Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i landet.
Information bör också sökas från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Förenta Staterna (USA): situationen per den 31 december 2017
I. SAMMANFATTNING
Den amerikanska konstitutionen ger ett omfattande skydd för de mänskliga rättigheterna och respekten för dessa är god. En kombination av statliga institutioner, oberoende domstolar, enskilda organisationer och fria medier försvarar individens och olika gruppers åtnjutande av dessa rättigheter. Flera av FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter har dock inte ratificerats. USA tillämpar dödsstraff såväl federalt som i en majoritet av delstaterna. Åtgärder som syftar till att upprätthålla och försvara nationella säkerhetsintressen innebär i vissa fall begränsningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna, däribland fortsatt förvarshållande av individer utan åtal och på obestämd tid. Guantánamo-lägret är därtill fortsatt i bruk.
Politisk pluralism med majoritetsvalsystem råder i USA. Såväl det
amerikanska samhället som det politiska systemet har under senare år blivit allt mer polariserat. Regler för väljarregistrering och identifiering samt
valdistriktsindelning är ifrågasatta, bland annat då de i många fall tenderar att försvåra för minoriteter att delta i val.
Samtidigt som den makroekonomiska utvecklingen är god, växer de
socioekonomiska skillnaderna mellan befolkningsgrupper och olika delar av landet. Rättssystemets behandling av framför allt den afroamerikanska delen av befolkningen, som är överrepresenterad i landets fängelser och bland de som tilldömts dödsstraff, har fått allt mer uppmärksamhet.
Yttrandefriheten är starkt skyddad i och med konstitutionens första tillägg.
Samtidigt har presidentens ifrågasättande av och agerande gentemot vissa
kritiska media samt enskilda journalister lett till en intensifierad debatt om denna fråga.
Med Trumpadministrationen har religionsfrihetsfrågor fått större utrymme såväl nationellt som internationellt. Tendensen att begränsa andra rättigheter med hänvisning till religiös övertygelse har ökat, exempelvis avseende sexuell och reproduktiv hälsa och hbtq-personers rättigheter. Aborträtten är en fastslagen konstitutionell rättighet, men är fortsatt en mycket kontroversiell fråga. I flera delstater är möjligheten till abort i praktiken kraftigt beskuren.
Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning har successivt stärkts under de senaste årtiondena. Fortfarande tjänar dock kvinnor generellt mindre än män, är underrepresenterade i det politiska livet och på de högsta positionerna samt överrepresenterade inom låglöneyrken. Efter utslag i Högsta domstolen i juni 2015 är samkönade äktenskap lagliga i hela USA.
Fortfarande saknas dock ett heltäckande federalt diskrimineringsskydd för hbtq-personer.
USA är ett utpräglat immigrationsland och även det största mottagarlandet av kvotflyktingar. Migrationsfrågan är samtidigt mycket kontroversiell och under 2017 fattade presidenten flera beslut för att försöka strama upp migrationspolitiken och öka deportationstakten av de som befinner sig i landet utan tillstånd. Ett inreseförbud begränsar även möjligheten för medborgare från åtta länder att resa till USA.
Som en reaktion mot valet av president Trump och dennes agerande har mobiliseringen på gräsrotsnivå ökat bland annat i frågor som rör kvinnors och minoriteters rättigheter, klimat, vapenlagar och migrations- och flyktingpolitik.
II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER
Den amerikanska konstitutionen föreskriver en maktdelning mellan den verkställande (presidenten), lagstiftande (kongressen) och dömande (högsta domstolen) makten. Maktdelningsprincipen är densamma på delstatsnivå. De tre instanserna är oberoende av varandra, men har till uppgift att säkerställa att de övriga två inte missbrukar eller överskrider sina befogenheter. Högsta domstolen tolkar och förtydligar lagar samt tillförsäkrar att den verkställande och lagstiftande makten agerar inom konstitutionens ramar.
Presidenten nominerar domare till Högsta domstolen och federala
distriktsdomstolar, utnämningarna sker på livstid. Utnämningar ska bekräftas av senaten respektive dess motsvarighet på delstatsnivå. Utnämnings-
processen till såväl Högsta domstolen som lägre domstolar har under senare tid blivit allt mer politiserad. På grund av ett stort antal vakanser har
president Trump under sitt första år vid makten nominerat fler federala domare än någon av sina företrädare. Majoriteten av de nominerade domarna är uttalat konservativa, yngre, vita män varav flera kritiserats för bristande kompetens och erfarenhet. Högsta domstolen spelar en central roll för uttolkningen av lagar i frågor med koppling till mänskliga rättigheter och kan förväntas gå i en mer konservativ riktning om president Trump får möjlighet att tillsätta fler domare under sin mandatperiod.
Det amerikanska domstolsväsendet har flera instanser för klagorätt. Högsta domstolen är högsta instans. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Det finns inga tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet, men dock mellan befolkningsgrupper.
Det finns olika funktioner som utövar tillsyn över maktutövningen,
däribland kongressens Office of Congressional Ethics vars uppgift är att granska anklagelser om tjänstefel rörande kongressledamöter och deras tjänstemän.
Ett annat organ är den amerikanska motsvarigheten till riksrevisionen, U.S.
Government Accountability Office, som kontrollerar hur den federala regeringen använder skattemedel. Förutom ett antal ytterligare kontrollinstanser finns även ett fritt och mycket aktivt civilsamhälle samt kritiska media som bidrar till att ställa makthavare till svars och uppmärksammar frågor relaterade till korruption och god samhällsstyrning.
Under senare år har avgöranden i Högsta domstolen försvårat
korruptionsåtal då den legala definitionen av politisk korruption begränsats till att endast omfatta fall där mutor tydligt använts i utbyte mot faktiska, politiska åtgärder. Flera organisationer som arbetar mot korruption har kritiserat president Trump för att inte i tillräcklig utsträckning ha frånsagt sig sina företagsintressen och för det faktum att familjemedlemmar innehar höga poster inom administrationen.
World Justice Project rankar USA på plats 19 av 113 länder i dess rättsstatsindex 2017. USA kom på plats 16 av 180 i Transparency Internationals index över upplevd korruption år 2017.
The Freedom of Information Act från 1967 ger allmänheten möjlighet att begära ut allmänna handlingar från federala myndigheter. Enligt lagen ska
information lämnas ut så länge den inte omfattas av undantag gällande personlig integritet, nationell säkerhet eller brottsbekämpning.
Rättssäkerhet
Det finns skillnader mellan olika gruppers tillgång till och behandling av rättsväsendet. I synnerhet afroamerikaner frihetsberövas i oproportionerligt hög grad och döms i högre utsträckning till hårdare straff jämfört med övriga befolkningen, inklusive livstids fängelse utan möjlighet till frigivning och dödsstraff. Personer med lägre socioekonomisk status, vilket ofta är
personer tillhörande minoritetsgrupper, har ofta inte råd med advokat utan får förlita sig till ett offentligt biträde. Standarden på dessa varierar.
Tillgången till och kvaliteten på juridiska företrädare för asylsökanden och immigranter är ofta bristfällig.
Ett kritiserat system är den omfattande användningen av så kallade plea bargains, förhandsuppgörelser i brottmål, där åklagare hotar med stränga straff och erbjuder en uppgörelse för att undvika rättegång. Detta riskerar att i praktiken undergräva rättsväsendets roll. Flera organisationer
uppmärksammar även problemen med att lokala myndigheter använder botsystem som källa till intäkter med risk för fängelse för dem som inte betalar. Därtill pekar de på brister i systemet för villkorlig frigivning och bristande finansiering av offentliga biträden som representerar den som inte har råd med advokat. Även systemet med borgen anses missgynna mindre bemedlade personer som i högre utsträckning avtjänar långa häktningstider på grund av oförmåga att betala.
I USA bestäms straffbarhetsåldern på delstatsnivå. I 13 av delstaterna finns ingen fastslagen minimiålder för när barn kan ställas till svars. Många gärningsmän under 18 år döms i särskilda ungdomsdomstolar istället för i vanliga domstolar, men stora skillnader finns mellan delstaterna och uppskattningsvis 5 000 minderåriga sitter frihetsberövade i häkten eller fängelser avsedda för vuxna. Livstids fängelse utan möjlighet till frigivning är inte ett obligatoriskt straff för minderåriga som dömts för mord men
återfinns som straff i hälften av delstaterna. Enligt organisationen Equal Justice Initiative är 70 procent av de barn som döms till livstids fängelse afroamerikaner.
Militärdomstolar förekommer för militärer som brutit mot Uniform Code of Military Justice. De rättsliga prövningar som förekommit av personer som hålls på Guantánamo har skett i särskilda militärkommissioner. Bland annat Human Rights Watch och Amnesty International har kritiserat dessa för att inte leva upp till internationell standard för en rättvis rättegång och ifrågasätter lagförandet av civila personer i ett militärt system.
Straffrihet och ansvarsutkrävande
Det amerikanska rättssystemet är väl utvecklat och straffrihet anses inte förekomma. Samtidigt är bristande ansvarutkrävande för de höga tjänstemän med ansvar för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s förvars- och förhörsprogram – program som initierades efter 11-septemberattackerna och pågick fram till och med 2008 – samt för de poliser som använder övervåld alternativt orsakar dödsfall fortsatt kontroversiell. Flera
människorättsorganisationer har påpekat brister i transparens och nationell statistik liksom en underlåtenhet att utreda polisvåld, inklusive
dödsskjutningar. Poliser som ställs inför rätta för dödsskjutningar frikänns i de flesta fall. Enligt The Washington Post sköts 987 personer till döds av polis under 2017, av dessa var 23 procent afroamerikaner.
Enligt Rape, Abuse and Incest National Network, USA:s största organisation mot sexuellt våld, döms de som begår sexualbrott i mindre utsträckning än andra brottslingar. Vad gäller exempelvis våldtäkter uppskattas att den misstänkte frias i 994 fall av 1000.
III. DEMOKRATI
De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna USA är en federal republik bestående av 50 delstater och
huvudstadsdistriktet Washington D.C. Den federala regeringen ansvarar för utrikes-, försvars- och penningpolitiken. Övriga frågor hanteras i hög utsträckning på delstatsnivå. Federalt erkända stammar av urfolk har en långtgående rätt till självbestämmande inom det egna området, inklusive rätt att bilda sina egna regeringar och att stifta och tillämpa lagar. I praktiken är dock dessa stammars relation till den federala och delstatliga regeringen ofta komplicerad.
Politisk pluralism med majoritetsvalsystem, i praktiken tvåpartisystem, råder i USA. Den amerikanska demokratin baseras på personval, men
inrikespolitiken präglas även av de två stora konkurrerande politiska partierna, det demokratiska respektive det republikanska partiet. Det
politiska klimatet har hårdnat under senare år och polariseringen såväl mellan som inom partierna har ökat. Tydliga motsättningar finns mellan liberala och konservativa värderingar, mellan stad och landsbygd, mellan yngre och äldre samt mellan olika befolkningsgrupper, och är ofta beroende av
utbildningsgrad. Samtidigt har misstron mot det politiska etablissemanget i huvudstaden Washington ökat.
Lobbyorganisationer spelar en betydande roll i den amerikanska politiken.
Exempelvis kan nämnas den inflytelserika vapenlobbyn, som finansierar och påverkar många framför allt republikanska företrädare, samt starka
intressegrupper mot abort. Betydande finansiering är en avgörande faktor för möjligheten att kunna kandidera till politiska poster. I ett mycket
kontroversiellt domslut från 2010 (Citizen United v. Federal Election Commission) tog Högsta domstolen bort den begränsning som tidigare fanns för hur mycket pengar företag, fackföreningar och andra sammanslutningar kan spendera på politisk påverkan.
Presidenten väljs vart fjärde år i indirekta val där avgörandet fälls av ett så kallat elektorskollegium där varje delstat är proportionellt representerad.
Detta innebär att en kandidat kan vinna valet utan en majoritet av väljarnas röster, vilket skedde för femte gången i USA:s historia i 2016 års
presidentval. Samma person kan endast inneha presidentämbetet i två mandatperioder. Kongressen består av två kammare: representanthuset med 435 medlemmar med tvåårigt mandat och senaten med 100 medlemmar med sexårigt mandat. Sammansättningen av representanthuset är baserad på de olika delstaternas folkmängd medan varje delstat representeras av två
personer i senaten. Val till representanthuset sker vartannat år samtidigt som en tredjedel av senatens ledamöter byts ut. Invånarna i huvudstadsdistriktet saknar rösträtt i kongressvalet.
Det finns inga formella skillnader mellan mäns och kvinnors valbarhet, men kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade i politiken. I slutet av 2017 var 19,8 procent av representanthusets ledamöter och 22 procent av senatorerna kvinnor.
Regler för väljarregistrering och identifiering samt valdistriktsindelning är ifrågasatta då de i många fall tenderar att försvåra för i synnerhet
afroamerikaner och andra minoriteter att delta i val. Dessa frågor regleras på delstatsnivå, vilket innebär att väljares rättigheter varierar i olika delar av landet. I majoriteten av delstaterna får personer i fängelse inte rösta och i tolv delstater begränsas rösträtten även i vissa fall efter avtjänat straff. I 2016 års president- och kongressval röstade uppskattningsvis cirka 60 procent av de röstberättigade.
USA:s ranking vad gäller politiska rättigheter försämrades i Freedom House rapport för 2017 på grund av uppgifter om rysk inblandning i det senaste presidentvalet, administrationens överträdelser vad gäller etiska normer och minskad transparens. Under 2017 initierades utredningar om rysk
inblandning i det amerikanska valet.
Det civila samhällets utrymme
USA har ett mycket väl utvecklat och oberoende civilsamhälle med över 1,5 miljoner registrerade organisationer som representerar ett brett spektrum av frågor. I och med den skattereform som antogs i december 2017 ändrades bland annat avdragsmöjligheterna för välgörenhet, inklusive bidrag till
enskilda organisationer. Det är i dagsläget ännu osäkert hur detta kommer att falla ut, men bedömningen är att det kommer få betydande konsekvenser för civilsamhällets finansieringsmöjligheter.
IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om att påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, politiska mord eller liknande kränkningar förekommer i USA.
Däremot är våldsnivåerna och antalet dödsskjutningar höga i delar av landet.
Enligt FBI begicks cirka 1,2 miljoner våldsamma brott och 17 250 mord (en ökning med drygt åtta procent jämfört med föregående år) under 2016. I en majoritet av dessa användes skjutvapen. Samma år anmäldes 95 730
våldtäkter. Flera uppmärksammade masskjutningar har under senare tid lett till en intensifierad debatt om vapenlagar på både federal och delstatsnivå.
USA:s metoder för att bekämpa terrorism är fortsatt kritiserade, inte minst Guantánamo-lägret där personer misstänkta för terroristbrott hålls fängslade på obestämd tid. Rapporter förekommer om omfattande användning av isolering, tvångsmatning och annan inhuman behandling. Till skillnad från
tidigare administration avser Trumpadministrationen inte stänga Guantánamo-lägret.
Amerikansk kriminalvård är generellt sett mer inriktad på bestraffning än behandling och straffsatserna är jämförelsevis höga. USA har världens till antalet största fängelsepopulation: 2017 satt cirka 2,3 miljoner personer i federala, delstatliga och lokala fängelser. I maj 2017 upphävdes den tidigare administrationens Smart on Crime Initiative, vilken inneburit att federala resurser fokuserat på bekämpningen av grövre narkotikabrott samt syftat till att minska skillnaden i påföljder för olika befolkningsgrupper. I det
ersättande direktivet instrueras federala åklagare istället att söka strängaste möjliga straff även för mindre allvarliga och icke-våldsamma narkotikabrott.
Samtidigt pågår förhandlingar om en reform av strafflagstiftningen för närvarande i kongressen. Organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch men även FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat förhållandena vid flera av landets fängelser. Kritiken gäller bland annat bristande tillgång till sjukvård, inklusive psykiatrisk vård, förekomsten av våld och sexuella övergrepp mellan fångar men även av fängelsepersonal, samt den omfattande användningen av isolering. Obamaadministrationen agerade för en begränsning av isolering i federala fängelser och sedan januari 2016 får isolering inte användas för ungdomar eller för mindre överträdelser.
Liknande reformer har även vidtagits i en handfull delstater.
Afroamerikaner är överrepresenterade i landets fängelser. De utgör drygt 13 procent av befolkningen, men 36 procent av fängelsepopulationen.
Sannolikheten att en afroamerikansk man ska fängslas är sex gånger högre och för män med latinamerikanskt ursprung 2,3 gånger högre än för en vit man. Män utgör 93 procent av den totala fängelsepopulationen.
Afroamerikaner är även i oproportionerlig utsträckning föremål för polisövervakning samt i högre utsträckning utsatta för övervåld och andra former av diskriminering. Förekomsten av polisbrutalitet, flera
uppmärksammade dödsfall och bristande utredningar av desamma har under senare år lett till omfattande protester och folklig mobilisering, inte minst i form av rörelsen Black Lives Matter. Flera av de åtgärder som den tidigare administrationen vidtagit för att förbättra översyn och utredning av utpekade polisdistrikt har nedmonterats eller avslutats av nuvarande justitieminister Jeff Sessions.
All form av människohandel är förbjuden enligt The Trafficking Victims Protection Act från år 2000. USA är ett ursprungs-, transit och mottagarland för människohandel, tvångsarbete och prostitution. Merparten av
identifierade offer kommer från USA, Mexiko och Filippinerna. Särskilt utsatta är barn som omhändertagits av sociala myndigheter eller i ungdomsvård, personer som tillhör urfolk, migrantarbetare, utländsk hushållshjälp, personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer.
Amerikanska myndigheter arbetar aktivt med dessa frågor.
Dödsstraff
Dödsstraff är för närvarande föreskrivet i lag i 31 delstater, men har i ett tiotal av dessa inte verkställts på över ett decennium. Dödsstraff kan även utdömas på federal nivå samt av militärdomstol. Enligt Death Penalty Information Center väntade 2 817 personer på avrättning i juli 2017. Både antalet domar och antalet avrättningar har minskat under 2000-talet. Under 2017 avrättades 23 personer och 39 personer tilldömdes dödsstraff.
Sannolikheten att tilldömas dödsstraff varierar kraftigt mellan delstaterna.
Flest avrättningar sker i Texas. I ett fåtal delstater och på federal nivå kan dödsstraff utdömas för andra brott än mord, exempelvis för landsförräderi och för spionage. Väntetiden mellan dom och avrättning är ofta lång. Under 2017 frikändes fem personer för brott för vilka de tidigare dömts till
dödsstraff.
Afroamerikanska gärningsmän löper statistiskt sett högre risk att tilldömas dödsstraff. Mer än en tredjedel av de som avrättats sedan dödsstraffets återinförande 1976 var afroamerikaner och av de som i juli 2017 väntade på att avrättas utgjorde afroamerikaner 41 procent. Flera studier indikerar att risken att tilldömas dödsstraff är större i mål där offret är vit. Kvinnor utgör cirka två procent av de dömda.
År 2005 beslutade Högsta domstolen att dödsstraff för ungdomsbrottslingar inte är förenligt med konstitutionen. Domstolen har även slagit fast att avrättning av personer med kognitiv funktionsnedsättning och personer med så allvarlig psykisk sjukdom att den dömde inte förstår varför hen fått sitt straff, strider mot konstitutionens förbud mot grymma och ovanliga bestraffningar. Definitionen av psykisk sjukdom är mycket snäv och har tolkats olika av olika delstater och först 2014 gav domstolen tydligare vägledning för hur begreppet kognitiv funktionsnedsättning ska definieras.
Enligt Mental Health America uppskattas mellan fem och tio procent av de dödsdömda ha någon form av psykisk störning.
Flera opinionsundersökningar visar att stödet för dödstraffet minskar om det ställs mot alternativet livstidsdom utan möjlighet till frigivning. Kritiken mot dödsstraffet fokuserar huvudsakligen på skillnaden i risk för olika
befolkningsgrupper att dömas till döden, det ökade antalet resningar som lett frikännanden, misslyckade avrättningar och de stora kostnader en dödsdömd fånge innebär.
Rätten till frihet och personlig säkerhet
I sin rapport från juli 2017 pekar FN:s arbetsgrupp för godtyckliga
frihetsberövanden på flera problem relaterade till bland annat immigration, det straffrättsliga systemet och Guantánamo-lägret.
Förvarshållandet av immigranter har blivit allt mer utbrett. I och med ett presidentbeslut från januari 2017 kan immigranter nu tas i förvar enbart på grund av misstanke om att de skulle ha brutit mot federal eller delstatlig lag, inklusive icke-auktoriserad inresa i USA. Enligt FN:s arbetsgrupp är
förhållandena i förvaren ofta fängelselika och tillgången till juridiskt biträde bristande.
Inom det straffrättsliga systemet bedöms bland annat problem med långa häktningstider, bristande kompetens hos juridiska ombud, skillnader i behandling av olika befolkningsgrupper och oproportionerliga påföljder resultera i fall av godtyckliga frihetsberövanden. I vissa fall beror de långa häktningstiderna på att den anklagade inte har möjlighet att betala borgen.
Sedan 2011 ger National Defense Authorization Act myndigheter rätt att arrestera och hålla personer i förvar på obestämbar tid då misstanke om terroristbrott föreligger. Guantánamo-lägret är som nämnts fortfarande i drift och i slutet av 2017 fanns 41 fångar kvar. Av dessa är fem godkända för överföring, samt sju åtalade och tre dömda i militärkommissioner.
Resterande 26 fångar hålls fortsatt i förvar på obestämd tid.
Rörelsefriheten för amerikanska medborgare är god. Restriktioner finns för resor till Nordkorea och (i mindre omfattning) Kuba.
Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrandefriheten, inklusive på internet, är starkt skyddad genom
konstitutionens första tillägg. Pressens skydd mot eventuella åtal för förtal och ärekränkning är långtgående. Censur förekommer inte. Rätten att med vissa undantag ta del av allmänna handlingar skyddas av Freedom of Information Act. Det amerikanska medielandskapet är diversifierat samtidigt som
ägandekoncentrationen ökar. Nyhetsrapporteringen har under senare år blivit mer politiserad, bland annat i form av kabelkanaler som står för olika politiska perspektiv.
I sin senaste rapport om pressfrihet understryker Freedom House att det finns en konflikt mellan principer om transparens och nationella
säkerhetsintressen vilket påverkar media. Några exempel är en betydande andel avslag vad gäller utlämnande av allmänna handlingar, avlyssning av journalister samt flera fall då reportrar tvingats yppa hemliga
informationskällor. I cirka 40 delstater finns lagstiftning som helt eller delvis skyddar journalisters rätt att hemlighålla källor och för arbetet inhämtad information. En sådan lag saknas dock ännu på federal nivå. Ett antal journalister som med hjälp av mobiltelefoner dokumenterat polisvåld eller följt olika typer av manifestationer har under senare år hindrats i sitt arbete eller arresterats.
USA tappar två placeringar jämfört med föregående år och hamnar på 43:e plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2017. Detta bland annat på grund av presidentens återkommande verbala attacker mot media och enskilda journalister samt försök att förhindra vissa mediebyråers tillträde till Vita huset efter kritisk rapportering. En intensiv debatt om så kallade fake news, inklusive medias och politiska företrädares ansvar att presentera korrekt information, pågår. Den amerikanska regeringen har vid ett flertal tillfällen agerat gentemot visselblåsare, däribland Chelsea Manning som efter en livstidsdom och ett antal år i fängelse för avslöjande av militära hemligheter dock benådades av president Obama 2017.
Tillgången till internet är fri och utbredd, men samtidigt är
uppkopplingshastighet, prisvärdhet och tillgång till bredbandsuppkoppling sämre än i många jämförbara länder. I slutet av 2017 upphävdes de regler om nätneutralitet som två år tidigare antagits för att förhindra priviligierad tillgång liksom internetleverantörers möjlighet att styra vilket innehåll som når respektive användare. Spänningar mellan yttrandefriheten, privatlivets
helgd och vad som ses som nationella säkerhetsintressen råder även på internet.
Rätten till mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfrihet råder, inklusive rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer samt religiösa samfund.
Den som vill arrangera en demonstration eller liknande måste normalt söka tillstånd på förhand hos den lokala polismyndigheten eller annan lokal instans. Mötesfriheten kan begränsas men inte baserat på demonstrationens innehåll. I sin rapport från juni 2017 understryker FN:s specialrapportör om mötes- och föreningsfrihet att protester arrangerade av afroamerikaner ofta bemöts av oproportionerlig våldsanvändning och att de i större utsträckning riskerar påföljder för deltagande i demonstrationer. Under året har även ett femtiotal lagar som begränsar mötesfriheten antagits på delstatsnivå, bland annat genom att kriminalisera demonstranter som stör trafikflödet samt införande av regler som stipulerar att studenter som deltar i protester riskerar avstängning från sina lärosäten.
Religions- och övertygelsefrihet
Religions- och övertygelsefrihet är en av grundvalarna i det amerikanska samhället och skyddas av första tillägget i konstitutionen. USA saknar statsreligion och en mängd olika religioner finns representerade i landet.
Diskussionen om religionsfrihetens relation till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt rättigheter för hbtq-personer har intensifierats under senare tid. I många delstater har så kallade Religious Freedom Restoration Acts lagts fram eller antagits. Merparten av dessa lagar innebär att enskilda kan ange religiösa skäl för att neka service till hbtq- personer. Religiös
övertygelse används även i ökande utsträckning som argument för att begränsa tillgången till exempelvis preventivmedel eller för att försvåra möjligheten för kvinnor att göra abort.
Med Trumpadministrationen har religionsfrihetsfrågor fått större utrymme, inte minst på grund av vicepresident Mike Pence som har ett starkt stöd bland religiösa, i synnerhet evangeliska, grupper. I maj 2017 undertecknade presidenten ett exekutivbeslut om yttrandefrihet och religiös frihet som ger religiösa grupper större möjlighet att yttra sig politiskt samt utvidgar
arbetsgivares möjligheter att på grund av religiös eller moralisk övertygelse
neka anställda tillgång till valfritt preventivmedel inom ramen för
sjukförsäkringen. Direktivet som genomför delen om preventivmedel är för närvarande blockerat i domstol.
Statistik från FBI visar på att hatbrott mot muslimer ökat kraftigt under senare år, men samtidigt utgör trakasserier av judar fortsatt den största delen av hatbrott baserat på religion.
V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor
Diskriminering på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden i USA. Två tredjedelar av de som arbetar inom låglöneyrken är kvinnor. Av Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta
kärnkonventioner har USA enbart ratificerat nr. 182 om förbud mot de värsta formerna av barnarbete och nr. 29 om förbud mot tvångsarbete.
Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka men avsaknaden av lagstadgad anställningstrygghet gör det möjligt för arbetsgivaren att avskeda
fackföreningsorganisatörer, vilket är en av faktorerna bakom den låga och sjunkande fackliga anslutningen. 2017 var 10,7 procent (6,5 i den privata sektorn och 34,4 i den offentliga) av de förvärvsarbetande medlemmar i ett fackförbund. Facklig verksamhet motarbetas på många håll av såväl
arbetsgivare som av politiska företrädare. I mer än hälften av delstaterna finns så kallade Right to Work-lagar som anses försvaga fackföreningar då de eliminerar incitamenten till anslutning genom att ge arbetare rätt att ta del av ett kollektivavtals fördelar även utan att betala fackliga avgifter.
Rätten att strejka är beskuren genom en lagstadgad rätt för arbetsgivaren att ta in ersättare under strejk och flera delstater begränsar offentliganställdas rätt att förhandla kollektivavtal.
I slutet av 2017 var den officiella arbetslöshetssiffran bland de som aktivt söker arbete 4,1 procent, men med stora skillnader i olika delar av landet samt mellan olika befolkningsgrupper. Bakom de relativt låga
arbetslöshetssiffrorna döljer sig vidare en stor andel deltids- och lågavlönade jobb inom framför allt tjänstesektorn. Det totala deltagandet på
arbetsmarknaden ligger enligt OECD på cirka 63 procent av den arbetsföra
delen av befolkningen mellan 15 och 64 år. Uppskattningsvis 57 procent av de amerikanska kvinnorna deltar på arbetsmarknaden.
Afroamerikaner och latinamerikaner samt kvinnor är överrepresenterade inom låglöneyrken. Den federala minimilönen är 7,25 dollar per timme. En majoritet av delstaterna och huvudstadsdistriktet Washington D.C. har dock en minimilön som är högre än den federala. Bestämmelser om minimilön och övertidsersättning regleras i Fair Labor Standards Act och Fair Minimum Wage Act. I Fair Labor Standards Act regleras även minderårigas arbete som ska vara säkert samt inte äventyra hälsa, välmående eller
utbildningsmöjligheter. En betydande del av alla minderåriga som arbetar är verksamma inom jordbrukssektorn och saknar därmed det rättsliga skydd som tillkommer andra arbetande barn eftersom lagen undantar barnarbete inom denna sektor avseende arbetstid och minimiålder.
I USA finns ingen lagstadgad betald ledighet eller rätt till frånvaro för exempelvis sjukdom eller semester. Ledighet beslutas av arbetsgivaren eller i vissa fall genom kollektivavtal. I USA finns heller ingen nationell lagstadgad betald föräldraledighet. Alla offentligt anställda, skolpersonal samt personer på företag med minst 50 anställda har rätt till tolv veckors obetald ledighet i samband med barnafödsel, vård av närstående eller sjukdom.
I USA har näringslivet och företagen traditionellt haft en ledande roll i att utforma förhållningsätt till ansvarsfullt och hållbart företagande, snarare än att det skett genom nationell lagstiftning. Denna inriktning uppfattas ha stärkts under president Trump som genomfört flera avregleringar inom näringslivsområdet. Sedan slutet av 2016 finns samtidigt en nationell plan för ansvarsfullt företagande som syftar till att stärka regeringens roll för att driva på och samordna ansvarfullt företagande med näringslivet.
Rätten till bästa uppnåeliga fysiska och mentala hälsa
Amerikansk hälso- och sjukvård håller överlag hög standard och bedrivs i huvudsak i privat regi. Kostnaden för sjukvården är dock mer än två och en halv gånger så hög som OECD-genomsnittet och det finns ojämlikheter vad gäller hälsotillstånd och förväntad genomsnittlig livslängd mellan olika befolkningsgrupper samt beroende på kön, socioekonomisk situation och var i landet man bor. Medellivslängden 2016 var 78,6 år enligt den nationella folkhälsomyndigheten Center for Desease Control and Prevention.
Närmare 40 procent av amerikanerna lider av sjuklig fetma. Problemet är störst bland afroamerikaner och personer med latinamerikanskt ursprung.
Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar. Den vuxna afroamerikanska befolkningen löper mer än 50 procent större risk än den vita att dö av hjärtsjukdom eller stroke innan de fyllt 75 år. Problemet med opiodmissbruk är kraftigt ökande och drogmissbruk är nu den tredje vanligaste dödsorsaken.
Mödradödligheten har ökat sedan 1990-talet och är högre än i andra jämförbara länder. 2015 var mödradödligheten 26,4 per 100 000 levande födslar. Enligt Amnesty International finns det stora skillnader mellan kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive mödravård. Officiell statistik visar att afroamerikanska kvinnor löper nästan fyra gånger högre risk att dö på grund av graviditetskomplikationer än vita kvinnor. Många
delstater brister vad gäller tillgången till preventivmedel och möjligheten att utföra abort. Barnadödligheten är jämförelsevis hög, ca 5,9 per 1 000 barn.
Enligt hälsomyndigheten är barnadödligheten dubbelt så hög för afroamerikaner som för vita. Även för urfolk är siffrorna högre.
President Obamas hälso- och sjukvårdsreform Affordable Care Act, även kallad Obamacare, har varit en av de senaste årens största och mest
kontroversiella inrikespolitiska frågor. Sedan sjukvårdsreformen infördes 2010 har antalet amerikaner med sjukförsäkring ökat med 20 miljoner. 2016 var drygt 90 procent av befolkningen försäkrad. Att avskaffa och ersätta reformen var ett av president Trumps främsta vallöften. I slutet av 2017 hade republikanerna i kongressen ännu inte lyckats enas om ett alternativ, men i och med den skattereform som antogs i december slopades en av Obamacares mest kontroversiella delar, det så kallade individual mandate som bötfällt individer som inte tecknat en sjukförsäkring.
Majoriteten av USA:s befolkning upp till 65 år erhåller sjukförsäkringar genom sina arbetsgivare. Personer över 65 och personer med
funktionsnedsättning omfattas av den federalt finansierade sjukförsäkringen Medicare. Personer i de lägsta inkomstklasserna omfattas av det
behovsprövade programmet Medicaid. Familjer med låg inkomst – men för hög för att omfattas av Medicaid – omfattas av det delstatliga
försäkringsprogrammet Children’s Health Insurance Program.
Det förekommer negativa hälsoeffekter av utsläpp från utvinnings- och tillverkningsindustrin. Exempelvis kan det uppmärksammade fallet med staden Flint i Michigan nämnas, där blyförgiftat dricksvatten har lett till allvarliga hälsokonsekvenser för invånarna. FN:s kommitté för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har uttryckt oro över att
minoritetsgrupper i oproportionerligt hög grad drabbas.
Rätten till utbildning
Grundläggande utbildning är obligatorisk i USA. Skolplikten bestäms på delstatsnivå och varierar från skolstart vid mellan 5 till 8 års ålder och till och med 16 till 18 års ålder. Det finns offentliga skolor som är avgiftsfria och privata som är avgiftsbelagda. Det privata skolsystemet håller generellt sett högre kvalitet än det offentliga och tillgången till god utbildning varierar kraftigt. Skolor i minoritetsdominerade områden eller områden där befolkningen har lägre socioekonomisk status tenderar att ha mindre
resurser och hålla lägre kvalitet. Även ifråga om högre utbildning finns både offentliga och privata alternativ. I USA finns flera av de universitet som anses världsledande. Avgifterna är höga för de mest prestigefyllda
universiteten. Dock finns relativt goda möjligheter att söka stipendium eller nedsatt avgift så att studenter från olika samhällsklasser kan beredas plats.
Det finns ingen nationell standard för sex- och samlevnadsundervisning och tillgången varierar mellan olika delar av USA. I färre än hälften av delstaterna är denna typ av undervisning ett krav. Kvaliteten på undervisningen varierar och socialkonservativa gruppers ansträngningar för att denna bör fokusera på avhållsamhet snarare än på att ge mer heltäckande information har intensifierats under Trumpadministrationens första år. Föräldrar har rätt att undanta sina barn från sex- och samlevnadsundervisning i en majoritet av delstaterna.
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet De allmänna levnadsvillkoren för majoriteten av amerikaner är
förhållandevis goda. Dock är inkomstskillnaderna större än i andra jämförbara länder.
De rikare amerikanerna blir rikare samtidigt som antalet personer som lever i fattigdom sakta minskar. År 2016 beräknades 40,6 miljoner amerikaner, eller 12,7 procent av befolkningen, leva under den officiella fattigdomsnivån. Av dessa var cirka en tredjedel barn. Situationen skiljer sig betydligt mellan
befolkningsgrupper; cirka 8,8 procent av vita, 19,4 procent av personer med latinamerikanskt ursprung, 22 procent av afroamerikaner samt 26,2 procent av urfolk beräknas leva i fattigdom. Närmare hälften av dessa beräknas leva i vad som enligt den amerikanska folkräkningsmyndigheten US Census Bureau definieras som extrem fattigdom.
Det sociala skyddsnätet är generellt sett svagt för personer som förlorar sin bostad eller sitt arbete. Enligt Bostads- och stadsplaneringsdepartementet uppskattades cirka 554 000 amerikaner vara hemlösa år 2017. Drygt en femtedel av dessa var barn.
USA tappade två placeringar jämfört med föregående år och placerar sig på tionde plats i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) index för mänsklig utveckling 2016.
Det är ännu för tidigt att säga hur den nya skattelagstiftningen som antogs i december 2017 kommer att påverka olika gruppers levnadsstandard.
VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING Kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning har successivt stärkts under de senaste årtiondena. USA är dock samtidigt det enda OECD-land där kvinnors deltagande på arbetsmarknaden minskar. År 2016 var siffran 57 procent. Det låga arbetskraftsdeltagandet kan förklaras av flera faktorer, däribland bristen på betald föräldraledighet, höga avgifter för barnomsorg, det faktum att män och kvinnor fortfarande sambeskattas samt
socialkonservativa värderingar.
Kvinnor är underrepresenterade på de högsta positionerna både inom privat och offentlig sektor samt överrepresenterade inom låglöneyrken. År 2016 tjänade en heltidsanställd kvinna i genomsnitt 80,5 procent av mannens lön.
Tar man även hänsyn till etnicitet blir skillnaden större. Afroamerikanska kvinnor tjänar i snitt 62,5 procent och kvinnor av latinamerikanskt ursprung 54,4 procent av vad vita män tjänar. Löneklyftan medför även exempelvis att majoriteten av kvinnor har betydligt lägre pensionsinkomster än män.
Företrädare för Trumpadministrationen lyfter fram kvinnors ekonomiska egenmakt som en prioriterad fråga och åtgärder som förespråkas är bland
annat viss betald föräldraledighet och mer överkomlig barnomsorg. Aptiten för kostsamma reformer på detta område tycks dock vara begränsad och frågan om barnomsorg är huvudsakligen en fråga delstaterna.
Trumpadministrationen meddelade i september 2017 att statistik om lönegapet för kvinnor i företag med fler än 100 anställda inte längre ska samlas in.
Trots att det inte finns några formella hinder mot att kvinnor kandiderar till politiska poster menar bland annat organisationen National Womens
Organization att den roll pengar spelar för en kandidats kampanj och förmåga att ställa upp i val i praktiken försvårar för - och avskräcker - kvinnliga kandidater. Inför mellanårsvalet 2018 tycks dock antalet kvinnliga kandidater stiga markant.
Som en motreaktion mot valet av president Trump och administrationens socialkonservativa agenda har mobiliseringen på gräsrotsnivå ökat, bland annat i form av omfattande så kallade kvinnomarscher som anordnats runt om i landet både i samband med presidentinstallationen och på årsdagen av den samma. Under 2017 startade även den så kallade #Metoo-rörelsen i USA, med särskilt fokus på tre sektorer: media, underhållning och politik.
I och med Affordable Care Act blev det olagligt att diskriminera kvinnor vid tecknandet av sjukförsäkring. Innan denna lag trädde ikraft sågs exempelvis det faktum att en kvinna fallit offer för våld i nära relation eller att en kvinna gjort ett kejsarsnitt som ett så kallat föreliggande tillstånd, vilket i sin tur kunde innebära höjda försäkringspremier.
Enligt Center for Desease Control and Prevention har en av fyra amerikanska kvinnor blivit svårt misshandlade av en partner och uppskattningsvis närmare en av fem kvinnor har blivit våldtagna eller utsatta för
våldtäktsförsök någon gång i livet. Officiell statistik visar att sannolikheten att urfolkskvinnor ska utsättas för våldtäkt eller utnyttjas sexuellt är mer än två och en halv gånger högre än för övriga kvinnor i USA. Den federala lagen om våld mot kvinnor, som syftar till att öka stödet för våldsoffer och förbättra rättssystemets respons, omfattar sedan 2013 även hbtq-personer, urfolk och immigranter.
Genom Högsta domstolens beslut i fallet Roe vs. Wade 1973 blev abort lagligt under hela graviditeten. Samtidigt gavs delstaterna utrymme att, under vissa förutsättningar, begränsa möjligheten till abort under en graviditets andra
och tredje trimester. Aborträtten är fortsatt en mycket kontroversiell och omdebatterad fråga och begränsas i praktiken i många delstater.
Åtgärder med syfte att avskräcka från abort inkluderar krav på
föräldramedgivande för minderåriga, obligatorisk väntetid mellan beslut och faktisk abort samt påtvingad rådgivning med information om bland annat fostrets förmåga att känna smärta. I en majoritet av delstaterna finns även lagstiftning som ger sjukvårdspersonal och sjukvårdsinstitutioner rätt att vägra utföra aborter exempelvis med hänvisning till religiös övertygelse.
Enligt organisationen Guttmacher Institute antog 19 delstater sammanlagt 63 nya begränsningar av rätten och tillgången till abort under 2017. Samtidigt ökade antalet delstatliga åtgärder för att stärka rätten till abort,
preventivmedel och sex- och samlevnadsundervisning markant under året med 58 antagna lagar i 21 delstater. Republikanska ansträngningar att upphäva och ersätta Obamacare inkluderar förslag om att avsluta allt federalt stöd till organisationen Planned Parenthood som är en av USA:s mest utbredda tillhandahållare av abort och andra tjänster relaterade till sexuell och
reproduktiv hälsa.
Barnets rättigheter
USA är det enda landet i världen som inte ratificerat barnkonventionen.
Även om amerikansk lagstiftning i stor utsträckning är i linje med
konventionen, pekar flera människorättsorganisationer, bland annat American Civil Liberties Union, på brister inte minst vad gäller skyddet av barnets
rättigheter i förhållande till rättsväsendet. I flera delstater saknas en minimiålder för när barn kan ställas inför rätta och dömas som en vuxen, minderåriga förekommer i reguljära fängelser och polis tillåts agera och arrestera barn i skolmiljöer. En minderårig som fällts för mord kan dömas till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning i hälften av delstaterna.
Lagstiftning för att skydda barn mot övergrepp finns på såväl federal som delstatlig nivå. Vad gäller människohandel och tvångsarbete
uppmärksammas barnets situation särskilt. Problematiken rör dels utländska barn som fallit offer för internationell människohandel, dels amerikanska barn som exploateras sexuellt. I urfolksområden finns särskilda utmaningar gällande dessa frågor, bland annat beroende på bristande tillit till
rättskipande myndigheter och starka interna lojalitetsband som i många fall avskräcker såväl offer som vittnen från att anmäla. Barnaga i hemmet är inte
förbjudet i USA och är fortfarande lagligt i både offentliga och privata skolor i 19 delstater.
Enligt US Census Bureau levde, trots en minskning, cirka 13,2 miljoner eller 18 procent av amerikanska barn i fattigdom 2016. Fattigdomen är högst bland afroamerikanska barn, barn med latinamerikanskt ursprung och barn som tillhör urfolk
Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteters och urfolks rättigheter är väl skyddade i lag. Rastillhörighet och hudfärg är en av diskrimineringsgrunderna i 1964 års lag om civila
rättigheter. Personer med latinamerikanskt ursprung utgör cirka 18 procent av befolkningen, afroamerikaner drygt 13 procent och amerikanska urfolk cirka två procent. Dessa minoritetsgrupper har i praktiken en sämre situation än det amerikanska genomsnittet, inklusive högre arbetslöshets- och
fattigdomstal. För att främja minoritetsgruppers ekonomiska och sociala villkor förekommer i vissa fall positiv särbehandling på offentliga
arbetsplatser, vid intagning till offentliga universitet samt vid offentlig upphandling. Presidentens retorik och agerande i förhållande till
minoritetsgrupper samt i frågor som rör rasism har i flera fall väckt kritik och lett till protester.
I USA finns 567 federalt erkända stammar och uppskattningsvis 326 federala indianreservat. Det största är Navajo Nation Reservation. Reservaten är
generellt sett undantagna från delstaternas jurisdiktion, inklusive skatteplikt.
Federalt erkända stammar har en långtgående rätt till självbestämmande inom det egna området, inklusive rätt att bilda sina egna regeringar och att stifta och tillämpa lagar. Relationen till såväl den federala som den delstatliga regeringen är dock ofta komplicerad, inte minst då lagar överlappar, eller där jurisdiktionen är oklar. I flera fall är urfolkens områden hotade av
kommersiella intressen exempelvis vad gäller utvinningen av naturresurser.
Som exempel kan nämnas den gasledning mellan North Dakota och Illinois som lett till omfattande protester, inte minst från Siouxindianer då ledningen ses som både ett kulturellt och miljömässigt hot mot gruppens territorium. I slutet av 2017 fattade president Trump beslut om att avsevärt minska det skyddade område som utgör Bear Ears National Monument i Utah – ett beslut
som välkomnats av delstatens ledande republikaner och företagsintressen, men som kritiserats starkt av såväl urfolk som miljöorganisationer.
Hbtq-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
Den 26 juni 2015 blev samkönade äktenskap lagligt i hela USA, genom Högsta domstolens beslut i fallet Obergefell v Hodges. Högsta domstolen fastslog att ett förbud mot samkönade äktenskap stred mot konstitutionens fjortonde tillägg om rättssäkerhet och lika skydd.
Det finns en federal lag mot våldsbrott på grund av kön eller sexuell läggning, men fortfarande saknas ett heltäckande diskrimineringsskydd för hbtq-personer på federal nivå. Enligt 1964 års lag om civila rättigheter är diskrimineringsgrunderna ras, hudfärg, religion, kön och nationellt ursprung.
Huruvida diskrimineringsgrunden kön borde vidgas till att även omfatta sexuell läggning eller könsidentitet är inte utrett. Trumpadministrationen har vid ett flertal tillfällen klargjort att man vill se en snäv tolkning. För
närvarande finns lagar som förbjuder arbetsplats- och bostadsdiskriminering på grund av könsidentitet och sexuell läggning i 20 stater och i ytterligare två stater är diskriminering baserad på sexuell läggning, men inte könsidentitet, förbjudet.
Enligt organisationen Human Rights Campaign presenterades 129 olika
diskriminerande lagförslag i mer än hälften av delstaterna under 2017, hittills har dock enbart tio antagits. Många av lagförslagen diskriminerar mot transpersoner och/eller innebär att religiös eller moralisk övertygelse
alternativt yttrandefrihet kan anges som skäl att förvägra hbtq-personer varor eller tjänster. I flera delstater finns lagar som tvingar transpersoner att
använda toaletter och omklädningsrum i enlighet med juridiskt kön samt uppmanar till så kallad ”konverteringsterapi”, i syfte att förändra en persons sexuella läggning eller könsidentitet. I början av 2017 återkallades den förra administrationens riktlinjer till offentliga skolor att låta transelever avgöra vilken toalett man ville använda. I juli 2017 upphävde president Trump även den tidigare administrationens direktiv och införde ett förbud för
transsexuella att tjänstgöra i den amerikanska militären. Detta beslut var dock vid 2017 års slut blockerat i federal domstol.
I juni 2016 sköts 49 personer till döds på gayklubben Pulse i Orlando i ett attentat riktat mot hbtq-personer.
Flyktingars och migranters rättigheter
USA är ett utpräglat immigrationsland och även det största mottagarlandet för kvotflyktingar refererade av FN:s flyktingorgan (UNHCR). Flykting- och migrationsfrågan är fortsatt mycket kontroversiell. Presidenten fattar beslut om det årliga flyktingmottagandet och taket för budgetåret 2018 är 45 000, att jämföra med 110 000 året dessförinnan.
Förutom en engångssumma om cirka 2 000 dollar per flykting bygger det amerikanska mottagandet på självförsörjning genom arbete. Flyktingar får arbetstillstånd så snart de kommer till USA och ett år efter ankomsten är de skyldiga att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Efter fem år kan de bli amerikanska medborgare.
Uppskattningsvis elva miljoner personer, i huvudsak från Latinamerika, befinner sig utan uppehållstillstånd i USA. Under senare år har antalet ensamkommande barn från Centralamerika ökat markant. Immigranter utan uppehållstillstånd saknar rösträtt och generellt sett även sjukförsäkring. Barn har dock rätt till utbildning. Debatten om de så kallade ”illegala
immigranterna” har hårdnat under senare tid och löften om en mur längs gränsen mot Mexiko, strängare migrationsregler och ökad deportationstakt bidrog till president Trumps valseger. Presidentens beslut att avskaffa det program som sedan 2012 gett personer som anlände till USA som barn till föräldrar utan uppehållstillstånd (så kallade dreamers) rätt att kontinuerligt ansöka om tvååriga arbetstillstånd har väckt motstånd. Kongressen har hittills inte lyckats komma överens om en lösning, vare sig avseende dessa personers status eller en bredare migrationsreform.
Under 2017 infördes inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder. Beslutet har i flera omgångar blockerats i domstol. Beslutets tredje version som omfattar restriktioner mot medborgare i Iran, Jemen, Libyen, Nordkorea, Somalia, Syrien, Tchad och Venezuela trädde i kraft i december 2017. Högsta domstolen har ännu inte tagit ställning till huruvida
inreseförbudet är förenligt med konstitutionen.
Hundratusentals immigranter hålls varje år i förvar av amerikanska myndigheter. Vissa av dessa hålls i förvar i åratal i väntan på att få sina skyddsskäl prövade av landets överbelastade migrationsdomstolar. Bland andra Human Rights Watch, Amnesty International och FN:s tortyrkommitté har
kritiserat amerikanska myndigheter för detta förfarande, inte minst i de fall det rör familjer med barn eller ensamkommande barn.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Lagstiftning förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning vad gäller anställning, transport, allmänna bostäder, kommunikation och myndighetsutövning. Personer med funktionsnedsättning har dock i genomsnitt lägre utbildning och lägre årsinkomst än personer utan
funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har generellt sett även sämre hälsotillstånd.
VII. Exempel på svenskt och internationellt arbete rörande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Sverige för en kontinuerlig dialog med USA om mänskliga rättigheter och samarbetar även internationellt med landet vad gäller exempelvis
jämställdhet och människorättsförsvarare. EU protesterar regelbundet mot dödsstraffet såväl generellt som i principiellt viktiga fall. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) genomförde en valmission under president- och kongressvalen i november 2016.
I den universella granskningsmekanismen (UPR) vid FN:s råd för mänskliga rättigheter 2015 gav Sverige rekommendationer till USA som berörde ett moratorium för dödsstraff, förvarhållande av migrantfamiljer och
ensamkommande barn samt begränsningar i tillhandahållandet av sexuell och reproduktiv hälsa.
VIII. Ratificering av centrala konventioner om mänskliga rättigheter Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år 1992. Det tillhörande protokollet om enskild klagorätt och det tillhörande protokollet om avskaffandet av dödsstraffet har inte ratificerats.
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
undertecknades år 1977. Det tillhörande protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Internationella konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD) ratificerades år 1994.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) undertecknades år 1980. Det tillhörande protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år 1994. Det tillhörande protokollet om förebyggande av tortyr har inte ratificerats.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) undertecknades år 1995. Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade konflikter ratificerades år 2002. Det tillhörande protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi ratificerades år 2002. Det tillhörande protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Internationella konventionen om skydd för migrantarbetare och deras familjers rättigheter, International Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their Families (ICRMW), har inte ratificerats.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) undertecknades år 2009. Det tillhörande protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) har inte ratificerats.
1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee Convention) har inte ratificerats. Det tillhörande protokollet ratificerades år 1968.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) har inte ratificerats.
Regionala Instrument
Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, American Convention on Human Rights (ACHR), har inte ratificerats. Det tillhörande protokollet om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har inte ratificerats. Det tillhörande protokollet om avskaffandet av dödsstraffet har inte ratificerats.
Inter-amerikanska konventionen om att förebygga och bestraffa tortyr, Inter- American Convention to Prevent and Punish Torture, har inte ratificerats.
Inter-amerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och eliminera våld mot kvinnor, Inter-American Convention on the Prevention, Punishment and Eradictation of Violence against Women, har inte ratificerats.
Erkännande av Interamerikanska domstolens (IACHR) jurisdiktion, har inte accepterats.
