg

Busshållplats 0/800 30m 3,25m Belagd Allmän väg

Anslutning Stikågatan

0/795 10m 7m Belagd Enskild väg

Ny

anslutning norra sidan

0/820 10m 7m Belagd Enskild väg

(17)

Vid timglasen, se figur 5, sektion km 0/155 – 0/189 och 0/784 – 0/820 med endast ett körfält är vägbanebredd 3,25 m. Perrongen för busshållplatsen blir 2 m bred. Bredden på passagen över väg 951 för oskyddade trafikanter blir 3 m bred.

Figur 5 - Utformning av hastighetsdämpande åtgärd s.k. timglas.

Gång- och cykelvägen är föreslagen 3,0 m bred med en 0,15 m bred stödremsa mot slänt.

Mellan gång- och cykelvägen och körbanan blir det en 0,25 m bred vägkant se figur 6-8.

Figur 6 – Utformning av GC-väg gäller mellan sektionerna 0/000-0/155 och 0/189-0/784

Figur 7 – Utformning av GC-väg gäller mellan sektionerna 0/525-0/550.

(18)

18

Figur 8 – Utformning av GC-väg. Gäller mellan sektionerna 0/820-0/890

Enskild väg föreslås få en varierad bredd på 3,5–7,0 m. Enskilda vägarna är dimensionerade för Lps.

Se ritningar 2 31 T 04 01 och 2 31 T 04 02.

3.3.4. Väggeometri

Gång- och cykelvägens linjeföring är god.

3.3.5. Hastighetsbegränsning

Den skyltade hastighetsbegränsningen på den aktuella sträckan är idag 40km/tim. Ingen förändring gällande hastigheten föreslås.

3.3.6. Sidoområdestyp

Släntlutning med 1:3. Se typsektion.

3.3.7. Säkerhetszon

Säkerhetszon är ca 4 meter, vilket utgår från väg 951:s asfaltskant. Oeftergivliga föremål ska normalt inte förekomma i säkerhetszon såvida inte räcke skyddar mot påkörning.

3.3.8. Broar och andra byggnadsverk

Inte aktuellt i projektet.

3.3.9. Belysning

Befintlig belysning utmed väg 951 är placerad på den södra sidan av vägen. Belysningen föreslås tas bort utmed väg 951 på aktuell sträcka. Ny belysning föreslås utmed gång- och cykelvägens norra sida. Det är förenligt med Trafikverkets riktlinjer avseende belysning på gång- och cykelvägar.

3.3.10. Räcken

Inte aktuellt i projektet.

(19)

3.3.11. Skyltar och signaler

Nya skyltar planeras för den nya gång- och cykelvägen, passagerna, de två hastighetsdämpande åtgärderna s.k. timglasen samt busshållplatserna.

3.3.12. Vägmarkering

Nya vägmarkeringar i samband med de hastighetsdämpande åtgärderna på väg 951. Ny vägmarkering med kantlinjer, vägrenslinjer, körfältsmålning samt spärrlinjer.

3.3.13. Geologi och geoteknik

Utförda tryck- och slagborrsonderingar har stoppat på djup på mellan ca 2-6 m på förmodad fast botten. Jordlagren utgörs generellt under ett ytlager av vegetationsjord av sand och morän. Sanden som bitvis är grusig med en mäktighet på ca 0,5–1 m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 8-13 %. Ställvis är sanden mullhaltig med uppmätt organisk halt på ca 5-6%. Moränen är grusig sandig siltig och vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 2-17 %. I några borrpunkter har ett siltlager mellan sanden och moränen påträffats med en mäktighet på ca 0,5 m påträffats. Silten är delvis finsandig och delvis mullhaltig och vattenkvoten i silten har uppmätts till mellan 14-15 %.

Det är generellt bra geotekniska grundläggningsförutsättningar i läge för planerad gång- och cykelväg. Det föreligger inga stabilitet- eller sättningsproblem varken för befintlig eller planerad anläggning.

3.3.14. Avvattning

Gång- och cykelvägen kommer huvudsakligen avvattnas med öppna diken. Där nya anslutningar och vägar byggs kommer det anläggas nya trummor där vägdiken korsas. I övrigt förlängs eller läggs berörda trummor eller ledningar om.

Där dagvattenledningar mynnar i dike eller i vägslänt ska erosionsskydd anläggas.

Erosionsskydd utförs av sten- eller grusbeklädnad.

Utmed de där sträckor gång- och cykelvägen utformas med kantsten utmed väg 951, kommer beläggningen att justeras så att fall erhålls till befintliga diken.

3.3.15. Enskilda anslutnings- och parallellvägar

Utmed väg 951 finns ett antal in- och utfarter (anslutningar) tillhörande fastigheterna på ömse sidor. För att öka trafiksäkerheten på gång- och cykelvägen har antalet anslutningar utretts.

Stängning av anslutningar är föreslagna i vägplanen, dock ingår de inte formellt i vägplanen.

Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket i särskild ordning.

(20)

20

Tabell 3 redovisar vilka anslutningar som föreslås stängas:

Sektion Anslutning Söder eller norr om väg

951

0/010 Anslutning stängs norra sidan

0/040 Anslutning stängs norra sidan

0/170 Anslutning stängs södra sidan

0/320 – 0/330 Anslutning stängs södra sidan

0/400 Anslutning stängs norra sidan

0/530 Anslutning stängs norra sidan

0/690 Anslutning stängs norra sidan

0/720 Anslutning stängs norra sidan

0/770 Anslutning stängs norra sidan

0/785 Anslutnings stängs södra sidan

0/795 Anslutning stängs norra sidan

0/875 Anslutning stängs södra sidan

Tabell 3. Anslutningsvägar som stängs.

3.3.16. Jord- och luftledningar

Det förekommer såväl mark- som luftburna elledningar, opto, va-ledningar och telekablar i närheten av väg 951. Ombyggnationen innebär att kablar och ledningar utmed vägen till viss del måste flyttas. I nästa skede inför entreprenaden föreslås dragningar av ledningar och kablar i de fall de är i konflikt med vägåtgärderna.

(21)

4. Konsekvenser av vägförslaget

4.1. Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Trafikmängder

Trafiken på väg 951 beräknas, år 2040, uppgå till cirka 4500 fordon/dygn i årsdygnstrafik, varav 6 % tung trafik., se tabell 4.

Gång- och cykeltrafiken kommer att öka markant från dagens siffror, då det idag är få som cyklar utmed väg 951 mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan.

Vägsträcka

Nuläge (2015)

Prognos 2040 Prognos 2040 varav tung trafik %

Väg 951 3639 4460 6 %

Tabell 4 – Trafikmängd som årsmedeldygnstrafik.

4.1.2. Framkomlighet

Byggnationen av gång- och cykelvägen ger ökad framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. Dessutom ökar framkomligheten i passagerna för de oskyddade trafikanterna.

Framkomligheten minskar något för fordonstrafiken.

4.1.3. Trafiksäkerhet

En separerad gång- och cykelväg gör sträckan mer trafiksäker för oskyddade trafikanter.

Trafiksäkerheten ökar ytterligare genom de hastighetsdämpande åtgärderna, s.k. timglasen, och de trygga passagerna över vägen.

4.1.4. Restid och komfort

Restiden på vägen blir påverkad då de två hastighetsdämpande åtgärderna (timglasen) anläggs. Vid möte eller när bussarna stannar för av- och påstigning kommer trafikflödet stanna upp en mindre stund. Det bedöms dock leda till mindre negativa konsekvenser för fordonstrafiken. Komforten ökar avsevärt för oskyddade trafikanter eftersom de får en separerad gång- och cykelväg.

4.1.5. Trafikantupplevelse och trafikservice

Den planerade gång- och cykelvägen leder till förbättrad trafikantupplevelse för oskyddade trafikanter, då de blir separerade från vägen och det blir tryggare längs sträckan. De nya utformningarna av busshållplatserna leder automatiskt till lägre hastigheter.

Vid busshållplatserna kommer oskyddade trafikanter få förbättrad trafikantupplevelse, då tryggheten ökar i korsningspunkterna.

Projektet bedöms sammantaget innebära positiva konsekvenser för oskyddade trafikanter och bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för trafikanter i motorfordon på vägen.

(22)

22

4.1.6. Uppfyllelse av projektmålen

Vägförslaget leder till ökad säkerhet och trygghet främst för oskyddade trafikanter genom gång- och cykelvägen, nya busshållplatser som fungerar som hastighetsdämpade åtgärder samt säkrare övergång till Vållgatan. Det ökar även tillgängligheten till attraktiva målpunkter.

Vägförslagets åtgärder är de lämpligaste lösningarna sett till de befintliga problem, samt ur ekonomiskt perspektiv och långsiktigt hållbarhet.

4.1.7. Uppfyllelse av de trafikpolitiska målen

Projektet bedöms bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.

En ny gång- och cykelväg förbättrar förutsättningarna att välja mer miljövänliga färdsätt som gång och cykel, tillgängligheten och tryggheten för oskyddade trafikanter ökar, samt att projektet bidrar till barns möjlighet att på ett säkert sätt använda transportsystemet. Projektet förväntas bidra till en ökad trafiksäkerhet som kan minska antalet skadade i vägtrafiken.

När säkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter ökar blir rekreationscykling och arbetspendling med cykel mer attraktivt. Mindre resor med motorfordon leder till ett bättre klimat. Med förbättrade möjligheter till fysisk aktivitet i vardagen förväntas projektet också bidra till ökad folkhälsa.

Projektet bedöms bidra till att möjliggöra uppfyllelse av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och ur ett långsiktigt perspektiv miljökvalitetsmålet Begränsad miljöpåverkan. Det bedöms däremot inte medverka till att möjliggöra uppfyllelse av målet Ett rikt odlingslandskap, eftersom projektet tar en begränsad areal jordbruks- och naturmark i anspråk.

4.2. Miljökonsekvenser

De förändringar i miljökvalitet som projektet kan antas medföra redovisas nedan.

Förändringar ska ställas i relation till nuläget, se redovisningen i avsnitten nedan, och jämföras med det så kallade ”nollalternativet”. Nollalternativet beskriver ett framtidsscenario utan genomförande av vägprojektet. Nollalternativet omfattar alltså sådana framtida förändringar som bedöms ske på och intill väg 951 mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan.

4.2.1. Människors hälsa och säkerhet

Förutsättningar

De olika trafikslagen delar utrymme på väg 951 och det utgör inte en trafiksäker miljö.

Fordonstrafiken håller inte hastighetsbegränsningen som är tillåten.

Områden som skulle kunna vara av intresse för rekreation, samt till skola vid

Hansjonsgatan, är svårare att nå på ett säkert sätt för den som inte har tillgång till bil. Det är inte särskilt attraktivt att cykelpendla utmed sträckan. Under vintertid blir problemen mer påtagliga så snövallar gör vägrummet smalare och försvårar för oskyddade trafikanter att ta sig från körbanan i situationer där det krävs.

(23)

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att det aktuella området kommer att ha fortsatta brister från trafiksäkerhetssynpunkt. Intentionerna i Mora kommuns översiktsplan är att öka cyklandet och minska konfliktpunkter mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

När det gäller de oskyddade trafikanterna så ökar trafiksäkerheten genom att en separerad gång- och cykelväg anläggs utmed väg 951 som idag saknar sådan.

Ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter ger positiva effekter för folkhälsan. Projektets åtgärder minskar risken för ohälsa av trafikskador, och möjliggör rörelse och motion i vardagen.

Projektet öppnar upp för cykling till skolan som finns vid Hansjonsgatan samt till målpunkter för rekreation.

Gång- och cykelvägen underlättar för att barn och unga kan ta sig till och från kamrater och fritidsaktiviteter.

Åtgärderna bedöms inte leda till ytterligare buller, se avsnitt om avgränsningar.

Projektet bedöms sammantaget ge positiva konsekvenser på människors hälsa och säkerhet.

4.2.2. Kulturmiljö

Förutsättningar

Större delen av Färnäs ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Området hyser en ovanligt omfattande och tätbebyggd bymiljö med landets största bestånd av medeltida trähus.

Inom Färnäs finns en del fornlämningar, men ligger utanför projektets avgränsning.

Hela projektområdet ligger inom ett nationellt bevarande odlingslandskap och Länsstyrelsens bevarande av odlingslandskap. Odlingslandskapet innehåller en bymiljö av ovanlig storlek som är tätbebyggt med ett stort bygatusystem med mangator och fägator. Området är flackt med åkermarkerna koncentrerade i nordost- och sydväst om byn med många brukningsvägar.

Det finns även gott om träd samt att det är en Siljansbygd med betydande värden för växt- och djurlivet.

Nollalternativet

Nollalternativet beskriver ett framtidsscenario utan genomförande av projektet.

Nollalternativet omfattar alltså sådana framtida förändringar som bedöms ske på och intill väg 951 om gång- och cykelvägen och övriga åtgärder inte kommer till stånd.

I nollalternativet blir inte riksintresset för kulturmiljövården påverkat. Det gäller även området för odlingslandskapet.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

Gång- och cykelvägen kommer att passera inom riksintresse för kulturmiljövården.

Projektet bedöms inte ge några negativa effekter på riksintresset då riksintressets värdekärna inte påverkas. Riksintresset bedöms inte ta någon skada och inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

(24)

24

En konsekvens av projektet förväntas bli intrången i odlingslandskapet. Till följd av byggandet av gång- och cykelvägen blir marken omgjord till hårdgjorda ytor. Det bedöms inte vara så omfattande att de förändrar de väsentliga värdena.

4.2.3. Naturmiljö

Förutsättningar

I den västra delen av projektområdet finns en björkallé söder om väg 951. Här finns även ett område som är övrigt intresse för naturvården, som innehåller höga värden för växt- och djurlivet samt friluftslivet.

De rödlistade arterna rosenfink, storspov och busksångare finns inom projektområdet.

Nollalternativet

I nollalternativet blir inga värden för naturmiljön påverkade.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

Det fysiska intrånget i naturmiljön blir begränsat. Inga områden med generellt biotopskydd kommer att beröras. Område för övrigt intresse för naturvården kan undvikas helt i

projektet. De rödlistade arterna kommer kunna fortsätta leva i området, då projektet inte ger sådana negativa konsekvenser att det förändrar livsmiljöerna på påtagligt sätt.

I projektet kommer ett antal trummor bytas ut eller rustas upp. Det ger möjlighet till att se över trummornas brister från ekologisk synpunkt.

Flora och fauna i slänter och diken kommer att schaktas bort eller täckas över, dock har inga särskilt känsliga arter identifierats Det kommer att ta en tid innan återetablering har skett.

Projektet bedöms innebära små konsekvenser för naturmiljön.

4.2.4. Rekreation och friluftsliv

Förutsättningar

Hela projektområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv samt riksintresse för turism och friluftsliv, enligt miljöbalkens 3 kap 6 § samt 4 kap 2 §. Intressena innehåller en tilltalande landskapsbild, intresseväckande natur och kultur och det finns en etablerad friluftslivverksamhet.

Nollalternativet

I nollalternativet kvarstår de brister som finns idag. Det blir inte lättare för oskyddade trafikanter att ta sig till områden för rekreation eller friluftslivsaktiviteter.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

De planerade åtgärderna kommer ge oskyddade trafikanter en större möjlighet att till fots eller cykel röra sig längs väg 951. Detta bedöms ge positiva effekter på möjligheterna för ett aktivt friluftsliv.

Projektets konsekvenser på friluftslivet bedöms bli positiva.

(25)

4.2.5. Förorenade områden

Förutsättningar

Resultat från en genomförd miljöteknisk markundersökning visar förhöjda halter av PAH intill fastighet Mora Färnäs 26:20. Tidigare har en bensinstation varit aktiv på platsen.

Förhöjda halter av bly förekommer i dike på ett område. Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) har tillämpats i analyserna.

Nollalternativet

I nollalternativet kommer inte markens användning att ändras till vägområde och därmed kommer ingen påverkan ske på marken.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

Markföroreningarna överskrider riktvärdena för känslig markanvändning. Projektet innebär schaktning på platserna, men det bedöms inte behöva saneras. Massorna ska lämnas på godkänd deponi.

Projektet bedöms innebära inga till positiva konsekvenser för marken.

4.2.6. Vatten

Förutsättningar

Det finns inga grundvattenförekomster eller vattendrag inom projektområdet. Dagvattnet rinner huvudsakligen i öppna diken och genom befintliga trummor.

Nollalternativ

I nollalternativet kommer inte någon påverkan uppstå gällande vatten. Befintliga trummor behåller sina lägen och utformningar.

Påverkan och konsekvenser av projektalternativet

Ett flertal nya trummor anläggs, några befintliga trummor flyttas eller förlängs och dräneringsledningar anläggs i projektet. Detta måste genomföras eftersom gång- och cykelvägen anläggs med kantsten och så att avvattningen fungerar efter byggnationen.

Gång- och cykelvägen medför ingen nämnvärd ökning av flödena till befintliga trummor och diken.

Projektet bedöms inte påverka vatten negativt

4.2.7. Miljöfrågor under byggtiden

Under byggskedet kan det uppkomma tillfälliga störningar i miljön, för kringliggande verksamheter, närboende samt för trafikanterna. Olägenheter kan minimeras genom skyddsåtgärder, information till berörda och god planering av byggskedet. Sådana tillfälliga störningar, olägenheter och miljöpåverkan som kan komma att uppstå beskrivs nedan.

Buller och vibrationer

Arbetsmaskiner kommer att användas och kan ge upphov till buller och vibrationer. Detta är tillfälligt. Bullrande arbete bör utföras dagtid i närheten av bostäder för att minska risken för störningar och olägenheter för de närboende. Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser ska följas.

(26)

26

Framkomlighet och säkerhet

Tillfälliga trafikomledningar kan bli aktuella i byggskedet. Ombyggnationen kan komma att innebära förekomst av arbetsfordon och tung trafik där de normalt inte förväntas trafik av detta slag. För byggtrafiken upprättas en trafikanordningsplan av entreprenören.

Sprängning kommer att bli aktuellt på några platser. Vid sprängning uppstår vibrationer i berggrunden. Vibrationerna är beroende av laddningsmängden i varje borrhål, borrdjup och sprängmedel. Information kommer att lämnas till närboende. En riskanalys upprättas i byggskedet och berörda fastigheter besiktigas före och efter arbetena.

Förorenade områden

Provtagning har genomförts i intilliggande diken samt vid fastighet Färnäs 26:20.

Analysresultaten visar förhöjda halter av bly vid provtagningspunkt i dike samt förhöjda PAH-halter intill fastighet 26:20. Kompletterande provtagning bör vidtas innan byggskedet för att avgöra hur eventuellt överskott av dikesmassor från schaktning ska hanteras.

Skulle ytterligare föroreningar påträffas under byggnation finns skyldighet enligt miljöbalken att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.

Grumling

Grumling av vatten i diken kan uppstå vid arbeten i och i anslutning till befintliga diken.

Krav på planering av arbetet och åtgärder för att minimera och partikeltransport kommer att ställas på entreprenören.

Kemiska produkter inklusive fordonsbränslen

Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenör för bygget att ställa krav på val av kemiska produkter så att påverkan på människors hälsa och miljö minimeras i enlighet med vad som anges i Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93).

Under hela byggskedet iakttas försiktighet för att minimera risker för utsläpp till mark och vatten. Vid ett haveri med oljeutsläpp i närheten av befintliga diken finns risk för spridning av föroreningar till och via vatten och negativa konsekvenser kan uppstå i naturmiljön.

Beredskap för sanering av spill till tillbud och olyckor ska finnas.

Damm och nedsmutsning

Damning kan uppstå i arbetet. Krav på planering av arbetet och åtgärder för att minimera damning kommer att ställas på entreprenören.

Upplag och uppställning med mera

Uppställning kommer att ske av utrustning, fordon och maskiner som innehåller bränslen och oljor. Inom ramen för entreprenörens egenkontroll ska det framgå hur spill och läckage av miljöfarliga ämnen motverkas samt förhindras från att nå och förorena mark. Kontroll och uppföljning av att vidtagna skyddsåtgärder fungerar på avsett vis ska ingå i

entreprenörens program för egenkontroll under byggskedet. Om det blir aktuellt med upplag eller annan verksamhet utanför områden som får tas i anspråk med stöd av vägplanen behövs anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken.

Avfall och massor

Avfall inklusive farligt avfall som kan komma att uppstå transporteras till avfallsmottagare med tillstånd för att ta emot aktuellt avfallsslag.

(27)

4.2.8. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

Följande skyddsåtgärder föreslås (sa plankartan):

• Karaktärsträd som inte kan bevaras. Kompensationsåtgärd föreslagen med nyplantering (se plankartan).

• Utjämning och fördröjning av vägdagvatten ska ske genom avledning till öppna diken, slänter eller andra vegetationsklädda ytor där detta är utrymmestekniskt möjligt.

4.2.9. Samlad miljöbedömning

Den samlade bedömningen av de olika effekterna som kan fås avseende människors hälsa, miljön och hushållningen med resurser görs i denna plan- och miljöbeskrivning genom beskrivningen nedan av hur miljö har integrerats i projektet, hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken har beaktats samt i vilken grad projektet kan bidra till att miljökvalitetsnormer nås.

4.2.9.1 Miljöfrågornas integrering i projekteringen

Arbetet har bedrivits i samarbete mellan de olika teknikområdena vid projekteringen.

Miljösynpunkter från samråden och från Trafikverkets specialister har beaktats med avvägning mot vad som är skäligt från samhällsekonomisk synpunkt. Förenlighet med de nationella miljökvalitetsmålen har eftersträvats.

4.2.9.2 Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Kunskapskravet: Uppfylls för detta genom samråd, fältbesök samt sammanställning och analys av underlagsmaterial i databaser och hos myndigheter som ingått i planarbetet.

Försiktighetsprincipen: De skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön finns beskrivna i plan- och miljöbeskrivningen och kommer föras vidare i den fortsatta vägplaneringsprocessen genom att skyddsåtgärderna införts på plankarta samt tas med i den objektstekniska beskrivningen vid upphandling. Krav på kvalitetssäkring och miljöhänsyn under byggtiden kommer att ställas.

Produktvalsprincipen: Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenörer för bygget att ställa krav på entreprenören att vidta sådana val av kemiska produkter att påverkan på människors hälsa och miljö minimeras i enlighet med vad som anges i Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93).

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: För att minimera användandet av resurser och minska antalet materialtransporter är massbalans viktigt. Tillgången på material är dock låg i linjen för gång- och cykelvägen. Massbalans bedöms inte kunna nås i projektet, utan ett underskott på massor råder. Material kommer att behöva tillföras vid bygget av gång- och cykelvägen.

(28)

28

4.2.10. Uppfyllelse av miljömål och miljökvalitetsnormer

Miljömål

Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte överlämna dem till kommande generationer. Utöver detta så kallade

“generationsmålet” finns 16 nationella miljökvalitetsmål med tillhörande etappmål.

De nationella miljökvalitetsmål som bedöms vara mest relevanta, sett till avgränsningen av de mest betydande miljöaspekterna för projektet, är följande (utan inbördes rangordning):

I målet Ett rikt odlingslandskap anges att odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktioner och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks. Projektet tar endast små arealer av jordbruksmark i anspråk intill väg 951. Odlingslandskapets kulturmiljövärden kommer att i begränsad mån påverkas negativt genom att ny infrastruktur adderas till de redan befintliga och gör den mer dominant i området. Det bedöms inte medverka till att möjliggöra uppfyllelse av målet Ett rikt odlingslandskap.

Målet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Det ska uppnås på ett sådant sätt, och i en sådan takt, att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Projektet medför utsläpp av växthusgaser från fordon och arbetsmaskiner under byggnationen samt vid tillverkning av vägbyggnadsmaterial som till exempel asfalt och betong, vilket medför att klimatpåverkan sker. I driftskedet innebär den ökade standarden på busshållplatser och den ökade trafiksäkerheten med en separerad gång- och cykelväg att bilresorna kan minska, vilket i så fall bidrar till minskade koldioxidutsläpp och minskad klimatpåverkan. Kortsiktigt motverkar projektet att målet Minskad klimatpåverkan kan nås men på längre sikt bidrar projektet till att målet Minskad klimatpåverkan kan nås.

God bebyggd miljö definieras som att städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Trafiksäkerheten bedöms öka med projektet, särskilt för oskyddade trafikanter. En ny länk i Mora kommuns cykelvägnät läggs till, vilket underlättar arbetspendling och rekreationscykling. Naturvärdena bevaras, men de bedöms inte utvecklas. Projektet är förenligt med den markanvändning som Mora kommun förordar i den fysiska översiktsplaneringen och får därigenom anses utgöra en god hushållning med resurserna mark och vatten. Projektet bedöms bidra till att miljökvalitetsmålet God bebyggt miljö kan uppnås.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer kan avse kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De kan gälla för begränsade geografiska områden eller för hela landet. Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Vid prövning enligt väglagen ska miljöbalkens 5 kapitel 3 § tillämpas, vilket innebär att Trafikverket i planeringen av vägprojektet ska säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls.

(29)

Det finns inga grundvattenförekomster i området registrerade i VISS.

Inga vattenområden som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten berörs.

Andra miljökvalitetsnormer beskrivs inte här, se avsnittet om avgränsningar.

4.3. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning

Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som erfordras för vägen funktion. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 0,5 meter med tomtmark för att säkerställa släntavrundning.

På vägkartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är de tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Fastighetsgränserna blir inte förändrad av projektet.

4.3.1. Vägområde för allmän väg

Vägrätt kommer genom väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll.

Det totala området med vägrätt är 3351 m2.

Byggande av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.

4.3.2. Område inom detaljplan

Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudmanför allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kommunen tillhandhåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen.

4.3.3. Område med inskränkt vägrätt

I vägplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Dessa områden är avsedda att användas för att kunna sköta korsande trummors dikes utlopp ca 10 meter ifrån vägen. Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, undantag görs för jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra eller påverka vägens funktion, drift och brukande (trafikering).

Det totala området med inskränkt vägrätt är 297 m2.

4.3.4. Område med tillfällig nyttjanderätt

På vissa avsnitt har ett tillägg för tillfälligt nyttjanderätt gjorts för att tillfälligt nyttja mark

(30)

30

951. Detta område har särskild markering på plankartorna. Nyttjanderätten gäller under hela byggnadstiden och fram till en månad efter slutbesiktning. Marken återställs innan den återlämnas. Ersättning utgår även för detta markområde. På illustrationskartan anges det skydd av rotzon där entreprenören skall var försiktig invid befintlig vegetation i samband med byggnationen.

Det totala området med tillfällig nyttjanderätt är 3162 m2.

4.3.5. Område för enskild väg

Områden för enskilda vägar ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen.

Väg Stikågatan är enskild väg och ingår inte i det allmänna vägnätet.

Vägområden för allmänna vägar med kommunal väghållare ingår inte i fastställelsebeslutet.

Förändring av det kommunala vägnätet hanteras av kommunen.

4.3.6. Väghållningsansvar

Den nya gång- och cykelvägen ska ingå i det allmänna vägnätet. I övrigt inga förändringar på det allmänna vägnätet.

(31)

5. Genomförande och finansiering

5.1. Formell hantering

Vägplanen kommer att ställas ut och prövas för fastställelse. Markägare och andra intressenter kan under den tiden om anges i kungörelsen om granskning inkomma med yttranden angående förslaget. I vägplanen prövas inte enskilda vägar och brukningsvägar enligt väglagen utan dessa kommer att behandlas genom överenskommelser med berörda markägare vid ett senare tillfälle, eller genom förrättning enligt anläggningslagen.

Fastställelsebeslut omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

- Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

- Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisas i vägplanen erhåller väghållaren också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

- Vad som utgör allmän och väganordning läggs fast.

5.2. Fortsatt arbete 5.2.1. Tidplan

Följande översiktliga tidplan planeras för objektet:

- Vägplanen utställd för granskning under december 2015 - Vägplanen inskickad för fastställelse vinter 2016

- Upprättande av förfrågningsunderlag för Totalentreprenad under 2016 - Upphandling och byggande år 2020

I det fortsatta projekteringsskedet vid upprättande av förfrågningsunderlag för totalentreprenad kommer projekteringen att fördjupas, vilket innebär att man detaljstuderar vissa partier ytterligare med avseende på vägen utformning och funktion.

Produktionen

Gång- och cykelvägen föreslås byggas genom att man nyttjar den tillfälliga nyttjanderätten i största mån då det är trångt om utrymme på väg 951. Dock kommer det vara passager man behöver stänga av helt i kortare perioder och endast nyttotrafik får passera. För byggnation av busshållplatserna s.k. timglasen krävs det att man bygger den ena sidan i taget.

Trafikföring

Trafikföringen under byggtiden kommer att påverka den genomgående trafiken markant.

Hastigheten kommer att behöva sänkas på avsnitt där arbete pågår. För att uppnå erforderlig arbetsbredd där befintlig vägbredd är ca 7 m krävs det trafikljusreglering.

Information om alternativa vägar rekommenderas för att minska köer. För byggnation av delar av gång- och cykelvägen föreslås det att man bygger en transportväg på den tillfälliga

(32)

32

Dessutom bör byggnationen planeras så att merparten utförs under övrig tid än sommarmånaderna.

Kontroll och uppföljning

Kontroll och uppföljning kommer att utföras enligt kontrollprogram och tillhörande riskanalys för samtliga entreprenadarbeten efter kommer byggnation utföras av entreprenören.

5.2.2. Sakprövningar enligt miljöbalken och kulturmiljölagen

Nedan redovisas de sakprövningar som bedöms kunna komma att bli aktuella vid genomförande av projektet.

5.2.3. Vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken

Nya diken kommer utformas i projektet, nya trummor och flytt av befintliga trummor kommer att ske. Det kommer genomföras för att säkerställa avvattningen och driften av det.

En bedömning har gjorts att den nya anläggningen inte skiljer sig väsentligen från den gamla och att flödena inte ökar nedströms anläggningen. Inga enskilda eller allmänna intressen bedöms påverkas, där anser Trafikverket inte att det krävs någon anmälan om vattenverksamhet för projektet.

5.2.4. Anmälan för 12:6-samråd enligt miljöbalken

Åtgärder som inte är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt andra bestämmelser i miljöbalken och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd till Länsstyrelsen. Anmälan för samråd kan komma att behövas om exempelvis schaktning utanför det fastställda vägområdet behövs eller om tillfälliga vägar eller upplag behöver anläggas i naturmark utanför det fastställda vägområdet under byggskedet.

5.2.5. Tillstånd enligt 2 kap kulturmiljölagen

Fornlämningar har undvikits i projektet. Skulle nya fornlämningar påträffas under arbetets gång ska arbetet genast avbrytas och Länsstyrelsen i Dalarnas län underrättas.

5.2.6. Underrättelse enligt 10 kap miljöbalken om påträffade föroreningar

Förorening har påträffats i projektområden. Analysresultat påvisar förhöjda halter av PAH samt Bly på vissa platser längs aktuell sträcka. En underrättelse har upprättats och tillsynsmyndigheten har kontaktats.

Skulle ytterligare föroreningar påträffas föreligger skyldighet att genast underrätta tillsynsmyndigheten (miljöfunktionen i aktuell kommun) om föroreningarna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

5.3. Fastighetsägare

Fastighetsförteckning, se Pärm 1, flik 4.

5.4. Finansiering

Den totala kostanden för objektet har beräknats till 6,1 miljoner kronor i prisläge november 2015 varav 1,6 miljoner kronor är byggherrekostnader, projektering och marklösen och generella osäkerheter.

(33)

6. Källor

Artdatabanken. www.slu.se/artdatabanken

Dalarnas Luftvårdsförbund. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna – resultat av, och diskussion om, mätning och modellering. 2011.

Fornsök, Riksantikvarieämbetets databas www.raa.se

Förstudie Väg 45/70 genom Mora, Mora kommun. Vägverket.

Jordartskartan, SGU

Kartmaterial: RUM-Dalarna http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/samhallsplanering- och-kulturmiljo/planfragor/Pages/RUM.aspx

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Mora kommun. www.mora.se

Naturvårdsverket. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5.

Naturvårdsverket.se

www.lansstyrelsen.se/dalarna

STRADA, olycksdatabas. (Informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet)

Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikation och transporter. Mora kommun och Vägverket, Maj 2009.

Trafikverket. www.trafikverket.se

TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012:211, TDOK 2012:1151

Vatteninformationssystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se

Översiktsplan, Mora kommun, 2009.

(34)

Borlänge 2015-12-01

Åsa Bergqvist

Projektledare, Trafikverket

References

Related documents

Härryda kommun har kännedom om att de boende i området har en stark önskan om att en gång- och cykelväg byggs dels genom rapporten för ÅVS:en, dels genom önskemål som under

Trafikverket meddelar att angående den nya vägen för Nusnästrafiken till och från Mora ingår det inte i detta projekt men Trafikverket noterar synpunkten.. Angående gång- och

Den nya gång- och cykelbanan är planerad att an- läggas längs med väg 951 norra sida och kommer att bli en förlängning av den redan befintliga gångbanan som slutar vid

Väg 951 Färnäs kvarn – Hansjonsgatan, Gång- och cykelväg. Mora kommun,

En ny cirkulationsplats planeras för denna korsning för att öka trafiksäkerheten för både bil- trafik och oskyddade trafikanter samt lösa kapacitetsproblemen

Projektet bedöms sammantaget leda till positiva konsekvenser för oskyddade trafikanter och bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för trafikanter i motorfordon på

Ett andra samråds hölls under 2015-08-24 vilket annonserades på Trafikverkets hemsida, i den lokala tidningen samt genom brevutskick till särskilt berörda. Under mötet presenterades

Sträckningen för den nya gång- och cykelvägen kommer att gå från Kråkbergsvägen fram till Våmhusvägen ( se Figur 1).. Den planerade gång- och cykelvä- gen kommer att