• No results found

Nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter

Sammanfattning

Detta är en ansökan om statligt stöd till ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter i Göteborgsregionen. Ansökan är framtagen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i samarbete med en idégrupp, bestående av sakkunniga i regionen, och vars sammansättning redovisas sist i texten.

Syftet med kunskapscentret är att öka och vidmakthålla samhällets uppmärksamhet på läsning och lässvårigheter, samt förmedla och utveckla kunskap inom området.

Frågan om att starta ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter aktualiserades i samband med en hearing 1 mars med temat ”en skola för alla”, där skolminister Ingegerd

Wärnersson medverkade. Skolministern uttalade där att alla människor ska ha rätten att kunna läsa, vilket är basen för att man ska kunna ta till sig kunskap och för att man aktivt ska kunna delta i samhället och yrkeslivet. Med hänvisning till skolministerns tydliga markering är det rimligt att anta att staten är angelägen om att stödja ett initiativ till ett nationellt kunskapscentrum kring läsning som ett komplement till kommunernas arbete med läsinlärning.

I Göteborgsregionen finns redan ett antal verksamheter att bygga på. Här finns ett vitalt universitet med institutioner där läsforskning bedrivs på hög nivå. I regionen finns dessutom sedan flera år ett antal väl fungerande verksamheter inom området läsning och specialpedagogik.

Behovet av ett läscentrum som kan sammanställa och sprida aktuella kunskaper om läsning och lässvårigheter, samt initiera, inspirera och stödja utvecklingsprojekt inom området är stort.

Kunskapscentret ska dessutom sammanställa och sprida kunskap om nya hjälpmedel, samt främja ett utbyte av kunskaper mellan forskare och pedagoger på fältet.

Kunskapscentret ska vända sig till verksamma inom utbildningsväsendet, barnhälsovården, sjukvården och arbetsmarknaden i övrigt.

Verksamheten ska ledas av en allsidigt sammansatt styrgrupp med politisk förankring. Arbetet ska bedrivas med en fast stab av sakkunniga, vilka representerar olika verksamhetsfält,

kompetensinriktningar och utbildningsstadier. En administratör på halvtid ska finnas och personer anställda på projektbasis kan under längre eller kortare perioder anlitas i arbetet.

Verksamheten alstrar enligt preliminära beräkningar en initialkostnad på 850 tkr. En fullt utbyggd verksamhet alstrar en årlig driftkostnad på drygt tre miljoner kr. Verksamheten föreslås finansieras via bidrag från regionala intressenter och via medel från Utbildningsdepartementet.

Verksamheten föreslås starta vid halvårsskiftet 2001 och bedrivas i full skala från årsskiftet 2001/2002. Alternativt kan verksamheten starta som ett tvåårigt försök (halvårsskiftet 2001 - halvårsskiftet 2003) och efter utvärdering bedrivas löpande.

Inledning

Frågan om att starta ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter i

Göteborgsregionen har under året aktualiserats i samband med den hearing 1 mars 2000 med rubriken ”Vad innebär en skola för alla?”, där skolminister Ingegerd Wärnersson medverkade. Skolministern uttalade där att alla människor ska ha rätten att kunna läsa, vilket är basen för att man ska kunna ta till sig kunskap och för att aktivt kunna delta i samhället och yrkeslivet. Med

hänvisning till skolministerns tydliga markering är det rimligt att anta att staten är angelägen om att stödja ett initiativ till ett nationellt kunskapscentrum kring läsning som ett komplement till

kommunernas arbete med läsinlärning.

(2)

Under 2001 och 2002 ska Skolverket genomföra en särskild satsning på basfärdigheter, dvs att läsa, skriva och räkna. Grundskolans tidiga år ska särskilt uppmärksammas. Under förutsättning av Riksdagens beslut kommer Skolverket för detta att disponera medel som Regeringen har avsatt för särskilda utvecklingsinsatser 2001-2002. I bilaga redovisas utdrag ur regeringsuppdraget till

Skolverket samt utdrag ur några rapporter och beslut med anknytning till läsning och lässvårigheter. Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. I Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) finns en befolkning på närmare en miljon. Kommunerna samverkar genom Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR) kring frågor av gemensamt regionalt intresse.

GRs uppgifter är att svara för planering av regional karaktär, driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte, samt erbjuda service/sambruk på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga. GR arbetar inom bl a områdena

kompetensutveckling, forskning och utveckling, media och IT, samt utbildning i olika former. Bakgrund

Vi lever i ett symbolladdat samhälle där läsandet och skrivandet får allt större betydelse i vardagen, på arbetsplatser, i fortbildningen, i föreningslivet, på fritiden och i den demokratiska processen. Informationstekniken innebär härvid ingen lättnad i de skriftspråkliga kraven utan har snarare medfört en påtaglig ökning av kravnivån. Sverige är också ett av de länder i världen där de allra högsta kraven ställs på medborgarnas skriftspråkliga kompetens.

Den som inte snabbt, säkert och automatiskt kan hantera skriftspråket är illa ute. Risken att slås ut från arbetsmarknaden ökar dramatiskt. Det blir allt svårare att "navigera" i ett skriftsamhälle, allvarliga hinder föreligger för kompetensutveckling och omställningsberedskap i ett samhälle där förändringstakten är hög och där ny teknik och organisationsförändringar ständigt är aktuella. Risken för utanförskap, t o m kriminalitet och missbruk blir överhängande för den som inte blivit vän med de skrivna orden.

Med anledning av det ovan beskrivna och mot bakgrund av den växande oro många känner inför otillräckliga läsfärdigheter bland skolelever och vuxna, samt med tanke på de nya kunskaper som utvecklats om läsningens natur och läsningens pedagogik är det naturligt, att behovet av ett nationellt kunskapscentrum för läsning uppstår.

Forskningens utveckling

Behovet av allt högre skiftspråklig kompetens har bl a inneburit ett ökat tryck på forskarna att utveckla kunskaper om läsandets villkor, vad det är som sker när vi läser, varför läsinlärningen är en så svår uppgift för vissa människor, vilka neurobiologiska, genetiska och språkliga faktorer som kan vara inblandade. Frågor som måste besvaras är hur man kan förebygga kommande svårigheter, hur man kan lägga upp hjälpen för dem som hamnat i problem, vilken roll sociala och kulturella faktorer spelar, vad det innebär att möta ett skriftspråk som inte bygger på det språk man talar hemma. Under de senaste årtiondena har en dramatisk forskningsutveckling pågått. Forskare från olika discipliner har kommit samman och studerat läsprocessen. Nya metoder har utvecklats för att studera hjärnans arbete; molekylärgenetiken spårar gener som kan vara inblandade. Datortekniken har gjort det möjligt att studera ögonrörelser i detalj, simuleringar av modeller för läsprocessen har

genomförts, stora populationsundersökningar har kunnat analyseras för att komma åt läsförståelsens olika dimensioner; kvalitativa forskningsmetoder har gett ingående inblickar i enskilda människors tillkortakommanden.

Antalet böcker som publicerats om läs- och skrivsvårigheter har ökat dramatiskt. Vi har fått en rad nya tidskrifter. Talrika internationella forskningskonferenser hålls varje år. För en enskild individ är

(3)

det närmast en omöjlighet att i detalj följa denna snabba kunskapsutveckling. Ett mångkulturellt perspektiv

Det finns stora variationer i språken såväl i meningsuppbyggnad som i ortografi och uttal, vilket komplicerar läsandet. Faktorer som också påverkar är skillnader i världsbild som en följd av

olikheter i värderingar, religioner, hälsosyn, välfärdsbegrepp och hemmiljö. Det är därför nödvändigt att ett kunskapscentrum för läsning har en mångkulturell inriktning. Skillnaderna i synsätt på läsning, som är ett resultat av den stora kulturella mångfalden i dagens samhälle, måste beaktas och ett

mångkulturellt perspektiv bör prägla verksamheten.

Den ökande andelen invånare i landet med andra språktraditioner och kunskaper än vad som hittills varit vanligt ställer krav på en ökad medvetenhet kring dessas språkliga behov.

Tidiga insatser

För att man ska lyckas med sin skolgång krävs god läsförmåga och det är därför viktigt att tidiga insatser görs för att understödja läsandet och förebygga problem. Läsandets konst behöver därför lyftas fram och understrykas så att fler elever lyckas i skolan och utslagningen på arbetsmarknaden p g a lässvårigheter kan minska.

Slutsats

Det finns idag ett stort antal pedagogiska metoder och mycket kunnande kring läsning och lässvårigheter i våra skolor. Ett kunskapscentrum skulle ge ökande möjligheter att samla och förmedla detta kunnande.

Mot denna bakgrund kan man se stort behov av ett nationellt kunskapscentrum med fokus på läsning och lässvårigheter. En nationell satsning skulle därför vara en bra strategi för att nå alla kommuner i landet. En närmare precisering av syftet och målet för ett sådant centrum, dess verksamhetsformer och organisation lämnas nedan.

Göteborgsregionen – ett kraftcentrum inom utbildningsområdet

GRs arbete inom utbildningsområdet präglas av en lång tradition av fruktbart och effektivt samarbete över kommungränserna inom skolans område. Antalet skolenheter i regionen (ca 550) är betydande. Exempel på sådant samarbete är kompetensutveckling av skolans personal genom seminarier, kurser, konferenser mm (ca 15.000 besökare årligen). GR tillhandahåller också läromedel för 12.000 lärare och 150.000 elever, vilka får sin läromedelsförsörjning via GR i form av tillgång till en

läromedelsutställning, utlåning av AV-hjälpmedel och samköp av böcker. Samverkan sker också kring antagningen till gymnasieskolan och kring övriga gymnasiefrågor. Via GR sker också en dialog mellan skola och yrkesliv, samverkan med högskola och näringsliv, ledar- och

personalförsörjning för kommunerna. Arbetet sker i stor utsträckning i nätverksform. GR är dessutom involverat i vetenskapscentret Universeum.

Vidare finns i Göteborg ett vitalt universitet med institutioner där läsforskning bedrivs på hög nivå, t ex Psykologiska institutionen (Ingvar Lundbergs forskargrupp), Lingvistiska institutionen (Sven Strömqvists forskargrupp) samt Pedagogiska institutionen (Jan-Eric Gustafsson och Monica Rosén, som också är svensk koordinator för ett stort internationellt projekt om läskunnighet hos 9-åringar i ett 30-tal länder).

I regionen finns dessutom sedan flera år ett antal väl fungerande verksamheter såsom Specialpedagogiska utredningsenheten Ågrenska, Kunskapscentrum Bräcke Östergård, Specialpedagogiskt Centrum i Göteborg, Läs- och Skrivpunkten i Göteborg, Partille Läs- och skrivstudio, Läs- och Skrivforum Kungälv, Västra Sveriges Dyslexiförening, FMLS i Göteborg och Avdelningen för barnneuropsykiatri (BNK - upptagningsområde hela Sverige).

Det finns dessutom ett nystartat Nationellt Centrum för Matematikutbildning i Göteborg (Bengt Johansson), med vilket ett kunskapscentrum för läsning är en naturlig samarbetspartner.

(4)

Problematiken i matematik och svenska hänger samman och två centra i samma del av Sverige som samarbetar bör vara ett spännande och unikt koncept för att närma sig lösningar på lässvårigheter och svårigheter i matematik. Matematikcentret har redan inlett ett samarbete med läsforskare. Inom Göteborgsregionen finns i övrigt ett antal verksamheter som är ett resultat av samarbetet mellan kommuner, näringsliv och högskola. Exempel på sådana är Universeum (nationellt vetenskapscentrum), den årliga Vetenskapsfestivalen, ISGR (internationell grundskola), samt ett långt drivet samarbete mellan de olika högskolorna i Västsverige.

GR kunde då, som ett samlande organ, inneha uppgiften att vara huvudman för ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter.

Syfte

Bidraga till att öka och vidmakthålla samhällets uppmärksamhet på läsning och lässvårigheter, samt förmedla och utveckla kunskap inom området.

Mål

Ett kunskapscentrum ska sammanställa och sprida aktuella kunskaper om läsning och lässvårigheter, samt initiera, inspirera och stödja utvecklingsprojekt inom området. Kunskapscentret ska

sammanställa och sprida kunskap om nya hjälpmedel, samt främja ett utbyte av kunskaper mellan forskare och pedagoger på fältet.

Målgrupp

Verksamma inom utbildningsväsendet, barnhälsovården, sjukvården och arbetsmarknaden i övrigt. Omfattning

Ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter som verkar med Göteborgsregionen som bas, ska också ha nära kontakter med övriga Norden.

Innehåll och arbetssätt

Konsultativ verksamhet

Verksamheten ska;

- utgöras av fysiska och virtuella möten,

- ge stöd och råd till personer i behov av information kring läsning och lässvårigheter, - utforma och tillhandahålla information till målgruppen och till intresserade, samt - informera via konferenser, skrifter, personliga besök, telefonkontakter, mm.

Bibliotek / infotek, utställning, testarkiv, IT-hemsida

Ett bibliotek ska finnas med viktig svensk och internationell litteratur inom området. Tidskrifter och handböcker ska också ingå som t ex Att undervisa, Dyslexitidningen och Scira-tidningen, Handbook of Reading Research, Scientific Study of Reading, The Reading Teacher, Reading Research

Quarterly. Ett infotek ska finnas som ett redskap att skaffa information via IT samt pröva på och testa beprövade och nya datorprogram av god kvalitet.

En utställning ska finnas med de senaste inom området i såväl bokform som i form av videos, datorprogram, mm. I utställningen ska man även kunna se och få demonstrerat kompensatoriska hjälpmedel (talsyntes, översättningsprogram, scanner, taligenkänning, mm).

Testarkiv ska finnas där olika diagnostiska instrument, för såväl grupptestning som individuell diagnostik, finns tillgängliga. Möjlighet till demonstration ska kunna ges.

En IT-hemsida ska finnas som ett redskap för att hålla kunskapscentret aktuellt för att kunna ta emot och delge kunskap och nyheter. Sidan ska innehålla länkar till andra kunskapscentra inom området. Det ska även ges möjligheter till rådgivning on-line.

(5)

Flera av dessa verksamheter bedrivs redan idag med stor framgång inom ramen för GR Utbildning. Synergieffekter mellan redan uppbyggd verksamhet och denna tillkommande kommer att vinnas. Inom GR finns idag landets största verksamhet när det gäller läromedelsservice till kommuner och GRs portal på Internet är redan idag mycket omfattande och innefattar en rad stödfunktioner för pedagoger och andra i lärandeprocessen. Dessutom finns ett Pedagogiskt Centrum som kan jobba integrerat med detta nya centrum.

Konferenser, föreläsningar och seminarier

Verksamheten ska innefatta konferenser, föreläsningar, seminarier, m m för förskollärare, lärare, psykologer, rektorer, skolledare och övrig skolpersonal, beslutsfattare, verksamma inom sjukvården samt övriga intresserade.

Specialistkompetens från såväl Sverige som övriga Norden ska kunna komma samman för personliga möten och för att delge och ta emot nya rön. På så sätt kan den närmast tillgängliga sakkunskapen mobiliseras.

Stimulera och initiera utvecklingsarbete och forskningsprojekt

Utvecklingsarbete och forskningsprojekt ska stimuleras och initieras i aktiv kontakt med universitet och högskolor i Sverige och andra länder som bedriver aktiv forskning.

Någon egen forskning avses inte bedrivas, men verksamheten ska ligga i frontlinjen när det gäller kunnandet kring forskning inom området. Centret ska stå i kontinuerlig kontakt med aktiva forskargrupper inom området, där särskilt Göteborgsregionens potential utnyttjas.

Effekterna av olika undervisningsmetoder och program ska kunna granskas och bedömas för att delges verksamhetens målgrupper.

Remiss- och bedömningsinstans

Centret ska avlämna yttranden över offentliga utredningar och betänkanden samt andra utredningar.

Bedömningar ska kunna göras av lokala utvecklingsprojekt för att granska kvalitet och förutsättningar att genomföra dessa.

Goda och fruktbara projekt ska fångas upp så att dessa kan spridas.

Nätverk

Nätverk ska organiseras i olika former och nivåer för; - motsvarande centra i Norden,

- regionala centrumbildningar som LPC Östersund, RELS Bollnäs, LUK, Dyslexi Skåne, - aktiva forskare – för att ge möjlighet till konkreta möten, samt

- övriga nätverk med olika specialiteter och syften, t ex bibliotekarier, speciallärare/specialpedagoger/psykologer.

(6)

Organisation

Verksamheten leds av en allsidigt sammansatt styrgrupp med politisk förankring.

Arbetet organiseras och bedrivs enligt följande:

- En fast stab av sakkunniga som representerar olika verksamhetsfält, kompetensinriktningar och utbildningsstadier, genomför arbetet. Staben utgörs av fyra personer med vardera en

halvtidstjänst (exempelvis bibliotekarie, svensklärare, specialpedagog och forskare). - Någon person i staben ska besitta erfarenhet av forskning och ha kontakter med forskare. - En administratör på halvtid.

- Personer anställda på projektbasis kan under längre eller kortare perioder anlitas i arbetet. Kostnad

Enligt en preliminär beräkning kommer verksamheten att alstra en initialkostnad på 850 tkr. En fullt utbyggd verksamhet kommer att alstra en årlig driftkostnad på drygt 3 mkr enligt nedan.

Årlig driftkostnad

Personal

- fyra sakkunniga 0,5-tjänster (2,0-tjänst) 1.250.000 kr - en halv administratörstjänst (0,5-tjänst) 250.000 kr

- fyra 0,25 projektledare per sakkunnig (1,0-tjänst) 630.000 kr Summa (totalt 3,5 heltidstjänster) 2.130.000 kr

(Beloppen inkluderar kostnader för löner med lönebikostnader, datorer, post, tele, samt en lokalyta på 40 kvadratmeter.)

Lokaler

160 kvadratmeter (bibliotek / infotek) 200.000 kr Bibliotek / infotek

Tidskrifter 40.000 kr

Litteratur, utredningar, mm 40.000 kr

Datorprogram, videoprogramvara, CD, hjälpmedel 30.000 kr Summa 110.000 kr

Konferenser och nätverk Omkostnader 200.000 kr Styrgrupp

Omkostnader 300.000 kr Marknadsföring

Broschyr, annonser, fackpress, mässor 250.000 kr Webbsida

Underhåll och uppdatering 60.000 kr Total årlig driftkostnad: 3.250.000 kr

Driftkostnaden det första året beräknas till 3 mkr, dvs 250.000 kr lägre än för kommande år eftersom ovan redovisade kostnader för marknadsföring 250.000 kr ingår i initialkostnaden det först året.

Initialkostnad av engångskaraktär

Webbsidor (upplägg), inköp av datorprogram, mm 75.000 kr Möbler, inredning, installation 200.000 kr

(7)

Datorer 100.000 kr

Marknadsföring (profil, logo, broschyr, skyltar, annonser i fackpress, mm) 475.000 kr

Total initialkostnad: 850.000 kr Finansiering

Verksamheten föreslås finansieras på följande sätt. Initialkostnaden av engångskaraktär finansieras via bidrag från regionala intressenter och den årliga driftkostnaden finansieras via medel från Utbildningsdepartementet.

Tidplan

Hösten 2000 Förankringsarbete hos intressenter i Västsverige Hösten 2000 Ansökan till Utbildningsdepartementet om att få starta verksamheten med föreslagen finansiering

Mars-April 2001 Eventuellt beslut om start och finansiering - förberedelser börjar Halvårsskiftet 2001 Verksamhet startar

Hösten 2001 Marknadsföring (t ex presentation vid Bok- o Biblioteksmässan) Halvårsskiftet 2002 Utvärdering av första verksamhetsåret - fortsatt drift.

Om verksamheten startar som ett tvåårigt försök (halvårsskiftet 2001 - halvårsskiftet 2003)

Halvårsskiftet 2003 Utvärdering - ansökan om medel för stadigvarande verksamhet från Departement, stiftelser och fonder

Fr o m årsskiftet 2003/2004 Kunskapscentret drivs som löpande verksamhet. Idégruppen

Föreliggande material är framtaget av Wera Andbert, Nils Lackfors och Peter Holmström på GR Utbildning i samarbete med Ingvar Lundberg, professor em., Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och tillsammans med en idégrupp bestående av sakkunniga.

Idégruppen har utgjorts av:

Elisabeth Duveskog, förskollärare, förstadielärare och talpedagog (barn 1-12 år), Göteborg Margareta Grönvall, specialpedagog (skolår 6-9), Kungsbacka

Ewa Kollberg, bibliotekarie, Mölndals Stadsbibliotek och konsulent, Regionbibliotek VG-regionen Maud Nilzén, specialpedagog (förskoleklass och skolår 1-9), Kungälv

Ulrika Wolff, specialpedagog, Läs- och Skrivforum (komvux), Kungälv, biträdande forskare, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Bilaga

Böcker ska blänka som solar och gnistra som tomtebloss. Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.

Kan böcker läsa människor?

Det kan de förstås. hur skulle de annars veta allting om oss? Lennart Hellsing

Aktuella rapporter och beslut med anknytning till läsning och lässvårigheter

Regeringen

En framgångsrik inlärning av basfärdigheter om läsning, skrivning och matematik är fundamental för den fortsatta skolgången. För viss elever i grundskolan finns behov av omfattande stöd för att

uppfylla dessa mål. (Prop 1999/2000:100)

(8)

Utbildningsdepartementet

Goda kunskaper i att läsa, skriva och räkna är grundläggande om eleverna ska nå framgång under sin skoltid. Vissa elever i grundskolan behöver omfattande stöd för att nå målen i dessa ämnen.

Regeringen gör nu omfattande insatser för ökad måluppfyllelse i basfärdigheter i grundskolan. Regeringen återkommer i budgetpropositionen i höst med precisering av hur medlen ska fördelas på olika typer av åtgärder. Kraftfull satsning på att ännu fler elever ska nå skolans mål.

(Pressmeddelande 2000-04-13, Utbildningsdepartementet)

Regeringen

Utbildningssystemet måste kunna utveckla de egenskaper som revolutionen inom informations-tekniken kräver. Alla medarbetare behöver kunna arbeta självständigt med information, vilket förutsätter goda kunskaper i åtminstone, svenska, engelska, matematik och IT.

(Från IT-propositionen "Ett informationssamhälle för alla" Prop 1999/2000:869)

SAF

Goda kunskaper i svenska, engelska och matematik betonas särskilt och anses vara en viktig förutsättning för att kunna utvecklas i jobbet.

(Från rapporten "Företagens kompetensbehov & morgondagens arbetsmarknad - En studie i 30 företag" SAF, januari 2000)

Industriförbundet

Ny undersökning om skolan och industrins behov. Ungdomar bra på att samarbeta men har brister i matte och språk ... Av de öppna svar som företagen lämnade inom ramen för undersökningen för undersökningen framgår att företaggen förväntar sig goda baskunskaper i svenska, engelska, matematik och IT ... I debatten om skolan framförs ibland att kraven på kärnämneskunskaper är för höga. En sådan ståndpunkt får dock inget stöd i denna undersökning.

(Från rapporten "Skolan ungdomarna och industrin - företagens syn på unga medarbetare", januari 2000)

LO, ABF och FMLS

Kartläggning av regionens arbete med vuxna med läs- och skrivsvårigheter. LO har tillsammans med ABF och FMLS startat ett arbete för att förbättra läs- och

skrivhandikappades villkor i arbets- och utbildningssammanhang. En del i detta arbete är startandet av elva (11) regionala centra runt om i landet.

Skolverket: Specialpedagogisk forskningsöversikt

På skolverkets uppdrag genomförs för närvarande en forsknings- och kunskapsöversikt över det specialpedagogiska området. Avsikten med projektet är att ge en bild av specialpedagogisk verksamhet från förskola till vuxenutbildning. Projektet kommer att redovisas i höst. (Annika André-Thulin. Skolverket Dnr 99:2361)

Inte bara i Sverige!

Three years ago, after seeing that our children´s reading scores remained flat while other scores rose, I proposed a national literacy campaign to help each cild in America learn to read by the end og the third grade. To meet this challenge, I asked for the involvment ov every segment of our society and called on the higher education community to lead the way by employing federal work-study students as tutors. With more than 1,100 campuses participating, the response of our colleges and universities has benn remarkable; with thousands of children improving their reading skills, the program has been a resounding success.

(President Bill Clinton´s Call for Action, December 9, 1999)

Övrigt

De krav som ställs på anställda inom näringslivet ökar ständigt. Det är en följd av konkurrens, nya sätt att organisera arbetet och mer tekniskt avancerad utrustning. Behovet av teoretiska kunskaper har därför ökat i många branscher. det gäller främst matematik, svenska och engelska. Dessa ämnen

(9)

bör dessutom vara anpassade till den unika yrkeskompetensen. Kopplingen mellan kärnämnen och yrkesämnen måste därför stärkas.

(Från rapporten "När får vi en lärlingutbildning?" Maj 2000)

Utdrag ur Regeringens uppdrag till Skolverket (2000-10-12) om stöd till förskola, skola och vuxenutbildning

Regeringens uppdrag

Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att stödja och stimulera elevers språkutveckling med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolorna, förstärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll samt stimulera samarbete mellan lärare i yrkesämnen och teoretiska ämnen. I insatserna har även ingått kompetensutveckling av rektorer och andra skolledare om läroplanernas värdegrundsuppdrag. Skolverket bör senast den 22 november 2000 till regeringen presentera en strategi för insatser som syftar till att främja läskunnighet, skrivkunnighet och matematikkunskaper samt till hur satsningen bör följas upp och utvärderas.

Mot denna bakgrund bör Skolverket ges i uppdrag att under en begränsad tidsperiod, t o m den 30 juni 2003, särskilt arbeta med att utveckla formerna för att stödja utvecklingen av förskola, skola, fritidshem och vuxenutbildning. Syftet är exempelvis att verket mer aktivt skall verka för att i samråd med kommunerna stödja skolor där många elever inte når målen att utveckla verksamheten. Detta för att barn, elever och studerande skall få likvärdiga förutsättningar att nå målen för

respektive verksamheter. Den enskilda individens rätt till likvärdiga förutsättningar skall sättas i fokus. Läsa, skriva och räkna. Tidiga insatser skall göras i grundskolan för att barn och unga skall få kontinuerlig hjälp för att tillägna sig de nödvändiga basfärdigheterna. Basfärdigheterna måste utvecklas tidigt då de är fundamentala för ett fortsatt framgångsrikt lärande.

De åtgärder som vidtagits till följd av regeringens olika initiativ har givit Skolverket en mer aktiv roll i mål- och resultatstyrningen av skolväsendet. I högre grad än tidigare kommenterar och värderar verket resultat från den egna uppföljningen och utvärderingen. Nationella resultat lyfts fram i den allmänna debatten. Insatserna för att höja kvaliteten och trygga en nationellt likvärdig förskola, skola och vuxenutbildning behöver emellertid intensifieras ytterligare. För redan verksamma lärare finns i regleringsbrevet för år 2000 medel avsatta för detta ändamål. Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 uttalat att staten bör ge några lärarutbildningar i uppdrag att anordna kompetensutveckling för redan utbildade och verksamma lärare i specialpedagogisk grundkompetens.

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling avseende undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi bör uppmärksammas liksom specialskolans och särskolans behov av specialpedagogisk kompetens. Behovet av kompetens såväl i ämnet teckenspråk som i pedagogik för tjänstgörande lärare i teckenspråk i grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, specialskolan och särskolan bör därvid särskilt beaktas. För att deltagarna skall kunna kombinera utbildning och yrkesverksamhet under studierna bör utbildningen erbjudas på deltid och genom distansutbildning.

Lärare i skolor med många nationaliteter och språk samt lärare i modersmålet

Många barn lever i miljöer där få människor har svenska som modersmål. För att kunna lära sig svenska behövs också att man utvecklar sitt eget modersmål. Regeringen anför i budgetpropositionen 2001 att kompetensutvecklingen av lärare i skolor med elever med många nationaliteter och språk skall fortsätta. Intressanta exempel på hur olika arbetssätt används i undervisningen i dessa skolor måste spridas för att inspirera och stimulera en fortsatt utveckling. Utvärderingar har vidare visat att utbildningsnivån bland vissa grupper av modermålslärare är låg.

Verkets arbete under 2001 med kompetensutveckling av lärare i skolor med elever med många nationaliteter och språk samt lärare i modersmålet skall redovisas i strategin. Insatser för att stärka studiehandledning på modersmålet bör fokuseras. Redovisningen bör omfatta lärare, skolformer, aktuella språkgrupper samt former för genomförande av kompetensutvecklingen.

(10)

Läs- och skrivmiljöerna i skolan

Under år 2000 har regeringen givit Skolverket i uppdrag att stödja och stimulera arbetet med

språkutveckling med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan och därvid förstärka och utveckla skolbibliotekets pedagogiska roll. Regeringen anför i budgetpropositionen

2001 att det är viktigt att eleverna möter goda läs- och skrivmiljöer i alla ämnen under sin skoltid. Skolverket bör fortsätta sina insatser att stärka läs- och skrivmiljöerna och utveckla skolbibliotekets pedagogiska roll i skolan. Verket skall redovisa planerade insatser för dessa ändamål under år 2001. Uppdraget bör slutredovisas till regeringen senast den 1 oktober 2003.

I rapporten skall redovisas metoder och arbetssätt samt vilka effekter det förändrade arbetssättet haft för de verksamheter som varit föremål för verkets insatser samt hur uppdraget varaktigt har påverkat verksamhetsformerna för att stödja skolutvecklingen. Vidare skall redovisas vilka effekter

arbetssättet haft med avseende på hur verkets olika roller kan förenas för att förbättra förhållandena för barn, elever och vuxenstuderande. Redovisningen skall bl. a. grundas på från Skolverket

oberoende utvärderingar. En delrapport bör redovisas till regeringen senast den 1 februari 2002.

References

Related documents

För att alla ska kunna använda programmet kommer en beskrivning om vilka funktioner som finns samt hur man använder dem för att manövrera kameran på bästa möjliga sätt..

In the Shape file all geometric data for roads and terrain are stored and in the dBase file additional information like the type of road and road number is stored.. 3.1

From research question 1, five needs were identified for receivers: increased cost efficiency, reliable deliveries, reduce disturbance of personnel, provide high

• Do activities related to the handling of goods (in-store logistics activities) hinder your ability to provide the best customer service possible. o If yes, which activities

On Relationships between Customer Needs and Services in

The second unit of analysis are the employees at the case organisation, Eurostep, that create and use business ecology visualisations as boundary objects in attempts to

Validation of the highest expressed proteins in the relapse group identify high tumor levels of CAPS as predictive of tamoxifen response in a patient cohort receiving tamoxifen as

I modellen finns även en parameterskattning för variabeln Panelisterfarenhet där värdet skulle kunna användas för att tolka skillnaden i värdeökning eller