Budget 2021-2022
med plan för 2023-2024
Beslutad av kommunfullmäktige 26 november 2020
Innehållsförteckning
Del 1. Inledning ...3
Politiska prioriteringar för perioden 2021-2024 ... 3
Del 2. Styrning i Marks kommun ...8
Del 3. Omvärld ... 11
Del 4. Budgetens förutsättningar ... 12
God ekonomisk hushållning ... 12
Befolkningsutveckling ... 14
Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet ... 15
Nämndernas verksamhet ... 17
Spinnerskankoncernen ... 19
Del 5. Grunduppdrag till nämnder och styrelser ... 21
Del 6. Resursfördelning, driftbudget, investerings- och exploateringsplaner... 30
Resursfördelning ... 30
Driftbudget ... 31
Investeringsplan ... 32
Exploateringsplan ... 36
Del 7. Finansiella rapporter för kommunen ... 37
Resultatbudget ... 37
Kassaflödesbudget ... 38
Balansbudget ... 39
Del 8. Ekonomisammandrag per bolag ... 40
Del 9. Finansiella rapporter för kommunkoncernen ... 44
Del 1. Inledning
Politiska prioriteringar för perioden 2021-2024 Inledning
Markmajoriteten består av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Vi styr Marks kommun under mandatperioden 2019-2022. I Mark finns en unik natur med närhet till både stad och land. Här finns milsvida skogar, dalgångar, sjöar och åar som erbjuder fantastiska upplevelser för alla. Alla invånare i Mark ska ha jämlika förutsättningar för välfärd och hälsa och ges möjlighet att vara delaktig i vårt samhälle. Tillsammans med våra framgångsrika företagare vill vi föra Mark framåt.
Under 2020 drabbades Mark liksom omvärlden av Coronapandemin. I mars aktiverades krisledningsnämnden och krisledningsstaben. Tillsammans med förvaltningarna samordnades arbetet med att lindra effekterna av covid-19. Tack vare personalens fantastiska insatser inom vård, skola och omsorg har leverans av tjänster och service kunnat fungera. Även civilsamhället har bidragit med viktiga insatser. Pandemin har påverkat kommunens arbete och medfört att en del
satsningar har fått flyttas fram i tid, ex arbetet med Agenda 2030 samt kommunens mål- och visionsarbete. Hälsan för många Markbor har påverkats liksom näringslivets förutsättningar.
Staten tillskjuter resurser till Sveriges kommuner för att lindra de ekonomiska effekterna av pandemin. Mark tilldelas 45 miljoner kronor varav 21,8 miljoner kronor är riktat till äldreomsorg. De riktade medlen går till äldreomsorgsnämnden.
Äldreomsorgsnämndens ram minskas med 5 miljoner kronor som överförs till socialnämnden. Detta då viss omsorg om äldre utförs även inom socialnämndens verksamhetsområde.
Nu behöver Marks kommun planera framåt för att möta nya utmaningar. I enlighet med den överenskommelse som Markmajoriteten träffade efter valet 2018 vill vi göra satsningar för att bland annat bli "Bästa barnkommun" och en attraktiv arbetsgivare samt också förbättra förutsättningar för företagande i kommunen. Vi ser att det finns möjligheter att effektivisera kommunens administrativa arbete och presenterar i budgetmaterialet olika satsningar.
Markmajoriteten vill att hela kommunen ska leva och kommer att göra vårt yttersta för att leda och utveckla kommunen.
Utdebitering för 2021
Skattesatsen ska vara oförändrad 21.51.
Taxor och avgifter
Den kommunala verksamheten finansieras förutom av skatt och statsbidrag även av taxor och avgifter. Den totala summan av taxor och avgifter samt riktade statsbidrag förutom äldreomsorgen och övriga intäkter till exempel sålda tjänster är cirka
285 miljoner kronor.
Befolkningsutveckling
Under förra året minskade Marks kommun sin befolkning något. Markmajoriteten har satsat på att möjliggöra byggnation av bostäder i olika delar av kommunen så att fler kan bosätta sig i Mark. I budgetplaneringen beräknar vi en befolkningsökning med 100 personer per år under åren 2021-2022 och därefter en försiktig prognos med ytterligare 50 invånare per år under åren 2023-2024. Det är stor efterfrågan på både tomter, villor och lägenheter i hela kommunen. Det planeras för byggnation av bostäder i kommunens olika delar.
Mark har goda förutsättningar att utvecklas då kommunen är placerad i mitten av landets mest expansiva region. Under rådande pandemi har flera familjer lämnat storstan och sökt sig till boendemiljöer som Mark kan erbjuda.
Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling
Markmajoriteten har i sin överenskommelse ett stort fokus på en hållbar utveckling för människor och natur. Alla förvaltningar arbetar med Agenda 2030. Samordnings- ansvaret ligger på kommunstyrelsen. Vår kommun måste bidra till att minska den negativa klimatpåverkan som vårt sätt att använda naturens resurser medför. Att människor får växa upp i ett gott samhälle beskrivs bland annat i FN:s konvention om barns rättigheter, som är en del av Agenda 2030.
De globala målen är uppbyggda på 17 olika mål och Markmajoriteten vill satsa särskilt på några av målen i denna verksamhetsplanering och budget.
Markmajoriteten satsar 3 miljoner kronor i budget "Bästa barnkommun" för 2021 för att utveckla och samordna insatser mellan olika förvaltningar till barn och ungdomar som är i behov av stöd från samhället. Ett framgångsrikt förebyggande arbete för barn och unga kräver att flera förvaltningar och ibland andra aktörer arbetar tillsammans.
Mål 1: Ingen fattigdom
(Fattigdom handlar inte bara om inkomst. Det handlar också om makt, inflytande, socialt skydd och säkerhet)
Socialförvaltningen redovisar i en rapport att antalet minderåriga barn som bor i familjer med försörjningsstöd ökar. I april 2019 var det 148 barn och i april 2020 var det 170 barn. Orsaker till behov av försörjningsstöd varierar. Samverkan mellan kommunens försörjningsstöd, arbetsmarknadscenter, skola, försäkringskassan och arbetsförmedling behöver fördjupas.
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
(Hälsan har en avgörande betydelse för människans möjlighet att klara skala, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv)
God hälsa och välbefinnande för kommunens invånare i alla åldrar är ett angeläget område. De barn och ungdomar som inte når skolans uppsatta mål och går ur grundskolan med ofullständiga betyg har en högre grad av ohälsa. Ett samordnat arbete tillsammans mellan olika professioner kan stötta barn, ungdomar och deras familjer. Barn från olika bakgrund växer upp med olika villkor och kommunen behöver utjämna skillnader genom att erbjuda aktiviteter på fritiden till ingen eller en låg kostnad.
Mål 4: God utbildning för alla
(Säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande fär alla)
Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildningsverksamheten i förskola och grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Inom skolan behöver arbetet med tidiga insatser stärkas. Skolresultaten måste förbättras. Att klara skolan är en viktig förebyggande åtgärd mot psykisk ohälsa senare i livet och en plattform till vidare studier. lnvesteringsbehovet i förskola och grundskola är stort. Kvalitet och likvärdighet för elever mellan olika skolor behöver säkerställas. Kultur- och
fritidsförvaltningen ger bidrag till studieförbund för att möjliggöra bildning i olika åldrar.
Mål 7: Hållbar energi för alla
(Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla)
Marks kommun satsar på produktion av solenergi i samband med ny- och ombyggnation av lokaler. Kommunen och dess bolag verkar för produktion och leverans även av andra alternativa energislag. Mark deltar i flera utvecklingsprojekt bland annat Fossilfri Boråsregion och Glokala Sverige.
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
(Verka för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla)
Marks kommun behöver en hållbar ekonomisk tillväxt för att kunna leverera välfärd, service och tjänster till kommunmedborgarna. Kommunkoncernen har cirka
3 500 anställda. Personalomsättningen är för närvarande cirka 14%, vilket är en för hög siffra. Det är viktigt att ha fokus på att utveckla och behålla de medarbetare som har en anställning genom regelbunden kompetensutveckling och löneutveckling.
Anställda i Marks kommun ska ha rätt till heltid, men möjlighet till deltid. En ny arbetsgivarpolicy har fastställts och ett nytt samverkansavtal kommer att beslutas under hösten 2020. Det ger förutsättningar för Marks kommun att bli en mer attraktiv arbetsgivare.
Mål 10: Minskad ojämlikhet
(Minska ojämlikheten mellan olika grupper i befolkningen)
Mark är en kommun som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö, funktionsvariation, kön, sexuell läggning och etnicitet möjligheter att nå sin fulla potential.
Markmajoriteten vill arbeta för jämlik barndom, jämlik skola och jämlik tillgång till fritid i Mark.
Inköp och upphandling
Kommunen köpte under 2019 varor och tjänster till ett värde av drygt 611 miljoner kronor exklusive moms. Flera inköp görs hos leverantörer där kommunen saknar avtal. Kommunens arbete med inköp och upphandling behöver utvecklas och effektiviseras. Markmajoriteten omfördelar medel för kommunstyrelsen så att enheten för inköp och upphandling förstärks med 1 miljon kronor för 2021 för uppstart av arbetet. Kommunstyrelsen ska införa tjänst som avtalscontroller samt upprätta e- handelstjänst så att det ska vara enkelt att hitta upphandlad vara eller tjänst för den medarbetare som har rätt att göra inköp för kommunens räkning.
Under budgetåret 2021 får kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra ramväxling vid april- eller delårsrapport mellan nämnder och kommunstyrelsen med upp till 4,2 miljoner kronor för att finansiera effektivisering av kommunens samlade
inköpsverksamhet.
Alla nämnder uppmanas att i sin nämndplan och internkontrollplan tydligt följa förvaltningarnas inköp av varor och tjänster.
Digitalisering
Mer än 90% av hushållen i Mark har tillgång till fiber genom stadsnät eller fiber- förening. Marks Kraftvärmebolag har fått i uppdrag att ansvara för utbyggnad av fibernät i de geografiska områden som saknar fiber. Digital infrastruktur ger jämlika förutsättningar för invånare, näringsliv och kommunens verksamheter att verka oavsett var i kommunen de befinner sig. Det finns en förväntan hos kommun- medborgaren att kunna utföra tjänster digitalt. Markmajoriteten vill att kommunen ska erbjuda fler digitala tjänster via hemsidan.
Näringsliv
Det självklara målet är att Marks kommun ska vara och upplevas som en riktig bra kommun att vara företagare i. Genom att skapa goda förutsättningar för företagande så läggs grunden för hållbar ekonomisk tillväxt. Nyföretagarcentrum har nyligen etablerat sig i kommunen och är en viktig samarbetspartner för de som vill starta och/eller utveckla företag.
Kommunen och näringslivet behöver tillsammans ta fram bra praktikplatser för att skapa intresse hos eleverna inför valet av framtida yrke och ge en positiv bild av arbetslivet både som företagare och anställd. Arbetsmarknadscenter är en resurs som kan bidra med kompetensförsörjning till företag.
Det är viktigt att både förtroendevalda och tjänstepersoner tillsammans bidrar för att utveckla näringslivsklimatet.
Hela Mark
Förutsättningar för boende och företag ska vara goda oavsett var i kommunen du finns. Mark ingår i en större arbetsmarknadsregion. Det fordrar att det ska finnas tillgång till mer byggbar mark för både bostäder och industri i alla delar av
kommunen.
Mark 50 år
År 2021 är det 50 år sedan kommunen bildades. Det finns osäkerhetsfaktorer med anledning av covid-19 kring hur större grupper kan samlas. Kommunen vill
uppmärksamma 50 händelser i Mark tillsammans med föreningar, näringsliv, kyrkor och samfund.
Investeringar
Kommunen har stora investeringsbehov i lokaler för bland annat förskolor och skolor.
För en långsiktig hållbar ekonomi behövs en sammanhållen plan för investeringar där kommunstyrelsen har ansvaret. Med ökade investeringsnivåer är det viktigt att bevaka projektens följsamhet till beslutad budget.
Nedan följer ett axplock av beslutade objekt:
Lyckeskolan kommer att färdigställas under sommaren 2021.
Kinna Resecentrum ska under 2021 upprustas för att öka komfort och tillgänglighet för de som reser kollektivt.
Renovering och tillbyggnad av Kaskad är planerad att starta 2021.
Satsningen på överföringsledningen för vatten respektive avloppsvatten från nordvästra Mark till Skene går mot sitt slut.
Uppdrag
Nämnderna ska uppfylla sina grunduppdrag som finns i dagens reglemente.
För att tydliggöra vikten av samarbete får alla nämnder ett nytt grunduppdrag som tydliggör kravet på samarbete med andra nämnder. Det nya grunduppdraget är att nämnden ska säkerställa att samarbete sker med berörda nämnder. I nämndplanen ska framgå att förvaltningschefen har att verkställa detta samt att återredovisa vilka samarbeten som finns, hur det genomförs och vilket resultat som uppnåtts. Arbetet sker inom ramen för nämndens budget. Nämnden ska redovisa resultatet i
aprilrapporten, delårsrapporten och årsrapporten.
För att tydliggöra vikten av att samverka med medarbetarna får nämnder ett nytt uppdrag som tydliggör kravet på detta. Det finns ett stort engagemang och kunskap hos kommunens medarbetare. Detta ska tas tillvara på ett positivt sätt. Nämnderna
är arbetsgivare för all personal utom förvaltningschefen, inom sitt verksamhets- område. Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan och har hand om frågor som rör förhållande mellan kommun som arbetsgivare och dess arbetstagare.
Förvaltningscheferna ansvarar för medarbetarefrågorna på nämndens uppdrag. Som stöd finns HR för att utforma en gemensam personalpolitik till nytta för både
arbetsgivare och medarbetare. I nämndplan ska framgå att förvaltningschef har att verkställa att samverkansavtal följs samt att återredovisa vilka forum för samverkan som finns, hur det genomförs och vilket resultat som uppnåtts. Arbetet sker inom ramen för nämndens budget.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att påbörja arbetet med att effektivisera kommunens inköp och upphandling.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om ramväxling med upp till 4,2 miljoner kronor mellan nämnder och kommunstyrelse under budgetåret 2021 i samband med behandling av april- eller delårsrapporterna. Ramväxlingen ska finansiera
effektivisering av kommunens samlade inköpsverksverksamhet.
Alla nämnder får i uppdrag att genom sina nämndplaner och internkontrollplaner tydligt följa förvaltningarnas inköp av varor och tjänster.
Vid kommunfullmäktige 2020-11-26 beslutade fullmäktige att komplettera budgeten med följande uppdrag, varav flera har sin grund i förslag från andra politiska partier
Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda etablering av tankstation för biogas och/eller vätgas.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och komma med förslag på vilken nämnd som i framtiden ska ha ansvar för att beställa skötsel av skyddad natur.
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda hur kulturskolan kan utvecklas avseende tillgänglighet till verksamheten. Olika aspekter ska belysas som till exempel skillnader på olika orter eller skillnader i val av inriktning i verksamheten.
Teknik- och servicenämnden får i uppdrag att ordna så att restauranger kan ha uteserveringar året om. Om regelverk behövs så ansvarar teknik- och
servicenämnden för att upprätta sådana.
Nämnderna uppmanas att budgetera och redovisa ersättningen för de fackligt förtroendevala centralt och därmed säkerställa rapportering av facklig tid för att nå en enhetlig och transparent hantering.
Markmajoritetens budget i korthet
Äldreomsorgslyftet ger förutsättningar för att stärka äldreomsorgen i Mark. Marks Kommuns äldreomsorg tilldelas 21,8 miljoner kronor. Dessa medel går till
äldreomsorgsnämnden. Då viss omsorg om äldre även utförs inom socialnämndens verksamhetsområde minskas äldreomsorgsnämndens ram med 5 miljoner kronor och överförs till socialnämnden.
Socialnämnden tilldelas utöver 5 miljoner kronor för äldreomsorgslyftet även 6 miljoner kronor för att stärka arbetet med grunduppdragen.
Teknik- och servicenämnden har i uppdrag att jobba vidare med kommunens sopsortering. 1 miljon kronor i budget riktas mot gång- och cykelvägar.
Barn- och utbildningsnämndens ram ökas med 13 miljoner kronor för att säkerställa arbetet med likvärdig skola. Miljönämnden tilldelas 200 000 kronor för att stärka grunduppdragen.
Plan- och byggnadsnämnden har oförändrad ram.
Valnämnden tilldelas 400 000 kronor för att anställa en administratör.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta med inköp enligt avtal och e-
handelsfunktion. Alla nämnder uppmanas att i sin nämndplan och internkontrollplan tydligt följa förvaltningarnas inköp av varor och tjänster.
Bästa barnkommun är ett uppdrag som kräver att flera förvaltningar samarbetar och samverkar för att tillförsäkra att barn och ungdomar har jämlik skola, jämlik fritid samt jämlik barndom. Till detta uppdrag tilldelas 3 miljoner kronor.
Ramar , reserv , resultat
2021 2022 2023 2024
Kommunfullmäktige 5 100 5 200 5 500 5 600
Kommunstyrelsen 170 500 171 100 172 800 174 500
Barn- och utbildningsnämnden 918 300 933 400 954 600 965 900 Kultur- och fritidsnämnden 77 600 78 800 79 700 80 500
Miljönämnden 8 800 8 900 9 000 9 100
Plan- och byggnadsnämnden 6 700 6 800 6 900 7 000
Socialnämnden 397 000 406 000 412 400 421 700
Teknik- och servicenämnden 50 500 51 100 52 000 52 600
Valnämnden 500 1 500 500 1 500
Äldreomsorgsnämnden 514 000 526 300 536 700 551 800
Överförmyndarnämnden 2 900 2 900 2 900 2 900
Kommunreserv 10 000 7 000 7 000 7 000
Kommunens RESULTAT 10 000 26 300 29 100 27 400
Del 2. Styrning i Marks kommun
Kommunfullmäktiges styrning
Marks kommun har ett styrsystem som fastställer grundprinciperna i kommunens styrning och tydliggör roller och ansvar. Dokumentet ”Styrsystem för Marks kommun” finns att läsa på www.mark.se.
Budgeten är det övergripande dokument som anger kommunfullmäktiges inriktning och viktigaste prioriteringar. Andra styrdokument som kommunfullmäktige har antagit, såsom policys och planer, ger stöd i hur arbetet ska bedrivas.
Kommunfullmäktige har beslutat om ”Vision och mål för Marks kommun” som pekar ut färdriktningen, vart vi strävar, och som berör alla som bor och verkar i
kommunen. För att jobba mot visionen har kommunfullmäktige pekat ut fyra
strategiska områden och ett antal kommungemensamma mål där hållbar utveckling är utgångspunkten. Förutsättningar för måluppfyllelse är hållbar personalförsörjning och god ekonomisk hushållning. Dokumentet ”Vision och mål för Marks kommun”
finns att läsa på www.mark.se.
Nämnders och styrelsers planering
Verksamheten ska planeras med ”Vision och mål för Marks kommun” som
utgångspunkt. Det är medborgarnas behov som är vägledande men alltid utifrån gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar.
Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget samt ”Vision och mål för Marks kommun” ansvarar varje nämnd och styrelse för att utarbeta och besluta om en nämnd-/affärsplan. Varje nämnd och styrelse ska sätta mål för den egna
verksamheten utifrån ”Vision och mål för Marks kommun” inom de grunduppdrag de tilldelats i reglementen eller ägardirektiv och bolagsordningar. Varje nämnd ska också precisera sitt grunduppdrag för att säkerställa att nämnden uppnår sitt grunduppdrag och för att förbättra uppföljningen. Genom att kommunfullmäktige fastställer uppdrag och budgetramar/avkastningskrav för de närmaste två åren får nämnder och styrelser möjlighet att planera sin verksamhet mer långsiktigt.
Utifrån nämnd-/affärsplanen ska förvaltningen/bolaget arbeta fram en
verksamhetsplan som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att uppnå de politiska målen.
Nämnders och styrelsers uppföljning och rapportering
Varje nämnd och styrelse ska följa upp den egna verksamheten. Det innebär att förutom att följa upp grunduppdragen även fastställa och följa upp mål med indikatorer (mått för bedömning av måluppfyllelse) för att kunna värdera
verksamhetens måluppfyllelse. Nämnder och styrelser ska också fastställa följetal för att kunna följa verksamhetens utveckling.
Kommungemensamma kostnader och intäkter
Under kommungemensamma verksamheter samlas de kostnader och intäkter som inte har något direkt samband med kommunstyrelsens egna verksamheter men som ändå ansvarsmässigt budgeteras under kommunstyrelsen. Det kan gälla pensioner, kommunreserv och särskilt avsatta medel mm. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att besluta om dessa medel inklusive den ofördelade
investeringsreserven som ligger utanför investeringsbudgeten.
Del 3. Omvärld
Omvärldsförändringar
Globalisering, ny teknik, och förändringar i klimat, demografi och värderingar ändrar kontinuerligt förutsättningarna för människor och samhällen över hela världen. Att kunna förstå och förhålla sig till hur dessa krafter påverkar Sverige och hur det påverkar oss på lokal nivå och är av betydelse för vår framtid.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har under 2018 presenterat 13 trender som de bedömer påverkar utvecklingen i Sverige fram mot år 2030.
• Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme
• Stigande förväntningar på välfärden
• Hårdare konkurrens om kompetens
• Ökad polarisering
• Ökad bostadsbrist
• Ökat fokus på landsbygden
• Förändrat medielandskap
• Minskad tillit
• Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik
• Ökat kommunalt fokus på integration
• Ökad osäkerhet i världen
• Fler geopolitiska konflikter
• Från kunskaps- till nätverkssamhälle.
Ekonomiska trender
Stor osäkerhetDen kraftiga nedgång som pandemin har inneburit för världsekonomin inte minst under årets andra kvartal ser nu ut att ha stabiliserats. Osäkerheten är dock stor om återhämtningen under andra halvåret inte minst präglas den globala utvecklingen av stor ovisshet. Sveriges starka ekonomi och relativt sett låga statsskuld har
möjliggjort stora tillskott till kommunerna men för en långsiktigt hållbar ekonomi krävs att skatteunderlaget växer genom att fler kommer i arbete.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att lågkonjunkturen består ända till 2023. Ett ihållande lågt resursutnyttjande i den svenska ekonomin antas bli följden av den krisartade utvecklingen 2020. Inte förrän mot slutet av 2023 antas att timgapet är slutet; det vill säga gapet mellan faktiskt antal arbetade timmar och den beräknade timpotentialen. Potentialen för antalet arbetade timmar beräknas från demografin och är en bedömning av jämviktsnivåer för antalet sysselsatta samt medelarbetstiden, i ett läge då varken hög- eller lågkonjunktur råder.
Regeringen har beslutat om en ny utredning med syfte att skapa en effektiv
ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen ska bland annat resultera i en ny lagstiftning för hur kravet på god ekonomisk hushållning ska vara utformat. I direktiven framgår att staten har en oro för att kommuner och regioner inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckliga överskott. Detta kommer att sätta krav även på Marks kommun att öka fokus på effektiv verksamhet och ett resultatmål i relation till investeringsvolymer.
Del 4. Budgetens förutsättningar
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.
God ekonomisk hushållning innebär att det ekonomiska resultatet ska vara positivt och på en nivå som innebär att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet.
Blir resultatet negativt vid årets slut måste det balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren.
Dokumentet med nuvarande ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv” finns att läsa på www.mark.se
God ekonomisk hushållning i Marks kommun innebär;
• positiva ekonomiska resultat med en nivå som bidrar till självfinansiering av investeringar och med inbyggd motståndskraft till förändringar i omvärlden
• investeringar i kommunkoncernen sker på ett ansvarsfullt sätt
• skattebetalarnas pengar förvaltas väl
• effektivt resursutnyttjande där tjänster till individ och samhälle utförs med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad
• god förvaltning av kommunens egendom.
• god anpassning efter förändrade förutsättningar på kort och lång sikt.
I budgeten anger och definierar kommunfullmäktige mål för ekonomin samt för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Finansiella mål
Finansiella mål behövs för att markera att ekonomin är en begränsning för att bedriva verksamhet –”spelplanen” utifrån kommunens egna förutsättningar.
Verksamhetsmål behövs för att ange hur mycket av de olika verksamheterna som ryms på spelplanen (det vill säga kopplingen till ekonomin) samt för att klargöra uppdraget gentemot medborgarna.
Resultatmål: Resultatet uppgår till minst 1 procent av skatt, utjämning och finansnetto (fyraårs snitt)
Finansieringsmål: Kommunkoncernens bruttoskuld/invånare är lägre än 90 procent av vår kommungrupps bruttoskuld/invånare (fyraårs snitt)
Planeringsmål: Oförändrad skattesats
Hållbar personalförsörjning och god ekonomisk hushållning är förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och nå de kommungemensamma målen.
Hållbar personalförsörjning
Kommunens personal- och arbetsgivarpolitik syftar ytterst till en Hållbar
personalförsörjning. Enligt kommunens arbetsgivarpolicy förväntas medarbetarna i Marks kommun leverera insatser med god kvalitet. Det innebär att det ställs krav på motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som vill och kan ta ansvar för kommunens utveckling.
Hållbar personalförsörjning i Marks kommun innebär:
• Friska medarbetare
• Rätt till heltid och möjlighet till deltid
• Medarbetarengagemang
Nämnder och styrelser ges under perioden 2021 – 2023 uppdraget att särskilt utveckla och behålla redan anställda medarbetare genom fortlöpande
kompetensutveckling och erkänsla för goda arbetsprestationer i syfte att få en mer Hållbar personalförsörjning.
Mål: Kommunens personalomsättning ska vara mindre än 10 procent.
Kommunens chefer är en avgörande faktor för att klara nämnders och styrelsers uppdrag mot kommuninvånarna. En intern ledarskapsakademi är ett sätt att fånga upp framtidens ledare och chefer bland redan anställda medarbetare. Syftet med ledarskapsakademin är att säkerställa kommunens behov av chefer.
Kommunstyrelsen startar en intern ledarskapsakademi under 2021.
Befolkningsutveckling
Marks kommun hade 34 754 invånare den 31 december 2019. Det var en minskning sedan årsskiftet föregående år med 27 personer.
Prognosen för befolkningsutvecklingen är den sammanlagda effekten av födda, döda, inflyttade och utflyttade. Befolkningen i kommunen beräknas öka fram till år 2024 med knappt 450 personer. Befolkningsökningen beror på att antalet inflyttade
beräknas bli något fler än antalet utflyttade. Antalet födda och antalet döda beräknas i prognosen uppgå till samma antal och påverkar därmed inte befolkningsökningen.
Utvecklingen i åldersgrupperna 0–18 år samt 80 år och äldre är särskilt viktig vid planeringen av kommunens verksamheter. Prognosen är att dessa grupper mellan åren 2019 och 2024 ökar med 1,9 respektive 12,4 procent medan åldersgruppen 19-64 år är i princip oförändrad.
Ökningen i åldersgruppen 80 år och äldre motsvarar 269 personer. Detta ställer stora krav på kommunen och inte minst äldreomsorgsnämnden att planera för de ökade behov som denna förändring av befolkningssammansättning medför.
Invånare i Marks kommun per 31 december, utfall 2019 och prognos 2020-2024 SCB Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Förändring
Ålder 2019 2020 2021 2022 2023 2019-2024 2019-2024
0 349 355 359 364 369 371 22
1-5 1 914 1 926 1 920 1 919 1 932 1 945 31
6-12 3 030 2 976 2 950 2 954 2 911 2 926 -104 13-15 1 278 1 316 1 369 1 377 1 382 1 325 47 16-18 1 218 1 256 1 273 1 293 1 328 1 372 154 19-64 19 018 18 980 18 915 18 974 19 026 18 964 -54 65-74 4 245 4 194 4 135 4 123 4 061 4 010 -235 75-79 1 539 1 655 1 802 1 822 1 830 1 856 317 80-84 1 054 1 066 1 075 1 122 1 201 1 265 211
85-89 713 687 692 694 700 721 8
90-w 396 418 418 435 441 446 50
Summa 34 754 34 829 34 907 35 076 35 180 35 200 446
Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet
Skatter och utjämning
Kommunens verksamhet finansieras till största del av intäkter från kommunalskatten och det nationella utjämningssystemet.
Kommunens utdebitering 2020 är 21,51 kronor per skattekrona (21,51 procent).
Budgeten för 2021–2024 bygger på samma utdebitering.
Prognostiserade intäkter från skatter och utjämning (redovisas i resultatbudgeten i Del 7) baseras på Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) prognos 2020-08-24 med tillägg för beslutade generella statsbidrag. Kommunens skatteintäkter påverkas främst av skatteunderlagets utveckling och befolkningsförändringar.
Skatteprognosen bygger på att befolkningsutvecklingen i Marks kommun ökar med 100 personer årligen per den 1 november mellan 2020 och 2021 och 50 personer per år därefter. Utgångspunkten är en prognos om 34 890 invånare den 1 november 2020.
Upplåningsramar
Det totala upplåningsbehovet för kommunkoncernen redovisas nedan. Under avsnittet Upplånings- och borgensramar redovisas upplåningsbehovet per bolag.
Miljoner kr 2021 2022 2023 2024
Spinnerskankoncernen 1 672 1 767 1 842 1 932
Leasingram 100 100 100 100
Checkräkningskredit 100 100 100 100
Disponeras av kommunstyrelsen för kommunens och koncernens
finansieringsbehov
48 43 48 48
Låneram för Marks kommun 400 600 700 700
Summa 2 320 2 610 2 790 2 880
Kort- respektive långfristig likviditet
Enligt Marks kommuns finanspolicy, antagen 2017-06-15, ska fördelningen mellan kort- respektive långfristig likviditet fastställas i samband med budgeten. Utifrån prognoser för 2020 samt budgeterat kassaflöde 2021–2024 bestäms fördelningen av likviditeten enligt tabellen nedan.
Miljoner kr 2021 2022 2023 2024
Kortfristig likviditet 100 100 100 100
Långfristig likviditet 0 0 0 0
Nämndernas verksamhet
Resursfördelning utifrån resurs- och demografimodell
Vid budgetjusteringen sker en uppdatering av volymer utifrån senast kända befolkningsprognos som togs fram våren 2020 (för barn- och utbildningsnämnden samt äldreomsorgsnämnden). Tillägg eller avdrag på ramen sker utifrån
prognostiserade volymförändringar jämfört med den befolkningsprognos som föregående års budget vilar på. Utöver demografiska förändringar görs också en justering av socialnämndens ram med anledning av förändrat behov inom LSS- verksamheten. För att möta ökade kapitalkostnader hos teknik- och servicenämnden görs även en resurstilldelning för denna ökning vad gäller gatuverksamheten mellan 2023 och 2024, förändringarna mellan övriga år är omhändertagna i tidigare
budgetprocesser.
I årets process har kommunfullmäktige fastställt nämndernas ramar för 2021 vid det sista sammanträdet före sommaren, i juni 2020. Vad som sägs om 2021 är därför delvis upprepning av redan beslutade förändringar.
Förändringarna presenteras under resursfördelning i Del 6.
Skattetillskott till VA-verksamheten
Med anledning av byggnation av en VA-överföringsledning mellan Skene skog och Hägnen uppstår behov av ett skattetillskott till VA-verksamheten. VA-verksamheten har dels inbetalda abonnentintäkter från tidigare år, dels ett skattetillskott från 2010 och 2013 i sin balansräkning. Budget 2021-2024 bygger på att dessa nämnda medel förbrukas först och att VA-verksamheten därefter tillförs skattemedel för att täcka underskott. Med detta tillvägagångssätt blir budgeterat skattetillskott för
budgetperioden; 4,0 mnkr för 2022, 2,8 mnkr för 2023 och 0,5 mnkr för 2024.
Finansförvaltning
Budgeten för de gemensamma verksamhetsposterna innehåller pensionskostnader, förändring av semesterlöneskuld, återförda kapitalkostnader, skattefinansiering av VA-verksamheten samt kommunreserven och andra kommunövergripande poster.
Förändringarna presenteras under drift- respektive resultatbudgeten.
Intern ränta
Internräntan används för beräkning och fördelning av kapitalkostnader för aktiverade investeringar. Ambitionen med internräntan är att den ska fånga en rimlig räntenivå sett över en investerings hela livslängd. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har fastställt internräntan för år 2021 till 1,25 procent vilket är en sänkning med 0,25 procentenheter jämfört med 2020. Den föreslagna internräntan bygger på sektorns egna upplåningskostnader.
Ränta 2021 för VA- och avfallsverksamheten
Den räntesats som kommunen debiterar VA-verksamheten ska enligt gällande lagstiftning vara lika med den faktiska upplåningsräntan eller en internränta som
”motsvarar ett genomsnitt av räntorna på kommunens totala långfristiga låneskuld”.
Eftersom Marks kommun inte har någon upplåning används i stället SKR:s förslag på internränta. För avfallsverksamheten som även den är taxefinansierad sätts
motsvarande ränta.
Internränta 2021 för övrig verksamhet
SKR:s internräntesats används även för beräkning av kommunens kapitalkostnader.
I budgetanvisningarna fastställer kommunstyrelsens arbetsutskott i början av varje kalenderår en räntesats inför kommande års budgetarbete. För 2021 föreslås att internräntan ändras från 1,75 procent till 1,25 procent i enlighet med SKR:s förslag.
Förändringen av internränta får konsekvenser i form av ramväxlingar mellan nämnder och finansförvaltningen.
Preliminärt PO-pålägg
PO-pålägget för kommuner beräknas av SKR preliminärt till 40,15 procent av lönesumman 2021, vilket är oförändrat jämfört med 2020.
Spinnerskankoncernen
Kommunfullmäktiges styrning av bolagen skiljer sig i grunden inte från styrningen av nämnderna. De ekonomiska styrinstrumenten mot bolagen är avkastningskrav, soliditet och upplåningsramar.
Avkastningskrav
Avkastningskravet för Marks Bostads AB ställs som direktavkastning på totalt kapital om 4 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod. Med totalt kapital avses här
marknadsvärdet på fastigheterna vilket ställs i relation till driftnettot.
Avkastningskravet på övriga bolag avser avkastningen på eget kapital (resultatet före skatt under året i procent av eget kapital). Kravet på Mark Kraftvärme AB uppgår till 3 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod. För närvarande ställs inga avkastningskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.
Soliditetskrav
Kommunens bolag ska arbeta långsiktigt för att stärka sin ekonomi i syfte att minska kommunens risktagande som ägare. Ett sätt att mäta den långsiktiga ekonomiska styrkan är via soliditeten (företagets betalningsförmåga på lång sikt). Soliditeten beräknas som justerat eget kapital i förhållande till bolagets totala tillgångar där justerat eget kapital utgörs av eget kapital inklusive obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Soliditetskravet för Mark Kraftvärme AB är 20 procent. Soliditetskravet för Marks Bostads AB är lägst 15 procent. För närvarande ställs inga soliditetskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.
Upplånings- och borgensramar
Kommunens kreditvärdighet utnyttjas för att sänka kommunkoncernens samlade finansiella kostnader genom att kommunen tecknar borgen för bolagens upplåning.
Den totala borgensramen för kommunens helägda bolag fastställs för 2021 till 1 672 mnkr. Marks kommun går därigenom i borgen för bolagens låneförpliktelser som för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 672 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på
skuldebrevens ursprungliga lånebelopp.
Ramen 2021 fördelas enligt följande:
Spinnerskan i Mark AB 204 mnkr Marks Bostads AB 1 180 mnkr Mark Kraftvärme AB 280 mnkr Marks Fastighets AB 8 mnkr
Utöver extern upplåning har bolagen möjlighet att utnyttja kommunens koncernvalutakonto för kortfristiga behov av likviditet.
Följande limiter föreslås i koncernvalutakontot:
Spinnerskan i Mark AB 5 mnkr Marks Bostads AB 50 mnkr Mark Kraftvärme AB 15 mnkr Marks Fastighets AB 5 mnkr
Del 5. Grunduppdrag till nämnder och styrelser
Nämnders och styrelsers grunduppdrag finns beskrivna i reglementen och ägardirektiv, vilka sammanfattas nedan.
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ansvara för samt leda och samordna dessa områden.
Styrning och ledning
Kommunstyrelsen har ansvar för
• kommunens ekonomiska ställning
• uppsikt över nämnders och styrelsers arbete
• frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare
• kommunens centrala informations- och kommunikationsverksamhet samt kommungemensamma IT-system
• övergripande säkerhetsfrågor
• det civila försvaret inom kommunen Kommunstyrelsen ska leda och samordna
• planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet
• kommunens finansiella utveckling
• kommunikation och IT
• medborgar- och brukarinflytande
• kvalitets- och verksamhetsutveckling
• samspel mellan politik och förvaltning
• reformering av det kommunala regelbeståndet
• effektivisering av administrationen Övergripande utvecklingsfrågor
Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör Marks kommuns övergripande och långsiktiga utveckling samt ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsen har ansvar för
• exploateringsverksamheten och översiktsplanering
• näringslivsfrågor
• övergripande frågor om besöksnäringen
Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete med övergripande samhällsutveckling såsom
• välfärdsfrågor
• utbildningsfrågor
• folkhälsofrågor
• infrastrukturfrågor
• planering och användningen av mark och vatten
• mark- och bostadspolitik
• kommunal demokrati
• regionala och internationella frågor
• övergripande miljövårdsfrågor
Barn- och utbildningsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till barn- och utbildningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Förskola
Barn- och utbildningsnämnden ska
• tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1–5 år.
• ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan.
Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6–16 år, i enlighet med skollag och läroplan.
• bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar.
• bedriva fritidshem, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska
• erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan.
• arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning.
Vuxenutbildning
Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan.
• bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens.
• prioritera de som fått minst utbildning.
Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling.
Arbetsmarknadsfrågor
Barn- och utbildningsnämnden ska
• hantera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadspolitiska insatser
• bedriva insatser för nyanlända
• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.
• hantera feriearbeten.
Krisledningsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till krisledningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Krisledning
Krisledningsnämnden har till uppgift att
•
utöva den ledningsfunktion som enligt lag är kommunens uppgift vid extraordinära händelser i fredstid.Kultur- och fritidsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Kultur för barn och unga Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer.
• Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet.
• främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer.
• organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.
• samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.
Kultur och fritid
Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva kultur- och fritidsverksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang.
• bedriva verksamheten Rydals museum.
• bedriva verksamheten Kaskad inklusive simundervisning.
• ansvara för kommunens konsumentrådgivning.
• bedriva stöd till föreningar.
Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare och ge upphov till en aktiv och meningsfylld fritid.
Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.
Bibliotek
Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga.
• biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning.
• biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med
utställningar och programverksamhet.
Miljönämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till miljönämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Livsmedelstillsyn och serveringstillstånd Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och kontroll inom livsmedelsområdet.
• ansvara för rådgivning inom livsmedelsområdet.
• utgöra kommunens expertorgan i dricksvattenfrågor.
• ansvara för serveringstillstånd och därtill hörande tillsyn, tillsyn av försäljning av tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel
Tillsynsarbetet ska säkerställa att maten som tillverkas, bereds och saluhålls i kommunen är säker och att redligheten i handeln är god.
Miljötillsyn Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom miljöskyddsområdet.
• ansvara för rådgivning inom miljöskyddsområdet.
• utgöra kommunens expertorgan i miljöfrågor som inte rör
myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.
Tillsynen syftar till att begränsa miljöpåverkan på luft, mark och vatten från företag och hushåll samt minska risken för störningar för omgivningen i form av buller och lukt. Tillsynsarbetet ska i första hand förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.
Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.
• ansvara för rådgivning inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.
• utgöra kommunens expertorgan i hälsoskyddsfrågor som inte rör myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.
Tillsynsarbetet syftar till att förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.
Naturvård
Miljönämnden ska
• utgöra lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken när det gäller naturvårdsfrågor (exklusive strandskydd).
• utgöra kommunens expertorgan i naturvårdsfrågor som inte rör myndighetsutövning.
• samordna kommunens naturvårdsarbete och initiera/föreslå
naturvårdsåtgärder som främjar biologisk mångfald och allmänhetens naturupplevelser.
Tillsynen syftar till att bevara den biologiska mångfalden.
Plan- och byggnadsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till plan- och byggnadsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Bygglov och detaljplaner Plan- och byggnadsnämnden ska
• ansvara för kommunens arbetsuppgifter vad gäller detaljplanläggning
bygglovsprövning, strandskyddsdispenser, baskartproduktion,
uppgiftslämnande enligt lagen om lägenhetsregister.
• utöva aktiv tillsyn för att säkerställa att krav utifrån plan- och bygglagen uppfylls.
• säkerställa att bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde bevaras.
• ansvara för energiplanering och energirådgivning.
• ansvara för geotekniska utredningar av områden med risk för skred och naturolyckor.
Socialnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Stöd till personer med funktionsnedsättning Socialnämnden ska
• ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.
• med verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.
• med verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen) främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå.
Individ- och familjeomsorg Socialnämnden ska
• ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap.
• Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskaps- och evidensbaserat arbetssätt.
• ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga.
Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt möjliggöra deltagande i samhällets gemenskap.
Teknik- och servicenämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till teknik- och servicenämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Vatten- och avloppsförsörjning Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten
• ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras.
• ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem.
Avfallshantering
Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till
materialåtervinning ökar.
Gator, vägar och parker Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning.
• där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt gatubelysning.
Internservice
Teknik- och servicenämnden ska
• ansvara för service inom kommunens egen organisation.
Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.
Valnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till valnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Val
Valnämnden ska, vid allmänna val, delegatsval till EU-parlamentet samt eventuella folkomröstningar
• genomföra rättssäkra val för i första hand kommunens röstberättigade invånare, men även för andra röstberättigade personer som inte bor i kommunen.
• utse och utbilda röstmottagare.
• se till att det finns vallokaler.
• tillhandahålla valmaterial.
Äldreomsorgsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till äldreomsorgsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Vård och omsorg om äldre Äldreomsorgsnämnden ska
• ge äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst det stöd de behöver för sin dagliga livsföring för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.
• ge äldre som har behov av bistånd i form av trygghetslarm, dagvård,
korttidsboende, ledsagning och avlastning det stöd och den hjälp de behöver för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.
• erbjuda vård- och omsorgsboende då behovet av omsorg och vård inte kan tillgodoses i den ordinarie bostaden.
• ansvara för kommunens färdtjänst.
• ansvara för kommunens bostadsanpassningsbidrag.
Kommunal hälso- och sjukvård Äldreomsorgsnämnden ska
• ge hälso- och sjukvårdsinsatser till personer, oavsett ålder, som har behov av sjukvård i hemmet, bor i kommunens vård- och omsorgsboende samt under vistelse på daglig verksamhet.
Överförmyndarnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till överförmyndarnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Överförmyndarverksamhet Överförmyndarnämnden ska
• utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning.
• utreda nya anmälningar om behov av god man och förvaltare samt ta fram förslag på lämpliga ställföreträdare.
Spinnerskan i Mark AB
Samordning av verksamheten i kommunens helägda bolag Spinnerskan i Mark AB ska
• samordna verksamheterna i de kommunala bolagen och verka för
koncernnytta för hela kommunen genom att tillsammans med kommunen söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intressen.
Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och med iakttagande av de
kommunalrättsliga principerna som likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen.
Marks Bostads AB
Bostadsförsörjning Marks Bostads AB ska
• i allmännyttigt syfte och genom rationell fastighetsförvaltning, svara för god försörjning av bostäder i kommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
• i ärenden gällande byggnation se till att bolaget och kommunen i samråd söker lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och ha hållbar utveckling som utgångspunkt.
Marks Fastighets AB
Lokalförsörjning för industri- och serviceföretag Marks Fastighets AB ska
• tillgodose näringslivets lokalbehov och därigenom främja förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och ha hållbar utveckling som utgångspunkt.
Mark Kraftvärme AB
Produktion och försäljning av förnyelsebar energi Mark Kraftvärme AB ska
• ska tillgodose anslutna fastigheters behov av värme för uppvärmning och av varmvatten på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt bra sätt.
Produktion och leverans av förnyelsebar energi sker främst i form av fjärrvärme och ånga men även alternativa energislag. Bolaget ska sträva efter att producera så mycket fossilfri elkraft som möjligt.
• verka för att fjärrvärmenätet byggs ut i kommunen så att fler kan få tillgång till fjärrvärme under förutsättning att det är långsiktigt hållbart.
Verksamheten ska i denna del bedrivas enligt affärsmässiga principer och ha hållbar utveckling som utgångspunkt.
Utveckling och förvaltning av stadsnät för elektronisk kommunikation Mark Kraftvärme AB ska
• ska utveckla och förvalta kommunens stadsnät för elektronisk
kommunikation. Bolaget ska verka för att stadsnätet byggs ut i kommunen så att hela Marks kommun har godtagbar täckning av elektronisk
kommunikation, såväl hushåll som företag, myndigheter och kommunala verksamheter i såväl tätort som landsbygd. Detta ska ske dels genom att bolaget anlägger, förvärvar, förvaltar och utvecklar anläggningar för såväl fast som trådlös elektronisk kommunikation och dels genom att bolaget stöttar andra aktörer vars verksamhet syftar till nätutbyggnad för elektronisk kommunikation.
Stadsnätsverksamheten ska bedrivas enligt självkostnadsprincipen, såvida inte lag eller rättspraxis anger annat, och ha hållbar utveckling som utgångspunkt.
Del 6. Resursfördelning, driftbudget, investerings- och exploateringsplaner
Resursfördelning
Nedan beskrivs förändringar i kommunens driftbudget kortfattat jämfört med kommunfullmäktiges beslut från november 2019 per nämnd och nya budgetposter under gemensamma verksamheter.
Kommunstyrelsens budget har förändrats med anledning av sänkt intern ränta med -0,3 mnkr per år och genom politisk prioritering med 0,2 mnkr 2021 och -0,8 mnkr per år 2022-2024.
Barn- och utbildningsnämndens budget har förändrats med anledning av ökade lokalkostnader för Strömskolan med 2 mnkr per år, sänkt intern ränta med -2,2 mnkr 2021 och -2,1 mnkr efterföljande år. Budgeten har även förändrats utifrån demografimodellen med -19,2 mnkr 2021, -44,0 mnkr 2022, -65,6 mnkr 2023 och 1,7 mnkr 2024. Budgeten har även ändrats genom politisk prioritering med 13 mnkr 2021, ytterligare 18 mnkr 2022 och ytterligare 27,6 mnkr 2023.
Kultur- och fritidsnämndens budget har förändrats med anledning av sänkt intern ränta med -0,4 mnkr per år 2021-2022 och -0,3 mnkr 2023-2024. Budgeten har även ändrats genom politisk prioritering med 1,6 mnkr 2021 och ytterligare 0,5 mnkr per år 2022-2024.
Miljönämndens budget har ändrats med 0,2 mnkr per år genom politisk prioritering och genom ramväxling med socialnämnden med 0,4 mnkr årligen.
Socialnämndens budget har förändrats med anledning sänkt intern ränta och ramväxling med miljönämnden med -0,1 respektive -0,4 mnkr per år. Budgeten har även förändrats utifrån demografimodellen med 3,3 mnkr 2021, 5,7 mnkr 2022, 4,8 mnkr 2023 och 5,4 mnkr 2024. Budgeten har även ändrats genom politisk
prioritering med 11 mnkr 2021-2022 och ytterligare 3 mnkr 2023-2024.
Teknik- och servicenämndens budget har förändrats med anledning sänkt intern ränta med -0,9 2021-2022 och -0,8 mnkr per år därefter. Budgeten har även förändrats utifrån resurstilldelningsmodellen för kapitalkostnader med 1,1 mnkr per år 2021-2023 och med 1,2 mnkr 2024. Budgeten har även ändrats genom politisk prioritering med 1 mnkr 2021 och -1,0 mnkr 2023-2024.
Valnämndens budget har ändrats med 0,4 mnkr per år 2021-2023 genom politisk prioritering och med ytterligare 1 mnkr år 2024.
Äldreomsorgsnämndens budget har förändrats med anledning av
demografimodellen med 3,6 mnkr 2021, 5,6 mnkr 2022, 7,9 mnkr 2023 och 9,8 mnkr 2024. Budgeten har även ändrats genom politisk prioritering med -5 mnkr per år 2021-2024.
Under gemensamma verksamhetsposterna har budget för Bästa barnkommun lagts till med 3,0 mnkr 2021 och 5 mnkr per år 2022-2024. Budget för visionsarbete har lagts till med 0,5 mnkr 2021.
Driftbudget
Belopp i miljoner kronor (mnkr)
Budget Budget Budget Budget 2021 2022 2023 2024
Fullmäktige, partistöd och revision 5,1 5,2 5,5 5,6
Kommunstyrelsen 170,5 171,1 172,8 174,5
Barn- och utbildningsnämnden 918,3 933,4 954,6 965,9
Kultur- och fritidsnämnden 77,6 78,8 79,7 80,5
Miljönämnden 8,8 8,9 9,0 9,1
Plan- och byggnadsnämnden 6,7 6,8 6,9 7,0
Socialnämnden 397,0 406,0 412,4 421,7
Äldreomsorgsnämnden 514,0 526,3 536,7 551,8
Teknik- och servicenämnden 50,5 51,1 52,0 52,6
Valnämnden 0,5 1,5 0,5 1,5
Överförmyndarnämnden 2,9 2,9 2,9 2,9
Summa nämnder 2 151,9 2 192,0 2 233,0 2 273,1
Gemensamma verksamheter 47,6 48,8 49,6 49,6
VA-verksamheten, skattefinansiering 0,0 1,2 2,0 2,0
Lokalkostnader 7,3 10,3 10,3 10,3
Återföring av kapitalkostnader -116,1 -119,8 -123,9 -123,9
Rivning Lyckeskolan 15,0 0,0 0,0 0,0
Bästa barnkommun 3,0 5,0 5,0 5,0
Visionsarbete 0,5 0,0 0,0 0,0
Behovs- och verksamhetsförändringar 0,0 5,0 5,0 5,0
Kommunreserven 10,0 7,0 7,0 7,0
Gemensamma kostnader/intäkter -32,7 -42,5 -45,0 -45,0 Nettokostnader före avskrivningar 2 119,2 2 149,5 2 188,0 2 228,1
Avskrivningar 88,0 90,5 95,5 95,5
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER 2 207,2 2 240,0 2 283,5 2 323,6
Investeringsplan
Marks kommun står likt många övriga andra kommuner inför stora
investeringsbehov de närmsta åren. Nedan presenteras investeringsplanerna för den skatte- respektive taxefinansierade verksamheten på en övergripande nivå medan en mer detaljerad investeringsplan presenteras i bilaga till budgetdokumentet.
Budgetberedningen har i arbetet med budgeten haft stort fokus på att hitta hållbara nivåer och arbetssätt för kommunens invetseringsprocess. Bakgrunden till detta är att effekterna av investeringarna de sista åren tagit en allt större andel av
kommunens driftbudget i anspråk, vilket påsikt riskerar att tränga undan andra behov.
Arbetet beräknas mynna ut i revidering av styrsystemet i de delar som berör
investeringar samt att riktlinjer för investeringar i Marks kommun tas fram. Utan att gå händelserna allt för mycket i förväg presenteras här ett axplock ur förslaget till vårt framtida arbetssätt för investeringar:
• Kommunfullmäktige beslutar om enskilda projekt av principiell
betydelse. Det kan bland annat vara projekt som beräknas överstiga 250 prisbasbelopp (nuvarande gräns 125 prisbasbelopp) men även mindre projekt av stort allmänt intresse eller av principiell karaktär.
• Hur projekt ”föds” och hamnar i kommunfullmäktiges budget blir en ny
”grind” i processen där genomförd förstudie presenteras och projektets fortsatta planering beslutas utifrån bland annat finansiellt läge och arbetsbelastning.
• Investeringarna är uppdelade i tre olika kategorier:
• Påbörjade projekt är investeringar som redan är igångsatta.
• Projekt med förstudie är investeringar med förstudie men utan igångsättningsbeslut.
• Projekt utan förstudie. Dessa investeringar redovisas med kryss i belopp och tid i kommunfullmäktiges budget fram till att kommunstyrelsen har fått
förstudien presenterad och fattat beslut om projektets planering (tagit upp det i projektplanen).
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Nettoinvesteringar (mnkr) 75,6 51,8 50,8 62,6 93,2 40,6 68,2 76,9 81,4 77,0 85,5 99,2 104,8 105,6 127,1 180,0 202,5 318,9
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0
Investeringar i Marks kommun (mnkr)
Principer för investeringar i Marks kommun:
• Genomsnittlig investeringsnivå 200 mnkr i skattefinansierad verksamhet sett över 8 år.
• Genomsnittlig investeringsnivå 75 mnkr i taxefinansierad verksamhet, baserat på 5 procents taxehöjning.
• Årligt återkommande ramar bör vara större och innefatta de mindre
projekten. I stället för att hantera enskilda ”mindre” projekt hanteras tillfällig ökning av ram om det inte ryms i ramen.
• Förstudie – ska alltid innehålla kalkyl inklusive driftskostnader och beskrivning av nyttan med investeringen.
• Ombudgetering av projekt som håller sig inom budget behöver inte lyftas till kommunfullmäktige utan beslutas av kommunstyrelsen i samband med behandlingen av kommunens årsredovisning.
Investeringar i skattefinansierad vht (mnkr)
Budget Budget Plan Plan Genom- förs 2021 2022 2023 2024
Kommunstyrelsen 10,0 10,0 10,0 10,0 R
Barn- och utbildningsnämnden 21,0 6,0 6,0 6,0 R
Kultur- och fritidsnämnden 2,0 2,0 2,0 2,0 R
Socialnämnden 1,3 1,3 1,3 1,3 R
Äldreomsorgsnämnden 1,7 1,7 1,7 1,7 R
Teknik- och servicenämnden
- Ram för gator,parker och GC 37,3 30,5 25,0 25,0 R
- Ram för servicefunktioner 8,3 5,6 8,6 8,6 R
- Ram för lokaler 33,2 38,7 31,7 31,7 R
Påbörjade projekt med igångsättningsbeslut
Nybyggnad Lyckeskolan 309,5 17-21
Projekt med förstudie ej igångsättningsbeslut
Om- och tillbyggnad Kaskad 135,0 21-22
Nybyggnad förskola Skene 42,0 20-22
Nybyggnad Kinna resecentrum 25,0 21
Nybyggnad P-hus Kinna 90,0 22
Ny skola och förskola Ubbhult 100,0 23-24
Ombyggnad Örbyskolan förskola, F-6 5,0 21-22
Ombyggnad Kinnahallen 15,0 21
Lokaleffektivisering Kunskapens hus 10,0 21
Underhåll Kinnaborg åt VGR 9,0 21
Projekt utan förstudie
Omb o tillbyggnad F-9, idrott Skene XX
Nybyggnad förskola Kinna XX
Spontanidrottsplats, Hyssna XX
Tillfällig paviljongskola, Ängskolan XX
Ny förskola i Sätila XX
Nytt LSS-boende XX
Nytt äldreboende Kinnaborg XX
Utbyggnad skola och förskola, Hyssna XX
Utbyggnad skola och förskola, Björketorp XX
Summa skattefin. investeringar 483,3 367,8 86,3 186,3 R = Årlig ram
Teknik- och servicenämndens investeringsutrymme består av såväl ramar och lokalprojekt vilket innebär att nämnden har olika investeringsnivåer att förhålla sig till respektive år. Det är i skrivandets stund endast Lyckeskolan som är påbörjat men behoven av framförallt skol- och förskolelokaler är stora även efter färdigställandet av Lyckeskolan.
Övriga nämnder har 21 mnkr i årlig ram tillsammans, där barn- och
utbildningsnämndens ram är utökad med 15 mnkr 2021 för att inrymma inventarier till Lyckeskolan.
Investeringar i teknik- och servicenämndens taxefinansierad
vht (mnkr)
Budget Budget Plan Plan Genom- förs 2021 2022 2023 2024
Avfallsverksamhet 1,7 1,5
Vatten och avloppsverksamhet Utbyggnad av nya anläggningar
Omvandlingsområden och lokalnät 25,4 38,9 0,0 0,0 10-22
Ombyggnation av befintliga anläggningar 45,5 44,2 72,8 24,5 13-24
Exploateringsinvesteringar 4,0 21,0 4,0 4,0 R
Överföringsledningsprojekt
Skene Skog – Hägnen 0,5 10-21
Överföringsledning Sätila-Flohult-Dyrenäs 6,0 12,3 18-23
Överföringsledning Hajom-Hajomskrysset 9,9 17-21
Överföringsledning Melltorp-Balltjärn-
Stjärnhult 8,7 8,0 18-22
Summa taxefin. investeringar 101,8 126,0 76,8 28,5 R = Årlig ram
Teknik- och servicenämnden ansvarar förutom av skattefinansierad investeringar på föregående sida även för kommunens taxefinansierade verksamheter för Vatten och avlopp (VA) samt avfallsverksamhet. Av dessa är det framförallt VA-verksamheten som har behov av att investera i vatten och avloppsledningar i nya områden,
mordernisering av befintliga anläggningar och överföringsledningar mellan befintliga infrastruktur och områden som idag saknar eller har för låg kapacitet på VA-
infrastrukturen.
Exploateringsplan
Med markexploatering avses inköp och iordningställande av fastigheter för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår därmed också att bygga gemensamma anordningar som till exempel gator,
grönområden och VA. Kommunens exploateringsverksamhet är en viktig beståndsdel i det arbete som sker för att öka antalet bostäder i kommunen och möjliggöra fler företagsetableringar. Markexploatering är en process som i regel tar flera år att färdigställa.
Marks kommuns pågående projekt innefattar bland annat industriområden i Skene skog och Horred. I takt med att tomter säljs ansvarar Marks kommun för att bygga ut gator och VA.
Flertalet markexploateringar befinner sig i förstudiefas eller detaljplanering och saknar än så länge politiska beslut om genomförande.
Vråsjön, Folkskolan 15, Horred Stommen och Smälteryd är exempel på projekt i denna fas.
