1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Handläggare:
Gunilla Benner-Forsberg
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25
Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03 , p 9
HSN 1212-1540
Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsen har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion om satsning på äldre och äldre multisjuka. I motionen föreslår Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) att landstinget ska bedriva långsiktig och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för äldre och multisjuka i primärvården. Patienterna ska ges bättre rådgivning och stöd.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-06-25
Motion 2012:24 av Helene Öberg (MP) och Vivianne Gunnarsson (MP)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts i Programberedningen för Äldre och multisjuka
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag att omedelbart justera beslutet.
Förvaltningens motivering till förslaget
Motionärerna hävdar att landstinget idag har svårt att erbjuda äldre och multisjuka personer vård på rätt nivå samt att den kommunala
äldreomsorgen har brister vilket leder till ökat tryck på
akutmottagningarna. Bristen på tillgänglig vård och stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre har ökat. I motion föreslås att en åtgärdsplan i syfte att stärka vården av äldre med psykisk ohälsa tas fram. Vidare föreslås även att behov och inte ålder ska styra möjligheter till vård på särskilda avdelningar och rehabilitering samt att direktintaget till geriatrisk avdelning utvärderas och följs upp. Slutligen föreslås att satsningen på vårdcoacher utökas samt att verka för mer hälsofrämjande åtgärder.
2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1212-1540
Äldre med psykisk ohälsa
Kontinuerliga satsningar har gjorts för att utveckla och förstärka
äldrepsykiatrin i Stockholms läns landsting. Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) fortsätter detta arbete. I samband med flytt av Norra Stockholms psykiatriska verksamhet till Sabbatsbergs sjukhus, så kommer en ny inriktning vara geriatrik, psykiatri och somatisk vård i nära samverkan. Detaljplanering fortsätter under 2013 och 2014.
Inom Norra Stockholms psykiatri finns idag en äldrepsykiatrisk
öppenvårdsmottagning med särskilt uppdrag för patienter över 65 år som framförallt har affektiva tillstånd och ångestsyndrom. Verksamheten bistår även primärvården och geriatriken med konsultinsatser i äldrepsykiatriska problem. Dessutom ges stöd till äldreboendena i kommunerna. En
länsövergripande äldre psykiatrisk slutenvårdsklinik är även knuten till verksamheten samt en länsövergripande enhet som är inriktad på demenssjukdomar.
Socialstyrelsens rapport från 2012 ”Äldres behov av psykiatrisk vård”
bekräftar att äldre med psykiska besvär inte får tillgång till tillräckligt med psykiatrisk specialistvård. För att förändra detta krävs fortsatta satsningar på ökad kunskap om äldrepsykiatri inom den specialiserade psykiatrin. Det finns ytterligare behov av att arbeta mer med kunskapsspridning och fler konsultationer inom primärvården och övrig somatisk hälso- och sjukvård.
Fler av de psykiatriska klinikerna/verksamheterna behöver specialisera sig genom att erbjuda särskild verksamhet i öppen- och slutenvård. Krav finns redan i nuvarande avtal med SLSO och privata utförare. De ska
tillhandahålla särskilda mottagningar/team samt erbjuda konsultationer till geriatriken, somatiska vården och primärvården. Tanken är också att fler än Norra Stockholms psykiatri ska erbjuda ett särskilt vårdutbud inom slutenvården eller åtminstone anpassa hela eller delar av befintliga vårdavdelningar för äldres behov.
När det gäller läkemedel så är det 35 procent av personer som är 65 år och äldre som behandlas med någon form av psykofarmaka. Det motsvarar cirka 110 000 personer i Stockholms län. De vanligaste läkemedlen är lugnande medel och sömnmedel. Inom ramen för vuxenpsykiatriavtalen
3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1212-1540
Direktinläggning till geriatrisk klink
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer kontinuerligt upp direktintaget när det gäller andelen patienter som kommer direkt till en geriatrisk klinik från hemmet eller via en akutmottagning. Målsättning för direktintag är 65 procent varav 45 procent direkt från hemmet och 20 procent via akutmottagning. Verktyg för direktinläggning har utvecklats och
implementerats inom ambulansverksamheten och de geriatriska klinikerna via det så kallade Gepardprojektet. Detta har möjliggjort en god samverkan mellan ambulans och de geriatriska klinikerna i länet för att kunna lägga in patienter direkt på en geriatrisk klinik.
Målsättningen för direktinläggning är i dagsläget inte uppnådd och
diskussioner har genomförts tillsammans med vårdgivare av akutsjukvård och geriatrisk vård för att bland annat identifiera de åtgärder som behöver vidtas för ett ökat direktintag och uppfyllelse av satta mål. Exempel på åtgärder som hittills identifierats är:
- Utvidga ambulansens verktyg så att fler patienter kan styras direkt till geriatriska kliniker
- Ta fram en gemensam beskrivning av vilka patienter som har störst nytta av vård vid en geriatrisk klinik
- Utöka tillgång till röntgen och laboratorier i de hus där geriatrisk vård bedrivs under dygnet för att kunna ta emot odiagnostiserade patienter i högre grad
Andra åtgärder som vidtagits av förvaltningen som förväntas ge effekter på ett ökat direktintag är ökad tillgång till läkarbedömningar i hemmet via jourbilar i länet samt högre ersättning till läkare i särskilda boenden
(SÄBO) för medicinska bedömningar av personer boende på SÄBO och som akut försämrats i sitt hälsotillstånd.
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher
Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och
sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. Aktiv hälsostyrning bygger på
internationellt validerade modeller för case- och diseasemanagement.
4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1212-1540
Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och
sjukhusvistelser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad.
Detta innebär större trygghet och ökad livskvalitet för patienten liksom högre vårdkvalitet och minskade kostnader enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stockholms läns landsting.
Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkontakter. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna.
I dagsläget har cirka 7500 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har knappt 5000 patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Då modellen för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av vårdcoachens insatser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vårdcoachens arbetssätt för att optimera patientnyttan. Målsättning är att öka patientens självskattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt förebyggande arbete.
Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2013 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med i huvudsak astmatiska besvär. En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har gjorts för patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit
vårdcoachens stöd på sitt modersmål.
Under nästkommande år fortsätter utvecklingsarbetet med att utvärdera vilka målgrupper som bäst kan få nytta av stödjande insatser av en vårdcoach innan beslut om framtida åtgärder kan tas.
För alla patienter med kroniska sjukdomar föreligger inte behov av
vårdcoach. Däremot har patienter med kroniska sjukdomar behov av ökad kunskap och att få bli mer delaktiga i sin egen behandling, vilket även framkommer i de årliga nationella patientenkäterna.
För dessa patienter har nu nästa steg i utvecklingen aktiv hälsostyrning tagits. Tillsammans med patientföreträdare och den medicinska
5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1212-1540
vårdgivare kring vad patienten kan bedriva av egenvård och vad vårdgivaren ska bistå med.
Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör
Henrik Gaunitz Avdelningschef
