Barn- och utbildningsnämnden 2017 Årsrapport

(1)

Årsrapport

Barn- och utbildningsnämnden 2017

Rapporten fastställs av barn- och utbildningsnämnden 2018-02-08

2018-01-17

(2)

Innehållsförteckning

1 Verksamhet ... 3

1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3

1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 12

2 Måluppföljning ... 15

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential .... 15

2.2 I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen ... 22

2.3 Hållbar personalförsörjning ... 22

3 Följetal ... 23

3.1 Förskola och pedagogisk omsorg ... 23

3.2 Fritidshem ... 23

3.3 Grund- och grundsärskola ... 23

3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola ... 24

3.5 Vuxenutbildning ... 25

4 Uppföljning av internkontroll ... 25

4.1 Årets internkontrollarbete ... 25

4.2 Uppföljning av internkontrollplanen ... 26

5 Personal ... 28

5.1 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 28

5.2 Tillbud och arbetsskador ... 30

6 Ekonomi ... 31

6.1 Driftredovisning ... 31

6.2 Investeringsredovisning ... 36

7 Övrig uppföljning ... 36

7.1 Internationellt arbete ... 36

7.2 Uppföljning energiplanen ... 37

7.3 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål ... 37

7.4 Uppföljning av attraktivitetsplanen ... 37

Bilagor

Bilaga 1: Trygghet och studiero

(3)

1 Verksamhet

1.1 Uppföljning av uppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls

Förskola X

Grundskola, grundsärskola och fritidshem X

Gymnasieskola/gymnasiesärskola X

Vuxenutbildning X

Barn- och utbildningsförvaltningens vision "En Lärmiljö för alla - en modern skola på vetenskaplig grund" är en sammanfattning av de kommunala och statliga uppdragen och målen för skolan och förskolan.

I visionen ingår att:

• Mark ska vara en ledande skolkommun

Skolor och förskolor i Marks kommun ska vara kända för hög kvalitet och vara en spännande utvecklingsmiljö. Alla barn och elever i Mark får möjlighet att utnyttja sina förutsättningar på bästa sätt och det finns höga förväntningar på

förvaltningens arbete.

• Alla når de nationella målen

Exempelvis når alla i skolan minst E i alla ämnen och alla barn förskolan stimuleras och utmanas i sin utveckling och sitt lärande.

• Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet All pedagogisk personal kan formulera sin teoretiska utgångspunkt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Fokus är på vad som ger resultat i form av ökad måluppfyllelse för barn och elever.

• Skolan och förskolan är inkluderande så att alla når sin fulla potential.

Samtliga är medvetna om uppdraget att ta emot alla barn och elever och motverka alla former av exkludering. Alla känner en samhörighet med den verksamhet hen tillhör.

För att nå visionen har förvaltningen åtta övergripande strategier

• En varierad undervisning och lärmiljö

• Ett strukturerat kollegialt lärande

• Ett elevhälsoarbete av god kvalitet

• Ett aktivt ledarskap

• Arbetslag som samarbetar och samplanerar

• Ett systematiskt kvalitetsarbete

• Barn och elever som resurs

• En åskådlig progression genom utbildningen

I de följande avsnitten görs en bedömning hur väl uppdraget gentemot

medborgarna har uppfyllts inom olika verksamhetsområden och målområden. Ett antal frågeställningar och indikatorer har använts inom varje område som syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med styrdokumenten. Skalan 0 - 100 har använts (se tabell nedan). Detta har sedan legat till grund för

helhetsbedömningen som görs i en femgradig skala.

(4)

Förskola

Innehållet i textavsnitten är exempel från förskolans resultatrapporter och är signifikativa för det generellt goda arbete som pågår, den medvetenhet som finns och det systematiska kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som bedrivs.

Normer och värden

Planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

uppdateras varje år och hålls levande genom både dagliga diskussioner, arbete och på personalmöten. Den presenteras för föräldrar på föräldramöte, det är viktigt att de får inblick i arbetet med normer och värden, samt att uppmärksamma dem på att signalera ifall de hör eller ser något som strider emot det som står i

Likabehandlingsplanen.

Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet.

Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på grund av sexuell läggning, kön, funktionshinder, etnisk eller religiös tillhörighet.

Alla ska bemötas och behandlas med respekt utifrån de individer de är. Förskolorna arbetar målmedvetet med det främjande, förebyggande och stödjande arbetet.

I det dagliga arbetet med barnen fokuserar verksamheten på att bygga upp en samhörighet i gruppen och en vi-känsla genom olika lekar och samarbetsövningar.

För att lära sig hjälpa varandra och också kunna ta emot hjälp av andra krävs en ständig dialog i gruppen. STOP-tecknet används för att markera ett nej eller jag vill inte. Förskolorna använder något som heter Ajabajaspelet som är utvecklat för att pedagoger på ett lekfullt sätt ska få barn i ålder 4–6 år att prata om det svåra och på så sätt kunna förebygga mobbning, kränkning och diskriminering.

På förskolan finns en trygghetsgrupp med förskolechef och pedagoger på förskolan.

Trygghetsgruppens uppgift är:

• Att föra likabehandlingsarbetet framåt och stödja övrig personal på förskolan i arbetet med likabehandlingsplanen.

• Att analysera sammanställningar av de olika kartläggningarna och utifrån det skriva en nulägesanalys och ge förslag på mål för det förebyggande arbetet.

• Att sammanställa en utvärdering av årets plan och att plan för nästkommande läsår upprättas.

• Trygghetsgruppen kan sammankallas vid behov.

Utveckling och lärande

I projekt "Rörelse" har verksamheten utgått ifrån barnens intressen inom en rad olika områden där barnens fokus och idéer har fått leda arbetet. Projekten har trots samma utgångspunkt tagit vitt skilda vägar som till exempel insekternas värld, sniglar, dinosaurier, ett undersökande av vattenfall, upplevelser av naturens rörelser i form av löven som föll, att uppleva sin egen kropp genom dans samt skapande av digitala rörelser genom filmproduktion. Barnen har fått erfara programmering. Verksamheten har erbjudit BlueBot där barnen har byggt egna banor och utmanat varandra. I lärplattorna har förskolorna låtit barnen möta appar som berört programmeringen på andra, mindre konkreta sätt.

(5)

Verksamheten påverkas till största delen av hur pedagogerna organiserar barnens vardag och hur man är emot varandra och barnen. Barnen ska känna trygghet och lugn och att de vuxna är uppriktigt intresserade av dem och deras intressen.

Barnen får tid att lyckas och känna glädje genom att erbjudas en rad olika möjligheter att erfara olika uttrycksformer och inlärningsalternativ så som

skapande, rörlig bild, litteratur, utforskande i skogen, sinnesupplevelser med mera.

Genom att inte ge färdiga svar, att utmana barnen med följdfrågor och stötta dem i deras utforskande ser man att barnens lust till fortsatt lärande fortgår. Barnen skapar en tro på sig själva och får ett eget driv i att söka kunskap, utvecklas och lära.

Genom dokumentationsverktyget "Pluttra" har barnens tankar och funderingar blivit synliga på ett helt nytt sätt. Vid dokumentationstillfällena tillsammans med barnen har barnens frågor, lust och nyfikenhet synliggjorts. Detta har inneburit att

verksamheten på ett än mer tydligt sätt utvecklats på grund av barnens

delaktighet. Förskolorna följer löpande och regelbundet upp sin verksamhet och organisation genom att dokumentera och reflektera i Pluttra. Varje ögonblick som publiceras innebär att uppdraget tydliggörs och synliggörs både för personalen och för föräldrarna.

Barns inflytande

Verksamheten bygger på barnens intressen, tankar och idéer. Förskolorna strävar efter att ha barnen delaktiga i så stor del av verksamheten som möjligt, allt ifrån aktiviteter, skapande och till hur miljön ska anpassas. Pedagogerna anpassar den dagliga verksamheten så att barnen får en väl avvägd dagsrytm utefter barnens behov. Genom att barnen har tillgång till leksaker, material, olika miljöer kan de själva få ett inflytande över sina aktiviteter. Att få vara med och rösta eller välja ger barnen en begynnande förståelse för ett demokratiskt tankesätt.

Genom arbetet i Pluttra, blir barnens inflytande större och tydligare. Dels genom att de själva uttrycker och sätter ord på sina upplevelser och sitt lärande, men också genom att de vuxna reflekterar över dessa ögonblick i Pluttra och kan arbeta och lyfta fram barnens intressen därefter.

Övergångar och samverkan

Det finns en tydlig plan för hur den generella övergången ska ske. Denna revideras på höstterminen och i januari startar verksamheterna upp med ett planeringsmöte då alla datum sätts för de aktiviteter som ska genomföras både med och utan barn.

Det framgår tydligt enligt planen vem som ansvarar för vad och när det förväntas ske.

Ett antal träffar genomförs mellan förskolorna och förskoleklassen, mottagande pedagoger besöker förskolorna vilket är mycket gynnsamt för de aktuella

barngrupperna. En del barn får tillsammans med pedagoger besöka skolgården vid fler tillfällen då de haft detta behov att ytterligare få bekanta sig med miljön.

Överlämnade kring enskilda elever kan ibland kräva att både specialpedagoger från skola och förskola samt vårdnadshavare är närvarande.

Vad ser förskolechefer för behov av utvecklingsområden

Det som framkommit under resultatdialoger med pedagoger under året är att förskolan har arbetat mycket med pedagogiska lärmiljöer inomhus och att arbetet med förskolans pedagogiska utemiljöer bör utvecklas. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge utifrån vilka möjligheter till olika lärande som utemiljöerna erbjuder barnen så som barnen använder utemiljöerna.

För att skapa ännu bättre förutsättningar för barnen fortsätter man med tema demokrati 2017–2018 genom att gå med i Läslyftet för förskolan. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge över vilka möjligheter till språklig stimulans som förskolans lärmiljöer erbjuder barnen så som barnen använder miljöerna. Läslyftet ger också pedagogerna utvecklade möjligheter att utmana och

(6)

stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling samt ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk.

För att skapa än bättre möjligheter för barnen att under större delen av dagen vara i en mindre grupp så delas barnen upp i fyra åldersindelade grupper till hösten med två pedagoger i varje. De äldsta barnen får en hemvist på skolan.

Utveckla samspelet hos varje individ på förskolan genom att ge alla möjlighet att visa öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

I september görs en nulägesbeskrivning av barngruppen och åtgärder bestäms utifrån gruppens behov och intresse som sedan ligger till grund för arbetslagens reflektioner i Pluttra som följs upp löpande under året samt en gång per termin tillsammans med förskolechef.

Sammanfattning av läsåret

Läsåret började med två inspirerande strategidagar i Varberg där det arbetades med dokumentationssystemet Pluttra, utvecklingsplaner och uppstart av ett arbete kring den pedagogiska miljön.

Flera pedagoger har de senaste åren besökt förskolorna "Trollet" i Kalmar och det gjordes en stor satsning så att all övrig fastanställd personal hade möjlighet att åka med. Trollet har en miljösäkring som man vill efterlikna på sitt sätt, detta arbete var till en början stort och svårt, men när man nu har brutit ner det i

intressegrupper har arbetet blomstrat.

Som en satsning i IKT-arbetet åkte två av pedagogerna tillsammans med andra pedagoger i en gemensam satsning från kommunen till BETT-mässan i London. Det pedagogerna särskilt har med sig hem är att programmering är det som kommer och att man ligger i framkant på enheten.

Till SETT-mässan i Stockholm skickades många pedagoger för att man har sett genom åren att det ger ringar på vattnet. Föreläsningar, seminarier och mässan ger möjlighet att hålla sig ajour med ny forskning, nya rön och att få inspiration till arbetet på enheten.

Dokumentationsinspiratörer har deltagit i föreläsningen "Analysera mera" som pågick i två dagar. Föreläsningen var så bra att den nu är bokad för alla pedagoger på enheten i januari 2018.

Förskolechefs ansvar

Förskolechefernas kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, förskolechefer och biträdande förskolechefer som går

rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande förskolechefer.

Under 2018 kommer mycket fokus att läggas på organisation för en lärmiljö för alla och vad det pedagogiska ledarskapet innebär.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör förskolechefsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Förskolecheferna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier.

(7)

Grundskola, grundsärskola och fritidshem

Skolorna ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolorna arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation finnas och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete.

Kunskap, utveckling och lärande

Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet en skola bör ha. Det pågår många processer och insatser på våra skolor. Ett intressant arbete att följa som började under hösten är Ängskolans arbete med Skolverket i något som heter

"Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer att följa och stödja Ängskolans analysarbete och utvecklingsarbete under tre år.

Den särskilda satsningen på fritidshemmen tillsammans med andra

sjuhäradskommuner genom projektet "Fritidshem i fokus", där syftet bland annat varit att stärka forskningsanknytningen i undervisningen, kommer att avslutas under våren 2018. Projektet är såpass lyckosamt och uppskattat att det nu följs av en liknade satsning när det gäller förskoleklass. Där har Marks kommun tagit initiativet att arbeta fram upplägget som de övriga kommunerna sedan har möjlighet att delta i.

Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan.

• Fysisk lärmiljö. När många av skolorna byggdes så var strukturen ett antal klassrum för ett antal klasser. Idag, för att möta våra elever och för att ha bra förutsättningar för en lärmiljö för alla, behövs andra utrymmen förutom klassrummen som t ex kompletterande undervisningsytor och arbetsrum för personal. Det här innebär att det finns en stor andel av skolorna som

behöver inre ombyggnationer och det är också något som är en viktig parameter vid nybyggnation. Två intressanta processer som pågår är ett mindre projekt i Öxabäckskolan som startade under vårterminen där skolan inrett ett klassrum utifrån pedagogisk och specialpedagogisk forskning för att se om det går att skapa bättre förutsättningar för en lärmiljö för alla.

Den andra processen är projekteringen av ny Lyckeskola där vision, strategier, studier och forskning är utgångspunkt och underlag för skolans fysiska lärmiljöer.

• Digital lärmiljö. Under 2017 gick samtliga högstadier samt de skolor som har årskurs F-9 och ytterligare en skola årskurs 3–6 in i 1:1 när det gäller

digitala verktyg. Det innebär att det bara är ett fåtal skolor kvar som under

(8)

2018 ska gå in i 1:1 innan det är fullt utbyggt. Det här ökar möjligheten till utveckling av pedagogik och arbetssätt och också fler verktyg som stöd i undervisningen och därmed en ökad likvärdighet för eleverna.

• Tvålärarsystem. Projektet som startades på Lyckeskolan går nu in i fas två och blir etablerat på skolan samt utökas. Planen är att nästa höst gå in i fas tre vilket innebär ytterligare utökning. Under läsåret 2017/2018 kommer rektorer på övriga skolor att få ta del av hur tvålärarsystemet är organiserat och målet är att sprida det på fler skolor och att det i förlängningen ska bli en modell för hela förvaltningen.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga ämnen.

Ansvar och inflytande

Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer vilka ökar möjligheten till ansvar och inflytande i undervisningen.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen.

Samverkan mellan skola och hem

Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor.

Övergång och samverkan

Barn och elever går under sin utbildningstid igenom en rad olika övergångar;

mellan förskola och skola, inom skolan mellan årskurser och mellan skolor.

För skolan är det viktigt att alla verksamheter såsom skola, förskoleklass, fritidshem, pedagogisk lunch, bibliotek, städ samt studie- och yrkesvägledning skapar en helhet och en tydlig progression genom utbildningen. Under 2017 har arbetet fortsatt med planer för studie- och yrkesvägledning, mer strukturerade pedagogiska luncher samt tydligare beskrivningar av progression och vad skolan står för som helhet.

Under 2016 startade en utbildningsinsats för fritidshem tillsammans med en rad andra kommuner som fortgick 2017 med syfte att stärka fritidshemmet vilket gynnar skolan som helhet. Förskolor och skolor i Kinna arbetar med att ta fram en modell för övergångar mellan förskola och skola och mellan mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att modellen även ska kunna användas av övriga områden i kommunen.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progression och av skolan som helhet.

Skolan, omvärlden och utbildningsval

Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och

yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära ökade möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under höstterminen så färdigställdes den förvaltningsövergripande planen för studie- och

(9)

yrkesvägledning. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen.

Betyg och bedömning

Ett utvecklingsområde på förvaltningsnivå är att skapa struktur för nätverk mellan skolor där personal kan diskutera bedömning och betygsättning för att

kvalitetssäkra ytterligare. Ett utvecklingsområde på skolnivå är former och processer för examinationer.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt.

Rektorns ansvar

Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer och biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer.

Under 2018 kommer mycket fokus att läggas på organisation för en lärmiljö för alla och vad det pedagogiska ledarskapet innebär.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och

förvaltningens strategier.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Gymnasiet ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete.

Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet gymnasiet bör ha. Det pågår flertalet interna processer och insatser på skolan. Ett intressant arbete att följa som började under hösten är gymnasiets arbete med Skolverket i något som heter

(10)

"Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer att följa och stödja gymnasiets analysarbete och utvecklingsarbete under tre år.

Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska

lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Gymnasiet har goda förutsättningar och potentialen för en positiv utveckling framåt är stor.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga kurser.

Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer.

Samverkan mellan skola och hem

Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet

ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential, även om gymnasium ibland begränsas av att eleverna blir myndiga under studietiden.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor.

Övergång och samverkan

Gymnasiet har under 2017 tagit ett stort kliv framåt när det gäller samverkan med näringslivet bl.a. genom närmare samarbete med Företagarna i Mark och genom en ökad lärlingsutbildning. Skolverket rankar nu Marks gymnasieskola i topp tre när det gäller hur långt man kommit i arbetet med lärlingsutbildningar. Ett par utmaningar för läsåret 2017/2018 är att förbättra arbetet med övergången från grundskola till gymnasiet, i synnerhet för introduktionsprogrammet, och för övergången från språkintroduktionen till nationella program.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progressionen genom utbildningen som helhet.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen.

Gymnasiet har en formellt god bedömning och betygsättning. Ett utvecklingsområde är dock former och processer för examinationer.

(11)

Rektorns ansvar

Den nya ledningsorganisationen föll på plats under höstterminen och framåt så arbetar rektor och biträdande rektorer med en sammanhållen gymnasieskola.

Skolan har redan sett goda effekter av detta och dessa förväntas både öka och bli fler under 2018.

Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bl.a. kommunens

chefsutbildning, biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och

förvaltningens strategier.

Vuxenutbildning (Komvux, Sfi och Särvux)

Vuxenutbildningen ligger väl till när det gäller rutiner och processer för

likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete.

Det är viktigt att ett utvecklingsarbete pågår när det gäller arbetssätt och pedagogik även på vuxenutbildningen, men i och med att det ligger ett större ansvar på eleverna på vuxenutbildning än vad det gör på elever på gymnasium och grundskola så är det i första hand viktigt att undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Sammantaget gör detta

vuxenutbildningen mindre komplex än gymnasium och grundskola.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt.

Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar nämnda arbetsformer.

(12)

På vuxenutbildningen så har de studerande god tillgång till studie- och yrkesvägledning.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas adekvat information och vägledning för eleverna inför deras val av kurser, vidareutbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund.

Vuxenutbildningen har en formellt god bedömning och betygsättning.

Rektorns ansar

Från och med augusti så var det en rektor för hela vuxenutbildningen och arbetet kunde börja med att skapa en hel och sammanhållen vuxenutbildning. Det här arbetet påbörjade rektor redan under vårterminen genom att söka och bli antagen för den nationella organisationen för campus och lärcentrum som finns. Att bli antagen innebär att vi uppfyller ett antal kriterier för tjänster vi erbjuder våra medborgare så ska därför ses som ett mått på god kvalité.

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektor för

Vuxenutbildningen tillsammans med övriga rektorer i förvaltningen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier.

1.2 Viktiga och intressanta händelser

Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv

Lokaler

Örbyskolan har utökat sina lokaler med tillfälliga paviljonger under hösten på grund av ökat elevantal. Beslut om nybyggnation för Strömskolan har tagits 2016.

Beräknad byggstart februari.

Lyckeskolans paviljongskola har färdigställts under höstterminen 2017.

Ängskolan

Elever och personal som var med om bussolyckan har erbjudits stöd och hjälp.

Arbetet fortgår.

(13)

Skolinspektion

Huvudmannen har fått godkänt på samtliga utvecklingsområden som skolinspektionen påtalade.

Lovskola

Under juni genomfördes lovskola för årskurs 6-9. Intresset var stort och

förvaltningen fortsätter att utveckla lovskolan. Från 2018 blir det obligatoriskt att erbjuda alla elever i årskurs 8 och 9 som inte når målen lovskola.

Digitalisering

Under hösten infördes 1-1 på merparten av grundskolorna; varje elev får till gång till varsin dator. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018.

Gymnasiet

På grund av högt söktryck har antalet lärlingsplatser på bygg och anläggningsprogrammet samt el och energiprogrammet utökats.

Vuxenutbildning

Marks vuxenutbildning har blivit godkända för att kunna benämnas som Lärcentrum vilket innebär att man uppfyller en rad kvalitetskriterier.

Organisationsförändring

Gymnasiet samlades under en rektor och vuxenutbildningen bildade en egen verksamhet med en rektor. Tidigare var gymnasiet och vux indelade i fyra enheter med en rektor per enhet.

Några förskolechefer har fått utökat ansvar och är chefer för fler förskolor samtidigt har biträdande förskolechefer införts i de områdena.

Beslut fattades om att införa en rektor för Torestorp, Öxabäck och Örbyskolan. Det träder i kraft från vårterminen 2108.

Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv

Ängskolan

Arbetet med att möta elever och personal som var med i bussolyckan fortgår.

Ängskolan arbetar tillsammans med skolverket i utvecklingsprojektet Samverkan för bästa skola. Det beräknas vara klart 2020. Utvecklingsarbetet kommer att gynna alla våra skolor.

Gymnasiet

På grund av högt söktryck har vi utökat antalet lärlingsplatser på bygg och anläggningsprogrammet samt el och energiprogrammet. Gymnasiet arbetar tillsammans med skolverket i utvecklingsprojektet Samverkan för bästa skola. Det beräknas vara klart 2020. Utvecklingsarbetet kommer att gynna alla våra skolor.

Nya lagar

• Ny lag kring diskriminering. Plan mot kränkande behandling ska fortsatt finnas men en ny typ av dokumentation ska göras för hur man förebygger diskriminering.

• Skolstart vid sex års ålder. Träder i kraft 1 januari 2018.

• Ändringar om språk, betyg och timplan i grundskolan. Träder i kraft 1 juli 2018.

• Nationella prov får större betydelse och digitaliseras. Träder i kraft 29 juni 2018.

(14)

• Tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisningen. Träder i kraft 1 januari 2018.

• Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever.

Träder i kraft 1 januari 2018.

• Rätt för nyanlända att fullfölja introduktionsutbildning vid flytt till en annan kommun. Trädde i kraft 1 november 2017.

• Enklare att ansöka om lärarlegitimation för utländska medborgare. Trädde i kraft 1 december 2017.

Organisation

Biträdande förskolechefer infördes under hösten och samtlig skoladministration samlades under en administrativ chef.

Förvaltningsledningen förändrades och består nu av en förvaltningschef, två verksamhetschefer, en utvecklingsledare samt en administrativ chef.

Gymnasiet samlades under en rektor och vuxenutbildningen bildade en egen verksamhet med en rektor. Tidigare var gymnasiet och vuxenutbildningen indelade i fyra enheter med en rektor per enhet.

Studie-och yrkesvägledarna samlades organisatoriskt under rektor för vuxenutbildningen.

Beslut fattades om att införa en rektor för Torestorp, Öxabäck och Örbyskolan. Det träder i kraft from vårterminen.

Digitalisering

Under hösten infördes 1–1 på merparten av grundskolorna. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018.

Kompetensutveckling

Under vecka 44 genomfördes vår första interna utbildningsmässa - Lärande i Mark, där merparten av föredragshållarna var från våra egna verksamheter. Dagen fick ett positivt gensvar och kommer därför att genomföras också 2018.

(15)

2 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential

Kommungemensamma mål:

Barn och unga har en god utbildning

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017

Andel barn i förskolan som får plats på

hemorten eller i önskad förskola 98% 98% 98% >= 98%

Andel förskolor där andelen förskollärare minst

uppgår till 60% 29% 39% 46% >= 70%

Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst

70% 36% 36% 30% >= 70%

Andel barnskötare med barnskötarutbildning 38,3 >= 80%

Andel elever som uppnått kravnivån i alla

ämnen åk 3 90% 80% 100%

Andel elever som uppnått kravnivån i alla

ämnen i årskurs 6 83% 80% 90%

Andel elever i årskurs nio som uppnått

kravnivån i alla ämnen 72,7% 79,3% 78,8% >=90%

Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen 220,1 225,7 223,6 = 230

Andel elever med gymnasieexamen 87,2% 88,4% 85,5% >=90%

Andel elever som fullföljer gymnasieprogram

inom 4 år, inkl. introduktionsprogram 69,5% 69,8% 74,7% >=95%

Andel elever med grundläggande behörighet till

universitet och högskola 54,1% 61% 56,3% >= 97%

Andel elever som gått över till högskola inom 3

år efter avslutad gymnasieutbildning 31% 30% 35% >= 49%

Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i

samtliga kurser 82,9% 82,9% >= 100%

Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola

Huvuddelen av vårdnadshavarna får den förskola de önskar. En del förskolor har ett större söktryck än andra beroende på rykte och eller belägenhet vilket innebär att en del får plats på annat än sitt förstaval. Men i huvudsak ändå i sin hemort.

(16)

Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60%

Andelen förskollärare varierar stort mellan förskolorna. Förskolan med högsta andel förskollärare har 100 procent och den med lägst 28 procent. Andelen anställda med högskoleutbildning påverkar på ett generellt plan kvalitén på verksamheten. Det är därför bekymmersamt för likvärdigheten i verksamheten att det skiljer så mycket.

Förskollärare har, enligt läroplanen, dessutom ett särskilt ansvar för delar av arbetet i förskolan.

Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70%

Andelen utbildade fritidspedagoger är fortsatt låg vilket påverkar kvalitén på verksamheten. Det är också stora skillnader mellan skolenheter vilket blir bekymmersamt för likvärdigheten i verksamheten. Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv men också på den här punkten blir likvärdigheten i

bekymmersamt när andelen utbildade fritidspedagoger är låg.

Andel barnskötare med barnskötarutbildning

• Indikatorn "Andel barnskötare med barnskötarutbildning" har mätts utifrån följande förutsättningar:

• Siffran är en ögonblicksbild 2016-11-01.

• Barnskötare innebär här månadsavlönade barnskötare på barn- och utbildningsförvaltningen.

• Barnskötarutbildning är lika med "Barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande". Här återfinns även de med en äldre barnskötarutbildning.

Denna indikator har införts från och 2016 och vi kan därför inte göra några jämförelser med tidigare år. Vi kan dock konstatera att andelen barnskötare med korrekt utbildning är låg i jämförelse med vårt mål. Förvaltningen har därför en utvecklingsfråga att jobba vidare med under 2018.

Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3

Statistik och avvikelser

Andelen elever i årskurs 3 som når kunskapskraven i samtliga ämnen är ca 80 procent, rapporteringen är dock inte fullständig från alla skolor. Tolv procent av eleverna når inte kraven i ett ämne och 6 procent i två ämnen. 15 procent av eleverna når inte kraven i matematik och nästan lika många når inte kraven i svenska. Störst andel av elever som inte når kraven i samtliga ämnen är det på Fotskälskolan och Fritslaskolan.

Analys

Exempel från verksamheten:

Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av Schoolsoft bland personalen, förbättrad

läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen.

Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl

fungerande studiehandledning för nyanlända.

Åtgärder

Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i

(17)

arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av Schoolsoft för eleverna. Ökad satsning på språkutvecklande arbetssätt.

Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6

I matematik är det 13 procent av eleverna som inte når kunskapskraven och i svenska är det 7 procent. På Björketorpskolan, Stommenskolan och Tingvallaskolan är andelen som inte når kraven i matematik närmare 25 procent.

Analys

Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av schoolsoft bland personalen, förbättrad

läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen.

Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl

fungerande studiehandledning för nyanlända.

Åtgärder

Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av Schoolsoft för eleverna. Ökat satsning på språkutvecklande arbetssätt.

Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen

Andelen som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat något. I

resultatet är nyanlända borträknade. I matematik har drygt 9 procent av eleverna inte nått kunskapskraven. I Sätilaskolan är andelen högst med 17 procent.

Analys

Två enheter som sticker ut av två helt olika anledningar.

Sätilaskolan hade ett uppseendeväckande lågt resultat i jämförelse med tidigare år och de främsta orsakerna till detta är två år av ovanligt stor omsättning på ledning och lärare och att verksamheten utifrån det inte lyckats möta de behov eleverna haft och inte heller fått den kontinuitet som behövts.

Lyckeskolan har trots sin lokalproblematik lyckats höja sina resultat. Det är tack vare ett förbättrat arbetslagsarbete där personal både samarbetar och samplanerar samt att skolan arbetat med ett tvålärarsystem och infört så kallade hemvister för eleverna, det vill säga respektive årskurs är samlade tillsammans och arbetslagen är formade utifrån årskurserna.

Åtgärder

Sätilaskolan. En ny ordinarie skolledning börjar i augusti och ett långsiktigt arbete kan ta sin början. Genom god rekrytering har skolan börjat få en personalgrupp som är stadigare och andel behöriga har ökat. Sätilaskolan är nu en F-9 skola vilket gör att man kan arbeta med progressionen mellan årskurser på ett bättre sätt och

(18)

det kommer också gynna elevhälsoarbetet.

Lyckeskolan fortsätter sitt framgångsrika utvecklingsarbete och utökar tvålärarsystemet under läsåret 2017/2018. Skolan får också förbättrade förutsättningar genom att ersättningsskolan blir klar under hösten.

Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen

Meritvärdet för årskurs 9 ligger stadigt eller ökar på de flesta skolor. Sätilaskolan som har ett ovanligt lågt resultat är orsaken till att meritvärdet för årskurs 9 inte går upp inom förvaltningen. Med tanke på de positiva förbättringar som sker på Sätilaskolan och de övriga skolornas positiva framsteg så förväntas en ökning av meritvärdet läsåret 2017/2018.

Andel elever med gymnasieexamen

Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andelen elever som gick ut med en gymnasieexamen har minskat sedan förra året.

Det finns flera orsaker till detta. Huvuddelen av minskningen kan härledas till några av yrkesprogrammen och då speciellt barn- och fritidsprogrammet (BF), handel- och administrationsprogrammet (HA), industriprogrammet (IN) och vård- och omsorgsprogrammet (VO). Dessa program har kämpat med måluppfyllelsen under flera år och statistiken tenderar att svänga ganska kraftigt på grund av att det är få elever som går dessa program. På BF var det bara nio elever som gick ut detta år, det innebär att varje elev motsvarar drygt 10% i statistiken vilket ger ett stort utslag. De högskoleförberedande programmen ligger förhållandevis konstant kring 80–90% andel elever som tar examen.

Orsakerna till att andelen elever med gymnasieexamen minskade just 2017 kan ligga i linje med den kritik skolan fick från skolinspektionen kring utredningar och särskilt stöd som pekade på att skolan inte gav tillräckligt mycket stöd snabbt nog.

Detta kommer stärkas under läsåret 2017/2018. Det har även funnits problem kring ordning och studiero i de klasser där resultaten är lägst. En annan faktor som påverkar resultatet är att gymnasiet samarbetar med vuxenutbildningen.

Samarbetet består i att de elever som inte klarat gymnasieexamen erbjuds att gå in på vuxenutbildningen istället för att erbjudas ett fjärde år. Erfarenheten är att det är mer framgångsrikt för eleven att fullfölja examen inom vuxenutbildningen.

Det får dock konsekvensen att eleven går ut gymnasiet utan examen vilket påverkar statistiken.

Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning

Andelen folkbokförda i kommunen som går vidare till högskolan inom 3 år har ökat men är fortfarande lägre än genomsnittet på 40 procent för samtliga kommuner. En tänkbar förklaring är att arbetslösheten är relativt låg i kommunen och vissa väljer arbete före studier. Detta samband kan ses generellt när arbetsmarknaden är god.

Ett medvetet arbete har bedrivits för att öka elevernas intresse till fortsatta studier på högskola.

Uppdrag. Att införa ”1:1” i grundskolan i enlighet med den nationella IT- strategin.

Under 2017 infördes 1:1 på följande skolor: Sätilaskolan åk 4-9, Lyckeskolan, Ängskolan, Tingvallaskolan, Örbyskolan åk 4-9 och Fritslaskolan åk 4-9.

Sedan tidigare så har 1:1 införts på Öxabäckskolan och Torestorpskolan. Det som återstår är åk 4-6 på Stommenskolan, Strömskolan, Sjöbyskolan, Fotskälskolan, Hyssnaskolan, Björketorpskolan samt åk 1-3 på samtliga skolor där kompletteringar behöver göras av olika grad.

(19)

Mark en ledande skolkommun

Barn och utbildningsförvaltningen nominerades under året till GötaPriset. 33 av 468 insända bidrag nominerades. GötaPriset har sedan 1989 delats ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentligt sektor. Förvaltningen nominerades för arbetet med visionen en Lärmiljö för alla - en skola på vetenskaplig grund. Utvecklingsarbetet är en förvaltningsövergripande satsning för att stärka resultat, likvärdighet och

värdegrund. Genom samverkan med Högskolan i Borås har en gemensam syn på den gemensamma visionen utvecklats. Detta har lett till ökad måluppfyllelse.

I rapporten som författades i samband med nomineringen lyftes följande områden fram där Marks kommun är en ledande skolkommun:

• Tydlig positiv resultatutveckling

• Strömskolan lyfts fram som föredöme gällande inkluderingsarbete i EU- projekt

• Förskolans resultat i brukarundersökningar

• Förstelärare med tydlig förankring i vetenskaplig grund

• Värdegrundsarbetet i förskolan

Utöver detta har förskolan i Marks kommun i flera sammanhang lyfts fram som förebilder när det gäller digitalisering. På Marks Gymnasieskola bedöms

lärlingsutbildningen vara topp tre i Sverige enligt Skolverket.

Uppdrag - Utveckla yrkesanknytningen inom SFI-undervisningen

Vuxenutbildningen i Mark bedriver utbildningar i samverkan med Boråsregionens vuxenutbildningar, BR-vux. Utbildningarna finansieras av staten och av de samverkande kommunerna. De utbildningar som erbjuds idag är: Bilrekond, byggutbildning, industri, lager/logistik, lokalvårdare, lärling, måltid- och service, vård- och omsorg. Förkunskapskrav är att den sökande har klarat av SFI-

undervisning nivå C. I några av fallen krävs avklarad matematik på grundskolenivå.

Intag till utbildningarna sker fem gånger per år. Sökande med kortast utbildning och förutsättningar att klara utbildningen. I utbildningar ingår yrkesämnen i kombination med svenskundervisning.

I samarbete med arbetsförmedlingen har C- och D-grupperna under hösten fått arbetsmarknadsinformation i sin undervisning.

En utökning av studie- och yrkesvägledartjänsten har inneburit att vägledaren har kunnat delta i lektioner med undervisning och information om yrken. Alla elever har också en individuell fördjupad studieplan.

Uppdrag - Erbjuda lovskola för samtliga elever i årskurs 6–9 och på gymnasiet 133 elever deltog i lovskolan, 51 från gymnasiet och resten från grundskolan. Nio elever i årskurs 9 prövade sina kunskaper i ett eller två ämnen. De klarade alla prövningen och fem av dom fick behörighet till gymnasieskolan.

Uppföljningsområde - Delaktighet och inflytande

Underlag

Underlaget för uppföljningen är skolinspektionens skolenkät, enheternas

resultatrapporter och Skolinspektionens självvärderingsmaterial "Kolla din skola".

Kolla din skola är verktyg för reflektion där skolan eller förskolan uppskattar sig, exempelvis inför en granskning. Frågorna utgår från de arbetsområden

Skolinspektionen använder i sin tillsyn av grundskola och gymnasieskola.

Delaktighet och inflytande ingår i frågebatteriet i samtliga underlag.

Nulägesanalys

Det är inte möjligt att dra några generella slutsatser inom alla delar i materialet.

Situationen skiljer sig mellan enheterna. Något som dock framträder generellt är att

(20)

elevernas och rektorernas syn på delaktighet skiljer sig åt, åtminstone när det gäller de äldre årskurserna. Där rektorerna och personalen är mer positiva till hur delaktighet och inflytande fungerar än eleverna.

I enheternas resultatrapporter anger samtliga skolor att de formella strukturerna för delaktighet och inflytande finns plats. Med formella strukturer avses exempelvis elevråd och klassråd. Däremot har man kommit olika långt när det gäller den informella delaktigheten; elevernas påverkan på undervisningens former och innehåll. Detta är på de flesta skolorna ett utvecklingsområde.

Utvecklingsområden

Delaktighet och inflytande i undervisningen är ett utvecklingsområde som går hand i hand med att utveckla undervisningen generellt. Upplevelsen av delaktighet påverkar motivation, intresse, lust att lära, och viljan att driva det egna lärandet.

Detta påverkar i sin tur skolresultaten och den psykiska hälsan positivt.

Det finns olika metoder och arbetssätt för att åstadkomma ökad delaktighet.

Exempelvis har responsiva arbetssätt där återkoppling sker mellan elev och elev, lärare och elev och elev och lärare visat sig framgångsrika. Bedömning för lärande (BFL) är ett viktigt begrepp som handlar om formerande processer med t.ex.

återkoppling under lärprocessens gång. Det flippade klassrummet, eller på engelska flipped classroom, är en metod som med hjälp av digitala verktyg kan bidra till ökad delaktighet. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete och frågor från eleverna. Flipped classroom är ett exempel på hur digitalisering kan skapa makt över elevens eget lärande och synliggöra lärandet.

Men det finns fler. Inom vår egen organisation finns många goda exempel på hur pedagoger involverar elever och skapar delaktighet. Under "Lärande i Mark-dagen"

som arrangerades för första gången 2017 manifesterades detta väldigt tydligt genom att lärare och rektorer delade goda exempel.

Aktiviteter

Utifrån det uppföljningen uppmärksammat genomförs följande aktiviteter för att främja delaktighet och inflytandet:

Digitalisering

Under hösten infördes 1–1 på merparten av grundskolorna. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018

Utvecklingsledare - digitalisering

För att stötta den pedagogiska och tekniska implementeringen av digitala hjälpmedel tillsattes en resurs för att stötta enheterna.

Handlingsplan för trygghet och lärande

Med samma underlag som denna uppföljning har en plan för trygghet och studiero tagits fram (se bilaga). I planen ingår flera åtgärder som även syftar till att gynna elevernas delaktighet och inflytande.

Samverkan för bästa skola

Marks gymnasieskolan och Ängskolan deltar i Skolverkets projekt "Samverkan för bästa skola" Det handlar om att genomföra utvecklingsinsatser som stärker huvudmannens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet är att förbättra elevernas kunskapsresultat i skolorna och öka likvärdigheten inom och mellan skolor.

(21)

Kommungemensamma mål:

Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

Uppdrag - Utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa

Den enskilt viktigaste faktorn för barn och elevers framtida hälsa är att klara

skolan. Ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete har som mål att stärka och bibehålla barns och elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande men också att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska risken för ohälsa.

På varje skola finns en lokal elevhälsoplan där skolorna beskriver det främjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans arbete på skolorna är ett systematiskt

kvalitetsarbete. För det främjande arbetet har elevhälsan tagit fram förslag på årshjul där områden kring livsstilsfrågor, värdegrundsarbete och insatser som bidrar till att skapa en tolerant, positiv och trygg skolmiljö ingår. I det

förebyggande arbetet ingår att samla information kring skolmiljön, elevers trygghet och trivsel, resultat mm och utifrån den kunskapen identifierar riskområden som elevhälsoarbetet ska fokusera på.

Varje skolas plan följs upp genom dialogsamtal mellan rektor, elevhälsoteam och verksamhetschef för elevhälsan. Elevhälsoteamen och rektorerna förmedlar vid dialogsamtalen att elevhälsoarbete på skolorna, har utvecklats till ett mer förebyggande och främjande arbete samt att själva strukturen på arbetet har förbättrats med en tydlig agenda för mötena och genom att en gemensam dokumentation görs.

Ett elevhälsoarbete med fokus på psykisk hälsa innebär också att man arbetar metodiskt och systematiskt med att främja närvaron. Skolfrånvaro är ofta en indikation på att ett barn eller ung person inte mår bra.

Elevhälsan har under året deltagit i fortbildning kring hur man kan arbeta med att minska frånvaron. Elevhälsan har arbetat med att göra planen Främja närvaro och förebygga frånvaro känd bland skolans personal men också stöttat och arbetat direkt med elever med hög frånvaro. Medvetenheten på skolorna kring vikten av att främja närvaron har ökat. Det kan vi bland annat konstatera genom att skolorna använder sig av rutiner och stödmaterial i mycket högre grad än tidigare och att rektorer och elevhälsopersonal reagerar tidigt när elever börjar få oroväckande frånvaro.

Förvaltningen kontrollerar frånvaron bland eleverna vid två tillfällen per år. Det går inte med säkerhet dra någon slutsats om att frånvaron har minskat eller ökat eftersom rapporteringsgraden av frånvaron inte är tillräcklig.

I ett led att främja lärande och närvaro och därigenom psykisk hälsa har de centralt anställda specialpedagogerna förberett en kompetensinsats kring anpassningar och särskilt stöd. Denna kompetensinstas består av ett antal träffar där arbetslag tillsammans med specialpedagogen tittar på filmsekvenser, läser artiklar och för diskussioner. Intresset bland skolorna har varit stor att delta och till våren 2018 kommer 3–4 skolor starta. Målet är att alla skolor har fått tagit del av denna insats.

Uppdrag: Påbörja ett gemensamt arbete inom området trygghet och studiero En kartläggning och handlingsplan har tagits fram och redovisats för nämnden.

Kartläggningen och handlingsplanen finns bifogad till årsrapporten.

(22)

2.2 I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen

Uppdrag - Utveckla kontakterna med näringslivet för att ersätta tidigare praoverksamhet i grundskolan

En central plan för Studie- och yrkesvägledningen har upprättats. I denna ingår alternativ till ersättande av tidigare PRAO-verksamhet med något av följande alternativ:

• Praktik inom kommunens förvaltningar, 4 dagar + en dag för efterarbete och redovisningar. Platserna lottas ut till eleverna.

• Syfte: Eleverna får arbetsmarknadskunskap, inte yrkeskunskap. Vidgade perspektiv då de får vara inom ett yrke de kanske inte tänkt på tidigare.

Eller

• Intervju med 3–5 personer som har ett yrke eleven kan tänka sig.

Studiebesök på arbetsplatsen samt en intervju med frågor eleven själv kommit på. Redovisas i klassen.

• Syfte: Få mer kunskap om yrken som verkar intressanta, inspireras av personer i intressanta yrken.

Utifrån den centrala studie- och yrkesvägledningsplanen görs en lokal plan på respektive skola.

2.3 Hållbar personalförsörjning

Friska medarbetare

Frisktalet ska öka = andel anställda som har

max fem sjukdagar (%) 69 71 67 >=80

Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%)

Frisktalet har minskat med fyra procentenheter, d v s att andelen medarbetare som har max fem sjukdagar under mätperioden är färre mot föregående år. Eftersom de långa sjukskrivningarna minskat, betyder det att korttidssjukskrivningarna står för en större del av den totala sjukfrånvaron än tidigare.

Sjukfrånvaron kommer att analyseras djupare och förebyggande arbete/tidiga insatser prioriteras både på förvaltningsnivå och kommunövergripande.”

Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Alla anställda ska kunna få önskad

sysselsättningsgrad (%) 96 96 100

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

Det finns ingen statistik att rapportera, eftersom mätetalet härrör från medarbetarenkäten 2014.

(23)

3 Följetal

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.

3.1 Förskola och pedagogisk omsorg

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Barnomsorg 0–5 år, antal barn total 1 694 1 661 1 652 1 641

Anställda. andel (%) årsarbetare med

förskollärarexamen 52 52 52 -

Förskola - antal barn i egen regi 1 493 1 462 1 466 1 455

Förskola - antal barn i annans regi 178 184 186 168

Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi 10 10 10 10

Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi 15 17 17 8

Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg 11 10 11 15

Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar

totalt i egen regi 51 726 50 871 51 009 5 120

Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,1 5,2 5 -

Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare

med förskollärarexamen 10,4 10,7 10,7 -

Förskola - Barngrupp, antal barn per avdelning 17,4 17,3 17,3 -

3.2 Fritidshem

Fritidshem - antal barn i annans regi 82 89 78 87

Fritidshem - antal barn i egen regi 1 647 1 716 1 786 1 789

Fritidshem - Sålda platser 15 16 19 21

Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med

högskoleexamen 56 54 54 -

Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning 52,4 50,3 50,3 -

Fritidshem - antal veckotimmar totalt i egen regi 29 370 30 465 31 861 32 609 Fritidshem - Personaltäthet, antal barn per

årsarbetare 18,4 18,9 18,9 -

3.3 Grund- och grundsärskola

Grundsärskola - antal elever i egen regi 22 21 20 21

Grundskolan, antal elever i egen regi 3 824 3 864 3 996 4 056

Sålda platser - grund- och grundsärskola 46 44 47 40

Grund- och särskola, antal elever i annans regi 221 232 249 248

Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi,

humanistisk och samhällsprogrammen 85,1 82,4 83,8 * 73,6

Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska

program* 86,4 84,5 87,3 * 76

(24)

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och

teknikprogram * 82,8 79,3 83,6 * 73,2

Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till

yrkesprogram 87,7 85,6 88,1 ** 88

Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven

i alla ämnen 77 72,7 79,3 78,8

Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340

från 2015 tidigare 320) 213,2 220,1 225,7 223,6

Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor 224,5 231,7 243,5 233,6 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar 201,9 209,5 211,5 215,7 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl.

modersmål och SVA 13,2 13,2 12,2 -

Andel elever som läser moderna språk 79,4 76,5 73,6 73,4

Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och

behörighet i minst ett ämne 59 75,9 75,1 -

Trygghet – åk 5, resultat från Skolenkäten,

medelvärde högst 10,0 8,5 8,5

Trygghet – åk 9, resultat från Skolenkäten,

medelvärde högst 10,0 7,9 7,6

Tillit – åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde

högst 10,0 8,8 8,4

Tillit – åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde

högst 10,0 7,8 7,6

Jag är nöjd med min skola som helhet – åk 5,

resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 8,2 7,6

Jag är nöjd med min skola som helhet – åk 9,

resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 6,4 5,6

*Inklusive nyanlända.

** Exklusive nyanlända

3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola

Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi 453 455 466 498

Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi 870 880 949 919

Sålda platser 96 104 108 110

Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan

följande höst 2 1,3 1,3 -

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i

skolkommunen 64 65 70 68

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i

skolkommunen, exkl. IM 72 77 82 74

Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga

avgångselever, skolkommun 13,8 13,5 13,8 14

Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,2 10,8 10,8 -