r'Nk
Bilaga 1Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2015-03-29 Dnr 400-2015:5671
Verksamhetsrapport
efter granskning av förskolans pedagogiska upp- drag vid Klintaskogens förskola,
Alvesta kommun
Skolinspektionen
2015-03-29 1(16) Dnr 400-2015:5671
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Alvesta kommun och Klirttaskogens förskola ingår i detta urval.
Klintaskogens förskola besöktes den 19-21 januari 2015. Ansvariga inspektörer har varit utredare Agneta Ericsson och Ami Cronqvist. I denna rapport redovi- sar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en re- dogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen.
Skolinspektionen
2015-03-29 2(16) Dnr 400-2015:5671
Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och ut- mana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfat- tas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och in- nebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på nå- got sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om Klintaskogens förskola
Klintaskogens förskola ligger i orten Moheda norr om tätorten Alvesta i Al- vesta kommun. Byggnaden, en från början provisorisk paviljong, ligger i kan- ten av ortsbebyggelsen och har nära till den omgivande skogen. Förskolan som tidigare hade en avdelning ändrade organisationen i januari 2016 och har, vid tidpunkten för granskningen, två avdelningar, Ängen och Gläntan, båda med barn i åldern 1-5 år. Förändringen från en avdelning till två skedde genom av barn och personal på den befintliga avdelningen delades upp i två grupper som kompletterades med ytterligare personal och fler barn. Vid tillfället för gransk- ningen har avdelning Ängen 15 inskrivna barn och avdelning Gläntan har 14.
På förskolan besöktes avdelning Ängen. Av de 15 barnen på avdelningen fanns 10 på förskolan även före organisationsförändringen.
Förskolechefen, som började sin anställning under våren 2015, ansvarar för en enhet som består av fyra förskolor med sammanlagt 10 avdelningar. En förskol- lärare från varje avdelning ingår i enhetens pedagogiska råd och likaså ingår en förskollärare från varje avdelning i resursrådet där frågor kring insatser för barn i behov av särskilt stöd diskuteras. På förskolan arbetar tre förskollärare och tre barnskötare varav en arbetar på en vakant förskollärartjänst. På avdel- ning Ängen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att under- visa i förskola och en barnskötare. En av förskollärarna har arbetat en längre tid på förskolan, är också arbetslagsledare och ingår i det pedagogiska rådet och den andra förskolläraren på avdelningen ingår i resursrådet. De övriga två i ar- betslaget är nyanställda på enheten och när Skolinspektionen kommer på besök har arbetslaget arbetat tillsammans under knappt två veckor.
Barnen på avdelningen är indelade i tre grupper och för varje grupp finns det en ansvarig personal. Arbetslaget har gjort en grov indelning av dagen och veckan så att det finns vissa rutiner och inslag som kommer igen regelbundet.
Efter frukost går barnen ut och när de har kommit in igen ska det vara en pla- nerad aktivitet.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Skolinspektionen
Verk
2015-03-29 3(16) Dnr 400-2015:5671
Förutom tambur och toalett består lokalerna på avdelning Ängen av tre rum som inretts för olika aktiviteter och förskolans utemiljö består av en inhägnad gård och omfattar både en liten skog med koja och en lekplats.
Undervisning i förskolan
I intervjun med arbetslaget framkommer att de inte har diskuterat begreppet undervisning närmare och att de är främmande för att använda det om försko- lans verksamhet. En av förskollärarna menar att undervisning hänförs till sko- lans värld med katederundervisning och envägskommunikation, "en lärare står och förmedlar och barnen tar emot". En av förskollärarna uttrycker att de inte an- vänder begreppet undervisning och inte ser det som att "man lär barnen". Förs- kolläraren lyfter fram den korta tid de arbetat tillsammans, att de inte hunnit diskutera och därför har svårt att formulera sig om verksamheten men att de lägger upp verksamheten efter läroplanen och arbetar med alla målen.
I intervju framför förskolechefen att hon är bekväm med att använda både ut- bildning och undervisning som begrepp för verksamheten i förskolan, "utbild- ning står för hela verksamheten och så fort vi arbetar mot ett mål så är det undervis- ning". Hon tillägger att undervisning kan ingå i ett tema eller någon annan akti- vitet.
Enligt förskolechefen så har inte begreppet undervisning diskuterats med ar- betslaget som ännu inte hunnit så långt i de gemensamma diskussionerna om verksamheten, dess form och innehåll. Förskolechefen framför också att hon nu har köpt in en bok som handlar just om undervisning i förskolan och att hon också har lyft begreppet i enhetens pedagogiska råd.
Skolinspektionen
2015-03-29 4(16) Dnr 400-2015:5671
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vi- dare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimule- rar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för-lycicas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion
I intervjun med arbetslaget lyfter personalen fram att bemötandet och vad man pratar om är viktigt för att stimulera barnens utveckling och lärande. De lyfter också fram betydelsen av att utmana vidare och att fånga i stunden.
Under besöket observeras att personalen finns nära barnen, de pratar mycket med barnen, de är lyhörda och omtänksamma, frågar ofta barnen vad de vill göra och möter barnens frågor med respekt och svarar på deras frågor. De stäl- ler exempelvis frågor om bild och text när de läser böcker, de noterar vad bar- nen gör, sätter ord på det och bekräftar. I mindre omfattning följs däremot bar- nens frågor upp på ett sätt som för samtalen och barnens tankar vidare och vid- gar perspektiven. Det förekommer emellertid också samtal där sådana utveck- lande inslag ingår. Ett exempel på detta är att, vid en aktivitet när några barn målat på kartong, ett av barnen säger "min har torkat på en minut" och får då frå- gan från personal "hur vet du det?". Därpå följer ett resonemang mellan perso- nal och barn om hur man kan ta reda på svaret på frågan. Ett annat utveck- lande samtal förs av en av förskollärarna och några barn kring dinosaurier och hur de levde och vad de åt.
Barnen delas upp vid olika bord i de tre rummen vid lunchen. Vid något av de tillfällen som observeras ställer personal frågor till barnen om vad de gjort un- der förmiddagen men främst handlar samtalen vid måltiderna om maten och att barnen ska äta.
2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridart, S., Pramling Samuelsson, L & Jo- hansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Skolinspektionen
Vey'T H
-y-H
2015-03-29 5(16) Dnr 400-2015:5671
Måltider, där personal främst ägnar sig åt tillsägelser och uppmaningar till bar- nen som "sitt stilla, ät nu din mat" och liknande, observeras också. I de tambursi- tuationer som observeras pratar personalen med barnen hela tiden, de upp- muntrar dem att försöka ta på sig kläderna själva, hjälper dem när det behövs,
"leker" på stövlarna och skrattar tillsammans med barnen när det blir tokigt.
När ett barn tar på vantarna först och sedan säger "kan inte ta på min mössa" sä- ger personalen 'försök, du valde själv att ta på vantarna först".
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Arbetslaget framhåller, i intervjun, att de ännu inte har hunnit diskutera hur de ska lägga upp arbetet men "vi har en del i bagaget" och att de "får ta en termin i ta- get". Nu har de fokus på att få ihop den nya gruppen och på att de nya barnen ska få en bra inskolning i verksamheten. I intervjun framhåller en av förskollä- rarna vikten av att ta tillvara barnens intressen, att det kan vara svårt att tillgo- dose alla åldrar och utvecklingsnivåer och en annan av förskollärarna anser att de behöver arbeta mer för att ge barnen utmaningar. En av förskollärarna me- nar att de försöker ge barnen utmaningar i stunden men att det inte sker plane- rat utan är beroende av vilka barn som är på förskolan just då. Arbetslaget framför också värdet av att gruppen består av barn i olika åldrar och att de yngre barnen lär av de äldre. I detta sammanhang lyfter de återigen fram vik- ten av att arbeta med tryggheten i gruppen. I intervjun framhåller förskoleche- fen att arbetslaget har en "görandekultur", att de behöver skapa en gemensam pedagogisk grund för arbetet och att det ska planeras för en verksamhet under hela dagen. Förskolechefen uttrycker att arbetslaget nu "håller det flytande". För- skolechefen framför också att åldersstrukturen i gruppen kan innebära att de äldre barnen får färre utmaningar. Förskolechefen nämner vidare att femåring- arna från enhetens förskolor har samlats för gemensamma aktiviteter en gång per vecka från påsk fram till terminens slut. Under besöket observeras endast några få tillfällen då personal genomför planerade aktiviteter. Vid dessa till- fällen observeras att barnen sällan får någon introduktion till aktiviteten som ibland inte heller hinner avslutas utan måste avbrytas för att det exempelvis är dags att äta. Detta sker exempelvis under ett "gympapass" där barnen rör sig till bild och musik från videos som personalen hämtar på Youtube. Ett annat exempel är när en av förskollärarna genomför en aktivitet med skapande för en grupp barn. Förskolläraren berättar för barnen att det nu finns en mängd lådor med olika material i ett av skåpen där barnen själva i fortsättningen kan hämta material när de vill skapa. I övrigt sker ingen introduktion och barnen sätter igång med att limma fast material på sina kartongbitar.
Skolinspektionen
Verk ,i
.
2015-03-29 6(16) Dnr 400-2015:5671
Vid ett tillfälle observeras hur två av de yngre barnen leker med bilar som de släpper ner för rutschkanan. De noterar att bilarna inte kommer lika långt men ingen av personalen firms i närheten för att stimulera barnen till att utforska fe- nomenet vidare. Vid några tillfällen observeras också barn som utforskar och undersöker miljön eller något lekmaterial på egen hand. Personal ingriper då, ställer inga frågor utan berättar för barnet hur materialet ska användas vilket leder till att barnet tycks tappa intresset och går vidare för att utforska något annat i närheten. Det finns tillfällen då barnens intresse fångas upp och perso- nal stärker deras intresse för att lära, men oftast är det barnen som tar initiativ.
Ett exempel på detta är när ett av de äldre barnen tar fram en bok om dinosau- rier och personal, som noterar detta, fångar upp intresset och ställer frågor om olika sorters dinosaurier, vad de åt, hur stora de var och var de bodde. Här vid- gar förskolläraren också perspektivet genom att föra in ett resonemang om väx- ter och vad som växer.
Vid ett annat tillfälle följs detta intresse också upp av personal genom en skap- ande aktivitet med en grupp barn kring ett "dinosaurielandskap" som, enligt personal, är tänkt att fortsätta som en form av temaarbete.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
I insänd dokumentation beskriver förskolechefen hur de försöker bygga upp miljön efter barngruppens sammansättning och att material ska finnas tillgäng- ligt för barnen. Förskolechefen framför också, i intervjun, att miljön på försko- lan måste vara både utmanade och säker för barnen och att arbetslaget har bör- jat diskutera hur den inre miljön ska utformas. På frågan hur de tänker kring miljö och material på avdelningen svarar arbetslaget, i intervjun, att de har mö- blerat efter olika åldrar men inte hunnit göra så mycket ännu. De tillägger att det viktiga är att de lär känna barnen och deras intressen och att de noterar var, och med vad, barnen helst leker. En av förskollärarna nämner att de har tittat på den inre miljön på en personalkonferens och att miljön måste vara utma- nande och säker för alla. En av förskollärarna tillägger att det finns funderingar på att göra en "teknikhörna" i ett av rummen.
Avdelningens inomhusmiljö består av tre rum av varierande storlek. Här finns ett ganska stort rum där det finns ett bord och några stolar i barnhöjd, en sam- lingshörna med soffa och lekmaterial i hyllor. Här är det tillgängliga materialet avpassat för yngre barn, här finns ett lekkök, lådor med bokstäver och siffror som de yngre barnen plockar med och häller ut på bord eller golv. I en av hyl- lorna finns också böcker i ett par plastlådor. Vid väggen står ett akvarium där några av de äldre barnen har börjat göra ett dinosaurielandskap.
I ett mindre rum finns en mängd material tillgängligt som främst riktar sig till yngre barn och det är också främst de som använder rummet.
Skolinspektionen
1:1
2015-03-29 7(16) Dnr 400-2015:5671
Här åker, framför allt de yngre barnen rutschkana, leker med små bilar och bygger med klossar. På vägghyllor, ovanför barnens räckhöjd finns färg, pens- lar och papper, ett bord i vuxenhöjd, några stolar och en rutschkana, material för bygglek och för att måla. Det minsta rummet används främst för de äldre barnen och här finns ett bord och några stolar i barnhöjd, material för skapande och byggmaterial avpassat för äldre barn i ett av skåpen och här finns också en spegel och alfabetet uppsatt på väggen. Här finns också en interaktiv, digital skärm, en "Clever touch" som ännu inte är inkopplad.
Det finns inget specifikt material för läs- och skrivinlärnirlg, naturvetenskap el- ler teknik. Den övervägande delen av materialet riktar sig till de yngre barnen.
Vid något tillfälle observeras att en av förskollärarna, under en samling, tar fram en bok och några plastdinosaurier och frågar ett par av de äldre barnen om de vill läsa om dinosaurier. Ett av barnen får i uppdrag att hitta en annan bok för att där kunna jämföra bilderna med plastdjuren. Förskolläraren inleder ett samtal med de äldre barnen om de fakta som står i boken.
En del av materialet i lokalerna i form av bilder, bokstäver, foton m.m sitter högt upp på väggarna utom räckhåll för barnen och ibland även utom synhåll.
När barnen ska skapa och behöver vatten måste detta hämtas på toaletten som är det enda rum där det finns vatten.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
I intervjun med personalen framför de att de just nu har fullt fokus på kartlägg- ningsarbete och att lära känna barngruppen och att de prövar sig fram. De till- lägger att de också försöker ge barnen utmaningar men att det inte är något de planerar i förväg utan att det sker utifrån de barn som är närvarande. I inter- vjun med förskolechefen framför hon vikten av personalens bemötande och hur de ser på sitt uppdrag. Hon lyfter också betydelsen av att utmana i stunden och fånga barnens tankar i verksamheten under hela dagen. Under besöket obser- veras hur personal uppmuntrar barnen i olika sammanhang genom att be dem göra något, exempelvis ta fram eller lägga tillbaka något material och därpå be- römmer dem när de klarat av det. I tambursituationerna uppmanas barnen att försöka klä på sig själva, de får styra i vilken ordning de ska ta på klädesplag- gen och i flera fall prova sig fram tills resultatet blir bra. Här finns personal nära, de stödjer och uppmuntrar.
Under uteleken med pulkaåkning observeras hur barnen uppmuntras att be- mästra snön, backen och åkningen och hur de får bekräftelse av personalen när de klarat av utmaningarna.
Skolinspektionen
Verk
2015-03-29 8(16) Dnr 400-2015:5671
Vid måltiderna uppmuntras barnen till att klara sig själva, personalen lockar och uppmuntrar barnen att själva ta upp mat, att själva dela maten och att skicka runt matskålarna till varandra. Personalen bekräftar, berömmer och stödjer.
När ett av de äldre barnen tar fram en bok om dinosaurier frågar förskolläraren om barnet skulle vilja veta hur lång den är som avbildas. Därefter följer en dis- kussion om längder som avslutas med att barn och personal tillsammans mäter upp en sträcka på 30 meter utomhus. När detta genomförts med hjälp av ett garnnystan berömmer förskolläraren barnen och föreslår att de ska visa den öv- riga gruppen hur långt 30 meter är. Detta följs dock inte upp utan aktiviteten avslutas.
Vid några tillfällen observeras att personal inte är uppmärksam på alla barnens behov, det finns barn som inte blir sedda i samma utsträckning som andra, det finns barn som stundtals går mycket för sig själva eller barn som blir förbisedda då exempelvis alla barn ska få välja en sång.
Barnens utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
I intervjun framhåller arbetslaget den korta tid de arbetat tillsammans och de få tillfällen de haft till gemensamma diskussioner och planering. Under denna pe- riod, när de arbetar för att lära känna barnen och få ihop gruppen, försöker de, enligt utsagor i intervjun, också kartlägga och se vad barnen är intresserade av.
I intervjun framförs också att det är viktigt att beslut inte tas för fort utan att de måste vänta tills barngruppen "har landat". De uttrycker att den indelning de har gjort av dagen och veckan är ett sätt att se till att läroplanens mål kommer med i verksamheten. Att de har delat upp barnen sinsemellan innebär också att de, enligt intervjun, kan följa barnens utveckling och se deras behov.
Vid ett flertal tillfällen observeras att personalen konsekvent för in benäm- ningar och begrepp i samtalen med barnen för att stimulera deras kunskapsut- veckling. Under samtal med ett barn som åker rutschkana på magen, poängte- rar förskolläraren att barnet åker på magen, vilket leder till att barnet visar sin mage varpå förskolläraren bekräftar "ja, magen". När personal exempelvis sit- ter med några barn och läser en saga betonas begrepp som på stolen, den gula lådan, den gröna mattan och när barn släpper ner bilar för rutschkanan för per- sonal in begreppen den stora traktorn och en traktor som är lite mindre. Persona- len sätter också ord på det som barnen gör, upprepar och bekräftar. I två av rummen finns bilder med alfabetet uppsatta, liksom på en dörr i tamburen men inget barn riktar sitt intresse mot bokstäverna under de dagar besöket genom- förs.
Skolinspektionen
Ve u 'Alf
2015-03-29 9(16) Dnr 400-2015:5671
Inga andra specifika aktiviteter som syftar till att göra barnen nyfikna på att läsa och skriva kan iakttas under besöket förutom att de äldre barnen får skriva sina namn på de tavlor de arbetat med under den skapande aktiviteten. De lå- dor som innehåller platsbokstäver och siffror används mest av de yngre barnen som häller ut dem på bord eller golv för att sedan lägga tillbaka dem i lådorna.
Vid något tillfälle försöker personal få några av de yngre barnen intresserade av att sortera upp högen i bokstäver respektive siffror och att ljuda bokstä- verna.
Under besöket observeras några få tillfällen då personal genomför planerade aktiviteter med barnen som i övrigt själva tar initiativ till olika aktiviteter och leker fritt. Både under de vuxenledda aktiviteterna och under den mer fria le- ken noteras att personal, i samtal med barnen, ofta för in begrepp som färg, an- tal, storlek och olika lägesbestämningar. Pulkorna under uteleken benämns med färger och likaså de spadar som barnen använder för att gräva i snön. Un- der inslaget då en grupp barn arbetar med att limma upp saker på kartong räk- nar ett av de äldre barnen hur många saker som finns på kartongen och då frå- gar förskolläraren "vilka siffror ska du då skriva?" och de resonerar sedan om detta. Ett barn sitter och trär pärlor på ett halsband och personal ställer frågan om det är lika många hjärtan på halsbandet som det antal år barnet fyllde da- gen före. Därpå följer ett resonemang, barnet räknar på fingrarna och kommer slutligen fram till "tre!".
Tidigare har några av barnen visat intresse för dinosaurier och arbetslaget har skaffat böcker om dem. De plastdinosaurier som finns bland lekmaterialet har placerats i en glaslåda som står på ett bord. Under samtal med ett par av de äldre barnen om dinosaurier och deras storlek diskuterar förskolläraren längd- mått med barnen och de får i uppdrag att leta upp alla djur i boken där det står två siffror och ett "m" efter för "då är de långa". Därpå följer ett resonemang om hur långa djuren var, vad de åt och hur de bodde. Sedan vidgar förskolläraren perspektivet genom att föra in ett resonemang om växter och vad som växer.
Under en av besöksdagarna går en grupp barn, de äldsta, iväg till den näralig- gande skogen. I skogen leker barnen, letar efter djurspår och förskolläraren pra- tar med barnen om hur djuren har svårt att hitta mat på vintern när det är snö på marken.
Barnen ges möjlighet att träna sin grovmotorik framför allt utomhus. Här pul- sar barnen i snön, gräver i snön och åker pulka.
Skolinspektionen
2015-03-29 10 (16) Dnr 400-2015:5671
Under skogspromenaden får barnen också ta sig uppför små kullar, gå runt träd och kliva över nedfallna grenar. Finmotoriken ges barnen möjlighet att träna vid de tillfällen de exempelvis pysslar, ritar eller bygger med lego.
Arbetslaget framför och betonar i intervjun att de nu arbetar för att få ihop gruppen, att de prioriterat att barnen ska vara trygga och utveckla sin sociala kompetens. Observationerna visar att de ingriper vid konflikter som barnen inte löser själva, de tröstar och diskuterar konflikten med de inblandade bar- nen. De uppmanar också barnen att samarbeta, exempelvis vid pulkaåkningen på gården och vid promenaden till skogen.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten på avdel- ning Ängen till vissa delar genomförs så att den stimulerar och utmanar bar- nens utveckling och lärande. Personalen är närvarande i mötet med barnen, de är inlyssnande, de använder språklig och kommunikativ interaktion, men de utvecklar sällan samtalen så att barnen utmanas i sitt lärande. Till viss del stär- ker personalen barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter och kunskaper men de äldre barnen stimuleras inte i samma utsträckning som de yngre. Personalen använder i viss utsträckning miljö och material som verktyg för lärande men även i detta avseende utmanas inte de äldre barnen i samma utsträckning som de yngre och inte heller miljö och material är utformat utifrån de äldre barnens behov av utmaningar och stimulans. Till viss del pågår det ett arbete för att ge barnen stöd och stimulans i riktning mot läroplanens strävans- mål när det gäller arbetet för att stimulera barnens språk- och kommunikations- utveckling och matematiska utveckling men inslag som handlar om naturve- tenskap och teknik saknas i stort och inslagen för att stimulera barnens läs- och skrivutveckling är få och slumpmässiga. Däremot stödjer personalen aktivt bar- nens sociala utveckling och barnen erbjuds tillfällen till att utveckla sin moto- riska förmåga såväl ute som inne.
Skolinspektionen
. 1jJlJ
2015-03-29 11(16) Dnr 400-2015:5671
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
I intervjuerna framhåller arbetslaget att de, under de cirka två veckor de arbetat tillsammans, har ägnat sig åt att få ihop gruppen och att de arbetat för att bar- nen ska känna sig trygga i gruppen. Under observationerna kan inspektörerna se exempel på hur arbetslaget uppmuntrar barnens samspel och uppmanar dem till att hjälpas åt när de till exempel ska gräva ett gupp i pulkabacken eller skicka matskålar till varandra under måltiderna. De äldre barnen uppmuntras till att hjälpa de yngre och barnen uppmuntras också till att leka tillsamman vil- ket också sker vid en del tillfällen, exempelvis vid rutschkanan. Barnen leker annars oftast uppdelade beroende på ålder och de yngre barnen leker ofta med samma material men utan att samleka, leken blir parallell. Det uppstår få kon- flikter mellan barnen och vid de tillfällen det sker så finns en personal nära och kan hjälpa till att lösa problemet.
Personalens samspel med barnen
I intervjun med förskolechefen betonas betydelsen av personalens samspel både med varandra och med barnen och att grundstenen är bemötandet och re- spekten för barnen. Förskolechefen framför också att det finns en medveten schemaläggning för att det ska finnas "närvarande" vuxna med barnen under hela dagen.
Under observationerna noteras att personalen är lyhörda, de finns nära barnen och omsorgen om barnen är tydlig.
Vid flera tillfällen observeras emellertid också hur barnen, i samtal med de vuxna, erbjuds välja mellan olika alternativ men sedan inte får möjlighet att välja.
3 Doverborg, E,; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Skolinspektionen
Verk_
2015-03-29 12 (16) Dnr 400-2015:5671
Ett exempel på detta är när personal frågar ett barn, "ska vi titta på bilden först el- ler ska vi läsa texten först?" och barnet svarar "titta på bilden", varvid personal svarar "vi läser först". Eller, när personal frågar om barnet vill ha det ena eller det andra papperet och snabbt själv konstaterar att "du får ta detta".
Det finns också tillfällen då personal samspelar med barnen på ett aktivt och stödjande sätt. Under en aktivitet då en grupp barn målar kartonger som ska bli inredning i akvariets dirtosaurielandskap ångrar sig ett av barnen, det blev inte bra. Barnet vill då ha nytt material och när det visar sig att detta är slut, ställer personal frågan "kan vi lösa det på något sätt?" och resonerar fram en lösning till- sammans med barnet. Under aktiviteten följer personal också upp med frågor, inväntar barnens funderingar och uppmuntrar. Personal samspelar också stundtals med barnen under den fria leken, exempelvis då personal leker tittut under rutschkanan med några av de yngre barnen. Vid några andra tillfällen observeras dock att personal inte är uppmärksam på barnens behov, det finns barn som inte tycks bli uppmärksammade i samma utsträckning som andra och barn som personal hoppar över då exempelvis alla barnen ska få välja en sång.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns ett utvecklat samspel mellan barnen som präglas av omtanke och hjälpsamhet. Arbetslaget är engagerat och stödjer barnen i deras samspel huvudsakligen genom att fin- nas nära barnen och omsorgen om barnen är tydlig men arbetslaget arbetar inte fullt ut med att stödja barnens samspel. Det sker inte heller några medvetna in- satser från personalen för att stödja samspelet mellan barnen eller aktiviteter där gruppen används som resurs. De tillfällen då personal samspelar med bar- nen på ett aktivt och stödjande sätt sker mera av en slump och inte alla barn blir uppmärksammade i samma utsträckning som andra.
Skolinspektionen
2015-03-29 13 (16) Dnr 400-2015:5671
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att barnen upplever det roligt och meningsfullt
I intervjun med arbetslaget framför de att de, på grund av den korta tid de ar- betat tillsammans, inte har diskuterat förskollärares ansvar och vad det innebär för deras arbete. De säger att de är medvetna om sitt ansvar och agerar utifrån det men tillägger att den planering som finns idag handlar om här och nu, ex- empelvis om barnens och personalens schema och vem i arbetslaget som gör vad. Inför utvecklingssamtalen diskuterar hela arbetslaget samtliga barn och samtalen genomför sedan alla i arbetslaget med sina respektive "ansvarsbarrt".
Arbetslaget säger också att det, i samband med den reviderade läroplanen, inte gjordes några speciella implementeringsinsatser i kommunen och att de inte heller upplevde att det gjordes på de enskilda förskolorna, en av förskollärarna uttrycker att "vi fick vars ett exemplar och de som ville läste säkert den". Arbetslags- ledaren framför att deltagandet i det pedagogiska rådet kan stärka förskollärar- nas mandat, ge tankar kring utvecklingsarbete i förskolan och att de påbörjade diskussionerna om pedagogisk dokumentation är ett exempel på detta.
I intervjun med förskolechefen lyfts det pedagogiska rådet fram som ett forum för att tydliggöra och lyfta fram förskollärarens ansvar. I rådet, menar hon, finns ett kollegialt lärande och där kan också förskolläraren bli stärkt i sin yr- kesroll. Förskolechefen uttrycker att förskollärarna på Ängen, även om de inte har diskuterat frågan, är medvetna om det ansvar de har och arbetar i enlighet med det.
Under besöket observeras att arbetslaget fördelar de förekommande arbetsupp- gifterna mellan sig.
4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen
Verk
i 2015-03-2914 (16) Dnr 400-2015:5671
Observationerna visar att barnen i huvudsak tycker att det är roligt att vara på förskolan och att de gärna går dit, de är aktiva, deltar i de aktiviteter som er- bjuds och leker glatt tillsammans. Vid några tillfällen observeras dock att de äldre barnen ser uttråkade ut, de sitter passiva, pratar med varandra och ser ut att sakna engagemang i det som personalen erbjuder gruppen.
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget har, vid tidpunkten för besöket, arbetat tillsammans under två veckor och de framför vid intervjun att de inte har hittat sina arbetsformer ännu. Förskolechefen bekräftar i intervjun att arbetslaget inte hunnit diskutera och planera för verksamheten ännu och inte hunnit bli samspelta. Under besö- ket kan inspektörerna också observera tillfällen då arbetslaget inte är sam- spelta, där aktiviteter inte är förberedda eller där personalen har olika uppfatt- ning om hur en aktivitet ska genomföras.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna till viss del tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckl- ing och lärande. Barnen är i huvudsak aktiva och engagerade i det som försko- lan erbjuder och de har roligt på förskolan.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens in- tentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att ar- betet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta in- nefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur försko- lechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
Förskolan har, under de senaste åren, haft några olika förskolechefer. Av inter- vjun med arbetslaget framgår att de har svårt att konkretisera hur nuvarande förskolechef tar sitt ansvar eftersom ett par av dem nyligen börjat arbeta på för- skolan. De framför att synpunkterna i intervjun därför blir generella, exempel- vis framför en av förskollärarna vikten av att förskolechefen är en förebild och en pedagogisk ledare som man kan vända sig till. Förskolechefen ska också leda förskolan "i samma riktning" utifrån de beslut man fattar. Arbetslaget är överens om att enhetens förskolechef är tillgänglig och att det idag firms en fastlagd struktur för utvecklingsarbetet.
Skolinspektionen
Verk: J I
2015-03-29 15 (16) Dnr 400-2015:5671
Av inlämnad dokumentation och intervju med förskolechefen framgår att för- skolechefen sedan hon började för cirka tio månader sedan har arbetat för att skapa strukturer för att styra och leda arbetet, "vi organiserar för att lyfta de peda- gogiska frågorna". I intervjun framför förskolechefen att det inte går att "lyfta på alla stenar samtidigt" utan att det gäller att hitta rätt sten, "grundstenen" och bölja arbeta där. Förskolechefen framför att arbetslaget måste få en gemensam grund och att hon skapat forum för detta genom att de tillsammans har så kal- lade husmöten där pedagogiska frågor diskuteras, de ska börja arbeta med ett studiematerial för att utveckla verksamheten och även en bokcirkel ska sättas igång på temat små barns lärande. Hon framför också att andra delar i hennes styrning och ledning är den pedagogiska dokumentation som arbetslagen gör och det kvalitetsarbete de lämnar in enligt ett så kallat årshjul. Förskollärarens ansvar har ännu inte diskuterats och tydliggjorts i detta arbetslag men att en förskollärare i arbetslaget är arbetslagsledare och också ingår i enhetens ut- vecklingsgrupp är, enligt förskolechefen, ett sätt att tydliggöra uppdraget och stärka förskollärarnas mandat. Förskolechefen framför också att hon, tillsam- mans med arbetslaget, har granskat den inre miljön och att arbetet med den ska fortsätta så att miljön blir säker och utmanande för alla.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ett övergripande ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner.
Förskolechefen har en tydlig bild av det utvecklingsarbete som behöver ske, så- väl när det gäller den pedagogiska planeringen som kring miljö och material på förskolan. Förskolechefen har ännu inte diskuterat och tydliggjort förskollära- res ansvar med arbetslaget.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i försko- lan.
Skolinspektionen
Verksam hetsrapport
2015-03-29 16 (16) Dnr 400-2015:5671
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckl- ing och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
