”Alla barn har ett språk”
Ett examensarbete om svenska som andraspråk i skolan
“Every child has a language”
A study about Swedish as second language in school
Monika Rönning
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Lärarprogrammet Avancerad nivå 15 hp
Handledare: Getahun Yacob Abraham Examinator: Ann-Britt Enochsson 21 nov 2013
Abstract
This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who have another native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers work with Swedish as second language and what they found functional in their classroom. The research questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teachers work and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’s
knowledge.
From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it is important to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedish as second language is structured differently but the common thing is that the pupils will work with the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for those pupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve the language in every subject in school, for example mathematics and natural science, to create understanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native language and the Swedish.
Keywords: Swedish as second language, multilingualism, mother tounge, teacher, interview
Sammanfattning
Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna.
Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i all undervisning för att skapa förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.
Nyckelord: Svenska som andraspråk, flerspråkighet, modersmål, lärare, intervju
Innehållsföteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
2. Tidigare forskning/Litteraturgenomgång ... 3
2.1 Språk ... 3
2.2 Flerspråkighet ... 3
2.3 Svenska som andraspråk ... 4
2.4 Svenska som andraspråk i styrdokument ... 5
2.5 Litteraturen kring undervisning ... 6
2.6 Teoretiska utgångspunkter ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Val av metod ... 8
3.2 Urval ... 8
3.3 Tillvägagångssätt ... 9
3.4 Bearbetning och analys av intervjusamtalen ... 9
3.5 Validitet och Reliabilitet ... 10
3.6 Etiska riktlinjer ... 11
3.6.1 Informationskravet ... 11
3.6.2 Samtyckeskravet ... 11
3.6.3 Konfidentialitetskravet ... 11
3.6.4 Nyttjandekravet ... 12
4. Resultat ... 13
4.1 Lärares syn på svenska som andraspråk ... 13
4.2 Samarbete med modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare ... 14
4.3 En ny elev i klassen ... 15
4.4 Lärares arbetssätt för att stödja svenska som andraspråkseleverna ... 15
5. Avslutande diskussion ... 19
5.1 Metoddiskussion ... 19
5.2 Resultatdiskussion ... 19
5.3 Förslag till mer forskning ... 21
Referenser ... 23
Bilaga 1. ... 25
1
1. Inledning
Som lärare ska vi kunna bemöta alla elever utifrån deras förutsättningar i skolan. För att kunna göra detta behöver vi kunskap kring många olika faktorer. Varje elev har sina
förutsättningar som är viktiga att ta vara på. Tillsammans med klassen behöver lärare skapa en miljö som är tillåtande, accepterande och där alla får vara sig själva. Flerspråkighet är idag en stor del av den svenska skolan och det är detta jag valt att undersöka vidare. Lärare behöver veta hur flerspråkighet påverkar inlärningen och vad som fungerar i en flerspråkig klass.
1.1 Bakgrund
Jag uppfattar det som att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där många människor med olika etnisk bakgrund möts på många platser. Skolan är en av dessa platser och kanske en av de viktigaste mötesplatserna för barnen. Detta är något som även Skolverket påpekar. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet står det att skolan är en social och kulturell mötesplats (Skolverket, 2011, s. 7). Som pedagoger har vi ett stort ansvar för vår elevgrupp. Vi ska skapa en fungerande klass där alla elever ska lära sig att acceptera varandra för att kunna samarbeta. För att kunna acceptera varandra och kunna samarbeta tillsammans behöver eleverna ha ett språk som gör att de kan kommunicera tillsammans och därför måste vi pedagoger sträva efter ett språkstimulerande arbetssätt.
År 2011 hade en femtedel, alltså cirka 20 procent, av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska (Fridlund, 2011; Skolinspektionen, 2010). Genomsnittligt innebär detta att i varje klass på 20 elever finns fyra elever som har svenska som andraspråk. Under vår
lärarutbildning har vi endast fått tre lektioner om flerspråkighet, en under mitt inriktningsår och två under kursen i svenska. Vi lärare behöver vara förberedda inför många olika
situationer som kan uppstå i skolan. Vissa av dessa situationer lär vi oss att hantera efterhand men vi måste från början, innan vi börjar arbeta ute i verksamheten, kunna bemöta elever som har svenska som andraspråk.
Anledningen till att jag finner flerspråkighet intressant är att jag kommit i kontakt med detta under mina VFU-perioder. Lektionerna som jag haft under utbildning räckte inte till för att jag skulle kunna bemöta de elever som har svenska som andraspråk. Ganska snabbt insåg jag att
2
min kunskap kring flerspråkighet i klassrummet inte räckte till. Med hjälp av handledare och litteratur kunde jag skapa mig en bredare kunskap men kände att det ändå inte riktigt räckte till. Därför blev valet ganska självklart att flerspråkighet i grundskolan var något som jag ville undersöka i mitt examensarbete.
1.2 Syfte
Mitt syfte med studien är att studera lärares tankar om arbetet med elever som har svenska som andraspråk för att få en anpassad undervisning för alla elever.
1.3 Frågeställningar
Hur definierar lärare svenska som andraspråk?
Hur berättar lärare att de arbetar med elever som har svenska som andraspråk?
Vilka arbetssätt finner lärare kunskapsutvecklande för eleverna som har svenska som andraspråk?
3
2. Tidigare forskning/Litteraturgenomgång
I följande kapitel kommer jag ta upp tidigare forskning och litteratur som finns inom svenska som andraspråk.
2.1 Språk
Wagner, Strömqvist, Uppstad (2010) menar att språket är till för kommunikation och att varje språkligt uttryck kan tolkas på olika sätt. Författarna sammanfattar språk som en uppsättning av koder med potential för mening. Genom att förklara det på detta vis får de in både talspråk, skriftspråk och teckenspråk. Bjar och Liberg (2003) menar att vårt språk är viktigt för att vi ska kunna utveckla förståelse för omvärlden.
Språkinlärning är en process där en inlärare, eller individ som de också kallar det, utvecklar ett eller flera språk i samspel med omgiviningen (Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010).
Språket kan vara det talade, skrivna eller teckenspråk. Detta kan kopplas till det som Bjar och Liberg (2003) beskriver, att många olika faktorer påverkar språkutvecklingen, bland annat vart barnen växer upp, vilken relation de har till böcker och vilka människor de träffar.
Wagner, Strömqvist & Uppstad (2010) menar att det finns fem nyckelbegrepp som ger en djupare insikt i språkinlärningsprocessen. Nyckelbegreppen är inlärare, omgivning, samspel, språk och utveckling. Det är också viktigt att förstå hur dessa begrepp samspelar med
varandra.
Inläraren har en stor betydelse i språkinlärningen och är den person som lär sig språket (Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010). Barnets förutsättningar är viktiga för hur det kommer gå. Spädbarnet förstår inte att det är ett språk som hen lär sig. Barnet tar till sig det som hen ser och hör och då är vissa saker relevanta för språkutvecklingen och vissa saker är inte relevanta. Barn tar ofta efter de personer som finns i barnets närhet, härmar och testar på språket. Detta har också med omgivningen att göra. Det sociala nätverket och hur språket används runt barnet är en del i omgivningen. De ordformer som barnet möts av i sin
omgivning är också de ordformer som de kommer att ta efter i början. Att ha mycket litteratur hemma och vara omgiven med språk ökar på inlärningen. Samspel mellan individer gör att språket utvecklas.
4 2.2 Flerspråkighet
I en antologi skriver Salameh (2012) att majoriteten av jordens barn flerspråkiga. Att vara flerspråkig innebär inte att barnet har dubbel enspråkighet. Dubbel enspråkighet beskriver Salameh som att barnet ska ha samma sorts ordförråd på båda språken och att det kan göra kopplingar och jämförelser mellan språken. Men ett barn som är flerspråkigt kan också ha olika ordförråd. Ett ordförråd förknippas oftast till hemmet och familjen medan det andra språkets ordförråd är starkare inom de ord som används i skolan.
Salameh (2012) använder begreppet flerspråkig genom hela texten och beskriver det på ovanstående sätt. Wagner, Strömqvist och Uppstad (2010) nämner däremot att begreppet ska användas för att utveckla bästa möjliga språkfärdigheter hos alla elever. Författarna använder begreppet flerspråkighet som att det främjar utvecklandet av språkfärdigheter.
Wagner, Strömqvist och Uppstad (2010) anser att det inte går att göra en uppdelning och peka ut människor som att de är flerspråkiga eller inte. Enligt dem finns det istället olika grader av flerspråkighet.Till exempel kommer en nyinflyttad norrman och en nyinflyttad sydeuropé ha olika förutsättningar för att klara av det svenska språket. De har var sin typ av flerspråkighet.
Den första personen har nästan samma koder i det norska och det svenska språket medan sydeuropéen kommer ha en högre grad av flerspråkighet.
Tidigare sågs vad som kallas enspråkighet som en norm har det idag bytts ut mot att det är flerspråkighet som är en norm i samhället (Fredriksson & Taube, 2003). Detta kan kopplas till det som Salameh (2012) skriver; att majoriteten av världens barn är flerspråkiga idag. I världen finns det många barn som idag växer upp i en miljö där många olika språk talas.
2.3 Svenska som andraspråk
Salameh (2012) skriver att ett barn som får ett andraspråk kommer lära sig två språk
samtidigt. Beroende på när ett barn kommer till ett nytt land kommer det ta olika lång tid att lära sig det nya språket. Ett basspråk tar cirka ett till två år att lära sig. Då kan barnet
kommunicera relativt bra i vardagstal. Detta basspråk räcker inte för att eleven ska befinna sig på samma nivå som sina övriga klasskamrater. Eleven behöver större ordförråd än detta för att hänga med i undervisningen. En elev har ett ordförråd på cirka 10 000 ord när de börjar skolan och lär sig i snitt cirka 3000 nya ord per läsår (Salameh, 2012). De barn som möter ett
5
nytt språk i förskoleåldern har då ett ordförråd på sitt modersmål och detta innebär att de behöver lära sig ännu fler ord än sin klasskamrat.
I Fridlunds (2011) avhandling behandlas ämnet undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Fridlund har undersökt hur skolan hanterar uppdraget om att vara "en skola för alla". Fridlund skriver att eleverna som har svenska som andraspråk ofta
kategoriseras i skolan och får gå ut från klassrumet för att ha detta ämne. Hennes
forskningsfrågor handlar om hur den åtskilda svenska som andraspråksundervisningen ser ut och hur lärare och rektorer ser på detta. Resultatet visar att både lärare och rektorer tror att kraven är lägre i svenska som andraspråk och att det ofta finns en negativ syn på ämnet.
I en granskning av Skolinspektionen (2010) har det visat sig att många skolor inte har koll på vad som svenska som andraspråk innebär och undervisningen i ämnet bedrivs på många olika vis. Granskningen har visat att i en del skolor undervisas alla elever, både som har svenska som modersmål och de som inte har det, tillsammans utan att det görs någon större skillnad i undervisningens form eller innehåll. I Fridlunds (2011) avhandling blir de elever som har svenska som andraspråk separerade från sina klasskamrater och får gå till ett annat klassrum för att ha sin undervisning. Skolinspektionen (2010) visar dock att i andra skolor undervisas alla elever i svenska som andraspråk. Detta har då varit på skolor där flerspråkiga elever är majoritet. Skolinspektionens granskning (2010) har också visat att ämnet har en låg status bland elever, lärare och föräldrar.
2.4 Svenska som andraspråk i styrdokument
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011) står det skrivet att all undervisning som planeras ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska också främja elevernas kunskapsutveckling och ska ha sin i grund i varje elevs tidigare erfarenheter, språk, kunskaper och bakgrund. I läroplanen finns
dessutom en kursplan för svenska och en för svenska som andraspråk.
I Skolförordningens (SFS, 2011:185) femte kapitel i 14 § står det om svenska som andraspråk.
Det finns tre punkter som tar upp för vilka elever som svenska som andraspråk ska anordnas för. Dessa punkter är; en elev som har annat modersmål än svenska, en elev som har svenska som modersmål men gått i skola utomlands eller för en elev som har svenska som
6
umgängesspråk med en vårdnadshavare. I författningssamlingen står det också att det är rektorn som beslutar om en elev ska ha undervisning i svenska som andraspråk.
2.5 Litteraturen kring undervisning
Bjar och Liberg (2009) ger som råd till lärare att använda sig av olika medier för att underlätta undervisningen (Fredriksson & Taube, 2003). Att ge information till eleverna genom både skrift och tal kan underlätta när läraren ska förmedla sitt budskap. Finns rutiner i klassrummet lär sig eleverna detta och då vet de vad som gäller. Lärarnas uppgift är också att inte byta ut elevernas modermål utan att ge stöd på både första- och andraspråk.
Wirgerfelt och Morgan (2012) skriver i en antologi ett kapitel som handlar om hur lärare ser på svenska som andraspråk och flerspråkighet. I en forskningsstudie av Ann Runfors har det visats att skolor ofta vill att det svenska språket ska genomsyra undervisningen (Wirgerfelt &
Morgan, 2012). Lärarna på dessa skolor som Runfors undersökte ansåg att bristerna i
elevernas modersmål skapade problem i inlärning och undervisning. Att eleverna hade etiska olikheter sågs oftast inte som en tillgång. De lärare som Wirgerfelt och Morgan (2012) har pratat med har istället sätt flerspråkigheten som en tillgång. Med tvåspråkig undervisning kunde dessa lärare se att eleverna hade lättare uttrycka sig och växla mellan båda deras språk.
Att arbeta med ett välfungerande språkutvecklande arbetssätt som innebär att det är utformat ifrån varje elevs kunskapsnivå och förutsättningar är något som gynnar alla elever
(Skolinspektionen, 2010). Varje elev är unik och har olika bakgrund och förutsättningar (Bjar
& Liberg, 2003).
En viktig framgångfaktor hos elever som är flerspråkiga är att de får möjlighet att träna och använda sig av alla sina språk (Skolinspektionen, 2010). I alla de kommuner som
skolinspektionen har granskat har det kunnat erbjudas modersmålsundervisning. Vissa skolor har haft modersmålslärare på plats hela tiden och vissa har haft modersmålslärare som åkt runt på olika skolor. På de skolor där modersmålslärare har funnits på plats och kunnat samarbeta med olika lärare har fungerat bra för de flerspråkiga elevernas undervisning.
Viktigt inför detta samarbete är att det görs en noggrann kartläggning på elevens tidigare kunskaper och språkförmåga i modersmålet samt att det ger mer studiehandledning på
modersmålet. Tvingstedt och Salameh (2012) skriver att det länge debatterats kring hur elever med annat modersmål saknar kunskaper i svenska. Forskningen har visat att det hjälper elever att få undervisning på sitt modersmål och att detta tyder på skolframgång. Elever som fått
7
modersmålsundervisning har nått bättre skolresultat och deras betyg blir bättre än de elever som inte fått modersmålsundervisning (Tvingstedt & Salameh, 2012).
Både Skolinspektionens (2010) granskning och Damber (2013) skriver om hur viktigt det är med att lärare har höga förväntningar på eleverna. Ofta har inte lärare samma förväntningar eller ställer samma krav på elever som till exempel har svenska som andraspråk. Detta kan eleverna känna av vilket bidrar till att den undervisning de får inte bidrar till att maximera deras kognitiva utveckling. Damber (2013) menar att det är viktigt att koppla tillbaka till eleverna. Har eleven ett annat modersmål kan man enkelt koppla undervisningen till modersmålet genom att fråga vad ett ord heter på deras hemspråk. Det är viktigt för att då visar man som lärare att det är betydelsefullt att med båda deras språk.
2.6 Teoretiska utgångspunkter
Jag har valt att utgå från sociokulturell teori. Psykologen Lev Vygotskij menar att all utveckl- ing och allt lärande uppstår i interaktion och samarbete med omgivningen (Strandberg, 2006).
Lärandet sker i gruppen och det individuella lärandet sker då i det sociala samspelet med andra människor. Vygotskij menar också på att språket har en stor del i lärandet eftersom ele- verna behöver språket för att kunna skapa kunskap (Strandberg, 2006). Motivation är en del i den sociokulturella teorin då det är viktigt för eleverna att känna meningsfullhet och detta kan göras genom att koppla aktiviteter som eleverna ska få göra till verkliga och meningsfulla sammanhang (Strandberg, 2006). Strandberg (2006) menar också att dessa aktiviteter sker mellan huvuden, genom det som människor gör tillsammans.
Jag har valt denna teori eftersom jag tror att mycket av lärandet sker i samspel och att kun- skapen befästs bättre då. Precis som Vygotskij anser jag att språket är en avgörande faktor i lärandet. Du behöver språket för att förstå det du ska lära dig.
8
3. Metod
I detta kapitel redogörs vilken metod som jag valt att använda. Sedan kommer det en
beskrivning av urval, tillvägagångssätt, hur jag valt att bearbeta och analysera det jag kommit fram till. Det kommer också en beskrivning kring valditet, reliabilitet och hur jag gått till väga kring etiska riktlinjer.
3.1 Val av metod
Min första tanke var att jag skulle välja enkäter som metod eftersom jag tänkte att jag skulle kunna nå fler människor men efter att ha funderat igenom mitt val insåg jag att intervjuer skulle passa bättre då jag skulle kunna få djupare och ingående svar. Precis som Dalen (2008) skriver i Intervju som metod kommer detta ge mig en djupare insikt i intervjupersonens livssituation. Om jag till exempel hade valt enkäter som metod skulle jag kanske få fler svar och ett större upptagningsområde men genom intervjuerna får jag reda på intervjupersonens erfarenheter, tankar och känslor på ett djupare och eventuellt bättre sätt som kan besvara mina frågor.
Att välja intervju som metod innebär att jag gör en kvalitativ undersökning. En kvalitativ undersökning innebär att intervjupersonen kommer få frågor som hen kommer kunna svara på med egna ord och att både interjuvare och intervjuperson blir medskapare av samtalet (Patel
& Davidson, 2008). Hade jag valt att göra en enkät skulle inte personen förmodligen inte kunna tillägga något utan svarsalternativen skulle redan vara utsatta.
3.2 Urval
De tre personer som jag valde att intervjua arbetar på två olika skolor. De har getts namnen Kristina, Pernilla och Sara.
Kristina är utbildad till grundskollärare i årskurs ett till sju och är behörig i svenska, matte och samhällsorientering. Dessutom studerar hon just nu svenska som andraspråk. Hon är
klasslärare i lågstadieklass på sexton elever varav sju stycken har svenska som andraspråk.
Kristina har jobbat som lärare i sjutton år.
9
Pernilla har jobbat som lärare i snart två år. Hon är klasslärare i en mellanstadieklass på 27 elever varav två stycken har svenska som andraspråk. Pernilla har läst grundskolans tidigare år, alltså årskurs ett till sex och svenska, matte och specialpedagogik.
Sara har jobbat som lärare i snart ett år och är utbildad låg- och mellanstadielärare i svenska, matte, samhällsorientering och svenska som andraspråk. Hon är klasslärare i en lågstadieklass på sjutton elever varav åtta har svenska som andraspråk.
3.3 Tillvägagångssätt
Till att börja med valde jag att fundera kring hur många personer och vilka personer jag skulle intervjua. Jag ville att intervjupersonerna skulle ha olika utbildning för att se om resultatet skulle skilja sig eller inte. När jag till slut valt de tre personer som jag skulle intervjua hörde jag av mig till dem och frågade om de ville ställa upp. Jag berättade syftet med min uppsats och berättade att de skulle bli anonyma. Efter detta bestämde vi datum och tid för
intervjuerna. Två av intervjupersonerna valde att komma hem till mig för att göra intervju medan den tredje intervjun skedde på en skola.
När intervjuerna var inbokade började jag på med intervjufrågorna och förberedde mig inför intervjuerna. Mina första frågor handlade om grundläggande ting; till exempel hur länge de varit verksamma, hur stor klass de har och hur fördelningen av svenska som andraspråk ser ut.
Efter detta kommer frågorna som handlar kring svenska som andraspråk. Jag försökte ha några frågor för varje forskningsfråga och till slut landade det på nio frågor (se bilaga 1).
Innan varje intervju startades frågade jag om jag fick spela in dem, berättade återigen om syftet och efter att intervjun var klar förklarade jag att om det var något som de sagt som de kom på att de inte ville att jag skulle ta med i studien fick de höra av sig. Jag sa också att om de inte längre ville att jag skulle använda intervjun fick de meddela detta. Under intervjun ställde jag frågorna och intervjupersonerna svarade och pratade så mycket som de ville.
Intervjuerna tog cirka femton minuter.
3.4 Bearbetning och analys av intervjusamtalen
Då jag valde, och fick tillstånd av intervjupersonerna, att spela in intervjuerna kunde jag
10
transkribera alla intervjuer. Patel och Davidson (2008) menar att det finns både för- och nackdelar med ljudinspelningar. Fördelar är att det intervjupersonerna svarar finns ordagrant på ljudinspelningen. Enligt mig är det också en fördel då jag som intervjuare kunde delta i samtalet utan att det tar tid från att skriva ner det viktigaste. Nackdelar är att det tar tid att transkribera varje intervju och att i detta fallet min telefon, som agerade ljudinspelare, kan påverka svaren (Patel & Davidson, 2008). Patel och Davidson (2008) menar på att
intervjupersonerna ofta pratar vidare efter att inspelningen är avstängd och kanske pratar mer öppet kring allt.
När jag skulle transkribera dem valde jag att sakta ner farten på inspelningen ganska mycket.
Då kunde jag skriva allt som sades i ungefär samma takt som intervjupersonen och jag pratade. När all text var nedskrivet lyssnade jag igenom det en gång till och rättade till de fel som blivit. På så vis fick jag en korrekt transkribering. Efter detta gav jag nya namn åt intervjupersonerna.
Analyseringen av texten gjorde jag på så vis att jag läste igenom intervjuerna flera gånger för att försöka hitta samband och olikheter. Jag har valt att ha med nästan allt ur mina intervjuer i resultatdelen eftersom jag fann det relevant. Sedan kopplade jag ihop de olika intervjuerna till varandra för att hitta samband och olikheter.
3.5 Validitet och Reliabilitet
Validitet betyder giltighet och i en studie innebär det att frågorna man ställer är rätt för just det som ska undersökas (Kvale, 1997). Frågorna som jag valde att ställa undersökte kan hänvisas tillbaka till mitt syfte och mina forskningsfrågor.
Med reliabilitet menar Kvale (1997) att det inte ska spela någon roll vem som ska ha
intervjuat. Svaren skulle fortfarande ha blivit samma oavsett intervjuare. Även om svaren blir desamma så kan resultatet tolkas på olika vis. Detta beror på hur inläst intervjuare är på ämnet men förhoppningsvis är man väl förberedd och då ska svaren bli desamma oavsett intervjuare.
Som intervjuare försökte jag att ställa frågorna i lugn takt så att det fanns tid för
intervjudeltagaren att hinna tänka efter innan det svarades på frågan. Eftersom jag har sett hur olika lärare arbetar med elever som svenska som andraspråk och i och med litteraturstudien så har jag vissa förkunskaper som gör att jag har en annan förförståelse innan intervjuerna görs.
11 3.6 Etiska riktlinjer
Vetenskapsrådet (2002) har i Forskningsetiska principer inom humantisk-
samhällsvetenskapling forskning kommit fram till fyra huvudkrav för att forskning ska ske på alla inblandades villkor. Dessa fyra huvudkrav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
3.6.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att den som forskar måste informera intervjupersonerna om att deras deltagande är frivilligt och vad deras uppgift kommer vara (Vetenskapsrådet, 2002).
Detta blev de intervjupersoner som jag valde att kontakta informerade om från början. Jag informerade om mitt syfte och att det är en intervju kring flerspråkighet i klassrummet som jag ville intervjua dem om. Att deras deltagande var frivilligt var också något som jag informerade om från början.
3.6.2 Samtyckeskravet
Detta krav handlar om att den intervjuade ska lämna ett godkännande om att jag som intervjuare får intervjua och sedan analysera det som kommit fram i intervjuerna
(Vetenskapsrådet, 2002). Om intervjupersonen skulle vilja avbryta eller att personen senare skulle komma på att något hen sagt något som hen inte vill ska användas kommer jag
självklart att inte använda det. Detta har intervjupersonerna meddelats om. Intervjupersonerna har också fått samtycka till att de ska bli intervjuade.
3.6.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter kring intervjumaterialet kommer vara något som främst jag kommer ha hand om. Den som kan ta del av intervjumaterial är examinator.
Intervjupersonen kommer också få reda på att det de säger kommer att användas i denna uppsats (Vetenskapsrådet, 2002). De vet också om att inspelningen förvarats på ett ställe som bara jag vet om och att de kommer få fingerade namn i undersökningen. De får sina namn ändrade men uppgifter kring hur länge de har arbetat, vilken årskurs de har och andelen elever med svenska som andraspråk klassen har finns med eftersom det är relevant för arbetet.
12 3.6.4 Nyttjandekravet
Det som samlats in under intervjuerna kommer bara användas till detta ändamål, just den här uppsatsen, och inte till någon annan forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Efter uppsatsens avslut kommer jag därför att radera intervjumaterialet för att skydda intervjupersonerna.
13
4. Resultat
I denna del kommer ni få läsa kring resultatet som kom fram vid intervjuerna.
Frågeställningar som berör mitt syfte som är att studera lärares tankar om arbetet med elever som har svenska som andraspråk för att få en anpassad undervisning för alla elever besvaras i detta kapitel.
Intervjupersonerna arbetar på två olika skolor. På den ena skolan går cirka tvåhundra elever medan den andra skolan består av cirka trehundra elever. Flerspråkigheten på skolorna är ganska stor. Pernilla arbetar som lärare i årskurs fyra med en klass på tjugosju elever varav två har svenska som svenska som andraspråk. Sara arbetar som lärare i årskurs två med en klass på sjutton elever varav åtta har svenska som andraspråk. Kristina är lärare i årskurs ett på sjutton elever där sju har svenska som andraspråk.
4.1 Lärares syn på svenska som andraspråk
I detta avsnitt kommer min fråga kring hur lärare definerar svenska som andraspråk att tas upp.
För Kristina är flerspråkighet när ett barn har en eller två föräldrar sin har ett annat modersmål och att barnet pratar och/eller hör ett annat språk hemma. Kristina menar också att språk inte behöver vara det som talas eller skrivs utan också kan vara teckenspråk. Både Pernilla och Sara förklarar det på liknande sätt. Flerspråkighet för dem är när man kan prata två språk eller lever med två språk. Det finns ett modersmål plus ytterligare ett språk. Sara beskriver också flerspråkighet som att man kan behärska två eller fler språk samtidigt.
Svenska som andraspråk är för alla tre ett ämne som finns i skolan. Sara säger att man då har ett annat modersmål än svenska och att en elev har ett annat språk som grund. Oftast kan eleverna också uttrycka sig bäst på sitt modersmål. För Pernilla är det också ett extra stöd för att eleverna ska klara kraven i samhället och skolan men det är viktigt att de inte glömmer deras modersmål. Kristina påpekar att svenska som andraspråk har en elev när hen inte är född med svenska som förstaspråk och ens basförråd finns på ett annat språk.
14
4.2 Samarbete med modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare Denna del tar upp det resultat som handlar om hur man arbetar med svenska som andraspråk.
Intervjupersonerna diskuterade också hur modersmålslärare kommer in i bilden med svenska som andraspråk.
På de skolor där Pernilla, Kristina och Sara arbetar finns det tillgång till modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare. På varje skola finns det två stycken svenska som
andraspråkslärare. Samarbetet fungerar på så sätt att de är uppdelade i var sitt stadie. Det finns tillgång till en lärare på lågstadiet och en lärare på mellanstadiet. I en av skolorna blir eleverna upphämtade för att få följa med till salen där svenska som andraspråksläraren har sitt tillhåll.
Där gör eleverna oftast samma saker som resterande klasskamrater. De använder sig av samma arbetsböcker förutom i svenskan där de arbetar med olika böcker. Klasslärare och svenska som andraspråksläraren checkar av varandra för att veta vad som det ska arbetas med och fokuseras på just då.
På skolorna finns modersmålslärare i vart sitt språk. På en av skolorna finns det en modersmålslärare i arabiska och på den andra skolan finns det i somaliska.
Modersmålsläraren på den ena skolan arbetar stadievis och har två lektioner i veckan med lågstadiet och två stycken lektioner med mellanstadiet.
Pernilla: Vi har en lärare i somaliska som kom, han har uppdelat äldre och yngre barn. Han har två lektioner i veckan med de yngre och två lektioner i veckan med de äldre. Varav en är själva modersmålet, somaliska och en är mer stöd. Då får de med sina böcker och så, stöd i undervisningen.
Den andra skolans modermålslärare arbetar lite annorlunda. Kristina är berättigad till att få ha modermålsläraren med 40 minuter per vecka. Under den tiden som modersmålsläraren är med i klassrummet har klassen no eller so för att det ska bli till så stor hjälp för eleverna som möjligt. Medan matematiken är ett ganska konkret ämne där det går att visa praktiskt hur eleverna ska tänka är so och no ett svårare ämne. Modermålsläraren används till att få förklara begrepp på deras modermål. Detta hjälper eleverna att förknippa ord på deras modersmål till svenskan och de förstår vad lektionen handlar om på ett annat sätt. Beroende på behov varierar det hur stor tid modermålsläraren är med i klassen. Skolan har just nu fått många nya elever i förberedelseklassen vilket gör att modermålsläraren är väldigt eftertraktad.
15 4.3 En ny elev i klassen
Frågan kring hur intervjupersonerna arbetar med svenska som andraspråkselever besvaras även här. I denna del är det en elevs nya start i klassen som uppmärksammas.
Sara tycker att det som först och främst är viktigt när en ny elev kommer till klassen är trygghet. Det gäller att eleven blir trygg med både henne som lärare och i klassen. Efter detta kommer arbetet med svenskan in. Det är svårt då eleven inte ligger på samma kunskapsnivå med det svenska språket som de övriga eleverna. Att inte bara arbeta med arbetsböcker är bra då för att då får eleverna praktiskt tillämpning också.
Att möta eleven på hens nivå och försöka ta reda på vad eleven har för intressen är en viktigt vid första mötet med en ny elev berättar Kristina. En del barn kan vara väldigt duktiga på saker och ting hemma men i skolan har vi inte ens tanken på de gör någonting annat. De kan en massa saker sedan innan och det är viktigt att vi lärare tar vara på det menar Kristina. Hon berättar också att hon brukar ta reda på om barnet har någon vana med skriftspråket.
4.4 Lärares arbetssätt för att stödja svenska som andraspråkseleverna I denna del besvaras hur lärarna arbetar och vad de finner kunskapsutvecklande för eleverna som har svenska som andraspråk.
Kristina beskriver att när hon arbetar försöker hon bygga på elevernas hemspråk och menar att detta är en bristvara i dagens skolor. Det är viktigt att bygga en bro mellan deras
modersmål och svenskan. Hon påpekar också att det är bevisat att de elever som har haft modermålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål har lyckats bättre än i de skolor där elever sätts ut i en klass för att lära sig svenska genom svenskan.
För att alla elever ska hänga med i undervisning använder sig Kristina av mycket bilder och tänka på hur hon presenterar saker. Dock måste man tänka efter när man väljer en bild. En bild kan skapa många funderingar också.
Kristina: Man får titta på bilden och vad den förmedlar. Till exempel med arabiska så läser de från andra hållet. Och är det då en näringskedja så då blir det väldigt märkligt när
16
musen äter räven. Då måste vara noga med att tala om hur man ska tänka och titta och man måste också välja vilka bilder man också man ska använda sig av..
Att använda sig av bilder är något som också Sara och Pernilla uppmärksammar. Sara har till exempel ofta med en Powerpoint med bilder och kortare texter för att inleda en lektion. Att använda kroppspråk, visa på tavlan och praktiskt blir viktigt för att alla elever ska förstå.
Något som Kristina också påpekar är att medan de flesta brukar avsluta ett arbetsområde med en film, brukar hon både starta och avsluta arbetsområdet med en film. Detta är samma film som eleverna får se. I början ger det en förförståelse för de elever som inte riktigt förstår allt men under arbetets gång lär de sig nya ord och när de sedan tittar på filmen en gång till och de har de fått en ökad förståelse för filmen.
Sara och Pernilla påpekar att när de planerar sin undervisning tänker de att varje elev är unik och att alla eleverna är bra på olika saker. Detta är något som de diskuterar mycket med eleverna och eleverna är medvetna om det. Pernilla drar kopplingar till elevernas erfarenheter.
Många av eleverna spelar ishockey och hon frågar om de var bra på att åka skridskor första gången de ställde sig på ett par skridskor. Som svar fick hon att de inte var det och som motfråga undrade hon hur de blev bra på att åka skridskor. De övade och till slut blev de bra och det är likadant med allt annat. Både Pernilla och Sara menar att de anpassar till varje elev.
Alla elever behöver inte arbeta med samma sak utan de anpassar individuellt vissa arbetsmoment.
Sara berättar att hon ofta brukar samla de elever som behöver ord förklarade för sig runt ett bord och att de tillsammans går igenom orden. Pernilla menar att det är viktigt att alla känner sig inkluderade. De elever som går ut och har svenska som andraspråk gör fortfarande samma saker som de inne i klassrummet. Pernilla vill utgå från att alla har förutsättningarna för att klara av det som de ska göra men märker hon av att det blev för svårt för några elever så får man anpassa det till deras nivå.
Kristinas elever får ofta arbeta i grupp eftersom de kan hjälpa varandra att förstå och ge varandra språket. Till exempel kan varje elev få en uppgift och i varje elev ska förklara detta i några minuter och när dessa minuter ska alla eleverna i gruppen förstått. Vissa elever behöver stöttning av Kristina med att hitta rätt ord. I klassen finns elever som pratar samma språk och
17
genom detta kan Kristina också få ut kunskap. Hon säger att hon försöker använda sig av barnens kunskap när inte modersmålsläraren är där och påpekar att detta är något vi måste våga göra mycket mer. Ytterligare ett exempel är att det finns en elev i hennes klass som ännu inte riktigt har fått basspråket och för att kunna få med eleven under lektionerna frågar hon en äldre elev med samma språk vad grundläggande saker heter. Eleven blir sen jätteglad över att Kristina tagit reda på räkneorden till exempel och eleven kan koppla ihop detta till sitt
hemspråk och lära sig utifrån detta.
Kristina säger att arbetsätt som cirkelmodellen av Pauline Gibbons och kiwi-böcker har fungerat väldigt bra. Cirkelmodellen utvecklar elevernas skrivande. Det finns fyra olika faser inom cirkelmodellen. Först får eleverna bygga upp kunskap inom ett ämnesområde för att sedan studera de här texterna inom genren för att få förebilder. Tillsammans tittar de på hur några texter är skrivna, vad som finns gemensamt för att få en bild av hur en text inom genren ska se ut. De tittar på struktur, syfte och kännetecken. När de gjort detta skriver de en
gemensam text och sedan får de skriva en individuell text. innebär att man arbetar utifrån det eleverna vet och att de tillsammans lär sig saker.
Kiwi-böckerna är en läsinlärningsmetod där man utgår ifrån helordinlärning berättar Kristina.
Tillsammans har de en stor bok som man först med postitlappar täcker över orden med. Som exempel berättar Kristina att de haft en bok som heter En hund. Varje sida berättar något om hunden till exempel "jag är en glad hund" och nästa sida kan det stå "jag är en ledsen hund på". Först gör klassen en bildpromenad tillsammans och ger förslag på vad som kan stå i boken. Efter detta går de tillbaka och tar bort en postitlapp i taget. Eleverna fick med sig samma bok i liten version som läxa redan första veckan och eftersom de gått igenom boken visste de vad som stod. Eleverna kunde gå hem första veckan och läsa. Nu har vissa elever kommit längre och fått en mer regelrätt läsläxa medan vissa elever fortfarande är kvar på helhetsorden.
Alla lärare är egentligen språklärare. Vare sig man är mattelärare, fysiklärare eller NO-lärare så är språket uppbyggt på ett visst sätt och då måste man som lärare lära eleverna detta språk säger Kristina.
Kristina menar att en bra pedagog visar att förväntningar på barnet och förväntar sig lite kvalitet på det eleverna gör. Visa eleverna vad du förväntar dig och att du kan ledsaga barnen
18
och berätta innan hur till exempel en redovisning går till vet eleven precis vad du vill att de ska göra. Kristina säger att vi ska stötta på ett bra sätt utan eleverna ska bli rädda och inte tycka att fröken är elak eller sträng utan att för att vi tror på dem och att vi vet att de klarar av det.
Sara menar att som lärare lär man sig saker hela tiden. Bara för att man är färdigutbildad betyder inte det att man vet allting. För varje lektion och andra saker som man planerar och undervisar får man också se om det fungerar eller inte.
Sara: I början tyckte jag att de där Lasse-Maja böckerna var jättebra att läsa för att de är roliga, de är spännande men det är ju så många svåra ord i dem. Och just för mina SVA elever så är det, blir det ju jättesvårt att hänga med på det så de böckerna läser jag inte längre. Jag gjorde det någon gång och sen fattade jag att de inte hängde med. Och det är också sånt som har slagit en att just språket man använder får man tänka över eller så. Eller mitt, hur man läser.
Som avslut berättar Kristina att vi inte ska tillrättalägga för mycket utan att om det är en svår text i matten eller non så ska klassen tillsammans traggla sig igenom det genom att de får ämnesord och att de till slut förstår helheten.
19
5. Avslutande diskussion
I följande kapitel kommer metod och resultat att diskuteras. Det kommer också ges förslag på fortsatt forskning.
5.1 Metoddiskussion
Efter att ha funderat mellan intervju och enkäter som metod valde jag till slut att göra intervjuer. Valet känns i efterhand självklart då jag på ett helt annat sätt fick svar på mina frågor än om jag hade skickat ut enkäter. Svaren blev djupare och om en fråga uppstod kunde jag ställa den med en gång.
Mitt val om att intervjua tre stycken personer gjorde att jag fick svar på mina frågor som gjorde att jag kunde hitta samband och olikheter. Om jag hade valt att intervjua ännu fler skulle jag kunnat fått fler svar och detta skulle kanske bidragit till att svaren varierat mer.
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att studera lärares tankar om arbetet med elever som har svenska som andraspråk för att kunna få en anpassad undervisning för alla elever. Mina frågeställningar handlar om hur svenska som andraspråk defineras, hur lärare berättar hur de arbetar med ämnet och vilka kunskapsutvecklande arbetssätt som lärarna tycker fungerar.
Som intervjupersonerna visar så kan svenska som andraspråk se väldigt olika ut. Idag har flerspråkigheten blivit det normala i skolan (Salameh, 2012). Tjugo procent av alla elever i skolan är flerspråkiga (Fridlund, 2011). I läroplanen (Skolverket, 2011) står det att vi ska arbeta för att alla elever ska nå målen och att vi ska arbeta för detta. Varje individs lärande ska stå i fokus utifrån bästa möjliga sätt ska ta hänsyn till bakgrund och elevens förutsättningar för att elevens kunskaper ska ökas. Kristina, Sara och Pernilla visar på många olika vis hur de arbetar för att varje elev. Många saker de berättar om visar att de låter eleverna befinna sig där de är och hjälper dem till att hela tiden förbättras.
Som en av intervjupersonerna nämnde i intervjun så har alla barn ett språk och detta är viktigt att komma ihåg. Att lära sig ett nytt språk tar olika lång tid beroende på när man kommer till det nya landet (Salameh, 2012) och detta innebär att vi redan från början ska utgå från
20
elevernas erfarenheter och kunskaper. Detta är vad alla tre intervjupersoner gör. Det är tillåtet att befinna sig på olika nivåer i en klass. Det viktiga är att man som lärare hjälper eleverna att hela tiden utvecklas. Kristina nämner både kiwi-böcker och cirkelmodellen. Cirkelmodellen utgår från eleverna och att eleverna tillsammans med lärare och tillsammans bygger en kunskap.
Att alla elever har ett språk är något som vi behöver bygga på och utgå ifrån. Om man tar vara på de kunskaper som faktiskt finns inom skolans väggar kommer man långt på det. Eleverna finns där som stöd för varandra. Detta kan kopplas till Vygotskij och hans tankar. Att eleverna kan stödja varandra och arbeta ihop gör att de skapar kunskap tillsammans (Strandberg, 2006).
Elever ska kunna fråga om olika ord för att förståelsen ska bli större. De ska kunna fråga varandra och läraren ska också kunna ta hjälp av de andra eleverna. De elever som har svenska som andraspråk befinner sig inte på samma språknivå som deras klasskamrater. Alla elever befinner sig på olika nivå och utifrån detta behöver vi arbeta. Eleverna behöver få språket i varje ämne. Om en elev pratar relativt bra svenska behöver inte det betyda att eleven förstår alla ord inom ett kunskapsområde i till exempel SO. Därför behöver man som lärare förtydliga och diskutera ord med elever och ta hjälp av till exempel bilder.
Svenska som andraspråk är ett ämne som varit omdebatterat de senaste åren. I samband med svenska som andraspråk kommer modersmålsundervisning in i bilden. Vissa tycker inte att det behövs medan andra tycker det är nödvändigt. Både studier, författare och särskilt en av intervjupersonerna kan se hur det hjälper elever med svenska som andraspråk och modersmålsundervisning.
Att undervisningen ser olika ut på de två skolorna där mina intervjupersoner kom ifrån är något som är intressant. På den ena skolan plockas eleverna ut medan på den andra skolan kommer läraren in i klassrumet. Studien visar på hur olika skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen. Ibland kan svenska som andraspråksundervisningen befinna sig i en byggnad som inte tillhör den riktiga skolbyggnaden, ibland i ett annat klassrum i
skolbyggnaden och ibland flyttar svenska som andraspråksundervisningen in i elevernas klassrum. Även modersmålslärarna arbetar på olika sätt. Att ha tillgång till en
modersmållärare på skolan innebär en ekonomisk fråga. Förmodligen är det billigare att ha en
21
lärare som kommer och har fyra lektioner på en vecka istället för att ha en lärare som arbetar heltid och arbetar med så många elever som möjligt på skolan. Vad som gynnar elevernas utveckling blir en annan fråga som uppstår.
En annan fråga som uppstår är vad som egentligen är bäst i längden med svenska som
andraspråks- och modersmålsundervisning. Vad tjänar det svenska samhället på egentligen; att sätta in få lektioner eller att kontinuerligt arbeta med med den undervisningen också. En elev som får en brygga mellan sitt modermål och det nya språket kommer kunna ta till sig kunskap mycket bättre och lär sig förmodligen mycket mer. Kunskapen byggs dels upp inom
ämnesområdet men också inom det nya språket.
Det finns många olika faktorer som påverkar språkutvecklingen (Bjar & Liberg, 2009) och som Wagner m.fl. (2010) skriver så är språkinlärning en process där en individ utvecklar ett språk i samspel med omgivningen. Omgivningen kan består av samhällets olika delar som till exempel familj och skola. Ett barn befinner sig på skolan en stor del av dagen och det bevisar också hur viktig skolans del är i elevens språkutveckling. Samspel mellan individer gör att språket utvecklas (Wagner m.fl. 2010) och i skolan omges elever sig med andra klasskamrater och lärare. Det är därför viktigt att hela tiden tänka utifrån språket när man planerar en lektion som lärare. Kristina, Pernilla och Sara gör detta på olika vis. Kristina arbetar i större
utsträckning med språkutveckling då hon har tagit efter hela arbetsmetoder medan till exempel Sara samlar några av eleverna i klassrummet för att gå igenom ord och gör
powerpoints med bilder och kortare texter för att eleverna ska få en större förståelse. Pernilla är tydlig när det gäller instruktioner och visar mycket med kroppspråket.
Som lärare ska vi se till att stärka eleverna och se till vi skapar lärorika lektioner som ger dem kunskap. Att stärka eleverna på ett sånt sätt att de vet att de kommer klara det, stötta dem och att de sedan försöker själva. Som Pernilla beskrev det så blir man inte proffs över en dag inom till exempel hockeyn utan man behöver öva och detsamma gäller skolarbete.
5.3 Förslag till mer forskning
Det skulle vara spännande och intressant att genomföra en större studie med fler intervjuer och kanske också observationer. Då skulle man kunna få en koppling mellan teori och praktik,
22
alltså vad lärarna säger och sen se vad lärarna också gör. Något annat som också skulle vara intressant är att göra intervjuer med både lärare och elever och se hur alla upplever
flerspråkighet.
23 Referenser
Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Språk i sammanhang. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.17-28). Lund: Studentlitteratur.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Damber, U. (2013). Pedagogers roll i klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. Å.
Wedin & C. Hedman (Red.), Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet (ss. 69-92). Lund:
Studentlitteratur.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2003). Svenska som andraspråk och kulturmöten. I L. Bjar & C.
Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss.127-152). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma: talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Hedman, C. (2012). Flerspråkighet i skolan: språklig utveckling och undervisning. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Salameh, E-K. (2012). Flerspråkig utveckling. I E-K. Salameh (Red.), Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning (ss.27-55). Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen 2010:16 Språk och kunskapsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen.
24
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Nordstedts Akademiska Förlag.
Tvingstedt, A-L. & Salameh, E-K. (2012). Läs- och kunskapsutveckling vid tvåspråkig undervisning. I E-K. Salameh (Red.), Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning (ss.27-55). Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wagner, Å.K.H, Strömqvist, S, & Uppestad, P.H. (2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok om skriftspråkslärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Wirgerfelt, B. & Morgan, E. (2012). Lärarnas syn på tvåspråkig undervisning. I E-K. Salameh (Red.), Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning (ss.154-174).
Stockholm: Natur & Kultur.
25 Bilaga 1.
Intervjufrågor
Elevgrupp Verksamma år Fördelning – flerspråkighet
Vad är flerspråkighet för dig?
Hur definierar du svenska som andraspråk?
Är det skillnad på flerspråkighet och svenska som andraspråk?
Finns det svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare på skolan?
Hur fungerar samarbetet med dessa lärare?
Vilka egenskaper tycker du är viktiga att ha som lärare när du arbetar med flerspråkiga barn?
Vad är viktigt att tänka på när det börjar en ny elev som är flerspråkig i klassen?
Vilka arbetssätt tycker du fungerar bra i klassrummet?
Tar eleverna till sig kunskap bättre med hjälp av dessa arbetssätt, varför?
