Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och
familjeomsorgen, IFO. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast, 2014, genomfördes den tillsammans med kommunerna i Boråsregionen. För år 2016 har Marks kommun deltagit i en nationell brukarundersökning med stöd av Sveriges
kommuner och landsting, SKL. Undersökningen riktar sig till personer som är aktuella inom individ- och familjeomsorgens myndighetsutövning. Syftet med brukar-
undersökningen är att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorg. Måtten kan användas för jämförelser mellan kommuner och över tid.
Resultatet kommer att publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) och som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) i januari 2017.
Brukarundersökningen genomfördes under veckorna 37-41, 2016. Svarstiden förlängdes en vecka, tyvärr har det inkommit svar efter att insamlingen avslutades. Dessa har inte kommit med i svaren, men finns med i antalet utlämnade.
Enkäten är framtagen för att delas ut efter kontakt med myndighetsutövningen (träffat en socialsekreterare). Om en besökare var aktuell inom flera enhetsområden och har olika socialsekreterare delades enkäten ut inom varje område, om man till exempel var aktuell inom både försörjningsstöd och missbruksvården. Enkäten är anonym.
Enkäten fanns tillgänglig på åtta olika språk; svenska, engelska, finska, arabiska, dari, pashto, somaliska och tigrinja. Endast inom Försörjningsstödsenehet har besökarna använt annat språk; engelska (1), somaliska (2) och arabiska (15).
Samtliga enheter inom Individ- och familjeomsorgen har deltagit i undersökningen, i denna rapport finns Socialpsykiatrin med, vilket den inte är i den nationella
undersökningen. Vidare så inkom endast ett svar från Integrationsenheten, varför undersökningen bland de ensamkommande barnen 13 år och äldre, inte kan redovisas och har tagits bort ur det totalt antal utlämnade enkäterna. Tidigare undersökningar har redovisats med ett Nöjd Kund Index, detta kan inte redovisas i år, då årets
frågorställningar inte är formulerade med skattningsskalor som tidigare undersökningar.
Denna sammanställning är av övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enhet och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016
Svarsfrekvens
Den totala svarsfrekvensen för IFO blev 43 procent. Totalt har 135 personer gett sin syn på individ- och familjeomsorgens verksamhet, exklusive ensamkommande barn.
Möjligheten att ge sin syn på verksamheten hade 317 personer. Enkäten har under tidigare undersökningar delats ut på olika sätt och till olika urvalsgrupper. 2012 delades enkäten ut under två veckor och svarsfrekvensen blev 70 procent, medan 2014 delades enkäten ut både vid möte och via utskick med brev och svarskuvert, då blev svars- frekvensen endast 29 procent. Värt att notera i år är att vårdnadshavarna har en låg svarsfrekvens på 23 procent.
Fråga 1 - Bakgrund
Totalt Försörj- ningsstöd
Vuxen- enheten
Social- psykiatrin
Familje- enheten Vårdnads
havare
Familje- enheten Ungdom
>13 år
Erbjudna 317 170 18 19 82 28
Svar 135 87 8 9 19 12
Frekvens 43% 51% 44% 47% 23% 43%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
0 50 100 150 200 250 300 350
Svarsfrekvens
61 74
135
Kvinna Man Totalt
1 Är du kvinna eller man?
Antal personer
Av de 135 personer som valde att besvara enkäten, var 45 % kvinnor (61 kvinnor) och 55 % män (74 män). Könsfördelningen över hela IFOs klientel är inte framtaget.
Tidigare år var fördelningen mellan könen: 2012, 42 % kvinnor, 53 % män samt 5 % annat, samt för 2014, 51 % kvinnor och 49 % män.
Enkäten har delats ut på olika sätt under åren vilket kan vara orsaken till skillnaderna i svarsfrekvens mellan könen.
Fråga 2 - Tillgänglighet.
78 procent av de som svarat tycker att det är lätt att få kontakt med sin social- sekreterare, för två år sedan var det 79 procent som tyckte detta. Här ser vi att
majoritet upplever att vi har god tillgänglighet men ser att vi kan förbättras. Den digitala tekniken förändras allt snabbare, vilket gör att medborgarna rent allmänt kan inhämta information snabbare. Detta gör att även Individ- och familjeomsorgen måste öka på sin tillgänglighet.
Fråga 3 – Information.
87 procent av de svarande tycker att socialsekreteraren kan förmedla information så att den är lätt att förstå, för två år sedan var det 84 procent som tyckte detta. Här ser vi att flertalet kan få information på ett förståeligt sätt. Individ- och familjeomsorgen använder flertalet olika hjälpmedel i kommunikationen med besökarna. Det kan bland annat vara att handläggarna förbereder och genomför möten utifrån den enskildes förmåga och behov genom att använda olika samtalsmetoder, använda White boards eller har med sig tolk på möten.
Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 33% 47% 8% 0 12%
Man 38% 38% 9% 4% 11%
Totalt 36% 42% 9% 2% 11%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren
(till exempel via telefon, sms eller e-post)?
Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 49% 38% 7% 0 6%
Man 47% 40% 9% 1% 3%
Totalt 48% 39% 8% 1% 4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
3. Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av
socialsekreteraren?
Fråga 4 - Bemötande.
79 procent upplever att socialsekreteraren visar förståelse för den enskildes situation.
Frågan om bemötande i denna form av förståelse har inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Individ- och familjeomsorgen ska sträva efter att besökarna upplever ett gott bemötande och ser att detta är ett utvecklingsområde. Detta bland annat genom att fortsätta kompetensutveckla personal och säkerställa att ny personal får kunskap och verktyg när det gäller bemötande i och förståelse i mötet med besökare.
Fråga 5 - Delaktighet.
30% upplever att de inte är delaktiga eller inte vet/ingen åsikt i deras möjlighet till att få lämna sina synpunkter på sina förändringsmöjligheter. Frågan om delaktighet i denna form av synpunkter har inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Individ- och familjeomsorgen bedömer att detta är ett viktigt utvecklingsområde.
Mycket stor Ganska stor Ganska liten Ingen alls Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 38% 42% 10% 2% 8%
Man 38% 39% 11% 4% 8%
Totalt 38% 41% 10% 3% 8%
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
4. Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation?
Ja Nej Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 68% 10% 22%
Man 71% 18% 11%
Totalt 70% 14% 16%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
5. Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din
situation skulle kunna förändras?
Fråga 6 - Delaktighet.
56 procent upplever att de kunnat påverka vilken typ av hjälp som man får av
socialtjänsten. Frågan om delaktighet i denna form av möjlighet till påverkan har inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Individ- och familjeomsorgen är medveten om att besökarna inte alltid upplever att de erhåller det stöd och hjälp i den form och omfattning som de önskar. Detta är ett välkänt dilemma inom IFO och Individ- och familjeomsorgen ska arbeta med att öka på känslan av delaktighet även om man inte får det stöd man önskar.
Fråga 7 - Helhetsomdöme.
71 procent upplever att de att de är nöjda med det sammantagna stödet de erhållit från Individ- och familjeomsorgen, för två år sedan var det 72 procent som tyckte detta.
Mycket Ganska
mycket Ganska lite Inte alls Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 20% 32% 22% 2% 24%
Man 20% 41% 21% 1% 17%
Totalt 19% 37% 22% 2% 20%
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
6. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen?
Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
Vet inte/Ingen åsikt
Kvinna 34% 38% 3% 7% 18%
Man 34% 37% 12% 3% 14%
Totalt 34% 37% 8% 5% 16%
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%
7. Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du
får från socialtjänsten i kommunen?
Fråga 8 - Förändring.
58 procent upplever att deras situation har förbättrats sedan de fick kontakt med Individ- och familjeomsorgen. För två år sedan svarade 72 procent att deras situation blivit bättre efter kontakten med Individ- och familjeomsorgen. Verksamheten tar på stort allvar att 26 procent upplever att deras situation inte förändrats eller försämrats sedan kontakt.
Denna siffra samt att 16 procent uppger att de inte vet eller inte har en åsikt, kan bero på vilka förväntningar man har haft, när man fick kontakt med Individ- och
familjeomsorgen. Här ser verksamheten ett behov av att gör göra djupare analyser. Värt att notera här, är att denna upplevda situation skiljer det sig mellan könen.
Sammanfattning
Denna brukarundersökning visar på att bland de besökare som valt att besvara enkäten finns en positiv inställning till verksamheterna inom IFO. Överlag är det stor övervikt på de svar som bedöms som positiva vilket måste tolkas som att verksamheterna arbetar på ett sätt som klienterna/brukarna är nöjda med. När resultatet tolkas är det viktigt att tänka på att resultatet speglar vad de personer som svarat, upplever i den stund när enkäten besvaras.
Vid jämförelser med tidigare genomförda undersökningar visar det på att beroende på med vilken metod som används genererar det i hur svarsfrekvensen blir. Då de tre senaste undersökningarna har genomförts på olika sätt, med olika utdelningsmetoder, till olika enheter, olika frågeställningar osv är det av vikt att analysera hur man på bästa sätt kan genomföra kommande undersökningar. Då det är en nationell undersökning som är genomförd kan analysen göras tillsammans med andra kommuner.
Denna sammanställning är av övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enhet och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.
Förbättrats mycket
Förbättrats lite
Ingen förändring
Försämrats lite
Försämrats mycket
Vet inte/Ingen
åsikt
Kvinna 33% 22% 15% 2% 5% 23%
Man 33% 29% 14% 12% 4% 10%
Totalt 33% 25% 15% 6% 5% 16%
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
