Förskollärares syn på rörelse och fysisk aktivitet i förskolan
En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på den fysiska aktiviteten i förskolan och hur de arbetar för att möta rörelsemålen i förskolans
läroplan
Preschool teachers view at movement and physical activity in preschool A qualitative interview study about preschool teachers view of the physical activity in preschool and how they work to meet the guidelines about move- ment in the curriculum of preschool
Louise Segerdahl
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Martina Svensson Examinatorns namn: Tomas Saar Datum: 2021-02-15
© 2021 – Louise Segerdahl
Förskollärares syn på rörelse och fysisk aktivitet i förskolan
[Preschool teachers view of movement and physical activity in preschool]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Louise Segerdahl, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of the study was to examine preschool teacher’s view of how the guidelines about physical activity in the Swedish curriculum is used in the pre- school. Qualitative interviews were used as method and six preschool teachers with different experience in preschool participated. The interviews where ana- lysed by a qualitative content analysis. The findings show that the preschool teachers are thinking that they have good conditions to be able to teach the children about physical activity. With good conditions they mean that the pre- school have a good playground to play in with challenges, close to the woods and to other preschools. The preschool teachers also thought they had good conditions because they had some education in physical activity during their time as teachers. The findings also show that the guidelines in the curriculum is hard to interpret, they are wide guidelines so they need to be put in to smaller pieces. The preschool teachers also thought that the guidelines were without background information and which makes them hard to apply in the preschool education. The preschool teachers also agreed that they need to be a responsive teacher to encourage the children to physical activity. The results also show us that the preschool teachers need more knowledge about how to include chil- dren with different disability in the physical activities.
Keywords: Physical activity, preschool, preschool teachers, KASAM, the cur- riculum, movement
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemål som finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet.
Kvalitativa intervjuer valdes som datainsamlingsmetod och sex förskollärare med varierande yrkeserfarenhet deltog i studien. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna uppger att de har bra förutsättningar för att kunna undervisa kring ämnet fysisk aktivitet. Med bra förutsättningar menar de att förskolan har stora utegårdar med möjlighet till fysisk utmaning och har nära till skog, andra förskolor, lekparker och idrottshallar. Förskollärarna ansåg också att de har bra förutsättningar för att de fått en del kompetensutveckling i ämnet. Resultatet visar också på att de rörelsemål som finns i förskolans läroplan kan tolkas på olika sätt, att de upplevs som ganska stora och kräver att de bryts ner i mindre delar. Förskollärarna ansåg även att rörelsemålen beskrivs utan vidare bakgrund vilket gör dem svårtolkade. Förskollärarna är också överens om att de behöver vara närvarande, lyhörda och delaktiga i aktiviteterna för att uppmuntra barnen till rörelse och fysisk aktivitet. Resultatet visar även att förskollärarna önskar mer kunskap i ämnet fysisk aktivitet och rörelse. De önskar även mer kunskap i hur de kan inkludera alla barn i aktiviteterna, främst hur de ska kunna anpassa verksamheten så att barn med funktionsvariationer har samma möjlighet till fysiska aktiviteter som andra barn.
Fysisk aktivitet, förskola, förskollärare, KASAM, läroplan för förskolan, rörelse
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 3
1.3 SYFTE ... 4
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 5
2.1 FÖRDELAR MED FYSISK AKTIVITET ... 5
2.2 FÖRSKOLLÄRARES TANKAR KRING FYSISK AKTIVITET ... 5
2.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MER FYSISK AKTIVITET I FÖRSKOLAN ... 6
2.4 SLUTSATS LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 7
3 TEORETISKT RAMVERK ... 8
4 METOD ... 10
4.1 URVAL ... 10
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 10
4.3 GENOMFÖRANDE ... 11
4.4 DATABEARBETNING ... 11
4.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 12
4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13
5 RESULTAT ... 15
5.1 FYSISK AKTIVITET OCH RÖRELSE ... 15
5.1.1 Synen på fysisk aktivitet och rörelse ... 15
5.1.2 Strukturerad fysisk aktivitet ... 16
5.2 FÖRSKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 17
5.2.1 Rörelsemålen i förskolans läroplan ... 17
5.2.2 Förskolans miljö ... 18
5.2.3 Betydelsen av fortbildning... 18
5.3 EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA FÖR ALLA BARN ... 19
5.3.1 Närvarande pedagoger ... 19
5.3.2 Vikten av inkludering och individanpassning ... 20
5.3.3 Gemenskap ... 20
5.4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 21
6 DISKUSSION ... 22
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 22
6.2 METODDISKUSSION... 24
6.3 SLUTSATSER ... 25
REFERENSER ... 26
BILAGOR ... 29
1
1 INLEDNING
Denna studie riktar sig mot förskolan och den fysiska rörelse som enligt vårt uppdrag i förskolans läroplan borde ske kontinuerligt. Idag visar studier att barn rör på sig mindre än förut, och därför har det tagits fram rekommendationer om att barn i åldrarna 1-5 år ska erbjudas intressanta och motoriska utmaningar som är lustfyllda (FYSS, 2016). Enligt Berglind et al.
(2017) spenderar barn mer aktiv tid på förskolan än hemma, vilket betyder att det är på förskolan man behöver göra förändringar, och förskolegårdens storlek och förutsättningar spelar roll för barnens fysiska hälsa.
Jag uppmärksammade under min tid som vikarierande i förskolan att förskolans rörelsemål inte verkade få lika mycket uppmärksamhet som andra läromål. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018b) står det bland annat att barnen ska få uppleva rörelse, att de ska få möjlighet att utveckla en allsidig rörelseförmåga och att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
Gottwald et al. (s1608, 2016) har undersökt samband mellan finmotorisk förmåga och kognitiv förmåga, och Gottwald uttryckte:
Barn som var bättre på den motoriska uppgiften, att stoppa en leksak i ett rör, var också bättre på att hitta en leksak vi gömt, och på att hindra sig själv från att ta en spännande leksak.
1.1 Bakgrund
Mycket forskning visar att vi behöver röra på oss dagligen för att kroppen ska må bra. Folkhälsomyndigheten (2020) skriver i en rapport att övervikt och fetma är den största orsaken till förtidig död i Sverige. Övervikt och fetma ökar risken för att insjukna i bland annat diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan också se att övervikten ökar bland befolkningen i alla ålderskategorier, både bland barn och vuxna. Länderna i EU har tillsammans gjort upp en plan för att motarbeta övervikten och fetman, och för att det ska fungera krävs det ett långsiktigt arbete från många olika sektioner i samhället, bland annat förskolan och hälso- och sjukvården (Världshälsoorganisationen, 2019). Enligt Skolverket (2018a) är 84 procent av barnen i åldrarna 1-5 år i Sverige inskrivna i förskolan. Den statistiken gör det väldigt tydligt att förskollärare möter barnen så pass mycket i vardagen att förskollärarna behöver vara en av de sektionerna med ett ansvar för att förbättra barns fysiska hälsa.
2
Världshälsoorganisationen (2019) gick ut med nya råd och rekommendationer om att barn i åldrarna 2–4 år ska röra på sig i minst 180 minuter per dag, varav 60 minuter ska vara intensivt. Inte heller ska barn i åldrarna 2-4 år sitta still en längre tid och inte ha skärmtid i mer än 60 minuter, gärna mindre.
Rekommendationerna belyser även vikten av god kvalitetssömn, mellan 11–
14 timmar. Även Livsmedelsverket (2020) har gått ut med riktlinjer om att barn behöver minst 60 minuters fysiskt aktivitet dagligen. Det är tydligt att riktlinjerna för rörelse och fysisk aktivitet som finns i skolans lärandemål har förändrats över tid, i utbildningsdepartementet (1994b) står det att kroppen anpassar sig efter de krav som ställs på den och att det därför viktigt att både hemmiljö och skolmiljö ger möjlighet till fysisk och motorisk aktivitet. Man kan också se över tid att de riktlinjer som finns i skolans lärandemål har förändrats. I Utbildningsdepartementet (1994) kunde man läsa tydligt att ämnet idrott har ett viktigt ansvar för elever med bristande förmåga i motorisk eller fysisk förmåga. Enligt Skolverket (2000) blir det dock mer oklart kring riktlinjerna i hur personalen i förskolan ska främja fysisk aktivitet, då det enbart står att personalen ska skapa förutsättningar för att alla ska delta i aktiviteter på sina villkor. I den aktuella läroplanen idag (Skolverket,2018) kan vi också se att riktlinjerna är tolkningsbara:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Enligt SKL (2010) har vi i förskolan goda möjligheter till att kunna erbjuda alla barnen samma möjligheter till fysisk aktivitet då vi i förskolan har mindre barngrupper, hög lärartäthet samt hög utbildningsnivå jämfört med andra länder i Norden. Detta stämmer väl överens med förskolans läroplan, Skolverket (2018b) där det står att enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den erbjuds. Hammar och Johansson (2008) påpekar även betydelsen av inkludering. För att barn med funktionsvariationer ska få samma möjligheter och förutsättningar som alla barn, så behöver förskollärare ha kunskap i hur barnets funktionsnedsättning fungerar och det är kunskap som förskollärare behöver få med sig tidigt enligt Hammar och Johansson (2008). De belyser vikten av att både förskollärare, men även barnets kamrater, blir insatta i funktionshindret för att barnet ska slippa ett negativt bemötande och okunskap.
Det visar sig dock att även om barngrupperna är små och lärartätheten och utbildningsnivån är hög i förskolan i Sverige så larmar förskolepersonalen.
Lärarförbundet (2020) publicerade under hösten en rapport om att förskollärare inte hinner med och ropar efter hjälp, trots små barngrupper enligt den statistik som Skolverket släppt strax där innan. Lärarförbundet skriver att stora barngrupper, brist på personal och sjukskrivningar gör att förskollärarna inte
3
hinner med. Förskolepersonalen menar att de inte hinner ge barnen de förutsättningar som de enligt läroplan och skollag har rätt till, de hinner helt enkelt inte med sitt läraruppdrag. Så hur prioriteras då läroplansmål så som att ge barnen förutsättningar för lek, att utveckla sin motoriska förmåga eller att stimuleras i att utveckla sin skapandeförmåga? I denna studie vill jag undersöka hur förskollärare generellt tänker om fysisk aktivitet och rörelsemålen i förskolan, samt belysa deras tankar om hur förskollärare kan utveckla sina kunskaper i det aktuella ämnet.
1.2 Begreppsdefinition och avgränsningar
Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet är ett komplex begrepp som enligt FYSS (2017) definieras som ”all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning”.
Förskola: Förskola är den barnomsorg som studien fokuserar på. Enligt förskolans läroplan är förskolan en plats som vilar på demokratiskt grund, där barnen får ges möjlighet till att utvecklas och skaffa sig mer kunskap.
Utbildningen som sker i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande (Skolverket, 2018b).
Förskollärare: Enligt kap 2, 13 § i skollagen (SFS 2020: 446) står det att endast den med lärarlegitimation eller förskollärare ska bedriva undervisning. Det är också de som har huvudansvaret för att undervisningen bedrivs i verksamheten. Även i läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) står det att det är förskollärarens ansvar att undervisningen bedrivs enligt förskolans läroplansmål.
Rörelse: Den rörelse som studien syftar till är den rörelse som sker på förskolan, som antingen är strukturerad och uppstyrd av pedagoger eller på barnens egna initiativ. Enligt Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) så är rörelse allt mellan hopp, lek, klättra och springa rörelse i förskolan.
4
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemål som finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet.
1.4 Frågeställningar
- På vilket sätt arbetar förskollärare med rörelsemålen i förskolan?
- Vilken syn har förskollärare på fysisk aktivitet och rörelse i förskolan?
5
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
2.1 Fördelar med fysisk aktivitet
Det finns många tidigare studier som visar varför vi behöver fysisk aktivitet och rörelse i vårt liv. Ericsson (2005) har gjort undersökningar som visar att god fysisk hälsa ger bättre resultat i skolan så som i läs- och skrivuppfattning, men har också positiva effekter på kreativitet samt taluppfattning och tankefärdigheter. Ericsson menar att barnens kapacitet till de kognitiva funktionerna stärks av fysisk aktivitet för att det ger energi. Även Grindberg och Jagtøien (2000) beskriver fördelarna med fysisk aktivitet så som att vi behöver allsidig rörelseerfarenhet och stimulering av våra sinnen, samt att målinriktat kunna följa ett rörelsemönster. För att detta ska kunna uppnås beskriver de att förskollärare och lärare behöver ha kunskap om bland annat barns motoriska utvecklingsgång och samband mellan motorik och lärande.
Van Zandvoort et al. (2010) gjorde en kvalitativ studie i London med syftet att få en förståelse av pedagogers syn på hindren och möjligheterna till fysisk aktivitet hos barnen i förskolan. I studien deltog 54 pedagoger i olika fokusgrupper. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att det är viktigt med fysisk aktivitet för deras egen skull, men ansåg att det är ännu viktigare i barnens liv. Majoriteten (96 %) uttryckte också att de är intresserade och mottagliga för att kunna utöva fysisk strukturerad aktivitet i förskolan och att de gärna vill ha mer kunskap.
2.2 Förskollärares tankar kring fysisk aktivitet
Sevimli-Celik och Johnson (2013) gjorde en studie där de intervjuade 149 stycken lärare i förskolan, med olika yrkesprofessioner. Studiens syfte var att lyfta fram lärarnas attityder till fysisk aktivitet i förskolan. Resultatet visade att många som arbetar i förskolan tycker att det ska vara mer än 60 minuters fysisk aktivitet och att det borde vara mer strukturerad aktivitet. Med strukturerad aktivitet menar man att någonting är planerat och genomtänkt, till skillnad mot ostrukturerad aktivitet när barnen får springa eller kanske klättra fritt. Lärarna i studien ansåg också att de hade för lite kompetens för att kunna utbilda i ämnet fysisk aktivitet och rörelse, men att de gärna ville ha kompetensutveckling kring det (Sevimli-Celik & Johnson, 2013). Att ha kompetens och kunskap kring det ämne man ska undervisa i anses som viktiga faktorer för att kunna undervisa enligt studierna av Grindberg och Jagtøien (2013) och Sevimli-Celik och Johnson (2013).
6
2.3 Förutsättningar för mer fysisk aktivitet i förskolan
Schlechter et al. (2017) har gjort en observationsstudie via videofilm på åtta olika förskolor från 15 olika dagar. Barnen bar accelerometrar för att mäta fysisk aktivitet och de blev observerade under olika tider på dagen, både i inom- och utomhusmiljön samt hur barngruppen var uppdelad i mindre grupper under dagen. Studiens resultat visar att barnen hade medel- till högintensiv aktivitet ca 30 procent av dagen. Resultaten visar också att barnen var mer fysiskt aktiva utomhus och när de var uppdelade i smågrupper jämfört med att vara i storgrupp, vilket också var den hypotes som forskarna hade innan. Som slutsats menar Schlechter et al. (2017) att genom att spendera mer tid utomhus och att oftare dela in barnen i smågrupper kan förskollärare öka barnens fysiska aktivitet i förskolan. Schlechter et al. menar också att med personalens entusiasm samt material att tillgå så ökar det också barnens fysiska aktivitet. Även Pfeiffer (2013) har gjort en tvåårig studie på förskolor i USA med syftet att öka barns fysiska aktivitet. Tanken med den studien var att man skulle göra omvandlingar i förskolan som är tänkta till att öka den fysiska aktiviteten på olika sätt och detta skulle sen observeras och reflekteras över, ifall det fungerat som önskat eller ej. Även i denna studie fick barnen ha på sig accelerometrar för att kunna mäta deras rörelse. Resultatet visar att genom att göra anpassningar, främst genom att vara medveten och ha ett syfte med sin undervisning så har barnens fysiska aktivitet ökat Pfeiffer (2013). Även Wikland (2013) beskriver hur man med accelerometrar kan mäta barnens fysiska aktivitet på förskolan och vad det är i miljön som personalen behöver fokusera på för att främja hälsan. Wikland beskriver olika moment att fokusera på, men nämner bland annat att man i arbetslaget kan se över personaltätheten och framförallt hur personaltätheten ser ut ute på gården under dagen. Om det ges fullt personalstöd till att ha undervisande aktiviteter och möjligheter till fysisk aktivitet ute eller om barnen hämmas på grund av personalbrist.
Precis som Wikland så har Boldemann et al. (2011) gjort en studie med syfte att undersöka potentiella förändringar för att förbättra lekmiljön utomhus samt för att kunna barnen skydda ifrån solen. Resultatet visar att många förskolor i Stockholm, inte har bekymmer med att utomhusmiljön står i konflikt med att barnen exponeras av för mycket sol. Resultatet visar också att med grönska och varierande lekmiljöer så ökar också utomhusvistelsen samt barnens intresse för lek och rörelse, vilket också illustrerar att genom en stimulerande miljö kan man främja fysisk aktivitet.
7
2.4 Slutsats litteratur och tidigare forskning
Slutligen så anser jag att kunskapsbidraget jag får kring förskollärarnas tankar och synsätt på fysisk aktivitet kan bidra med en ökad förståelse i hur vi kan bemöta de läroplansmål som vi har i förskolan samt vilka förutsättningar som är önskvärda för en lyckad undervisning för barnen. Jag tänker också att precis som i tidigare forskning och historisk bakgrund i det aktuella ämnet så tycks det finnas ett stort intresse i att förändra barnens förutsättningar för att utmanas i fysisk aktivitet, genom att använda sig av mer kunskap för förskollärarna, det vill säga att utbilda mer, ge förskollärarna mer kunskap kring fysisk aktivitet och motorik och att förbättra miljöerna-både inne och utomhus och att utveckla aktiviteterna för att främja fysisk aktivitet.
8
3 TEORETISKT RAMVERK
Jag har valt att utgå ifrån ett det salutogena synsättet och KASAM, som är utvecklat av Aaron Antonovsky. Att ha ett salugent synsätt, eller ett promotivt synsätt, grundar sig i att fokusera på det positiva och våra styrkor och varför vi har styrkorna, i stället för att fokusera på att lösa våra problem genom att åtgärda bristerna (Bergmark & Kostenius, 2011). Antonovsky (2005) menar att om man kan hantera och förstå det man ställs inför så blir ens välbefinnande bättre. Han jämför exempelvis med hur vissa människor klarar av stora påfrestningar men ändå klarar av de hindren och kanske till och med stärks av det, medan andra inte gör det. Samtliga informanter i Antonovskys studier hade upplevt tunga trauman och trots detta hade nästan alla ändå en stark känsla av sammanhang. KASAM står för känslan av sammanhang och är uppbyggt av tre delkomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Bergmark och Kostenius (2011) och Antonovsky (2005) beskriver delkomponenterna på detta sätt:
Begriplighet: ”Jag förstår vad som händer mig”. Det handlar om hur vi tar emot information samt hur vi bearbetar den. Genom att man som individ förstår att man kommer möta hinder i framtiden, även överraskningar, men man förstår att man kommer att kunna ordna upp det eller förklara dem.
Hanterbarhet: ”Jag klarar av det som händer”. Här handlar det om hur man praktiskt klarar av det man ställs inför, vilket innebär att man förstår att det jag nu går igenom och ska klara av går att uppnå med stöd, antingen av mig själv eller av någon annan.
Meningsfullhet: ”Jag ser en mening med det som händer”. Här handlar det om hur man känslomässigt engagerar sig och funderar över om det är värt att engagera sig i. Det kan gälla svårigheter och hinder i livet, så som livspussel eller skolprestation etc. Denna beskrivs också som komponenternas motivationskomponent. När man har en stark KASAM så kan man bortse från de trauman och olyckor som sker och fortfarande se till det man uppskattar och det man är hängiven till, att man känner att livet har en känslomässig innebörd.
Ett sätt att förstå de tre delkomponenterna utifrån barnens perspektiv kan vara att titta på hur Öhman (2011) beskriver det. Hon beskriver det att barnen använder sig av sin lek för att förstå begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom att prova olika roller, nya lekar och nya kompisrelationer tillsammans genom att fantisera ihop en lek så försöker de skapa en mening och en förståelse för vad de har upplevt. I en lek som barnen har skapat har barnen en möjlighet att styra över händelser och känna kontroll.
Öhman (2011) beskriver vidare hur barnen upplever glädje i sina lekar vilket också kan jämföras med att känna en meningsfullhet och även om barnen leker
9
”djupa och traumatiserade lekar” så klarar de då av dem för att de blir på deras sätt.
10
4 METOD
Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer. Att välja kvalitativ metod ger en möjlighet till flexibilitet. Genom kvalitativa intervjuer ges möjligheten att ställa öppna frågor, följdfrågor och ge intervjupersonen större flexibilitet och möjligheter till att utveckla sitt svar (Christoffersen och Johannessen, 2015). Enligt Flick (2006) väljer man en kvalitativ metod där syftet kan vara att man ska beskriva ett fenomen som exempelvis sociala situationer eller som i det här fallet, delade föreställningar och subjektiva erfarenheter. Patel och Davidson (2003) menar att med en kvalitativ intervju har man möjlighet att upptäcka intervjupersonens uppfattning om ett visst fenomen. Frågorna som ställs har också låg standardisering, vilket innebär att de är utformade på ett sådant sätt att det ger intervjupersonen möjlighet till att svara med egna ord.
4.1 Urval
Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket innebär att jag som intervjuare väljer det som är enklast och mest bekvämt (Christoffersen och Johannessen, 2015). Utifrån det urvalet valde jag ut sex stycken förskollärare i tre kommuner som låg nära varandra och samtliga förskollärare hade jag redan en relation till. Det fanns inga specifika inkluderingskrav mer än att vara förskollärare, då jag ville ha ett brett urval utifrån yrkeserfarenhet i verksamheten. Intervjupersonernas åldrar var mellan 27–54 år och de har varit förskollärare ifrån 6 månader upp till 33 år. Kring valet av att intervjua förskollärare enbart, och ej barnskötare eller annan verksam personal inom förskolan, handlade om att det i läroplanen grundar sig i att huvudansvaret ligger hos förskolläraren för att uppnå dess mål (Skolverket, 2018b).
Skolverket (2018b) skriver att:
Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt.
4.2 Datainsamlingsmetod
Kvalitativa intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Christoffersen och Johannessen (2015 beskriver en kvalitativ intervju på så sätt att den är flexibel, spontan samt anpassningsbar beroende på interaktionen mellan intervjuaren
11
och deltagarna. Vid en kvalitativ intervju används främst öppna frågor och intervjuaren kan också ställa frågorna på olika sätt. Deltagarna ges sen möjlighet att svara på frågorna med egna ord. Löfdahl (2014) beskriver att man som människa inte är van med att få frågor om någonting man är bra på och att det är någon som tar sig tid till att lyssna på en, och genom att intervjuaren visar att man är intresserad så kommer man att kunna få höra mycket intressant och förhoppningsvist relevant till sin studie. Studien gjordes utifrån en semistrukturerad intervju med intervjuguide (bilaga 3) och Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver det som att man vid en semistrukturerad intervju har öppna frågor utan förformulerade svarsalternativ där jag som intervjuare får fylligare svar. Däremot kan det enligt författarna ovan vara bra att ha någon typ av standardisering, så som att ställa frågorna i samma följd för samtliga intervjupersoner.
4.3 Genomförande
Innan jag kontaktade aktuella förskollärare togs så bad jag om godkännande av samtliga rektorer i de tilltänka förskolorna. På så vis fick jag klarhet i om det var möjligt att göra intervjuerna på plats eller digitalt via Teams, med tanke på situationen med Covid-19. Genom relationer till olika förskollärare på grund av mitt yrke i förskolan har jag fått möjlighet att välja ut intervjupersoner jag själv redan hade en relation och dessa tog jag kontakt med via mail.
Ett informationsbrev (bilaga 1) samt en samtyckesblankett (bilaga 2) formulerades och skickades sen till intervjupersonerna med en förfrågan om de ville delta i den tänkta studien. Samtyckesblanketterna skrevs under av intervjupersonerna som sedan mailade tillbaka dem så att jag kunde samla in samtliga. På grund av Covid-19 genomfördes alla intervjuer via Teams, förutom två stycken som genomfördes i deras naturliga arbetsmiljö. Samtliga intervjuer genomfördes enligt tidsplan då möjligheterna med att hålla intervjuerna via web gjorde det enklare. Inför intervjuerna så formulerades en intervjuguide som användes som stöd under intervjuerna. Samtliga intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Intervjuerna varade mellan 20 och 30 minuter.
4.4 Databearbetning
Som analysmetod valdes kvalitativ innehållsanalys. Att göra en kvalitativ innehållsanalys handlar främst om att tolka texter och fungerar på olika nivåer samt på olika typer av text. Fokus i kvalitativ innehållsanalys är också att beskriva variationer genom att identifiera likheter och skillnader i texter (Graneheim och Lundman, 2004). Graneheim och Lundman (2004) beskriver
12
analysprocessen genom att man börjar med att skriva ut och läsa igenom de transkriberade intervjuerna. I tabeller skriver man sedan först in meningsenheter, det vill säga viktiga meningar ur texten med betydelse för studiens syfte. Under analysprocessen kondenserar man sedan dessa meningar, vilket innebär att man förkortar dem och sammanfattar innehållet. Här följer sedan en kodning, där man kodar dessa kondenserade meningar till korta koder. När alla meningar är kodade ska man sedan sortera dessa för att samla dem i olika underkategorier som slutligen sammanställs under olika kategorier.
Här nedan följer några exempel av meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier.
Tabell 1. Beskrivning av analysprocessen
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
Rörelsemålen som vi har i läroplan är alldeles för stora, så vi måste hela tiden bryta ner dem.
Rörelsemålen måste brytas ner för att de är stora
För stora
rörelsemål
Rörelsemål i läroplan
Förskolans förutsättningar
Det är
viktigt…mycket rörelse så utvecklas din intelligens bättre och du får det lättare i skolan.
Rörelse gör det lättare i skolan
Främjar intelligens
Synen på fysisk aktivitet och rörelse
Fysisk aktivitet och rörelse
Att man får en alldaglig rörelse och har roligt ihop
Mycket rörelse och har roligt
Roligt ihop Gemenskap Likvärdig förskola för alla barn
Tolkningen i kvalitativ innehållsanalys kan ske på två olika nivåer; manifest och latent tolkning. Manifest tolkning innebär att det är det vi ser, det uppenbara och vad som sägs, medan en latent tolkning handlar om att upptäcka vad som sägs eller sker mellan raderna (Graneheim och Lundman, 2004).
Analysen har främst fokuserat på manifest tolkning i denna studie.
4.5 Tillförlitlighet
Att mäta en studies tillförlitlighet går att göra på flera olika sätt. Patton (2002) skriver att för att generera trovärdiga och användbara resultat behöver man ha två grundläggande förhållningssätt. Man behöver ha ett kritiskt tänkande, det vill säga att man ser en helhet och ett sammanhang med kritiskt perspektiv där man hela tiden ifrågasätter vad man möter. Sedan behöver man ha ett kreativt
13
tänkande för att kunna upptäcka nya saker, prova sig framåt och leka fram olika metaforer för att kunna göra kreativa kopplingar och ett djupt meningsskapande. När man mäter studiens tillförlitlighet granskar man bland annat också forskarens förkunskaper i området. Graneheim och Lundman (2017) menar att forskarens förförståelse kring fenomenet som studien fokuserar på är viktigt för att öka tillförlitligheten. Denna studie görs inom förskolan, vilket för mig är ett känt område sedan ett par år tillbaka och genom att jag också valde att intervjua personer jag redan har en personlig relation till så har jag också en förförståelse kring hur de tänker. Graneheim och Lundman (2017) beskriver också att man kan mäta tillförlitligheten genom att titta på studiens överförbarhet, vilket betyder att studiens metod och genomförande ska vara så väl beskrivet så att andra kan göra om studien och få ut samma resultat. För att kunna bedöma om det är möjligt med överförbarhet behöver man vara tydlig med urval, genomförande, datainsamling och analys.
Graneheim och Lundman (2017) beskriver också att för att få en ökad trovärdighet är det viktigt att finna den röda tråden och att se till att det är deltagarnas röst som hörs i studien och inte forskarens. För att öka trovärdigheten används därför citat från intervjuerna för att styrka resultatet.
4.6 Etiska överväganden
För att skydda intervjupersonernas integritet används fiktiva namn när citat från intervjuerna presenteras i resultatet. Löfgren (2014) påpekar att det är viktigt att planera tiden, då förskollärares tid är en bristvara och att det kan vara bra att knyta en kontakt innan man ses för att skapa ett band. Genom mitt bekvämlighetsurval av personer att intervjua fanns redan relationer, vilket skulle kunna vara en nackdel. Då det redan finns en relation till intervjupersonerna så är risken större att man styr in samtalen och frågorna åt det håll man vill, snarare än lyssnar in förskollärarna. En fördel med att intervjua personer man redan har en relation till kan vara att man får en djupare diskussion kring ämnet för att samtalet flyter på bättre.
Vetenskapsrådets (2017) etiska principer har följts genom hela uppsatsarbetet.
Informationskravet, vilket betyder att alla intervjupersoner informeras om studies syfte samt att det är helt frivilligt och de har möjlighet att avbryta intervjun när som helst. Detta följs sedan av samtyckeskravet vilket innebär att vid intervjutillfället inhämtades ett skriftligt samtycke genom samtyckesblanketten som intervjupersonerna skrev under vid intervjutillfället.
En annan etisk aspekt är nyttjandekravet, vilket betyder att informationen som samlas in till studien endast får användas till uppsatsarbetet och ingenting annat. För att skydda intervjupersonernas integritet kommer jag inte att benämna varken dem eller deras förskolor med namn. Inte heller kommer jag
14
att avslöja vart i landet de arbetar eller bor för att undvika att röja deras identitet, då det inte är relevant för studiens syfte och det är inte heller vad de skrivit på i samtyckesblanketten. Allt material utifrån alla intervjuer och alla uppgifter om informanterna har behandlats så att inga obehöriga kan ta del av dem. Efter att studien är färdig kommer samtlig information kring informanterna att förstöras omedelbart.
15
5 RESULTAT
Studiens resultat är baserat på intervjuer med sex stycken förskollärare i olika kommuner. Resultatet redovisas i tre olika kategorier; Fysisk aktivitet och rörelse i förskolan, Förskolans förutsättningar samt En likvärdig förskola för alla barn. Resultatet presenteras med sammanfattande text som även styrks med citat från intervjuerna.
5.1 Fysisk aktivitet och rörelse
Denna kategori beskriver förskollärarnas syn på fysisk aktivitet och rörelse i förskolan, hur viktigt de tycker det är samt vad rörelse kan vara. De diskuterade också kring hur deras egen uppväxt med rörelse påverkar deras arbete. Den andra underkategorin berör hur ofta förskollärarna undervisar i strukturerad fysisk aktivitet, hur ofta de önskar att man gjorde det samt vad de anser att strukturerad fysisk aktivitet innebär.
5.1.1 Synen på fysisk aktivitet och rörelse
Förskollärarna beskrev att när de arbetat med kroppsuppfattning, motorik eller våra muskler och skelettet så är det rörelse. Rörelse beskrevs som någonting viktigt i förskolan som barnen måste få möjlighet till att utveckla, för att kroppen ska fungera ett helt liv. Förskollärarna påpekade att genom undervisning på förskolan ger de barnen bra förutsättningar till en bra start i livet. En förskollärare beskrev att hur man arbetar med rörelse beror helt och hållet på hur man ser på det själv. Hon menade att det också handlar om hur engagerad man är och vart man själv väljer att lägga nivån på sin undervisning.
En annan förskollärare menade att man kan lägga nivån på utbildningen vart man vill beroende på hur man själv ser på det. Förskolläraren uttryckte sig följande:
Motorisk färdighet, det kan vara allt ifrån att vicka på tårna. Har vi haft rörelse då? Det beror på hur engagerad man är som pedagog antar jag (Förskollärare, 3).
Flera av förskollärarna uttryckte att det kan vara svårt att tolka rörelse och vad som ses som en rörelseaktivitet. De reflekterade över att man kunde tolka rörelse som olika saker, antingen bara som en aktivitet så fort man går till skogen, eller när man gör både en planering och reflektion efteråt. Samtliga förskollärare var eniga om att rörelse är viktigt från tidig ålder för barnen i förskolan. Flera hänvisade till att forskning visar att rörelse i förskolan gynnar
16
koncentrationen, att kunna fokusera samt att barnens intelligens utvecklas bättre. De menade också att barnens hälsa och utveckling främjas av rörelse i tidig ålder, att forskningen även pekar på det. De jämförde också med idrotten i skolan från förr i tiden jämfört med nu, att man i förskolan behöver förbereda barnen på vad som kommer i skolan sen, vilket en förskollärare berättade:
När man i förskoleklass och har idrott, även om den inte är i samma nivå som när man börjar första klass. Men vi måste förbereda barnen på det, helt plötsligt har man idrott och ofta så kanske barnen inte har någon relation till idrott alls, något vi kanske borde ha mer (Förskollärare, 1).
Detta citat illustrerar att barnen behöver förberedas för rörelse i grupp innan de börjar förskoleklass. En av förskollärarna berättade om hinder som hen upplever på förskolan för att utöva fysisk aktivitet. Hen menade att idag om man jämför med förr i tiden så ser vi riskerna fortare än vad vi ser möjligheterna. Det hen menade är bland annat riskerna som kommer med olika klätterställningar man vill bygga eller andra motoriska banor som kan orsaka skada. Hen menade att genom detta blir förskollärare hämmade i sitt arbete att undervisa utifrån förskolans läroplan och man backar då i sitt arbete.
5.1.2 Strukturerad fysisk aktivitet
Strukturerad fysisk aktivitet berör diskussionen kring hur ofta förskollärarna i förskolan undervisar strukturerad fysisk aktivitet och vad som egentligen är en sådan aktivitet. Diskussionen handlade också om bristen av strukturerad fysisk aktivitet och varför den inte är tillräcklig i förskolan. Förskollärarna beskrev alla hur de undervisade strukturerad fysisk aktivitet i förskolan, i allt mellan en gång i veckan till flera gånger om dagen. Några menade att de hade en strukturerad fysisk aktivitet flera gånger om dagen när de spelar musik och dansar, går ut på gården eller tar en promenad, eller går balansgång ute på stenar. Andra menade att när de har en strukturerad fysisk aktivitet så är det när det finns en planering kring att någonting ska ske och att aktiviteten har ett tydligt syfte. Tankarna skiljde sig åt, men samtliga förskollärare var eniga i att de utövar någon form av strukturerad fysisk aktivitet, och anledningen var att rörelse ansågs vara en viktig del i förskolan. En förskollärare diskuterar kring vad som anses vara strukturerad fysisk aktivitet:
Vi har det också i vardagen, till exempel en balansbana inomhus där barnen ofta går eller springer förbi. En tejp som vi tejpat upp på golvet. Den banan kan man också göra hur avancerad som helst (Förskollärare, 4).
Förskollärarna diskuterade också mycket kring bristen på strukturerad fysisk aktivitet och olika anledningar till det. Flera förskollärare tog upp tidsbrist, där de känner att de inte hinner med sitt arbete, eller personalbrist när det är för lite
17
personal för att exempelvis kunna ta med barngruppen till skogen. En förskollärare förklarade:
Vi gör knappt mer än att gå till skogen eller kastar ihop en rörelseaktivitet nån gång i veckan (Förskollärare, 3).
Ett flertal av förskollärarna tog också upp vikten av att vara utomhus mycket för att främja barnens rörelse. De menade att genom att vistas ute får barnen en daglig dos av frisk luft, rörelse och fysisk aktivitet som är en viktig del i livet. Flera av dem upplevde också att utomhus är bästa möjligheterna för att främja barnens grovmotorik genom att klättra upp och ner på olika material, att möta olika terränger som är kuperade och hela tiden få olika utmaningar.
5.2 Förskolans förutsättningar
Denna kategori berör rörelsemålen i förskolans läroplan, förskolans miljö samt betydelsen av fortbildning. Rörelsemålen i förskolans läroplan är första underkategorin och här diskuterar förskollärarna målen och deras tankar kring dem samt hur de implementeras i förskolans vardag. Den andra underkategorin beskriver förskollärarnas syn på förskolans miljö och närmiljö. Den sista underkategorin beskriver betydelsen av fortbildningar i förskolan samt hur förskollärarna arbetar med kvalitetsarbete.
5.2.1 Rörelsemålen i förskolans läroplan
Flera av förskollärarna uttryckte en fundersamhet kring rörelsemålen, de upplevde att det är stora och breda mål som de ska arbeta utifrån. De pratade också om att bryta ner målen i mindre delar för att de ska bli lättare att arbeta med och att kunna utvärdera. En förskollärare uttryckte sig såhär:
Lättare nu när vi har prioriterade mål, vilket gör att det är enklare då vi gör större planeringar som vi hela tiden följer upp där vi tänkt till med aktiviteter både ute och inne samt gå till skogen och en idrottshall i närheten (Förskollärare, 6).
Med det menade hen att de arbetar i sitt arbetslag utifrån prioriterade mål i förskolan, vilket gör det lättare för dem att följa sitt arbete och inte tappa tråden. Detta påpekas också av en annan förskollärare som menar att samtliga mål i läroplanen är lika viktiga och stora och därför behöver de jobba med allihop lika mycket. Förskollärarna ansåg också att målen i läroplanen är viktiga och det är därför viktigt att man inkluderar dem i allt man gör, detta förstärks med att en annan förskollärare poängterade att allt de gör kopplat till läroplanen, ofta inkluderar flera mål även fast de inte tänker på det. Även kritik riktas mot förskolans läroplan. I intervjuerna lyfts det att rörelsemålen inte fokuserar på en hälsoaspekt, utan mer ifrån de estetiska bitarna så som dans,
18
rörelse och musik. Förskollärarna önskade att det skulle finnas mer kunskap kring det som fördjupar förståelsen kring rörelsemålen. En annan förskollärare tog också upp att rörelsemålen får alldeles för lite plats i läroplanen, att rörelsemålen inte är tydliga medan alla andra ämnesinriktade mål är det:
Jag tycker nyss vi fick vår nya läroplan och då hade de möjlighet att utveckla den. Ändå är det nu så att det är otydligt och rörelse som är den viktigaste delen, är minst. Inte heller är den tydlig eller ger oss någon mer tydlig förklaring på djupet, förstår du vad jag menar? (Förskollärare, 5).
Samtliga förskollärare tyckte att de arbetar med att implementera förskolans läroplan hela tiden, men i intervjuerna framgick det att de mer arbetar för att nå fram och ge verktyg, snarare än med hur målen ska uppfyllas. De påpekade vikten av att motivera barnen, att utmana barngruppen och individen och att kunna utmana i olika saker. De betonade också att rollen som förskollärare snarare handlar om att hela tiden ge barnen förutsättningar till att kunna arbeta mot läroplanens mål, snarare än att uppfylla målen.
5.2.2 Förskolans miljö
Samtliga förskollärare upplevde att de hade bra förutsättningar för att undervisa i rörelse i förskolan. Flera av dem beskrev att utomhusmiljön, närhet till skogen eller till andra förskolor och lekplatser är en stor fördel. De menade att genom att vistas utomhus i varierande miljöer med olika kuperade terränger så får barnen en allsidig rörelse, även om den inte anses vara styrd och strukturerad. En förskollärare berättade att de har svårt att lämna gården av olika anledningar, men var då tacksamma över att de har en bra förskolegård som ger möjlighet till fysisk aktivitet. En av förskollärarna uttryckte sig såhär:
Promenader, nya miljöer där barnen får prova på och testa. Så som skogen, andra förskolor eller lekparker, olika typ av terräng (Förskollärare,5).
Flera av förskollärarna beskrev också bristen på bra ytor att röra sig på inomhus, vilket begränsar dem i arbetet. Små trånga lokaler eller dåligt med material för att arbeta med fysisk aktivitet och rörelse är bland annat anledningar till det. En av förskollärna pratade om alla möjligheter som finns med olika typer av material att klättra på, men ansåg att det är många risker som väger över.
5.2.3 Betydelsen av fortbildning
Nästan alla förskollärare har under sin tid i som förskollärare fått olika typer av fortbildning, alla i studien önskar dock mer fortbildning i ämnet.
Fortbildningarna har handlat om rörelse och fysisk aktivitet, men även om hur man planerar, utvärderar och utvecklar sin undervisning, det systematiska
19
kvalitetsarbetet. Samtliga som hade fått fortbildning under sin tid som förskollärare menade också att dessa olika typer av utbildningar också har gett dem förutsättningar för att kunna fortsätta att undervisa, samt för att kunna utveckla sitt arbete. En av förskollärarna har på sin arbetsplats en reflektionsvecka varje månad tillsammans med sina kollegor, där de har möjlighet till att reflektera kring tidigare undervisningar samt möjlighet till att planera kommande veckor.
Vi har också reflektionsvecka var fjärde vecka där vi planerar vad vi ska göra de kommande tre veckorna, då får vi sitta tillsammans i arbetslaget. Då ges det möjlighet till att planera vad för rörelse, vad för skapande och vad det är vi ska göra i skogen tillexempel (Förskollärare, 2).
Hen menade att denna förmån, som hen kallade det, möjliggjorde kontinuerlig uppföljning, struktur och reflektion kring undervisningen.
5.3 En likvärdig förskola för alla barn
Denna kategori innehåller underkategorierna Närvarande pedagoger samt Vikten av inkludering och individanpassning och Gemenskap. Den första underkategorin beskriv betydelsen av att förskollärarna är närvarade i barnens fysiska aktiviteter. Den andra underkategorin beskriver hur förskollärarna arbetar för att ge alla barnen samma förutsättningar och möjligheter i förskolan. Den tredje underkategorin tar upp hur förskollärarna arbetar för att alla barn ska uppleva en gemenskap och hur barnen själva skapar gemenskap i barngruppen.
5.3.1 Närvarande pedagoger
Flera av förskollärna pratade om vikten av att vara med barnen, och att utföra aktiviteterna på samma sätt som barnen gör. Med det menade dem att vill barnen inte delta kan de försöka med att ta i handen eller att gå in i aktiviteten själv och visa, för att sänka förväntningarna på barnen. En förskollärare berättade om en situation med ett barn som är avvaktande i en situation och förskolläraren beskrev hur hen gör:
Då får jag helt enkelt klättra upp och ner för den där ruschkanan tills barnet känner sig trygg i att själv åka. Och då gör jag bara det. Det är ju mitt jobb (Förskollärare, 1).
De pratade också om att det ibland är svårt att vara närvarande, men att det samtidigt är deras uppdrag. De menade att det arbete de gör kräver att de är närvarande, för att kunna utföra sitt arbete att kunna reflektera och vara en pedagog som finns där. Med detta menade de också att för att kunna vara en närvarande pedagog är det viktigt att lägga tid på relationerna de har med
20
barnen för att bygga upp en tillit och få ett förtroende. En förskollärare beskrev det såhär:
Det är svårt men det är mitt ansvar att hitta någonting för alla barn genom att försöka skapa egna relationer till barnen så de kan känna att de kan lita på mig och vara trygga.
Förskolläraren menade att det var svårt att vara en närvarande pedagog om man inte visste vad det var som barnen behövde av en.
5.3.2 Vikten av inkludering och individanpassning
Förskollärarna var överens om att de behövde kunna anpassa all aktivitet beroende på vilken barngrupp de hade eller vilken individ det var som de ska undervisa för. Detta gjorde de på olika vis och förskollärarna redogjorde för hur det kunde gå till. En förskollärare berättade hur de valt att börja med rörelse redan i 1 årsåldern, för att rörelse ska vara en naturlig del i deras vardag så tidigt som möjligt. Genom detta blir rörelse aldrig någonting nytt eller ett stort kliv, som till exempel att gå upp till idrott sen i skolan utan då finns det redan med tidigt. De menade att man redan vid tidig ålder ser barnet som kompetent och kan därför ge utmaningar utifrån hens förutsättningar. En förskollärare berättade om vikten av att kunna individanpassa utifrån barnets förutsättningar:
En del barn fixar att balansera på spindeltråd medan andra lär sig gå och då behöver man veta hur man ska ge barnen rätt förutsättningar (Förskollärare, 4).
Förskollärarna pratade också om hur de behöver inkludera alla barn och ett flertal förskollärare pratade om vikten av att barnen får vara delaktiga i aktiviteter och vad förskollärarna gör, för att de ska tycka det är intressant.
Barnen kan till exempel få välja vilken musik de ska ha, vart gruppen ska gå på promenad eller vilken dans de ska dansa till. Detta i kombination med att flera förskollärare också tar upp musiken som en viktig del för att få med barnen. Bara genom att sätta på någon musik menade förskollärarna att det drar till sig barnen, de förstår att någonting är på gång, det är spännande och ofta igenkännande. En av förskollärarna önskade mer kunskap kring hur de ska kunna ge samma förutsättningar till barn med olika typer av funktionsvariationer som hämmar deras fysiska rörelse. Hen menade att de hela tiden måste anpassa aktiviteterna till hela barngruppen, vilket kan göra att det är svårt att inkludera alla barn eller att helt enkelt välja bort olika typer av aktiviteter för att alla inte har samma möjlighet till att delta.
5.3.3 Gemenskap
Flera av förskollärarna har dragit paralleller till att forskning visar att befolkningen rör sig mindre idag jämfört med förr och att vi är mer
21
stillasittande idag. I intervjuerna diskuteras det om att barn är mycket stillasittande hemma och att barn idag spenderar mycket av sin vakna tid på förskolan, vilket lägger ett stort ansvar på förskollärarna. Flera menade då att det är viktigt att det är roligt på förskolan och att barnen kan känna en delaktighet och en gemenskap. När barnen upplever att de är i en gemenskap tror förskollärarna att verksamheten för dem blir mycket roligare, innehållsrik och att de också kommer att lära sig mer. En förskollärare förklarar det här:
På gården har barnen hierarkier men lämnar vi gården försvinner dessa och alla kan leka med varandra (Förskollärare, 2).
Flera förskollärare upplevde samma sak, att när man lämnar gården så stannar många bekymmer kvar på gården. Många barn känner en glädje och gemenskap när de får gå iväg och det tycks lättare att hitta andra kompisar att leka med. En förskollärare menade att när de lämnar gården sker inte bara nya kompisrelationer utan också nya lekar och utmaningar dyker upp, vilket verkar skapa glädje hos barnen.
5.4 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis så visar resultatet att flera förskollärare upplever att de har de rätta förutsättningarna för att kunna erbjuda barnen en vardaglig undervisning inom rörelse. De diskuterade också kring sin egen roll i barnens lärande, att beroende på vilken kunskap och inställning förskollärare har till ämnet så blir också utfallet därefter. Resultatet visar också att förskollärarna önskar mer kunskap kring fysisk aktivitet och rörelse i förskolan, så som förslag på aktiviteter, hur barnens fysik fungerar men också hur de kan anpassa aktiviteterna för alla barn.
Förskollärarna poängterar vikten av att vara en närvarande pedagog, att delta i aktiviteterna, visa ett intresse och vara lyhörd. Resultatet visar även att förskollärare behöver kunna anpassa undervisningen utifrån både individ- och gruppnivå. Förskollärarna beskrev också deras tankar kring rörelsemålen i förskolans läroplan. Deras tankar handlade om att rörelsemålen är stora och komplexa vilket kräver mer av förskollärarna för att kunna utföra arbetet. De upplevde också rörelsemålen som otydliga där man hade önskat mer bakgrund och kunskap kring ämnet. Samtliga förskollärare i studien ansåg att förskolans rörelsemål var lika viktiga som alla andra mål i förskolan.
22
6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemål som finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet. De diskussioner som förskollärarna har haft kring varför fysisk aktivitet är viktigt för barnen har bland annat handlat om att fysisk rörelse stärker utvecklingen i skolan. Samtliga förskollärare menade att genom att barnen har en god fysisk hälsa så presterar de bättre i skolan, någonting som de flesta hänvisade till tidigare forskning. Dessa uppfattningar går i linje med Ericssons (2005) studie om som visade att fysik hälsa faktiskt bidrar till bättre resultat i bland annat taluppfattning, läs-och skriftspråk samt kreativitet. Även Grindberg och Jagtoien (2000) tar upp att fysisk aktivitet främjar utvecklingen i skolan och att barn med allsidig rörelseerfarenhet utvecklar sina sinnen och rörelsemönster. Med detta sammanhang så kan man anta att tidigare forskning har gjort förskollärare mer medvetna kring exempelvis varför de behöver utöva fysisk aktivitet tillsammans med barnen, och vad fördelarna och resultatet av det blir. Här ska dock tilläggas att vid intervjuerna i denna studie framkom det också att det krävs mer kunskap kring hur barnens motoriska utveckling sker, för att förskollärarna ska kunna göra sitt uppdrag, vilket också Grindberg och Jagtoien (2000) fått fram i sitt resultat.
En del lärare i Sevimli-Celik och Johnsons (2003) studie upplevde att det är svårt att undervisa i ett ämne som de inte hade så mycket kunskap kring, vilket stämmer överens med vad förskollärarna i denna studie har sagt kring rörelsemålen i förskolans läroplan. Resultatet visar att flera förskollärare upplever att rörelsemålen i förskolans läroplan är stora, svårtolkade och ganska breda vilket kräver att förskollärarna bryter ner dem till mindre delar, reder ut begrepp och tolkar själva. Detta jämförs också med andra mål i läroplanen som anses vara enkla och lätta att förstå, vilket gör att förskollärare upplever motstånd när de ska försöka undervisa i dem och oftare väljer något annat ämne istället. Även studien av Sevimli-Celik och Johnson (2013) visar att lärare önskar mer kunskap i ämnet fysisk aktivitet och rörelse för att kunna undervisa i ämnet.
Resultatet visar att förskollärarna var ganska eniga om att fysisk aktivitet främjas utomhus, både på förskolan men också i annan miljö. Detta stämmer överens med studien av Schlechter et al. (2017) som visade att genom att spendera mer tid utomhus samt att dela in barnen i smågrupper så är barnen
23
mer i rörelse. Att dela in barnen i smågrupper gav resultat kan jämföras med att man i Sverige arbetar efter rörelsemål i förskolans läroplan, vilket gör att barnen får strukturerad fysisk aktivitet. I intervjuerna diskuterades förskollärarna kring att de arbetar med barnen i grupper, där de planerar aktiviteterna innan, bland annat vid reflektionstider och under planeringstid, vilket möjliggör ett arbete fördelat i mindre grupper. Även Pfeiffers (2013) studie visade att genom att man som pedagog är kunnig och intresserad, visar intresse för ämnet och engagerar sig så kunde personalen i förskolan med bland annat nytt material och förändringar i miljön, se att barnen förbättrade sin fysiska aktivitet. Detta kan återigen kopplas samman med att förskollärarna genomför strukturerad fysisk aktivitet i förskolan och att de genom att utveckla sitt arbete kan uppnå sina mål.
Genom att göra rörelsemålen begripliga för förskollärarna ges det också möjlighet att få barnen att uppleva en begriplighet. Om förskollärare begriper sin undervisning och det ämnet det handlar om, i det här fallet fysisk aktivitet och rörelse, så kan de också undervisa i det, vilket också kan göra att barnen får en känsla av begriplighet kring varför vi gör det vi gör på förskolan (Bergmark & Kostenius, 2011). Öhman (2011) beskriver att barn upplever delkomponenterna utifrån KASAM när de leker fri lek och vid leken så kan de också känna glädje och meningsfullhet. Detta kan kopplas samman med resultatet i denna studie genom att förskollärarna pratar om vikten av inkludering, individanpassning och gemenskap. Om förskollärarna som de beskrivit, ger barnen förutsättningar för att kunna vara med att känna en gemenskap, att delta i grupp men framförallt att uppleva glädje tillsammans med andra, så kan man koppla det samman med KASAM. Delkomponenten meningsfullhet, det vill säga att barnen upplever en känsla av att det man gör, betyder någonting, vilket stämmer överens med att uppleva känslan av gemenskap. Barnen behöver också få uppleva att aktiviteten är hanterbar vilket beskrivs som att barnen behöver känna att de klarar av och hanterar det som de upplever och det som sker (Bergmark & Konstenius, 2011). Detta kan i samband med barnens fysiska aktivitet och rörelse tänkas att man som förskollärare är delaktig och anpassar undervisningen efter individen. Det framgick också i resultatet att förskollärarna ansåg att deras uppdrag handlar om att göra alla barnen delaktiga, utmana barnen och se till att lägga undervisningen på en nivå som individen klarar av att hantera och bemästra.
Vilket kort kan förklaras som att förskollärarna gjort aktiviteten hanterbar för barnen.
Hammar och Johansson (2008) beskriver att motoriska hinder kan vara en av anledningarna till dåligt självförtroende hos barn, och utifrån det salugena synsättet kommer barnet då inte heller att känna en meningsfullhet med det
24
som den gör och upplever (Bergmark & Kostenius, 2011). Detta kan kopplas samman med resultatet i denna studie då det framgick att förskollärare önskade mer kunskap i hur de kan inkludera barn med behov i aktiviteterna, för att barnet inte ska känna sig exkluderad eller att hela barngruppen får avstå från aktivitet för att ett barn inte ska känna att den blir ensam. Samtliga förskollärare var överens om att vikten av fysisk aktivitet och rörelse är livsviktig. Detta går i linje med Sevimli-Celik och Johnson (2013) studie, där framgick det också att lärarna tyckte att rörelsen är otroligt viktig för barnen, framförallt för att de upplevde att barnen hade ett väldigt stillasittande fritidsliv.
6.2 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer. Genom att valet föll på en semistrukturerad intervju fick man också olika svar som beskrev förskollärares syn på fysisk aktivitet. Man fick också insyn i deras syn på andra viktiga delar i hur verksamheten och deras arbetssätt ser ut, vilket gav mig en större bild av helheten. Intervjufrågorna skickades inte ut i förväg då det var önskvärt med ett djupt och ärligt svar ifrån de intervjuade, för att de inte skulle tänka ut sina svar i förväg eller diskutera frågorna med sina kollegor.
Intervjupersonerna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket gav möjlighet till att med förutbestämd hand välja de personer jag ville intervjua beroende på vad jag ansåg passade mitt syfte. För att öka studiens trovärdighet hade det dock passat sig med ett bredare urval av personer. Dessa personer som valdes ut, var jag alla bekant med och även deras arbetsplats vilket gjorde att jag i förväg hade en liten förkunskap kring hur de arbetar, vilket kan jämföras med om jag valt personer jag inte haft relation till som arbetar där jag inte haft någon insyn. Studiens trovärdighet hade ökat ytterligare om jag varit med i förskolorna och observerat på vilket sätt förskollärarna arbetade med rörelsemålen.
Slutligen så tänker jag också på studiens överförbarhet. Graneheim och Lundman (2017) beskriver att för att en studie ska vara tillitsfull behöver man titta på om studien är överförbar, vilket innebär att någon annan forskare kan ta över studien. Genom att jag har fått med ett gediget material med citat och diskussion ifrån förskollärarna i studien, vilket gett mig ett djupt resultat så ökar det tillförlitligheten och studiens överförbarhet. Graneheim och Lundman (2017) påpekar att för att göra en studie tillförlitlig så skulle det krävas att forskaren bland annat är insatt i relevant tidigare forskning. Med tanke på att denna studie faller samman mycket med tidigare forskning kan det tolkas som att jag har en god förkunskap i ämnet, men att ett bredare perspektiv inte hade
25
skadat, förslagsvis om jag själv hade varit insatt i fysisk aktivitet på något sätt innan, där jag fått annan erfarenhet eller exempelvis om jag haft en längre verksam tid i förskolan mot vad jag har nu. Ändå skulle man nog kunna anta att studiens överförbarhet (Graneheim och Lundman, 2017) är god, då metoden och tillvägagångssättet är noga beskrivet. Jag tänker att med min förkunskap kring rörelsemålen i förskolans läroplan samt att jag har insyn i förskolan, så ger det mig också ett bredare perspektiv på hur resultatet hänger samman med intervjuerna och deras verklighet.
6.3 Slutsatser
Denna studie har bidragit med nya insikter om förskollärares syn på rörelsemålen i förskolan, vilket förhoppningsvis kan öka möjligheten att förskollärare fokuserar på att främja fysisk aktivitet och rörelse i förskolan.
Rörelsemålen tycks bli hanterbara om man bryter ner dem och arbetar med dem i mindre bitar, vilket också säkerligen gör dem lättare att reflektera över och att utveckla undervisningen vidare. Resultatet visar också vilken kunskap och engagemang som förskollärarna besitter och att de genom att vara delaktiga i undervisningen främjar till fysisk aktivitet för barnen. Att vara en närvarande och lyhörd förskollärare med förståelse och kunskap i hur man undervisar i fysisk aktivitet, samt att man nyttjar sin närmiljö, kan öka barnens fysiska aktivitet. Resultat visar också att förskollärarna önskar mer kunskap i hur fysisk aktivitet kan användas i förskolan samt hur de kan arbeta för att inkludera alla barn i aktiviteterna, framförallt barn med funktionsvariationer så att de inte ska bli exkluderade. Denna studie kan också vara ett sätt för rektorerna att se vad förskollärarna anser om sitt arbete med fysisk aktivitet, och också vad de önskar för stöd av rektorerna.
För att forska vidare på ämnet hade man med fördel kunnat rikta in sig på inkluderingen av barn med olika typer av stöd och hur de inkluderas i fysiska aktiviteter. Man hade också kunnat göra en bredare studie där man haft möjlighet till ett större urval samt större utsträckning geografiskt, då samtliga av mina intervjupersoner angränsade till varandra genom att arbeta i närliggande kommuner. Här tänker jag att om studiens geografiska centrum varit större så kanske man kunnat jämföra mer hur det ser ut på olika sätt, förslagsvis med olika yttre miljöer. Jag tänker att om man haft studier långt upp i Norrland så har de ett annat klimat än de långt ner i Skåne, vilket gett oss olika förutsättningar utomhus för studien.
Som förslag på fortsatt forskning i ämnet hade man kunnat arbeta vidare med förskolornas förutsättningar för att kunna utföra styrd fysisk aktivitet. Det hade
26
också varit intressant att veta hur rektorerna arbetar för att ge förskollärarna de förutsättningar som efterfrågas.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Berglind, D., Hansson, L., Tynelius, P., & Rasmussen, F. (2017). Levels and patterns of objectively measured physical activity and sedentary time in 4-year-old Swedish children. Journal of Physical Activity and Health, 14(2), 117-122.
Bergmark, U., & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft - lärande, etik och hälsa. Studentlitteratur.
Boldemann, C., Dal, H., Mårtensson, F., Cosco, N., Moore, R., Bieber, B., ...
& Söderström, M. (2011). Preschool outdoor play environment may combine promotion of children's physical activity and sun protection.
Further evidence from Southern Sweden and North Carolina. Science &
sports, 26(2), 72-82.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarst denter. Studentlitteratur
Eriksson, I. (2005). Rör dig- Lär dig. SISU idrottsböcker.
Flick, U. (2006). An introduction to qualitative research (3rd ed.) Sage.
Folkhälsomyndigheten. (2010) Övervikt och fetma. Hämtad: 2020-11-26 från Övervikt och fetma — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) FYSS (2017). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Läkartidningen förlag AB.
Gottwald, J. M., Achermann, S., Marciszko, C., Lindskog, M., & Gredebäck, G. (2016). An embodied account of early executive-function develop- ment: prospective motor control in infancy is related to inhibition and working memory. Psychological science, 27(12), 1600-1610.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nurs ing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthi- ness. Nurse education today, 24(2), 105-112.
