Universitetsledningens stab 1 (14) Rektor
Peter Tellberg Magnus Petersson
Regeringen
Utbildningsdepartementet
Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden 2018-2020
Göteborgs universitet ska enligt beslutade direktiv upprätta ett budgetunderlag för perioden 2017-2019. Budgetunderlaget ska senast 22 februari 2017 lämnas till
Utbildningsdepartementet.
Budgetunderlaget är disponerat enligt följande:
Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden 2018-2020 ...1
1 Sammanfattande bedömning av verksamheten ...2
2 Utbildning ...3
3 Forskning ...7
4 Ekonomisk utveckling ...12
5 Investeringar i anläggningstillgångar ...13
6 Lokalförsörjning ...13
7 Räntekonto och kredit i Riksgälden ...14
8 Avgiftsbelagd verksamhet ...14
Förslag till beslut ...14
Tabellbilagor ...14
1 Sammanfattande bedömning av verksamheten
Universitetet som garant för vetenskap och fakta blir allt viktigare i samhället. Rollen som opartisk och kritisk kunskapsförmedlare och forskningsutförare är för universitet viktigare än någonsin och en viktig pelare i ett demokratiskt samhälle. Hög kvalitet i utbildning och forskning är grundstenarna i universitetets uppdrag. Det är en stor och viktig utmaning för universiteten att garantera denna kvalitet som en förutsättning för konstruktiv samverkan med det omgivande samhället.
Verksamheten vid Göteborgs universitet har under 2016 tagit ytterligare steg mot för- verkligandet av Vision 2020 − det strategidokument som sedan 2012 vägleder universitetets verksamhet. I enlighet med visionen strävar universitetet efter att erbjuda utbildning som kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet; ett brett utbildningsutbud för att kunna erbjuda många utbildningsingångar på alla nivåer; vetenskaper och discipliner i samverkan sinsemellan och med det omgivande samhället för att möta globala
samhällsutmaningar.
Mot beskrivningen av universitetets roll och vision vill Göteborgs universitet framhålla, i relation till kommande resurstilldelningsutredning, betydelsen av ett samlat anslag från regering och riksdag till universiteten och högskolorna. Nuvarande uppdelning begränsar flexibiliteten och missgynnar autonomin och möjligheten till snabba omställningar.
Universitetet bedömer att ett samlat anslag skulle utgöra en starkt bidragande faktor för kvalitetsutveckling av utbildning, forskning och samverkan samt för att skapa bättre möjligheter att erbjuda lärare attraktiva karriärvägar. Sammantaget skulle det stärka universitetets planeringsförutsättningar och öka tilliten till universitetens egen förmåga att göra prioriteringar. I detta sammanhang vill Göteborgs universitet också betona betydelsen av att specifika uppdrag till universitetet fördelas med ett flerårigt perspektiv.
2 Utbildning
Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser
Göteborgs universitet är ett populärt lärosäte med ett samlat utbildningsutbud som omfattar 1400 fristående kurser och 190 utbildningsprogram. Det pågår ett oavbrutet utvecklingsarbete med att förnya och förbättra utbildningen.
Antalet registrerade helårsstudenter vid Göteborgs universitet ökade med knappt 600 under 2016. Ökningen beror på fler platser inom framför allt lärarutbildningarna men även på en ny registeringsmetod utifrån Ladokkonsortiets rekommendationer. Antalet helårsstudenter uppgår 2016 till 25 996. Antalet helårsstudenter kommer med nuvarande planeringsförutsättningar att öka under de kommande åren, genom utbyggnad av nya utbildningsplatser inom främst lärarutbildningar och vårdutbildningar.
Kvalitetsförstärkningen av utbildningsområdena humaniora, juridik, teologi,
samhällsvetenskap samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning på 30 miljoner kronor har på planerat sätt fortsatt under 2016. Satsningen har haft direkta kvalitetshöjande effekteter på utbildningsområden som tidigare varit underfinansierade. Satsningen har också inneburit en utveckling av nya utbildningar, tex inom digitalisering och dess koppling till ämnen utanför teknikområdet. I höstens budgetproposition markerades att kvalitetssatsningen till högskolorna är tidsbegränsad till och med 2018 för att därefter avslutas. Detta riskerar att få direkta kvalitetssänkande effekter. Satsningen har också finansierat fler tjänster och om finansieringen inte kan permanentas behöver inom kort åtgärder för omställning påbörjas.
Göteborgs universitet vill därför markera det djupt olyckliga ifall satsningen upphör 2019.
De strategiska satsningarna för utveckling av utbildningsutbudet på universitetsgemensam nivå fortskrider. Styrelsen har för tredje och sista året avsatt fem miljoner kronor av balanserat kapital för utlysning av utvecklingsmedel. 2016 års satsning prioriterade två områden:
1. Utveckling av kurser/program särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning, genom förbättrad tillgänglighet av utbildningarna för en bred studentpopulation.
2. Utveckling av moment i utbildningen för att stärka studenternas arbetslivsanknytning.
Styrelsen har även avsatt ytterligare tre miljoner av balanserat kapital mellan 2015–2017 i en särskild satsning på fristående kurser vilka är särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning.
Fort- och vidareutbildning är ett av flera prioriterade områden i Vision 2020.
Vid sidan om utveckling av utbudet har Göteborgs universitet de senaste åren gjort omfattande insatser för att stödja:
• Pedagogisk utveckling (policy för pedagogisk utveckling, ett pedagogiskt idéprogram samt en ordning för utnämning av excellenta lärare, samtliga framtagna på
universitetsgemensam nivå),
• Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling genom en universitetsgemensam policy,
• Hållbarhetsintegrering och hållbarhetsmärkning av utbildningarna genom universitetsgemensamma satsningar
• Utveckling av s.k. blended learning, dvs att i allt högre grad komplettera traditionell undervisning med digitala verktyg
• Ökad internationalisering genom universitetsgemensamma utredningar som resulterat i konkreta stödjande insatser.
Göteborgs universitet har som strategiskt mål att kontinuerligt, i samklang med arbetslivets och studenter behov, verka för en ökad dynamik vad gäller utbildningsutbudet. Ett regelverk och en beredningsprocess har under året fastställts för att möjliggöra omfördelningen av utbildningsplatser. Universitetet har genom fastställd process skapat en högre beredskap och flexibilitet för att kunna möta förändrade behov och nya uppdrag. Delar av universitetet upplever en brist på helårsstudieplatser. Exempelvis har ett flertal professionsutbildningar ett högt söktryck. Inom samma områden finns ett stort behov av utveckling av kurser på magister- och masternivå vilka ger behörighet till utbildning på forskarnivå samt en fortsatt brist på helårsstudieplatser för att kunna ge fortbildning och kompetensutvecklingskurser.
Mot denna bakgrund och det generellt sett höga söktrycket har Göteborgs universitet en väl utvecklad strategi och beredskap för en ökad tilldelning av fria utbildningsplatser.
Hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar-och förskollärarutbildningar Enligt nuvarande planeringstal ska det ske en kraftfull ökning av antalet utbildningsplatser inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar-och förskollärarutbildningarna. Göteborgs universitet har vidtagit en rad åtgärder för att klara denna expansion.
För att klara av utökningen av barnmorskeutbildningen har utbildningen ställts om till två antagningar per år med start från och med januari 2017. Antalet programnybörjare uppgår 2016 till 52 att jämföras med 45 nybörjare 2015. Sjuksköterskeutbildningen ska 2017 öka med 45 platser. Antalet nybörjare 2016 är 308 jämfört med 274 nybörjare 2015, en ökning med tolv procentenheter. I statistiken ingår både röntgensjuksköterskeprogrammet och
sjuksköterskeprogrammet eftersom båda utbildningarna är en treårig grundutbildning.
Eftersom utbildningarna byggs ut på flera orter i landet så utgör konkurrensen om
kvalificerade lärare en begränsande faktor för en fortsatt snabb utökning. Göteborg universitet har kontinuerligt rekryterat ett flertal lärare och planerar för ytterligare rekryteringar under 2017. Den kraftiga utbyggnaden av utbildningen i kombination med omstruktureringen av vården gör bristen på kvalificerade VFU-platser märkbar. Universitetet får även konkurrera om handledare eftersom det pågår andra initiativ för att öka tillgången till utbildade
sjuksköterskor, till exempel olika former av introduktionsutbildningar och snabbspår hos sjukvårdshuvudmännen. Det råder i nuläget en stor brist i både slutenvård och kommunal vård på erfarna handledare som uppfyller de kvalifikationer som eftersträvas enligt det
regiongemensamma avtalet gällande VFU. Bristen av VFU-platser innebär en påtaglig risk för att den planerade utbildningsutbyggnaden inte kan ske i planerad takt utan blir försenad.
Universitetet anser att mer färdighetsträning behöver ske i simulerad miljö och vid olika typer av färdighetscentrum för att på så sätt använda vårdens VFU-placeringar till den typ av träning som inte kan simuleras. Här krävs dock en samsyn inom utbildningsväsendet så att inte examinationsrätten riskeras.
Antalet nybörjare till specialistsjuksköterskeutbildningarna minskar 2016 vilket delvis är en följd av att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i juli 2016 meddelade att examensrätten för tre inriktningar drogs in och därför kunde inte de studenter som sökt utbildningar antas.
Universitetet kontaktade övriga högskolor som har samma inriktningar för att på så sätt hjälpa studenter att erhålla en utbildningsplats. Bland de inriktningar som startade hösten 2016 kunde inte alla fylla sina platser då det inte fanns tillräckligt många sökande och/eller att
verksamheterna hade svårt att ge tjänstledighet för studier med kort varsel. Det gäller till exempel inriktningen mot barn och unga där det råder en stor brist på specialistsjuksköterskor.
Universitetet har lämnat in en ansökan om att få tillbaka examensrätten men UKÄ kommer göra sin granskning under våren 2017 och det leder till att även om examensrätten återfås hinner ingen antagning göras till hösten 2017. Uppdraget kommer därför inte kunna uppfyllas för 2017.
Enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor 2017 framgår att lärarutbildningen vid Göteborgs universitet ska öka antalet nybörjarplatser för Förskollärarutbildningen,
Kompletterande pedagogisk utbildning, Grundlärarutbildningen F-3 samt Speciallärar- och Specialpedagogutbildningen.
Ökad antagning inom lärarutbildningarna har skett under året vilket innebär att vi kommer att se en ökning av det totala antalet studenter och examinationer de kommande åren. Inom Förskollärarprogrammet har det under 2016 funnits kapacitetsproblem vad gäller lärarresurser på institutionerna. För att fortsatt kunna bibehålla en bra utbildningsnivå och kunna genomföra utbildningen med hög utbildningskvalité, antogs inte lika många studenter som tidigare
planerats. Utbildningsplatserna omfördelades mellan de andra lärarprogrammen.
Generellt har Göteborgs universitet välkomnat utökningen inom lärarutbildningarna. Detta svarar mot ett tydligt samhällsbehov. De genomförda utökningarna har dock utgjort en stor utmaning vad gäller kapacitet, främst med avseende på kvalificerade lärare. Detta är ett nationellt problem som i hög grad överensstämmer med ovan nämnda situation inom
vårdområdet. För att inte riskerar en kvalitetsförsämring så planerar Göteborgs universitet för att nuvarande planeringsantal kvarstår.
Kompletteringsutbildningar och validering samt andra integrationsåtgärder inom utbildningsområdet
En av de grundprinciper som är vägledande för universitetets arbete är ett uttalat
samhällsansvar. I en tid som präglas av flykt och oro kan universitetet axla detta ansvar på olika sätt. Ett är att erbjuda olika former av utbildning och vidareutbildning för att på så sätt underlätta nyanländas integration i samhället och steget in på arbetsmarknaden. Högre utbildning är en möjlig väg till arbete, men är också i sig en väg till integration och etablering och har ett värde i sig.
En förhållandevis stor andel av de nyanlända har en relativt hög utbildningsbakgrund.
Universitet och högskolor kan underlätta för människor med intresse av och kvalifikationer för högre utbildning att komma i kontakt med universitet- och högskolor för att korta vägarna och tiden det kan ta att bli behörig för högskolestudier eller komplettera tidigare högre utbildning för att komma ut i arbete. Det ter sig angeläget att åtgärder riktar sig även till asylsökande vilka i dagens system ej är behöriga att ansöka till universitet och högskolor, utan istället är avgiftsskyldiga enligt 5 § i förordningen om anmälningsavgift och studieavgift (2010: 543).
De särskilt utformade kompletteringsutbildningarna är ett sätt att underlätta för dem som redan är utbildade lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Göteborgs universitet bedriver sedan flera år kompletteringsutbildningar för nämnda utbildningar. Under året har nya initierats genom nya uppdrag från regeringen.
Göteborgs universitet vill särskilt lyfta följande aspekter:
• Det är viktigt att notera att det ökade antalet presumtiva studenter med flyktingbakgrund och nyanlända med avbrutna universitetsstudier och i universitetsstudieålder på såväl
kort som lång sikt kan öka efterfrågan på ordinarie utbildningsplatser. Volymen på högre utbildning kan därför behöva öka under en period.
• Språkfrågorna är särskilt viktiga att beakta, då behörighetskraven på svenska och engelska är svåra att uppnå. Göteborgs universitet vill därför uppmana regeringen att möjliggöra och förenkla för lärosätena att bedriva behörighetsgivande och förberedande utbildningar i svenska och engelska, men också inkluderande andra studieförberedande moment såsom tex metod, studieteknik och källhantering.
• Asylsökande är enligt dagens förordning avgiftsskyldiga. Göteborgs universitet vill uppmana till en förordningsöversyn där asylsökande, skyddsbehövande och flyktingar undantas från kravet på studieavgifter.
Universitetet har beredskap att, genom olika typer av utbildnings- och forskningsinsatser, ta ett aktivt och utökat ansvar för olika integrationsinsatser.
3 Forskning
Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser
Samhällsansvar och samverkan har utmärkt universitetets arbete under 2016. Detta gäller i högsta grad forskningen. Med ett uttalat samhällsansvar bygger universitetet
gränsöverskridande och dynamiska akademiska miljöer som bidrar till lösningen av såväl lokala som globala problem.
Mångvetenskaplig forskning, gränsöverskridande samarbeten och ömsesidig samverkan ökar förutsättningarna för att lösa stora samhällsutmaningar och stärker samtidigt de enskilda disciplinerna. I den unika satsningen UGOT Challenges (the University of Gothenburg Centres for Global Societal Challenges) har Göteborgs universitet beslutat att avsätta 300 miljoner kronor under sex år för att förverkliga visionen om universitetets tydliga
samhällsansvar genom att bidra till lösningar för globala samhällsutmaningar. Satsningen ska utnyttja universitetets hela vetenskapliga bredd som grogrund för mångsidiga och idérika angreppssätt. UGOT Challenges, som sjösattes 2016, består av sex centra inom
antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marin vattenbruksforskning, åldrande & hälsa, kritiska kulturarvsstudier och kemiska riskanalyser och styrning (www.gu.se/ugotchallenges).
UGOT Challenges bygger på forskarnas egna initiativ som bedömts av internationell expertis.
Forskningsinfrastruktur har varit en brännande fråga de senaste åren. Göteborgs universitet har samverkat med övriga svenska lärosäten och Vetenskapsrådet för att gemensamt prioritera nationell forskningsinfrastruktur i en tid präglad av stora behov av samordning.
Utvärdering av forskning
Göteborgs universitet har tidigare genomfört en utvärdering av forskning med resultat i rapporten RED101. Rapporten blev vägledande för strategidokumentet Vision 2020 och styrelsen har beslutat att en ny utvärdering ska ske före år 2020.
Göteborgs universitet förbereder nu en modell för en ny utvärdering av forskning på hela lärosätet. Hänsyn kommer att tas till forskningen i relation till uppdraget och inkludera samverkan – som är en integrerad del i såväl forskning som utbildning. I förberedelserna har universitetet fört en dialog med andra universitet.
En utvärderingsprocess som är kvalitetsdrivande och inte enbart fokuserar på resultat, utan även inbegriper processer och miljöer uppfattar universitetet måste vara vägledande för en ny modell. Att utvärderingen inte nödvändigtvis ska resultera i omfördelning av resurser utan användas för kvalitetsförbättrande åtgärder och uppföljningar är ytterligare en viktig utgångspunkt. Detta är ett arbetssätt som även används internationellt.
Göteborg universitet välkomnar UKÄs nya uppdrag att ansvara för kvalitetssäkring av
forskning. Vi menar att det är positivt att en och samma enhet granskar kvalitetsprocesserna av samtliga uppdrag – utbildning, forskning och samverkan.
Göteborgs universitet, är med utgångspunkt i de principer som anges ovan, villiga att delta i en fortsatt diskussion för hur ett nationellt kvalitetssystem kan bidra till en bättre forskning och en förstärkt kvalitetskultur.
1 www.gu.se/red10
Extern och internationell rekrytering
Göteborgs universitet har konsekvent arbetat med handlings- och verksamhetsplaner som ett instrument för att nå Vision 2020 (www.vision2020.gu.se). Ett genomgående tema i visionen är fokus på extern och särskilt internationell rekrytering. Insatser har gjorts på central nivå, liksom på fakulteter och institutioner för att attrahera och rekrytera framstående forskare. Som exempel kan nämnas satsningen på Wallenberg Center for Molecular and Translational Medicine – en gemensam satsning med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Västra
Götalands Regionen och AstraZeneca. Med hjälp av mycket attraktiva rekryteringspaket knyts nu unga framgångsrika forskare samt lovande kliniska forskare till detta centrum. Dessutom etableras ett tätare samarbete med AstraZeneca genom samverkan kring rekryteringar och forskningsprojekt. Verksamheten kommer bidra ytterligare med spetskompetens inom Life Science i samverkan med det omgivande samhället.
Forskningens finansiering - basanslagens andel gentemot externa anslag I den av den regeringen lämnade forskningspropositionen framgår att det ska ske en ökning av de så kallade basanslagen. Samtidigt kan en analys av lämnade förslag visa att ökningen ska räcka till:
• Öka jämställdheten bland lärare
• Skapa fler meriteringsanställningar
• Öka mobiliteten bland yngre forskare
• Öka den externa rekryteringen
• Stärka infrastrukturen
• Ge mer forskningstid för redan anställda
• Öka forskningsanknytningen av utbildningen.
• Stärka högskolornas och de nya universitetens forskning
Förutom ovanstående ska basanslagen räcka till medfinansiering och samverkan. Det ökade basanslaget kommer, såvitt Göteborg kan bedöma, inte att täcka de extra kostnader som de nya kraven ställer. Det är givetvis positivt att Sveriges regering ökar basanslagen och ger
universiteten ökat ansvar men Göteborgs universitet anser att det finns en betydande risk att förslagen kommer att innebära såväl en ytterligare fragmentisering som en ökad styrning av forskningen, inte minst då den största procentuella ökningen föreslås ske till de statliga forskningsråden, snarare än till basanslaget.
Göteborgs universitet vill betona vikten av att basanslagens andel i förhållande till de totala forskningsintäkterna behöver öka. En högre andel basanslag i förhållande till externa tidsbegränsade forskningsmedel möjliggör en bättre karriärsplanering, något som är viktigt att beakta inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Mot denna bakgrund vill Göteborgs universitet också framföra önskan om att regeringen skyndsamt tar fram ett förslag till meriteringsanställningar i enlighet med tidigare utredningar.
Göteborgs universitet vill också betona vikten av att den kommande utredningen rörande resurstilldelning beaktar tidigare framförda önskemål om att universitet och högskolor får hantera tilldelade anslag för utbildning och forskning som ett sammanhållet anslag. Detta skulle starkt bidra till en ökad flexibilitet och skulle markant stärka förutsättningarna för att utveckla och stärka kompletta miljöer, där forskning, utbildning och samverkan interagerar i sammanhållna verksamheter.
Forskningens finansiering - ökade krav på innovation och samverkan
Göteborgs universitet ser positivt på utredningen av en ny resursfördelningsmodell gällande basanslaget för forskning. Dessvärre är det oroväckande att regeringen avser använda Vinnovas modell för samverkan som en metod att fördela medel till dess att en ny
resursfördelningsmodell är beslutad. Denna modell har vi tidigare framhållit stark tveksamhet till. Det finns en överhängande risk att Vinnovas modell blir bestående då det är osäkert om och när en ny modell kan beslutas. Vinnovas modell har utvecklats som en pilot avsedd för en mindre summa medel och speglar enbart ett mindre urval av samverkansaktiviteter under en begränsad tidsperiod. Dessa exempel innehöll även utbildningsprojekt kring samverkan vilket medför att utbildningsdelen då kommer att ligga till grund för fördelning av forskningsanslag, utan att innebörden i eller effekterna av detta grundligt analyserats. Flera lärosäten deltog inte i hela Vinnovas projekt och det går rimligen inte att utvärdera dessa i efterhand då
förutsättningarna nu är helt annorlunda jämfört med då pilotstudien genomfördes.
Göteborgs universitet invänder starkt emot att låta Vinnovas testmodell för samverkan användas för resursfördelning av basanslaget för forskning. Istället bör förslaget till en ny resursfördelningsmodell inväntas vilken förhoppningsvis tar ett helhetsgrepp över forskning, utbildning och samverkan. Detta kan ge de nödvändiga och långsiktiga förutsättningar som Göteborgs universitet menar måste karaktärisera ett kvalitetsinriktat resurstilldelningssystem.
I propositionen är det tydligt att samverkan och nyttiggörande av forskning är i fokus.
Däremot uttrycks inga planer på att öka anslaget för innovationskontoren och holdingbolagen vilka idag har viktiga uppgifter för att bidra till nyttiggörandet av den kunskap som genereras vid lärosätena. Holdingbolaget vid Göteborgs universitet, GU Ventures, har under 2016 bedrivit en omfattande verksamhet med utveckling av 66 engagemang i form av nya projekt och bolag. Holdingbolaget har under året avyttrat flera innehav med vinst och noterat fyra bolag för handel på börs. GU Ventures och Forsknings- och innovationskontoret arbetar i nära samarbete och medlen för fördjupad kommersiell verifiering är välkommet och har lett till framsteg i de projekt som dessa har investerats i vid universitetet. Verifieringsmedel behöver dock utökas för att få en större effekt.
Resurser till innovationskontoren och holdingbolagen bör öka och fördelningsmodellen till dessa behöver ses över då den är konstruerad så att stora breda universitet missgynnas, särskilt de som tilldelades medel först 2013.
I propositionen framgår att regeringen kommer att se över holdingbolagens och
innovationskontorens förutsättningar. Vi förutsätter därför att regeringen under våren 2017 ser över resursfördelning till holdingbolag och innovationskontor, tar bort vinstkrav på
holdingbolag och istället ger dessa ett särskilt samhällsuppdrag innefattande uppgiften att hantera och förvalta tillgångar för lärosätets räkning. Därutöver har idébanksmedlen, genom kapitaltillskotten till holdingbolaget, varit av stort värde för de forskare som inte själva vill engagera sig i vidareutvecklingen av sina forskningsresultat. Dessa medel kan med fördel utökas, eftersom dessa är de enda resurser som finns att tillgå i de ovan angivna situationer.
Forskningens finansiering - infrastruktur
Göteborgs universitet har varit drivande i den process som etablerats på nationell nivå kring samverkan kring prioritering och utveckling av forskningsinfrastruktur. Finansiering av forskningsinfrastruktur har de senaste åren blivit en av de stora utmaningarna för svensk forskning. Ökade kostnader för deltagande i internationella samarbeten kring infrastruktur såsom CERN och ESS har minskat utrymmet för nationella investeringar och
Vetenskapsrådets tillgängliga medel för investeringar i forskningsinfrastruktur vilket lett till ökade krav på lärosätena att finansiera dessa investeringar.
Göteborgs universitet efterlyser en tydligare roll för de olika aktörerna kring processerna för att prioritera, finansiera och styra forskningsinfrastruktur. Universitet och högskolor har etablerat ett konstruktivt samarbete i den så kallade URFI gruppen (Univeristetens Referensgrupp för Forskningsinfrastruktur) och för genom denna en dialog med
Vetenskapsrådet. Denna dialog har varit värdefull men behöver utvecklas och tydliggöras. Inte minst behöver andra statliga finansiärer engageras i arbetet och kontakterna med
forskningsinstitut och omgivande samhälle utvecklas.
Göteborgs universitet föreslår att staten initierar en utredning med bred ansats kring prioritering, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur.
Göteborgs universitet har t.ex. arbetat intensivt med investeringar inom det marina området, inte minst anskaffning av ett nytt forskningsfartyg, men ser stor svårigheter med att finansiera dessa investeringar på lång sikt. En ökad samordning av de marina forskningsinfrastrukturerna nationellt, inte minst vad gäller forskningsfartyg skulle vara av stort värde för svensk
forskning men också för andra aktörer med intressen för denna infrastruktur. Den roll som Vetenskapsrådet skulle kunnat ta inom detta område har tyvärr inte tagits.
Göteborgs universitet efterlyser en nationell samordning avseende marin infrastruktur.
En stor utmaning för svensk forskning och dess finansiering är det exponentiellt ökade behovet av hantering av data och forskningsresultat. Även här behövs en mycket mera övergripande samordning vilket vi t.ex. kan se sker i de nordiska grannländerna. Göteborgs universitet är aktivt i diskussionen och deltar i processen kring hantering av data genom att ta ansvar för utvecklingen av Svensk Nationell Datatjänst och deltar som partner i diskussionerna kring SNIC. Göteborgs universitet anser dock att det behövs en mer genomgripande
samordning av dessa resurser.
Göteborgs universitet efterlyser en nationell samordning av hantering avseende data och forskningsresultat.
Digitalisering: medborgarskap, arbetsliv och innovation
Genom den snabba digitaliseringen förändras många samhällsfunktioner. Arbetsliv och produktion, offentlig och privat förvaltning och service, hälso- och sjukvård, skola, utbildning och forskning hör till de centrala delar av samhällslivet som nu genomgår en omvandling.
Genom medieutbudet förändras såväl villkoren för samhällsinformation som för demokratiska processer. Tekniken skapar möjligheter till nya tjänster och den kan bidra till att effektivisera många samhällsfunktioner, men den skapar också oro och otrygghet hos stora grupper vad gäller sårbarhet, regionala obalanser, och globaliseringens konskevenser för arbetsliv, medborgarskap och välfärd.
Rektorerna för lärosätena i Västsverige har beslutat att i samverkan med regionen inventera aktuell forskning avseende olika aspekter av samhällslivets digitalisering. Syftet med inventeringen är att ge en bild av den mångsidighet och styrka, också i internationellt perspektiv, som präglar forskningen vid de västsvenska lärosätena och att visa på regionens potential att i samarbete verka som en nationell nod för en bred och mångvetenskaplig forskning om samhällslivets digitalisering.
Göteborgs universitet välkomnar regeringens breda ansats vad gäller att belysa
digitaliseringens samhällspåverkan – både som möjlighet och hot. Göteborgs universitet
deltar gärna i en diskussion kring konkretisering av åtgärder för att hantera digitaliseringens utmaningar.
Praktiknära skolforskning
Göteborgs universitet välkomnar att regeringen i forskningspropositionen har presenterat förslag till en försöksverksamhet för att få en starkare vetenskaplig grund i skolan. Den praktiknära forskningen inom skolans område behöver stärkas och regeringens initiativ är glädjande. Göteborgs universitet har tillsammans med Karlstad universitet och Uppsala universitet, i särskild skrivelse, beskrivit en beredskap att inleda en nationell
försöksverksamhet.
Göteborgs universitet är, i samarbete med Karlstad universitet och Uppsala universitet, berett att inleda en konkret diskussion med regeringen kring en försöksverksamhet för praktiknära skolforskning i enlighet med lämnat förslag.
Nordicoms verksamhet
Nordicom är ett kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Under 2016 har flera datainsamlingar och analyser genomförts. Kostnaderna för insamlingsarbetet av Mediebarometern uppgick till 1,1 miljoner kronor och försäljningsintäkterna var 0,5 miljoner kronor. Den totala
verksamhetskostnaden, vilket inkluderar kostnader för Mediebarometern och svensk medieutveckling, var 3,9 miljoner kronor.
4 Ekonomisk utveckling
Sedan nuvarande resurssystem infördes 1993/94 har de årliga anslagen till utbildnings- verksamheten och till forskningen omräknats med hänsyn till pris- och löneförändringar. I omräkningen av anslagen ingår ett produktivitetsavdrag som enkelt uttryckt innebär att faktiska kostnadsförändringar inte kompenseras fullt ut.
Nya principer behövs för den årliga pris- och löneomräkningen av anslagen. Det så kallade produktivitetskravet som kopplas till löneomräkningen och som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom en produktivitetsförbättring, är vare sig lämpligt eller möjligt att tillämpa för den undervisande och forskande verksamhet som bedrivs vid lärosätena. För vuxenutbildningen används ett så kallat skolindex2 som inte har detta produktivitetsavdrag.
Produktivitetsavdraget bör snarast tas bort för universitet och högskolor.
Finansieringen av universitetets verksamhet beräknas bli förbättrad genom de beslutade utökade anslagsmedlen till nya utbildningsplatser. Medan det förväntas minskade basanslag till forskning mot bakgrund av den forskningspolitiska propositionen.
De sammantagna kostnaderna kommer dock att fortsätta att öka. Dels genom att nya resurser ger ökade verksamhetskostnader, dels genom att fortsatta strategiska satsningar och kvalitets- höjande åtgärder kommer att öka kostnadsförbrukningen.
Under det gångna räkenskapsåret hade universitetet ett nollresultat som budgetmål. Detta mål har inte uppfyllts utan universitetet redovisar istället ett överskott på 69 miljoner kronor3. Överskottet finns i sin helhet inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå medan verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett
underskott på 48 miljoner kronor. Underskottet är en effekt av att stora ansträngningar har gjorts för att förstärka kvaliteten i verksamheten och att öka antalet anställda. Ytterligare rekryteringar är planerade under de kommande verksamhetsåren.
Vid utgången av 2016 hade universitetet ett myndighetskapital på 1 200 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital, donationsfastigheter och resultatandelar i
holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 1 159 miljoner kronor. Av detta belopp återfinns 421 miljoner kronor inom
verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 738 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå.
Under 2016 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapitalet. Syftet är att försöka klassificera kapitalet i ”bundet” respektive ”fritt”
kapital. Med ”bundet kapital” avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning och som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om
samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med
”fritt kapital” menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader.
Av analysen framgår att av det balanserade kapitalet på 1 159 miljoner kronor är ungefär 65 procent att betrakta som ”bundet kapital” och resterande 35 procent som ”fritt kapital”. Det innebär att det finns drygt 400 miljoner kronor till universitetets förfogande utöver de årliga intäkterna. Merparten av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. Det bör dock noteras att omständigheterna varierar stort mellan och inom universitetets fakultetsområden.
2Förordning (1993:167) om skolindex
3Exklusive ett positivt utfall för GU Ventures om 13 miljoner kronor (till största delen en effekt av koncernmässiga justeringar kopplade till K3-regelverket).
Under budgetåret 2017 och under perioden 2018-2020 räknar universitetet med att planerade insatser verkställs. I budgeten för 2017 beräknas ett nollresultat. Under perioden 2018-2020 planeras med fortsatta satsningar inom utbildningsverksamheten och forskningsverksamheten.
De underskott som uppstår täcks genom disposition av balanserat kapital.
5 Investeringar i anläggningstillgångar
Göteborgs universitet disponerar en låneram på 725 miljoner kronor för 2017. Upptagna lån i Riksgälden var 564 miljoner kronor vid utgången av 2016. Under 2017 och under perioden 2018-2020 kommer universitetet att fortsätta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och i studiemiljöer. Anskaffningen av ett nytt forskningsfartyg avslutas under första delen av 2017 och slutlikviden betalas. Fartyget är beräknat att levereras under första halvåret 2017.
Mot bakgrund av ovanstående har universitetet behov av en bibehållen låneram under planeringsperioden.
6 Lokalförsörjning
Under 2016 fastställdes universitetets första strategiska lokalförsörjningsplan. Den innehåller långsiktiga strategier för lokalförsörjningen och utgör även ett stöd för stora
utvecklingsprojekt. Målet med en universitetsövergripande lokalförsörjningsstrategi är att universitetet ska kunna både effektivisera och utveckla verksamhetens lokaler. Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska gälla fram till 2040 och revideras vart tionde år.
Den strategiska lokalförsörjningsplanen utgör tillsammans med universitetets verksamhetsplanering grunden för den redovisade lokalförsörjningen för perioden.
Universitetet disponerar en lokalyta på 381 537 kvadratmeter vid 2017 års början, varav 5 802 kvadratmeter utgörs av bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. I redogörelsen i tabell 6 är denna yta exkluderad. Under 2016 har delar av universitetets gemensamma förvaltning att samlats på 3 500 kvadratmeter. Det innebär att universitetet kommer att lämna 4 200
kvadratmeter under 2017, en nettominskning med 1 800 kvadratmeter.
Den tidigare aviserade förändringen av lokalyta med anledning av det nya campusområdet vid Näckrosdammen väntas få effekt under 2020. Längre fram, planerar universitetet i samarbete med Göteborgs stad och Västra Götalandregionen för ytterligare ytor inom ramen för Campus Medicinareberget.
De totala lokalkostnadernas relativa andel av verksamhetens totala beräknade kostnader minskar till tio procent beroende att lokalkostnaderna har minskat samtidigt som de övriga kostnaderna har ökat.
Under 2016 såldes Studenternas hus till Platzer Fastigheter AB. Förutsättningen för
försäljningen var att den nya ägaren skulle ha fortsatt studentrelaterad verksamhet i huset och bevara dess historiska värde, vilket Platzer kommer att göra. Tillstånd till försäljningen har inhämtats av såväl Regeringen som donatorerna som möjliggjorde köpet 1993.
Lokalkostnaderna förändras inte eftersom universitetet fortsättningsvis hyr Studenternas hus för studentkårernas räkning.
7 Räntekonto och kredit i Riksgälden
Universitetet bedömer att det inte föreligger något behov av en räntekontokredit under plan- perioden mot bakgrund av vår goda likviditet.
8 Avgiftsbelagd verksamhet
Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdrags- forskning) och offentligrättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdrags-
verksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten som även inkluderar kostnader och intäkter för utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter.
Förslag till beslut
Universitetsstyrelsen beslutar
att godkänna upprättat budgetunderlag för perioden 2018-2020 och insända underlaget till regeringen, utbildningsdepartementet, samt
att förklara denna paragraf för omedelbart justerad.
Pam Fredman Magnus Petersson Peter Tellberg
Tabellbilagor
Tabell 1: Total budget
Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå
Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar, låneram och räntekontokredit Tabell 5: Verksamhetsinvesteringar
Tabell 6: Lokalförsörjning
Tabell 1 Total budget
Total budget (tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3
2016 2017 2018 2019 2020
(tkr) Utfall Budget Plan Plan Plan
Verksamhetens intäkter
Anslag1 3 999 897 4 099 513 4 119 782 4 100 342 4 103 761
Avgår transfereringar2 -12 628 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000
Avgifter 472 492 441 000 445 000 455 000 460 000
Bidrag 1 738 964 1 839 000 1 940 000 2 040 000 2 150 000
Finansiella intäkter 19 141 19 000 19 000 19 000 19 000
Summa intäkter 6 217 866 6 383 513 6 508 782 6 599 342 6 717 761
Verksamhetens kostnader
Personal3 -3 845 519 -3 988 900 -4 123 507 -4 228 000 -4 344 000
Lokaler -622 648 -623 000 -623 000 -628 000 -628 000
Drift/Övrigt -1 463 671 -1 543 613 -1 557 275 -1 564 842 -1 590 761
Avskrivningar -184 466 -195 000 -200 000 -203 500 -210 000
Finansiella kostnader -32 650 -33 000 -30 000 -25 000 -20 000
Summa kostnader -6 148 954 -6 383 513 -6 533 782 -6 649 342 -6 792 761
Verksamhetsutfall 68 912 0 -25 000 -50 000 -75 000
Årets kapitalförändring/ Årets
resultat4 82 032 0 -25 000 -50 000 -75 000
Transfereringar5 -231 669 -230 000 -230 000 -230 000 -230 000
Utgående myndighetskapital
(inkl. årets kapitalförändring)4 1 200 493 1 200 493 1 175 493 1 125 493 1 050 493 Utgående oförbrukade bidrag 1 904 242 1 740 000 1 640 000 1 540 000 1 440 000
1 Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3.
2 Avser transfereringar från statsanslaget
3 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2016 t o m 30 september 2017.
4 Inkluderar resultat från GU Venture AB (fd GU Holding AB) med 13 120 tkr för 2016.
5 Avser totala transfereringar inkl. från statsanslagen
6 Summan för Göteborgs universitet inkluderar statskapital, donationskapital, resultatandelar i hel- och delägda företag samt verksamhetens balanserade kapital.
2016 2017 2018 2019 2020 Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå (tkr) Utfall Budget Plan Plan Plan
Verksamhetens intäkter
Takbelopp1 (A) 1 981 236 2 039 526 2 064 440 2 044 560 2 047 530
Beräknad avräkning2 (A) 1 981 236 2 020 026 2 055 955 2 044 560 2 049 030
Särskilda åtaganden3 (B) 8 840 8 977 8 977 8 977 8 977
ALF - TUA (C) 155 607 160 682 160 682 160 682 160 682
Transferering -10 483 -12 500 -12 500 -12 500 -12 500
Anslag (A+B+C) 2 145 683 2 209 185 2 234 099 2 214 219 2 217 189
Avgifter 195 822 182 800 184 400 188 500 190 600
Bidrag 56 561 59 900 63 100 66 400 70 000
Finansiella intäkter 27 0 0 0 0
Summa intäkter 2 387 610 2 439 385 2 469 099 2 456 619 2 465 289
Verksamhetens kostnader
Personal -1 537 051 -1 544 051 -1 559 051 -1 566 051 -1 566 051
Lokaler -306 073 -306 200 -306 200 -308 700 -308 700
Drift/Övrigt -541 179 -569 660 -575 812 -576 033 -576 258
Avskrivningar -45 504 -42 100 -43 000 -45 000 -51 000
Finansiella kostnader -5 591 -5 500 -5 100 -4 300 -3 400
Summa kostnader -2 435 398 -2 467 511 -2 489 163 -2 500 084 -2 505 409 Årets kapitalförändring/ Årets
resultat -47 788 -28 126 -20 064 -43 465 -40 120
1 Takbelopp 2017-2020 enligt budgetpropositionen 2017 i 2017 års priser.
2 Avräkningen omfattar utnyttjande av tidigare överproduktion med 18 636 tkr och decemberprestationer med 7 988 tkr.
3 Omfattar anslag till NCM och entreprenörsutbildning.
2016 2017 2018 2019 2020
Utfall Budget Plan Plan Plan
Verksamhetens intäkter
Anslag1 (basresurs) 1 481 746 1 504 493 1 504 923 1 505 363 1 505 812
Anslag2 (särskilda medel) 10 000 10 150 5 075 5 075 5 075
ALF - TUA 359 765 372 433 372 433 372 433 372 433
Nordicom (Kulturdepartementet) 2 703 3 252 3 252 3 252 3 252
Transferering -2 145 -2 500 -2 500 -2 500 -2 500
Anslag, summa 1 854 214 1 890 328 1 885 683 1 886 123 1 886 572
Avgifter 276 670 258 200 260 600 266 500 269 400
Bidrag 1 682 403 1 779 100 1 876 900 1 973 600 2 080 000
Finansiella intäkter 19 114 19 000 19 000 19 000 19 000
Summa intäkter 3 830 256 3 944 128 4 039 683 4 142 723 4 252 472 Verksamhetens kostnader
Personal -2 308 468 -2 444 849 -2 564 456 -2 661 949 -2 777 949
Lokaler -316 575 -316 800 -316 800 -319 300 -319 300
Drift/Övrigt -922 492 -973 953 -981 463 -988 809 -1 014 503
Avskrivningar -138 962 -152 900 -157 000 -158 500 -159 000
Finansiella kostnader -27 059 -27 500 -24 900 -20 700 -16 600
Summa kostnader -3 713 556 -3 916 002 -4 044 619 -4 149 258 -4 287 352 Årets kapitalförändring/ Årets
resultat3 116 700 28 126 -4 936 -6 535 -34 880
1 Med anslag avses de medel som har anvisats universitetet i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års priser.
Av anslagen har 2 145 tkr använts för transfereringar 2016 och 2 500 tkr beräknas för planerade transfereringar.
2 Anslag till Uppdrag att utveckla och sprida... (ap. 5) och Jämställdhetsintegrering (ap. 102).
3 Till årets resultat tillkommer resultatandelar från hel- och delägda företag med 13 120 tkr för 2016.
Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr)
Utfall Budget Plan Plan Plan IB lån i Riksgäldskontoret 535 171 563 914 682 914 707 914 697 914
Beräknad nyupplåning 188 220 279 000 195 000 170 000 153 000
varav investeringar i immateriella anläggnings-
tillgångar 12 779 18 000 18 000 15 000 15 000
Beräknad amortering 159 477 160 000 170 000 180 000 180 000
UB lån i Riksgäldkontoret 563 914 682 914 707 914 697 914 670 914 Maximalt utnyttjande av
låneramen 563 914 682 914 707 914 697 914 670 914
Föreslagen låneram 2 725 000 725 000 725 000 725 000 725 000
Beräknad ränteutgift 14 715 15 000 15 000 15 000 15 000
Ränteantaganden för nyupplåning
(%)3 -0,49 -0,50 -0,50 -0,25 -0,25
Summa räntor och
amorteringar 174 192 175 000 185 000 195 000 195 000
Maximalt utnyttjande av
räntekontokrediten 0 0 0 0 0
Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0
1 Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
2 Leveransen av forskningsfartyget som ska ersätta M/S Skagerack beräknas till första delan av 2017.
Fartygsanskaffningen påbörjades 2013 och har påverkat utnyttjandet av låneramen fr o m 2014, men avskrivningskostnaden först från 2017.
3 Räntan 2017 och 2018 bedöms till -0,50 %. För 2019-2020 är bedömningen -0,25 %. Därefter räknar universitetet med en ränta kring noll.
Bedömningen grundar sig på Riksbankens prognos för reporäntan.
anläggningstillgångar (tkr)
ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Utfall Budget Plan Plan Plan Plan
Immateriella investeringar 11 669 18 000 18 000 18 000 15 000 15 000
Datasystem, rättigheter m.m. 11 669 18 000 18 000 18 000 15 000 15 000
Materiella investeringar 148 560 268 300 209 000 184 000 170 000 175 000
Maskiner, inventarier och installationer m.m. 137 120 230 000 190 000 170 000 160 000 150 000
Byggnader, mark och annan fast egendom 11 440 38 300 19 000 14 000 10 000 25 000
Övriga verksamhetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0
Summa verksamhetsinvesteringar 160 229 286 300 227 000 202 000 185 000 190 000
Lån i Riksgäldskontoret (2 kap 1 § kapitalförsörjningsförordningen)
563 914 682 914 707 914 697 914 670 914 668 914
Bidrag (2 kap 3 § kapitalförsörjningsförordningen) 32 446 32 000 32 000 32 000 32 000 32 000
Finansiell leasing (2 kap 5 § kapitalförsörjningsförordningen) 0 0 0 0 0 0
Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 0 0 0 0 0
Summa finansiering 596 360 714 914 739 914 729 914 702 914 700 914
(tkr)
Finansiering
2016 2017 2018 2019 2020
Utfall Budget Plan Plan Plan
Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder)
- föregående års utgång 380 760 375 735 380 350 380 350 380 350
- ökning under året 43 6 974 28 105
- minskning under året -5 068 -2 359 -25 738
- vid årets utgång (A) 375 735 380 350 380 350 380 350 382 717 Förbättringsutgift på annans
fastighet1 311 315 322 329 336
- nyinvesteringar 25 27 27 27 27
- avskrivningar 21 20 20 20 20
Lokalhyra (exkl. student- och
gästforskarbostäder) (B)2 568 580 580 580 605
Genomsnittlig hyra (kr/m2
LOA) 3 1 512 1 524 1 524 1 524 1 580
Sammanställning av lokal-kostnader (exkl. student- och
gästforskarbostäder) (C) 2
612 612 612 617 617
Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm
LOA) 5 1 629 1 609 1 609 1 622 1 612
Lärosätets totala kostnader (D) -6 148 954 -6 383 513 -6 533 782 -6 649 342 -6 792 761
Totala externa hyresintäkter -62 -58 -58 -58 -58
Justerade totala kostnader (D2) -6 148 892 -6 383 455 -6 533 724 -6 649 284 -6 792 703 Lokalkostnadens andel av
verksamhetens totala kostnader6
-10% -10% -9% -9% -9%
Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala
kostnader7 -10% -10% -9% -9% -9%
3 Beräknas som B/A.
5 Beräknas som C/A
6 Beräknas som C/D
7 Beräknas som C/D2
1 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar.
2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning.
4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna.
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
2016 244 803 -239 932 4 871
varav tjänsteexport 39 307 -39 307 0
2017 260 000 -260 000 0
varav tjänsteexport 33 000 -33 000 0
2018 262 000 -262 000 0
varav tjänsteexport 34 000 -34 000 0
Offentligrättslig verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter som får
disponeras Kostnader Resultat
2016 0 4 764 -5 088 -324
2017 0 5 000 -5 000 0
2018 0 5 000 -5 000 0
1 I tjänsteexporten ingår även intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med 20 184 tkr respektive -20 184 tkr för 2016.
