Bilagor
Bilaga 1: Regler för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk om- sorg
Bilaga 2: Specifikation av grundbelopp 2020
Bilaga 3: Grundbelopp till förskolor och pedagogisk omsorg 2020 Bilaga 4: Nämndsbudget i förhållande till prognos från SKR
Utvecklingen av den kommunala förskolan sker varje dag i mötet mellan barn och pedagoger. Arbetet sker utifrån en kvalitetsmodell som bygger på dialog och kunskapsutbyte mellan olika nivåer i organisationen.
Både förskolornas rektorer och förskolenämnden ska enligt skollagen bedriva ett systematiskt kvalitetsar- bete där utbildningen planeras, följs upp och utvecklas. Arbetet syftar till att säkerställa en utbildning där undervisningen anpassas till varje barns unika förutsättningar och behov. I den senaste lägesbedömningen från år 2019 dras ett antal slutsatser som är viktiga utgångspunkter för planeringen av verksamheten år 2020.
I förskolans uppdrag ingår att kompensera för de socioekonomiska villkor som råder i Malmö för att på så vis kunna erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Med hänsyn till stadens geografi och strukturella villkor har nämnden en särskild utmaning att fördela materiella och personella resurser så att utbildningen kan kompensera för alla barns olika förutsättningar och behov. Det bedöms föreligga behov av ett fördju- pat arbete kring förutsättningarna när det gäller fördelning av resurser.
Förskolans betydelse för alla barn och deras lärande och utveckling har belägg i forskningen. Detta gäller främst barn vars vårdnadshavare har begränsade socioekonomiska villkor och för barn som i övrigt lever i utsatthet. Insatser pågår för att få fler barn att gå i förskolan. Uppsökande verksamhet genomförs till ex- empel i samverkan med idéburen sektor och i arbetet tillsammans med andra nämnder kring bland annat familjecentraler och öppen förskola. En avgörande förutsättning för att förskoleverksamheten ska bidra till långsiktiga effekter är dock att förskolan möter alla barn med en utbildning av hög kvalitet. Kraven på förskolan är långtgående och ställer höga krav på huvudmännen för utbildningen.
I den reviderade läroplanen för förskolan, som började gälla den 1 juli år 2019, betonas förskollärares an- svar för en undervisning i enlighet med målen i läroplanen. Samtidigt som kraven på utbildningen för bar- nen i förskolan skärpts visar forskning initierad av förskoleförvaltningen i Malmö stad att det finns flera motsättningar i förskollärarnas vardag som påverkar deras och arbetslagets förutsättningar för att utföra läroplansuppdraget.
Den nationella brist som råder avseende förskollärare påverkar i stor utsträckning möjligheterna att rekry- tera förskollärare. En rad insatser pågår sedan tidigare för att långsiktigt säkerställa förutsättningar för pro- fessionsuppdraget inom förskolenämndens verksamhet. Organisationsutveckling, tid för verksamhetsut- veckling, lönebildning, ledarförsörjning och ledarutveckling samt arbete för att stärka professionen syftar till att både behålla och attrahera medarbetare. Det riktade utvecklingsarbetet inom förskolenämndens verksamhet för att skapa nya sätt att stärka förskollärarnas förutsättningar fortsätter under år 2020.
I kommunfullmäktiges budget för år 2020 anges gemensamma mål för mandatperioden inom målområ- dena Utbildning och arbete, Stadsutveckling och klimat, Trygghet och delaktighet samt En god organisat- ion. Totalt sju mål inom samtliga områden är riktade till förskolenämnden under mandatperioden. Minst en indikator har kopplats till varje kommunfullmäktigemål i syfte att visa förskolenämndens bidrag till måluppfyllelse. Jämställdhets-, jämlikhets- och barnrättsperspektivet har beaktats vid valet av indikatorer.
Förskolenämnden har vidare tilldelats fem riktade budgetuppdrag under år 2020.
Antal barn i åldern 1–5 år beräknas uppgå till 23 276, vilket bedöms innebära 20 416 heltidsplatser i för- skoleverksamhet. Kommunbidraget uppgår för 2020 till 2 958,9 Mkr. Arbetet för att använda tilldelade resurser optimalt är ett kontinuerligt arbete och den centrala utgångspunkten är att planera resurserna på ett sätt som gör största möjliga nytta i mötet med barnen i förskolan. Detta innebär att kostnader för loka- ler inte ökar i samma takt som tidigare år samt att kostnader för administration och specialverksamheter minskar. Grundbeloppet ökar med 2,5 procent i förhållande till 2019 års budget.
Förskolenämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges reglemente för förskola och pedagogisk omsorg fram till dess att barnet börjar förskoleklass eller barnets skolplikt infaller. I ansvaret ingår öppen förskola och omsorg på annan tid än då förskola erbjuds.
Nämnden fullgör de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommunal hu- vudman. Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social ge- menskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolans uppdrag är enligt förskolans läroplan att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.
Nämnden ska skapa förutsättningar för en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet. För att barn och ungdomar i Malmö ska ges goda förutsättningar och stå väl rustade inför framtiden krävs nära sam- verkan och samarbete mellan stadens nämnder och förvaltningar för att inom sina ansvarsområden bidra till en positiv utveckling av förskoleverksamheten.
Bestämmelser om erbjudande av plats i förskola framgår av skollagen. Barn från och med ett års ålder ska erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier el- ler om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Från och med tre års ålder ska barn erbjudas förskola under minst 525 timmar om året. Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldrale- diga, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. I Malmö stad erbjuds barn till aktivt arbetssökande förskola 30 timmar per vecka.
Nämnden beslutar om godkännande av fristående förskoleenheter, samt fastställer bidrag till enskild hu- vudman och handlägger ärenden inom detta område. Vidare har nämnden enligt skollagen tillsynsansvar när det gäller fristående förskoleenheter och enskild pedagogisk omsorg.
Nämnden ska inom ramen för uppdraget i reglementet bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet.
Nämnden har ansvaret att inom givet kommunbidrag uppfylla de mål och den lagstiftning som gäller för verksamheten.
Förskoledirektören tillika skolchef för den kommunala förskoleverksamheten i Malmö stad har till uppgift att hjälpa nämnden som kommunal huvudman att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Förvaltningens organisation
Det finns totalt 210 kommunala förskolor. Förskolorna är organiserade i cirka 50 förskoleområden som vart och ett leds av en rektor i samarbete med biträdande förskolechef och förste förskollärare.
Förskoleområdena är organiserade i fem utbildningsområden ledda av utbildningschefer. Inom utbild- ningsområdena finns stödfunktioner i form av pedagogiska utvecklingsteam, specialpedagog- och psyko- logteam och administrativa team. Även ett bemanningsteam finns knutet till varje utbildningsområde.
Fyra centrala stödfunktioner - avdelning för kvalitet och myndighet, ekonomiavdelning, HR-avdelning och kommunikationsavdelning - fungerar som stöd till förskolorna och utbildningsområdena och ska också ge förskolenämnden underlag för att kunna ta sitt ansvar. Utbildningscheferna och avdelningscheferna utgör tillsammans förvaltningsledningen som leds av förskoledirektören.
I kommunfullmäktiges budget för år 2020 anges gemensamma mål för mandatperioden inom fyra målom- råden - Utbildning och arbete, Stadsutveckling och klimat, Trygghet och delaktighet samt En god organi- sation. Kommunfullmäktige riktar målen till de nämnder och bolag som främst bedöms kunna bidra till måluppfyllelse. Syftet är att sätta ett tydligt fokus på några gemensamma utvecklingsområden i staden.
Nämnderna ansvarar för att planera, genomföra, analysera, följa upp och återrapportera utifrån de kom- munfullmäktigemål som de har blivit tilldelade.
Sammanlagt sju mål är riktade till förskolenämnden under mandatperioden vilka återfinns inom samtliga målområden. Kopplat till varje kommunfullmäktigemål finns minst en indikator för att spegla förskole- nämndens bidrag till måluppfyllelse. Jämställdhets-, jämlikhets- och barnrättsperspektivet har beaktats vid valet av indikatorer.
En viktig förutsättning i förskolenämndens arbete med att styra, leda och utveckla mot kommunfullmäkti- gemålen är att det sker med utgångspunkt i det nationella uppdraget. Förskolenämnden ska som huvud- man för utbildningen säkerställa förutsättningarna för en likvärdig verksamhet av god kvalitet. Det peda- gogiska arbetet utifrån skollagens och läroplanens mål leds i sin tur av rektor och planeras och genomförs av arbetslaget.
Utveckling och uppföljning inom förskolan i Malmö utgår ifrån nationella mål och riktlinjer och omsätts i det dagliga arbetet tillsammans med barnen. Detta sker genom ett systematiskt kvalitetsarbete på flera ni- våer; på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Varje år sker en övergripande uppföljning och rapportering till förskolenämnden av det systematiska kvalitetsarbetet genom en lägesbedömning. Lägesbedömningen syftar till att ge en bild av kvaliteten (måluppfyllelsen) i verksamheten och de förutsättningar som försko- lorna har för sitt arbete. Dessa kunskaper är vägledande i arbetet med det nationella uppdraget och i för- hållande till kommunfullmäktiges mål.
Förskolenämnden har tilldelats fem riktade budgetuppdrag under år 2020 vilka redovisas kopplat till Stads- utveckling och klimat respektive En god organisation.
Värden i tabeller som visas inom parentes indikerar det önskade utfallet där flickor alternativt kvinnor vi- sas först följt av pojkar alternativt män. Till sist visas annat barn alternativt annat vuxen. Värden utan pa- rentes visar det totala önskade utfallet.
Planeringskommentar mandatperiod
Genom att under mandatperioden fortsätta att skapa förutsättningar för förskolans kärnuppdrag – en lik-
värdig förskola med god kvalitet - bidrar förskolenämnden till arbetet mot kommunfullmäktigemålet. För- skolans betydelse för alla barn och deras lärande och utveckling har belägg i forskningen (Malmökommiss- ionen, Kommissionen för jämlik hälsa, Vetenskapsrådet – forskningsöversikt 2015). Detta gäller främst barn vars vårdnadshavare har begränsade socioekonomiska villkor och för barn som i övrigt lever i utsatt- het. En stor del av Malmös barn får genom att gå i förskolan möjligheter att utvecklas och lära tillsam- mans med andra barn och vuxna. Detta blir det första mötet med utbildningssystemet. Utbildning är också en grundläggande mänsklig rättighet. Förskolenämndens verksamhet bidrar därmed även till att barnkon- ventionen samt målen i Agenda 2030 uppfylls.
Med dessa utgångspunkter är förskolenämndens främsta bidrag till kommunfullmäktigemålet att barn går i förskolan. För att öka andelen barn i förskolan pågår insatser för att få fler barn att gå i förskolan. Uppsö- kande verksamhet genomförs till exempel i samverkan med idéburen sektor och i arbetet tillsammans med andra nämnder kring bland annat familjecentraler och öppen förskola.
En avgörande förutsättning för att förskoleverksamheten ska bidra till de långsiktiga effekterna är dock att förskolan möter alla barn med en utbildning av hög kvalitet. Kraven på förskolan är långtgående och stäl- ler höga krav på huvudmännen för utbildningen.
Enligt skollagen ska till exempel utbildningen i förskolan syfta till att barn ska inhämta och utveckla kun- skaper och värden. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skollagen, 8 kap). I förskolans läroplan står det också att förskolan ska främja alla barns utveckling och lärande och en livslång lust att lära (Lpfö 18).
Det är huvudmannen, kommunfullmäktige och förskolenämnden, som ska skapa förutsättningar för en utbildning av hög kvalitet. Det finns flera sådana förutsättningar, såsom kompetens, lokaler, material och organisation. Förskolornas olika förutsättningar kan beskrivas som strukturella villkor som på olika sätt utgör kvalitetsaspekter. Förskolenämnden väljer därmed att även följa vissa sådana strukturella villkor som indikatorer till kommunfullmäktiges mål.
Förskolenämnden riktar i sin planering och uppföljning fokus mot förskolornas förutsättningar att utföra kärnuppdraget. En central utgångspunkt är till exempel att det ska finnas tillräcklig kompetens på försko- lorna för att de nationella målen ska kunna uppfyllas. Det finns dock komplexa samband mellan de olika kvalitetsaspekterna. Snarare än enskilda faktorer är det därför relationerna mellan olika aspekterna som är viktigast för att förstå förskolans kvalitet (Sheridan & Pramling Samuelsson 2010). Dessa samband fångas inte i enskilda indikatorer. Förskolenämndens analyser av måluppfyllelsen i relation till och mellan olika förutsättningar är därmed avgörande för bedömningen av måluppfyllelsen. Förskolornas förutsättningar att utföra kärnuppdraget måste också sättas i relation till stadens strukturella villkor.
Planeringskommentar mandatperiod
Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande är en del av förskolans uppdrag enligt läroplanen för för- skolan. Genom bland annat näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil ska utbildningen bidra till att bar- nen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande. Enligt läroplanen ska barnen också ges möjlig- het att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Detta knyter an till barns rätt till hälsa enligt barnkonvent- ionen och till barns rätt till delaktighet som en förutsättning för att möta utmaningarna kring klimatför- ändringen. En viktig del av nämndens bidrag till kommunfullmäktigemålet utgörs därmed av arbetet med att skapa förutsättningar för kärnuppdraget.
Arbetet på kommunens förskolor för att minska den negativa påverkan på klimat och miljö bedöms aktivt bidra till Malmö stads arbete i att bli en föregångare när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Un- der mandatperioden fortsätter arbetet inom förskolenämndens verksamhet kring klimatsmart mat i försko- lan. En viktig del av detta arbete handlar om fortsatt utbildning och kompetensutveckling för medarbe- tare, där samarbetet med miljönämnden är centralt.
Förskolenämnden följer sedan tidigare särskilt upp växthusgasutsläpp relaterat till mat inom de kommu- nala förskolorna. Ett fortsatt lärande i kombination med nära samverkan med andra nämnder bedöms vara av central betydelse i det fortsatta arbetet med att minska förskolornas klimatpåverkan.
En översyn av nuvarande norm kring hur grönytor i större utsträckning kan samutnyttjas för att möta barns behov av lekytor bedöms vara strategiskt viktig inför fortsatt gemensam planering av staden. Enligt förskolans nationella styrdokument är arbetet för likvärdig tillgång till en god utemiljö för barnen i Malmö stads förskolor viktigt. Arbetet grundas även i barns rätt till lek, vila och fritid enligt barnkonventionen.
Under 2020 initieras ett särskilt arbete med anledning av uppdraget. Formerna för redovisning av uppdra- get ska arbetas fram tillsammans med övriga berörda nämnder. Förskolenämnden vill understryka vikten av en samsyn kring vilka frågor som bör utredas och hur de i övrigt ska värderas. De ekonomiska aspekterna bör ges särskild uppmärksamhet i arbetet.
Stadsbyggnadskontoret har under 2019 genomfört en uppföljning och utredning rörande de nuvarande
riktlinjerna för friytor vid skolor och förskolor. Förskoleförvaltningen har medverkat i detta arbete. Be- dömningen är att detta arbete och den kunskap som där inhämtas bör vara en viktig utgångspunkt för upplägget av arbetet rörande aktuellt uppdrag. Dock behöver samutnyttjande på ett tydligare sätt infogas som ett centralt perspektiv. De frågor som är kopplade till uppdraget bedöms även vara av central bety- delse för förskolenämndens arbete för att minska lokalkostnaderna.
Planeringskommentar mandatperiod
Förskolenämndens kärnuppdrag att skapa en likvärdig förskola av hög kvalitet bidrar till att uppnå ett so- cialt hållbart Malmö. Med ett tydligt kompensatoriskt uppdrag utgör förskolan en viktig skyddsfaktor. För- skolan bidrar med omsorg, utveckling och utbildning, vilket utgör grunden för det livslånga lärandet.
Dock är en avgörande förutsättning att förskolan möter alla barn med en utbildning av god kvalitet. Varje barn ska ges stöd och stimulans så att hen utvecklas så långt som möjligt. Detta krav ställer skollagen på varje förskola respektive huvudman oberoende av barnens förutsättningar. Förskolan ska erbjuda en lik- värdig utbildning som har kompetens att stödja, stimulera och utmana varje barn.
Kopplat till skollagens rättighetsperspektiv och kravet på likvärdig utbildning inryms även ett kompensato- riskt uppdrag som knyter an till Agenda 2030. Förskolans utbildning ska sträva efter att uppväga skillna- derna i barnens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Arbetet har en tydlig koppling till uppfyllandet av alla barns rätt till hälsa, rätt till liv och utveckling samt rätt till utbildning enligt barnkonventionen.
Förskolenämnden riktar i sin planering och uppföljning särskilt fokus mot förskolornas förutsättningar att utföra kärnuppdraget. En central utgångspunkt är att det ska finnas tillräcklig kompetens på förskolorna för att de nationella målen ska kunna uppfyllas. Det finns dock komplexa samband mellan de olika kvali- tetsaspekterna. Snarare än enskilda faktorer är det därför relationerna mellan olika aspekterna som är vik- tigast för att förstå förskolans kvalitet (Sheridan & Pramling Samuelsson 2010). Dessa samband fångas inte i enskilda indikatorer. Förskolenämndens analyser av måluppfyllelsen i relation till och mellan olika förutsättningar är därmed avgörande för bedömningen av måluppfyllelsen. Förskolornas förutsättningar att utföra kärnuppdraget måste också sättas i relation till stadens strukturella villkor.
Eftersom förskolan har potential att verka socialt utjämnande är det viktigt att så många barn som möjligt får möjlighet att gå i förskolan. De öppna förskolorna och stadens familjecentraler är viktiga arenor i det pågående arbetet för att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer i barns och ungas olika livsmiljöer.
Fortsatt samverkan med andra berörda kommunala nämnder, Region Skåne och idéburen sektor bedöms som avgörande i det fortsatta arbetet. Utöver detta fortsätter utvecklingen av samarbetet med arbetsmark- nads- och socialnämndens verksamhet, vilket bland annat inkluderar samverkansprojektet Barn blir som fokuserar på anknytningsproblematik rörande yngre barn. Samverkan är också en central utgångspunkt i arbetet med CTC (Communities that care), där förskolenämndens verksamhet under mandatperioden fortsätter att bidra i utvecklingsarbetet.
Planeringskommentar mandatperiod
En förskola med hög kvalitet kan stå för den trygghet, omsorg och utveckling som nyanlända barn och barn i andra utsatta situationer har rätt till och behöver. Forskningen visar också på vikten av en förskola som kan möta barnen i deras språkutveckling. Den språkliga variationen bland barnen i Malmö stads för- skolor ställer stora krav på förskolan inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv och i relation till försko- lans kompensatoriska uppdrag. De senaste årens lägesbedömningar pekar på ett behov av ytterligare ut- veckling i det språkutvecklande arbetet. Detta är en del i arbetet för alla barns rätt till utbildning, samt rätt till sitt språk och sin kultur enligt barnkonventionen.
På nationell nivå var vart femte nyanlänt barn i åldern 3–5 år varken inskriven i förskola eller i pedagogisk omsorg enligt Skolverkets rapport 2018. Förskolans tillgänglighet är beroende av vilken kunskap föräld- rar/vårdnadshavare har om förskolan. Det framgår bland annat av Skolverkets rapportering att barn med utländsk bakgrund deltar i mindre utsträckning i förskola än barn till föräldrar som är födda i Sverige.
Riktad information och uppsökande verksamhet till nyanlända familjer är ett sätt att nå grupper som inte är informerade om den svenska förskolan. Stadens öppna förskolor, och då främst öppna förskolan Hera, fungerar i många fall som ett första steg för nyanlända barns och familjers väg genom det svenska utbild- ningssystemet. Det sker ett aktivt arbete på öppna förskolor, familjecentraler och i nära samverkan med idéburen sektor. Nyanlända barn och familjer är en prioriterad målgrupp och fortsatt samverkan med andra berörda kommunala nämnder och även Region Skåne är avgörande i det fortsatta arbetet.
Förskolenämndens arbete med att nå föräldralediga, nyanlända barn och barn i utsatthet är områden som prioriteras på nationell nivå. Sedan våren 2018 deltar förskolenämnden i SKR:s satsning Öppen förskola som arena för språk och integration. Syftet är att påskynda etableringen för utrikes födda kvinnor samt öka delta- gandet i förskolan. Satsningen är en överenskommelse med regeringen och ska pågå under tre år. Vidare har regeringen nyligen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att öka deltagandet i förskolan och föreslå hur förskolans arbete med barns språkutveckling i svenska kan stärkas, vilket ytterligare visar på förskolans betydelse för nyanlända barns utveckling, lärande och välbefinnande.
Planeringskommentar mandatperiod
Förskolenämndens systematiska arbetsmiljöarbete ingår som en naturlig del av verksamheten och omfattar både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Grundtanken är att arbetsmiljön ständigt kan utvecklas och ständiga förbättringar är en utgångspunkt i arbetsmiljöarbetet, där jämställdhets- och likvärdighetsper- spektivet beaktas i alla delar. Det finns tydliga samband mellan miljö, trivsel, motivation och prestation.
Arbetsmiljöarbetet bygger på ett tätt samarbete mellan chefer och medarbetare.
Kontinuitet i arbetslagen är en förutsättning för att goda och stabila relationer i barngrupperna ska kunna upprätthållas och utvecklas. En viktig del av arbetet är att minska sjukfrånvaron för att kunna tillvarata be- fintlig kompetens. Samverkan och kontinuerlig dialog med Försäkringskassan och företagshälsovården kring proaktiva insatser i organisationen bidrar till samarbetet rörande det förebyggande arbetet.
Det hälsofrämjande arbetet syftar till att förbättra den organisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön. Ar- bete pågår för att undersöka hur digitalisering kan frigöra tid för professionen till förmån för det nationella uppdraget. Arbetet med grupputvecklingsinsatser för arbetslag, arbetsplatser och ledningsgrupper syftar till att verka hälsofrämjande och skapa förutsättningar för medarbetarnas möjligheter till kommunikation, arbetsglädje och gemenskap, vilket bedöms bidra till en god arbetsmiljö.
Ledningsorganisationen med förste förskollärare och biträdande förskolechefer ska stärka och samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet på varje förskola och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna genom ett nära ledarskap och en god resursplanering i vardagen. Detta ska möjliggöra att friskfaktorer stärks, framförallt det närvarande ledarskapet men även möjliggöra det strategiska ledarskapet för rektorerna i en större omfattning. Satsningar på ledarutveckling och ledarförsörjning i syfte att förbättra arbetsmiljön för- väntas få ytterligare positiva effekter på sjukfrånvaron och arbetsmiljön under åren framöver.
Planeringskommentar mandatperiod
Tillgången till förskollärare och utbildade barnskötare är en grundläggande förutsättning i arbetet för god och likvärdig kvalitet i förskolan. Under lång tid har det utbildats för få förskollärare liksom övriga lärarka- tegorier. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos avser det högsta bristindexet bland samtliga yrkeskategorier förskollärare, det vill säga 4,89 på en skala från ett till fem. Även om antalet studieplatser med tiden kommer att utökas så bedöms det inte svara upp för det redan nu stora behovet. Detta bidrar till en fortsatt stor efterfrågan på förskollärare men även barnskötare med barnskötarutbildning. Utma- ningen att tillgodose förskolans kompetensförsörjning väntas vara fortsatt stor under hela mandatperi- oden.
Förskolenämnden arbetar efter Malmö stads gemensamma och systematiska arbetssätt för kompetensför- sörjning. Det innebär att förskolenämnden analyserar och identifierar kompetensgap, gör riskanalyser, sät- ter kompetensmål och upprättar kompetensförsörjningsplaner för att minska gapet. Förskolenämnden ar- betar efter Malmö stads gemensamma definition av kompetens, det vill säga förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Kompetensanalyserna är både kvantitativa och kvalitativa.
Arbetssättet möjliggör ledning och styrning av organisationen i kompetensförsörjningsfrågor. De analyser och leveranser som tas fram inom ramen för det gemensamma arbetssättet ska skapa förutsättningar, inci- tament och kunskap för att underlätta utvecklingsarbetet, beslut och prioriteringar både lokalt och centralt.
Tillgången till personal med rätt kompetens är en av nämndens mest omfattande utmaningar för att skapa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet. Denna utmaning väntas prägla arbetet inom förskole- nämndens verksamhet kommande år. Här är samlade kompetensförsörjningsinsatser, arbetet med tid för verksamhetsutveckling och arbetet för att stärka det nära pedagogiska ledarskapet genom organisationsut- veckling centrala beståndsdelar. Utifrån kvalitativ bedömning av tillgänglig och prognostiserade behov på kort och lång sikt identifieras behovet av kompetensförflyttning inom nämndens verksamhet.
Planeringskommentar mandatperiod
Med förskolenämndens grunduppdrag som utgångspunkt bidrar nämnden med att skapa förutsättningar för förskolorna att genomföra det nationella uppdraget. Det handlar om att skapa förutsättningar för mö- tet mellan förskolornas medarbetare och barnen samt deras vårdnadshavare. När barnen introduceras i förskolan läggs grunden för den fortsatta relationen mellan förskolan och vårdnadshavarna. Professionellt bemötande och rätt kompetens är grundläggande förutsättningar i detta arbete. Digitalisering innebär en möjlighet att nå ut med information och etablera fler kanaler mellan förskolorna och vårdnadshavarna.
Barns delaktighet och inflytande, vilket uppmärksammas med ett särskilt kapitel i förskolans läroplan, är en central aspekt när det gäller barnens upplevelse av verksamhet i förskolan. Av läroplanen framgår bland annat att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för ut- formningen av miljön och planeringen av utbildningen. Att fånga upp barns delaktighet och inflytande är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Uppsökande verksamhet med bland annat öppna förskolor och familjecentraler bedöms bidra till ökad tillgänglighet till förskoleverksamheten. Tillgängligheten är, som nämnts under målområde kring trygghet och delaktighet, beroende av vilken kunskap föräldrar/vårdnadshavare har om förskolan. Riktad informat- ion och uppsökande verksamhet till nyanlända familjer är ett sätt att nå grupper som inte är informerade om den svenska förskolan. Detta arbete sker i nära samverkan med idéburen sektor, arbetsmarknads- och socialnämnden samt Region Skåne.
Frågor som öppenhet, inkludering och mångfald ingår som naturliga delar i förskolans kärnuppdrag. Inom ramen för detta fortsätter arbetet inom nämndens verksamhet under år 2020.
En välfungerande samverkan med hemmen ger barnen bättre förutsättningar att lära och utvecklas. Det ska enligt de nationella styrdokumenten finnas formella strukturer för samarbetet, i form av exempelvis utvecklingssamtal och forum för samråd, och förskolan ska fortlöpande föra samtal med vårdnadshavarna om barnets trivsel, utveckling och lärande. Vårdnadshavarna ska också ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.
Vidare pågår utvecklingsarbete för att utveckla den gemensamma kommunikationen med vårdnadshavarna i det första skedet från att vårdnadshavarna söker förskoleplats till att barnet börjar i förskolan. Bland an- nat pågår ett arbete för att ta fram ett nytt välkomstmaterial. På Malmö stads webbplats finns sedan tidi- gare filmer som presenterar förskolan för nya vårdnadshavare på flera språk.
En viktig del i förskolenämndens arbete med öppenhet och inkludering är arbetet med att stärka och ut- veckla öppna förskolor och familjecentraler, vilket syftar till att öka familjekontakter med de barn och vårdnadshavare som ännu ej deltar i förskolans verksamhet. Arbetet har fokus på språk- och integrations- insatser och genomförs i samverkan med idéburen sektor. Exempel är projektet Det tidiga livet som genom-
förs i samarbete med Yallatrappan. Inom projektet anordnas särskilt riktade insatser för att nå vårdnadsha- vare utanför förskoleverksamheten genom till exempel språkträning och uppsökande verksamhet.
Arbetsmarknadspolitiska insatser såsom traineer, Förskoletalanger och introduktionsjobb samt extratjänster för potentiella medarbetare i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, gymnasie- och vuxenutbildnings- förvaltningen samt arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedöms också bidra till inkludering och mångfald i förskolan.
Insatser för att använda tilldelade resurser effektivt är ett kontinuerligt arbete inom förskolenämndens verksamhet. Det handlar om att optimera användningen av resurser så att de används på ett sätt som gör största möjliga nytta i mötet med barnen i förskolan.
Under 2020 fortsätter det särskilda samarbetet med servicenämnden kring den gemensamma nybyggnads- processen och för att begränsa kostnadsutvecklingen vid nybyggnationer.
Fortsatt kapacitetsutredning av det befintliga lokalbeståndet kommer att ske under 2020 i syfte att säker- ställa att lokaler används effektivt. Kunskapen om att lokaler används effektivt och utifrån planerad kapa- citet och funktionalitet, är central vid bedömningar av behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången till förskoleplatser. De åtgärder som krävs har i slutändan direkt påverkan på kostnadsutvecklingen.
Förskolenämnden fortsätter även sitt interna analysarbete rörande frågor som påverkar kostnadsutveckl- ingen. Vidare är målsättningen att slutföra arbete rörande lokalprogram och funktionsprogram för att för- valtningen ska bli tydligare i sin beställarroll.
Förskolenämnden arbetar strategiskt för att utveckla och optimera sina arbetsprocesser i syfte att främja tid för professionen att utföra kärnuppdraget. Arbetet för att använda tilldelade resurser optimalt är ett kontinuerligt arbete inom förskolenämndens verksamhet. Detta för att använda resurserna på ett sätt som gör största möjliga nytta i mötet med barnen i förskolan.
Inom ramen för detta fortsätter arbetet under år 2020. Utvecklingsarbete fortskrider i syfte att skapa struk- turer, tydliga arbetsprocesser och samarbeten för förvaltningens fortsatta digitaliseringsarbete. Arbetet ska ske utifrån verksamhetens behov och förutsättningar när det gäller digitalisering kopplat till administrativa processer. Uppdraget sker i samarbete med kommunstyrelsen samt övriga nämnder.
Förskolenämnden planerar för riktade resurser rörande digitalisering vars syfte är att kunna genomföra ett utvecklingsarbete för effektivisering, ökad kvalitet och bättre arbetsmiljö i nära samarbete med förskolorna och dess arbetslag. Inom ramen för detta fortsätter arbetet under år 2020. Utvecklingsarbetet fortskrider med utgångspunkt i förskoleförvaltningens digitaliseringsstrategi.
I digitaliseringsstrategin, som sträcker sig över åren 2019–2022, är fokus på fyra områden; barns digitala kompetens, relationen mellan förvaltningen och vårdnadshavare, digitalt utvecklingsarbete som en del av verksamhetsutvecklingen samt support, förvaltning och drift. Viktiga utgångspunkter för arbetet är även regeringens digitaliseringsstrategi och Malmö stads program för digitalisering – Det digitala Malmö. Uppdra- get sker i samarbete med kommunstyrelsen samt övriga nämnder.
I följande avsnitt presenteras planeringsförutsättningar och förändringar av vikt inom förskolenämndens verksamhet år 2020.
Malmös barn har enligt skollagen rätt till en likvärdig förskola av god kvalitet, oavsett vilken del av Malmö de bor i och vilken förskola de går på. Förskolans kärnuppdrag och målen för utbildningen formuleras i skollagen och förskolans läroplan. Rektorerna ansvar för förskolornas pedagogiska arbete och att utbild- ningen utvecklas i riktning mot de nationella målen. Förskolenämnden är i sin tur huvudman för Malmö stads kommunala förskolor och ansvarar att ge förskolorna de förutsättningar som krävs för kärnuppdra- get.
Även i förskolenämndens tillsynsuppdrag när det gäller fristående verksamhet är barnet och kärnuppdra- get i fokus. Genom tillsynen säkerställs att barnen möter en verksamhet som bedrivs i enlighet med nat- ionella styrdokument. Regelverket för pedagogisk omsorg genomgår för närvarande en nationell översyn, vilket väntas innebära nya kvalitetskrav. Förskolenämnden kommer att behöva ta höjd för detta i tillsyns- arbetet kommande år.
Förverkligandet av barns rättigheter på kommunens förskolor utgår ifrån värdegrundsuppdraget i skolla- gen och förskolans läroplan vilka grundas i barnkonventionens grundprinciper. I och med detta ingår barns rättigheter, jämställdhet och jämlikhet som naturliga delar i utförandet av kärnuppdraget. Detta kny- ter också tydligt an till de globala målen i Agenda 2030, specifikt till mål 4 om en god utbildning för alla.
Utvecklingsarbetet kring barns rättigheter på kommunens förskolor fortsätter som en naturlig del av ut- bildningsuppdraget. Här ingår arbetet med att erbjuda en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns olika behov. Under 2020 kommer erfarenheterna från det fleråriga arbetet med alla barns rätt till stöd att sammanställas i en slutrapport, vilken sedan ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. På över- gripande nivå planeras även bland annat ett arbete för att utveckla metoder för prövning av barnets bästa och att fördjupa kunskapen om barnrätt hos medarbetarna inom förvaltningens stödfunktioner.
En utbildning fri från kränkningar är en lagstadgad rättighet. Det förebyggande arbetet på förskolorna för att utveckla en trygg lärmiljö för barnen är i detta sammanhang ett grundläggande krav och kommer under 2020 och framåt att vara en avgörande förutsättning för en verksamhet med god kvalitet.
Både förskolornas rektorer och förskolenämnden ska enligt skollagen bedriva ett systematiskt kvalitetsar- bete där utbildningen planeras, följs upp och utvecklas. Ytterst syftar detta arbete till att säkerställa en ut- bildning där undervisningen anpassas till varje barns unika förutsättningar och behov.
Utvecklingen av den kommunala förskolan sker varje dag i mötet mellan barn och pedagoger. Förskole- nämndens kvalitetsmodell bygger på dialog och kunskapsutbyte mellan olika nivåer i organisationen. För- skolornas årliga kvalitetsrapporter och den kunskap om kärnuppdragets genomförande som denna rappor- tering bidrar till är en central utgångspunkt i förskolenämndens planering av verksamheten. På övergri- pande nivå utgör den årliga lägesbedömningen grunden för huvudmannens och förskolornas gemen- samma kunskap om verksamhetens förutsättningar att utföra kärnuppdraget.
I den senaste lägesbedömningen från år 2019 dras ett antal slutsatser som är viktiga utgångspunkter för planeringen av verksamheten. Många barn i de kommunala förskolorna möter en förskola som är rolig, stimulerar lärande och utveckling och som erbjuder en trygg omsorg. Samtidigt finns det förskolor som inte uppfyller de krav och mål som är formulerade i de nationella styrdokumenten. Förutsättningarna för att bedriva utbildning skiljer sig åt mellan förskolorna. Medarbetarnas utbildningsnivå och kompetens vari- erar, liksom standarden på lokaler och utemiljö. Detta gäller även förutsättningarna för att erbjuda barnen språklig stimulans till följd av medarbetarnas varierande språkkunskaper. Detta är grundläggande plane- ringsförutsättningar i förskolenämndens verksamhet år 2020.
Skollagen ställer krav på förskolenämnden att fördela resurser efter barns olika behov och förutsättningar.
Malmö präglas av att vara en ung stad med en utbredd barnfattigdom och ett stort antal barn med annat modersmål än svenska. Likt övriga storstäder har Malmö därtill en stor bostadssegregation.
I förskolans uppdrag ingår att kompensera för de socioekonomiska villkoren för att på så vis kunna er- bjuda alla barn en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Med hänsyn till stadens geografi och strukturella villkor har nämnden en särskild utmaning att fördela materiella och personella resurser så att utbildningen kan kompensera för alla barns olika förutsättningar och behov. Det kompensatoriska uppdraget ställer också höga krav på det språkutvecklande arbetet, vilket framgår av 2019 års lägesbedömning.
Under år 2020 går arbetet med att stärka förskolornas förutsättningar för att skapa en likvärdig verksamhet vidare. Utvecklingen av ett gemensamt arbete som har ett helhetsperspektiv mellan Malmö stads rektorer är i detta sammanhang en central framgångsfaktor. Grunden läggs genom att rektorernas kunskap om de lokala förutsättningarna lyfts upp och hanteras i ett gemensamt analys- och utvecklingsarbete. Detta kom- mer bland annat att ske inom ramen för rektorsforum och i den fortsatta dialogen med skolchef.
Förskolenämndens resursfördelningsmodell med strukturersättning ska vara ett kompenserande verktyg.
Nämndens uppföljningar visar att förutsättningarna att bedriva utbildning skiljer sig mellan förskolorna.
När det gäller tillgången till förskollärare framgår det i lägesbedömningen att förskolor med högre struk- turersättning generellt sett har lägre andel förskollärare. Skillnaderna indikerar att nämndens resursfördel- ningsmodell inte fullt ut kompenserar för barnens skilda förutsättningar och för att bidra till en likvärdig utbildning. Detta föranleder behov av ett fördjupat arbete kring förutsättningarna när det gäller fördelning av resurser.
Under 2020 har förskolenämnden fått medel via Länsstyrelsen för att i projektet Det tidiga livet – i samverkan för barn och familj utveckla språk och integrationsinsatser för nyanlända föräldralediga. Med hjälp av familje- lotsar bedrivs en bred uppsökande verksamhet i samverkan med civilsamhälle och föreningar för att nå ut till fler familjer i Malmö. Inom ramen för projektet sker även ett utvecklingsarbete på de öppna försko- lorna för att erbjuda fler inkluderande aktiviteter, som till exempel språkträning för föräldralediga. Svenska språket är en nyckel till integration och bidrar till att stärka familjers egenmakt, hälsa och delaktighet i sam- hället.
Stadens öppna förskolor och familjecentraler är också en viktig del i arbetet med att skapa en likvärdig för- skola som kan verka kompensatoriskt. Under 2020 kommer en ny familjecentral att öppna på Värnhem, Granens familjecentral, med samtliga verksamheter; barnavårdscentral (BVC), barnmorskemottagning (BMM), socialtjänst samt öppen förskola. I arbetet med att planera verksamheten på den nya familjecen- tralen har förskolenämnden ett aktivt samarbete med arbetsmarknads- och socialnämnden samt Region Skåne.
I samarbete med kulturnämnden inleds under 2020 ett arbete för att utveckla barns kulturella allemansrätt, i syfte att ge alla barn likvärdig tillgång till kulturaktiviteter av hög kvalitet. Med barn avses här alla barn i förskoleåldern, även de som inte är inskrivna i förskolan. Delaktighet från barnens sida eftersträvas på ett tydligt sätt i utvecklingsarbetet.
Förskolenämnden i Malmö har en unik roll i Sverige som innebär både möjligheter och skyldigheter att uppmärksamma och driva frågor som är viktiga för förskolan i Malmö och i Sverige. Genom att lyfta för- skolan på nationell nivå bidrar nämndens verksamhet till att skapa förutsättningar som inte Malmö stad på egen hand kan åstadkomma. Förverkligandet av visionen om barnens bästa förskola är därmed delvis be- roende av beslut på den nationella nivån.
Inför år 2020 kommer nämndens arbete fortsätta med den övergripande inriktningen att lyfta behovet av en nationell forskningsbaserad förskolepolitik och stärkta förutsättningar för förskolan. Ett exempel på
planerade insatser under 2020 gäller den utredning regeringen tillsatte i oktober 2019, ”Fler barn i försko- lan för bättre språkutveckling i svenska” (Dir. 2019:71). Uppdraget ska redovisas senast i oktober 2020.
Under året kommer initiativ tas för att Malmö stads kompetens i förskolefrågor tas tillvara i arbetet. Det gäller både kompetens gällande förskolans grunduppdrag och gällande det uppsökande arbetet genom öppna förskolor, familjecentraler och samverkan med idéburen sektor.
I den reviderade läroplanen för förskolan, som började gälla den 1 juli år 2019, betonas förskollärares an- svar för en undervisning i enlighet med målen i läroplanen. Den innehåller också uppdrag till hela arbetsla- get, där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande.
Samtidigt som kraven på utbildningen för barnen i förskolan skärpts visar forskning initierad av förskole- förvaltningen i Malmö stad att det finns flera motsättningar i förskollärarnas vardag som påverkar deras och arbetslagets förutsättningar för att utföra läroplansuppdraget.
Mot bakgrund av detta pågår ett riktat utvecklingsarbete inom förskolenämndens verksamhet för att skapa nya sätt att stärka förskollärarnas förutsättningar. Arbetet går bland annat ut på att undersöka hur förskoll- lärares arbetsvillkor kan förbättras och hur deras kompetens kan stärkas och användas på det sätt som bäst gagnar en hög och likvärdig kvalitet för barnen i förskolan. Vidare undersöks vilken organisation som bäst stödjer förskollärarnas arbetsvillkor och kompetens. Det handlar om att använda den kompetens som finns i verksamheten idag på ett effektivt sätt och att ge professionen de bästa förutsättningarna för att kunna utföra det pedagogiska uppdraget tillsammans med barnen.
Under år 2020 tas nästa steg i detta riktade utvecklingsarbete. Det sker med bred förankring där såväl förs- kollärare som rektorer är involverade. Tre perspektiv har hittills undersökts i en process som nu lägger grunden för genomförande och utvärdering av pilotprojekt under år 2020. Dessa pilotprojekt handlar om förskollärares ledarroll, förskollärares undervisningsuppdrag samt förskollärares arbetsglädje. Syftet är att pröva nya sätt genom att systematiskt följa förändringsprocesser i praktiken. Detta för att i ett senare skede bedöma vilka förändringar som kan genomföras i större skala.
I Lägesbedömning 2019 konstateras att medarbetarnas kompetens är en viktig förutsättning för att inom arbetslagen skapa och upprätthålla gemensamma förhållningssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag.
Tillgången till förskollärare och utbildade barnskötare är en grundläggande förutsättning i arbetet för god och likvärdig kvalitet i förskolan. Förutsättningarna för rekrytering är en omvärldsfaktor som har stor på- verkan i detta arbete. Arbetet med att utveckla attraktiva arbetsvillkor och en god arbetsmiljö som skapar en trygg och lärande miljö är ett långsiktigt arbete för att öka antalet förskollärare samt kompetensen bland barnskötare.
Förskolan strävar, liksom alla Malmö stads verksamheter, också efter att medarbetarna ska avspegla den mångfald som finns bland befolkningen. Arbetet omfattar ambassadörsprogram, opinionsarbete samt samarbete med andra kommuner med stöd av SKR. Samarbetet med Malmö universitet kring frågor som rör män i förskolan och arbetet för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män är långsiktigt och för- djupas. Förutom att kvalitetssäkra och utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen, sker samarbete kring breddad rekrytering.
Kontinuitet i personalgrupperna är en avgörande förutsättning för att goda och stabila relationer i barn- grupperna ska kunna upprätthållas och utvecklas. En viktig del av arbetet är att fortsätta minska sjukfrån- varon för att kunna tillvarata befintlig kompetens. Insatserna under året syftar till att stärka organisation- ens förmåga att arbeta förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att bedriva en kvalitativ och effektiv rehabiliteringsprocess. Det intensifierade stödet till rektorer och biträdande förskolechefer kring rehabilitering fortsätter. Kontinuerlig dialog förs med Försäkringskassan och företagshälsovården
kring proaktiva insatser i organisationen och hur samarbetet i det förebyggande arbetet kan effektiviseras.
Ledningsorganisationen med förste förskollärare och biträdande förskolechefer ska stärka och samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet på varje förskola och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna genom ett nära ledarskap och en god resursplanering i vardagen. Detta ska möjliggöra att friskfaktorer stärks, framförallt det närvarande ledarskapet men även möjliggöra det strategiska ledarskapet för rektorerna i en större omfattning. Satsningar på ledarutveckling och ledarförsörjning i syfte att förbättra arbetsmiljön för- väntas få ytterligare positiva effekter på sjukfrånvaron och arbetsmiljön under åren framöver.
Kompetensens avgörande betydelse för kvaliteten lyfts särskilt fram i den senaste lägesbedömningen. Det handlar såväl om medarbetarnas formella utbildning som deras kompetens att utföra uppdraget.
Barnskötare
Kompetensutveckling och fortbildning för barnskötare handlar bland annat om förvaltningsinterna kom- petenshöjande utbildningar genom uppdragsutbildning, introduktionsutbildning och femdagarsutbildning.
Satsningar på ökad samverkan med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kring gymnasie- och vuxenutbildningen till barnskötare bedöms bland annat resulterat i ökad andel vuxenstuderande. De ar- betsmarknadspolitiska insatserna såsom traineer, Förskoletalanger och introduktionsjobb för potentiella medarbetare där det nära samarbetet med Arbetsförmedlingen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvalt- ningen samt arbetsmarknads- och socialförvaltningen bedöms ha betydelse. Bedömningen är att antalet barnskötare med formell utbildning på sikt ytterligare kommer att öka utifrån de kompetensförsörjningsin- satser för barnskötare som pågår.
Arbete med specifika kompetensnivåer för barnskötare syftar till att tydliggöra yrkeskarriären för barnskö- tare genom att åskådliggöra kompetensnivåer, från novis till excellent, inom yrket. Kompetensnivåerna klargör utvecklingsmöjligheter i yrkesrollen och bidrar till att verksamheten dels håller hög kvalitet, dels behåller erfarna barnskötare.
Förskollärare
Den nationella brist som råder avseende förskollärare påverkar i stor utsträckning möjligheterna att rekry- tera förskollärare. En rad insatser pågår sedan tidigare för att långsiktigt säkerställa förutsättningar för pro- fessionsuppdraget inom förskolenämndens verksamhet. Organisationsutveckling, tid för verksamhetsut- veckling, lönebildning, ledarförsörjning och ledarutveckling samt arbete för att stärka professionen syftar till att både behålla och attrahera medarbetare.
En viktig del i att attrahera, rekrytera och behålla förskollärare är arbetet med attraktiva karriärmöjligheter och möjlighet till kompetensutveckling, vilket möjliggörs genom rollerna som förste förskollärare och bi- trädande förskolechef samt rektorernas strategiska ledarroll men även förvaltningens ledarförsörjnings- och ledarutvecklingsprogram. Introduktionsuppföljning sker efter att förskollärare varit anställda i sex må- nader inom förvaltningen med syftet att tidigt skapa goda förutsättningar för att behålla medarbetare i verksamheten.
Ledarförsörjning och ledarutveckling
En del av kompetensförsörjningsstrategin inom förskolenämndens verksamhet omfattar aktivt arbete med ledarförsörjning. Bland förskoleförvaltningens cirka 5 000 medarbetare innehar 350 en yrkesroll som chef och ledare. Ledare med rätt kompetens är en grundläggande förutsättning i det fortsatta arbetet. Förskole- förvaltningen vill vara en attraktiv arbetsgivare både internt och externt och även en förvaltning som sat- sar på karriärmöjligheter internt.
Som en del av denna satsning kommer som komplement till andra ledarutvecklingsinsatser ett nytt ledar- försörjningsprogram vid namn Framtida rektor i förskolan att startas. Målet är att deltagarna efter genomfört program ska vara bättre rustade för att söka till en anställning som rektor i förskoleförvaltningen. Pro- grammet startar i januari 2020.
Förskolenämnden beslutade om långsiktig lokalförsörjningsplan i september 2019. I denna redogörs för viktiga planeringsförutsättningar när det gäller förskolenämndens lokalplanering. Av planen framgår att befolkningsprognosen från i maj 2019 innebär stora förändringar jämfört med tidigare år och därmed be- hov av omprioriteringar inom nämndens lokalplanering. Vidare framhåller planen problem kring kost- nadsutvecklingen för lokaler med en bekymmersam prognos för kommande år, vilket kräver åtgärder un- der 2020. Sammantaget lyfter lokalförsörjningsplanen en överkapacitet av platser för staden som helhet, även om det fortsättningsvis finns brist på platser i vissa områden.
Förändrad planering och nya prioriteringar
Omfattande planeringsarbete pågår och kommer att fortsätta under 2020 för att styra kapaciteten mot en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på platser, men en tydlig effekt kan uppnås först hösten 2020 och inför 2021. Planeringen under 2020 är att avveckla cirka 25 lokaler. Vissa avvecklingar är direkt kopp- lade till att nybyggnation av förskolor står klara, vilket innebär att förändringen inte påverkar den samlade kapaciteten, medan andra avvecklingar innebär en faktiskt minskad kapacitet. Totalt planeras det för en avveckling av lokaler motsvarande cirka 1200 platser under 2020. I avvecklingsplaneringen är tillfälliga pa- viljonger och lokaler med brister prioriterade för avveckling. Under 2020 färdigställs byggnationen av sju nya förskolor med sammanlagt cirka 1000 platser. Det innebär att förskolenämndens lokalmässiga kapa- citet minskar med cirka 200 platser netto.
Som ett led i den ändrade planeringen med fler överväganden om prioriteringar har förskolenämnden valt att avbryta nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Lokalplaneringen innefattar dock fortfarande ett flertal nybyggnadsprojekt under lokalförsörjningsplanens planeringsperiod fram till 2029. Sammanlagt finns det ett 30-tal projekt i planeringen som befinner sig i olika skeden av besluts- och genomförandeprocessen.
Behovet av nybyggnationerna genereras även fortsatt av att tillfälliga lokaler behöver ersättas och ambit- ionen att ersätta lokaler med brister. Vidare måste det finnas en handlingsberedskap inför att staden växer.
Det stora lokalbeståndet som är uppfört på 1960- och 1970-talet, där byggnadernas livslängd är begrän- sade trots underhåll, är också en central faktor i planeringen. Det äldre lokalbeståndet innebär i sig ett om- fattande och ökat underhållsbehov och denna hantering innebär också behov av prioriteringar och övervä- ganden under 2020.
Planeringen inom utbyggnadsområden
Förskolenämnden har gjort vissa omprioriteringar i sin planering inom utbyggnadsområdena till följd av kostnadsutvecklingen och behovet av prioriteringar i enlighet med lokalförsörjningsplanen. Framförallt har projekt flyttats framåt i tiden. Under 2020 bör effekterna av gjorda prioriteringar särskilt följas. Risk finns för brister på förskoleplatser i framförallt utbyggnadsområdet Hyllie och Limhamns hamn, vilket kommer att kräva särskilda analyser. Bedömningen är att området Nyhamnen och bangårdsområdet söder om Kirseberg kommer att gå in i mer aktiva planeringsskeden under 2020. Inriktningen är även att uppda- tera planeringen för Västra hamnen.
Förskolenämnden medverkar aktivt i stadsplaneringen och deltar därmed i arbetet med planprogram och detaljplaner med fokus på behovet av etablering av förskolor. Ett aktivt deltagande krävs för att aktuella tomter ska ge bra förutsättningar, både funktionellt och kostnadsmässigt. Detta för att motverka risken för byggklara tomter för förskola får allt för stora begränsningar särskilt i den täta staden. I detta sammanhang måste barnens perspektiv och rätt till utrymme i staden särskilt bevakas. I budgetskrivelsen för 2020 lyfter förskolenämnden den finansiella problematiken kring etablering av nya förskolor i nybyggnadsområdena.
Kommunens nämnder och styrelser har ansvar för sin ekonomi inom de ekonomiska ramar som fastställs av kommunfullmäktige. För förskolenämnden styr skollagen och skolförordningens bestämmelser hur bi- drag till fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg ska fördelas. Det framgår i skollagstiftningen att bidraget till enskilda huvudmän ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten.
Hos förskolenämnden finns det ett direkt samband mellan befolkningsutveckling och resursåtgång. Den senaste befolkningsprognosen för Malmö stad (Prognos 2019) visar att antalet kommuninvånare under 2020 i åldersgruppen 1–5 år minskar jämfört med 2019 års nivå. Detta skiljer sig från tidigare års progno- ser där barnantalet bedömdes öka. Detta illustreras i nedanstående diagram.
Förändringar i befolkningsprognosen är av central betydelse för bedömningarna av det samlade lokalbeho- vet men även kring behovet av medarbetare och stödresurser i organisationen. Malmö stads befolknings- prognos och det genomsnittliga antalet barn i åldersgruppen 1–5 år ligger därför till grund för förskole- nämndens budgetering under året.
Det budgeterade antalet barn i befolkningen 1–5 år bedöms bli lägre under 2020, cirka 70 barn färre än vad som prognostiseras för helåret 2019. Andelen barn i befolkningen med förskoleplats, i både kommu- nal och fristående verksamhet, har det senaste åren varit på ungefär samma nivå. Detta innebär att knappt
90 procent av befolkningen i åldersgruppen 1–5 år har en plats inom förskoleverksamheten. Andelen barn med förskoleplats varierar inom åldersgruppen 1–5 år och är i regel högre för de äldre barnen.
För 2020 budgeterar nämnden för 20 416 heltidsplatser inom förskoleverksamheten, vilket är samma antal platser som prognostiserats för 2019. Andelen barn med plats i förskoleverksamheten ökar dock något jämfört med prognos 2019, men bedöms bli lägre än budget 2019. Att antalet budgeterade heltidsplatser inför 2020 skiljer sig från prognos 2019 trots färre antal barn i befolkningen, förklaras av en högre andel barn i förskoleverksamheten samt att en större andel heltidsbarn tar förskoleplatser i anspråk.
Från och med budget 2020 ingår inte antal barn i kö i uträkningen av andelen barn i befolkningen i förskoleverk- samhet. Detta har gjorts för att skapa en bättre jämförbarhet med andra nyckeltal. Som framgår av tabellen ovan, är förskolekön inräknad i 89,5 procent medan den är exkluderad i 88,8 procent (höger kolumn). An- talet budgeterade heltidsplatser är dock detsamma.
Budgeterade heltidsplatser fördelas mellan kommunal och fristående verksamhet. Andelen platser inom den fristående verksamheten ökar något, vilket framgår av tabellen ovan. Inför 2020 görs bedömningen att 17,6 procent av alla platser kommer att finnas i fristående förskolor eller enskild pedagogisk omsorg.
Andelen barn som är inskrivna i verksamhetsformen pedagogisk omsorg har de senaste åren ökat och detta bedöms fortsätta år 2020. År 2020 bedöms cirka 300 barn vara inskrivna i den kommunala eller en- skilda pedagogiska omsorgen.
Intäkter
Medel för finansiering av den löpande verksamheten erhåller nämnden i form av kommunbidrag, vilket beslutas av kommunfullmäktige. Det ekonomiska ansvaret innebär att nämndernas nettokostnader inte får överskrida tilldelat kommunbidrag.
Förskolenämndens kommunbidrag uppgår för 2020 till 2 958,9 Mkr. Nämnden har tillförts medel för ökade kostnader motsvarande 43,6 Mkr. Utöver detta har förstärkning i form av 15 Mkr tillförts nämn- dens kommunbidrag där resurserna bland annat ska möjliggöra en utökad satsning på familjecentraler. Vi- dare minskas kommunbidraget med 9,3 Mkr avseende demografiska förändringar, detta då befolkningen jämfört med nämndsbudget 2019 bedöms vara mindre.
En höjning av personalomkostnadspålägget (PO) innebär att nämndens kostnader ökar. En kommunbi- dragsjustering av 2019 års bas motsvarande 14,3 Mkr har gjorts, vilken beräknats med utgångspunkt från förskolenämndens budgeterade kostnader för PO under 2019.
Sammantaget ökar kommunbidraget med 63,6 Mkr, inklusive PO-pålägget, vilket redogörs för i tabellen nedan.
Utöver kommunbidrag har förskolenämnden vissa andra intäkter. Statsbidrag riktade till den kommunala huvudmannen uppgår till 72,4 Mkr. Dessa statsbidrag består för 2020 av statsbidrag för OB-verksamhet, kvalitetssäkrande åtgärder och ersättning för asylsökande barn i förskola. Statsbidrag för att följa gränserna för maximal avgift för barnomsorgsavgifter ingår också i denna summa, ett bidrag som minskas av staten årligen. För förskolenämndens del återfås en viss del i form av ökade barnomsorgsavgifter, där kommun- styrelsen årligen beslutar om nya avgiftsnivåer. Det motsvarar dock inte hela minskningen av statsbidraget.
Totalt sker en minskning av statsbidragen med 8,5 Mkr jämfört med nämndsbudget 2019.
Fristående verksamheter kompenseras vid utbetalning från kommunen med ett tillägg om sex procent på grundbeloppet då de saknar möjlighet att dra av kostnaderna för mervärdesskatt. Nämnden ansöker på grund av detta om ersättning från staten, en intäkt som budgeteras till 32,7 Mkr.
Barn från andra kommuner som går i kommunal förskola i Malmö innebär 2,8 Mkr i budgeterade intäkter.
I budgeten ingår också resurser med 2,4 Mkr avseende förskolans andel av Gröna skolgårdar samt för vär- degrundsarbete. De totala intäkterna riktade till förskolenämnden uppgår därmed till 3 069,2 Mkr, vilket redogörs för i tabellen nedan.
Kostnader
Innan beräkning av grundbelopp till de fristående och kommunala verksamheterna, som sker enligt nämn- dens resursfördelningsmodell, dras vissa kostnader av från ovanstående intäkter.
Lokalkostnader i de kommunala förskolorna och kommunal pedagogisk omsorg budgeteras till 523 Mkr. I beloppet ingår kostnader för hyra, lokalvård, vaktmästeri, el, kapital och löpande underhåll. Det krav som ålagts servicenämnden att inte höja hyrorna under de kommande två åren innebär för förskolenämnden en besparing på 2,5 Mkr för 2020. Detta beaktat, har lokalkostnaderna avseende de kommunala förskolorna ökat med 5,4 Mkr jämfört med 2019 års budget.
Fristående verksamheter erhåller en ersättning som motsvarar kommunens genomsnittliga lokalkostnad per plats. Denna kostnad budgeteras till totalt 105,6 Mkr.
Budgeten för tilläggsbelopp, förskoletransporter samt specialverksamheter uppgår till 68,8 Mkr för kom- munala och fristående verksamheter. Detta innebär minskade kostnader med 2,6 Mkr jämfört med budget 2019.
För familjecentraler och öppna förskolor budgeteras 18,3 Mkr, vilket innefattar totala kostnader för nio kommunala familjecentraler och öppna förskolor.
Intäkter Mkr Mkr %
Kommunbidrag 2 958,9 96,4% 63,6 2,2%
Statsbidrag 72,4 2,4% -8,5 -10,5%
Ersättning av mervärdesskatt 32,7 1,1% 0,9 2,9%
Försäljning av plats annan kommun 2,8 0,1% 0,5 20,3%
Övriga intäkter 2,4 0,1% 0,2 9,7%
Summa 3 069,2 100% 56,8 1,9%
Förändr. budget 2020 mot budget 2019 Budget 2020 Andel
Kostnader för förskolenämnden beräknas till 2 Mkr. Kostnader för myndighetsutövning och administrat- ion budgeteras till 165,3 Mkr, varav 44,8 Mkr är kostnader för IT. För administrativa kostnader i de kom- munala utbildningsområdena avsätts ytterligare 21,4 Mkr inklusive lokalkostnader.
Fristående verksamheter erhåller utöver grundbeloppet ersättning för administration och mervärdesskatt.
Kostnaden för detta måste budgeteras separat innan utrymmet för grundbelopp till kommunala och fri- stående verksamheter kan beräknas. Kostnaden för detta budgeteras till 43,3 Mkr.
För malmöbarn som går i förskola eller pedagogisk omsorg i annan kommun beräknas kostnaden uppgå till 6,3 Mkr.
Sammantaget uppgår kostnaderna för lokaler, myndighetsutövning, administration, ersättning för admi- nistration och mervärdesskatt till fristående verksamheter samt kostnader för barn i andra kommuner till 954 Mkr. Detta redogörs för i tabellen nedan.
Förskolenämndens resursfördelningsmodell syftar till att ge huvudmän möjlighet att erbjuda en likvärdig förskola. I modellen regleras fördelning av grundbeloppet i form av grundersättning, strukturersättning samt ersättning för lokalkostnader. Därutöver erhåller fristående verksamheter ersättning för administra- tiva kostnader och mervärdesskatt. Vad som mer ingående styr ersättning som en förskola eller pedagogisk verksamhet får per barn beskrivs i bilaga Regler för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Fördelning av ersättning på enhetsnivå finns i bilaga Grundbelopp till förskolor och pedagogisk omsorg 2020.
Återstående budget uppgår för 2020 till 2115,2 Mkr. Detta belopp fördelas på de 20 416 heltidsplatser som budgeteras i kommunal verksamhet samt i fristående förskoleverksamhet och enskild pedagogisk om- sorg. Beloppet fördelas enligt resursfördelningsmodellen och viktas utifrån ålderskategori och om barnet har en hel- eller deltidsplats. Se bilaga Specifikation av grundbelopp 2020 för en mer detaljerad beräkning.
År 2020 ökar grundersättningen med 2 429 kr per plats, eller 2,5 procent, jämfört med budgeten för 2019.
De fristående förskolorna erhåller en ökad lokalkostnadsersättning om 392 kr per plats. För de fristående förskolorna blir den sammantagna ersättningen totalt 2,2 procent högre jämfört med nämndsbudgeten 2019.
Den kommunala och enskilda pedagogiska omsorgen får också en ökad grundersättning med 2,5 procent jämfört med föregående år. För den enskilda pedagogiska omsorgen innebär detta att den sammantagna ersättningen ökar med 2,3 procent jämfört med nämndsbudget 2019.
Kostnader Mkr Mkr %
Lokalkostnader kommunal verksamhet 523,0 17,0% 5,4 1,0%
Lokalkostnadsersättning fristående verksamhet 105,6 3,4% 1,7 1,6%
Tilläggsbelopp, transporter och specialverksamheter 68,8 2,2% -2,6 -3,7%
Familjecentraler och öppna förskolor 18,3 0,6% 1,1 6,4%
Nämnd 2,0 0,1% -0,1 -4,8%
Myndighetsutövning och administration 165,3 5,4% -0,7 -0,4%
Administration i kommunala utbildningsområden 21,4 0,7% 0,4 1,7%
Ersättning administration och mervärdesskatt fristående 43,3 1,4% 1,2 2,9%
Grundbelopp för verksamhet i annan kommun 6,3 0,2% -0,5 -8,0%
Kostnader innan resursfördelning 954,0 31,1% 5,8 0,6%
Grundbelopp för kommunal verksamhet 1 741,9 56,8% 38,4 2,3%
Grundbelopp fristående verksamhet 373,3 12,2% 12,5 3,5%
Belopp till resursfördelning 2 115,2 68,9% 51,0 2,5%
Total summa 3 069,2 100,0% 56,8 1,9%
Budget 2020 Andel
Förändr. budget 2020 mot budget 2019
Strukturersättningen i Malmös resursfördelningsmodell är viktad efter socioekonomiska faktorer och be- ror på hur förskolans vårdnadshavare svarar mot ett antal förklaringsvariabler. För både kommunal och fristående verksamhet förändras storleken på varje enhets specifika strukturersättning beroende på avläs- ningen av inskrivna barn i september 2019. Totalt fördelas 84,6 Mkr i strukturersättning, vilket motsvarar fyra procent av det totala grundbeloppet.
Kommunala förskolor
Utifrån budgeterat antal platser resursfördelas totalt 1 741,9 Mkr till de kommunala verksamheterna, i ge- nomsnitt 99 583 kr per plats. Det totala beloppet påverkas förutom av enhetens strukturersättning även av andra intäkter och kostnader.
Utöver grundbeloppet erhåller de kommunala enheterna intäkter till följd av barnomsorgsavgifter. Dessa intäkter budgeteras till totalt 158,2 Mkr för nämnden, vilket inkluderar ökningen till följd av förändringar i maxtaxan. Detta motsvarar 9 420 kr per plats. De fristående verksamheterna erhåller barnomsorgsavgifter direkt från vårdnadshavarna.
Intäkter i form av statsbidrag för mindre barngrupper tillkommer också och budgeteras separat för de kommunala förskolorna. År 2020 bedöms förskolenämnden få 15 Mkr i statsbidrag för mindre barngrup- per. Det totala bidraget motsvarar 896 kr per plats. Det finns en osäkerhet i denna bedömning på grund av statliga förändringar. De fristående verksamheterna ansöker själva om detta statsbidrag.
Utöver detta tillkommer intäkter för medarbetare som innefattas av statsbidraget Lärarlönelyftet, intäkter som består av arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt fondmedel. Dessa intäkter varierar mellan olika en- heter.
Vissa kostnader finansieras solidariskt av alla utbildningsområden, till exempel försäkringar, licenser, obe- talda barnomsorgsavgifter, Pedagogisk Inspiration samt stöd vid uppstarter av nya förskolor. Den totala kostnaden för dessa poster budgeteras till totalt 34,8 Mkr vilket innebär 2 075 kr per plats.
